falun.se/ 2011 Årsredovisning

Transkript

1 falun.se/ 2011 Årsredovisning

2 Falu Kommuns organisation 2011 Kommunfullmäktige Ordförande Karl-Erik Pettersson(S) Kommunstyrelsen Ordförande Jonny Gahnshag ( S) -Allmänna utskottet ordf. Susanne Norberg (S) -Utvecklingsutskott ordf. Jonny Gahnshag (S) -Fastighetsutskottet ordf. Krister Johansson (S) Kommundirektör Dan Nygren Kontor: Stadskansli Näringslivskontor Ekonomikontor Personalkontor IT-kontoret Stadsbyggnadskontor Kommunfastigheter Arbetsmarknads- & Integrationskontoret KS-Miljö Helägda kommunala bolag Falu Stadshus AB (1 Falu kommuns Förvaltning AB (1 1) Vd Dan Nygren Falu Energi och Vatten AB (2 Falu Elnät AB (2 2) Vd Bengt Gustafsson KopparStaden AB (3 KopparStaden Förvaltning AB (3 3 ) Vd Pernilla Wigren Lugnet i Falu AB Västra Falun Fastighets AB Delägda kommunala bolag SkidVM i Falun AB (50 %) Falu P AB (49 %) Falun Borlänge Regionen AB (36.4 %) Vd Monica Rönnlund Visit Falun Borlänge AB (24,5 %) Vd Carl-Johan Ingeström Dala Airport AB (20,8 %) (4 AB Dalaflyget (11 %) (4 4) Vd Lars Ivarsson Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet KB Kommunalförbund Räddningstjänsten Dala Mitt Chef: Eva Dahlander tf Margareta Åslund Kjell Nyström Inger Klangebo Jan E Fors Margareta Åslund Olle Wiking Annika Nyström Kristina Harsbo Valberedningen Valnämnden Revisionen Överförmyndaren Byggnadsnämnden Ordförande Berit Nykvist (S) Trafik- & Fritidsnämnd Ordförande Jonas Lennerthson (S) Kultur- & Ungdomsnämnden Ordförande Staffan Nilsson (S) Skolnämnden Ordförande Daniel Riazat (V) Socialnämnden Ordförande Renée Andersson (S) Omvårdnadsnämnden Ordförande Christer Falk (S) Miljönämnden Ordförande Richard Holmqvist (MP) Partiställning Valen (m) (fp) 4 2 (c) 7 5 (kd) 3 2 (fap) 5 4 (s) (v) 3 4 (mp) 4 4 (sd) - 2 (op) - - Summa Resurser från Stadsbyggnadskontoret Trafik- & Fritidsförv Tf förvaltningschef Hans-Erik Bergman Kultur- & Ungdomsförv. Förvaltningschef Pelle Ahnlund Skolförvaltningen Förvaltningschef Jonatan Block Socialförvaltningen Förvaltningschef Inga-Lill Frank Omvårdnadsförv. Förvaltningschef Pia Joelsson Miljöförvaltningen Förvaltningschef Kristina Harsbo

3 INNEHÅLL KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - Vårt uppdrag Mål för god ekonomisk hushållning Driftsredovisning Investeringsredovisning Personalredovisning Omvärldsanalys...16 EKONOMISK ÖVERSIKT Resultaträkning med noter Balansräkning med noter Kassaflödesanalys Redovisningsprinciper år i sammandrag...40 Sid STYRELSEN OCH NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen Skolnämnden Omvårdnadsnämnden Socialnämnden Trafik- och fritidsnämnden Kultur- och ungdomsnämnden Miljönämnden Byggnadsnämnden Kommunens revisorer...67 KONCERNENS REDOVISNING Bolagens verksamhetsberättelser...70 REVISIONSBERÄTTELSE...79

4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Utvecklingen i Falu Kommun var ett år med relativt stabil utveckling, ekonomiskt sett, men med större dramatik i verksamheten. Året förutsågs med ekonomisk tillbakagång som sedan avtog och till del förbyttes i uppgång. Första året på en mandatperiod präglas till viss del av nya politiska projekt startar och att pågående projekt tas vidare, efter olika ställningstaganden. Under våren togs initiativ till exempelvis en kulturskole-utredning och ett kollektivavtal om rätt till heltid. Efter sommaren kom allvarliga signaler om att representation och upphandling inte fungerat i en av våra verksamheter. Nu när läget stabiliserats måste konstateras att det var bra att det kom i dagen och att vi har kunnat agera, även om det också skapat oro och lidande. Längre fram tror jag att det här kommer att betecknas som en startpunkt när vi började diskutera mer hur vår organisation agerar, hur förankring och beslut tydliggörs och inte minst vilka värderingar och etiska grunder som vägleder vår organisation. För skolan innebar 2011 ny läroplan, nya lagar och ett nytt betygssystem. Tillsammans med detta pågår arbetet med ökat målfokus. Demografiska förändringar, med exempelvis färre elever i gymnasierna ökar också förändringstrycket. Arbetet med att tillföra mer resurser i förskolan startades upp, men effekten blev mindre än förväntat då barnantalet samtidigt ökade mer än planerat. Efter en kraftig nedgång 2010 vände resultaten i grundskolan upp. Arbetslösheten minskade, framförallt bland unga, men är fortfarande hög. Insatser för arbetslösa ungdomar och unga som står utanför gymnasiet förstärktes. Även näringslivsarbetet sågs över. Flytten av Dellner Couplers tillverkning och nedläggningen av HL Displays faluanläggning är viktiga signaler att kommunen måste intensifiera dialog och arbete för att stärka kommunens konkurrenskraft för fler jobb och nya etableringar. En del organisatoriska förändringar genomfördes. Kostverksamheten lyftes till en gemensam organisation som via ett projekt ska finna slutlig form. Efter snabbt förarbete togs beslut om att bilda ett nytt kommunalt fastighetsbolag Lugnet i Falun AB, som blir ägare, förvaltare och utvecklare (tillsammans med trafik- & fritidsnämnden och andra aktörer) av Lugnet. Byggandet ökade i omfattning. Kopparstadens projekt i kvarteren Argentum och Vitsippan påbörjades. Första spadtag togs också för ytterligare en etapp av Dalregementets handelsplats. Knappt 80 bygglov för nya egna hem beviljades under året vilket underlättades av ett tillskott på kommunala tomter i nya området Slättaskogen. Den nya långsiktiga boendeplanen för äldre bör också nämnas. Det regionala samarbetet fortsatte att utvecklas. Ett större upphandlingsprojekt startade inom ramen för Falun-Borlängeregionen och steg togs för att utöka Visit Falun-Borlänge med nya ägare - kommuner och besöksnäringen i dessa. Ekonomiskt utfall 2011 års resultat är ett överskott med 51 miljoner. I jämförelse med budget har resultatet påverkats positivt med nästan 40 miljoner i högre skatteintäkter. Samtidigt har resultatet tyngts av engångshändelser; höjd ränta på pensionsavsättningar, upphandlingsskadeavgift och sanering av Gasverkstomten. Nämndernas samlade resultat är i balans. Verksamheten har inte haft ett bättre ekonomiskt utfall sedan 2000, och vi får gå ännu längre tillbaka för att hitta en så bra budgetefterlevnad hos respektive nämnd. Kommande år Den demografiska utmaningen med ökat rekryteringsbehov och fler äldre, som kan innebära ökade kommunala insatser, kvarstår. Investeringsbehoven kommer också att vara stora de kommande åren, vilket kräver både långsiktighet, prioriteringar och en stabil ekonomi. Trots många utmaningar, så har vi stora möjligheter att med bra verksamhet, fokus på att locka och behålla invånare/företag samt genom de utvecklingsprojekt som exempelvis skid-vm, kulturskola, resecentrum och E16 utgör åstadkomma en ännu starkare utveckling i Falun Till sist vill jag rikta ett tack till alla anställda i kommunen och hela kommunkoncernen, som skapat ett bra resultat, såväl ekonomiskt som i verksamheten. Jonny Gahnshag (S) Kommunstyrelsens ordförande jonny.gahnshag@falun.se 1

