Undersökning av solcellpotentialen för golfverksamheter i Sverige

Transkript

1 UPTEC ES Exmensrbete 30 hp Jnuri 2015 Undersökning v solcellpotentilen för golfverksmheter i Sverige Jons Lrsson Kontktuppgifter Epost:.lrsson@sweco.se Tel:

2 Abstrct Exmintion of the solr power potentil for golf clubs in Sweden Jons Lrsson Teknisk- nturvetenskplig fkultet UTH-enheten Besöksdress: Ångströmlbortoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Pln 0 Postdress: Box Uppsl Telefon: Telefx: Hemsid: Photovoltic Systems in Sweden hs long been hevily dependent on subsidies nd grnts to bring in profit for the investor. Production of excess electricity is mor reson for this s the compenstion for excess electricity tody is low. However, there re businesses tht hve n electricity need tht re prticulrly suitble for solr electricity. These businesses hve n electricity demnd when the sun shines the brightest nd if the Photovoltic System is properly scled, the excess electricity cn be minimized. A golf club is tht kind of business nd this thesis ims to exminte the solr power potentil for golf businesses in Sweden. Nine golf clubs ws selected from different loctions in Sweden. The lod profiles from these golf clubs ws simulted in the softwre HOMER ginst solr rdition dt from ech site. The system sizes tht produces 5% excess electricity ws clculted for ech club. Finlly the profitbility for these systems ws evluted. The result shows tht the golf clubs in Sweden cn mke profitble investments in PV systems without subsidies nd grnts. When the excess production is llowed to be 5% of the totl production, solr electricity covers bout 20 % of the yerly electricity need. For mny of the clubs, the net present vlue is greter thn the investment fter 40 yers. This mens tht the investment hs more thn doubled its vlue. Production price will be bout 80 Swedish cents per kwh nd the pybck time is estimted to be 18 yers. Hndledre: Ann Mri Schyllert Ämnesgrnskre: Uwe Zimmermnn Exmintor: Petr Jönsson ISSN: , UPTEC ES 15001

3 Smmnfttning Sveriges energisystem står inför en förändring. Enligt dgens milöpolitik sk förnybr energikällor som vindkrft, bioenergi och solenergi på sikt ersätt kärnkrft och fossil energikällor. Solel står idg för en nästn obefintlig del v den svensk elmixen vilket främst beror på tt prisern på solcellssystem tidigre hr vrit för hög. Hög subventioner hr vrit nödvändig för tt en investering inte sk innebär en förlust. Idg hr systemprisern sunkit till en nivå där en ekonomisk vinst är mölig även utn subventioner. En förutsättning för en ekonomisk vinst är tt solcellern integrers på rätt sätt i verksmheten. För tt en investering i ett solcellssystem sk vr ekonomiskt lönsm utn subventioner krävs det tt producenten sälv konsumerr den producerde elen. Det beror på tt ersättningen för överproducerd el, så klld överskottsel, i dgsläget inte motsvrr lönsmheten som uppstår då elen konsumers v verksmheten sälv. För tt kunn få en låg ndel överskottsel i produktionen krävs det tt verksmheten i fråg hr ett elbehov vid den tid då solcellern producerr el, lltså då solen skiner som strkst. Exmensrbetet är inriktt mot tt studer verksmheter som, till skillnd från en norml vill, hr ett elbehov under dgtid och under sommrhlvåret. En golfverksmhet hr ett sådnt elbehov och dessutom finns det stor mrkytor och fler byggnder i verksmheten, vilket är ett stort plus vid instlltion v solceller. Det fördelktig elbehovet medför tt reltivt stor solcellsnläggningr kn integrers i golfverksmhetern utn tt det producers för mycket överskottsel. För tt bestämm golfverksmheters lämplighet för solelsproduktion i Sverige hr 9 golfklubbrs elbehov nlyserts mot solinstrålningsdt från respektive plts. De nio klubbrn är vld från olik delr v lndet för tt påvis skillnder i produktion och lönsmhet beroende på loklistion. För vre golfklubb frmtogs systemstorlekr som producerr omkring 5 % respektive 10 % överskottsel per år. I rpporten presenters huvudskligen resultten för systemstorlekr med 5 % överskottsel eftersom en sådn mängd nses vr försumbr. Ekonomin för de frmtgn systemen nlyserdes och presenters i form v nettonuvärde vid livslängdens slut, produktionspris smt återbetlningstid. Resultten från undersökningen visr tt golfverksmheter i Sverige kn gör lönsmm investeringr i solcellssystem även utn subventioner eller bidrg. För mång klubbr är nettonuvärdet större än investeringen efter 40 år, vilket innebär tt investeringen hr mer än dubblert sitt värde. Produktionspriset hmnr på runt 80 öre per kwh och återbetlningstiden blir omkring 18 år. Med investeringsstöd är nettonuvärdet större än investeringen redn efter 25 år. Produktionspriset blir runt 60 öre per kwh och återbetlningstiden sunker till omkring 10 år. Att gör en investering i solceller innebär inte br en ekonomisk lönsmhet för investerren. En investering medför också positiv fördelr för milön då solceller producerr förnybr el. Stor delr v världen rbetr idg ktivt för tt få in mer förnybr el i energisystemet. Sverige hr som mål tt 50 % v energinvändningen i Sverige sk försörs v förnybr energikällor år Idg är drygt 40 % v energiförsörningen förnybr, vilket innebär tt det återstår en del rbete tills målet är uppfyllt. Om golfklubbr i Sverige utnyttr sitt fördelktig elbehov och investerr i solceller kn de bidr till tt målet uppnås smtidigt som de gör en god ekonomisk ffär. Därför rekommenders det tt Sveriges golfklubbr ser över sin möligheter tt integrer solcellsystem i sin verksmheter.

4 Exekutiv smmnfttning Solceller som energikäll hr tidigre inte vrit ekonomiskt konkurrenskrftig mot ndr energikällor som exempelvis kärnkrft och vttenkrft. Dett hr sin grund i tt systemprisern hr vrit lldeles för hög. Subventioner i form v investeringsstöd och ndr fördelktig erbudnden från elbolg hr vrit vitl för tt intresser llmänheten tt invester i solceller. Idg hr systemprisern sunkit till en tillräckligt låg nivå vrför det går tt gör en ekonomisk vinst även utn investeringsbidrg. För tt det sk vr möligt måste systemet dock dimensioners efter verksmhetens elbehov i syfte tt minimer överskottsproduktion v el. Verksmheter som hr ett stort elbehov när solen skiner som strkst kn gör extr br ffärer eftersom den ekonomisk vinsten blir större u större system som instllers, förutstt tt produktion v överskottsel hålls låg. Studien visr tt golfverksmheter i Sverige överlg kn gör god ekonomisk investeringr i solceller. En golfverksmhet är i drift under sommrhlvåret då elproduktionen från solcellern är som störst. Elbehovet är dessutom som störst under dgtid vilket innebär tt elbehovet för en golfverksmhet föler solinstrålningsintensiteten väldigt br, både under året smt under dygnet. Resulttet från undersökningen visr tt golfklubbr i Sverige kn h omkring 20 procent egenproducerd solel i sin verksmheter om ndelen överskottsel tillåts vr 5 procent. Dett vrierr något runt om i lndet. Golfklubbr i norr Sverige kn h melln 14 och 18 procent solel i sin verksmheter medn golfklubbr i mellerst och södr delen v Sverige kn h melln 20 och 24 procent solel i sin verksmheter. Ekonomin beror både på hur stor ndel solel verksmheten kn konsumer, men frmförllt på hur mycket sol som strålr in på den plts där systemet sk upprätts. På pltser där solinstrålningen är drygt 700 kwh/m 2 och år, exempelvis i Åre, är investeringen återbetld efter 25 år och en vinst på drygt hlv investeringen kn räkns in efter 40 år. På pltser där solinstrålningen är runt 1000 kwh/m 2 och år, exempelvis i Brsebäck och Kungsängen, renderr investeringen i en vinst motsvrnde hlv investeringsbeloppet redn efter 25 år och efter 40 år är vinsten uppe i nästn 1,3 gånger investeringen. Återbetlningstiden blir uppskttningsvis 18 år. Skulle ett investeringsstöd på 35 procent v investeringsbeloppet ts med i beräkningrn sunker återbetlningstiden till 14 år för golfklubbr med Åre golfklubbs förutsättningr och till 10 år för golfklubbr där förutsättningrn är smm som för Brsebäck och Kungsängen. Investeringsstöd leder också till tt vinsten blir större.

5 Förord Jg vill tck min ämnesgrnskre Uwe Zimmermnn för stöd under proektets gång. Jg vill även tck min hndledre Ann Mri Schyllert och övrig personl på Sweco Systems i Uppsl för värdefull tips och inspirernde smtl. Jg vill även tck Jörgen Henningsson, Ecoklimt AB, för hälp under pltsbesök och produktinformtion. Ett särskilt tck utgår till Dvid Böresson, STUNS energi, vrs stöd vid proektets uppstrt vr ovärderligt. Slutligen skulle g vil tck Svensk Golfförbundet smt Upsl Golfklubb för ett mycket br och givnde smrbete. Jons Lrsson, Uppsl

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Bkgrund Syfte Mål Metod Avgränsningr Teori Solinstrålning mot lstprofiler Nätnslutet solcellssystem Överskottsel Produktion från solceller i Sverige Regler och bestämmelser Antgnden till ekonomiberäkningr Systempriser Pris på el från elnätet Antgnden till energiberäkningr Antgnden till ekonomisk beräkningr Resultt Summerde resultt från smtlig golfklubbr Upsl GK Känslighetsnlyser Diskussion Slutsts Källförteckning Bilgor Bilg 1. Resultt från smtlig golfverksmheter Bilg 2. Lstprofiler smtlig golfklubbr Bilg 3. Tkreor och effekt från tkinstlltion Upsl GK Bilg 4. Utförlig resultt instlltion på befintlig hustk (Upsl GK) Bilg 5. Resultt typisk vill Bilg 6. Mtlb-kod Bilg 7. Erbudnden för överskottsel

7 1 Inledning 1.1 Bkgrund Hur det Svensk energisystemet kommer tt vr uppbyggt i frmtiden är svårt tt förutsäg. Hur det kommer tt se ut påverks v de beslut som ftts och det rbete som utförs redn idg. Sverige hr under en längre tid hft ett br energisystem som levererr tillförlitlig, tillräcklig och frmförllt billig el till hel lndet. Dett är tck vre de god mölighetern till vttenkrft som finns i lndet men också tck vre kärnkrften. Kärnkrften är dock strkt ifrågstt i Sverige och i övrig världen. Tysklnd som exempel hr ställt sig helt emot kärnkrft och stängde omedelbrt ner sin rektorer efter olyckn i Fukushim. Den stor frågn är då vilken energikäll som sk ersätt kärnkrften i Sverige om kärnkrften läggs ner även här. Att ersätt den med fossil bränslen är inte ett lterntiv, åtminstone inte långsiktligt. Tvärtom sk även de fossil energikällorn fss ur eftersom Sverige, Europ och stor delr v världen i strävr efter är tt ll frmtid energi sk vr förnybr. Att ersätt kärnkrft och fossil energikällor med endst intermittent energikällor som sol- eller vindkrft är dock inte så enkelt. Intermittent energikällor är väderberoende och dess produktion går br delvis tt förutsäg. För mycket intermittent elproduktion på ett visst område skulle kunn innebär ett problem för elnätets stbilitet på det området. En lösning på ett sådnt problem kn vr tt sprid ut den intermittent elproduktionen på en större yt. Då skulle produktionstpp beroende på mulet- eller vindfritt väder h mindre påverkn på nätets stbilitet. Med dett som grund är det troligt tt det frmtid svensk energisystemet kommer tt vr en mix v fler olik energikällor där vre enskild energikäll nvänds på bäst mölig sätt (Energimyndigheten, 2014). Instlltionen v solceller ökr i Sverige. År 2013 mer än dubblerdes den totl instllerde effekten från nätnslutn system från 16,8 MW till 34,7 MW. Om fristående system räkns med hr Sverige en instllerd effekt från solceller på 43,1 MW vilket motsvrr 0,03 % v Sveriges totl elbehov. Att denn siffr är så låg beror dels på tt prisern på solcellssystem hr vrit för hög smt tt intresset för solceller hr vrit svgt. Men eftersom systemprisern hr sunkit så pss mycket de senste 2-3 åren hr intresset också ökt. Nu medför en investering i solceller inte br ett positivt bidrgnde för milön utn även en mölighet till ekonomisk förtänst (Svensk solenergi, 2014). Ett solcellssystem instllert på en vill producerr en hel del el som inte kn nvänds v villägren sälv eftersom solcellern producerr el då solen skiner och elbehovet i en vill då är lågt. Elen som inte konsumers v villn skicks ut på elnätet eftersom tt lgr denn el i ett btteri inte är lönsmt i dgsläget. Det finns en mölighet tt säl denn överskottsel till någon elleverntör. Ett stort överskott medför tt lönsmheten i en solcellsnläggning beror till stor del v hur mycket pengr som erhålls från försälningen v överskottselen. Elleverntörern i Sverige hr olik erbudnden när det gäller dett och det finns ingen långsiktlig trygghet för ekonomin i en investering eftersom dess erbudnden kn ändrs från månd till månd (Nyberg, Bernth, 2014). Därmed är det bäst tt systemen dimensioners så tt i princip ll el som producers kn nvänds direkt v systemägren. För en vnlig vill skulle ett sådnt system bli väldigt litet. Däremot finns det verksmheter som hr ett stort elbehov när solen skiner. En golfverksmhet hr ett stort elbehov under sommrhlvåret och dessutom är det en dgdriven verksmhet. Dett medför tt solceller är intressnt för golfverksmheter. 2

8 1.2 Syfte Syftet med dett proekt är tt undersök solcellspotentilen för golfverksmheter där golfverksmheterns lstprofiler bör vr fördelktig för solel. Syftet med rbetet är tt också undersök om solceller kn konkurer ekonomiskt med ndr energikällor och på så sett bli en viktig del i det frmtid svensk energisystemet. 1.3 Mål Ett mål med dett proekt är tt ge Svensk Golfförbundet en rpport som påvisr golfverksmheters eventuell lämplighet för solceller både i ett energiperspektiv och i ett ekonomiskt perspektiv. En slutsts sk drs om hur mycket solel en golfverksmhet sk kunn producer om överskottet får vr omkring 5-10 % v produktionen. Ytterligre ett mål är tt ge Uppsl Golfklubb ett underlg för beslut om eventuell instlltion v solcellssystem. I dett underlg sk ett ntl systemförslg ts frm, både mrkplcerde och tkplcerde system, där ekonomin är en viktig prmeter. 1.4 Metod I dett vsnitt förklrs vilk metoder som nvänts för tt uppnå proektets olik mål. Först redoviss vilk klubbr som ingår i undersökningen. Därefter presenters metoden som nvändes för energiberäkningrn, ekonomiberäkningrn och känslighetsnlysern. Till sist presenters metoden som nvändes för tt lös delproektet riktt mot Upsl GK Medverknde golfklubbr Nio golfklubbr togs med i proektet. Dess nio golfklubbr vldes från olik delr v Sverige i syfte tt påvis eventuell skillnder i lämplighet beroende v loklisering. Solinstrålningsdt och lstprofiler från åren nvändes i simuleringrn. De golfklubbr som ingår är Åre GK, Umeå GK och Östersund-Frösö GK från norr Sverige, Gävle GK, Upsl GK och Kungsängen GK från mellerst Sverige smt Brsebäck GK, Degeberg-Widtsköfle GK och Abbekås GK från södr Sverige. Golfklubbrns loklisering kn skåds i figur 1. Smm beräkningr som utfördes för golfverksmhetern utfördes också för en typisk vill. Dess resultt presenters i bilg 5. Figur 1. De nio ktuell golfklubbrns loklisering i Sverige Energiberäkningr I simuleringrn låg tyngdpunkten på tt hitt den systemstorlek för vre golfverksmhet där omkring % v den producerde elen kn nvänds direkt i verksmheten. Överproduktion v el som skicks ut på elnätet sk lltså vr mximlt 5 10 %. 3

9 Soldt Soldt ldddes ner från SMHI:s websid STRÅNG ( Där finns en modell som tr frm den historisk globl solinstrålningen, för vlfri period och plts, bsert på molntäckets tocklek. Det är möligt tt ldd ner STRÅNG s solinstrålningsdt från år 1999 och frmåt. Timvis dt ldddes ned för åren utifrån vre golfverksmhets koordinter. För tt ök resulttens relibilitet beräkndes dessutom ett medel på årlig solinstrålning för vre plts bsert på åren Dett medförde tt år som skiler sig grovt från ett normlår kunde upptäcks och bortses från i beräkningrn. De år som togs bort vr 2012 för Gävle GK, 2013 för Kungsängen GK, 2012 för Umeå GK smt 2011 och 2012 för Åre GK och Östersund GK. STRÅNG-dt ger den globl solinstrålningen momentnt vre heltimme i W/m 2. Simuleringsprogrmmet som nvändes utgår från soldt som ger medelinstrålningen under vre timme. Används STRÅNG-dtn direkt i simuleringsprogrmmet uppstår då en hlvtimmes förskutning vilket leder till tt mer sol strålr in under förmiddgen. Det leder i sin tur till resulttet tt det skulle vr fördelktigt tt rikt solcellern mer mot öst än i det verklig fllet. För tt undvik dett interpolerdes värden i STRÅNG-dtn vilket gorde dtn komptibel med simuleringsprogrmmet. Lstprofiler Lstprofilern (elförbrukningsdt) för åren smldes in genom tt kontkt med de utvld golfklubbrn upprättdes vrefter inloggningsuppgifter till respektive klubbs elleverntör efterfrågdes. Timsttistik ldddes därefter ned från elleverntörerns hemsidor. Elförbrukningsdtn konverterdes så tt den blev komptibel med simuleringsprogrmmet. Då en golfverksmhet hde fler elmätre summerdes ders lstprofiler till en totl lstprofil. Simulering Simuleringsprogrmmet som nvändes vr HOMER 2.68 bet. För vre golfverksmhet togs optiml orientering och lutning frm. Optiml systemstorlek för 5 % respektive 10 % överskott togs frm för åren 2011, 2012 och Utifrån dess resultt bestämdes sedn vilk två systemstorlekr som pssr respektive golfverksmhet bäst. Nedn föler en beskrivning v tillväggångssättet i simuleringrn med gränssnitt från HOMER. Simulering i HOMER Systemen ntogs vr nätnslutn utn btterier. Solinstrålningsdt och lstprofil ldddes in i progrmmet och dimensioner på solcellssystem (också kllt PV-system) och växelriktre definierdes. En schemtisk bild från HOMER över systemetutformningen syns i figur 2. Koordinter och tidszon för pltsen där Figur 2. Systemutformningen i HOMER. solinstrålningsdtn är hämtd mtdes in i HOMERS funktion Solr resource. Dit importerdes även den nedlddde solprofilen från STRÅNG. Solprofilen för Upsl GK 2013 syns som gul stplr i figur 3. 4

10 Figur 3. Gränssnittet för solinstrålningsprofilen. I funktionen Primry Lod 1 importerdes lstprofilern. I figur 4 syns Upsl GK:s lstprofil från år Figur 4. Gränssnittet för lstprofilen. Dett exempel visr Upsl GK:s lstprofil år Där PV-systemet definierdes vldes, förutom vilk systemstorlekr som skulle ts med i simuleringen, även prmetrr som livslängd, lutning och orientering. Gränssnittet syns i figur 5. 5

11 Figur 5. Gränssnitt för definiering v PV-system. Någr viktig prmetrr (1) smt systemstorlekr som sk ingå i simuleringen (2). Resulttet från simuleringen visde produktion från de vld systemstorlekrn smt mängden el som skicks ut på elnätet under ett år. Andelen solel i verksmheten erhölls genom tt överskottet togs bort från produktionen vilket sedn dividerdes med det totl elbehovet. Gränssnittet med de intressnt resultten rödmrkerde syns i figur 6. Figur 6. Figuren visr produktion (1) och överskott (2) för simulering med ett 115 kw-system i Upsl GK:s verksmhet år Vre golfklubbs lstprofiler och solprofiler simulerdes med olik systemstorlekr tills systemstorlekrn som producerr 5 % respektive 10 % överskottsel hittdes. 6

12 1.4.3 Ekonomisk beräkningr Till de ekonomisk beräkningrn skrevs en Mtlb-kod som beräknr priset per kwh på den egenproducerde elen sett över systemets livslängd med LCOE-metoden (Levelized Cost of Energy). Mtlb-koden beräknr även nettonuvärdet på investeringen vid livslängdens slut. En pybck-tid då investeringen hr återbetls räkns också frm. Prmetrr som progrmmet tr hänsyn till är investeringskostnder, underhållskostnder, nyinvesteringskostnder, eventuell bidrg, elcertifikt, producerd mängd el, ndel överskottsel, nätets elpris, förändring i nätets elpris under systemets livslängd, priset som överskottselen säls för, degrderingsfktor, klkylränt och systemets livslängd. Dess prmetrr hr, utifrån studier och smtl med experter, getts förväntde värden. LCOE (Levelized Cost of Energy) LCOE beräknr produktionskostnden för elen. Metoden tr hänsyn till investeringsutgifter, drift- och underhållsutgifter, bränsleutgifter, elproduktion, klkylränt och systemets livslängd. LCOE ges v formeln: Det frmräknde produktionspriset sk ämförs med det rörlig elpriset vilket vgör om systemet blir lönsmt (NEA och IEA, 2005). Nuvärde- och nettonuvärde Nuvärdemetoden beräknr investeringens värde vid livslängdens slut omräknt till dgens pengvärde. Om nuvärdet är högre än investeringskostnden så är investeringen lönsm. Nuvärdet ges v formeln: 7

13 Nettonuvärdet erhålls då grundinvesteringen drs bort från nuvärdet. Investeringen är lltså lönsm om nettonuvärdet är större än noll. (Lennrt Råde, Bertil Westergren, 2008). Pybcktid Pybcktiden (återbetlningstid) erhålls från nuvärdesberäkningen då nettonuvärdet är lik med noll. Nettonuvärdet beräkns årligen vilket innebär tt pybcktiden vrunds till hel år Känslighetsnlyser I energiberäkningrn genomfördes känslighetsnlyser i syfte tt vis vd som händer med produktionen från ett system då systemets orientering inte är optiml. Dett är intressnt för instlltioner på hustk som redn hr en bestämd orientering. I ekonomidelen vrierdes utvld prmetrr i beräkningsprogrmmet för tt vis hur nettonuvärdet påverks då prmetrrn ntr ndr värden än de förväntde. De prmetrr som ingick i känslighetsnlysen är systempris, förändring elpris, degrderingsfktor (den fktor som produktionen från solcellern minskr med vre år) och klkylränt Skräddrsytt system till Upsl GK En noggrnn nlys utfördes i syfte tt bestämm hur solceller kn integrers i Upsl GK:s verksmhet på bäst mölig sätt. Det gordes ett pltsbesök, tillsmmns med företget Ecoklimt, för tt bestämm systempriser för instlltion på de tk som är ktuell. Förväntd produktion från respektive tk räkndes frm med hälp v HOMER. Lönsmheten i instlltioner på de utvld tken beräkndes med MATLAB-progrmmet. I rpporten föreslås även ndr energisprnde åtgärder som Upsl GK bör se över. 1.5 Avgränsningr Fölnde vgränsningr hr gort till dett exmensrbete. Proektet begränss till tt undersök 9 golfklubbr. För tt bedöm potentilen kommer endst mrkinstlltion tt ts hänsyn till. Dett förenklr rbetet då ll system kn ges optiml orientering. Tkinstlltion ts endst hänsyn till för Upsl GK. Temperturdt kommer inte tt nvänds då lufttemperturen hr försumbr effekt på produktionen i Sverige. Dett spr tid då frmtgning v lufttemperturdt är tidskrävnde. Proektet vgränss från skttefrågor då skttesystemet för solcellsnläggningr i ideell föreningr inte är utvecklt än. Då överskottet inte säls finns dock ingen sktteplikt. Eftersom överskott nts skänks bort i dett proekt så hr denn vgränsning ingen inverkn på resulttet. Däremot kn det finns mölighet för golfklubbr tt säl el i frmtiden om det visr sig tt skttesystemet blir fördelktigt. 8

