Året som gick. Elmarknaden. Sveriges totala energitillförsel. Elanvändningen. Elproduktion. Miljö klimatet fortsatt i fokus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Året som gick. Elmarknaden. Sveriges totala energitillförsel. Elanvändningen. Elproduktion. Miljö klimatet fortsatt i fokus"

Transkript

1 Elåret 2008

2 Året som gick Elmarknaden Sveriges totala energitillförsel Elanvändningen Elproduktion Miljö klimatet fortsatt i fokus Skatter, avgifter och elcertifikat (år 2009) Elnät Svensk Energi Swedenergy AB Grafisk form: formiograf Tryck: Exakta, ex, april 2009 Foto: Hans Blomberg, morguefile, Siemens, Lars Magnell, Osram, Static!, E.ON, Electrolux, Interactive Institute

3 Året som gick År 2008 inleddes med välfyllda nordiska vattenmagasin. I Sverige minskade därefter fyllnadsgraden kraftigt på grund av den torra sommaren och hösten i fjällen. Även exportbegränsningar från Norge tärde på de svenska magasinen och vid årets slut var de svenska vattennivåerna klart lägre än normalvärdet. För Norden som helhet var dock nivåerna nära normalvärdet. Ändå kunde Sverige nettoexportera 2 TWh. Värt att notera är också vindkraftens fortsatt starka tillväxt under året. Den 23 januari 2008 presenterade EU-kommissionen sitt gröna paket som anger hur de så kallade 20-procentsmålen ska uppnås. Tabell 1 Preliminär elstatistik för år 2008, TWh Källa: Svensk Energi och SCB Tillförsel 2008* 2007 Ändring från TWh TWh 2007 Vattenkraft 68,4 65,6 4,3 % Vindkraft 2,0 1,4 39,9 % Kärnkraft 61,3 64,3 4,7 % Övrig värmekraft 14,3 13,7 4,4 % Elproduktion totalt 146,0 145,0 0,7 % Netto Import/ 2,0 1,3 export** Elanvändning inom landet 144,0 146,4 1,6 % Temperaturkorrigerad elanvändning 147,0 149,0 1,3 % * Preliminär uppgift Svensk Energi ** Negativa värden är lika med export Import blev export Svensk produktion i vattenkraften hamnade trots den torra sommaren på 68,4 TWh (65,6 år 2007) en ökning med 4 procent. Det är cirka 5 procent högre än medelvärdet för åren Vindkraftsproduktionen hamnade mycket nära 2,0 TWh, en ökning med 40 procent från föregående år. Kärnkraften gav knappt 61,3 TWh en minskning med knappt 5 procent jämfört med år Övrig värmekraft svarade för 14,2 TWh (13,7). Den totala årsproduktionen i Sverige uppgick till 146 TWh en ökning med 0,7 procent. Den totala elanvändningen slutade på drygt 144 TWh, en liten nedgång främst beroende på en högre prisnivå än året före och försämrad konjunktur års nettoimport på 1,3 TWh vändes till en nettoexport av 2,0 TWh. Även Norden nettoexporterade el under år 2008 cirka 1,5 TWh, jämfört med 2,5 TWh nettoimport år Ett kabelbrott på två kablar mellan Sydnorge och Sverige i början av maj reducerade överföringskapaciteten under återstoden av året. Detta innebar att billig kraftproduktion låstes in i södra Norge med mycket låga priser som följd. Samtidigt bidrog ökade priser på bränslen och utsläppsrätter till att elpriserna steg i övriga nordiska prisområden, varför prisskillnaderna inom Norden och inom Norge tidvis var mycket stora. Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool uppgick till drygt 43 öre per kwh. Motsvarande pris i Tyskland var nästan 50 procent högre. Statkraft växte Statkraft AS och E.ON AG genomförde en bytesaffär som gjorde Statkraft till Europas största producent av förnybar energi, samtidigt som Statkraft blev Sveriges fjärde största elproducent. Koncernens totala produktionskapacitet ökade med cirka MW. Affären genomfördes för att lösa ut Statkraft som ägare i E.ON Sverige (före detta Sydkraft). Den 8 januari 2009 slutförde Statkraft AS och E.ON AG affären. Statkrafts 44,6 procent av aktierna i E.ON Sverige och ett svenskt vattenkraftverk byttes mot 40 vattenkraftverk och fem fjärrvärmeanläggningar i Sverige, två gaskraftverk och 11 vattenkraftverk i Tyskland, ett vattenkraftverk i Storbritannien liksom aktier i E.ON AG. Utöver detta fick Statkraft ett strukturerat gaslagerkontrakt och ett elleveransavtal. Det totala värdet av bytesaffären motsvarar miljoner Euro. Tillgångarna bytte ägare 31 december Gröna paketet Den 23 januari år 2008 presenterade EUkommissionen sitt gröna paket som angav hur de så kallade målen ska uppnås. Dessa mål innebär: Växthusgasutsläppen ska reduceras med 20 procent till år 2020 (jämfört med nivån år 1990). Förnybara energikällor ska främjas. År 2020 ska de svara för 20 procent av energianvändningen inom EU. 20 procent effektivare energianvändning ska uppnås till år Året som gick ELÅRET

4 År 2020 ska energianvändningen vara 20 procent effektivare. Statkraft AS och E.ON AG genomförde en bytesaffär som gjorde Statkraft till Europas största producent av förnybar energi, samtidigt som Statkraft blev Sveriges fjärde största elproducent. Det gröna paketet innehåller förslag till hur klimat- och förnybarhetsmålen ska fördelas länderna emellan. I stort sett alla politiska grupperingar i Europaparlamentet bemötte det gröna paketet positivt. Sveriges åtagande blev en minskning med 17 procent av växthusgasutsläppen som ligger utanför handeln med utsläppsrätter från 2005-års nivå det handlar främst om transporter men även jordbruk och fastigheter. I Sverige ska dessutom andelen förnybar energi av den totala energimixen öka med 6 procentenheter till 49 procent år Svensk Energi uppmärksammade risken för konflikter mellan förnybarhetsmålet och klimatmålet. Föreningen anser att det senare måste vara överordnat. En bibehållen och utvecklad kärnkraft är exempelvis positivt från klimatsynpunkt men kan motverkas av förnybarhetsmålet. Transportområdet utpekades speciellt. Där behövs nya tekniker som elfordon samt mer biobaserade bränslen och övergång av godstransporter från lastbil till järnväg. Regeringen tog flera initiativ under året och tillsatte bland annat ett vetenskapligt 4 ELÅRET 2008 råd för klimatfrågor, en kommission för hållbar utveckling och en parlamentarisk klimatberedning. Den svenska Klimatberedningen presenterade i februari sin slutrapport, Svensk klimatpolitik, SOU 2008:13. Beredningen lämnade förslag till mål för klimatpolitiken på kort, medellång och lång sikt. En handlingsplan för att uppnå målet till år 2020 ingick också, liksom förslag till svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna. Resultatet från dessa och andra initiativ ligger till grund för den klimatproposition som regeringen presenterade i mars Vattenkraften allt viktigare I november konstaterade Energimyndigheten i rapporten Vattenkraften och elsystemet att produktionsmålet för vattenkraften i Sverige kan behöva höjas. Rapporten analyserade målkonflikten mellan EU:s vattendirektiv om god vattenstatus till år 2015 och EU:s förnybarhetsmål. Det av riksdagen fastställda produktionsmålet för vattenkraften på 66 TWh per år behöver troligen höjas enligt myndigheten för att förnybarhetsmålet ska kunna uppnås. Detta med tanke både på vattenkraftens funktion som energi- och som reglerkraftkälla i elsystemet. Svensk Energi pekade under året på vikten av nordisk samordning och på behovet av tillräcklig reglerkraft för att möta vindkraftutbyggnaden. Vattenkraften har här en mycket viktig roll för att kunna möta detta behov. Det behövs förutsättningar för att kunna öka vattenkraftens reglerförmåga, menade Svensk Energi. Även kraftvärmen växer Eltillskottet från kraftvärmesektorn i Sverige under åren fram till och med år 2015 bedömdes i en branschgemensam rapport bli 9 TWh om alla kända projektplaner förverkligas. Rapporten gjordes i samarbete mellan Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Skogsindustrierna och SVEBIO och presenterades i april. Planerna visar cirka 7 TWh från energisektorn och 2 TWh från massa- och pappersindustrin. Totalt handlar det om cirka 50 byggnadsprojekt inom fjärrvärmen och ett 20-tal projekt inom massa- och pappersindustrin.