5 Förvaltningsberättelse HÅLLBAR UTVECKLING För Falu Kommun finns tre styrdokument för en hållbar utveckling. Kommunfullmäktige har antagit ett antal mål som formulerats för de tre hållbarhetsdimensionerna, tillväxtmål för den ekonomiska, miljömål för den ekologiska och folkhälsomål för den sociala/kulturella. Dessa tre styrdokument tillväxtprogrammet, miljöprogram och folkhälsoprogram skall påverka både vår egen organisation och andra aktörer i Falu Kommun där vi tillsammans genomför åtgärder som ökar hållbarheten i samhället. VÅRT UPPDRAG Falu Kommun har under året tillhandahållit ett stort antal tjänster till kommunens medborgare. Förskole- och skolverksamhet Skolnämndens verksamhetsområden består av förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenundervisning samt dans- och musikskolan. Huvuduppdraget för skolan i Falun är att alla elever minst ska nå målen för undervisningen. Detta innebär att samtliga barn i förskolan ska utvecklas i förhållande till målen i förskolan, alla elever i grundskolan ska klara kunskapskraven i årskurs 3, 6 och 9 samt alla elever i gymnasieskolan ska få en examen. Viktiga händelser Ny läroplan och lagstiftning från och med första juli I lagen finns flera nyheter och förändringar och ett omfattande utvecklingsarbete har skett under året inom skolförvaltningen för att implementera den nya lagstiftningen. Förändrad betygsskala med betyg A-F från första juli för årskurs 8. Under 2012 gäller det för årskurs 6-9. För att öka måluppfyllelsen har skolchefen tagit fram en ledningsdeklaration. Under våren fastställde skolnämnden Falu gymnasiums långsiktiga lokalisering som innebar att gymnasieutbildning ska bedrivas på Kristine- Lugnet- och Haraldsboskolan. En ny organisation för skolmåltider där hela verksamheten från och med 1 mars 2011 lyftes ur skolförvaltningen och överfördes till en särskild kostenhet under kommunstyrelseförvaltningen. Kvalitetsavdelningen har påbörjat implementeringen av ett kvalitetsuppföljningssystem. Barn- och elevpeng infördes som resursfördelningssystem. Äldreomsorg Omvårdnadsnämnden ska tillhandahålla en god vård, omsorg och service till dem som bedöms ha behov av olika stödformer i sin dagliga livsföring. Omvårdnadsnämnden bedriver en verksamhet som utgår från socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och kommunala politiska beslut. Verksamheten är indelad i tre sektioner, ordinärt boende, vård och omsorgsboende och sektion för bistånd, kvalitet och utveckling. Omvårdnadsnämnden ska ha en hög kvalitet och en låg kostnadsnivå i förhållande till jämförbara kommuner. Viktiga händelser Nöjd kund index (NKI), är den årliga kundundersökningen av vård- och omsorgsboende och ordinärt boende som Socialstyrelsen genomför. Glädjande är att båda sektionerna har förbättrat sina resultat. Omvårdnadsförvaltningen deltar i arbetet med kommunaliseringen av hemsjukvården och vid framtagande av En stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänsten i Dalarna som nu är i drift. Implementeringen av ett nytt verksamhetssystem är påbörjat och helt i drift oktober Boendeplanen är klar och beslutad i kommunfullmäktige. Omvårdnadsnämnden har tagit initiativ till att undersöka möjligheten att starta upp en Intraprenad. Olika projekt som fått stöd av stimulansmedel är; kost/nutrition (dietist), rehabilitering (MAR), demens, värdighetsgarantin och kvalitetsreg (LCP, senior alert). Många projekt förutsätter samarbete med Landstinget. Omvårdnadsnämnden har under året granskats av Socialstyrelsen och KPMG samt genom förvaltningens egna kvalitetsgranskningar. Kostnad per brukare (KPB), Nöjd kundindex (NKI) och kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) är nationella undersök- 2

6 Förvaltningsberättelse ningar som ger oss underlag för arbete med förbättringsåtgärder. Under året har Carema stått i fokus för medial uppmärksamhet. Omvårdnadsnämnden har inget att anmärka på utförandet av vård och omsorg på Norshöjden och Korsnäsgården. Införande av TES mobil, som är ett databaserat planeringsverktyg för att effektivisera den dagliga planeringen pågår. Detta för att säkerställa insatserna och tiden till kunderna. Kommunens första trygghetsboende, Sandtäktsgården, öppnades under året i Bjursås. Kvalitetsveckan, med ca 700 besökare, kring måltidssituationen som tema avslutade temaåret. Social omsorg Socialnämnden skall leda, planlägga, samordna och utveckla socialtjänsten, kommunal hälso- och sjukvård, kommunal familjerådgivning, omsorg om de psykiskt och fysiskt funktionshindrade. Socialnämnden skall pröva tillstånd för och utöva tillsyn av serveringsärenden enligt Alkohollagen och kommunens riktlinjer. Socialnämndens utskott beslutar i enskilda ärenden enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM) samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Dessutom tar utskottet beslut i vissa ärenden av principiell betydelse. Sociala utskottet beslutar även i vissa donationsärenden. Viktiga händelser Socialnämnden beslutade att kommunens andel av personlig assistans skall läggas ut på entreprenad. Beslutet ska prövas i kommunfullmäktige första kvartalet Ökningstakten av anmälningar mot barn som far illa har minskat men kvarstår på en hög nivå. Ökningstakten av antal hushåll som får försörjningsstöd har minskat av men kvarstår på en hög nivå. En statlig utredning inom missbruks- och beroendeområdet resulterade i ett 70-tal förslag varav ett innebär förändrat huvudmannaskap från kommun till landsting. Förslaget föreslås gälla från jan 2013 men beslut är inte fattat ännu. Trafik och fritid Nämnden ska stödja och styra verksamheten inom förvaltningen så att kommunens folkhälsomål ger tydliga avtryck i det praktiska arbetet. En kommunal nollvision på trafikområdet ska kombineras med ett genomtänkt miljöarbete och en ambition att utforma, tillhandahålla och vårda fritidsanläggningar, parker och torg så att kunderna känner trygghet och trivsel. Det lokala föreningslivet ska stödjas för att uppnå en mångfald av fritidsverksamheter och rekreation. I kravet på hög funktionalitet ingår även den estetiska dimensionen. Trafik- och fritidsförvaltningen skapar och förvaltar gator, parker och anläggningar för fritid och rekreation. Förvaltningen skapar förutsättningar för föreningslivet. Förvaltningen ansvarar för färdtjänstfrågor och handhar hanteringen av kollektivtrafiken. Viktiga händelser Följderna av ifrågasatt tecknat avtal med PEAB kring drift- och underhåll av gator. Skateboardparken samt sanering av Gasverkstomten har påbörjats. Bostadsområdet Slättaskogen, etapp 1, har färdigställts och etapp 2 har påbörjats. Ny betongpist i ishallen har färdigställts, men projektet att bygga om ishallen har avbrutits. Freerideområdet har påbörjats. Medverkan i förberedelser inför bildandet av nya drift- och förvaltningsbolaget, Lugnet i Falun AB (LUFAB) som skall överta fastigheter och anläggningar inom Lugnetområdet. Kultur och ungdom Nämnden skall driva biblioteksverksamhet och arbetar för bevarande av värdefulla kulturmiljöer samt informerar och sprider kunskap om världsoch kulturarvet. Nämnden genomför konstutställningsverksamhet, hanterar kommunal konst, offentlig konst samt konstgrafiska verkstaden. Nämnden arbetar även med konstnärlig utsmyckning och ger bidrag till studieorganisationer och kulturföreningar. Nämnden ger barn kulturupplevelser i form av scenkonst, litteratur, konst och kulturhistoria samt erbjuder möjligheter till eget skapande och tillhandahåller även fortbildning för personal inom dessa områden. Nämndens fritidsverksamhet är det givna alternativet till 3