14 W/m^2 W/m^2 2 Teori Dett kpitel inleds med tt beskriv vrför solel är särskilt pssnde för golfverksmheter. En generell årlig och en generell dglig solinstrålningsprofil viss. Därefter viss lstprofiler från en typisk vill smt två golfklubbr i syfte tt ämför elbehoven mot solinstrålningen. Solceller producerr el proportionellt mot solinstrålningen vilket innebär tt lstprofiler som efterliknr solinstrålningsprofilen kn konsumer den producerde elen vilket är en fördel. Kpitlet fortsätter sedn med tt beskriv ett nätnslutet solcellssystem. Begreppet överskottsel och dess betydelse förklrs sedn och fktorer som påverkr produktionen förklrs. Kpitlet vsluts med tt regler och bestämmelser som rör elproduktion med solceller ts upp. 2.1 Solinstrålning mot lstprofiler Solceller producerr el i förhållnde till den instrålde mängden sollus. Solinstrålningen är störst under sommrhlvåret och under dgtid. Solinstrålningens fördelning över året respektive under ett dygn kn skåds i figur 7 och 8. Solinstrålning (Upsl GK 2013) 1000 Solinstrålning (Upsl GK, 7 uli 2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Timme Figur 7 och 8. Solinstrålning under år 2013 smt solinstrålningen under ett dygn i uli 2013 vid Upsl GK (SMHI, 2014). Eftersom el, om det inte finns btterier i systemet, måste nvänds direkt när den producers är det fördelktigt om verksmheten som producerr el med solceller hr ett elbehov när solen skiner. Verksmhetens lstprofil sk lltså efterlikn solinstrålningsprofilen. En verksmhet som hr en sådn lstprofil kn instller ett reltivt stort solcellssystem som inte producerr någon överskottsel. Vd överskottsel är och vrför det är br tt producer så lite överskottsel som möligt förklrs längre frm i teoridelen. En typisk vill i Uppslområdet hr en lstprofil enligt figur 9 och 10. Den dglig profilen är ett medel räknt från årets ll dgr. 9

15 kw kw kw kw Lstprofil (el) vill (Uppsl 2013) Dglig profil (el) vill (Uppsl 2013) , n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c 2 1,5 1 0, Timme Figur 9 och 10. Årlig och dglig lstprofil från en vnlig vill i Uppsl 2013 (Vttenfll, 2014). Som figur 9 och 10 visr stämmer inte en vills lstprofil särskilt br överens med solinstrålningsprofilen, vrken årligen eller dgligen. Det betyder tt ett mycket litet system skulle kunn instllers om överskottsproduktionen sk hålls låg. En golfverksmhets årlig smt dglig lstprofil syns i figur 11 och 12 (Upsl GK nvänds som exempel). Lstprofil Upsl GK (2013) Dglig profil Upsl GK (2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Timme Figur 11 och 12. Årlig och dglig lstprofil från Upsl GK år 2013 (Vttenfll, 2014). Som figur 11 och 12 visr stämmer Upsl GK:s lstprofil bättre överens med solinstrålningsprofilern än villns lstprofil gör. Dett innebär tt ett reltivt stort system som producerr lite eller ingen överskottsel kn instllers i verksmheten. Brsebäck GK hr fem elmätre vilket möliggör en uppdelning v lstprofilen på verksmhetens olik delr. Där syns det tydligt vilk delr v verksmheten som hr extr ktivitet på sommren. I figur 13 och 14 syns lstprofilern för klubbhuset år

16 kw kw kw kw kw kw Brsebäck klubbhus (2013) Dglig profil klubbhus (2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Timme Figur 13 och 14. Årlig och dglig lstprofil från Brsebäcks klubbhus år 2013 (EON, 2014). Brsebäcks klubbhus är ett tydligt exempel på tt en golfverksmhets elbehov föler solens ktivitet under året. Lstprofiler från Brsebäcks reception, pumphus och verkstd syns i figurern Lstprofil reception (2013) Lstprofil verkstd (2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Figur 15 och 16. Lstprofil från Brsebäck GK:s reception och verkstd (EON, 2014). Lstprofil pumphus Donld (2013) Lstprofil pumphus Msters (2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Figur 17 och 18. Lstprofiler från Brsebäck GK:s pumphus som driver bevttningssystemet till verksmhetens två golfbnor (EON, 2014). 11

17 kw kw Receptionen och verkstden hr lstprofiler som påminner om en vills lstprofil. Receptionen hr dock ett elbehov på kw under sommren. Pumphusen drr el under sommrhlvåret eftersom det är då bnorn behöver vttns. Verksmhetens totl elbehov fås om ll lstprofiler dders till en. Brsebäcks totl lstprofil syns i figur 19 och Lstprofil Brsebäck GK (2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Dglig profil Brsebäck (2013) Timme Figur 19 och 20. Brsebäck GK:s totl lstprofil från år 2013 (EON, 2014). I figur 19 och 20 syns det tt Brsebäck GK:s, som Upsl GK:s, lstprofil stämmer br överens med solinstrålningen. Lstprofiler från övrig golfklubbr som ingår i proektet hitts i bilg Nätnslutet solcellssystem Då ett solcellsystem är nätnslutet finns ing btterier i systemet. Den el som producers då det inte finns något elbehov skicks ut på elnätet istället för tt lgrs i ett btteri. El som skicks ut på elnätet klls för överskottsel. Anledningen till tt nätnslutn system är tt föredr frmför system med btterier är tt btterier är för dyr i dgsläget. System med btterier lämpr sig bättre till exempelvis sommrstugor där nätnslutning inte är mölig. Om det finns ett elbehov då solcellssystemet inte producerr el eller om elbehovet är större än elproduktionen köps el från nätet för tt täck behovet. Användren hr smm tillgänglighet till el som tidigre. Elförsörningen till verksmheten påverks lltså inte under stunder då solen plötsligt gömmer sig bkom ett moln. I figur 21 syns en schemtisk skiss v hur ett nätnslutet solcellssystem är uppbyggt. 12

18 Figur 21. En schemtisk skiss v ett nätnslutet solcellssystem. Bildkäll: (Freiwillige Feuerwehr Schmelz, 2014) De olik komponentern i systemet är (Energimyndigheten, Instlltionsguide ): 1. Moduler I en modul sitter fler solceller kopplde i serie. Modulern är i sin tur seriekopplde med vrndr. Anledningen till tt solcellern och modulern seriekoppls är tt det då går tt komm upp i en önskd spänning eftersom de enskilld spänningrn dders vid seriekoppling. Strömmen hålls dock konstnt vid seriekoppling. Exempel: Det sitter 60 solceller i serie i en modul. Vre cell hr spänningen 0,507 V och strömmen 8,22 A vid mxeffekt. Det ger en modulspänning på 30,42 V då ll spänningr dders och en modulström på 8,22 A då strömmen hålls konstnt. Om 8 moduler v dett slg seriekoppls ger strängen (serien) en spänning på 243,36 V och en ström på 8,22 A. 2. Kopplingslåd Om systemet hr fler serier koppls dess ihop i en kopplingslåd. 3. Kblge 4. DC-brytre - Strömmen som leverers från modulern är likström. Det sitter därför en DCbrytre (från engelskns direct current) före växelriktren. Brytren möliggör tt likströmmen kn bryts bort om underhåll skulle behöv utförs. 13

19 5. Växelriktre Gör om likströmmen till växelström. Vilken frekvens växelströmmen sk h styrs v nätet. Växelriktren hr också i uppgift tt mximer effekten. 6. Kblge Här sitter det också en AC-brytre som hr smm funktion som DC-brytren men verkr med växelström (engelsk: lternting current). Alterntivt kn AC-brytren vr inbyggd i växelriktren. 7. Elcentrl Ser till tt el som inte nvänds skicks ut på elnätet och tr in el från elnätet då produktionen från solcellssystemet inte är tillräcklig för tt tillgodose elbehovet. Elmätre Mäter den producerde mängden el. Elmätren kn sitt på fler ställen i systemet. Det är br tt sätt den tidigt i systemet, när produktionspunkten, så tt hel produktionen mäts. Det gör tt hel produktionen blir berättigd för elcertifikt. Elcertifikt förklrs i vsnitt Överskottsel Överskottselen är den del v elproduktionen som producers då det inte finns något elbehov i den egn verksmheten. Om systemet är nätnslutet så mts den istället ut på elnätet där den nvänds v någon nnn som hr ett elbehov ust då. Det går tt säl överskottselen till någon elleverntör, men vilken ersättning som utgår beror både på vilken elleverntör som köper elen och om det hndlr om mikroproduktion eller småsklig elproduktion. Det är vnligt tt elbolgen betlr Nord Pools spotpris för överskottsel. Nord Pool Spot är en Nordisk elbörs som låter mrknden sätt elpriset. Dett pris ligger på omkring 35 öre per kwh. Ovsett om elen säls eller inte utgår det en ersättning från nätägren på runt 5 öre per kwh på grund v minskde förluster och minskt slitge på elnätet (Vttenfll, 2014b) Mikroproduktion eller småsklig elproduktion Vilk villkor som gäller för tt säl el vrierr beroende på vilket elbolg som sk köp elen. Vttenfll som exempel betlr spotpris (runt 35 öre) plus 1 kron till mikroproducenter som säler el. Dock får överskottet endst vr 10 % v den totl elproduktionen. Dett förmånlig erbudnde kn ändrs med två månders vrsel vilket innebär tt ekonomisk klkyler som sträcker sig över systemets livslängd blir mycket osäkr. För tt klsss som mikroproducent får inte huvudsäkringen överskrid 100 A och systemets topeffekt får inte vr större än 43,5 kw (Vttenfll, 2014). En verksmhet som hr en större huvudsäkring än 100 A skulle kunn h ett system v smm storlek som en mikroproducent. Anledningen till tt gränsen ändå drs vid 100 A är tt verksmheter som hr större huvudsäkringr hr mölighet tt instller större system än 43,5 kw topeffekt och det är svårt för elbolget tt kontroller (Vttenfll, 2014b). I bilg 7 syns vilk erbudnden som någr elbolg hr för överskottsel från mikroproducenter. Hr verksmheten i fråg en huvudsäkring större än 100 A eller ett solcellssystem större än 43,5 kw topeffekt klsss nläggningen som en småsklig elproducent. Till sådn nläggningr betlr Vttenfll spotpris minus 4 öre för vre kwh el som leverers ut på nätet (Vttenfll, 2014b). Om en verksmhet som hr en huvudsäkring som är större än 100 A finns det dock en mölighet tt ändå bli mikroproducent. Abonnemnget kn dels upp i två delr där den en delen kn h en 14

20 huvudsäkring på högst 100 A. En mikroproduktionsnläggning kn då nsluts till dett bonnemng. Den producerde elen kn då också endst leverers till den delen v verksmheten. Alterntivt kn nläggningen undersök om det finns möligheter tt säkr ner. Det är möligt tt en verksmhet som hr en högre säkring än 100 A skulle kunn klr sig på en säkring på 100 A. Möligheten tt säkr ner ökr om verksmheten i fråg producerr egen el eftersom effektuttget från nätet då minskr och det är effektuttget från elnätet som bestämmer storleken på huvudsäkringen (Vttenfll, 2014b). Det kn i frmtiden bli mer fördelktigt tt vr mikroproducent i frmtiden än idg. Det finns ett förslg som innebär tt mikroproducenter sk få dr v 60 öre på sktten per kwh för el som mts ut på nätet. Avdrget får görs för mx kwh per år och gäller för fysisk personer, uridisk personer, dödsbon och svensk hndelsbolg. Om förslget går igenom kommer dett tt träd i krft vid årsskiftet. En skttereduktion på 60 öre per kwh som dders till Nord Pool spotpris gör tt ersättningen för överskottselen närmr sig elpriset på nätet. Det kommer dock tt vr mest ekonomiskt lönsmt tt nvänd den producerde elen sälv så länge elpriset inte blir lägre än ersättningen för överskottselen (Ny Teknik, 2014). 2.4 Produktion från solceller i Sverige Solceller i Sverige producerr melln kwh per instllerd kw och år. Det som vgör hur stor produktionen blir är främst mängden instråld energi från solen men fktorer som modulerns lutning och orientering, skuggning, nedsmutsning, snötäckning, lufttempertur och nläggningens verkningsgrd spelr också in. Dess fktorer redogörs för i dett vsnitt Solinstrålning Mängden instråld energi från solen hr störst betydelse för hur mycket el en solcellsmodul kn producer. Solinstrålningen vrierr över Sverige där mest energi strålr in över de södr delrn och lite mindre energi strålr in över de norr delrn. Det kn dock finns undntg. Till exempel strålr det in ungefär lik mycket energi över Stockholm som över Lund under ett normlår. Viss pltser i Sverige kn h ett mer molnigt klimt vilket påverkr mängden energi som når mrkytn negtivt. Det kn led till tt en plts beläget i södr Sverige kn h lägre solinstrålning än en plts beläget mer norrut (Bengt Stridh, 2013). Hur mängden instråld energi vrierr i Sverige under ett normlår kn skåds i figur 22. Figur 22. Instråld energi i Sverige under ett normlår. Bildkäll: (SMHI, 2014) Modulerns orientering En nnn fktor som hr betydelse för solcellerns produktion är modulerns orientering det vill säg ders lutning och riktning (Bengt Stridh, 2013). För tt mximer produktionen sett över hel året sk modulern h en lutning på omkring 40 grder. Vilken exkt lutning som ger högst produktion beror 15

21 på vr i Sverige systemet är upprättt. En vvikelse på 20 grder i lutning ger ungefär 4 % minskd produktion. Strävs det efter tt mximer produktionen under viss månder, till exempel uni, uli och ugusti sk lutningsvinkeln vr mindre än 40 grder eftersom solen då står högre på himlen. En sådn instlltion skulle ge en ökd produktion under dess tre månder men en lägre produktion totlt under året. Tvärtom gäller det under vintern då modulern sk h en högre lutning eftersom solen står lägre på himlen. En sådn instlltion skulle förlor mer produktion än en sommroptimerd instlltion eftersom det är färre soltimmr under vintern. När det gäller riktning (zimuthvinkel) sk moduler i Sverige rikts in rkt mot söder för högst årlig produktion. En vvikelse med 30 grder åt ntingen öst eller väst är emellertid ingen större fr för produktionen. Rikts däremot modulern in rkt mot öst eller väst så förlors omkring 25 procent v produktionen. Det kn ändå i viss fll vr fördelktigt tt rikt in modulern mot öst eller väst. Ett östorientert system producerr mest el på förmiddgen medn ett västorientert system producerr mest under eftermiddgen. Är elbehovet störst på morgonen eller kvällen kn det därför vr bäst tt ntingen rikt in modulern mot öst eller väst. Det sk dock inte glömms tt den totl produktionen under året då minskr Skuggning En väldigt viktig prmeter som vgör elproduktionen är skuggning. Solcellern i en modul sitter seriekopplde och skuggs en cell helt så upphör produktionen från ll celler i hel modulen (PVeduction, 2014). All moduler som är kopplde i smm serie får smm elproduktion som den skuggexponerde modulen. På dett sätt kn även en liten skugg på ett tk h en stor negtiv inverkn på produktionen. Det är därför viktigt tt undersök pltsen där modulern sk sätts upp. Ett solcellssystem som på grund v skuggning producerr hälften v den mängd el som det skulle producer utn skuggning blir också hälften så lönsmt ämfört med ett skuggfritt system. Hur skuggning v en cell påverkr de ndr cellern i smm serie illustrers i figur 23. Figur 23. Då en cell i serien skuggs helt upphör elproduktionen från hel serien. 16

22 2.4.4 Nedsmutsning och snötäckning Nedsmutsning i form v pollen, luftföroreningr, löv, fågelspillning och så vidre påverkr också produktionen. Denn påverkn är dock reltivt liten. Nederbörd medför dessutom tt modulern rengörs (Bengt Stridh, 2013). Snötäckning däremot gör tt produktionen upphör helt. Dock sker endst c 5 procent v den årlig produktionen under måndern november-februri. Förluster på grund v snötäckning är således små men det går såklrt tt borst bort snön för tt mximer produktionen (Bengt Stridh, 2013) Lufttempertur Solcellsmodulerns verkningsgrd blir lägre då de blir vrm. Det betyder tt pltser med kllre klimt förlorr mindre produktion procentuellt än pltser med ett vrmre klimt. Det beror på tt det kllre klimtet hälper till tt kyl modulen. Dett medför tt länder som ligger runt ekvtorn och som hr dubbelt så mycket instråld energi ämfört med Sverige inte hr dubbelt så hög produktion från modulern. Därför går det inte tt br titt på mängden instråld energi för tt vgör hur stor produktionen blir (Bengt Stridh, 2013). Solcellsmodulerns verkningsgrd är ngiven vid en modultempertur på 25 grder C. Ett vnligt mått på förlord produktion är -0,45 procent per ökd grd modultempertur (Bengt Stridh, 2013) Degrdering v modulern Moduler tppr en del i elproduktion u äldre de blir. Studier gord i USA visr tt moduler förlorr ungefär 0,7 procent i toppeffekt per år (Bengt Stridh, 2013). Mång tillverkre grnterr idg tt topeffekten sk vr minst 80 procent v den ursprunglig efter 25 år (Energimyndigheten, 2010). 2.5 Regler och bestämmelser I dett vsnitt presenters en del regler och bestämmelser som kn vr v intresse då en investering i ett solcellssystem övervägs Stödsystem Regeringen hr vstt 210 miloner kronor för bidrg till instlltioner v nätnslutn solcellssystem smt solel/solvärmehybridsystem. Dett gäller för perioden och för tt en instlltion sk kunn få t del v bidrgspotten måste instlltionen vr slutförd senst den 31 december Det finns ett förslg från regeringen tt stödet sk utöks med ytterligre 400 miloner kronor under de närmste 4 åren (Ny Teknik, 2014b). Företg, offentlig orgnistioner smt privtpersoner kn nsök om bidrg. Bidrget kn högst vr 35 procent v investeringskostnden och mxstödet per solcellssystem är 1,2 miloner kronor. Kostndern som renderr stöd får inte överskrid kronor plus moms per instllerd kw (Energimyndigheten, 2014). Ansökning om bidrg görs vi en nsökningsblnkett som skicks till länsstyrelsen i det län där instlltionen utförs (Energimyndigheten, 2014) Elcertifikt Elcertifikt är ett mrkndsbsert stödsystem vrs mål är tt ök ndelen förnybr el i energisystemet. Producenter v förnybr el får ett certifikt per producerd MWh el. Dett certifikt kn sedn säls på en mrknd och generer en extr inkomst för den producerde förnybr elen. 17

23 Mrknden sätter priset på elcertifikten och prisutvecklingen under de senste åren kn skåds i figur 24 (Energimyndigheten, 2013). Figur 24. Medelpriset på ett elcertifikt sedn nuri Bildkäll: (Svensk Krftnät Cesr, 2014) Priset för ett elcertifikt ligger omkring 200 kronor. Dett innebär lltså ett tillskott på c 20 öre per producerd kwh för producenten. En ny producent hr rätt till elcertifikt i 15 år, dock e längre än till år 2035 då stödsystemet upphör tt gäll (Energimyndigheten, 2013). För producenter som producerr och nvänder mer än 60 MWh el per år från ett system med en instllerd topeffekt högre än 50 kw finns det en kvotplikt. Kvotplikten innebär tt det måste finns elcertifikt för en viss del v elen som konsumers i verksmheten. All elcertifikt kn lltså inte säls. Kvotnivåern syns i tbell 1 (Energimyndigheten, 2012). Tbell 1. Kvotplikt för producenter som nvänder mer än 60 MWh v den producerde elen i den egn verksmheten. Bildkäll: (Energimyndigheten, 2012) Ett exempel: En solnläggning med instllerd topeffekt större än 50 kw som producerr 100 MWh, och nvänder minst 60 MWh sälv, under ett år då kvotplikten är 15 % erhåller 100 elcertifikt vrv 15 måste behålls. 85 v dem kn lltså säls. Om elcertifikten säls för 200 kr styck så ger det en inkomst på kr. För tt elcertifikt sk kunn erhålls måste en mätre som mäter elproduktionen nsluts till systemet. Mätren kn ntingen sätts vid nslutningspunkten till elnätet eller direkt vid 18

24 solcellsnläggningen. Fördelen med tt nslut den direkt vid nläggningen är tt hel elproduktionen, även den del som konsumers v producenten sälv, ger rätt till elcertifikt. Dett är lltså fördelktigt för en producent som nvänder större delen v den producerde elen i den egn verksmheten (Egen El, 2014). Företget Egen El hr lnsert en ny elmätre som mäter hel elproduktionen. Elmätren kostr 2900 kr och företget sköter ll rpporter och sttistik smt köper elcertifikten vilket underlättr för producenten. För denn tänst tr Egen El ut en vgift på 20 % v de först 1000 kronorn i elcertifikt och därefter 10 % v resternde elcertifikt. Dett innebär lltså för exemplet ovn tt under år ett blir utgiftern för elcertifikten 2900 kr kr kr = 4700 och intäktern från elcertifikten blir lltså = Om produktionen är lik stor och om kvotplikten är densmm år två så blir då intäktern = och så fortsätter det (Egen El, 2014). Elcertifikt nsöks hos Energimyndigheten Sktter En solcellsnläggning är inte skttepliktig så länge den inte yrkesmässigt levererr el till nätet ovsett om det rör sig om en mikroproducent eller en småsklig elproducent. Det spelr heller ingen roll om det rör sig om en ideell förening eller en näringsverksmhet. Om tt säl överskottsel räkns som tt yrkesmässigt leverer el är däremot inte helt klrt. Eftersom solceller är så pss nytt finns ing klr regler och sktteverket håller ust nu på tt utred dess frågor. En sk som är säkert är tt det inte finns någon sktteplikt så länge överskottet inte säls. För en golfverksmhet som kn nvänd ll eller nästn ll elproduktion i den egn verksmheten, hr intäktern från försälning v överskottsel en liten påverkn på resulttet. Därför kn golfverksmheter leverer eventuell överskottsel ut på nätet utn ersättning utn tt det påverkr resulttet nämnvärt. Det innebär tt nläggningrn kn bortse från sktt. Skulle sedn skttereglern vis sig vr fördelktig kn ett eventuellt överskott säls i frmtiden (Gunnr Högberg, 2014). När det gäller sktt på försälning v elcertifikt så är det ingen sktt om verksmheten som producerr elen är en llmännyttig ideell förening. Huruvid en verksmhet är en llmännyttig ideell förening bedöms dock från fll till fll (Gunnr Högberg, 2014) Bygglov Det kn krävs bygglov för tt sätt upp solpneler. Bestämmelsern skiler sig från kommun till kommun, men i det flest kommunern krävs inget bygglov om modulern sätts pltt mot tket. Om modulern sk sätts på ställning krävs däremot bygglov eftersom byggndens höd då ändrs. På områden utnför smmnhållen bebyggelse är det enklre tt få bygglov. Den som vill invester i ett solcellssystem bör dock hör v sig till sin kommun för tt få vet exkt vd som gäller (Solklkyl, 2014). 19