5 Enligt Svensk Energis investeringsenkät kommer medlemsföretagen att investera motsvarande 300 miljarder kronor under de kommande 10 åren, två tredjedelar satsas i elproduktion och en tredjedel i elnätsöverföring. Måste gå snabbare Branschens företag visade i handling att de är beredda att satsa, den svenska elbranschens investeringar uppgick under år 2008 till cirka 35 miljarder kronor. Elbranschen är därmed en tung investerare. Riksdagens mål är att produktionen av el från förnybara energikällor ska öka med 17 TWh från 2002 års nivå fram till år För att uppfylla EU-kraven om 49 procent förnybar energi i Sverige måste den förnybara kraftproduktionen byggas ut ytterligare, vilket förutsätter att kvoterna i elcertifkatssystemet ökar. Enligt Svensk Energis investeringsenkät kommer medlemsföretagen att investera motsvarande 300 miljarder kronor under de kommande 10 åren, under förutsättning att tillståndsprocesser med mera kan effektiviseras. Två tredjedelar satsas i elproduktion och en tredjedel i elnätsöverföring. Inom elproduktionen hamnar hälften av investeringarna inom vindkraften, medan den andra hälften fördelas ungefär lika mellan kraftvärme, vattenkraft och kärnkraft. När det gäller nät så måste såväl stamnät som regionnät och lokalnät förstärkas eller byggas helt nytt. När det gäller investeringar i kraftsystemet måste ett antal frågor besvaras. Först och främst måste tillståndsprocesserna påskyndas rejält. Att få tillstånd att bygga ett kraftverk eller en kraftledning tar ofta flera år. Sverige hinner inte bygga ut i den takt som politiken förutsätter. Ett annat orosmoln är bristen på personal. Energibranschen redovisar ett nyanställningsbehov på personer om året för att klara nysatsningar och pensionsavgångar. Samtidigt får alldeles för få personer teknisk utbildning inom energi- och elektroteknik. Det totala behovet handlar om att nyrekrytera minst personer med olika utbildningsprofil till år Kompromiss om utsläppsrätterna Under slutförhandlingarna om EU:s utsläppshandel gick Polen i täten för några länder som oroas över takten i klimatarbetet. Främst gäller detta att elproducenterna ska behöva köpa alla sina utsläppsrätter redan från år 2013 och vilka konsekvenser en sådan ordning skulle få för elpris och den egna industrins konkurrenskraft. Svensk Energi har länge krävt full auktionering av utsläppsrätter från år För halvdussinet nya EU-medlemmar med Polen i spetsen ska en stegvis övergång ske fram till år Därefter gäller full auktionering för alla. Harmoniseringen är då ett faktum och alla aktörer behandlas lika. Till den 17 december lyckades det franska ordförandeskapet sy ihop en kompromiss som Europaparlamentet godkände. Europeiskt elcertifikatssystem Regeringen inledde i juni diskussioner med Norge om att utvidga elcertifikatssystemet, vilket välkomnades av såväl Svensk Energi som Svensk Vindenergi. Föreningarna ser detta som ett förhoppningsvis första steg i processen mot att skapa ett europeiskt elcertifikatssystem. Det svenska systemet har fungerat mycket bra och innebär att den mest kostnadseffektiva förnybara elproduktionen byggs ut först. Ett utvecklat elcertifikatssystem, där fler länder ingår skulle ge mer förnybar el för pengarna. Såväl Svensk Energi som Svensk Vindenergi menar att det system som redan finns i Sverige hittills visat sig leda till en Året som gick ELÅRET

6 Svensk Vindenergi efterlyser konkreta ändringar i elcertifikatssystemet och ett separat stödsystem för havsbaserad vindkraft. Svensk Energi anser dock att det inte finns behov av ett särskilt stöd för den havsbaserade vindkraften. effektiv utbyggnad av förnybar el. Det är därför lämpligt att bygga vidare på det i så hög grad som möjligt. Det norsk-svenska initiativet lägger nu grunden för att den stora investeringsvolymen på 300 miljarder kronor ska kunna ske på ett effektivare sätt. Föreningarna tryckte på vikten av att det nya systemet verkligen ger tydligare investeringsförutsättningar och minskar osäkerheten för investerare. Svensk Vindenergi efterlyser konkreta ändringar i elcertifikatssystemet och ett separat stödsystem för havsbaserad vindkraft. Svensk Energi anser dock att det inte finns behov av ett särskilt stöd för den havsbaserade vindkraften. Nätanslutningsutredningen i mål Den så kallade nätanslutningsutredningen startade på våren 2007, ledd av KTHprofessorn i elkraftteknik Lennart Söder. Utredningen behandlade villkoren för anslutning av anläggningar för förnybar elproduktion med mera till elnätet. Utredningens slutbetänkande (SOU 2008:13) i februari år 2008 togs emot positivt av Svensk Energi. Några av de hinder som funnits mot storskaliga tillskott av förnybar elproduktion främst vindkraft föreslogs på flera viktiga punkter undanröjas. 6 ELÅRET 2008 Utredningen föreslår bland annat upprättandet av en fond med syfte att jämna ut anslutningsavgiften vid nyanslutning till kraftnätet. Den producent, som ansluter sig först, slipper därmed som tidigare drabbas av hela anslutnings- och förstärkningskostnaden. Genom att fonden går in och tar merkostnaden, slipper elnätskunderna i ett område, som satsar offensivt på vindkraftutbyggnad, att drabbas av dessa kostnader. Svensk Energi välkomnar också förslaget att ta bort den reducerade nättariffen för producenter upp till kw. Elbranschen ser också positivt på förslag att skapa enhetliga regler för produktionsanläggningar, när det gäller anslutning och inmatningstariff. Även de förenklingar som föreslås när det gäller mätning av inmatningen från mindre anläggningar är bra. De skapar bland annat bättre marknadsmöjligheter för solceller. Subventioner av förnybar elproduktion måste dock ske på ett sätt som gör att nätkunder inom samma nätområde inte drabbas orättvist. Svensk Energi anser att det redan existerande svenska elcertifikatssystemet är ett bra sätt. Systemet är teknikneutralt och medför att de mest kostnadseffektiva investeringarna blir genomförda först genom att producenten väger in även nätkostnaden i sina bedömningar. Det sänker den totala kostnaden. Förslaget att begränsa tariffen för inmatning av ny elproduktion till 3 öre per kwh är enligt Svensk Energi principiellt fel då det kostnadsmässigt drabbar övriga elnätskunder inom området. Beräkningar visar att kunder i vissa mindre elnätsföretag tvingas bära ökningar av nättariffen med åtskilliga ören per kwh. Subventionerna av vindkraften borde bäras solidariskt av alla elkunder i landet. Utredaren föreslår också administrativa förenklingar för linjekoncessionerna. Så länge det inte drabbar ledningarnas funktion eller marknadens funktion är det mycket positivt, menar Svensk Energi. Möjlighet för tillkommande kunder att ansluta sig till ledningarna samt att ledningarna juridiskt är skilda från produktionsbolaget är dock grundläggande på en avreglerad marknad. Ny elnätsreglering År 2012 införs en helt ny reglering för elnätsverksamheten efter ett besked från Energimarknadsinspektionen i december. Regleringen baseras på energinätsutredningens första delbetänkande (SOU