7 Förvaltningsberättelse traditionell föreningsverksamhet och andra aktiviteter för unga. I verksamheten på gårdarna är demokrati-, livskvalitets- och folkhälsofrågor de högst prioriterade. Arenan och Ungdomens Hus är två träffpunkter för unga över grundskoleålder. Viktiga händelser Allmänkulturverksamhet Förvaltningen formulerade kommunens ansökan om medel för Skapande skola och koordinerade arbetet med de anslagna medlen för Kultur i skolan. Konstgrafiska verkstaden och Gruvbäcken utökade sina sommarverksamheter. Fler sommarmusikprogram anordnades i stadsparken Biblioteksverksamhet För att utveckla de webbaserade bibliotekstjänsterna har ett nytt webbverktyg upphandlats. Barn- och ungdomsverksamhetens yta i huvudbiblioteket har utökats. Fritidsgårdsverksamhet Kvarnbergets fritidsgård har lagts ner. Resurser har omfördelats till övriga gårdar. Miljö Det övergripande målet för det samlade miljöarbetet är ett långsiktigt hållbart samhälle. Förutom den för varje år planerade verksamheten - årets mål - fastställs varje år långsiktiga målnivåer för miljönämndens olika arbetsområden. Redovisade nyckeltal är relaterade till båda sätten att uttrycka mål. Viktiga händelser Tillsyn av Jädraås vindkraftspark under uppförande har inneburit utmaningar. Tillsyn av små avlopp med tekniska lösningar minireningsverk/kemfällning. Ny riskklassning av livsmedelobjekt. Gemensamt markförvaltningsprojekt inom kommunorganisationen har startats. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet samt har uppsikt över den kommunala verksamhet som bedrivs i bolagsform och de kommunalförbund som kommunen är medlem i. Inom förvaltningen bedrivs verksamhet inom arbetsmarknads- och integrationskontor, näringslivskontor, stadsbyggnadskontor, kommunfastigheter, ekonomikontor, personalkontor, IT-kontor samt stadskansli. Bostadsförsörjning Via Kopparstaden AB har kommunen nära 60 procent av hyresmarknaden för flerfamiljsbostäder i Falun. Ett fåtal lägenheter byggdes under Glädjande nog ökar Falu kommuns befolkning och därmed behovet av att producera nya bostäder. I bolagets affärsplan planeras för ett bostadsbyggande med ca 90 lägenheter kommande år. Renoveringstakten på ca 150 lägenheter per år kommer inom de närmaste åren att behöva öka. Fjärrvärme och fjärrkyla Falu Energi och Vatten AB tillhandahåller på kommunens uppdrag fjärrvärme och fjärrkyla. Arbetet med utveckling av energisystem fortsätter i och med byggnationen av en pelletsfabrik har ett bioenergikombinat utvecklats. Vatten och avlopp Falu Energi och Vatten AB är på kommunens uppdrag leverantör av tjänster inom vatten- och avloppssektorn. Lennheden Vatten AB är ett delägt bolag med Borlänge Energi AB. Det skall äga vattenverket och delar av ledningen för Faluns framtida vatten. Byggnationerna av det nya vattenverket och överföringsledningen mellan Lennheden och Tjärna har nu börjat. Avfall På kommunens uppdrag svarar Falu Energi och Vatten AB för att bedriva verksamhet inom avfallssektorn. Under senare år har satsningar gjorts på moderna återvinningsanläggningar. Kraft Falu Energi och Vatten AB tillhandahåller på kommunens uppdrag elkraft. Affärsområde Kraft som omfattar både vatten- och vindkraft. Elnätsverksamhet Via Falu Energi och Vatten AB:s dotterbolag, Falu Elnät AB, bedrivs elnätsverksamhet, främst i Falu Kommun. Gemensam driftövervakning och beredskap med AB Borlänge Energi infördes under året. 4

8 Förvaltningsberättelse Kommunikationsnät Falu Energi och Vatten AB:s dotterbolag, Falu Elnät AB, ombesörjer på kommunens uppdrag ett kommunikationsnät/stadsnät i form av ett optiskt fibernät. Kunder såväl i flerfamiljshus som i villor har tillkommit. Utveckling fortsätter av det s k Bykoncepet där stöd från EU:s landsbygdsprogram möjliggör utbyggnad av fibernät på landsbygden. Lokalförsörjning Kommunen äger, via kommanditbolaget Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet KB den fastighet på Lugnet där Högskolan Dalarna på Campus Falun bedriver nära 70 procent av sin undervisning. Projektering och upphandling av ett nytt bibliotek slut av Högskolan våren En helt ny byggnad och ombyggnation av vissa lokaler i anslutning till biblioteket planeras. Räddningstjänst Falu Kommun ingår i kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt, vilket har att svara för räddningstjänsten i Falun, Borlänge och Säters kommuner. Flygverksamhet Via sina aktieandelar i Dala Airport AB (20,8 %) och AB Dalaflyget (15,0 %) stödjer kommunen den lokala flygverksamheten. Start och landningsbanor, byggnader och tillhörande mark ägs av Dala Airport AB. Samtliga lokaler, start och landningsbanor hyrs ut till AB Dalaflyget. AB Dalaflyget bedriver flygverksamhet för de båda flygplatserna i Dalarna, Dala Airport och Mora/Siljan flygplats. Bolaget ägs gemensamt av kommunerna i Borlänge, Falun och Mora samt Landstinget Dalarna. Verksamheten på flygplatserna omfattar såväl reguljärflyg som charterflyg. Reguljärtrafiken gör det möjligt för näringslivet i området att på ett smidigt sätt över dagen kunna träffa kunder, leverantörer och andra affärspartners i stora delar av Europa. Chartertrafiken ger möjlighet att resa ut till varmare länder men ger också möjlighet för turism in till Dalarna. Flygplatserna utgör en viktig samhällstillgång när det gäller ambulansflyget som utför både sjuk- och organtransporter. De navigationssystem som finns på flygplatserna gör det möjligt för ambulanshelikoptrar att nå lasaretten i Falun och Mora även i dålig väderlek. Även polisen använder flygplatserna frekvent. Regional utveckling och konkurrenskraft Region Dalarna, har tillsammans med länets kommuner tagit fram Dalastrategin, det regionala utvecklingsprogrammet som är en strategi som skall vara styrande och vägledande i arbetet med Dalarnas utveckling. Via sitt intresse i Falun Borlänge Regionen AB (36,4 %) arbetar Falu kommun tillsammans med kommunerna Borlänge, Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säter för att stärka regionens utveckling och konkurrenskraft. Projektet Livskraftigt företagande, eller Driv eget syftar bland annat till att bredda regionens näringsliv genom att inspirera fler att starta eget företag samt bidra till att de företag som står inför ett ägarskifte får nya ägare. Interreg-projektet har arbetat med utveckling av samarbete och utveckling av rekryteringsfrågor för att lättare hit arbetskraft. Arbetet med att utveckla samarbetet mellan kommunernas gymnasieskolor, GYSAM, har resulterat i ett samverkansavtal mellan nio kommuner. Avtalet innebär att elever fritt kan söka bland de utbildningar som erbjuds i ingående kommuners gymnasieskolor. Falu Kommun och Svenska Skidförbundet har gemensamt bildat Skid-VM 2015 AB. Bolagets uppgift är att genomföra VM-arrangemanget. Utveckling av besöksnäringen Marknadsbolaget Visit Falun Borlänge AB har ägts till 51 % av näringslivet, 24,5 % av Falu Kommun och 24,5 % av Borlänge Kommun. Från 2012 kommer bolaget även att omfatta kommunerna Gagnef, Säter, Ludvika och Smedjebacken och verka under namnet Visit Södra Dalarna. Bolaget är ett destinationsutvecklingsbolag som arbetar för att stärka och sälja in besöksnäringen. Fokusområden är turism, möten och evenemang. 5