25 3 Antgnden till ekonomiberäkningr I dett vsnitt redoviss hur värden på prmetrrn systempris och nätets elpris hr bestämts. I de ekonomisk beräkningrn är dess prmetrr särskilt vgörnde för systemets lönsmhet. I vsnitt 3.3 syns en list på smtlig ntgnden som gorts till de ekonomisk beräkningrn. 3.1 Systempriser Priset för ett solcellssystem inklusive frkt och instlltion är en vgörnde prmeter i beräkningrn om en investering i solceller är lönsm eller inte. Fktorer som vgör systempriset är blnd nnt priser på utrustningen (moduler, växelriktre etc.) och förutsättningrn på pltsen där instlltionen sk ske. Måste det exempelvis upprätts en byggställning för tt tket i fråg är över en viss höd kostr det lite mer och viss tk knske måste förstärks för tt kunn bär modulern. Det är också en skillnd på pris om det är en tkinstlltion eller en mrkinstlltion det hndlr om. Ett exkt pris erhålls först då offerter från instlltionsföretg hr mottgits Prisutveckling de senste åren Prisutvecklingen på solcellssystem inklusive instlltion hr gått ner stdigt de senste åren. Det beror främst på tt priser på moduler hr sunkit krftigt på den interntionell mrknden. I figur 25 syns prisutvecklingen för olik systemtyper sedn år En slutsts som kn drs v figur 25 är tt det är något billigre per wtt tt instller större system än mindre system. Det syns också i figuren tt smtlig kurvor plnr ut vilket innebär tt prisern inte kommer tt fortsätt sunk i smm tkt som tidigre, åtminstone inte med dgens mteril och tekniker (IEA-PVPS, 2013). Figur 25. Prisutveckling på olik typer v system sedn år Bildkäll: (IEA-PVPS, 2013) Som det syns i figur 25 hr systemprisern år 2013 mer än hlverts sedn år 2010 för nätnslutn kommersiell system medn systemprisern hr sunkit till en trededel för nätnslutn privt system. Denn prisutveckling hr gort tt det numer inte br är br för milön tt instller ett solcellssystem, utn det går även tt gör en ekonomisk vinst Priser enligt instlltörer Telefonsmtl med två instlltionsföretg, Aktiv sol och Nordic solr, hr utförts för tt kunn vgör ett rimligt systempris i kr per wtt för instlltioner i golfverksmheter. Ett pltsbesök, tillsmmns med en representnt från företget Ecoclimt, hr utförts på Upsl GK som ger bäst 20

26 mölig uppfttning om vd ett system v en viss storlek kostr. Nedn presenters de relevnt delrn från telefonsmtlen smt pltsbesöket. Smtl med Aktiv sol Instlltionsföretget Aktiv sol menr tt priset på en tkinstlltion ligger på omkring 15 kr per Wtt. De räknr med ett linärt förhållnde melln kostnd och systemstorlek. Dett är en medveten förenkling då systemprisern beror v systemens storlek. Större system blir generellt något billigre än mindre system. Priset per Wtt blir något billigre u större system som instllers (Aktiv sol, 2014). Ett system som instllers på mrken kostr runt 16 kr per Wtt, också här gör Aktiv sol en linär förenkling (Aktiv sol, 2014). Smtl med Nordic solr Instlltionsföretget Nordic solr säger tt systemprisern vid tkinstlltion ligger på melln 14 och 16 kr per Wtt. Det som vgör priset är systemets storlek. Ett större system i storleksordningen ~100 kw ligger på 14 kr per Wtt medn ett system i storleksordningen 20 kw kostr runt 16 kr per Wtt (Nordic solr, 2014). En mrkinstlltion kostr ytterligre c 2 kr per Wtt det vill säg melln 16 och 18 kr (Nordic solr, 2014). Pltsbesök på Upsl GK med Ecoklimt Systempriser på kr per Wtt är en br utgångspunkt för tkinstlltion i Upsl GK:s verksmhet. 13 kr/w gäller för större solcellsnläggningr och 15 kr/w för lite mindre nläggningr (Jörgen Henningsson, Ecoklimt, 2014). En mrkinstlltion är % dyrre än en tkinstlltion och ligger lltså i prisintervllet kr per Wtt (Jörgen Henningsson, Ecoklimt, 2014). Växelriktrn står för omkring 20 % v systemets kostnd (Jörgen Henningsson, Ecoklimt, 2014) Slutsts I de ekonomisk beräkningrn ntogs tt system på mindre än 20 kw kostr 15 kr/w vid tkinstlltion och 17 kr/w vid mrkinstlltion. System större än 20 kw ntogs kost 14 kr/w vid tkinstlltion och 16 kr/w vid mrkinstlltion. Dett bsers främst på pltsbesöket tillsmmns med Ecoklimt eftersom ett pltsbesök ger noggrnn informtion om förutsättningrn på den ktuell pltsen. Förutsättningrn bör också vr ungefär smm för ll golfklubbr. Nyinvesteringr på växelriktre måste görs vrt 15e år. Kostnden för dess ntogs vr 20 % v systemets totl kostnd. Dess systemkostnder nvändes som utgångspunkt, men det utfördes också känslighetsnlyser där systemprisern vriers. 3.2 Pris på el från elnätet För tt kunn förutsäg ett solcellssystems lönsmhet måste det rörlig elprisets utveckling under systemets livslängd bestämms. Det är inte det enklste då elpriset beror v fler prmetrr som inte utveckls linärt. Men genom tt nlyser de olik prmetrrns utveckling och gör rimlig 21

27 Infltion (%) bedömningr om frmtid scenrior går det tt uppsktt hur elpriset kommer tt förändrs i frmtiden. För tt undvik ekonomisk glädeklkyler så sk ntgnden görs med försiktighet. De viktigste prmetrrn som påverkr elpriset är infltion, Nord Pools spotpris, energisktt, elöverföringsvgift och moms. Dess prmetrr redoviss för nedn. Det finns dt från SCB (Sttistisk centrlbyrån) som visr infltionen i Sverige per år sedn I figur 26 syns ett utdrg från de senste 30 åren. Medelvärdet för denn period är 3,24 % per år (Sttistisk centrlbyrån, 2014). 12,0 Infltion i Sverige under de senste 30 åren 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 År Figur 26. Infltionen i Sverige under de senste 30 åren. Dt från sttistisk centrlbyrån. Nord Pools spotpris ligger idg på runt 30 öre per kwh. Hur spotpriset kommer tt utveckls i frmtiden är svårt tt säg. I figur 27 syns spotprisets utveckling sedn år Figur 27. Nord Pool spotpris melln åren 1996 och 2013 (Bengt Strid, 2013). Den rät linen i figur 27 är en trendline som visr tt spotpriset ökr i det lång loppet trots tt spotpriset vr lägre år 2012 än år Det är mycket möligt tt spotpriset kommer tt hålls vid 22

28 dgens priser under någr år, men om dyrre energikällor sk ersätt kärnkrften kommer det förmodligen tt ök. Energisktten hr ökt krftigt under de senste 20 åren. Hur energisktten kommer tt ändrs i frmtiden är svårt tt säg. Det kn dock tänks tt den kommer tt stig ytterligre. Energisktten är ett styrmedel som kn se till tt slöseri på el upphör. Idg är elen så pss billig tt mång människor inte bryr sig om nvändningen och låter lmpor och elektronik stå på dygnet runt. Energiskttens utveckling kn skåds i figur 28. Figur 28. Energiskttens utveckling sedn år 1975 (Bengt Strid, 2013). I det rörlig elpriset finns också en elöverföringsvgift som ligger på runt 24 öre/kwh. Denn vgift hr ökt med 23 % sedn år 2007 (Bengt Strid, 2013). Momsen är en procentsts som förmodligen kommer tt hålls konstnt på 25 % Slutsts I de ekonomisk beräkningrn kommer initilt en årlig ökning v elpriset på 3 % tt nts. Dett är främst bsert på infltionen som i genomsnitt vr 3,24 % per år under de senste 30 åren. Visserligen hr infltionen vrit lägre under den senste 15-årsperioden, men eftersom solcellern håller i år, måste ett längre perspektiv v infltionen ts hänsyn till. Fktorern spotpris, energisktt och elöverföringsvgift kn mycket väl gör tt elpriset stiger utöver infltionen i frmtiden. Dett ntogs dock inte i dett proekt för tt undvik en glädeklkyl. Däremot är det mycket troligt tt dess priser kommer tt ök och resulttet från sådn scenrior kn skåds i vsnittet känslighetsnlyser i den ekonomisk resulttdelen. Scenrior där elpriset ökr med mindre än 3 % finns också med där. 23

29 3.3 Antgnden till energiberäkningr Fölnde ntgnden gordes till energiberäkningrn. Överskottsel - Systemtyp - Simuleringr - För vre golfklubb ntogs 5 10 % överskottsproduktion vr tillåten. Det togs lltså frm två system, ett med 5 % överskott och ett med 10 % överskottsproduktion. För tt hitt rätt systemstorlek för respektive klubb ntogs systemen vr instllerde på mrken med optiml orientering för respektive plts. Optiml orientering beräkndes med simuleringsprogrmmet. Simuleringr utfördes för åren 2011, 2012 och 2013 vilket ntogs vr tillräckligt för tt ge en br bild v förväntde produktions- och konsumtionsresultt under kommnde år. Soldt - Det årlig genomsnittet på solinstrålning bsert på åren ntogs motsvr ett normlår. Då något v åren 2011, 2012 och 2013 vvek för mycket från ett normlår ströks dett år från resulttet. Lstprofiler - Upsl GK - Skuggning - Nedsmutsning - Snötäckning - Lufttempertur - Det genomsnittlig årlig elbehovet under åren ntogs för vre golfklubb vr det frmtid årlig elbehovet. Förutom simulering med mrksystem så undersöktes för Upsl GK hur instlltion på befintlig tk skulle funger. De tk som ntogs vr intressnt för instlltion är de som vviker med högst 90 grder från söderläge. Ett undntg gordes för ett tk som vviker med 106 grder från söderläge efter önskemål från Upsl GK. All system ntogs kunn upprätts på skuggfri ytor eller skuggfri tk. Nederbörd ntogs tvätt modulern tillräckligt oft för tt produktionsförluster som beror v nedsmutsning sk vr försumbrt. Produktionsförluster som beror v snötäckning nsågs försumbr. Lufttemperturen ntogs h försumbr inverkn på produktion. Det bevisdes också då simulering med respektive utn temperturprofil gv i stort sett smm resultt för Upsl GK år Växelriktre - Växelriktrens verkningsgrd ntogs vr 95 %. Moduler - Modulern som nvändes vid beräkningrn ntogs h måtten 1640*992 mm och en märkeffekt på 255 W per modul. 3.4 Antgnden till ekonomisk beräkningr Fölnde ntgnden utgorde grunden i de ekonomisk beräkningrn. Det utfördes också ett ntl känslighetsnlyser där prmetrrn gvs ndr tänkbr värden. Grundinvestering - Systempriset sttes till 14 kr/w för tkinstlltion respektive 16 kr/w för mrkinstlltion. Båd dess priser gällde för hel systemet inklusive 24

30 instlltion. En investering i en elmätre på 3000 kr ldes också till grundinvesteringen. Elmätren mäter hel produktionen och producenten kn därför få elcertifikt för hel produktionen. Nyinvestering - Underhåll Växelriktrn/växelriktren ntogs h en livslängd på 15 år. Det krävs lltså en nyinvestering efter 15 år smt efter 30 år. Nyinvesteringen ntogs vr 20 % v grundinvesteringen (Jörgen Henningsson, 2014). Ett solcellssystem kräver i regel minimlt med underhåll. I dess beräkningr sttes det årlig underhållet till 0,1 % v grundinvesteringen. Det innebär tt det årlig underhållet blir c 700 kr för ett system i storleken 50 kw. Bidrg Det räkndes på två fll. Ett utn bidrg och ett med 35 % grundinvesteringsstöd. Elpris elnät Enbrt det rörlig elpriset togs hänsyn till och ntogs år 1 vr 1 kr/kwh. Som utgångspunkt ntogs en årlig prisökning med 3 %. Ersättning för överskottsel Golfklubbrn ntogs leverer ut överskottsel på elnätet utn ersättning från ett elbolg. Därför ntogs ersättningen för överskottselen endst bestå v det belopp som nätägren betlr ut för minskt slitge och minskde förluster på elnätet. Dett belopp sttes till 5 öre/kwh i dess beräkningr. Ersättningen ntogs h smm procentuell utveckling som elpriset, det vill säg 3 % ökning per år. Elcertifikt Sktter - Degrdering moduler Producenten ntogs få elcertifikt för hel produktionen (ett certifikt per producerd megwttimme) under de 15 först åren. Om verksmheten nvänder mer än 60 MWh v den egenproducerde elen hr nläggningen kvotplikt, vilket innebär tt en bestämd ndel elcertifikt måste behålls v producenten. Försälningspriset per elcertifikt ntogs vr 200 kr. Eftersom överskottselen inte säls är nläggningen inte skttepliktig. Golfverksmhetern ntogs vr llmännyttig ideell föreningr vilket innebär tt ingen sktt heller betls på inkomster från försälning v elcertifikt. Modulerns produktion ntogs minsk med 0,7 % per år. Klkylränt Klkylräntn sttes initilt till 2 %. Systemets livslängd Livslängden sttes till 25 år, vilket tillverkre v moduler grnterr, smt 40 år vilket fler experter menr är en rimlig livslängd. Dett innebär tt det även här räkndes på två olik fll. Systemets slutvärde - Systemets värde vid livslängdens slut ntogs vr 0. 25

31 4 Resultt I resulttdelen redoviss först en smmnställning v resultten från ll golfklubbr som ingår i proektet. Därefter föler en presenttion v resultten från Upsl GK. Resultten är uppdelde i en energidel och en ekonomidel. Utförlig presenttioner v resultten från smtlig golfklubbr hitts i bilg 1. Smm simuleringr hr också utförts på en typisk vill. Resultten från dess simuleringr finns i bilg Summerde resultt från smtlig golfklubbr I fölnde tbeller hr resulttet från energisimuleringrn och ekonomiberäkningrn från smtlig nio golfklubbr smmnställts Energiberäkningr I energiberäkningrn hr två systemstorlekr tgits frm för vre golfklubb där det en systemet producerr 5 % överskottsel och det ndr producerr 10 % överskottsel. I tbell 2 syns resulttet från systemen som producerr 5 % överskott. Resultten från de ndr systemen kn skåds i de utförlig presenttionern för respektive klubb som finns i bilg 1. Tbell 2. Smmnställning v resultten från energiberäkningrn för smtlig golfklubbr i proektet. Energi Golfklubb Systemstorlek för c 5 % överskottsel (kw) Produktion (kwh/år) Elbehov (kwh/år) Solel i verksmheten (%) Umeå GK 32 ~ ~ ~14 Åre GK 15 ~ ~ ~14 Östersund-Frösö GK 50 ~43000 ~ ~18 Gävle GK 60 ~ ~ ~20 Kungsängen GK 75 ~ ~ ~24 Uppsl GK 115 ~ ~ ~22 Abbekås GK 56 ~ ~ ~21 Brsebäck GK 185 ~ ~ ~22 Degeberg-Widtsköfle GK 32 ~ ~ ~23 Då 5 % överskottsproduktion är cceptbelt kn solcellssystem som producerr drygt 20 % v verksmheterns årlig elbehov instllers i verksmhetern som representerr Mellnsverige och södr Sverige. För golfklubbrn som representerr norr Sverige kn egenproducerd solel utgör melln 14 och 18 % v det årlig elbehovet. Det syns också tt produktionen per instllerd Wtt vrierr melln klubbrn. Lägst produktion per instllerd Wtt är det i Åre. Produktionen beror på den instrålde effekten från solen som lltså är lägst i Åre. Det syns också tt Kungsängen är den plts som hr högst produktion vilket visr tt det inte är sälvklrt tt det blir högre produktion u längre söderut ett system instllers. Det syns också i figur 9 i teoridelen tt solinstrålningen är lik hög i Stockholmsområdet som i stor delr v Skåne Ekonomiberäkningr Här syns de ekonomisk resultten för systemen som genererr 5 % överskott. Resultten från systemen som genererr 10 % överskott finns i bilgn med utförlig resultt. 26

32 Utn investeringsbidrg Tbell 3 visr investeringens storlek och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år. Produktionspriset nges i ett intervll som beror v systemets livslängd där lång livsläng ger lågt produktionspris. Pybcktid redoviss vrundd till hel år. Tbell 3. Ekonomisk resultt utn investeringsstöd för system som producerr 5 % överskott. Ekonomi (utn bidrg) Investeringens nettonuvärde efter 25 år (kr) Investeringens nettonuvärde efter 40 år (kr) Golfklubb Investering (kr) Produktionspris (kr/kwh) Umeå GK ,83-1,00 19 Åre GK ,11-1,34 25 Östersund-Frösö GK ,88-1,06 20 Gävle GK ,79-0,96 18 Kungsängen GK ,75-0,91 17 Uppsl GK ,77-0,93 18 Abbekås GK ,76-0,91 17 Brsebäck GK ,82-0,99 19 Degeberg-Widtsköfle GK ,76-0,91 17 Pybcktid (år) För smtlig golfverksmheter utom Åre GK är nettonuvärdet större än noll efter 25 år och för mång klubbr skulle en investering led till en stor ekonomisk vinst. För Åre är dock nettonuvärdet endst kr vilket innebär tt systemet går i princip plus minus noll på 25 år. Efter 40 år är nettonuvärdet större än investeringen för de flest klubbrn vilket lltså betyder tt investeringens värde hr mer än dubblts på 40 år. Ett system plcert i Östersund hr också en god lönsmhet, strx under en dubblering, sett över 40-årsperioden. Åres nettonuvärde som i princip vr noll efter 25 år hr höts till drygt hälften v investeringens värde. Åre skulle lltså också gör en ekonomisk vinst på lång sikt. Produktionspriset ligger melln 0,75 och 0,96 öre beroende på livslängden för de flest klubbrn. Högst produktionspris blir det för Åre GK vilket beror på den reltivt låg solinstrålningen i Åre. Återbetlningstiden ligger melln 17 och 19 år för de flest klubbrn. Östersund hr en återbetlningstid på 20 år och Åres återbetlningstid hmnr på 25 år. Med investeringsbidrg Tbell 4 visr de ekonomisk resultten för de frmtgn systemen med 35 % investeringsstöd. 27

33 Tbell 4. Ekonomisk resultt med investeringsstöd för system som producerr 5 % överskott. Ekonomi (med 35 % bidrg) Investeringens nettonuvärde efter 25 år (kr) Investeringens nettonuvärde efter 40 år (kr) Golfklubb Investering (kr) Produktionspris (kr/kwh) Umeå GK ,58-0,67 10 Åre GK ,79-0,91 14 Östersund-Frösö GK ,62-0,71 11 Gävle GK ,55-0,64 10 Kungsängen GK ,53-0,61 10 Uppsl GK ,54-0,62 10 Abbekås GK ,61 10 Brsebäck GK ,57-0,66 10 Degeberg-Widtsköfle GK ,53-0,61 10 Pybcktid (år) Med investeringsstöd blir lönsmheten högre för smtlig klubbr. Åres nettonuvärde hmnr då på ett stort plus reltivt investeringen efter 25 år. Produktionspriset blir lägre och återbetlningstiden sunker till 10 år för de flest klubbrn Generellt bedömning för golfklubbr i Sverige Utifrån resultten från golfklubbrn som ingår i proektet går det tt gör en generell bedömning v hur väl solceller skulle pss på en nnn golfklubb i Sverige. Det som hr störst betydelse för lönsmheten är solinstrålningen på den ktuell pltsen. Därför hr nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år från vre klubb plottts mot årsmedelinstrålningen för pltsen där klubben är lokliserd. Därefter hr en linär kurvnpssning utförts för både 25 års- och 40-årskurvn. Tnken är tt det sk gå tt se på ett ungefär hur lönsm en investering i ett solcellssystem är för en golfklubb i Sverige. Allt som behöver känns till är medelinstrålningen i kwh/m 2 från solen under ett år för den ktuell pltsen. Nettonuvärdet nges i reltion till investeringens storlek som i figur 29 är stt till 1. Figur 29. Grfen till vänster visr nettonuvärde (NNV) för golfverksmhetern i proektet plottd mot solinstrålning för respektive plts. I den högr grfen syns en linär kurvnpssning v kurvorn i den vänstr grfen. 28

34 I den högr grfen i figur 29 går det tt utläs förväntd lönsmhet för en golfklubb i Sverige. I Öregrund till exempel är årsmedelinstrålningen från solen c 980 kwh/m 2. Skulle Öregrund GK invester kr i ett solcellsystem som högst hr 5 % överskottsproduktion skulle systemet gör en vinst på c kr efter 25 år och c kr på 40 år enligt gällnde ntgnden. 29

35 4.2 Upsl GK Summering resultt Upsl GK Här föler en summering v resultten från simuleringrn med Upsl GK. Orientering I tbell 5 viss optiml orientering för tt mximer elproduktion från solpneler plcerde vid Upsl GK. Tbell 5. Optiml orientering för solpneler vid Upsl GK. Azimuthvinkeln beskriver pnelerns riktningsvvikelse från söder mot väst. Optiml zimuth Optiml lutning 1 44 Bsert på åren producerr PV-systemet mest el då de är riktde en grd mot väst (från söderläge) och hr en lutning på 44 grder från horisontlplnet. Produktion Ett summert resultt bsert på åren viss i tbell 6. Två system hr tgits frm i syfte tt håll nere ndelen överskottsel i elproduktionen till omkring 5- respektive 10-procent. Tbell 6. Simuleringsresultt för ett 115 kw respektive ett 140 kw-system integrert i Upsl GK:s verksmhet. Produktion Systemstorlek (kw) Elbehov (kwh/år) PV-produktion (kwh/år) Överskott (%) 115 ~ ~ ~5 22,4 140 ~ ~ ~10 25,7 Solel i verksmheten (%) Simuleringen visr tt Upsl GK kn instller ett 115 kw PV-system om ndelen överskottsenergi sk vr omkring 5 procent. Ett sådnt system producerr omkring kwh per år vrv ungefär kwh kn nvänds direkt i verksmheten. Om ndelen överskottsenergi skulle tillåts vr omkring 10 procent skulle ett 140 kw PV-system kunn instllers. Ett sådnt system producerr ungefär kwh per år och drygt kwh v dess kn nvänds direkt i verksmheten. Ekonomi Nedn syns en smmnställning från ekonomiberäkningrn från Upsl GK. Nettonuvärde är ngivet efter 25 respektive 40 år. Produktionspriset är ngivet i ett intervll som beror v systemets livslängd. Längre livslängd ger lägre produktionspris. Återbetlningstiden är oberoende v systemets livslängd. 30

36 Tbell 7. Investeringens storlek, nettonuvärde, produktionspris på elen smt pybck-tid för de två systemförslgen. Investering Nettonuvärde Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid System Bidrg (kr) 25 år (kr) 40 år (kr) (kr/kwh) (år) 115 kw Ne ,77-0,93 18 J ,54-0, kw Ne ,77-0,94 19 J ,54-0, kw-systemet får ett högre nettonuvärde än 115 kw-systemet när livslängden blir längre än 25 år. Dock så är den reltiv ökningen v värdet större för 115 kw-systemet även om livslängden blir 40 år. Produktionspriset är i princip detsmm för båd systemen och ligger på melln 0,54 och 0,93 kr/kwh beroende på systemets livslängd och om nläggningen hr fått investeringsstöd eller inte. När det gäller pybck-tiden så ligger den på år utn stöd och 10 år med stöd. 31

37 Instrålning (kwh/m^2) Utförlig presenttion v resultten för Upsl GK Soldt I figur 30 syns solinstrålningen för de senste 15 åren vid Upsl GK. Solinstrålning vid Upsl GK År Figur 30. Instråld energi per kvdrtmeter vid Upsl GK under åren Genomsnittet för denn period är 975 kwh/m 2 *år. Simuleringen görs för åren 2011, 2012 smt 2013 då solinstrålningen vr 944 kwh/m 2, 916 kwh/m 2 smt 1051 kwh/m 2. Dett innebär tt simuleringrn för åren 2011 och 2012 kommer tt ge något sämre produktionsresultt än för ett medelår medn simuleringen för år 2013 kommer tt ge något bättre resultt. Medelvärdet från de tre åren kommer tt ge en god uppfttning om produktionen för ett normlår då medelinstrålningen för dess år är 970 kwh/m 2 *år. Optiml orientering En simulering är utförd i syfte tt bestämm pnelerns optiml orientering (zimuth-vinkel smt lutning). Resulttet syns i tbell 8. Tbell 8. Optiml orientering för PV-pneler åren 2013, 2012 och År Optiml zimuth (grder) Optiml lutning (grder) Systemförslg 1 44 Simuleringen visr tt optiml zimuthvinkel är 1 grd och tt lutningen sk vr 44 grder för optiml produktion. Systemstorlek Storleken på systemet beror på hur väl verksmhetens elbehov pssr med elproduktionen från PVsystemet. Andelen överskottsel får inte bli för hög. I figur 31 syns ndelen överskottsel beroende på PV-systemets storlek. 32