7 Elcertifikatssystemet är konstruerat så att den billigaste anläggningen kommer in först i systemet. 2007:99) men Näringsdepartementet har tagit till sig av Svensk Energis kritik, bland annat rörande kapitalbasen. I slutet av januari 2009 meddelade Energimarknadsinspektionen att nätnyttomodellen inte längre ska tillämpas. Som sista land i Europa övergår Sverige därmed från prövning i efterhand av elnätstariffernas skälighet ( ex post ) till förtida prövning ( ex ante ). Därmed sattes punkt för åratal av tvister. Regeringens proposition om den nya regleringen kom först i början av år Riksdagsbeslutet väntas senare under våren. Den rådande tillsynsverksamheten, som grundas på den omtvistade nätnyttomodellen, blev ohanterlig och olycklig. Tillsynen av tarifferna för år 2003 hamnade i en juridisk långbänk. Med nätnyttomodellen som grund yrkade Energimarknadsinspektionen ursprungligen att ett 20-tal elnätsföretag skulle återbetala 664 MSEK till sina kunder. Samtliga elnätsföretag överklagade till länsrätten. Risken fanns att det kunde dröja till år 2013 eller 2014, innan det juridiska ansvaret retts ut. Under de senaste årens hantering har myndigheten avskrivit en hel del av kraven efter dialog med berörda elnätsföretag. Strax före jul 2008 presenterade Energimarknadsinspektionen förlikningar med kvarvarande företag. Berörda företag åtog sig att betala 140 MSEK och fick samtidigt klart för sin del med tarifferna för hela perioden Tidigt under år 2009 fortsatte myndighetens dialog med uttagna företag i års tillsyn med målsättningen att nå en motsvarande uppgörelse och därmed rensa bort gamla ärenden inför den nya regleringen. Den kommande elnätsregleringen har tagits fram inom Energinätsutredningen som letts av Svensk Kärnbränslehanterings informationschef Sten Kjellman. I början av år 2009 presenterade Energinätsutredningen sitt delbetänkande, Nya nät för förnybar el (SOU 2009:2). Utredningen lämnade bland annat följande förslag: En särskild nätkoncession för produktionsområde med flera kraftverk, med kravlättnader för bland annat anslutningen av uttagskunder. Undantag från krav på nätföretagens rapportering och information. Kravlättnaderna föreslås gälla utan krav på ansökan för ledningar eller ledningsnät som matar in förnybar el. Möjligheten till samlad mätning för flera anläggningar för elproduktion. En sådan möjlighet förutsätts kunna leda till påtagliga kostnadsminskningar. En förenklad tillståndsprövning avseende bland annat kravet på upprättande av miljökonsekvensbeskrivningar inför utbyggnad av elnätet. Flaskhalsar och prisområden Vid de nordiska energiministrarnas möte i Umeå i september beslöts att påskynda utvecklingen av en gränslös nordisk elmarknad. Det är viktigt för försörjningstryggheten. Det nordiska samarbetet framhålls också som föredöme när det gäller utvecklingen av en gemensam europeisk elmarknad. Svensk Energi hade gärna sett ett beslut om en gemensam nordisk systemoperatör, eller ett närmande mellan Svenska Kraftnät och norska Statnett, men gladdes samtidigt åt ministrarnas fokus på ett nordiskt perspektiv, där även de nordiska regeringarna och tillsynsmyndigheterna inkluderas. Ett förstärkt samarbete över gränserna är en förutsättning för att nå målet om en framtida gemensam nordisk slutkundsmarknad. Ministrarna beslöt samtidigt att upp- Året som gick ELÅRET

8 Energimarknadsinspektionen menar att med en fortsatt utveckling av elmarknaden, och en större flexibilitet i förbrukningen, är det möjligt att stegvis avveckla den nuvarande effektreserven till vintern 2019/2020. dra åt de nationella systemansvariga myndigheterna att starta processen med att dela in det gemensamma nordiska börsområdet i ytterligare prisområden. Svensk Energi anser att en eventuell uppdelning av Sverige i prisområden dock inte får ske till priset av en försämrad konkurrens, med tillhörande negativa effekter för kunderna. Svensk Energi betonar därför att den så kallade Pakken de fem redan beslutade stamnätsinvesteringarna kommer på plats så snabbt som möjligt. När dessa förstärkningar av det nordiska stamnätet är genomförda begränsas behovet av fler prisområden. Avveckling av effektreserven I maj presenterade Svenska Kraftnät (SvK) sin prognos över effektbalansen. Den indikerade bättre marginaler i kraftsystemet. Jämfört med vintern före hade den tillgängliga effekten ökat med cirka 430 MW. Det gav enligt SvK en ökad marginal vid såväl en normal vinter som vid en så kallad tioårsvinter (sträng kyla), trots minskade importmöjligheter. 8 ELÅRET 2008 SvK reviderade dock effektbalansen i oktober. Begränsningar i kärnkraften och i stamnätets överföringsförmåga medförde att den tidigare marginalen reduceras från MW till MW under en normalvinter. För en tioårsvinter innebär de nya beräkningarna att ett överskott på 600 MW byts till ett underskott på 100 MW. Den tillfälliga lagen om en centralt upphandlad effektreserv upphör i mars 2011 efter att slutdatum förlängts i tre år. Enligt denna ansvarar SvK för att en effektreserv om högst MW finns tillgänglig. I december redovisade Energimarknadsinspektionen sitt förslag till långsiktig lösning av effektfrågan. Myndigheten menar att med en fortsatt utveckling av elmarknaden, och en större flexibilitet i förbrukningen, är det möjligt att stegvis avveckla den nuvarande effektreserven till vintern 2019/2020. Konkurrensen på elmarknaden Regeringen tog tidigt på året initiativ till att försöka lösa upp samägandet inom svensk kärnkraft i samförstånd med kraftföretagen. Jan Magnusson, tidigare generaldirektör för Svenska Kraftnät, och departementsrådet Eva Agevik utsågs till förhandlare med uppdrag att finna lösningar på samägandet. Bakgrunden är Konkurrensverkets återkommande varningar om risken för konkurrensbegränsande informationsutbyte mellan delägarna. Enligt Konkurrensverket borde samägandet om möjligt helt lösas upp och nuvarande reaktorer fördelas mellan ägarföretagen. Kärnkraftsägarna förklarade sig senare på året vara positiva till en förhandling om samägandet. En förhandlingslösning skulle ha redovisats våren 2009, utredarens uppdrag har emellertid förlängts. Den svenska basindustrins projektbolag BasEl fortsatte under året att studera förutsättningarna för att bygga egen kärnkraft för att minska kostnaderna för el. Inspirationen kommer från Finlands kärnkraftssatsning och det samarbete som sker där mellan stora elanvändare och kraftindustrin där. Basindustrin i Sverige satsar redan på vindkraft inom vindkraftsbolaget VindIn. EU:s energiministrar blev på försom-