9 Förvaltningsberättelse MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommuner skall i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska dels ha ett finansiellt perspektiv dels ett verksamhetsmässigt perspektiv. Nedan följer en utvärdering av i vilken utsträckning målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. I det finansiella perspektivet handlar god ekonomisk hushållning främst om att säkerställa att varje generation själv bär kostnaderna för den service som den konsumerar. Det innebär att ingen kommande generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Resultatet skall minst uppgå till 2 % av skatter och bidrag. Men under 2011 har resultatmålet reducerats på grund av att skatteintäktsutvecklingen bedömdes ligga på en låg nivå. Falu Kommuns finansiella mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning är följande: Mål 2011 Utfall 2011 Resultatet ska uppgå till >2 % av skatter och bidrag, men 2011 accepteras lägre resultatmål 1,1 % 1,9 % Målet är uppfyllt Årets resultat, mnkr 30,1 51,1 Summan av amorteringar och ökning av finansiella placeringar ska under planeringsperioden minst uppgå till 25 % av det samlade resultatet, mnkr Mål Utfall ,9 mnkr Inga amorteringar har gjorts under 2011, m.a.o har inte målet för det enskilda året 2011 uppfyllts Undantagsmål 2011 rörande lånestocken Ingen ökning Lånestocken har ökat. Målet har ej uppfyllts Under 2011 har det främsta målet varit att hålla balanskravet och om möjligt sträva efter att nå målet om god ekonomisk hushållning med 2 % av skatteintäkterna. Resultatmålet nåddes i stort sett med 1,9 %. Nästan alla nämnder, förutom trafik- och fritidsnämnden, visar positiva budgetavvikelser. Skatteintäktsprognoserna har under året givit kommunen 27 mnkr mer än budgeterat i Skatter och bidrag. Kostnadsutvecklingen, inkl avskrivningar, har varit 3,9 %. Då ingår engångskostnader, såsom t ex höjningen av RIPS-räntan på pensionsavsättingar med 10,6 mnkr och skadeståndstalan väckt av konkurensverket med 10 mnkr. Det finansiella målet gällande amortering motsvarande 25 % av resultatet uppnås inte, då kommunen istället har varit tvungna att öka sin belåning sedan För att öka tydligheten i måluppfyllelsen kommer kommunen att fr o m 2012 ändra de finansiella nyckeltalen till konkreta årliga nyckeltal för soliditet och investeringars självfinansieringsgrad. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär en god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall finnas ett klart samband mellan de resurser vi använder, de prestationer som genomförs och de resultat som uppnås. Detta fordrar en planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt bra uppföljning. Under 2012 kommer Falu Kommuns mål för god ekonomisk hushållning att genomlysas, för att tydligare visa en samlad, avstämd bild av kommunens strävan att nå målen. Den politiska majoriteten har valt att lyfta fram följande mål för verksamheten Falu Kommuns mål och riktlinjer för verksamheten och som är av betydelse för god ekonomisk hushållning är följande: 6

10 Verksamhet Samtliga verksamheter Samtliga verksamheter Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Stadskansliet Byggnadsnämnd Byggnadsnämnd Skolnämnd Skolnämnd Skolnämnd Skolnämnd Skolnämnd Omvårdnadsnämnd Omvårdnadsnämnd Förvaltningsberättelse Falu Kommuns mål och riktlinjer för verksamheten och som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning är följande: Total sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden skall minska. Vid utgången av 2011 skall den högst uppgå till 4,4 % Korttidssjukfrånvaro i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden skall minska. Vid utgången av 2011 skall den uppgå till högst 2,4 % Andelen kunder som anger att de är nöjda med de tjänster som levereras skall minst uppgå till 90 % (mäts per kundkategori) Att utnyttja våra resurser på bästa sätt genom en god verksamhetsplanering. Andel verksamhetsrelaterad tid i förhållande till total redovisad tid. En minimering av antalet överklagade ärenden eftersträvas. Andelen överklagade ärenden där formella fel uppstått skall vara mindre än 0,5 procent. Andelen kunder som anger att de är nöjda med de tjänster som levereras skall minst uppgå till 80 % Målen i alla ämnen ska uppnås av alla grundskoleelever. Alla grundskoleelever ska vara behöriga till gymnasieskolan. Alla elever ska fullfölja sin gymnasieutbildning inom fyra år. Alla elever i gymnasieskolan ska ha grundläggande högskolebehörighet. Faluns förskolor och skolor är skolor på lika villkor där alla är sedda och blir väl bemötta. Våld, mobbning och kränkande beteende är oacceptabelt. Skulle det förekomma skall detta hanteras enligt beslutad plan. Nettokostnaden för en hemtjänsttimme. Nyckeltal 390 kr/timme. Nettokostnaden för en plats i särskilt boende. Nyckeltal kr/plats/dygn Måluppfyllelse Kommunens totala sjukfrånvaro uppgår 2011 till 4,9 % av ordinarie arbetstid. Motsvarande siffra 2010 var 4,6 %. Kommunens korttidssjukfrånvaro (<60 dagar) uppgår 2011 till 2,9 % av ordinarie arbetstid. Motsvarande siffra 2010 var 2,9 %. Gemensam enkätundersökning är ej genomförd. 85 % av redovisad tid för projekt, uppdrag m m ingår i verksamhetsplanen och är fullgjord. Övrig tid 15 % avropas som särskilt angelägna uppdrag av akut karaktär. Under årets första åtta månader 2011 har målet uppfyllts. Kundenkät genomfördes 2009 och målen uppfylldes. Ny kundenkät kommer troligen att genomföras Kraftig förbättring våren % (riket 77 %) jämfört med 77 % våren 2010 (riket 77 %). Nya behörighetsregler från höstintag 2011, vilket innebär ej helt jämförbara siffror mot föregående år. Våren 2011 var ca 90 % (riket ca 85 %) behöriga till högskoleförberedande program och 90 % (riket 87 %) behöriga till yrkesförberedande program. Våren 2010 var 86 % (riket 88 %) behöriga till gymnasieskolan. 80 % våren 2011 (riket 76 %) och 82 % våren 2010 (76 %). 92 % år 2011 (riket 87 %) och 94 % 2010 (87 %). Uppgift saknas. Uppfylls inte, resultatet blev 396 kr Uppfylls, resultatet blev kr 7