38 Andel överskott (%) Andel överskottsel som funktion v systemstorlek (Upsl GK 2013) Instllerd effekt (kw) Figur 31. Andelen v elproduktionen som blir överskottsenergi beroende på systemets storlek. Två systemstorlekr hr simulerts frm för åren där det en hr 5 % överskott och det ndr hr 10 % överskott. Resulttet från simuleringen viss i tbell 9. Tbell 9. PV-system som producerr 5 % respektive 10 % överskott under åren År Optiml systemstorlek (~5 % överskott) Optiml systemstorlek (~10 % överskott) kw 138 kw kw 141 kw kw 144 kw Systemförslg 115 kw 140 kw Föreslgn systemstorlekr är 115 kw för ~5 % överskott smt 140 kw för ~10 % överskott. Elproduktion från systemförslgen för åren Här redoviss resultten från de föreslgn systemen, d.v.s. zimuth-vinkel 1, lutning 44 och 115 respektive 140 kw instllerd effekt. Ett exempel på hur elproduktionen vrierr melln måndern syns i figur

39 Figur 32. Vritionen i produktionen från PV-systemet under årets månder. Figuren är tgen från simulering med ett 115 kw-system i Upsl GK:s verksmhet år Gul del v stplrn är solel och grå del är el från elnätet. Som figuren visr så står solelen för en väldigt liten del v elnvändningen under måndern november februri. Under måndern mrs ugusti står solelen för mer än en trededel v elnvändningen. 115 kw-system I tbell 10 syns elproduktionen från ett 115 kw system med optiml orientering plcert i Upsl GK:s verksmhet för åren 2013, 2012 och Tbell 10. Elproduktion från ett 115 kw-system i Upsl GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,75 23, ,21 20, ,99 22,28 Den totl mängden solel som kn producers och nvänds v Upsl GK verksmhet ligger omkring 22 % v det totl elbehovet (bsert på åren ) om överskottet får vr ~5 % v produktionen. 140 kw-system I tbell 11 syns elproduktionen från ett 140 kw system med optiml orientering i Uppsl GK:s verksmhet för de tre ktuell åren. Tbell 11. Elproduktion från ett 140 kw-system i Upsl GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,37 27, ,65 24, ,22 25,91 Om de tolerers tt överskottet är ~10 % så kn solel stå för omkring 26 % v verksmhetens totl elbehov. 34

40 Känslighetsnlys De frmtgn systemstorlekrn är bserde på system som hr optiml orientering och lutning. Förlord produktion då solcellerns orientering vviker från optimlt läge illustrers i figur 33. Känslighetsnlysen är utförd på ett 115 kw-system med soldt och lstprofil från år Produktion som funktion v lutning Figur 33. Elproduktion som funktion v lutningsvinkel. Den vänstr grfen visr produktion i lutningsintervllet 0-90 grder. Den högr grfen är in zoomd och visr elproduktion i lutningsintervllet grder. Från figur 33 går det tt utläs tt om lutningen vviker med 15 grder från det optiml (44 grder) så minskr produktionen från kwh till kwh. Det är en minskning med knppt 3 %. Produktion som funktion v riktning Figur 34. Elproduktion som funktion v zimuthvinkel. Den vänstr grfen visr produktion i intervllet grder. Den högr grfen är in zoomd och visr elproduktion i intervllet grder. Då riktningen vviker med 30 grder från det optiml sunker produktionen från kwh till kwh. Det är en minskning med knppt 4 %. En procentuell illustrtion v produktion som funktion v orientering kn skåds i tbell 12. Anläggningen ger 100 procentig produktion då den ställs in med zimuth-vinkel 1 grd och lutningsvinkel 44 grder. 35

41 Tbell 12. I tbellen går det tt vläs den förväntde effektiviteten för ett system med en särskild orientering smt lutning. Azimuthvinkel med negtivt värde motsvrr en orientering mot öst från söder. ö v L\A ( ) PV-systemet hr en när 100-procentig produktion så länge lutningen ligger melln grder och orienteringen vviker med högst 30 grder. Ekonomi Här presenters ekonomin för de båd frmtgn systemförslgen på 115 respektive 140 kw både utn och med investeringsbidrg. Utn bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprätts utn investeringsbidrg. Tbell 13. Investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 115 kw kw kw-systemet får högre nettonuvärde än 115 kw-systemet u längre livslängden blir. Reltivt investeringens storlek ger 115 kw-systemet högst utdelning även om systemet är funktionellt i 40 år. 115 kw-systemets nuvärde efter 40 år är 2,29 gånger högre än investeringen medn 140 kwsystemets nuvärde är 2.16 gånger högre än investeringen efter 40 år. 36

42 Tbell 14. Produktionspris på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 115 kw 25 0, , kw 25 0, ,77 Det är produktionspriset som sk sätts i reltion till det rörlig elpriset på nätet. Så länge det rörlig elpriset är högre än produktionspriset så är det lönsmt tt producer och nvänd elen i den egn verksmheten. Tbell 15. Återbetlningstid beroende på systemstorlek. System Pybcktid (år) 115 kw kw 19 Systemet är lönsmt så länge pybck-tiden är kortre än 25 år. Systemet blir mer lönsmt u längre livstiden blir. Med bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprättts med ett ekonomiskt investeringsstöd på 35 % v investeringsbeloppet. Tbell 16. Investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 115 kw kw Med investeringsstöd är nuvärdet ännu större för 140 kw-systemet än för 115 kw-systemet ämfört med fllet utn investeringsstöd. Nettonuvärdet reltivt investeringens storlek är fortfrnde störst för 115 kw-systemet. 37

43 Tbell 17. Produktionspris på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 115 kw 25 0, , kw 25 0, ,54 Produktionspriset sunker med investeringsstöd. Tbell 18. Återbetlningstid beroende på systemstorlek. System Pybcktid (år) 115 kw kw 10 Pybck-tiden blir också den kortre med investeringsstöd Simuleringsresultt för instlltion på befintlig tk (Upsl GK) Det finns ett ntl byggnder i verksmheten som är tänkbr tt instller solceller på. Simuleringr utförs på de tk som vviker mindre än 90 grder från söder smt ytterligre ett tk enligt önskemål v Upsl GK (hus 4, västr delen v tket på figur 35). 1. Klubbhus 2. Förråd 3. Tävlingsexpedition 4. Mskinhll 1 5. Mskinhll 2 6. Hus 6 Figur 35. En översiktsbild på Upsl golfklubbs byggnder. Bilden är tgen med Google Erth. I tbell 19 och 20 redoviss resultten från simuleringrn för instlltion på befintlig tk. I tbell 19 syns resultten utn investeringsbidrg. I tbell 20 syns resultten med investeringsbidrg. 38

44 Effektiviten för respektive system är ngett i en procentsts v vd systemet skulle producer om det instllers med optiml orientering. Både nettonuvärde och produktionspris presenters i intervll som beror på systemets livslängd på 25 respektive 40 år. Fullständig simuleringsresultt för tkinstlltioner hitts i bilg. Tbell 19. Förväntt utfll från instlltioner på Upsl GK:s tkytor. Instllerbr Årlig Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Hus Tk effekt produktion Effektivitet (kr) (kkr) (kr/kwh) (år) 1 (klubbhus) A 8,4 kw kwh 97 % ,69-0,83 13 B 26 kw kwh 82 % ,81-0,98 18 C 16,3 kw kwh 96 % ,68-0,82 13 D 13,25 kw kwh 86 % ,77-0, (förråd) Södr 10,45 kw kwh 91 % ,73-0, (tävlingsexp.) Södr 11,75 kw kwh 98 % ,67-0, (mskinhll 1) Östr 42 kw kwh 80 % ,83-1,01 18 Västr 42 kw kwh 70 % ,98-1, (mskinhll 2) Södr 25 kw kwh 97 % ,67-0, Södr 22,2 kw kwh 89 % ,73-0,89 14 Tbell 20. Det förväntde utfllet med investeringsbidrg. Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Hus Tk (kr) (kkr) (kr/kwh) (år) 1 (klubbhus) A ,48-0,55 9 B ,56-0,65 10 C ,47-0,54 8 D ,54-0, (förråd) Södr ,51-0, (tävlingsexp.) Södr ,47-0, (mskinhll 1) Östr ,58-0,67 10 Västr ,69-0, (mskinhll 2) Södr ,47-0, Södr ,51-0, Systemförslg Här vgörs först om mrkinstlltion eller tkinstlltion är tt föredr. Därefter presenters ett systemförslg som utifrån utförd beräkningr nses vr det mest fördelktig för Upsl GK. Mrkinstlltion eller tkinstlltion Vilket v lterntiven mrkinstlltion eller instlltion på tk som är mest lönsmt beror på instlltionskostnden och det ktuell tkets orientering. En mrkinstlltion är oft dyrre men eftersom modulern kn rikts optimlt så blir det högst mölig produktion. Tkytor med optiml orientering, d.v.s. rkt mot söder och drygt 40 grders lutning, är sällsynt och produktionen från ett system som instllerts på ett tk uppnår sälln högst produktion. Eftersom mrkinstlltion oft är dyrre än tkinstlltion finns det ett gränsvärde i tk-orienteringen där de båd instlltionstypern hr smm lönsmhet. I dett proekt räkns tkinstlltion kost 14 kr per Wtt medn mrkinstlltion räkns kost 16 kr per Wtt. I figur 36 syns nettonuvärdet efter 25 år för en 39

45 Reltivt nettonuvärde tkinstlltion som funktion v effektiviteten. Nettonuvärdet för tkinstlltion presenters reltivt nettonuvärdet för mrkinstlltion som lltså är 1. 1,4 1,3 1,2 1,1 1 0,9 0,8 0,7 0,6 NNV på tkinstlltion i förhållnde till mrkinstlltion Effektivitet p.g.. orientering (%) Figur 36. Reltivt nettonuvärde under en 25-årsperiod för tkinstlltion. Då det reltiv nettonuvärdet är över 1 är det mer lönsmt tt instller på tket än på mrken. Som det syns i figur 36 är det mest lönsmt tt instller på tk så länge tkets orientering inte leder till tt produktionen bli lägre än c 91 % v mximl produktion. Vilk orienteringr som lämpr sig för tkinstlltion syns i figur 37. ö v L\A ( ) Mrk Mrk Tk Mrk Mrk 10 0 Figur 37. Tkorientering som leder till högre lönsmhet än mrkinstlltion finns i det grön fältet. 40

46 Dess resultt gäller lltså specifikt för Upsl GK och tt tken inte hr skuggning. Om ett tk hr skuggning måste det görs en särskild bedömning om tkets lämplighet för instlltion. De tk som utn skuggning överträffr mrkinstlltion i lönsmhet syns i tbell 21 och i figur 38. Tbell 21. Tk som medför högre lönsmhet än mrkinstlltion. Hus Tk Effektivitet Klubbhus (1) A 97% C 96% Förråd (2) Södr 91% Tävlingsexp. (3) Södr 98% Mskinhll 2 (5) Södr 97% En nnn sk som spelr in i vlet v instlltion är också om det finns mrk tillgängligt. En fördel med tt instller på tk är tt ingen ny mrk exploters och denn fördel kn vr mer betydelsefull än en ning högre lönsmhet. Figur 38. Tk som är intressnt för instlltion. Eftersom Upsl GK värms upp med direktverknde el finns det stor möligheter tt minsk elbehovet genom tt till exempel sätt in bergvärme eller luftvärmepumpr. Skulle ett 115 kw system instllers idg så skulle överskottsproduktionen vr omkring 5 % men om bergvärme senre sätts in så blir ndelen överskottsel högre eftersom elbehovet då minskr. Därför rekommenders det till Upsl GK tt bör med ett mindre system för tt gör utrymme för energisprnde åtgärder. Dett system kn senre utöks i storlek om så önsks. De tk som är mest intressnt för instlltion med hänsyn till effektivitet och skuggning är de södervänd tken på hus 2, 3 och 5. Båd tken på klubbhuset störs v skuggning. Det stor södr tket på hus 6 är också v intresse med sin 89 % effektivitet. Förslgsvis kn solceller sätts upp på hus 2, 5 och 6. Det skulle ge en totl effekt på omkring 57,65 kw. Elproduktion och lönsmhet för en instlltion på hus 2,5 och 6 presenters i tbell 22 och 23. Nettonuvärdet är ngivet i ett intervll som beror v livslängden (25-40 år). Nettonuvärdet stiger med ökd livslängd. Produktionspriset är också ngivet i ett intervll som beror v livslängden. Lång livslängd ger lägre produktionspris. Utn investeringsbidrg Tbell 22. Energiproduktion och ekonomi vid instlltion på hus 2, 5 och 6 utn instlltionsbidrg. Hus Totl effekt Årlig produktion Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid 2, 5 och 6 57,65 kw kwh kr kkr 0,70-0,85 kr/kwh 13 år 41

47 Systemförslget på drygt 57 kw innebär en investering på kr utn bidrg. Nettonuvärdet är uppe på drygt kr efter 25 år och drygt 1,3 miloner efter 40 år. Produktionspriset hmnr på melln 0,70 och 0,85 kr/kwh beroende på systemets livslängd och återbetlningstiden blir 13 år. Med investeringsbidrg Tbell 23. Energiproduktion och ekonomi vid instlltion på hus 2, 5 och 6 med instlltionsbidrg. Hus Totl effekt Årlig produktion Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid 2, 5 och 6 57,65 kw kwh kr kkr 0,49-0,56 kr/kwh 9 år Med bidrg blir investeringens storlek knppt kr. Nettonuvärdet blir drygt kr efter 25 år och nästn 1,6 miloner efter 40 år. Produktionspriset hmnr på runt 0,50 kr/kwh och återbetlningstiden blir 9 år. 4.3 Känslighetsnlyser I dett vsnitt presenters känslighetsnlyser vrs syfte är tt vis styrkor och svgheter i de ekonomisk beräkningrn. Anlysern är utförd på de frmtgn systemförslgen för Upsl GK på 57,65 kw tkinstlltion smt 115 kw mrkinstlltion. Resultten presenters i form v nettonuvärde efter både 25 och 40 år i kronor smt i reltion till investeringens storlek där investeringen sätts till 1. De prmetrr som vriers i känslighetsnlysern är systempris, elprisutveckling, degrderingsfktor och klkylränt. I smtlig digrm finns det initil ntgndet mrkert med ordet bsfllet. Bsfllet är lltså resulttet som presenterdes i resulttdelen i rpporten Systempris Systempriset inklusive instlltion räkns i kr per wtt och hmnr i regel melln 13 och 15 kr. Det kn finns kompliktioner som gör tt systempriset blir högre än så. I dett proekt hr det räknts på ett systempris på 14 kr per wtt för tkinstlltion och 16 kr per wtt för mrkinstlltion. I figur 39 syns det hur investeringen och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år påverks v ett nnt systempris än det väntde. Tk (57,65 kw) Figur 39. Investering och nettonuvärde för tkinstlltionen som funktion v systempris. Noter tt så länge nettonuvärdet är större än noll är investeringen lönsm. Som figur 39 visr så är nettonuvärdet positivt efter 25 år även om systempriset skulle gå upp till 20 kr per wtt. Däremot så blir den ekonomisk vinsten, lltså nettonuvärdet, inte särskilt stor om 42

48 systempriset blir högt. Skulle tkinstlltionen kost 20 kr/w så blir investeringen kr och nettonuvärdet efter 25 år kr. Mrk (115 kw) Figur 40. Investering och nettonuvärde för mrkinstlltionen som funktion v systempris. För ll nlyserde systempriser är investeringrn lönsmm eftersom nettonuvärdet lltid är större än noll på 25-årslinen. Om mrkinstlltionen skulle kost 22 kr/w så går systemet i princip plus minus noll under 25-årsperioden Elpris ökningsfktor Hur elpriset kommer tt förändrs i frmtiden är mycket svårt tt förutsäg. I dett proekt nts elpriset hös kontinuerligt vre år med 3 %. I figur 41 syns det hur lönsmheten i investeringen förändrs om elpriset tr en nnn utveckling än den ntgn. Tk (57,65 kw) Figur 41. Nettonuvärde som funktion v elprisfktor för tkinstlltion (investeringen påverks inte och förblir konstnt). Investeringen är ekonomisk lönsm om nettonuvärdet är större än noll. För en tkinstlltion är investeringen lönsm även om elpriset hålls konstnt och om systemet endst håller i 25 år. Nettonuvärdet är då c kr vilket motsvrr 19 % v investeringsbeloppet. 43

49 Mrk (115 kw) Figur 42. Nettonuvärdet som funktion v elprisfktor för mrkinstlltion. För en mrkinstlltion hr också investeringen återbetlts efter 25 år även om elpriset hålls konstnt. Dock är det ingen vinst tt tl om och systemet går i princip plus minus noll. Resultten visr tt en investering i solceller (både i tkfllet och i mrkfllet) inte går med förlust även om elpriset hålls konstnt med dgens pris under systemets livslängd. Det är dock mycket troligt tt elpriset kommer tt ök krftigt i frmtiden vilket är fördelktigt för en investering Moduldegrdering Modulerns elproduktion minskr vre år med degrderingsfktorn som i dett proekt hr stts till 0,7 %. I figur 43 syns det hur ndr degrderingsfktorer påverkr lönsmheten i investeringen. Tk (57,65 kw) Figur 43. Nettonuvärdet för en tkinstlltion som funktion v degrderingsfktorn. Jämfört med ändringr v systempris och elpris så hr ändringr v degrderingsfktorn liten påverkn på investeringens lönsmhet. Även om modulern tppr till 80 % effekt efter 25 år vilket motsvrr ungefär en degrdering på 1 % per år och som mång tillverkre grnterr så gör investeringen en vinst på när kr (investering kr). 44

50 Mrk (115 kw) Figur 44. Nettonuvärdet som funktion v degrderingsfktor för en mrkinstlltion. Även är det gäller mrkinstlltion så hr degrderingsfktorn liten påverkn på systemets lönsmhet Klkylränt Klkylräntn uttrycker vkstningskrvet på en investering. I dett proekt hr det räknts med en klkylränt på 2 %. Det kn dock vr intressnt tt se hur högt klkylräntn kn sätts utn tt nettonuvärdet blir negtivt vid livslängdens slut. Ju högre klkylränt beräkningrn klrr desto säkrre är investeringen. Tk (57,65 kw) Figur 45. Nettonuvärdet som funktion v klkylränt för tkinstlltionen. När det gäller tkinstlltionen så är nettonuvärdet positivt upp till en klkylränt på 7 % om livslängden är 25 år. Håller systemet i 40 år så ger även en klkylränt på 8 % positivt nettonuvärde. 45

51 Mrk (115 kw) Figur 46. Nettonuvärdet som funktion v klkylränt för mrkinstlltionen. För mrkinstlltionen är nettonuvärdet positivt upp till en klkylränt på 5 % för en livslängd på 25 år. Om systemet håller i 40 år så går det med en klkylränt på 7 %. 46

52 5 Diskussion I dett kpitel diskuters fktorer som påverkr hur stor ndel v elbehovet som kn täcks med solel. En nnn sk som ts upp är vd som är vgörnde för hur stor system som kn integrers i verksmhetern. Vd som påverkr lönsmheten i en investering diskuters också smt vikten v låg eller ingen överskottsproduktion. Sist diskuters frmtidsutsikter och kpitlet vsluts med en slutsts. Andel solel i verksmhetern Resultten från undersökningen visr tt golfverksmheter i Sverige kn h melln 14 % och 24 % egenproducerd solel i sin elmix om 5 % överskottsproduktion tolerers. Elbehovet under vinterhlvåret hr stor påverkn på denn ndel eftersom solelen främst producers under sommrhlvåret. Är elbehovet stort under vinterhlvåret blir ndelen solel i verksmheten mindre än om elbehovet är litet under vinterhlvåret. Ett undntg kn uppstå om golfklubbrns ktivitet i mrs och pril är låg. Solen skiner förhållndevis strkt under dess månder vilket ger br elproduktion. Är då elbehovet lågt dimensioners systemet utifrån dett elbehov istället för sommrens hög elbehov. Det leder till tt ndelen solel i verksmheten blir mindre. De två golfklubbr som kn h minst ndel solel i verksmheten är Åre GK och Umeå GK. Mölig ndel solel i verksmheten är för båd klubbrn 14 %, men orsken till den låg ndelen skiler sig. Om Åres lstprofil studers syns det tt elbehovet är litet under vinterhlvåret, vilket borde vr fördelktigt för tt kunn h en stor ndel solel i verksmheten. Studers lstprofilen noggrnnre syns tt elbehovet är lågt även i mrs och pril. Systemstorleken begränss lltså v dess månder vilket leder till tt mölig ndel solel i verksmheten blir låg. För Umeå GK beror den låg ndelen solel på ett högt elbehov under vintern. Östersund-Frösö GK är den trede golfklubben från norr Sverige och hr den trede minst teoretisk ndelen solel i verksmheten (18 %). Dett ser ut tt bero på lågt elbehov i mrs och pril, precis som för Åre GK. Att de tre golfklubbrn från norr Sverige kn h lägst ndel solel i verksmheten kn bero på tt golfbnorn öppnr senre på grund v kllre klimt. Bnorn är helt enkelt inte spelfärdig förrän i m. Om golfklubbrn i norr Sverige inte hr någon ktivitet på vintern, som till exempel längdskidsspår eller konferenser, så kn låg ndel solel bero på lågt elbehov i mrs och pril. Precis som för Åre GK och Östersund-Frösö GK. Om golfklubbrn däremot hr ktivitet under vintern så kn det kllre och mörkre klimtet innebär ett extr stort elbehov. Då beror låg teoretisk ndel solel på vinterns stor elbehov, precis som för Umeå GK. Elbehovet påverks strkt v vilket uppvärmningssystem verksmheten hr. Mång golfklubbrs byggnder värms upp med direktverknde el, vilket ger ett stort elbehov under kll perioder. Det leder i sin tur till tt ndelen solel i verksmheten blir lägre än vd den skulle kunn vr. Genom tt byt uppvärmningssystem eller kompletter det befintlig med energismrt lterntiv kn det årlig elbehovet, särskilt under vinterhlvåret, reducers. Att gå ifrån uppvärmning med direktverknde el skulle ge en lstprofil som mer efterliknr solinstrålningsprofilen. Dett innebär i sin tur tt den egenproducerde solelen skulle t upp en större ndel v det årlig elbehovet. På det sättet får golfverksmheten ett energisystem som är mer hållbrt och verkligen rbetr för EU:s milömål, något som ll typer v verksmheter rekommenders tt sträv efter. Ett br exempel finns från Umeå GK:s och Degeberg-Widtsköfle GK:s resultt. Umeå GK:s årlig elbehov ligger på omkring kwh medn Degeberg-Widtsköfle GK:s årlig elbehov ligger på 47