9 EU:s energiministrar blev på försommaren överens i en fråga kring unbundling åtskilt ägande av elnät och elhandel/produktion. En kompromiss ledde till att elnät och elproduktion föreslås få ingå i samma energikoncern. Huvudalternativet i kommissionens förslag är dock fortfarande fullständig ägaråtskillnad. Bilden föreställer EU:s energikommissionär Andris Piebalgs. maren överens i en fråga kring unbundling åtskilt ägande av elnät och elhandel/ produktion i förhandlingar kring kommissionens tredje marknadspaket. En kompromiss ledde till att elnät och elproduktion föreslås få ingå i samma energikoncern. Huvudalternativet i kommissionens förslag är dock fortfarande fullständig ägaråtskillnad. Frågan avgörs i EU-parlamentet troligen under våren EU-kommissionen stämde under hösten Sverige i EG-domstolen för otillräcklig åtskillnad mellan eldistribution och produktion i integrerade kraftföretag. Kommissionen anser att elmarknadsdirektivet från år 2003 inte genomförts fullt ut i nationell lagstiftning. Sverige hävdade i ett svar att den funktionella åtskillnaden uppnås i hög grad av den svenska bolagsrätten. Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att analysera vilka ändringar som krävs för att uppfylla kommissionens krav. Sverige stämdes även för att elnätsavgifter granskas i efterhand, vilket ska upphöra år 2012 med den kommande nya regleringen. Elbilar och laddhybrider EU:s krav på energieffektivisering, minskade utsläpp av koldioxid och större andel förnybar energi har öppnat för utvecklingen av elbilar och laddhybridbilar. En laddhybridbil har både en bränsledriven motor och en elmotor som kan laddas i eluttaget eller i en laddstolpe. Konsumenternas intresse för elhybridfordon och rena elfordon ökade också under året. I Japan, som ligger långt framme i utvecklingen, fanns över hybridfordon år Totalt har det sålts över en miljon elhybrider i världen, de flesta av Toyota. Fördelen med elhybriderna är dels att förbränningsmotorn körs på ett mer energieffektivt sätt, dels att energin vid inbromsningar kan tas tillvara. Hybriddrift ger lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp av koldioxid. En fördel med eldrift är att koldioxidutsläppen från elproduktionen ligger under EU:s utsläppstak. På detta sätt flyttas utsläpp från den icke-handlande sektorn till den handlande. I dagens elhybrider används nickelmetallhydridbatterier, som dock har låg energilagringsförmåga. Utvecklingen pågår mot lättare och samtidigt energitätare litiumjonbatterier. Hittills har livslängden, säkerheten och priset varit begränsande faktorer för dessa batterier. Mycket forskning och utveckling görs idag i Japan, USA, Europa och Kina kring litiumjonteknologin för fordon och flera fabriker planeras för tillverkning av batterierna. Mycket talar för att litiumjonbatterier och laddhybridfordon finns kommersiellt tillgängliga omkring år Elbilsprogram En analys av Elforsk visar att det skulle räcka med drygt laddhybrider för att sänka koldioxidutsläppen från personbilar med 20 procent i Sverige. Fordonsflottan skulle då bara förbruka cirka 1,5 TWh el (cirka en procent av Sveriges årsproduktion). Elforsk de svenska elföretagens forsknings- och utvecklingsbolag visade detta Året som gick ELÅRET

10 De svenska elföretagen spelar en viktig roll när det gäller omställningen av personbilstrafiken från konventionella bränslen till eldrift. räkneexempel i samband med ett program som startade under 2008 för att gynna utvecklingen av laddhybridfordon i Sverige. Programmet ska pågå till år 2010 och består av flera delprojekt bland annat kring infrastrukturfrågor, laddningsteknik, styrmedel och upphandlingsfrågor. Ett 20-tal elföretag deltog under året i satsningen. De svenska elföretagen spelar en viktig roll när det gäller omställningen av personbilstrafiken från konventionella bränslen till eldrift. Detta genom en väl fungerande infrastruktur för både dygnsladdning och snabbladdning av elfordon. Infrastrukturen finns redan genom elnäten och bilarna drar inte mer el än en vanlig diskmaskin eller dammsugare vid laddning. För att påskynda processen startade Elforsk en dialog med Svensk Energi, Power Circle, Test Site Sweden (TSS) och Sustainable Innovation (Sust) om utökad samverkan baserad på visionen laddhybrider och elfordon till år Grupperingen har skissat på en konkret handlingsplan och ett antal projektidéer under arbetsnamnet Sustainable Mobility Platform. 10 ELÅRET 2008 Syftet med Sustainable Mobility Platform är att påskynda utvecklingen och introduktionen av laddhybrider och elfordon och förbereda utbyggnaden av infrastrukturen för laddning för att undvika flaskhalsar. Samverkan gäller framförallt demonstrationsprojekt och demoflottor, informationsinsamling och kunskapsspridning samt kundundersökningar och utvärderingar. Ett inledande mål har satts till att laddhybrider och elfordon samt tillhörande laddningsinfrastruktur ska demonstreras vid ett 50-tal demosajter före år (I slutet av år 2008 fanns cirka 10 demoprojekt etablerade via Power Circle). Under året undersöktes också svenska politikers och allmänhetens syn på elfordon. De politiska partierna visar stor tilltro till elfordon och det finns en klar vilja att satsa på el som alternativ till fossila bränslen i bilarna. Allmänhetens kunskaper om elfordon undersöktes som en del i Synovates årliga opinionsmätning åt Svensk Energi. Tusen personer i åldern 16 år och uppåt tillfrågades. De viktigaste slutsatserna: De flesta visste vad en laddhybridbil är. En klar majoritet såg miljöfördelar med laddhybridbilen. En av fem ville redan byta till ett helt eller delvis eldrivet fordon. Nöjdare elkunder Elbranschens insatser för att återställa förtroendet hos kunder och allmänhet börjar ge resultat. I slutet av året presenterades mätningar från Synovate och Svenskt Kvalitetsindex som visar på rejäla framsteg. Svenskt Kvalitetsindex bedömde att andelen nöjda elkunder mellan åren 2007 och 2008 ökade med cirka personer. Även Synovates mätningar visade på stora förändringar. Minst en miljon fler kunder hade lämnat sin negativa inställning till svårlästa elfakturor. Elbranschens kundoffensiv, branschprojektet som inleddes år 2004, handlade mycket om att rätta till fel inom elbranschen så att det blir enkelt och bra för elkunderna. Med stöd av ny lagstiftning och nya branschrekommendationer har allt fler kundprocesser börjat fungera