11 Verksamhet Omvårdnadsnämnd Omvårdnadsnämnd Socialnämnd Socialnämnd Trafik- & fritidsnämnd Trafik- & fritidsnämnd Trafik- & fritidsnämnd Kultur & ungdomsnämnd Miljönämnd Förvaltningsberättelse Falu Kommuns mål och riktlinjer för verksamheten och som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning är följande: Ökad beläggningsgrad inom särskilt boende. Nyckeltal 96 % Ökad tid hos kund inom hemtjänsten. Nyckeltal 66 % av arbetstiden hos kund. Översyn av samtliga beslut inom boende och daglig verksamhet inom LSS. Personalomsättningen inom Barn- & familjesektionens utredningsgrupp skall minska. Utgångsläge 2009 års nivå. Underhållsbeläggning av asfaltbelagd yta skall år 2011 uppgå till minst 3 procent av den totala asfaltsbelagda ytan. Beläggningsgrad i idrottshallar. Lugnet 90 %, övriga 80 %. Nollvision i trafiken Andelen brukare som är nöjda eller mycket nöjda med de tjänster de får ta del av skall minst uppgå till 90 %. Verksamheten ska planeras och genomföras med rätt arbetsinsats. Andelen aktiviteter i verksamhetsplanen med målet i huvudsak uppnått ska successivt öka. Måluppfyllelse Uppfylls, resultatet blev 98,5 % Uppfylls inte, resultatet blev 61,8 % Målet uppnått. Samtliga beslut är genomgångna. Målet uppnått. Personalomsättningen har minskat jämfört med 2009 års nivå. 1,5 % Beläggningsprogrammet är avbrutet pga besparingar och årets planerade beläggning i bostadsgator är dyrare än övrig beläggning. Lugnet 56 %, övriga hallar 34 % 100 % Ej genomfört. Andelen aktiviteter har genomförts som planerat och ökat från 76 % 2010 till 81,5 % för

12 Förvaltningsberättelse DRIFTSREDOVISNING Budget I den driftbudget som kommunfullmäktige beslutade i november 2010 fastställdes resultatet till 30,1 miljoner kronor. Detta var ett undantagsmål från målet för god ekonomisk hushållning där resultatet skall uppgå till minst 2 %, vilket motsvarar 53,1 mnkr av skatter och statsbidrag. Skattesatsen behölls på samma nivå som tidigare år. Under året finns beslutade omdisponeringar, inom driftbudgetram, från central buffert till nämnder med 10,1 mnkr (skola 3,7 mnkr, social 3,1 mnkr, trafik & fritid 3,1 mnkr, revision 0,15 mnkr samt kommunfastigheter 4,7 mnkr). Tilldelade medel i form av driftanslag, beräknades utifrån upprättade tjänstekataloger med á-priser och volymer som grund. Den generella uppräkningen hölls låg, 0,5 % vilket var en fortsättning på 2010 års åtgärdsprogram. Utifrån denna grund beslutades om riktade förstärkningar mot ett antal nämnder utifrån majoritetens prioriteringar. Den samlade ramökningen uppgick till 3,8 %. Nämndernas resultat Skattefinansierad verksamhet Utfall 2011 Budget 2011 Avvikelse 2011 Kommunstyrelse 211,5 216,3 4,8 Skolnämnd 1 083, ,6 3,8 Omvårdnadsnämnd 529,5 534,8 5,3 Socialnämnd 508,1 512,2 4,1 Trafik & fritidsnämnd 237,8 212,3-25,6 Kultur- & ungdomsnämnd 48,5 49,4 0,9 Miljönämnd 9,5 9,7 0,2 Byggnadsnämnd 0,7 0,6-0,1 Revision 1,9 1,9 0,0 S:a skattefin 2 631, ,8-6,5 Intern finansierad verksamhet Resultat utfall Resultat budget Avvikelse 2010 Kommunfastigheter -2,2 4,7 6,9 Kommunservice 0,9 0,0-0,9 Summa avgiftfin. -1,3 4,7 6,1 Summa 2630,0 2629,5-0,5 Nämnderna, förutom trafik- och fritidsnämnden och byggnadsnämnden, redovisar positiva resultat. Resultatet är över lag bättre än vad som presenterades vid oktoberprognosen. Samtidigt har vissa extra kostnader av engångskaraktär bokförts och som påverkar resultatet negativt. I Trafik- och fritidsnämndens resultat ingår bland annat kostnader för upphandlingsskadeavgift och saneringskostnader på Gasverkstomten. I samband med delårsbokslutet beviljades det i enlighet med styrmodellen tilläggsanslag för oförutsedda volym- och kostnadsökningar. under augusti och september att omvårdnadsnämnden fick acceptans att redovisa ett underskott på -10 mnkr och skolnämnden med 2 mnkr. De interna avgiftsfinansierade verksamheterna kommunfastigheter och kommunservice redovisar överskott. Kommunfastigheters resultat förklaras främst av färre vakanta lokaler samt lägre mediakostnader, energi, vatten och avlopp, där den varma vintern till stor del bidraget till överskott. Kommunservice verksamhet avslutades överfördes successivt till nya förvaltningar under första kvartalet. Under avsnittet Nämndernas verksamhetsberättelser återfinns detaljerade analyser och kommentarer kring verksamhet och ekonomi. Not. Kommunfastigheter och Kommunservice (januari-mars) ingår organisatoriskt i kommunstyrelsen men redovisas ovan separat eftersom förvaltningarna är internt avgiftsfinansierade medan kommunstyrelsen i övrigt är skattefinansierad. Nämndernas verksamhet uppvisar sammantaget ett underskott i förhållande till budget med totalt -0,5 mnkr. 9