53 omkring kwh. Trots de två golfklubbrns olik elbehov sk de sätt in smm systemstorlek (32 kw) för 5 % överskottsproduktion. Dett betyder tt de i princip hr smm elbehov under sommren medn Umeå GK hr ett högre elbehov under vinterhlvåret. Det syns också på ders respektive lstprofiler (Bilg 2). Om Degeberg-Widtsköfle GK skulle invester i dett system skulle solel utgör 23 % v verksmhetens totl elbehov. För Umeå GK skulle smm systemstorlek utgör 14 % v det totl elbehovet. Umeå GK skulle som tidigre diskuterts lltså eventuellt kunn hö denn ndel genom tt undersök lterntiv till verksmhetens uppvärmning. Storleken på system Om överskottsproduktionen sk begränss, styr enbrt elbehovet under sommren smt under dgtid över hur stor system som kn integrers i verksmheten. Eftersom solcellern producerr mest el under denn period är det då som eventuell produktion v överskottsel sker. Hur mycket el ett solcellssystem v en viss storlek producerr beror främst på solinstrålningen på den plts där systemet är upprättt. Ett br exempel är återigen systemförslgen till Umeå GK och Degeberg-Widtsköfle GK. Båd golfklubbrn rekommenders invester i ett 32 kw-system. Ett sådnt system skulle producer omkring kwh per år i Umeå medn det skulle producer närmre kwh i Degeberg. Dett beror på tt det strålr in mer energi från solen i Degeberg under ett år än i Umeå. Lönsmheten i en investering Att Umeå GK skulle få ut mindre produktion från sitt system än Degeberg-Widtsköfle GK betyder tt Umeå GK får betl mer för sin producerde kwh. Lönsmheten i investeringen blir därför lägre för Umeå GK. Lönsmheten går direkt tt relter till solinstrålningen på den ktuell pltsen. En plts med låg solinstrålning måste invester i större system för tt producer lik mycket el som en plts med hög solinstrålning skulle gör. För golfverksmhetern som ingår i dett proekt syns det i resultten tt verksmhetern som är lokliserde längst norrut i Sverige får lägst lönsmhet. Men tt säg tt det blir sämre lönsmhet u längre norrut en verksmhet befinner sig är inte helt säkert. Kungsängens golfklubb som ligger strx utnför Stockholm får ungefär smm produktion per instllerd kw som golfklubbrn i Brsebäck, Abbekås och Degeberg nere i Skåne. Dessutom strålr det in 20 % mer energi över Östersund ämfört med över Åre trots tt pltsern ligger på smm höd i lndet och endst 82 km ifrån vrndr. Att det blir sådn skillnd kn bero på tt det bilds mer moln vid bergig områden. Molnen hindrr sedn soluset från tt nå mrken. Pltser när kusten kn också h klrre väder än pltser inne i lndet. För tt kunn förutspå lönsmheten i en investering måste lltså årlig solinstrålning på den ktuell pltsen undersöks. Hög solinstrålning ger br mölighet till hög lönsmhet. Det är dock viktigt tt solcellern inte skuggs. Om solcellern skuggs ändrs förutsättningrn för lönsmheten direkt. Lönsmheten blir högre u större golfverksmhetens elbehov är. Ju större elbehov desto större system kn integrers vilket leder till ett högt nettonuvärde vid livslängdens slut. Brsebäck GK:s nettonuvärde ligger exempelvis på drygt 3,4 miloner kr efter 40 år medn Degeberg-Widtsköfle GK:s nettonuvärde ligger på knppt kr. Brsebäcks investering och system är dock också nästn 6 gånger större än Degebergs. Den golfklubb i undersökningen som får lägst lönsmhet i en investering är Åre GK. Solinstrålningen i Åre är ungefär 726 kwh/m 2 per år och lltså endst c 70 % v solinstrålningen vid golfklubbrn i Mellnsverige och södr Sverige. Resultten visr ändå tt även utn investeringsstöd är 48

54 nettonuvärdet i princip är noll efter 25 år vilket innebär tt investeringen återbetlr sig under systemets minst mölig livslängd. Det går lltså även för Åre tt sett över en 25-årsperiod riskfritt gör en investering som främr det frmtid energisystemet. Investeringen skulle även medför en ekonomisk vinst vid längre livslängd eller om investeringsstöd erhålls. Det finns därför incitment även för Åre GK tt sts på solceller. Elcertifiktsystemet hr positiv påverkn på lönsmheten i en investering. Det ger ett välkommet ekonomiskt tillskott till investerren under de 15 först åren. För Upsl GK blir tillskottet från elcertifikt ungefär kr från 57 kw systemet. Med tnke på tt en investering i en ny elmätre som mäter hel produktionen endst kostr 3000 kr så rekommenders det såklrt tt hndel med elcertifikt initiers så fort solcellssystemet börr producer el. Det gäller också för ndr golfklubbr som vill invester i solceller. Fördelr med låg överskottsproduktion Fördelrn med lite eller ingen överskottsproduktion är fler. De energimässig fördelrn är tt elproduktionen hr liten påverkn på elnätet. Om fler nläggningr plcers när vrndr och producerr överskottsel i smm utsträckning som en medelstor nläggning på en vill (se bilg 5) gör så uppstår en oblns i elnätet så fort solen går i moln. Producers inget överskott så undgås dett problem. De ekonomisk fördelrn är ännu större. Genom tt h inget eller försumbrt överskott går det tt gör reltivt säkr ekonomisk klkyler vilket gör tt investeringen känns trygg. Dessutom blir vinsten större om elen nvänds v verksmheten sälv än om den säls ut på nätet, åtminstone i det lång loppet. Om produktionspriset på solelen är 80 öre per kwh och om det nts tt ett spotpris på 35 öre per kwh erhålls för såld överskottsel går det tt inse vikten v tt h lite överskottsel. För vre kwh som leverers ut på elnätet görs en förlust på 45 öre (80 öre minus 35 öre). Jämförs det med tt konsumer den egenproducerde elen sälv till ett värde motsvrnde nätets elpris (runt 1 kr per kwh) så sprs 20 öre per kwh. Eftersom mycket tlr för tt elpriset kommer tt stig i frmtiden är chnsen stor tt vinsten från tt konsumer egenproducerd el sälv kommer tt bli ännu större under den kommnde tiden. Frmtidsutsikter Eftersom dgens sktteregler ger golfverksmheter dålig förutsättningr för vinst vid försälning v överskottsel hr det ntgits tt eventuell överskottsel sk leverers ut på elnätet utn ersättning. Ett lterntiv till dett är tt lgr överskottet i btterier. Btterier är dock dyr i dgsläget. Ett nnt lterntiv finns om verksmheten hr ett vttenburet uppvärmningssystem. Överskottselen skulle då kunn leds till en ckumultortnk och lgrs i form v värme. Dett är ingen beprövd teknik, utn mest en intressnt ide som skulle behövs utreds ytterligre. Lgförslget på 60 öres skttereduktion för överskottsel kommer, om det går igenom, tt ändr förutsättningrn för nläggningr med hög överskottsproduktion på ett positivt sätt. Ersättningen för överskottselen blir då spotpris plus skttereduktion det vill säg omkring 95 öre. Det skulle medför tt även överskottselen skulle generer en inkomst om produktionspriset är lägre än 95 öre. Skttereduktionsförslget gäller dock br för mikroproducenter och påverkr därmed endst viss golfklubbr. Däremot skulle skttereduktionen innebär tt villägre kn gör br investeringr i solcellssystem som utn problem återbetlr sig inom systemets livslängd. Skttereduktionen skulle lltså vr revolutionernde för villägre som vill invester i solceller, medn den inte skulle påverk 49

55 golfverksmheter särskilt mycket. Skttereduktionen skulle dock kunn ge golfklubbr som klsss som mikroproducenter ett visst ekonomiskt tillskott. Skttereduktion är en form v subvention som tillsmmns med investeringsstödet är direkt vgörnde för om en villägre sk gör en ekonomisk vinst genom en investering. Dett beror lltså, som tidigre diskuterts, på den stor mängden överskottsel som ett solcellssystem på en vill producerr. Att golfklubbr kn gör lönsmm investeringr i solcellsystem utn subventioner visr tt det finns ett smrt sätt för solceller tt integrers i det svensk energisystemet. Dett sätt gäller inte br för golfklubbr utn för ll verksmheter som hr ett elbehov under sommren och under dgtid. Sådn verksmheter kn, genom tt invester i solceller, gör en ekonomisk vinst och smtidigt bidr till tt utform det frmtid svensk förnybr energisystemet. Golfverksmheter sk givetvis inte tck ne till investeringsstöd br för tt det finns en lönsmhet utn stöd. Förslget från regeringen om tt stödsystemet sk utöks med 400 miloner kronor under de närmste 4 åren skulle medför tt det blir lättre tt få bidrg om förslget går igenom. Med tnke på den gällnde klimt- och milöpolitiken som förs så skulle det vr mycket förvånnde om det inte skulle gå igenom. I slutet på år 2013 stod solel för ungefär 0,03 % v den totl elproduktionen i Sverige. Denn undersökning hr vist tt golfverksmheter kn h omkring 20 % egenproducerd solel i sin verksmheter. Om ll golfklubbr i Sverige skulle invester i solceller enligt principen som tgits frm i dett proekt skulle Golfsverige vr lednde på den svensk solcellsmrknden. Andr typer v verksmheter bör också instller solcellssystem dimensionerde mot sin respektive elbehov, även villor. På det sättet kommer solceller in på den svensk energimrknden på bäst mölig sätt och kn tillsmmns med vttenkrft, vindkrft, bioenergi och ndr förnybr energikällor bild ett nytt svenskt förnybrt energisystem. 5.1 Slutsts Undersökningen v solcellspotentilen för golfverksmheter hr vist tt golfklubbr i Sverige kn gör god ekonomisk investeringr i solcellssystem även om investeringsstöd och subventioner uteblir. Viss golfklubbr får högre lönsmhet i sin investeringr än ndr vilket främst beror på mängden energi som strålr in från solen på den ktuell pltsen. Förutom ekonomisk lönsmhet medför en investering också positiv effekter för milön. All golfklubbr i Sverige som inte skulle gör en ekonomisk förlust borde överväg tt gör en stsning på solceller. För de klubbr som går plus minus noll under en 25 årsperiod kn den milömässig fördelen vr en tillräckligt br nledning tt gör en investering. Att systemets livslängd sen förmodligen hmnr på runt 40 år medför tt det i det lång loppet även finns ett ekonomiskt intresse för dess klubbr. Golfklubbr som är intresserde v tt invester i solceller bör undersök mölighetern för tkinstlltion. Tkinstlltion är billigre än mrkinstlltion och om det finns tk med br orientering medför det en högre lönsmhet i investeringen. 50

56 Källförteckning Bengt Strid ( ). Bengts villblogg. [ ] Bengt Stridh ( ). Bengts villblogg Hur kommer elpriset tt utveckls i frmtiden. [ ] Bengt Stridh ( ). Hur kommer elpriset tt utveckls i frmtiden. [ ] Egen El ( ). Egen Els mätren är klr. [ ] Energimyndigheten ( ). Solcellssystem (2010). [ ] Energimyndigheten ( ). Kvotpliktig. [ ] Energimyndigheten ( ). Elcertifikt. [ ] Energimyndigheten (2014). Identifiering och bedömning v risker för utbyggndstktiken v förnybr el till ER 2014:05. ISSN Energimyndigheten (2014). Instlltionsguide Nätnslutn Solcellsnläggningr. [ ] Energimyndigheten ( ). Stöd till solceller. [ ] EON ( ). Min sidor. [ ] Freiwillige Feuerwehr Schmel (2014). [ ] John Lindhl (2014). Någr erbudnden från svensk elbolg för överskottsel. [ ] 51

57 John Lindhl (2014). Svensk smmnfttning v IEA-PVPS Ntionl Survey Report of power pplictions in Sweden Energimyndigheten Lennrt Råde, Bertil Westergren (2008). Mthemtics Hndbook for Science nd Engineering. 5. ed. Peking. Elnders Beiing Printing Co. Ltd NEA och IEA (2005). Proected Costs of Generting Electricity (2005 Updte). Pris. OECD No Ny teknik ( ). Sktterbtt för solel. [ ] Ny teknik ( ). 400 ny miloner till solel. [ ] PVeduction ( ). PVeduction Shding. [ ] SMHI ( ). Norml globlinstrålning under ett år. [ ] SMHI ( ). Extrkting STRÅNG dt. [ ] Solklkyl ( ). Bygglov i din kommun. [ ] Sttistisk centrlbyrån ( ). Infltion i Sverige sttistik/sttistik-efter-mne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex- KPI/33772/33779/Konsumentprisindex-KPI/33831/ [ ] Svensk solenergi ( ). Instllerd solenergi [ ] Svensk Krftnät (2014). Cesr Medelpris på elcertifikt. [ ] Vttenfll (2014). Mikroproduktion vi köper din överskottsel. overskottsel.htm?wt.c=serch_success [ ] Vttenfll ( ). Min sidor. [ ] 52

58 Icke publicert mteril Aktiv Sol kundtänst, telefonsmtl Bernth Nyberg, VD för Aktiv sol, telefonsmtl Gunnr Högberg, hndläggre föreningssektionen sktteverket Uppsl, telefonsmtl Jörgen Henningsson, Ecoklimt, möte Nordic Solr kundtänst, telefonsmtl Vttenfll kundtänst, telefonsmtl

59 Bilgor Bilg 1. Resultt från smtlig golfverksmheter Abbekås GK Summering resultt Abbekås GK Här föler en summering v resultten från simuleringrn med Abbekås GK. Orientering I tbell 24 viss optiml orientering för tt mximer elproduktion från solpneler plcerde vid Abbekås GK. Tbell 24. Optiml orientering för solpneler vid Abbekås GK. Optiml zimuth Optiml lutning 2 39 Bsert på åren producerr PV-systemet mest el då de är riktde två grder mot väst (från söderläge) och hr en lutning på 39 grder från horisontlplnet. Produktion Ett summert resultt bsert på åren viss i tbell 25. Två system hr tgits frm i syfte tt håll nere ndelen överskottsel i elproduktionen till omkring 5- respektive 10-procent. Tbell 25. Tbellen visr simuleringsresultten för ett 56 kw respektive ett 68 kw-system integrert i Abbekås GK:s verksmhet. Abbekås GK Systemstorlek (kw) Elbehov (kwh/år) PV-produktion (kwh/år) Överskott (%) 56 ~ ~ ~5 ~21 68 ~ ~ ~10 ~24 Solel i verksmheten (%) Simuleringen visr tt Abbekås GK kn instller ett 56 kw PV-system om ndelen överskottsenergi sk vr omkring 5 procent. Ett sådnt system producerr omkring kwh per år vrv drygt kwh kn nvänds direkt i verksmheten. Om ndelen överskottsenergi skulle tillåts vr omkring 10 procent skulle ett 68 kw PV-system kunn instllers. Ett sådnt system producerr ungefär kwh per år och c kwh v dess kn nvänds direkt i verksmheten. Ekonomi I tbell 26 syns en smmnställning från ekonomiberäkningrn från Abbekås GK. 54

60 Instrålning (kwh/m^2) Tbell 26. Investeringens storlek, nettonuvärde, produktionspris på elen smt pybck-tid för de två systemförslgen. Investering Nettonuvärde Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid System Bidrg (kr) 25 år (kr) 40 år (kr) (kr/kwh) (år) 56 kw Ne ,76 0,91 17 J ,53 0, kw Ne ,76 0,92 18 J ,53 0, kw-systemet får ett högre nettonuvärde än 56 kw-systemet när livslängden blir längre än 25 år. Dock så är den reltiv ökningen v värdet större för 56 kw-systemet även om livslängden blir 40 år. Produktionspriset är i princip detsmm för båd systemen och ligger på melln 0,53 och 0,91 kr/kwh beroende på systemets livslängd och om nläggningen hr fått investeringsstöd eller inte. När det gäller pybck-tiden så ligger den på år utn stöd och 10 år med stöd. Utförlig presenttion v resultten för Abbekås GK Soldt I figur 47 syns solinstrålningen för de senste 15 åren vid Abbekås GK Solinstrålning vid Abbekås GK År Figur 47. Instråld energi per kvdrtmeter vid Abbekås GK under åren Genomsnittet för denn period är 1040 kwh/m 2 per år. Simuleringen görs för åren 2011, 2012 smt 2013 då solinstrålningen vr 1007 kwh/m 2, 1041 kwh/m 2 smt 1066 kwh/m 2. Medelvärdet från de tre åren kommer tt ge en god uppfttning om produktionen för ett normlår då medelinstrålningen för dess år är 1038 kwh/m 2 per år. Optiml orientering En simulering är utförd i syfte tt bestämm pnelerns optiml orientering (zimuth-vinkel smt lutning). Resulttet syns i tbell

61 Andel överskottsel (%) Tbell 27. Optiml orientering för PV-pneler åren 2013, 2012 och År Optiml zimuth (grder) Optiml lutning (grder) Systemförslg 2 39 Simuleringen visr tt optiml zimuthvinkel är 2 grder och tt lutningen sk vr 39 grder för optiml produktion. Systemstorlek Andelen överskottsel beror v systemets storlek. Dett förhållnde illustrers i figur 48 för Abbekås GK Andel överskottsel som funktion v systemstorlek Instllerd effekt (kw) Figur 48. Andel överskottsel som funktion v systemets storlek. Två systemstorlekr hr simulerts frm för åren där det en hr 5 % överskott och det ndr hr 10 % överskott. Resulttet från simuleringen viss i tbell 28. Tbell 28. PV-system som producerr 5 % respektive 10 % överskott under åren År Optiml systemstorlek (~5 % överskott) Optiml systemstorlek (~10 % överskott) kw 60 kw kw 79 kw kw 67 kw Systemförslg 56 kw 68 kw Föreslgn systemstorlekr är 56 kw för ~5 % överskott smt 68 kw för ~10 % överskott. 56

62 Elproduktion från systemförslgen för åren Här redoviss resultten från de föreslgn systemen, d.v.s. zimuth-vinkel 2, lutning 39 och 56 kw respektive 68 kw instllerd effekt. Ett exempel på hur elproduktionen vrierr melln måndern syns i figur 49. Figur 49. Figuren visr hur PV-systemets produktion vrierr melln måndern. Figuren är tgen från simulering med ett 56 kw-system i Abbekås GK:s verksmhet år kw-system I tbell 29 syns elproduktionen från ett 56 kw system med optiml orientering (zimuthvinkel 2 och lutning 39 ) plcert i Abbekås GK:s verksmhet för åren 2013, 2012 och Tbell 29. Elproduktion från ett 56 kw-system i Abbekås GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,77 20, ,26 19, ,15 22,54 Den totl mängden solel som kn producers och nvänds v Abbekås GK:s verksmhet ligger på omkring 21 % v det totl elbehovet (bsert på åren ) om överskottet får vr ~5 % v produktionen. 68 kw-system I tbell 30 syns elproduktionen från ett 68 kw system med optiml orientering i Abbekås GK:s verksmhet för de tre ktuell åren. Tbell 30. Elproduktion från ett 68 kw-system i Abbekås GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,47 23, ,92 23, ,24 25,90 Om de tolerers tt överskottet är ~10 % så kn solel stå för omkring 24 % v verksmhetens totl elbehov. 57

63 Känslighetsnlys Förlord produktion då solcellerns orientering vviker från optimlt läge illustrers i figur 50. Figur 50. Elproduktion som funktion v zimuthvinkel smt elproduktion som funktion v pnelerns lutning. Simuleringen är utförd i HOMER med ett system på 50 kw instllerd effekt. Skillnden på elproduktion melln ett system som är riktt rkt mot söder och ett system som vviker med 2 grder är försumbr. Det är därför inte fel tt säg tt pnelern sk vr riktde rkt mot söder. I tbell 31 syns det hur mycket produktion som går förlord beroende på systemets orientering. Tbell 31. Tbellen visr effektiviteten på ett system med en viss orientering och lutning. All värden relterr till optiml orientering och lutning där effektiviteten är 100 %. ö v L\A ( ) Ekonomi Utn bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprätts utn investeringsbidrg. 58

64 Nuvärde Tbell 32. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 56 kw kw kw-systemet får högre nettonuvärde än 56 kw-systemet u längre livslängden blir. Reltivt sett så ger 56 kw-systemet högst utdelning även om systemet är funktionellt i 40 år. 56 kw-systemets nuvärde efter 40 år är 2,31 gånger högre än investeringen medn 68 kw-systemets nuvärde är 2.18 gånger högre än investeringen efter 40 år. Produktionspris Tbell 33. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 56 kw 25 0, ,76 68 kw 25 0, ,76 Det är produktionspriset som sk sätts i reltion till det rörlig elpriset på nätet. Så länge det rörlig elpriset är högre än produktionspriset så är det lönsmt tt producer och nvänd elen i den egn verksmheten. Pybck-tid Tbell 34. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) 56 kw kw 18 Systemet är lönsmt så länge pybck-tiden är kortre än 25 år. Systemet blir mer lönsmt u längre livstiden blir. Med bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprättts med ett ekonomiskt investeringsstöd på 35 % v investeringsbeloppet. 59

65 Nuvärde Tbell 35. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 56 kw kw Med investeringsstöd är nuvärdet ännu större för 68 kw-systemet än för 56 kw-systemet ämfört med utn investeringsstöd. Den reltiv ökningen är fortfrnde störst för 56 kw-systemet. Produktionspris Tbell 36. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 56 kw 25 0, ,53 68 kw 25 0, ,53 Produktionspriset sunker med investeringsstöd. Pybck-tid Tbell 37. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) 56 kw kw 10 Pybck-tiden blir också den kortre med investeringsstöd. 60

66 Brsebäck GK Summering resultt Brsebäck GK Här föler en summering v resultten från simuleringrn med Brsebäck GK. Orientering I tbell 38 viss optiml orientering för tt mximer elproduktion från solpneler plcerde vid Brsebäck GK. Tbell 38. Optiml orientering för solpneler vid Brsebäck GK. Optiml zimuth Optiml lutning 0 39 Bsert på åren producerr PV-systemet mest el då de är riktde rkt mot söder och hr en lutning på 39 grder mot horisontlplnet. Produktion Ett summert resultt bsert på åren viss i tbell 39. Två system hr tgits frm i syfte tt håll nere ndelen överskottsel i elproduktionen till omkring 5- respektive 10-procent. Tbell 39. Tbellen visr simuleringsresultten för ett 185 kw respektive ett 220 kw-system integrert i Brsebäck GK:s verksmhet. Brsebäck GK Systemstorlek (kw) Elbehov (kwh/år) PV-produktion (kwh/år) Överskott (%) 185 ~ ~ ~5 ~ ~ ~ ~10 ~26 Solel i verksmheten (%) Simuleringen visr tt Brsebäck GK kn instller ett 185 kw PV-system om ndelen överskottsenergi sk vr omkring 5 procent. Ett sådnt system producerr omkring kwh per år vrv ungefär kwh kn nvänds direkt i verksmheten. Om ndelen överskottsenergi skulle tillåts vr omkring 10 procent skulle ett 220 kw PV-system kunn instllers. Ett sådnt system producerr ungefär kwh per år och c kwh v dess kn nvänds direkt i verksmheten. Ekonomi I tbell 40 syns en smmnställning från ekonomiberäkningrn från Brsebäck GK. Tbell 40. Tbellen visr investeringens storlek, nettonuvärde, produktionspris på elen smt pybck-tid för de två systemförslgen. Investering Nettonuvärde Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid System Bidrg (kr) 25 år (kr) 40 år (kr) (kr/kwh) (år) 185 kw Ne ,82-0,99 19 J ,57-0,

67 Instrålning (kwh/m^2) 220 kw Ne ,81-0,99 20 J ,57-0, kw-systemet får ett högre nettonuvärde än 185 kw-systemet när livslängden blir längre än 25 år. Dock så är den reltiv ökningen v värdet större för 185 kw-systemet även om livslängden blir 40 år. Produktionspriset är i princip detsmm för båd systemen och ligger på melln 0,57 och 0,99 kr/kwh beroende på systemets livslängd och om nläggningen hr fått investeringsstöd eller inte. När det gäller pybck-tiden så ligger den på år utn investeringsstödstöd och år med investeringsstöd. Utförlig presenttion v resultten för Brsebäck GK Soldt I figur 51 syns solinstrålningen för de senste 15 åren vid Brsebäck GK Solinstrålning vid Brsebäck GK År Figur 51. Instråld energi per kvdrtmeter vid Brsebäck GK under åren Genomsnittet för denn period är 1014 kwh/m 2 per år. Simuleringen görs för åren 2011, 2012 smt 2013 då solinstrålningen vr 958 kwh/m 2, 970 kwh/m 2 smt 1051 kwh/m 2. Medelvärdet från de tre åren kommer tt ge en god uppfttning om produktionen för ett normlår då medelinstrålningen för dess år är 993 kwh/m 2 *år. Optiml orientering En simulering är utförd i syfte tt bestämm pnelerns optiml orientering (zimuth-vinkel smt lutning). Resulttet syns i tbell 41. Tbell 41. Optiml orientering för PV-pneler åren 2013, 2012 och År Optiml zimuth (grder) Optiml lutning (grder) Systemförslg