11 Elbranschens kundoffensiv, branschprojektet som inleddes år 2004, handlade mycket om att rätta till fel inom elbranschen så att det blir enkelt och bra för elkunderna. riktigt bra till exempel leverantörsbyten. Innan kundoffensiven som projekt avvecklas vid halvårsskiftet 2009, återstår två viktiga frågor: Införandet av EMIX (EnergiMarknadens InformationsväXel) i april EMIX är det elektroniska nav som hanterar och kvalitetssäkrar det ökande flödet av bland annat mätvärden mellan landets 164 elnätsföretag och 119 elhandelsföretag. EMIX borgar för kvalitet och säkerhet, men också för en gemensam effektiv framtida systemutveckling. Reformen den 1 juli 2009 med månadsvis avläsning för alla kunder. I första steget är det lagens krav på månadsvis avläsning som branschföretagen måste klara. Vissa medlemmar har valt att gå längre för att även klara exempelvis timavräkning. Svensk Energis roll har hela tiden varit att samordna och inspirera i arbetet med mätarbyten inför den 1 juli Vid slutet av år 2008 var ett 60-tal elnätsföretag helt klara med mätarutbyten och fungerande kommunikation. Höjda elenergiskatter Skattenivåerna för år 2009 fastställdes i november av finansdepartementet (SFS 2008:853). Energi- och koldioxidskatten är indexreglerad. Elenergiskatten höjdes till 28,2 öre per kwh (från 27 öre), i vissa Norrlandskommuner till 18,6 öre per kwh (från 17,8 öre). För industriell verksamhet i tillverkningsprocessen etc blev elenergiskatten även efter indexuppräkning 0,5 öre per kwh, det vill säga ingen höjning jämfört med året före. I november kom ett betänkande från Energieffektiviseringsutredningen med förslaget att höja produktionsskatterna med 1 miljard kronor. Att finansiera ökad energieffektivisering med bland annat en miljard kronor i ökad produktionsskatt på kärnkraft och vattenkraft mottogs med förvåning av Svensk Energi. Den ökade skattebelastningen riskerar att negativt påverka det offensiva investeringsprogram i klimateffektiv energiproduktion som elbranschen är mitt inne i. Svensk Energi anser dock att det finns utrymme för stor energieffektivisering i samhället. Många energiföretag arbetar redan med att hjälpa sina kunder att effektivisera energianvändningen och fler företag håller på att etablera verksamhet för att hjälpa sina kunder. Utredningen har sitt ursprung i ett EU-direktiv där tanken är att det ska finnas en marknad för energitjänster så att kunderna kan upphandla dessa tjänster i konkurrens. Svensk Energi ansåg att EUkommissionen har helt rätt i denna ansats i direktivet och att vi redan har en sådan marknad i Sverige. Marknaden behöver dock vidareutvecklas. Året som gick ELÅRET

12 Elmarknaden Tillgången till en neutral marknadsplats är grundläggande för en väl fungerande elmarknad. Prisbildningen på Nord Pools spotmarknad och finansiella marknad utgör basen för elhandeln på den nordiska elmarknaden. Utöver handeln på Nord Pools marknader kan köpare och säljare även träffa bilaterala avtal, där dock priset på Nord Pool utgör en viktig referens. Genom att agera på spotmarknaden kan aktörerna planera den fysiska balansen inför morgondagen, medan de på den finansiella marknaden kan prissäkra framtida volymer. Nya börsrekord På den nordiska elbörsen Nord Pool sker dels kortsiktig fysisk timhandel med el för nästkommande och innevarande dygn, dels finansiell handel. Den fysiska handeln, vilken sker på Elspot respektive Elbas, ger aktörerna en möjlighet att handla sig i balans i sina åtaganden som elhandelsföretag eller elproducent. Den finansiella handeln, även kallad terminsmarknaden, ger en indikation på spotprisets långsiktiga utveckling genom möjligheter till handel upp till fem år framåt i tiden. Den finansiella handeln är också ett instrument för att hantera risker. Vidare kan bilaterala avtal stämmas av via Nord Pool. Omsättningen på den fysiska marknaden ökade under 2008 till rekordnivån 299 TWh (se diagram 1), vilket kan jämföras med 292 TWh året före. Detta motsvarar knappt 75 procent av den totala elanvändningen i Norden. Handelsvolymen på terminsmarknaden ökade till en ny rekordnivå på TWh från TWh året före. Den totala volymen på clearingen ökade till TWh från TWh. År 2008 präglades dels av ökade internationella bränslepriser, dels av kabelbrotten i Oslofjorden, vilket bidrog till stora svängningar i elpriserna samt till stora prisskillnader mellan södra Norge och övriga Norden (se diagram 2). De ökade bränslepriserna, och ökade priser på utsläppsrätter bidrog till en kraftig ökning av elpriserna från maj till september. Under våren skadades två kablar i Oslofjorden, och dessutom uppstod ett transformatorfel på den stora HVDC-kabeln mellan Norge och Danmark. I kombination med god tillrinning låstes på så sätt kraftproduktion in i södra Norge och priserna där sjönk tidvis till under 10 öre per kwh. Samtidigt steg priserna i övriga Norge och resten av Norden till över 50 öre per kwh. I takt med stigande bränslepriser steg senare elpriset för att i mitten av september överstiga 70 öre per kwh i hela Norden, medan priserna i södra Norge fortfarande låg drygt 10 öre lägre. I september drabbades världen av finanskrisen med återverkningar på såväl bränslepriser som industriproduktion och elpriserna sjönk för att avsluta året kring 40 öre per kwh. Förhållandevis milt väder och framförallt minskad aktivitet inom industrin har inneburit en kraftigt minskad efterfrågan på el vilket även in på år 2009 satte sin prägel på elpriset. Det genomsnittliga spotpriset i område Sverige för år 2008 blev 49,2 öre per kwh, vilken kan jämföras med 28,0 öre per kwh år 2007 och 44,5 öre år ELÅRET 2008

13 Minskad efterfrågan på fossila bränslen medförde även en minskad efterfrågan på utsläppsrätter. Efter en topp under sommaren på nästan 30 euro per ton, sjönk priset under hösten för att i december närma sig 10 euro per ton. Kontinentpriser styrande Historiskt sett har elpriset på den nordiska elmarknaden i första hand varit beroende av nederbörden. Tillgången till billig vattenkraft i det nordiska kraftsystemet har varit avgörande för i vilken utsträckning som annan och dyrare produktionskapacitet har tagits i bruk. Efterhand som den nordiska efterfrågan ökat, har också behovet av att ta i drift koleldade kondenskraftverk i framförallt Danmark och Finland ökat. Liten nederbörd eller låga temperaturer innebär ett högre utnyttjande av kolkraft, medan det omvända gäller under år med god tillrinning och höga temperaturer. Detta påverkar i sin tur det genomsnittliga priset över året. I takt med ett ökat elutbyte med länderna utanför Norden har kraftpriserna på kontinenten blivit alltmer styrande i Norden. Detta innebär även att priserna i Norden påverkas av andra faktorer som till exempel knappare marginaler i den europeiska kraftbalansen, köldknäppar på kontinenten och vattentillrinningen i Spanien. Diagram 3 visar utvecklingen av spotpriser i Norden respektive Tyskland. Elpriset på kontinenten och i Norden är i stor utsträckning beroende av produktionskostnaderna i koleldade kondenskraftverk. Under år 2008 ökade bränslekostnaderna drastiskt. Dels ökade kolpriset som en följd av ökad efterfrågan på kol i Asien, men även på grund av trängseleffekter i utskeppningen. Dels ökade fraktkostnaderna som en följd av brist på tonnage och högre oljepriser. Införandet av handelssystemet för utsläppsrätter den 1 januari 2005 innebär att priset på utsläppsrätter måste adderas till produktionskostnaderna i elproduktion baserad på fossila bränslen. På så sätt får priset på utsläppsrätter en direkt påverkan på såväl spotpriset som terminspriserna på el. Av diagram 4 framgår att priset på utsläppsrätter har en tydlig påverkan på terminspriset på Nord Pool, medan kopplingen till spotpriset varierar. Detta beror främst på tillrinningen och tillgången till magasin i vattenkraften. Under perioder med hög tillrinning finns exempelvis inte alltid möjlighet att spara på vattnet, utan producenterna blir tvungna att producera eller spilla vatten, vilket får en direkt påverkan på spotpriset. Prissvängningar på utsläppsrätter Generellt kan ett pris på 10 euro per ton koldioxid sägas medföra drygt 7 öre per kwh på elpriset på Nord Pool. Under året har variationerna i utsläppspriset varit stora, bland annat som en följd av de stora prisrörelserna för råvaror. Beroende på den stora andelen fossilbaserad kraft i Tyskland är kopplingen mellan det tyska spotpriset och priset på utsläppsrätter betydligt starkare. I diagram 6 redovisas skillnaden mellan spotpris och terminspris på Nord Pool och EEX, samt priset på utsläppsrätter. I takt med ökade priser på utsläppsrätter, ökar också skillnaden i spotpris mellan Nord Pool och EEX, till det nordiska spotprisets fördel. Den stora tillgången på vattenkraft i Norden medför generellt sett ett lägre pris jämfört med i Tyskland. Differensen skulle kunna uppskattas till prisskillnaden mellan terminskontrakten på respektive börs, vilken i februari 2009 uppgick till drygt 13 öre per kwh för helåret Året Elmarknaden som gick ELÅRET