13 Förvaltningsberättelse INVESTERINGAR 2011 års investeringar uppgår netto till 144,1 mnkr, vilket är 45,3 mnkr lägre än investeringsbudgeten på 189,4 mnkr. De största avvikelserna återfinns hos kommunfastigheter, 27,2 mnkr, samt Trafik- & Fritidsnämnden, 17,5 mnkr. Övriga styrelser och nämnder redovisade sammantagen avvikelse på 18,1 mnkr Investeringar mnkr Brutto Netto Investeringsredovisning per styrelse/nämnd Styrelse/nämnd Utgift 2011 Inkomst 2011 Nettoinvest 2011 Budget 2011 Avvikelse 2011 Invest 2010 Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen 11,7 0,0 11,7 6,6-5,1 9,3 Trafik- & fritidsnämnden 39,7 5,8 33,9 51,4 17,5 37,3 Skolnämnden 5,3 0,2 5,1 7,6 2,5 6,5 Omvårdnadsnämnden 2,4 0,0 2,4 3,5 1,1 2,7 Socialnämnden 0,2 0,0 0,2 1,7 1,5 1,3 Kulturnämnden 0,3 0,3 0,0 0,4 0,4 0,4 Miljönämnden 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,0 S:a skattefinansierat 59,6 6,3 53,3 71,4 18,1 57,5 Intern- och externfinansierad verksamhet Kommunfastigheter 102,5 11,7 90,8 118,0 27,2 55,1 Kommunservice ,3 Summa 102,5 11,7 90,8 118,0 27,2 55,4 Summa totalt 162,1 18,0 144,1 189,4 45,3 112,9 Investeringssammanställning, färdigställda projekt större Bland större investeringar som färdigställts under året kan nämnas ombyggnad av Sågmyraskolan tillgänglighetsanpassningar med nytt trapphus och hiss, samt ombyggnad av skollokaler och skolgård. Snökanonanläggning och betongpist ishall har fördyrats av olika anledningar. Rådhusets ombyggnad av ventilation, värme, samt renovering av sessionssal. Investeringsprojekt, mnkr Total projektbudget Utfall 2011 Utfall totalt Sågmyraskolan 1) 15,0 12,5 12,5 Snökanonanläggning 2) 7,7 2,3 9,7 Rådhuset värme,vent inredn. 3) 5,7 5,5 5,7 Betongpist ishall 4) 5,3 6,0 6,0 1) Tillgänglighetsanpassningar, nytt trapphus och hiss. Ombyggnad för förskola/skola och av skolgård. 2) Projektet har fördyrats pga. sprängningsarbeten, samt oförutsedda markarbeten och åtgärder i pumphuset. 3) Ombyggnad av ventilation, värme och renovering av sessionssal. 4) Projektering och entreprenadarbeten dyrare än planerat. 10

14 Förvaltningsberättelse Investeringssammanställning, större pågående/ej färdigställda investeringsprojekt Återuppbyggnad av fastigheten Västra Falun 15, Egnellska huset fortskrider, kvar under 2012 är bl.a. garageplatser och yttre solavskärmning. Efter ett längre stopp har om- och tillbyggnad av skollokaler på Aspebodaskolan fortsatts. Projekt Freeride område Lugnet har fördyrats och avbrutits pga. ej beslutat finansiering för färdigställande. Investeringsprojekt, mnkr Total projektbudget Utfall 2011 Ack. Utfall Prognos färdigst. Egnellska huset1) 89,0 55,8 78,0 89,0 Aspebodaskolan2) 22,0 0,3 0,3 22,0 Kristinehallen3) 6,0 3,1 3,1 6,0 Hosjöskolan kök4) 6,0 0,2 0,2 6,0 Myran p-platser5) 5,9 4,1 4,1 5,9 Freeride området Lugnet6) 5,0 0,7 4,8 1) Återuppbyggnad av Egnellska huset. Kvar till 2012 är garageplatser, yttre solavskärmning, lokal efter Stigaregatan, iordningsställande av växel och reception samt anpassning av gågatan på Myntgatan. 2) Om- och tillbyggnad av skollokaler, tillgänglighetsanpassningar, ny hiss samt sju nya klassrum. Uppstartat igen efter längre stopp. 3) Om- och utbyggnad i samarbete med Landstinget. 4) Ombyggnad av kök inklusive skolmatsal för bättre arbetsmiljö, ny utrustning, ventilation samt energiåtervinning. 5) Ordningsställande av mark vid Högskolan i samarbete med Högskolefastigheten Lugnet KB och Trafik & Fritid. 6) Projektet fördyrats och avbrutits pga. ej beslutad finansiering för färdigställande. Sammanställning av exploateringsfastigheter, mnkr Påförda kostnader 2011 Nedlagda kostnader, sålda tomter 2011 Intäkter, sålda tomter 2011 Gatukostnadsersättning Nettoresultat 2011 Osålda tomter Bofört värde osålda tomter Ingående Projekt balans Borgärdet 0,2 1 0,2 Stjärnvägen 0,1-0,1 0,3 0,1 - Bjursås 0,3 4 0,3 Källviken - 0,2-0,2 0,2 - Slättaskogen 0,5 0,6-0,6 9,3-5,8 2,9 12 0,5 Södra Galgberget 0,7-0,6 2,2-0,6 1,1 1 0,1 Sandsberg 0,3 3 0,3 Tviksta 2 0,0 1 0,0 Södra Galgberget 2 2,5 2,5 Infart Lugnet - 0,0 0,0 Summa 4,6 0,8-1,5 12,0-6,4 4,1 22 3,9 11

15 PERSONALREDOVISNING PERSONALSTRUKTUR Antal anställda Den statistik som redovisas omfattar anställda i Falu kommun som är månadsavlönade enligt AB (Allmänna bestämmelser) och avser det förhållande som gällde under november månad Uppgifterna är hämtade ur PA/lönesystemet. I november 2011 hade kommunen anställda med månadslön. Detta innebär att antalet anställda i princip var oförändrat jämfört med samma tid året innan. 79 procent av de anställda var kvinnor och 21 procent var män Antal anställda Andel i % Kvinnor 78,8 78,5 79,2 79,2 78,5 Män 21,2 21,5 20,8 20,8 21,5 82 procent av kommunens anställda arbetar inom någon av de tre stora förvaltningarna; omvårdnadsförvaltningen, socialförvaltningen och skolförvaltningen. Kommunen har totalt sju förvaltningar. ANTAL ANSTÄLLDA, ANDEL PER FÖRVALTNING ANTAL ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING Antal Andel i % Förändring antal anställda från Förvaltningar Anställda Kvinnor Män 2010 Kultur o Ungdomsförvaltningen Miljöförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Skolförvaltningen Socialförvaltningen Trafik och fritidsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Totalt Falu kommun Könsfördelningen skiljer sig åt inom de olika förvaltningarna. Inom samtliga förvaltningar utom en, trafik- och fritidsförvaltningen var kvinnorna i majoritet. Under 2011 skapades en ny kostorganisation. I samband med detta flyttades personal från skolförvaltningen till kommunstyrelseförvaltningen, detta är den främsta orsaken till personalförändringen i dessa förvaltningar Anställningsform Skolförvaltningen 40% Socialförvaltningen KSförvaltningen 16% 14% Omvårdnadsförvaltningen 25% Trafik- o fritidsförvaltn. 2% Kultur- o ungdomsförvaltningen 2% Miljöförvaltningen 1% ANTAL ANSTÄLLDA UTIFRÅN ANSTÄLLNINGSFORM Andel i % Anställningsform Kvinnor Män Månadsavlönade Antal Tillsvidare Visstid Andel i % Tillsvidare 88 Visstid 12 Timavlönade Utförda timmar Omräknat till heltidsantällda procent av kommunens anställda med månadslön var tillsvidareanställda och 12 procent var anställda på visstid, d.v.s. på vikariat eller annan tidsbegränsad anställning. 12