68 Andel överskottsel (%) Simuleringen visr tt optiml orientering är tt pnelern pekr rkt mot söder med 39 grders lutning mot horisontlplnet. Systemstorlek Andelen överskottsel v den producerde elen beror v systemets storlek. I figur 52 syns förhållndet melln ndel överskott och systemstorlek för Brsebäck GK Andel överskottsel som funktion v systemstorlek Instllerd effekt (kw) Figur 52. Andelen överskottsel som funktion v systemets storlek. Två systemstorlekr hr simulerts frm för åren där det en hr 5 % överskott och det ndr hr 10 % överskott. Resulttet från simuleringen viss i tbell 42. Tbell 42. PV-system som producerr 5 % respektive 10 % överskott under åren År Optiml systemstorlek (~5 % överskott) Optiml systemstorlek (~10 % överskott) kw 210 kw kw 249 kw kw 210 kw Systemförslg 185 kw 220 kw Föreslgn systemstorlekr är 185 kw för ~5 % överskott smt 220 kw för ~10 % överskott. Elproduktion från systemförslgen för åren Här redoviss resultten från de föreslgn systemen, d.v.s. zimuth-vinkel 0, lutning 39 och 185 kw respektive 220 kw instllerd effekt. Ett exempel på hur elproduktionen vrierr melln måndern syns i figur

69 Figur 53. Figuren visr hur PV-systemets produktion vrierr melln måndern. Figuren är tgen från simulering med ett 185 kw-system i Brsebäck GK:s verksmhet år kw-system I tbell 43 syns elproduktionen från ett 185 kw system med optiml orientering (zimuthvinkel 0 och lutning 39 ) plcert i Brsebäck GK:s verksmhet för åren 2013, 2012 och Tbell 43. Elproduktion från ett 185 kw-system i Brsebäck GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,17 24, ,02 20, ,53 22,41 Den totl mängden solel som kn producers och nvänds v Brsebäck GK:s verksmhet ligger omkring 22 % v det totl elbehovet (bsert på åren ) om överskottet får vr ~5 % v produktionen. 220 kw-system I tbell 44 syns elproduktionen från ett 220 kw system med optiml orientering i Brsebäck GK:s verksmhet för de tre ktuell åren. Tbell 44. Elproduktion från ett 220 kw-system i Brsebäck GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,39 27, ,61 23, ,37 25,27 Om de tolerers tt överskottet är ~10 % så kn solel stå för omkring 26 % v verksmhetens totl elbehov. 64

70 Känslighetsnlys Förlord produktion då solcellerns orientering vviker från optimlt läge illustrers i figur 54. Figur 54. Elproduktion som funktion v zimuthvinkel smt elproduktion som funktion v pnelerns lutning. Simuleringen är utförd i HOMER med ett system på 100 kw instllerd effekt. I tbell 45 syns det i procent hur mycket produktion som går förlord beroende på systemets orientering. En orientering som hr 95 % produktion innebär tt 5 % förlors. Tbell 45. Tbellen visr effektiviteten på ett system med en viss orientering och lutning. All värden relterr till optiml orientering och lutning där effektiviteten är 100 %. ö v L\A ( ) Ekonomi Utn bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprätts utn investeringsbidrg. 65

71 Nuvärde Tbell 46. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 185 kw kw kw-systemet får högre nettonuvärde än 185 kw-systemet u längre livslängden blir. Reltivt sett så ger 186 kw-systemet högst utdelning även om systemet är funktionellt i 40 år. 185 kw-systemets nuvärde efter 40 år är 2,15 gånger högre än investeringen medn 220 kw-systemets nuvärde är 2.04 gånger högre än investeringen efter 40 år. Produktionspris Tbell 47. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 185 kw 25 0, , kw 25 0, ,81 Det är produktionspriset som sk sätts i reltion till det rörlig elpriset på nätet. Så länge det rörlig elpriset är högre än produktionspriset så är det lönsmt tt producer och nvänd elen i den egn verksmheten. Pybck-tid Tbell 48. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) 185 kw kw 20 Systemet är lönsmt så länge pybck-tiden är kortre än 25 år. Systemet blir mer lönsmt u längre livstiden blir. Med bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprättts med ett ekonomiskt investeringsstöd på 35 % v investeringsbeloppet. 66

72 Nuvärde Tbell 49. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 185 kw kw Med investeringsstöd är nuvärdet ännu större för 220 kw-systemet än för 185 kw-systemet ämfört med utn investeringsstöd. Den reltiv ökningen är fortfrnde störst för 185 kw-systemet. Produktionspris Tbell 50. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 185 kw 25 0, , kw 25 0, ,57 Produktionspriset sunker med investeringsstöd. Pybck-tid Tbell 51. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) 185 kw kw 11 Pybck-tiden blir också den kortre med investeringsstöd. 67

73 Degeberg-Widtsköfle GK Summering resultt Degeberg-Widtsköfle GK Här föler en summering v resultten från simuleringrn med Degeberg-Widtsköfle GK. Orientering I tbell 52 viss optiml orientering för tt mximer elproduktion från solpneler plcerde vid Degeberg-Widtsköfle GK. Tbell 52. Optiml orientering för solpneler vid Degeberg-Widtsköfle GK. Optiml zimuth Optiml lutning 0 40 Bsert på åren producerr PV-systemet mest el då de är riktde rkt mot söder och luts 40 grder mot horisontlplnet. Produktion Ett summert resultt bsert på åren viss i tbell 53. Två system hr tgits frm i syfte tt håll nere ndelen överskottsel i elproduktionen till omkring 5- respektive 10-procent. Tbell 53. Tbellen visr simuleringsresultten för ett 32 kw respektive ett 40 kw-system integrert i Degeberg- Widtsköfle GK:s verksmhet. Degeberg- Widtsköfle GK Systemstorlek (kw) Elbehov (kwh/år) PV-produktion (kwh/år) Överskott (%) 32 ~ ~ ~5 ~23 40 ~ ~ ~10 ~27 Solel i verksmheten (%) Simuleringen visr tt Degeberg-Widtsköfle GK kn instller ett 32 kw PV-system om ndelen överskottsenergi sk vr omkring 5 procent. Ett sådnt system producerr omkring kwh per år vrv ungefär kwh kn nvänds direkt i verksmheten. Om ndelen överskottsenergi skulle tillåts vr omkring 10 procent skulle ett 40 kw PV-system kunn instllers. Ett sådnt system producerr ungefär kwh per år och c kwh v dess kn nvänds direkt i verksmheten. Ekonomi I tbell 54 syns en smmnställning från ekonomiberäkningrn från Degeberg-Widtsköfle GK. Tbell 54. Tbellen visr investeringens storlek, nettonuvärde, produktionspris på elen smt pybck-tid för de två systemförslgen. Investering Nettonuvärde Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid System Bidrg (kr) 25 år (kr) 40 år (kr) (kr/kwh) (år) 32 kw Ne ,76-0,91 17 J ,53-0,

74 Instrålning (kwh/m^2) 40kW Ne ,75-0,91 18 J ,53-0, kw-systemet får ett högre nettonuvärde än 32 kw-systemet när livslängden blir längre än 25 år. Dock så är den reltiv ökningen v värdet större för 32 kw-systemet även om livslängden blir 40 år. Produktionspriset är i princip detsmm för båd systemen och ligger på melln 0,53 och 0,91 kr/kwh beroende på systemets livslängd och om nläggningen hr fått investeringsstöd eller inte. När det gäller pybck-tiden så ligger den på år utn stöd och 10 år med stöd. Utförlig presenttion v resultten för Degeberg-Widtsköfle GK Soldt I figur 55 syns solinstrålningen för de senste 15 åren vid Degeberg-Widtsköfle GK Solinstrålning vid Degeberg-Vittskövle GK År Figur 55. Instråld energi per kvdrtmeter vid Degeberg-Widtsköfle GK under åren Genomsnittet för denn period är 1046 kwh/m 2 *år. Simuleringen görs för åren 2011, 2012 smt 2013 då solinstrålningen vr 994 kwh/m 2, 1053 kwh/m 2 smt 1100 kwh/m 2. Medelvärdet från de tre åren kommer tt ge en god uppfttning om produktionen för ett normlår då medelinstrålningen för dess år är 1049 kwh/m 2 *år. Optiml orientering En simulering är utförd i syfte tt bestämm pnelerns optiml orientering (zimuth-vinkel smt lutning). Resulttet syns i tbell 55. Tbell 55. Optiml orientering för PV-pneler åren 2013, 2012 och År Optiml zimuth (grder) Optiml lutning (grder) Systemförslg

75 Andel överskottsel (%) Simuleringen visr tt optiml orientering är tt pnelern pekr rkt mot söder med 40 grders lutning för optiml produktion. Systemstorlek Andelen v den producerde elen som blir överskott beroende på systemets storlek syns i figur 56 för Degeberg-Widtsköfle GK Andel överskottsel som funktion v systemstorlek Instllerd effekt (kw) Figur 56. Andelen överskott beroende på systemets storlek. Två systemstorlekr hr simulerts frm för åren där det en hr 5 % överskott och det ndr hr 10 % överskott. Resulttet från simuleringen viss i tbell 56. Tbell 56. PV-system som producerr 5 % respektive 10 % överskott under åren År Optiml systemstorlek (~5 % överskott) Optiml systemstorlek (~10 % överskott) KW 30 kw kw 41 kw kw 50 kw Systemförslg 32 kw 40 kw Föreslgn systemstorlekr är 32 kw för ~5 % överskott smt 40 kw för ~10 % överskott. Elproduktion från systemförslgen för åren Här redoviss resultten från de föreslgn systemen, d.v.s. zimuth-vinkel 0, lutning 40 och 32 respektive 40 kw instllerd effekt. Ett exempel på hur elproduktionen vrierr melln måndern syns i figur

76 Figur 57. Figuren visr hur PV-systemets produktion vrierr melln måndern. Figuren är tgen från simulering med ett 32 kw-system i Degeberg-Widtsköfle GK:s verksmhet år kw-system I tbell 57 syns elproduktionen från ett 32 kw system med optiml orientering (zimuthvinkel 0 och lutning 40 ) plcert i Degeberg-Widtsköfle GK:s verksmhet för åren 2013, 2012 och Tbell 57. Elproduktion från ett 32 kw-system i Degeberg-Widtsköfle GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,56 25, ,50 23, ,44 20,25 Den totl mängden solel som kn producers och nvänds v Degeberg-Widtsköfle GK:s verksmhet ligger omkring 23 % v det totl elbehovet (bsert på åren ) om överskottet får vr ~5 % v produktionen. På grund v tt elbehovet vr förhållndevis lågt år 2013 smtidigt som solinstrålningen vr hög under året blir överskottet extr mycket dett år. 40 kw-system I tbell 58 syns elproduktionen från ett 40 kw system med optiml orientering i Degeberg- Widtsköfle GK:s verksmhet för de tre ktuell åren. Tbell 58. Elproduktion från ett 40 kw-system i Degeberg-Widtsköfle GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,12 28, ,27 27, ,35 24,56 Om de tolerers tt överskottet är ~10 % så kn solel stå för omkring 27 % v verksmhetens totl elbehov. Här syns också tt överskottet blir extr mycket år

77 Känslighetsnlys Förlord produktion då solcellerns orientering vviker från optimlt läge illustrers i figur 58. Figur 58. Elproduktion som funktion v zimuthvinkel smt elproduktion som funktion v pnelerns lutning. Simuleringen är utförd i HOMER med ett system på 30 kw instllerd effekt. I tbell 59 syns det i procent hur mycket produktion som går förlord beroende på systemets orientering. En orientering som hr 95 % produktion innebär tt 5 % förlors. Tbell 59. Tbellen visr effektiviteten på ett system med en viss orientering och lutning. All värden relterr till optiml orientering och lutning där effektiviteten är 100 %. ö v L\A ( ) Ekonomi Utn bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprätts utn investeringsbidrg. 72

78 Nuvärde Tbell 60. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 32 kw kw kw-systemet får högre nettonuvärde än 32 kw-systemet u längre livslängden blir. Reltivt sett så ger 32 kw-systemet högst utdelning även om systemet är funktionellt i 40 år. 32 kw-systemets nuvärde efter 40 år är 2,31 gånger högre än investeringen medn 40 kw-systemets nuvärde är 2.20 gånger högre än investeringen efter 40 år. Produktionspris Tbell 61. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 32 kw 25 0, ,76 40 kw 25 0, ,75 Det är produktionspriset som sk sätts i reltion till det rörlig elpriset på nätet. Så länge det rörlig elpriset är högre än produktionspriset så är det lönsmt tt producer och nvänd elen i den egn verksmheten. Pybck-tid Tbell 62. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) 32 kw kw 18 Systemet är lönsmt så länge pybck-tiden är kortre än 25 år. Systemet blir mer lönsmt u längre livstiden blir. Med bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprättts med ett ekonomiskt investeringsstöd på 35 % v investeringsbeloppet. 73

79 Nuvärde Tbell 63. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 32 kw kw Med investeringsstöd är nuvärdet ännu större för 40 kw-systemet än för 32 kw-systemet ämfört med utn investeringsstöd. Den reltiv ökningen är fortfrnde störst för 32 kw-systemet. Produktionspris Tbell 64. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 32 kw 25 0, ,53 40 kw 25 0, ,53 Produktionspriset sunker med investeringsstöd. Pybck-tid Tbell 65. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) 32 kw kw 10 Pybck-tiden blir också den kortre med investeringsstöd. 74

80 Gävle GK Summering resultt Gävle GK Här föler en summering v resultten från simuleringrn med Gävle GK. Orientering I tbell 66 viss optiml orientering för tt mximer elproduktion från solpneler plcerde vid Gävle GK. Tbell 66. Optiml orientering för solpneler vid Upsl GK. Optiml zimuth Optiml lutning 1 44 Bsert på åren 2011 och 2013 producerr PV-systemet mest el då de är riktde en grd mot väst (från söderläge) och hr en lutning på 44 grder från horisontlplnet. Produktion Ett summert resultt bsert på åren viss i tbell 67. Två system hr tgits frm i syfte tt håll nere ndelen överskottsel i elproduktionen till omkring 5- respektive 10-procent. Tbell 67. Tbellen visr simuleringsresultten för ett 115 kw respektive ett 140 kw-system integrert i Gävle GK:s verksmhet. Gävle GK Systemstorlek (kw) Elbehov (kwh/år) PV-produktion (kwh/år) Överskott (%) 60 ~ ~ ~5 ~20 78 ~ ~ ~10 ~24 Solel i verksmheten (%) Simuleringen visr tt Gävle GK kn instller ett 60 kw PV-system om ndelen överskottsenergi sk vr omkring 5 procent. Ett sådnt system producerr omkring kwh per år vrv ungefär kwh kn nvänds direkt i verksmheten. Om ndelen överskottsenergi skulle tillåts vr omkring 10 procent skulle ett 78 kw PV-system kunn instllers. Ett sådnt system producerr ungefär kwh per år och drygt kwh v dess kn nvänds direkt i verksmheten. Ekonomi I tbell 68 syns en smmnställning från ekonomiberäkningrn från Gävle GK. Tbell 68. Tbellen visr investeringens storlek, nettonuvärde, produktionspris på elen smt pybck-tid för de två systemförslgen. Investering Nettonuvärde Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid System Bidrg (kr) 25 år (kr) 40 år (kr) (kr/kwh) (år) 60 kw Ne ,79-0,96 18 J ,55-0,

81 Instrålning (kwh/m^2) 78 kw Ne ,81-0,98 19 J ,57-0, kw-systemet får ett högre nettonuvärde än 60 kw-systemet när livslängden blir längre än 25 år. Dock så är den reltiv ökningen v värdet större för 60 kw-systemet även om livslängden blir 40 år. Produktionspriset är i princip detsmm för båd systemen och ligger på melln 0,55 och 0,98 kr/kwh beroende på systemets livslängd och om nläggningen hr fått investeringsstöd eller inte. När det gäller pybck-tid så ligger den på år utn stöd och år med stöd. Utförlig presenttion v resultten för Gävle GK Soldt I figur 59 syns solinstrålningen för de senste 15 åren vid Gävle GK Solinstrålning vid Gävle GK År Figur 59. Instråld energi per kvdrtmeter vid Gävle GK under åren Genomsnittet för denn period är 955 kwh/m 2 per år. Simuleringen görs för åren 2011, 2012 smt 2013 då solinstrålningen vr 884 kwh/m 2, 846 kwh/m 2 smt 977 kwh/m 2. Dett innebär tt simuleringrn för åren 2011 och 2012 kommer tt ge något sämre produktionsresultt än för ett medelår medn simuleringen för år 2013 kommer tt ge något bättre resultt. Medelvärdet från åren 2011 och 2013 kommer tt ge en god uppfttning om produktionen för ett normlår då medelinstrålningen för dess två år är 930 kwh/m 2 per år. Optiml orientering En simulering är utförd i syfte tt bestämm pnelerns optiml orientering (zimuth-vinkel smt lutning). Resulttet syns i tbell 69. Tbell 69. Optiml orientering för PV-pneler åren 2013, 2012 och År Optiml zimuth (grder) Optiml lutning (grder)

82 Andel överskott (%) Systemförslg 1 44 Simuleringen visr tt optiml zimuthvinkel är 1 grd och tt lutningen sk vr 44 grder för optiml produktion. Systemstorlek Andelen v produktionen som blir överskottsel beroende på systemets storlek i Gävle GK:s verksmhet syns i figur 60. Andel överskott som funktion v systemstorlek Instllerd effekt (kw) Figur 60. Andel överskottsel som funktion v systemets storlek. Två systemstorlekr hr simulerts frm för åren där det en hr 5 % överskott och det ndr hr 10 % överskott. Resulttet från simuleringen viss i tbell 70. Tbell 70. PV-system som producerr 5 % respektive 10 % överskott under åren År Optiml systemstorlek (~5 % överskott) Optiml systemstorlek (~10 % överskott) kw 70 kw kw 87 kw kw 87 kw Systemförslg 60 kw 78 kw Föreslgn systemstorlekr är 68 kw för ~5 % överskott smt 78 kw för ~10 % överskott. Dett är bsert på åren 2011 och 2013 som tillsmmns ger solinstrålning ungefär motsvrnde ett normlår. 77

83 Elproduktion från systemförslgen för åren Här redoviss resultten från de föreslgn systemen, d.v.s. zimuth-vinkel 1, lutning 44 och 60 kw respektive 78 kw instllerd effekt. Ett exempel på hur elproduktionen vrierr melln måndern syns i figur 61. Figur 61. Figuren visr hur PV-systemets produktion vrierr melln måndern. Figuren är tgen från simulering med ett 60 kw-system i Gävle GK:s verksmhet år kw-system I tbell 71 syns elproduktionen från ett 60 kw system med optiml orientering (zimuthvinkel 1 och lutning 44 ) plcert i Gävle GK:s verksmhet för åren 2013, 2012 och Tbell 71. Elproduktion från ett 60 kw-system i Gävle GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,42 22, ,25 16, ,79 17,53 Den totl mängden solel som kn producers och nvänds v Gävle GK:s verksmhet ligger omkring 20 % v det totl elbehovet (bsert på år 2011 och 2013) om överskottet får vr ~5 % v produktionen. 78 kw-system I tbell 72 syns elproduktionen från ett 78 kw system med optiml orientering i Gävle GK:s verksmhet för de tre ktuell åren. Tbell 72. Elproduktion från ett 78 kw-system i Gävle GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,16 27, ,28 20, ,97 21,81 Om de tolerers tt överskottet är ~10 % så kn solel stå för drygt 24 % v verksmhetens totl elbehov. Dett bsert på dt från 2011 och Känslighetsnlys Förlord produktion då solcellerns orientering vviker från optimlt läge illustrers i figur

84 Figur 62. Elproduktion som funktion v zimuthvinkel smt elproduktion som funktion v pnelerns lutning. Simuleringen är utförd i HOMER med ett system på 50 kw instllerd effekt. Skillnden på elproduktion melln ett system som är riktt rkt mot söder och ett system som vviker med 1 grd är 0,01 % och försumbrt. Det är därför inte fel tt säg tt pnelern sk vr riktde rkt mot söder. I tbell 73 syns det i procent hur mycket produktion som går förlord beroende på systemets orientering. En orientering som hr 95 % produktion innebär tt 5 % förlors. Tbell 73. Tbellen visr effektiviteten på ett system med en viss orientering och lutning. All värden relterr till optiml orientering och lutning där effektiviteten är 100 %. ö v L\A ( ) Ekonomi Utn bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprätts utn investeringsbidrg. 79

85 Nuvärde Tbell 74. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 60 kw kw kw-systemet får högre nettonuvärde än 60 kw-systemet u längre livslängden blir. Reltivt investeringen ger 60 kw-systemet högst utdelning även om systemet är funktionellt i 40 år. 60 kwsystemets nuvärde efter 40 år är 2,20 gånger högre än investeringen medn 78 kw-systemets nuvärde är 2.07 gånger högre än investeringen efter 40 år. Produktionspris Tbell 75. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 60 kw 25 0, ,79 78 kw 25 0, ,81 Det är produktionspriset som sk sätts i reltion till det rörlig elpriset på nätet. Så länge det rörlig elpriset är högre än produktionspriset så är det lönsmt tt producer och nvänd elen i den egn verksmheten. Pybck-tid Tbell 76. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) kw 18 kw 19 Systemet är lönsmt så länge pybck-tiden är kortre än 25 år. Systemet blir mer lönsmt u längre livstiden blir. 80

86 Med bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprättts med ett ekonomiskt investeringsstöd på 35 % v investeringsbeloppet. Nuvärde Tbell 77. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 60 kw kw Med investeringsstöd är nuvärdet ännu större för 78 kw-systemet än för 60 kw-systemet ämfört med utn investeringsstöd. Den reltiv ökningen är fortfrnde störst för 60 kw-systemet. Produktionspris Tbell 78. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 60 kw 25 0, ,55 78 kw 25 0, ,57 Produktionspriset sunker med investeringsstöd. Pybck-tid Tbell 79. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) 60 kw kw 11 Pybck-tiden blir också den kortre med investeringsstöd. 81

87 Kungsängen GK Summering resultt Kungsängen GK Här föler en summering v resultten från simuleringrn med Kungsängen GK. Orientering I tbell 80 viss optiml orientering för tt mximer elproduktion från solpneler plcerde vid Kungsängen GK. Tbell 80. Optiml orientering för solpneler vid Kungsängen GK. Optiml zimuth Optiml lutning 5 44 Bsert på åren 2011 och 2012 producerr PV-systemet mest el då de är riktde 5 grder mot väst (från söderläge) och hr en lutning på 44 grder från horisontlplnet. Produktion Ett summert resultt bsert på normlåren viss i tbell 81. Två system hr tgits frm i syfte tt håll nere ndelen överskottsel i elproduktionen till omkring 5- respektive 10-procent. Tbell 81. Tbellen visr simuleringsresultten för ett 75 kw respektive ett 90 kw-system integrert i Kungsängen GK:s verksmhet. Kungsängen GK Systemstorlek (kw) Elbehov (kwh/år) PV-produktion (kwh/år) Överskott (%) 75 ~ ~ ~5 ~24 90 ~ ~ ~10 ~28 Solel i verksmheten (%) Simuleringen visr tt Kungsängen GK kn instller ett 75 kw PV-system om ndelen överskottsenergi sk vr omkring 5 procent. Ett sådnt system producerr omkring kwh per år vrv ungefär kwh kn nvänds direkt i verksmheten. Om ndelen överskottsenergi skulle tillåts vr omkring 10 procent skulle ett 90 kw PV-system kunn instllers. Ett sådnt system producerr ungefär kwh per år och drygt kwh v dess kn nvänds direkt i verksmheten. Ekonomi I tbell 82 syns en smmnställning från ekonomiberäkningrn från Kungsängen GK. Tbell 82. Tbellen visr investeringens storlek, nettonuvärde, produktionspris på elen smt pybck-tid för de två systemförslgen. Investering Nettonuvärde Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid System Bidrg (kr) 25 år (kr) 40 år (kr) (kr/kwh) (år) 75 kw Ne ,75-0,91 17 J ,53-0,