14 Prisområden Systempriset på Nord Pool är det pris som gäller i hela börsområdet om det inte uppstår några överföringsbegränsningar. Det finns dock fysiska begränsningar i alla elnät, varför det kan finnas tillfällen där överföringskapaciteten inte är tillräcklig för att uppfylla marknadens önskemål om handel mellan olika områden. För att hantera överföringsbegränsningar är Nord Pools börsområde indelat i sju så kallade elspotområden. Norge är indelat i tre områden, Danmark i två medan Sverige och Finland utgör egna prisområden. Om överföringskapaciteten inte är tillräcklig för att uppnå samma pris i hela börsområdet beräknas separata områdespriser. Flera elspotområden kan bilda ett gemensamt prisområde, men även utgöra separata sådana. Sverige utgör ytterst sällan ett eget prisområde. Trots problem med överföringskapaciteten var Sverige ett separat prisområde färre än 20 timmar under år 2008 och under 2006 i en timme. Tabell 2 visar områdespriser sedan omregleringen år Prisområdet Kontek ger tillträde till spothandel i Tyskland på det nät som kontrolleras av Vattenfall Europe Transmission. Prisskillnaderna mellan de olika prisområdena är i första hand beroende på vilken produktionskapacitet som finns i respektive område. Skillnader i pris uppstår i synnerhet vid större variationer i tillgången till vattenkraft, vilket även återspeglas i systempriset. Ovanligt låg eller hög tillrinning ökar också frekvensen för uppkomsten av olika prisområden. Under år med god tillrinning kommer priset att vara lägst i Norge och därefter i Sverige, medan det omvända gäller i perioder av sämre tillrinning. Strukturaffärer Bytesaffären mellan E.ON och Statkraft slutfördes under året och från årsskiftet 2008/09 är E.ON ensam ägare av E.ON Sverige. I en affär med det sammanlagda värdet av miljoner euro har Statkraft i utbyte fått tillgångar i svensk och tysk vattenkraft, som gör Statkraft till det största kraftbolaget i Europa inom förnybar energi. Resterande del av affären utgörs av aktier i E.ON AG. När avtalet gjordes upp i juli i fjol motsvarade det värdet av cirka 2,5 procent av aktierna räknat på den dåvarande aktiekursen kring 42 euro. Senare föll aktiekursen kraftigt vilket innebar att Statkraft istället erhöll en ägarandel på 4,17 procent och blev därmed näst största ägare i E.ON. Vattenfall och Göteborg Energi beslöt under 2008 att dela upp det gemensamägda elhandelsbolaget Plusenergi med kunder. Delningen gav Göteborg Energi en större andel av kunderna, cirka , som kommer att föras över i det nybildade elhandelsbolaget Göteborg Energi Din El AB. Resterande cirka kunder tas över av Vattenfalls elhandel. Affären ska vara genomförd senast den 1 april Efter köp från Norsk Hydro, utgjorde Hydro Energi sedan 1 december ett fristående dotterbolag till Dala Kraft. Samtidigt ändrades namnet till Enkla Elbolaget. Genom köpet övertog Dala Kraft kunder och tillsammans med befintliga kunder blev Dala Kraft därmed Sveriges sjunde största elhandelsbolag. Hydro Energi har en försäljning på 1,2 TWh och Dala Kraft 2,3 TWh per år. Affären innebär ingen sammanslagning, men bolagen delar på administration och portföljförvaltning. Tanken är att Enkla Elbolaget ska växa och utvecklas under eget varumärke och bland annat utlovades branschens enklaste faktura. Under året sade Umeå Energi upp ett elhandelsavtal med Vattenfall för att inleda ett samarbete med analys- och rådgivningsbolaget Markedskraft. I stället för att köpa både el och balansansvar från Vattenfall kommer Umeå Energi i fortsätt- Tabell 2 Genomsnittliga områdespriser på Nord Pool, SEK/MWh Källa: Nord Pool Oslo Stockholm Finland Jylland Själland Kontek System ,53 491,55 490,54 541,49 545,09 613,56 431, ,23 280,13 277,83 299,88 305,54 338,90 258, ,65 445,38 449,59 408,98 449,33 460,28 449, ,57 276,45 283,67 346,38 314,33 562,37 272, ,33 256,29 252,58 262,88 258,76 263, ,74 332,99 322,22 307,45 335,87 334, ,78 252,35 249,28 232,89 261,24 245, ,02 210,93 210,74 219,29 217,32 213, ,13 120,42 125,82 138,66 107, ,27 119,42 120,04 118, ,16 120,49 122,62 122, ,62 143,77 145, ,14 260,01 263,02 14 ELÅRET 2008

15 ningen att köpa el på Nord Pool via Markedskraft och själv vara balansansvariga gentemot Svenska Kraftnät. Uppsala El köptes av Telge Energi. Uppsala El startade verksamheten 2005 och har elkunder. Uppsala El kommer att drivas vidare i nuvarande form med eget varumärke. Telge Energi har drygt kunder. Nässjö Affärsverk, Östkraft och Norra Smålands Energi aviserade en gemensam satsning på en större vindkraftsanläggning på småländska höglandet. Östkraft köper 40 procent i ett vindkraftsbolag som namnändras till Höglandsvind. Nässjö Affärsverk är majoritetsägare med 51 procent, medan Norra Smålands Energi har 9 procent. Under året presenterade Ernst & Young rapporten Elhandelsbolagens strategiska agenda. Enligt denna ligger vinstmarginalen i den svenska elhandeln på låga tre procent varför man framöver förväntar sig en våg av konsolidering med stora bolag som vinnare. Man ser en utveckling i två steg där lokala aktörer köps upp av regionala för att i ett steg senare köpas upp för att ingå i nationella bolag. Utvecklingen motiveras dels av minskad tolerans mot dålig lönsamhet, dels som en fortsatt effekt av teknisk utveckling och kostnadseffektiva system, vilket anses gynna de stora bolagen, som får stora skalfördelar av sina investeringar. Studien visar också att elhandelsbolagen inte tror särskilt mycket på branschöverskridande allianser med till exempel telefoni och försäkring. Uppfattningen är snarare att elhandelsbolagen kommer att fokusera på sin kärnverksamhet och bara söka strategiska samarbeten med näraliggande verksamheter. För att klara överlevnaden pekas tre faktorer ut som avgörande för elhandeln: effektivare kundhantering, sänkta kostnader och förbättrad kundservice. Vid årsslutet var 164 elnätsföretag och 117 elhandelsföretag medlemmar i Svensk Energi (se diagram 7). Ökad kundrörlighet Sedan april år 2004 sammanställer SCB statistik månadsvis bland annat över kundernas byten av elhandelsföretag, och hur kunderna är fördelade mellan olika avtalstyper. Detta framgår av diagram 8 och 9. Hittills har det varit svårt att dra några egentliga slutsatser då tidsserien över byten varit kort. Detta då möjligheten att byta elhandelsföretag är beroende av tidigare tecknade avtal och kunder med fleråriga avtal inte haft möjlighet att byta. Under år 2007 ökade dock bytesfrekvensen märkbart för att fortsatt vara hög under år I genomsnitt uppgick antalet byten till drygt per månad, varav hushållskunder drygt , vilket kan jämföras med ett genomsnitt sedan starten på respektive Räknat i volym uppgick genomsnittet under 2008 till drygt GWh totalt, varav cirka 270 GWh avser hushållskunder. För hela mätperioden är motsvarande siffror 963 respektive 269 GWh. Under år 2008 har andelen kunder med normalprisavtal, det vill säga kunder som inte gjort ett aktivt val, fortsatt att minska. Samtidigt måste det dock hållas för sannolikt att en del av dessa medvetet inte gjort något val. Floran av avtalsformer har efterhand vuxit och de nyare formerna passar inte in i den historiska mallen, till exempel avtal med kombinationer av fasta och rörliga priser. Sedan januari 2008 redovisar SCB bland annat dessa i kategorin Övriga. Konsumentpriset på el Konsumentpriset på el varierar mellan olika kundkategorier, mellan stad och landsbygd och mellan länderna i Norden. Det beror på varierande distributionskostnader, skillnader i beskattning, subventioner, statliga regleringar och elmarknadens struktur. Elmarknaden ELÅRET