16 Förvaltningsberättelse TIMAVLÖNADES ARBETADE TID OMVANDLAT TILL ANTAL ÅRSARBETARE Antal timavlönade motsvarar 393 årsarbetare, det är en ökning med 21 jämfört med föregående år. Merparten av de timavlönade var anställda på bemanningscenter och arbetar främst inom social- och omvårdnadsförvaltningarna. Det totala antalet årsarbetare har ökat med 26, detta motsvarar en ökning på 0,6 procent jämfört med året innan. Sysselsättningsgrad ANTAL OCH ANDEL HELTID / DELTID Andel i % Sysselsättningsgrad Kvinnor Män Antal Heltid Deltid Andel i % Heltid 73 Deltid procent av de anställda hade en sammanlagd arbetstid som motsvarar heltid, vilket innebär att andelen heltidsanställda ökat med 1,2 procentenheter jämfört med samma tid året innan. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 93,0%, en ökning med en procentenhet. ANTAL PERSONER HELTID / DELTID, ANDEL DELTIDER PER FÖRVALTNING Förvaltningar Antal heltider Antal deltider Andel i % deltider Kultur o Ungdomsförvaltningen Miljöförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Skolförvaltningen Socialförvaltningen Trafik och fritidsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Totalt Falu kommun Andelen deltidsanställda varierar stort mellan förvaltningarna. Deltidsarbete är betydligt vanligare bland kvinnor, 31,0 %, än män, 14,7 %. Åldersfördelning Åldersgrupp Antal personer Andel i % procent av de anställda var 50 år eller äldre och knappt 7 procent var under 30 år. 791 personer var 60 år eller äldre. KÖNSFÖRDELNING PER ÅLDERSGRUPP Män Kv innor Medelålder Den genomsnittliga åldern låg 2011 på samma nivå som 2010, det vill säga 46,9 år. Medelåldern för kvinnor var 47,0 år och för män 46,6 år. Pensionsavgångar Under 2011 slutade 102 personer med pension. De kommande fem åren kommer ca 586 personer att uppnå 65 år, flertalet av dessa återfinns inom skola, social- och omvårdnadsförvaltningen. 13

17 Förvaltningsberättelse Lön Årligen genomförs lönekartläggning för att säkerställa att inga osakliga löneskillnader på grund av kön existerar. År 2011 har några sådana löneskillnader inte identifierats. Medellönen hade ökat med 1,7 procent och låg på kr per månad. Skillnad kvinnor/män meddellön i kronor Kvinnors medellön i % av mäns medellön ,9 92,2 90,4 90,1 90,0 ARBETSTID OCH FRÅNVARO I PROCENT AV TILLGÄNGLIG ARBETSTID Arbetad tid 74% Semester Sjukdom Föräldraledighet VAB Övrigt TIDSREDOVISNING Arbetstid och frånvaro Den totala arbetstiden för månadsavlönade och timanställda anställda enligt AB-avtalet, omräknat till årsarbetare var vilket innebär en ökning med 26 jämfört med året innan. TOTAL ARBETSTID OMRÄKNAT TILL ÅRSARBETARE uppdelat på månadsavlönade och timavlönade Timavlönad Månadsavl FRÅNVARO I PROCENT AV TILLGÄNGLIG ARBETSTID 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Övrigt 7,0% 8,6% 7,1% 5,6% 5,4% VAB 0,5% 0,5% 0,6% 0,6% 0,6% Föräldraledighet 4,0% 3,9% 3,8% 4,1% 3,5% Sjukdom 6,3% 5,4% 4,7% 4,6% 4,9% Semester * 11,4% 11,4% 11,5% 11,8% 11,9% * Semester innefattar även ferie / uppehåll Under 2011 uppgick den faktiska arbetstiden till 74 procent av avtalad arbetstid och 26 procent bestod av frånvaro av något slag. Det innebär att den faktiskt arbetade tiden, ställt i relation till den tillgängliga arbetstiden ökat 0,6 procentenheter jämfört med året innan. 14

18 Förvaltningsberättelse Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökade med 0,3 procentenheter till 4,9 procent av ordinarie arbetstid. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 6,3% 5,4% 4,7% 4,6% 4,9% Kostnaden redovisas på det år som utbetalning av intjänad pensionsrätt sker. Pensionsintjänande fr.o.m redovisas som en skuld i balansräkningen och kostnadsförs det år de intjänas. Enligt pensionsavtalet KAP-KL, består intjänandet av två delar, avgiftsbestämd och förmånsbestämd pension. Den del av intjänandet som utgörs av avgiftsbestämd pension uppgår till 4,5 % av lönen och utbetalas till den förvaltare som den anställde själv valt. Den förmånsbestämda pensionen intjänas på löner över 7,5 inkomstbasbelopp och avsätts i kommunens balansräkning. På alla pensionskostnader tillkommer särskild löneskatt, vilken uppgår till 24,26 %. 1,0% 0,0% Total pensionsförpliktelse Kvinnorna hade genomgående en högre sjukfrånvaro än männen var kvinnornas sjukfrånvaro 5,5 procent och männens 3,3 procent av ordinarie arbetstid. SJUKFRÅNVARO KALENDERDAGAR / MEDARBETARE 1) dagar 5,3 5,4 4,9 4,9 4, dagar 2,4 2,2 1,9 2,0 2,1 Mer än 59 dagar 7,7 6,3 7,5 9,8 20,1 TOTALT 26,7 16,7 14,2 13,9 15,2 1) Avser tillsvidare- och visstidsanstallda januari till december respektive år och uttryckt som genomsnittligt antal kalenderdagar per medarbetare samt fördelat efter sjukperiodens längd. Total personalkostnad Kommunens totala personalkostnad, exklusive kostnader för reservering för pensioner, uppgår 2011 till 1 828,8 mnkr (1 764,8 mnkr), vilket innebär en ökning med 3,6 % (0,5 %). Ökningen är ett resultat av ett antal faktorer av vilka följande kan nämnas; något sänkta sociala avgifter, ökat antal månadsavlönade med 8 (minskning 3) årsarbetare, ökat antal timavlönade med 21 (ökning 28) årsarbetare, löneökningar på i genomsnitt 1,7 % (2,3 %) och ökade pensionskostnader. Avsättningar (inkl. särskild löneskatt) för pensioner och liknande förpliktelser 119,5 93,3 Reservering inom eget kapital 44,5 44,5 Ansvarsförbindelser (inkl. särskild löneskatt), d.v.s. pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar 1 494, ,1 Totalt 1 658, ,9 Finansiella placeringar avseende pensionsmedel 0,0 0,0 Återlånade medel 1 658, ,9 Pensionsmedlen är i sin helhet återlånade hos kommunen som investeringar i anläggningstillgångar. Pensionsförpliktelserna överstiger dock betydligt kommunens egna kapital, som per den 31 december 2011 uppgår till 879,1 mnkr (827,9 mnkr). För ytterligare redogörelse för kommunens pensionskostnader på 169,1 mnkr (135,1 mnkr) se not 4 och not 9 till resultaträkningen. Pensionsförpliktelser Falu Kommuns redovisning av pensionsåtaganden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsåtaganden som intjänats t.o.m redovisas som ansvarsförbindelser. 15