88 Instrålning (kwh/m^2) 90 kw Ne ,75-0,91 18 J ,53-0, kw-systemet får ett högre nettonuvärde än 75 kw-systemet när livslängden blir längre än 25 år. Dock så är den reltiv ökningen v värdet större för 75 kw-systemet även om livslängden blir 40 år. Produktionspriset är i princip detsmm för båd systemen och ligger på melln 0,53 och 0,91 kr/kwh beroende på systemets livslängd och om nläggningen hr fått investeringsstöd eller inte. När det gäller pybck-tiden så ligger den på år utn stöd och 10 år med stöd. Utförlig presenttion v resultten för Kungsängen GK Soldt I figur 63 syns solinstrålningen för de senste 15 åren vid Kungsängen GK Solinstrålning vid Kungsängens GK År Figur 63. Instråld energi per kvdrtmeter vid Kungsängen GK under åren Genomsnittet för denn period är 1005 kwh/m 2 per år. Simuleringen görs för åren 2011, 2012 smt 2013 då solinstrålningen vr 1010 kwh/m 2, 992 kwh/m 2 smt 1097 kwh/m 2. Dett innebär tt medelvärdet på simuleringrn med dt från åren 2011 och 2012 kommer tt ge en god uppfttning om förväntd produktion eftersom medelvärdet på instrålningen vr under dess år 1001 kwh/m 2. Optiml orientering En simulering är utförd i syfte tt bestämm pnelerns optiml orientering (zimuth-vinkel smt lutning). Resulttet syns i tbell 83. Tbell 83. Optiml orientering för PV-pneler åren 2013, 2012 och År Optiml zimuth (grder) Optiml lutning (grder) Systemförslg

89 Andel överskottsel (%) Simuleringen visr tt optiml zimuthvinkel är 5 grder och tt lutningen sk vr 44 grder för optiml produktion. Systemstorlek Den ndel v produktionen som blir överskott beroende på systemets storlek i Kungsängen GK:s verksmhet syns i figur Andel överskottsel som funktion v systemstorlek Instllerd effekt (kw) Figur 64. Andel överskott som funktion v systemets storlek i Kungsängen GK:s verksmhet. Två systemstorlekr hr simulerts frm för åren där det en hr 5 % överskott och det ndr hr 10 % överskott. Resulttet från simuleringen viss i tbell 84. Tbell 84. PV-system som producerr 5 % respektive 10 % överskott under åren År Optiml systemstorlek (~5 % överskott) Optiml systemstorlek (~10 % överskott) kw 92 kw kw 94 kw kw 87 kw Systemförslg 75 kw 90 kw Föreslgn systemstorlekr är 75 kw för ~5 % överskott smt 90 kw för ~10 % överskott. Elproduktion från systemförslgen för åren Här redoviss resultten från de föreslgn systemen, d.v.s. zimuth-vinkel 5, lutning 44 och 75 kw respektive 90 kw instllerd effekt. Ett exempel på hur elproduktionen vrierr melln måndern syns i figur

90 Figur 65. Figuren visr hur PV-systemets produktion vrierr melln måndern. Figuren är tgen från simulering med ett 75 kw-system i Kungsängen GK:s verksmhet år kw-system I tbell 85 syns elproduktionen från ett 75 kw system med optiml orientering (zimuthvinkel 5 och lutning 44 ) plcert i Kungsängen GK:s verksmhet för åren 2013, 2012 och Tbell 85. Elproduktion från ett 75 kw-system i Kungsängen GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,12 24, ,27 24, ,95 25,85 Den totl mängden solel som kn producers och nvänds v Kungsängen GK:s verksmhet ligger på drygt 24 % v det totl elbehovet (bsert på åren ) om överskottet får vr ~5 % v produktionen. 90 kw-system I tbell 86 syns elproduktionen från ett 90 kw system med optiml orientering i Kungsängen GK:s verksmhet för de tre ktuell åren. Tbell 86. Elproduktion från ett 90 kw-system i Kungsängen GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,20 28, ,52 27, ,69 29,46 Om de tolerers tt överskottet är ~10 % så kn solel stå för omkring 28 % v verksmhetens totl elbehov. Känslighetsnlys Förlord produktion då solcellerns orientering vviker från optimlt läge illustrers i figur

91 Figur 66. Elproduktion som funktion v zimuthvinkel smt elproduktion som funktion v pnelerns lutning. Simuleringen är utförd i HOMER med ett system på 75 kw instllerd effekt. Skillnden på elproduktion melln ett system som är riktt rkt mot söder och ett system som vviker med 5 grder är försumbrt. Det är därför inte fel tt säg tt pnelern sk vr riktde rkt mot söder. I tbell 87 syns det i procent hur mycket produktion som går förlord beroende på systemets orientering. En orientering som hr 95 % produktion innebär tt 5 % förlors. Tbell 87. Tbellen visr effektiviteten på ett system med en viss orientering och lutning. All värden relterr till optiml orientering och lutning där effektiviteten är 100 %. ö v L\A ( ) Ekonomi Utn bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprätts utn investeringsbidrg. 86

92 Nuvärde Tbell 88. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 75 kw kw kw-systemet får högre nettonuvärde än 75 kw-systemet u längre livslängden blir. Reltivt investeringen ger 70 kw-systemet högst utdelning även om systemet är funktionellt i 40 år. 75 kwsystemets nuvärde efter 40 år är 2,35 gånger högre än investeringen medn 90 kw-systemets nuvärde är 2.23 gånger högre än investeringen efter 40 år. Produktionspris Tbell 89. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 75 kw 25 0, ,75 90 kw 25 0, ,75 Det är produktionspriset som sk sätts i reltion till det rörlig elpriset på nätet. Så länge det rörlig elpriset är högre än produktionspriset så är det lönsmt tt producer och nvänd elen i den egn verksmheten. Pybck-tid Tbell 90. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) 75 kw kw 18 Systemet är lönsmt så länge pybck-tiden är kortre än 25 år. Systemet blir mer lönsmt u längre livstiden blir. Med bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprättts med ett ekonomiskt investeringsstöd på 35 % v investeringsbeloppet. 87

93 Nuvärde Tbell 91. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 75 kw kw Med investeringsstöd är nuvärdet ännu större för 90 kw-systemet än för 75 kw-systemet ämfört med utn investeringsstöd. Den reltiv ökningen är fortfrnde störst för 75 kw-systemet. Produktionspris Tbell 92. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 75 kw 25 0, ,53 90 kw 25 0, ,53 Produktionspriset sunker med investeringsstöd. Pybck-tid Tbell 93. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) 75 kw kw 10 Pybck-tiden blir också den kortre med investeringsstöd. 88

94 Umeå GK Summering resultt Umeå GK Här föler en summering v resultten från simuleringrn med Umeå GK. Orientering I tbell 94 viss optiml orientering för tt mximer elproduktion från solpneler plcerde vid Umeå GK. Tbell 94. Optiml orientering för solpneler vid Umeå GK. Optiml zimuth Optiml lutning 0 45 Bsert på åren 2011 och 2013 producerr PV-systemet mest el då de är riktde en grd mot öst (från söderläge) och hr en lutning på 45 grder från horisontlplnet. Produktion Ett summert resultt bsert på åren 2011 och 2013 viss i tbell 95. Två system hr tgits frm i syfte tt håll nere ndelen överskottsel i elproduktionen till omkring 5- respektive 10-procent. Tbell 95. Tbellen visr simuleringsresultten för ett 32 kw respektive ett 42 kw-system integrert i Umeå GK:s verksmhet. Umeå GK Systemstorlek (kw) Elbehov (kwh/år) PV-produktion (kwh/år) Överskott (%) 32 ~ ~ ~5 ~14 42 ~ ~ ~10 ~18 Solel i verksmheten (%) Simuleringen visr tt Umeå GK kn instller ett 32 kw PV-system om ndelen överskottsenergi sk vr omkring 5 procent. Ett sådnt system producerr omkring kwh per år vrv ungefär kwh kn nvänds direkt i verksmheten. Om ndelen överskottsenergi skulle tillåts vr omkring 10 procent skulle ett 42 kw PV-system kunn instllers. Ett sådnt system producerr ungefär kwh per år och drygt kwh v dess kn nvänds direkt i verksmheten. Ekonomi I tbell 96 syns en smmnställning från ekonomiberäkningrn från Umeå GK. Tbell 96. Tbellen visr investeringens storlek, nettonuvärde, produktionspris på elen smt pybck-tid för de två systemförslgen. Investering Nettonuvärde Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid System Bidrg (kr) 25 år (kr) 40 år (kr) (kr/kwh) (år) 32 kw Ne ,83-1,00 19 J ,58 0,

95 Instrålning (kwh/m^2) 42 kw Ne ,83-1,00 20 J ,58-0, kw-systemet får ett högre nettonuvärde än 32 kw-systemet när livslängden blir längre än 25 år. Dock så är den reltiv ökningen v värdet större för 32 kw-systemet även om livslängden blir 40 år. Produktionspriset är i princip detsmm för båd systemen och ligger på melln 0,58 och 1,00 kr/kwh beroende på systemets livslängd och om nläggningen hr fått investeringsstöd eller inte. När det gäller pybck-tiden så ligger den på år utn stöd och år med stöd. Utförlig presenttion v resultten för Umeå GK Soldt I figur 67 syns solinstrålningen för de senste 15 åren vid Umeå GK Solinstrålning vid Umeå GK År Figur 67. Instråld energi per kvdrtmeter vid Umeå GK under åren Genomsnittet för denn period är 889 kwh/m 2 per år. Simuleringen görs för åren 2011, 2012 smt 2013 då solinstrålningen vr 882 kwh/m 2, 829 kwh/m 2 smt 895 kwh/m 2. Dett innebär tt simuleringen för år 2012 kommer tt ge något sämre produktionsresultt än för ett medelår medn simuleringrn för år 2011 och 2013 kommer tt ge resultt motsvrnde för ett normlår. Därför bsers resultten enbrt på åren 2011 och Optiml orientering En simulering är utförd i syfte tt bestämm pnelerns optiml orientering (zimuth-vinkel smt lutning). Resulttet syns i tbell

96 Andel överskottsel (%) Tbell 97. Optiml orientering för PV-pneler åren 2013, 2012 och År Optiml zimuth (grder) Optiml lutning (grder) Systemförslg 0 45 Simuleringen visr tt optiml zimuthvinkel är 0 grder och tt lutningen sk vr 45 grder för optiml produktion. Systemstorlek Andelen v den egenproducerde elen som blir överskott beroende på systemstorlek syns i figur Andel överskottsel som funktion v systemstorlek Instllerd effekt (kw) Figur 68. Andel överskott som funktion v systemstorlek i Umeå GK:s verksmhet. Två systemstorlekr hr simulerts frm för åren där det en hr 5 % överskott och det ndr hr 10 % överskott. Resulttet från simuleringen viss i tbell 98. Tbell 98. PV-system som producerr 5 % respektive 10 % överskott under åren År Optiml systemstorlek (~5 % överskott) Optiml systemstorlek (~10 % överskott) kw 42 kw kw 52 kw kw 42 kw Systemförslg 32 kw 42 kw Föreslgn systemstorlekr är 32 kw för ~5 % överskott smt 42 kw för ~10 % överskott. 91

97 Elproduktion från systemförslgen för åren Här redoviss resultten från de föreslgn systemen, d.v.s. zimuth-vinkel 0, lutning 45 och 32 kw respektive 42 kw instllerd effekt. Ett exempel på hur elproduktionen vrierr melln måndern syns i figur 69. Figur 69. Figuren visr hur PV-systemets produktion vrierr melln måndern. Figuren är tgen från simulering med ett 32 kw-system i Umeå GK:s verksmhet år kw-system I tbell 99 syns elproduktionen från ett 32 kw system med optiml orientering (zimuthvinkel 0 och lutning 45 ) plcert i Umeå GK:s verksmhet för åren 2013, 2012 och Tbell 99. Elproduktion från ett 32 kw-system i Umeå GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,06 14, ,35 13, ,82 14,57 Den totl mängden solel som kn producers och nvänds v Upsl GK verksmhet ligger på drygt 14 % v det totl elbehovet (bsert på åren 2011 och 2013) om överskottet får vr ~5 % v produktionen. 42 kw-system I tbell 100 syns elproduktionen från ett 42 kw system med optiml orientering i Umeå GK:s verksmhet för de tre ktuell åren. Tbell 100. Elproduktion från ett 42 kw-system i Umeå GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,57 18, ,46 16, ,97 18,29 Om det tolerers tt överskottet är ~10 % så kn solel stå för drygt 18 % v verksmhetens totl elbehov. Dett bsert på normlåren 2011 och

98 Känslighetsnlys Förlord produktion då solcellerns orientering vviker från optimlt läge illustrers i figur 70. Figur 70. Elproduktion som funktion v zimuthvinkel smt elproduktion som funktion v pnelerns lutning. Simuleringen är utförd i HOMER med ett system på 50 kw instllerd effekt. Skillnden på elproduktion melln ett system som är riktt rkt mot söder och ett system som vviker med 1 grd är 0,01 % och försumbrt. Det är därför inte fel tt säg tt pnelern sk vr riktde rkt mot söder. I tbell 101 syns det i procent hur mycket produktion som går förlord beroende på systemets orientering. En orientering som hr 95 % produktion innebär tt 5 % förlors. Tbell 101. Tbellen visr effektiviteten på ett system med en viss orientering och lutning. All värden relterr till optiml orientering och lutning där effektiviteten är 100 %. ö v L\A ( ) Ekonomi Utn bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprätts utn investeringsbidrg. 93

99 Nuvärde Tbell 102. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 32 kw kw kw-systemet får högre nettonuvärde än 32 kw-systemet u längre livslängden blir. Reltivt investeringen ger 32 kw-systemet högst utdelning även om systemet är funktionellt i 40 år. 32 kwsystemets nuvärde efter 40 år är 2,10 gånger högre än investeringen medn 42 kw-systemets nuvärde är 1,99 gånger högre än investeringen efter 40 år. Produktionspris Tbell 103. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 32 kw 25 1, ,83 42 kw 25 1, ,83 Det är produktionspriset som sk sätts i reltion till det rörlig elpriset på nätet. Så länge det rörlig elpriset är högre än produktionspriset så är det lönsmt tt producer och nvänd elen i den egn verksmheten. Pybck-tid Tbell 104. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) 32 kw kw 20 Systemet är lönsmt så länge pybck-tiden är kortre än 25 år. Systemet blir mer lönsmt u längre livstiden blir. Med bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprättts med ett ekonomiskt investeringsstöd på 35 % v investeringsbeloppet. 94

100 Nuvärde Tbell 105. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 32 kw kw Med investeringsstöd är nuvärdet ännu större för 42 kw-systemet än för 32 kw-systemet ämfört med utn investeringsstöd. Den reltiv ökningen är fortfrnde störst för 32 kw-systemet. Produktionspris Tbell 106. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 32 kw 25 0, ,58 42 kw 25 0, ,58 Produktionspriset sunker med investeringsstöd. Pybck-tid Tbell 107. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) 32 kw kw 11 Pybck-tiden blir också den kortre med investeringsstöd. 95

101 Åre GK Summering resultt Åre GK Här föler en summering v resultten från simuleringrn med Åre GK. Orientering I tbell 108 viss optiml orientering för tt mximer elproduktion från solpneler plcerde vid Åre GK. Tbell 108. Optiml orientering för solpneler vid Åre GK. Optiml zimuth Optiml lutning Bsert på åren producerr PV-systemet mest el då de är riktde en grd mot väst (från söderläge) och hr en lutning på 38 grder från horisontlplnet. Produktion Då åren 2011 och 2012 skiler sig lite för mycket från ett normlår, vd gäller solinstrålning smt elbehov, så bsers resultten enbrt på dt från år Resulttet syns i tbell 109. Tbell 109. Tbellen visr simuleringsresultten för ett 15 kw respektive ett 20 kw-system integrert i Åre GK:s verksmhet. Åre GK Systemstorlek (kw) Elbehov (kwh/år) PV-produktion (kwh/år) Överskott (%) 15 ~ ~ ~5 ~14 20 ~ ~ ~10 ~18 Solel i verksmheten (%) Simuleringen visr tt Åre GK kn instller ett 15 kw PV-system om ndelen överskottsenergi sk vr omkring 5 procent. Ett sådnt system producerr omkring kwh per år vrv ungefär kwh kn nvänds direkt i verksmheten. Om ndelen överskottsenergi skulle tillåts vr omkring 10 procent skulle ett 20 kw PV-system kunn instllers. Ett sådnt system producerr ungefär kwh per år och drygt kwh v dess kn nvänds direkt i verksmheten. Ekonomi I tbell 110 syns en smmnställning från ekonomiberäkningrn från Åre GK. Tbell 110. Tbellen visr investeringens storlek, nettonuvärde, produktionspris på elen smt pybck-tid för de två systemförslgen. Investering Nettonuvärde Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid System Bidrg (kr) 25 år (kr) 40 år (kr) (kr/kwh) (år) 15 kw Ne ,11-1,34 25 J ,79-0,

102 Instrålning (kwh/m^2) 20 kw Ne ,10-1,34 26 J ,78-0,91 18 Det tr 25 respektive 26 år för de båd systemförslgen tt återbetl sig utn investeringsbidrg. Då 25 år är en grnterd livslängd för systemet så medför investeringen ingen förlust. Däremot finns inte smm ekonomisk motivering till en investering som för ndr klubbr i proektet. Dock gör en investering smm god nytt för milön och det kn vr ett tillräckligt br rgument för tt genomför en investering. Med investeringsbidrg och/eller om ekonomin räkns på en 40 årsperiod är båd systemförslgen ekonomiskt lönsmm. Utförlig presenttion v resultten för Åre GK Soldt I figur 71 syns solinstrålningen för de senste 15 åren vid Åre GK. Solinstrålning vid Åre GK År Figur 71. Instråld energi per kvdrtmeter vid Åre GK under åren Den genomsnittlig instrålningen för denn period är 726 kwh/m 2 per år. Åren 2011, 2012 och 2013 strålde det in 645 kwh/m 2, 666 kwh/m 2 smt 732 kwh/m 2. Dett innebär tt elproduktionen år 2011 och 2012 kommer tt bli något lägre än ett normlår medn produktionen under 2013 kommer tt motsvr produktionen under ett normlår. Resultten bsers endst på år Optiml orientering En simulering är utförd i syfte tt bestämm pnelerns optiml orientering (zimuth-vinkel smt lutning). Resulttet syns i tbell

103 Andel överskottsel (%) Tbell 111. Optiml orientering för PV-pneler åren 2013, 2012 och År Optiml zimuth (grder) Optiml lutning (grder) Systemförslg Simuleringen visr tt optiml zimuthvinkel är -1 grd och tt lutningen sk vr 41 grder för optiml produktion enligt normlåret Systemstorlek Andelen överskottsel som funktion v systemstorlek i Åre GK:s verksmhet syns i figur Andel överskottsel som funktion v systemstorlek Instllerd effekt (kw) Figur 72. Andel v den egenproducerde elen som blir överskott beroende på systemets storlek. Två systemstorlekr hr simulerts frm för åren där det en hr 5 % överskott och det ndr hr 10 % överskott. Resulttet från simuleringen viss i tbell 112. Tbell 112. PV-system som producerr 5 % respektive 10 % överskott under åren År Optiml systemstorlek (~5 % överskott) Optiml systemstorlek (~10 % överskott) kw 20 kw kw 20 kw kw 17 kw Systemförslg 15 kw 20 kw Eftersom år 2013 ungefär motsvrde ett normlår vd gäller solinstrålning bsers systemförslgen på dett år. Föreslgn systemstorlekr är 15 kw för ~5 % överskott smt 20 kw för ~10 % överskott. 98

104 Elproduktion från systemförslgen för åren Här redoviss resultten från de föreslgn systemen, d.v.s. zimuth-vinkel -1, lutning 41 och 15 respektive 20 kw instllerd effekt. Ett exempel på hur elproduktionen vrierr melln måndern syns i figur 73. Figur 73. Figuren visr hur PV-systemets produktion vrierr melln måndern. Figuren är tgen från simulering med ett 15 kw-system i Åre GK:s verksmhet år kw-system I tbell 113 syns elproduktionen från ett 15 kw system med optiml orientering (zimuthvinkel -1 och lutning 41 ) plcert i Åre GK:s verksmhet för åren 2013, 2012 och Tbell 113. Elproduktion från ett 15 kw-system i Åre GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,56 14, ,35 11, ,68 13,53 Bsert på åren kn Åre GK h omkring 13 % solel i verksmheten då ett PV-system på 15 kw instllers. Noter tt solinstrålningen vr lägre år 2011 och 2012 vilket drr ner ndelen solel i verksmheten något. Därför är, som resulttet år 2013 visr, omkring 14 % solel i verksmheten en mer korrekt siffr. 20 kw-system I tbell 114 syns elproduktionen från ett 20 kw system med optiml orientering i Åre GK:s verksmhet för de tre ktuell åren. Tbell 114. Elproduktion från ett 20 kw-system i Åre GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,25 18, ,65 14, ,90 17,02 Om de tolerers tt överskottet är ~10 % så kn solel stå för omkring 18 % v verksmhetens totl elbehov. Dett är lltså bsert på normlåret

105 Känslighetsnlys Förlord produktion då solcellerns orientering vviker från optimlt läge illustrers i figur 74. Figur 74. Elproduktion som funktion v zimuthvinkel smt elproduktion som funktion v pnelerns lutning. Simuleringen är utförd i HOMER med ett system på 20 kw instllerd effekt. Skillnden på elproduktion melln ett system som är riktt rkt mot söder och ett system som vviker med 1 grd är 0,01 % och försumbrt. Det är därför inte fel tt säg tt pnelern sk vr riktde rkt mot söder. I tbell 45 syns det i procent hur mycket produktion som går förlord beroende på systemets orientering. En orientering som hr 95 % produktion innebär tt 5 % förlors. Tbell 115. Tbellen visr effektiviteten på ett system med en viss orientering och lutning. All värden relterr till optiml orientering och lutning där effektiviteten är 100 %. ö v L\A ( ) Ekonomi Utn bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprätts utn investeringsbidrg. 100

106 Nuvärde Tbell 116. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 15 kw kw Båd systemstorlekrn hr negtiv nettonuvärden efter 25 år. Håller däremot systemet i 40 år så genererr båd systemen en vinst. Nuvärdet reltivt investeringen är störst för 15 kw-systemet där värdet hr ökt med en fktor 1,55 under 40-årsperioden. Den reltiv ökningen för 20 kw-systemet är 1,47 under smm period. Produktionspris Tbell 117. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 15 kw 25 1, ,11 20 kw 25 1, ,10 Det är produktionspriset som sk sätts i reltion till det rörlig elpriset på nätet. Produktionspriset från denn nläggning är gnsk högt men det är mycket möligt tt det rörlig elpriset på nätet stiger över dett belopp inom en när frmtid. Pybck-tid Tbell 118. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) 15 kw kw 26 Återbetlningstidern för systemen är 25 respektive 26 år. Då fler leverntörer grnterr tt modulern håller i minst 25 år så är det i princip helt säkert tt systemet är lönsmt, sett under systemets livslängd, utifrån gord ntgnden. 101

107 Med bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprättts med ett ekonomiskt investeringsstöd på 35 % v investeringsbeloppet. Nuvärde Tbell 119. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 15 kw kw Med investeringsstöd är nuvärdet positivt för båd systemen efter 25 år. Efter 40 år så hr pengrn mer än dubblerts vilket visr tt en investering är ekonomisk lönsm även för Åre GK. Produktionspris Tbell 120. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 15 kw 25 0, ,79 20 kw 25 0, ,78 Produktionspriset sunker med investeringsstöd. Pybck-tid Tbell 121. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) 15 kw kw 18 Pybck-tiden blir också den kortre med investeringsstöd. Att återbetlningstiden blir 4 år längre för 20 kw-systemet beror på tt systemet inte hinner återbetls innn nyinvesteringen i en växelriktre måste görs efter 15 år. 102