16 Hushållens elpris kan principiellt sägas bestå av tre komponenter: Ett elhandelspris för el, den del av elräkningen som påverkas genom konkurrens. En elnätsavgift, priset för nättjänst, det vill säga överföring av el. Skatter och avgifter, det vill säga elskatt, moms och avgifter till myndigheter. Exemplet i diagram 10 visar elprisutvecklingen (villa med elvärme) för avtalsformen rörligt pris, en av många avtalsformer. En iakttagelse är att 1970 gick 7 procent av elpriset till staten i skatt. I januari år 2007 var siffran 45 procent i form av elskatt, moms och elcertifikat. Det bör noteras att pålagor i producentledet också utgör en del av elhandelspriset, t ex kostnaderna för utsläppsrätter. 16 ELÅRET 2008

17 Sveriges totala energitillförsel Energitillförseln Sveriges energibehov täcks dels av importerad energi främst olja, kol, naturgas och kärnbränsle dels av inhemsk energi i form av vattenkraft, ved och torv samt restprodukter i skogsindustrin (bark och lutar). Energitillförselns utveckling efter 1973 visas i diagram 11. De största förändringarna mellan 1973 och 2008 är att oljans andel i energitillförseln sjunkit från 71 till drygt 25 procent och att kärnkraften ökat från 1 till drygt 35 procent. Den totala energitillförseln i Sverige år 2008 uppgick preliminärt till 574 TWh, att jämföra med 587 TWh året före. 1 Energianvändningen En fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster i samhället har historiskt medfört att efterfrågan på energi ökar. I diagram 12 visas tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (kwh per BNP-krona). Tidigare har den svenska statistiken inte räknat in omvandlingsförlusterna i kärnkraftverken. 1 Här bortses från nettoimport av el, bunkring för utrikes sjöfart samt användning för icke energiändamål. Numera tillämpas det internationellt vanliga beräkningssättet som utgår från bränslets energiinnehåll. Det kan konstateras att energianvändningen beräknad enligt den äldre svenska beräkningsmetoden sjunkit sedan 1973, medan den först de senaste åren börjat falla enligt den internationella metoden. I absoluta tal har energianvändningen hos slutanvändarna varit relativt konstant sedan Samtidigt har användningen i förhållande till BNP-utvecklingen minskat med nästan 40 procent. Detta beror dels på att användningen av de förädlade energiformerna el och fjärrvärme ökat, dels på att användningen effektiviserats. Oljans andel av energianvändningen har sjunkit markant inom industri och bostäder, service med mera, medan oljeberoendet är fortsatt stort i transportsektorn. Enligt den preliminära statistiken från SCB minskade den slutliga energianvändningen med 1,3 procent till 395 TWh år Medan fjärrvärmeanvändningen ökade med 2,5 procent minskade användningen av el med 2 procent. Likaså minskade användningen av oljeprodukter med 1,5 procent och användningen av biobränslen och torv med mera med 1,0 procent. Året Elmarknaden som gick Sveriges totala energitillförsel ELÅRET

18 Elanvändningen Den totala elanvändningen inklusive överföringsförluster och stora elpannor i industri och värmeverk uppgick preliminärt till 144,0 TWh år 2008, att jämföra med 146,4 TWh år Sverige har relativt mycket elvärme, drygt 30 TWh totalt, varav två tredjedelar är beroende av temperaturen utomhus. Vid en jämförelse mellan två år måste därför hänsyn tas till temperaturvariationer mellan åren. Den temperaturkorrigerade elanvändningen uppgick år 2008 preliminärt till 147,0 TWh, vilket kan jämföras med 149,0 år Elanvändningens utveckling är starkt beroende av tillväxten i samhället. I diagram 13 visas utvecklingen från år Fram till och med år 1986 ökade elanvändningen snabbare än bruttonationalprodukten, BNP. Åren 1974 till 1986 berodde detta till stor del på ökad elvärmeanvändning. Sedan år 1993 har dock elanvändningen ökat i långsammare takt än BNP. Elanvändningen industrin Av diagram 14 framgår att elanvändningen inom industrin ökade kraftigt mellan åren 1982 och 1989, vilket förklaras av en långvarig högkonjunktur. Devalveringen år 1982 gav den elintensiva basindustrin, främst massa- och pappersindustrin, goda förutsättningar att expandera. Under lågkonjunkturen och strukturomvandlingen i början på 1990-talet sjönk sedan elanvändningen. Vid halvårsskiftet 1993 inträffade en vändning fram till och med år De tre följande åren minskade industrins elanvändning, dels beroende på en långsammare ekonomisk utveckling, dels som en följd av högre elpriser. Därefter har elanvändningen i industrin ökat i måttlig takt. I diagram 15 illustreras hur industrins specifika elanvändning, uttryckt som kwh per krona förädlingsvärde, har utvecklats sedan år Sedan 1993 har industrins elanvändning i förhållande till förädlingsvärdet minskat kraftigt. Det beror på den heterogena industristrukturen i Sverige, där ett fåtal branscher står för en stor del av elanvändningen, se tabell 3. Från år 1993 har tillväxten i varuproduktionen varit störst i framför allt verkstadsindustrin. Produktionsvärdet i verkstadsindustrin har under perioden mer än fördubblats medan dess elanvändning ökat med mindre än tio procent. I den energiintensiva industrin har produktionen ökat med knappt 50 procent, samtidigt som elanvändningen ökat med nästan 20 procent. Elanvändning servicenäringarna Elanvändningen i servicenäringarna (bland annat kontor, skolor, affärer, sjukhus) steg kraftigt under 1980-talet. Det var främst belysning, ventilation, kontorsutrustning samt extra komfortelvärme som ökade. Denna ökning berodde på en kraftig standardhöjning vid renovering, ombyggnad och nybyggnation av servicenäringarnas lokaler samt på det starkt ökande antalet apparater, som till exempel datorer. Under slutet på 1980-talet var tillskottet av nya byggnader betydande. Under lågkonjunktu ren i början av 1990-talet byggdes få nya hus, vilket tillsammans med effektivare apparater med- 18 ELÅRET 2008

Elmarknaden ELMARKNADEN MINDRE VATTEN GAV HÖGRE ELPRISER ENERGIÅRET

Elmarknaden ELMARKNADEN MINDRE VATTEN GAV HÖGRE ELPRISER ENERGIÅRET Elmarknaden På den nordiska elmarknaden sker fysisk elhandel på Nord Pool, medan finansiella produkter erbjuds via Nasdaq Commodities. Genom att agera på spotmarknaden kan aktörerna planera den fysiska