19 Förvaltningsberättelse OMVÄRLDSANALYS Samhällsekonomiska förutsättningar Oron internationellt, där eurons framtid och lösningen på skuldkrisen i Europa bidrar till svag återhämtning. Efter kollapsen hösten 2008 på de finansiella marknaderna, det stora raset i världshandeln och det därmed sammanhängande fallet i svenska företags produktion, var återhämtningen under 2009 förhållandevis svag. Däremot blev återhämtningen i den svenska ekonomin betydligt starkare än förväntat under Fallet i sysselsättningen stannade av och blev inte så omfattande som först befarades. Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa vilket bidragit till ett tydligt fall i svensk export och industriproduktion. Vi går långsamt mot bättre tider Kommunsektorns utveckling Med en svag ekonomisk tillväxt följer att arbetsmarknaden försvagas. Timlönekostnaderna har pressats ned kraftigt av den höga arbetslösheten. Ett minskat antal arbetade timmar och låg lönetillväxt medför en långsammare skattetillväxt. Den låga ökningstakten för skatteintäkterna sker i en sådan takt och omfattning att hela kommunsektorn tvingas till tuffa prioriteringar i sin verksamhet. Det tillfälliga konjunkturstödet genom ökade statsbidrag har bidragit till att dämpa effekterna av lågkonjunkturen vilket nu fasats ut Den befarande försvagningen i kommunernas ekonomi för 2011 blev inte i den omfattning som initialt bedömdes utan flyttas fram i tid till En första redovisning av kommunsektorn för 2011 visar dock på ett samlat resultat på med ca 11 miljarder. I detta ingår sänkt ränta som användes vid nuvärdesberäkning av pensionsskulden vilket ledde till större pensionsskuld och därmed en motsvarande ökning av pensionsskulderna. Denna effekt uppgår till 2 miljarder. BEFOLKNING Falun fortsätter att öka i folkmängd, dock betydligt mindre nu än tidigare år. Den 31/ uppgick Falu kommuns folkmängd till personer, vilket innebär att folkmängden under året ökade med 80 personer. Ökningen består av ett födelseöverskott på 99 personer, ett inflyttningsnetto på -9 personer, samt justeringar på -10 personer. Dalarna minskade för första gången sedan För hela länet var folkmängden vid årsskiftet personer, vilket är en minskning med 482 personer under Största anledningen är utflyttningen från länet vilket till stor del beror på att ungdomspuckeln nu har nått de viktigaste utflyttningsåldrarna. ARBETSMARKNAD Den lokala arbetsmarknaden i Falun har utvecklats positivt under Den totala arbetslösheten, öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd, har minskat med 4,1 procentenheter till 7,6 procent av arbetskraften. Det är en kraftigare minskning än i Dalarnas län (-1,5 procentenheter) och i riket (-0,2 procentenheter). Under det andra halvåret 2011 hade Falun den i särklass största volymminskningen i länet med månadsvisa minskningar som ofta utgjorde en tredjedel av hela länets minskande arbetslöshet. I december var det 334 färre Falubor som var arbetslösa än vid samma tidpunkt året innan. Den minskande arbetslösheten gäller även ungdomarna i Falun. Från en nivå på 22,9 procent av ung arbetskraft i december 2010 minskade arbetslösheten till 18,8 procent och underskrider därmed både nivån i Dalarna som helhet och i riket. I antal är det 122 färre arbetslösa ungdomar, mer än hälften av länets minskning. Detta är givetvis positivt ur arbetstagarsynpunkt men för arbetsgivarna blir svårigheterna att hitta rätt kompetens allt större. Det är framför allt efterfrågan på kvalificerade arbetssökande som ökat och där det ofta uppstår bristsituationer. Det leder till ett paradoxproblem med en efterfrågan på kompetens som inte finns i kommunen och ett utbud av arbetssökande med en kompetens som inte efterfrågas. Det är därför viktigt att ta vara på de stora ungdomskullarna som lämnat gymnasiet de senaste åren och ge dem en möjlighet att snabbt få fäste på arbetsmarknaden. BOSTADSMARKNAD Befolkningsutvecklingen innebär ökat behov av bostäder. Under året har ansökningar för bygglov för 77 enfamiljshus och 46 lägenheter i flerfamiljshus behandlats. Kopparstaden AB har endast ett fåtal outhyrda lägenheter vilket visar på ett ökat behov av bostäder. Ett fåtal lägenheter byggdes under 2011 men bolagets affärsplan planeras för ett bostadsbyggande med ca 90 lägenheter kommande år. 16

20 Förvaltningsberättelse EKONOMISK ÖVERSIKT Nedan lämnas en redogörelse för det ekonomiska utfallet under Sammanfattning av det ekonomiska läget Årets resultat, efter reservering för vissa pensionskostnader, uppgår till 51,1 mnkr (86,1 mnkr), vilket är 21,0 mnkr bättre än budgeterat resultat på 30,1 mnkr. Årets resultat motsvarar 1,9 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens nämnder har en sammantagen nettokostnadsutveckling, på 3,8 % jämfört med år Ökningen motsvarar 98,9 mnkr (67,7 mnkr). Skatteintäkter och generella bidrag har ökat med 2,9 % jämfört med föregående år. Ökningen uppgår till 76,1 mnkr. Exklusive konjunkturstöden 2010 (54,3 mnkr) och 2011 (12,4 mnkr) uppgick ökningen till 118,0 mnkr, vilket motsvarar en ökning på 4,6 %. Detta har förbättrat nettokostnadernas andel av skatteintäkter, exklusive konjunkturstöd något och andelen uppgår i 2011 års bokslut till 98,7 % (99,5 %, 100,5 %). Att förändra detta mått är inte lätt och kommunen har nu kommit en bit på väg, även om kostnadsandelen fortfarande ligger på en för hög nivå för att klara av att värdesäkra kommunens egna kapital. Intressant att notera är att personalkostnadernas andel av de totala bruttokostnaderna även i år fortsätter att minska och är nu nere på 57,6 % (58,6 %). Budgetöverskridanden kan avläsas endast för trafik- och fritidsnämnden med 25,6 mnkr, vilka 2010 redovisade ett överskridande på 11,5 mnkr. Övriga nämnder redovisar alla budgetöverskott, varav kommunstyrelsen redovisar det största överskottet med 10,8 mnkr. Detta är mycket positivt och en förutsättning för att komma tillrätta med kommunens kostnadsutveckling. Inom verksamheterna kan det ske förändringar baserat på den demografiska utvecklingen, vilket bland annat leder till att antalet elever minskar i gymnasieskolan och ökar i förskolan samtidigt som behoven inom äldre- och handikappomsorgen tenderar att öka. Denna utveckling ställer stora krav på anpassning av verksamheter för att inte leda till kvarvarande eller ökade kostnader. Av tillgänglig officiell statistik framgår att Falu Kommuns ekonomi uppvisar högre kostnader för kärnverksamheterna än vad som kan antas vara rimligt med hänsyn tagen till de strukturella kostnadsfaktorer som råder inom Falun. Med strukturella kostnader avses sådana kostnader som beror på faktorer som Falun inte själv kan påverka, exempelvis åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund m.m. Utifrån detta perspektiv finns således möjligheter att minska kostnadsutvecklingstakten och på så vis skapa reserver så att kommunens ekonomi kan fortsätta konsolideras. Resultat Årets resultat uppgår till 51,1 mnkr (86,1 mnkr år 2010). mkr ,8 17,7 Resultatutveckling 4,7 86,1 51, I jämförelse med budget har årets resultat påverkats positivt av högre skatteintäkter, 39,7 mnkr, sänkta avtalsenliga arbetsgivareavgifter, 6,6 mnkr, budgetöverskott för omvårdnadsnämnden 5,3 mnkr, skolnämnden 3,8 mnkr, socialförvaltningen 4,1 mnkr och kommunstyrelsen med 10,8 mnkr. I jämförelse med budget har resultatet påverkats negativt av budgetöverskridanden av trafik- och fritidsnämnden 25,6 mnkr, sänkta generella bidrag och utjämningar, 12,7 mnkr, sänkt diskonteringsränta på pensionsavsättningar 10,6 mnkr och högre pensionskostnader än budgeterat på -5,3 mnkr. Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 540,6 mnkr, vilket är 66,0 mnkr eller 13,9 % högre än föregående år. 17