108 Östersund-Frösö GK Summering resultt Östersund-Frösö GK Här föler en summering v resultten från simuleringrn med Östersund-Frösö GK. Orientering I tbell 122 viss optiml orientering för tt mximer elproduktion från solpneler plcerde vid Östersund-Frösö GK. Tbell 122. Optiml orientering för solpneler vid Östersund-Frösö GK. Optiml zimuth Optiml lutning 4 45 Bsert på åren producerr PV-systemet mest el då de är riktde tre grder mot väst (från söderläge) och hr en lutning på 42 grder från horisontlplnet. Produktion Då åren 2011 och 2012 skiler sig lite för mycket från ett normlår, vd gäller solinstrålning smt elbehov, så bsers resultten enbrt på dt från år Resulttet syns i tbell 123. Tbell 123. Tbellen visr simuleringsresultten för ett 50 kw respektive ett 65 kw-system integrert i Östersund-Frösö GK:s verksmhet. Östersund- Frösö GK Systemstorlek (kw) Elbehov (kwh/år) PV-produktion (kwh/år) Överskott (%) 50 ~ ~ ~5 ~18 65 ~ ~ ~10 ~22 Solel i verksmheten (%) Simuleringen visr tt Östersund-Frösö GK kn instller ett 50 kw PV-system om ndelen överskottsenergi sk vr omkring 5 procent. Ett sådnt system producerr omkring kwh per år vrv ungefär kwh kn nvänds direkt i verksmheten. Om ndelen överskottsenergi skulle tillåts vr omkring 10 procent skulle ett 65 kw PV-system kunn instllers. Ett sådnt system producerr ungefär kwh per år och drygt kwh v dess kn nvänds direkt i verksmheten. Ekonomi I tbell 124 syns en smmnställning från ekonomiberäkningrn från Östersund-Frösö GK. Tbell 124. Tbellen visr investeringens storlek, nettonuvärde, produktionspris på elen smt pybck-tid för de två systemförslgen. Investering Nettonuvärde Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid System Bidrg (kr) 25 år (kr) 40 år (kr) (kr/kwh) (år) 50 kw Ne ,88-1,06 20 J ,62-0,

109 Instrålning (kwh/m^2) 65 kw Ne ,88-1,06 21 J ,61-0, kw-systemet får ett högre nettonuvärde än 50 kw-systemet när livslängden blir längre än 25 år. Dock så är den reltiv ökningen v värdet större för 50 kw-systemet även om livslängden blir 40 år. Produktionspriset är i princip detsmm för båd systemen och ligger på melln 0,61 och 1,06 kr/kwh beroende på systemets livslängd och om nläggningen hr fått investeringsstöd eller inte. När det gäller pybck-tiden så ligger den på år utn stöd och 11 år med stöd. Utförlig presenttion v resultten för Östersund-Frösö GK Soldt I figur 75 syns solinstrålningen för de senste 15 åren vid Östersund-Frösö GK Solinstrålning vid Östersund-Frösö GK År Figur 75. Instråld energi per kvdrtmeter vid Östersund-Frösö GK under åren Den genomsnittlig solinstrålningen per år för åren är 874 kwh/m 2 *år. Solinstrålningen för åren 2011, 2012 och 2013 vr 794, 804 smt 866 kwh/m 2 *år. Dett innebär tt simuleringsresultten för år 2011 och 2012 kommer tt vr något sämre än under ett normlår medn resulttet från 2013 kommer tt i princip motsvr ett normlår. Därför dimensioners systemet bsert på dt från år Optiml Orientering En simulering är utförd i syfte tt bestämm pnelerns optiml orientering (zimuth-vinkel) smt lutning. Resulttet syns i tbell

110 Andel överskottsel (%) Tbell 125. Optiml orientering och lutning för PV-pneler åren 2013, 2012 och År Optiml zimuth (grder) Optiml lutning (grder) Systemförslg 4 45 Resulttet från simuleringen visr tt ett PV-system producerr mest då det hr orienteringen zimuthvinkel 4 grder och lutning 45 grder bsert på normlåret Systemstorlek I figur 76 syns ndel överskott för en viss systemstorlek integrerd i Östersund-Frösö GK:s verksmhet år Andel överskottsel som funktion v systemstorlek Instllerd effekt (kw) Figur 76. Andel överskott som funktion v systemstorlek för Östersund-Frösö GK. Två systemstorlekr hr simulerts frm för åren där det en hr 5 % överskott och det ndr hr 10 % överskott. Resulttet från simuleringen viss i tbell 126. Tbell 126. PV-system som producerr 5 % respektive 10 % överskott under åren År Optiml systemstorlek (~5 % överskott) Optiml systemstorlek (~10 % överskott) kw 65 kw kw 79 kw kw 86 kw Systemförslg 50 kw 65 kw 105

111 Eftersom solinstrålningen vr betydligt lägre än ett normlår vid Östersund-Frösö GK åren 2011 och 2012 blir dess system något överdimensionerde. Därför bsers systemförslget enbrt på dt från 2013 då solinstrålningen motsvrde ungefär ett normlår. Föreslgn system blir således 50 kw för ~5 % överskott och 65 kw för ~10 % överskott. Elproduktion från systemförslgen för åren Här redoviss resultten från de föreslgn systemen, d.v.s. zimuth-vinkel 3, lutning 42 och 50 kw respektive 65 kw instllerd effekt. Ett exempel på hur elproduktionen vrierr melln måndern syns i figur 77. Figur 77. Figuren visr hur PV-systemets produktion vrierr melln måndern. Figuren är tgen från simulering med ett 50 kw-system i Östersund-Frösö GK:s verksmhet år kw-system I tbell 127 syns elproduktionen från ett 50 kw system med optiml orientering (zimuthvinkel 4 och lutning 45 ) plcert i Ötersund-Frösö GK:s verksmhet för åren 2013, 2012 och Tbell 127. Elproduktion från ett 50 kw-system i Östersund-Frösö GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) , ,44 15, ,99 14,43 Bsert på år 2013 kn Östersund-Frösö GK h omkring 18 % solel i verksmheten då ett PV-system på 50 kw instllers. 65 kw-system I tbell 128 syns elproduktionen från ett 65 kw system med optiml orientering i Östersund-Frösö GK:s verksmhet för de tre ktuell åren. Tbell 128. Elproduktion från ett 65 kw-system i Östersund-Frösö GK:s verksmhet. År Elbehov (kwh) PV-produktion (kwh) Överskott (kwh) Överskott (%) Solel i verksmheten (%) ,19 22, ,27 19, ,5 18,28 106

112 Om de tolerers tt överskottet är ~10 % så kn solel stå för omkring 22 % v verksmhetens totl elbehov. Dett är lltså bsert på normlåret Känslighetsnlys Förlord produktion då solcellerns orientering vviker från optimlt läge illustrers i figur 78. Figur 78. Elproduktion som funktion v zimuthvinkel smt elproduktion som funktion v pnelerns lutning. Simuleringen är utförd i HOMER med ett system på 100 kw instllerd effekt. I det vänstr digrmmet i figur 78 syns det tt skillnden i produktion från ett system som är riktt rkt mot söder och ett system som är riktt tre grder åt väst är försumbr. I tbell 129 syns det i procent hur mycket produktion som går förlord beroende på systemets orientering. En orientering som hr 95 % produktion innebär tt 5 % förlors. Tbell 129. Tbellen visr effektiviteten på ett system med en viss orientering och lutning. All värden relterr till optiml orientering och lutning där effektiviteten är 100 %. ö v L\A ( )

113 Ekonomi Utn bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprätts utn investeringsbidrg. Nuvärde Tbell 130. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 50 kw kw kw-systemet får högre nettonuvärde än 50 kw-systemet u längre livslängden blir. Reltivt investeringen ger 50 kw-systemet högst utdelning även om systemet är funktionellt i 40 år. 50 kwsystemets nuvärde efter 40 år är 1,98 gånger högre än investeringen medn 65 kw-systemets nuvärde är 1,88 gånger högre än investeringen efter 40 år. Produktionspris Tbell 131. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) 50 kw 25 1, ,88 65 kw 25 1, ,88 Det är produktionspriset som sk sätts i reltion till det rörlig elpriset på nätet. Så länge det rörlig elpriset är högre än produktionspriset så är det lönsmt tt producer och nvänd elen i den egn verksmheten. Pybck-tid Tbell 132. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) kw 20 kw 21 Systemet är lönsmt så länge pybck-tiden är kortre än 25 år. Systemet blir mer lönsmt u längre livstiden blir. 108

114 Med bidrg Fölnde tbeller visr nuvärde, produktionspris och pybck-tid för en nläggning som upprättts med ett ekonomiskt investeringsstöd på 35 % v investeringsbeloppet. Nuvärde Tbell 133. Tbellen visr investeringens storlek smt nuvärdet och nettonuvärdet efter 25 respektive 40 år för de två systemstorlekrn. System Livslängd (år) Investering (kr) Nuvärde vid livslängdens slut (kr) Nettonuvärde (kr) 50 kw kw Med investeringsstöd är nuvärdet ännu större för 65 kw-systemet än för 50 kw-systemet ämfört med utn investeringsstöd. Den reltiv ökningen är fortfrnde störst för 50 kw-systemet. Produktionspris Tbell 134. Tbellen visr produktionspriset på elen som producers i nläggningen. Produktionspriset är i princip oberoende v systemets storlek och påverks främst v systemets livslängd. System Livslängd (år) Produktionspris (kr/kwh) kw 25 0, ,62 kw 25 0, ,61 Produktionspriset sunker med investeringsstöd. Pybck-tid Tbell 135. Tbellen visr hur lång tid det tr tills investeringen hr återbetlt sig beroende på systemstorleken. System Pybcktid (år) kw 11 kw 11 Pybck-tiden blir också den kortre med investeringsstöd. 109

115 kw kw kw kw Bilg 2. Lstprofiler smtlig golfklubbr I denn bilg syns årlig och dglig lstprofiler från de golfklubbr som ingår i proektet. Smtlig lstprofiler är tgn från år Observer tt de dglig profilern är ett medel från årets ll dgr. De dglig profilern kn lltså se nnorlund ut under sommrhlvåret. Östersund-Frösö golfklubb Östersund-Frösö GK (2013) Dglig profil Ö-F GK (2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Timme Figur 79 och 80. Årlig och dglig lstprofil från Östersund-Frösö GK år Åre golfklubb Åre GK (2013) Dglig profil Åre (2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Timme Figur 81 och 82. Årlig och dglig lstprofil från Åre GK år

116 kw kw kw kw Umeå golfklubb Umeå GK (2013) Dglig profil Umeå GK (2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Timme Figur 83 och 84. Årlig och dglig lstprofil från Umeå GK år Gävle golfklubb Gävle GK (2013) Dglig profil Gävle GK (2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Timme Figur 85 och 86. Årlig och dglig lstprofil från Gävle GK år

117 kw kw kw kw Upsl golfklubb Lstprofil Upsl GK (2013) Dglig profil Upsl GK (2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Timme Figur 87 och 88. Årlig och dglig lstprofil från Upsl GK år Kungsängen golfklubb Kungsängen gk (2013) Dglig profil Kungsängen (2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Timme Figur 89 och 90. Årlig och dglig lstprofil från Kungsängen GK år

118 kw kw kw kw Abbekås golfklubb Abbekås GK (2013) Dglig profil Abbekås GK (2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Timme Figur 81 och 92. Årlig och dglig lstprofil från Abbekås GK år Brsebäck golfklubb Lstprofil Brsebäck GK (2013) Dglig profil Brsebäck (2013) n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Timme Figur 93 och 94. Årlig och dglig lstprofil från Brsebäck GK år

119 kw kw Degeberg-Vittskövle golfklubb Degeberg-Widtsköfle GK (2013) Dglig profil D-W GK (2013) 0 n f e b m r p r m u n u l u g s e p o k t n o v d e c Timme Figur 95 och 96. Årlig och dglig lstprofil från Degeberg-Widtsköfle GK år

120 Bilg 3. Tkreor och effekt från tkinstlltion Upsl GK I denn bilg redoviss beräkningrn för vilken effekt som kn instllers på utvld tkytor i Upsl golfklubbs verksmhet. Modulern som nvänds vid beräkningrn hr måtten 1640*992 mm och hr en märkeffekt på 255 W. Dess beräkningr är nödvändig tt gör eftersom simuleringsprogrmmet HOMER hr märkeffekt som in prmeter. Applicerbr yt beräkns för vre intressnt tk. Därefter beräkns ntlet moduler som får plts där utn tt de sticker ut över tkknten. Sedn beräkns den totl effekten som kn instllers på tken. Klubbhus Summering 1. Are: 63 m 2 Riktning: 25 mot öst Lutning: 40 Instllerbr effekt: 8,4 kw 2. Are: 173 m 2 Riktning: 70 mot öst Lutning: 30 Instllerbr effekt: 26 kw 3. Are: 115 m 2 Riktning: 16 mot väst Lutning: 30 Instllerbr effekt: 16,3 kw Figur 97. Skiss över Upsl GK:s klubbhus. 4. Are: 90 m 2 Riktning: 63 mot väst Lutning: 30 Instllerbr effekt: 13,25 kw 115

121 Klubbhus tk 1 Figur 98. Applicerbr yt (grön yt) på klubbhuset tk 1. På denn yt kn 33 moduler plcers enligt figuren nedn. 27 moduler plcers liggnde och 8 moduler plcers stående. Observer tt figuren inte är sklenlig och är endst en illustrtion på hur modulern plcers. 33 moduler 255 W ger en instllerd effekt på 8,4 kw. De resternde tken beräkns på smm sätt. Figur99. Modulplcering som rymmer flest moduler och därmed ger högst effekt på klubbhus tk 1. Klubbhus tk 2 Figur 100. Applicerbr yt (grön yt) på klubbhuset tk

122 På denn yt kn 102 moduler instllers. 100 liggnde och 2 stående. Totl effekt blir 26 kw. Klubbhus tk 3 Figur 101. Applicerbr yt (grön yt) på klubbhuset tk 3. På dett tk går det tt lägg 64 moduller, ll liggnde. Dess ger en instllerd effekt på 16,3 kw. Klubbhus tk 4 Figur 102. Applicerbr yt (grön yt) på klubbhuset tk 4. På dett tk går det tt lägg 52 moduller, 48 liggnde och 4 stående. Dess ger en instllerd effekt på 13,25 kw. 117

123 Förråd Applicerbr yt m m Riktning: 44 mot väst Lutning: 30 Figur 103. Skiss över förrådet smt pplicerbr yt (grön yt). Effekt: 41 moduler, 32 stående och 9 liggnde ger 10,45 kw Tävlingsexpedition Applicerbr yt m m Riktning: 20 mot väst Lutning: 40 Effekt: 46 moduler, 39 stående och 7 liggnde, ger 11,75 kw Figur 104. Skiss över tävlingsexpeditionen smt pplicerbr yt. 118

124 Mskinhll 1 Applicerbr yt m m Riktning: 76 mot öst resp. 104 mot väst Lutning: 35 Figur 105. Skiss över mskinhll 1. Effekt: 165 moduler, 144 stående och 21 liggnde, ger 42 kw Mskinhll 2 Applicerbr yt m m Riktning: 10 mot väst Lutning: 30 Figur 106. Skiss över mskinhll 2. Effekt: 98 moduler, ll liggnde, ger 25 kw 119

125 Hus 6 Applicerbr yt m m Riktning: 14 mot väst Lutning: 15 Effekt: 87 moduler, 84 liggnde och 3 stående, ger 22,2 kw Figur 107. Skiss över hus

126 Bilg 4. Utförlig resultt instlltion på befintlig hustk (Upsl GK) Hus 1 (klubbhuset) Klubbhuset hr fyr intressnt tkytor d.v.s. tkytor vrs riktning vviker mindre än 90 grder från söder. Dess tk kn skåds i figur 108 och benämns med betäckningr A-D. Resultten från simuleringrn syns i tbell 136. Energi Tbell 136. Resultt från simuleringr med tkinstlltion på klubbhuset. Figur 108. Intressnt tkytor på klubhuset. Tk Orientering, v från s ( ) Lutning ( ) Instllerd effekt (kw) Årlig produktion (kwh) Effektivitet ämfört med system med optiml orientering (%) A , B C , D , Ekonomi utn investeringsbidrg Tbell 137. Tbellen visr ekonomin för instlltion på de södervänd tken på klubbhuset utn investeringsbidrg. Livslängd Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Tk (år) (kr) (kr) (kr/kwh) (år) A , ,69 13 B , ,81 18 C , ,68 13 D , ,

127 Ekonomi med investeringsbidrg Tbell 138. Ekonomin vid instlltion på klubbhusets tk med bidrg. Livslängd Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Tk (år) (kr) (kr) (kr/kwh) (år) A , ,48 9 B , ,56 10 C , ,47 8 D , ,54 9 Hus 2 (Förråd) Energi Tbell 139. Resultt från simulering med instlltion på förrådets södr tk. Orientering, Instllerd Årlig produktion Effektivitet ämfört med system Tk v från s ( ) Lutning ( ) effekt (kw) (kwh) med optiml orientering (%) Södr , Ekonomi utn investeringsbidrg Tbell 140. Ekonomin i en instlltion på förrådets södervänd tk utn bidrg. Livslängd Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Tk (år) (kr) (kr) (kr/kwh) (år) Södr , ,73 15 Ekonomi med investeringsbidrg Tbell 141. Instlltion på förråd med bidrg. Livslängd Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Tk (år) (kr) (kr) (kr/kwh) (år) Södr , ,51 9 Hus 3 (Tävlingsexpedition) Energi Tbell 142. Instlltion på tävlingsexpeditionens södr tk. Orientering, Instllerd Årlig produktion Effektivitet ämfört med system Tk v från s ( ) Lutning ( ) effekt (kw) (kwh) med optiml orientering (%) Södr ,

128 Ekonomi utn investeringsbidrg Tbell 143. Ekonomin i en instlltion på tävlingsexpeditionens södervänd tk. Livslängd Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Tk (år) (kr) (kr) (kr/kwh) (år) Södr , ,67 13 Ekonomi med investeringsbidrg Tbell 144. Instlltion på tävlingsexpeditionen med bidrg. Livslängd Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Tk (år) (kr) (kr) (kr/kwh) (år) Södr , ,47 8 Hus 4 (Mskinhll 1) Mskinhll 1 hr två intressnt tk. Det västr tket vviker med 104 grder från söderläge vilket är utnför 90-grderskriteriet. Dock är tket riktt rkt mot prkeringen vilket medför tt ll som besöker klubben kommer tt se solcellern direkt. Därför utförs simuleringr även på det västr tket. Ekonomi Tbell 145. Instlltion på mskinhll 1`s östr resp. västr tk. Figur 109. Mskinhll 1 s två tk. Tk Orientering, v från s ( ) Lutning ( ) Instllerd effekt (kw) Årlig produktion (kwh) Effektivitet ämfört med system med optiml orientering (%) Östr Västr Ekonomi utn investeringsbidrg Tbell 146. Ekonomin i en instlltion på mskinhll 1 s östr respektive västr tk. Livslängd Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Tk (år) (kr) (kr) (kr/kwh) (år) Östr , ,83 18 Västr , ,

129 Ekonomi med investeringsbidrg Tbell 147. Ekonomin vid instlltion på mskinhll 1 med investeringsbidrg. Livslängd Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Tk (år) (kr) (kr) (kr/kwh) (år) Östr , ,58 10 Västr , ,69 12 Hus 5 (Mskinhll 2) Energi Tbell 148. Instlltion på mskinhll 2 s södr tk. Orientering, Lutning Instllerd Årlig produktion Effektivitet ämfört med system Tk v från s ( ) ( ) effekt (kw) (kwh) med optiml orientering (%) Södr Ekonomi utn investeringsbidrg Tbell 149. Ekonomin i en instlltion på mskinhll 2 s södr tk. Livslängd Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Tk (år) (kr) (kr) (kr/kwh) (år) Södr , ,67 13 Ekonomi med investeringsbidrg Tbell 150. Mskinhll 2 med investeringsstöd. Livslängd Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Tk (år) (kr) (kr) (kr/kwh) (år) Södr , ,47 8 Hus 6 Energi Tbell 151. Instlltion på hus 6 s södr tk. Orientering, Lutning Instllerd Årlig produktion Effektivitet ämfört med system Tk v från s ( ) ( ) effekt (kw) (kwh) med optiml orientering (%) Södr ,

130 Ekonomi utn investeringsbidrg Tbell 152. Ekonomin i en instlltion på hus 6 s södr tk. Livslängd Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Tk (år) (kr) (kr) (kr/kwh) (år) Södr , ,73 15 Ekonomi med investeringsbidrg Tbell 153. Instlltion på hus 6 med bidrg. Livslängd Investering Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid Tk (år) (kr) (kr) (kr/kwh) (år) Södr , ,

131 Andel överskottsel (%) Bilg 5. Resultt typisk vill Villn som nlysers är lokliserd i Uppsl. Smm solinstrålningsdt som nvändes för Upsl GK nvänds även för villn. Systemets orientering nts vr optiml, det vill säg smm som för Upsl GK. Dimensioner systemstorlek På smm sätt som för golfklubbrn (se metod) utfördes simuleringr i syfte tt bestämm de systemstorlekr som producerr 5 % respektive 10 % överskottsel. Andel överskott som funktion v systemstorlek syns i figur Andel överskottsel som funktion v systemstorlek (Vill i Uppsl, elbehov ~21000 kwh) Instllerd effekt (kw) Figur 110. Överskottsproduktion som funktion v systemstorlek. Som figur 110 visr finns det ingen systemstorlek som producerr endst 5 % överskottsel. Den lägst ndelen överskott ligger på 11 %. Det störst systemet som producerr 11 % överskottsel är ett 1,2 kw-system. Därför väls dett system för nlys. Energiproduktion Resultten från simuleringen med dett system syns i tbell 154. Tbell 154. Produktion från ett 1,2 kw-system integrert i en typisk vill i Upsl. Systemstorlek Elbehov PV-produktion Överskott Solel i verksmheten (kw) (kwh/år) (kwh/år) (%) (%) 1,2 ~ ~1180 ~11 ~5 Den totl produktionen blir omkring 1180 kwh per år vilket täcker ungefär 5 % v det årlig elbehovet. Produktionens fördelning över året syns i figur 111. Dett system visr hur smm systemtänk som gäller för golfverksmhetern kn pplicers på en vill. 126

132 Figur 111. Produktion från ett 1,2 kw-system på en typisk vill. Den gul delen v stplrn är solel, grå del är el köpt från nätet. Solcellssystemet som producerr 5 % överskottsel och är integrert i Upsl GK:s verksmhet förser Upsl GK med solel motsvrnde drygt 20 % v det totl elbehovet. Därför hr också en systemstorlek som gör tt drygt 20 % v villns elbehov kn täcks med egenproducerd solel tgits frm. Systemstorleken som förser hushållet med 20 % v det årlig elbehovet är ett 7,5 kw-system. Resulttet från simuleringen med ett 7,5 kw-system som integrerts i villn syns i tbell 155. Tbell 155. Produktion från ett 7,5 kw-system integrert i en typisk vill i Upsl. Systemstorlek Elbehov PV-produktion Överskott Solel i verksmheten (kw) (kwh/år) (kwh/år) (%) (%) 7,5 ~ ~7370 ~46 ~20,8 Om villägren vill h smm ndel egenproducerd solel i hushållet som en golfklubb kn h i sin verksmhet så skulle solcellsnläggningen på villn producer 46 % överskott. Villn måste lltså producer nästn dubbelt så mycket el än vd som går in i hushållet för tt få smm resultt som en golfklubb. Ett 7,5 kw system motsvrr ungefär 50 m 2 solcellsyt vilket de flest villor utn problem kn få plts med. Ekonomi En villägre hr någr fördelr när det gäller försälning v överskottsel. Villägren kn säl överskottet utn tt nläggningen blir skttepliktig. Därför räkns ekonomin för dess två system i två fll. I det först fllet nts överskottet skänks bort, precis som för golfklubbrn. I det ndr fllet nts det tt överskottet säls till spotpris. Spotpriset nts vr 35 öre år ett och nts sedn ök med 3 % vre år under hel livslängden. Fll 1 Överskottet skänks bort Tbell 156. Ekonomi i de två villsystemen då överskottet skänks bort. Investering Nettonuvärde Nettonuvärde Produktionspris Pybcktid System Bidrg (kr) 25 år (kr) 40 år (kr) (kr/kwh) (år) 1,2 kw Ne ,86-1,05 21 J ,63 0, ,5 kw Ne ,77 0,93 30 J ,54 0,