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Elmarknaden ELMARKNADEN NÅGOT HÖGRE ELPRISER ÄN 2016 VERSION ENERGIÅRET

Elmarknaden ELMARKNADEN NÅGOT HÖGRE ELPRISER ÄN 2016 VERSION ENERGIÅRET Elmarknaden På den nordiska elmarknaden sker fysisk elhandel på Nord Pool, medan finansiella produkter erbjuds via Nasdaq Commodities. Genom att agera på spotmarknaden kan aktörerna planera den fysiska

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Elåret 2013. Diagram ur rapporten

Elåret 2013. Diagram ur rapporten Elåret 2013 Diagram ur rapporten Källa: Nord Pool Spot Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Elanvändningen i Norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Källa: Nord Pool Spot,

Läs mer

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 42 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet I genomsnitt gick priserna ner med 3 procent under förra veckan. Nedgången kan delvis förklaras av att

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 47 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Under vecka 47 var prisskillnaden stor mellan de svenska spotprisområdena. I veckogenomsnitt var priset i

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Elåret Diagram ur rapporten

Elåret Diagram ur rapporten Diagram ur rapporten Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Källa: Nord Pool Spot Elanvändningen i Norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Elspotpris Nord Pool Spot respektive

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 43 Ansvarig: Lovisa Elfman lovisa.elfman@ei.se Veckan i korthet Mildare väderlek och nederbörd ledde till fallande priser på den nordiska spotmarknaden. Även på den finansiella

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek.

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 45 Ansvarig: Lovisa Elfman lovisa.elfman@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en

Läs mer

Kärnkraften kör med en kapacitet på 95 procent under måndagen. Det är i dagsläget endast en reaktor (O1) som inte producerar.

Kärnkraften kör med en kapacitet på 95 procent under måndagen. Det är i dagsläget endast en reaktor (O1) som inte producerar. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 7 Ansvarig Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Spotpriserna steg något under vecka 7, till stor del på grund av kallare väderlek i delar av landet.

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 6. Veckan i korthet. Ansvarig Sigrid Granström

Läget på elmarknaden Vecka 6. Veckan i korthet. Ansvarig Sigrid Granström 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 6 Ansvarig Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Såväl spotpriser som terminspriser steg något under vecka 6. Prisutvecklingen är en logisk konsekvens

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 1 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden har varit relativt låga under jul och nyårsveckorna. I Danmark var priserna negativa

Läs mer

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas

Läs mer

Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden under veckan som gick.

Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 22 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 44. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

Läget på elmarknaden Vecka 44. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 44 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Under veckan bidrog prognoser om nederbörd och milt väder till att sätta förnyad press på den finansiella

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 37 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Under vecka 37 fortsatte priserna i Sverige upp på grund av revisioner i kärnkraften och överföringsbegränsningar.

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-15 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 51 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 31,2 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Efter en avvaktande vår har nu vårfloden kommit igång ordenligt. Spotpriserna föll därför på elmarknaden under veckan som gick.

Efter en avvaktande vår har nu vårfloden kommit igång ordenligt. Spotpriserna föll därför på elmarknaden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 21 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Efter en avvaktande vår har nu vårfloden kommit igång ordenligt. Spotpriserna föll därför på elmarknaden

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee) YTTRANDE 2017-04-15 Dnr 2017:02 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee) Vi instämmer i huvudsak i betänkandets förslag

Läs mer

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget 2018 En översikt Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 213-12-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med 1,6 TWh sedan föregående rapport och uppgår

Läs mer

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser. 1 (1) Läget på elmarknaden Vecka 5 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lungren@ei.se Veckan i korthet Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu tar med sig systempriset nedåt.

Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu tar med sig systempriset nedåt. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 2 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Läget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 46 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Vecka 46 blev en vecka med varmt väder i Sverige med en temperatur nästan 3 grader över normalt för årstiden.

Läs mer

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge 213-11-25 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 48 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 3,2 TWh sedan föregående rapport och

Läs mer

Pressinformation. 11 april 2007

Pressinformation. 11 april 2007 Pressinformation 11 april 2007 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-12-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 5 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 2,9 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under vecka 48.

Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under vecka 48. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 48 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning Erik Hellström Marknads- och systemutveckling Energianalys (ME) Kraftbalansrapporten > Enligt regleringsbrevet ska affärsverket Svenska Kraftnät

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-8-24 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 35 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,8 EUR/MWh, vilket var något högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader.

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 16 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två

Läs mer

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 49 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Energiläget En översikt

Energiläget En översikt Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, trots stigande kol- och oljepriser.

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, trots stigande kol- och oljepriser. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 17 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet Under vecka 17 har vårfloden tagit ordentlig fart i både Sverige och Norge, vilket har ökat vattenkraftproduktionen

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Fallande elpriser i hela Norden och fortsatt pressade förväntningar inför den kommande vintern.

Fallande elpriser i hela Norden och fortsatt pressade förväntningar inför den kommande vintern. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 47 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fallande elpriser i hela Norden och fortsatt pressade förväntningar inför den kommande vintern. De

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-8-31 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 36 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,8 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Priserna på el i Norden steg under vecka 14. Även priserna på finansiella kontrakt ökade efter påskhelgens stiltje.

Priserna på el i Norden steg under vecka 14. Även priserna på finansiella kontrakt ökade efter påskhelgens stiltje. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Priserna på el i Norden steg under vecka 14. Även priserna på finansiella kontrakt ökade efter påskhelgens

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 3. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström

Läget på elmarknaden Vecka 3. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 3 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Kalla temperaturer under föregående vecka fick spotpriserna att stiga under vecka 3. Mot slutet av

Läs mer

Under vecka 24 föll priserna på terminsmarknaden till nya bottennivåer till följd av dystra konjunkturutsikter och stark hydrologisk situation.

Under vecka 24 föll priserna på terminsmarknaden till nya bottennivåer till följd av dystra konjunkturutsikter och stark hydrologisk situation. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 24 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Under vecka 24 föll priserna på terminsmarknaden till nya bottennivåer till följd av dystra konjunkturutsikter

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten NORWEA, Oslo 2011-03-30 Gemensam elcertifikatmarknad med Norge - historik och pågående process Elcertifikatsystemet

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 40. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Läget på elmarknaden Vecka 40. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 4 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Veckan som gick karaktäriserades av kyligt väder, ett inflöde i de svenska vattenmagasinen något över det

Läs mer

Året som gick. Elmarknaden. Sveriges totala energitillförsel. Elanvändningen. Elproduktion. Miljö fortsatt klimatfokus

Året som gick. Elmarknaden. Sveriges totala energitillförsel. Elanvändningen. Elproduktion. Miljö fortsatt klimatfokus Sveriges elanvändning minskade år 2009 med 3,9 procent. Både Norden som helhet och Sverige tvingades ändå importera el, sett över hela året. Kärnkraften nådde endast 50 TWh i årsproduktion. En unik överenskommelse

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, kol- och oljepriserna har också de visat små prisrörelser.

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, kol- och oljepriserna har också de visat små prisrörelser. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 21 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 21 har flera svenska kärnkraftsreaktorer varit ur drift för årliga revisioner, vilket har resulterat

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Dystra konjunkturutsikter och välfyllda vattenmagasin får terminsmarknaden på el att falla.

Dystra konjunkturutsikter och välfyllda vattenmagasin får terminsmarknaden på el att falla. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 23 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Dystra konjunkturutsikter och välfyllda vattenmagasin får terminsmarknaden på el att falla. Konjunkturläget

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer