Ett räntefritt. studiestödsalternativ till CSN?

Transkript

1 Mälardalens Högskola Projektarbete i Ekologisk Inst. Ekonomi och informatik Ekonomi, 5 p Box 883 B-uppsats/EKEKV Västerås Ett räntefritt studiestödsalternativ till CSN? Handledare: Robert Hjalmarsson Författare: Maria Berger Kerstin Wallin

2 Sammanfattning Datum: Nivå: Uppsats på B-nivå, 5 poäng med inriktning mot Ekologisk Ekonomi. Författare: Maria Berger Kerstin Wallin Cederg 7 Lundbylöt Rytterne Västerås Västerås Handledare: Robert Hjalmarsson Titel: Ett räntefritt studiestödsalternativ till CSN? Problem: Syfte: Metod: Är det möjligt att minska studentens kostnader för studielån med ett räntefritt studiestödsalternativ? Vårt syfte är att jämföra ett alternativt studielånssystem byggt med JAK Medlemsbank sparlånesystem som grund med CSN:s studielån. Vi vill se om det kan bli kostnadsmässigt billigare än med dagens system. Vi har använt oss av studentlitteratur, matematiska skisser och även en mindre fallstudie för att kunna få svar på vår frågeställning, om det är ekonomiskt lönsamt för studenten med ett räntefritt studiestödsalternativ. Härefter har vi satt upp riktlinjer för att kunna påvisa vad vi kommit fram till. Vi utgår från en teori, metod och empirimodell, med störst vikt lagd på empiridelen. Slutsatser: Vi har besvarat vår fråga med ett ja, studenten kan minska kostnaderna för sina studielån genom att välja ett räntefritt alternativ. Vi anser att det är dyrare för studenten med ett CSN-lån än med ett räntefritt alternativ. Frågan som studenten ställs inför är om han/hon är beredd att fullfölja kraven som är förknippade med ett räntefritt studielån. Det tar längre tid att betala tillbaka ett räntefritt lån men det medför att studenten får tillbaka den summan han/hon har eftersparat 2

3 Innehållsförteckning Sid 1 Inledning Bakgrund Frågeställning Syfte Avgränsning 4 2 Metod Vetenskapsteori Vetenskapsmetod Källor 6 3 Ränta Dagens ekonomiska system med avseende på ränta Kopplingen till Ekologisk ekonomi 7 4 JAK JAK:s historia Ideologi och begrepp inom JAK JAK:s sparlånesystem Nytt studiestödssystem utarbetat utifrån JAK:s ideal 11 5 CSN CSN:s organisation och dess verksamhet Studielån 12 6 Jämförelsemodell Jämförelse mellan CSN och det räntefria lånealternativet 13 7 Sammanfattning/Analys 16 Källförteckning 17 3

4 Inledning 1.1 Bakgrund I dagens samhälle är utbildning av stor betydelse. Arbetsmarknaden efterfrågar utbildad personal inom många olika områden och intagningen till högskolor/universitet har ökat. Ofta är utbildningstiderna långa och de allra flesta studenter finansierar studierna med någon form av studiestöd, i studiestöd räknar vi in både bidrag och lån. Med dagens studiestödsystem är återbetalningstiden oftast lång och kostsam för studenterna. Det har inte heller uppmuntrats till att dryga ut studielånen med arbetsinkomst eftersom inkomster över fribeloppet minskar lånet. Regeringen har lagt fram ett förslag till förändringar av studiestödet som ska börja gälla år Systemet bygger på att alla studielån ska betalas tillbaka för att få ner avskrivningarna av studielånen. 1 Vi har funderat på andra former för att finansiera studier. Vi har vetskap om att det framlagts alternativa förslag till förändring av hela studiestödssystemet och vi är intresserade av att undersöka om det är genomförbart. Det alternativ vi valt att undersöka är utarbetat av Jonas Löhnn, lokalombud i JAK Medlemsbank. Jonas arbetar som präst och politiker och har ägnat tid till att utarbeta ett studiestödsystem som bygger på att studenterna lånar pengar utan att betala ränta och på att studenterna ska betala tillbaka hela lånebeloppet. 1.2 Frågeställning Är det möjligt att minska studentens kostnader för studielån med ett räntefritt studiestödsalternativ? 1.3 Syfte Vårt syfte är att jämföra ett alternativt studielånssystem byggt med JAK Medlemsbank sparlånesystem som grund med CSN:s studielån. Vi vill se om det kan bli kostnadsmässigt billigare än med dagens system. 1.4 Avgränsning Vi begränsar oss till att förklara JAK Medlemsbanks- modell för att få en bakgrund till det studiestödssystem som Jonas Löhnn utarbetat. Detta system kommer att jämföras med det befintliga studiestödssystemet som gäller idag. Vi tar inte upp Regeringens nya studiestödssystem, som ska börja gälla 2001,eftersom det inte berör oss. Ränta, som företeelse, kommer vi att ta upp i anledning av att JAK Medlemsbanks system bygger på ett räntefritt alternativ. Vi behandlar ämnet från individens perspektiv. 1 Sveriges Riksdag

5 2 Metod 2.1 Vetenskapsteori De två vetenskapliga huvudriktningarna är positivism och hermeneutik. Den ena står naturvetenskapen nära och den andra är utpräglat humanistisk. Hermeneutiken är vetenskapen som bygger på förståelse, eller tolkningen av hur vi genom att se in i oss själva (introspektion) och på det viset kan förstå hur andra människor känner (empati). Ett centralt begrepp inom hermeneutiken är förförståelse, som innebär att vi inte uppfattar verkligheten enbart genom våra sinnen. Förförståelse bygger ofta på ett önsketänkande och påverkar våra värderingar. Olika kulturer t.ex. har olika förförståelse, och det finns ingenting som säger att just ens egen uppfattning är den rätta. 2 Positivismen menar att vi endast har två källor till kunskap, det vi iakttar med våra sinnen och det vi kan räkna ut logiskt. Det är med hjälp av iakttagelserna (den empiriska kunskapen) vi bestämmer fakta, men det betyder inte att positivisten tror allt hon/han ser eller hör, eftersom grundinställningen är kritisk. Logiken utgår ifrån vårt sätt att använda språket och vårt intellekt. Hon/han arbetar utifrån olika hypoteser som antingen kan verifieras eller falsifieras Vetenskapsmetod Med metod avses ett vetenskapligt sätt att närma sig det ämne man skall skriva om och hur man ämnar behandla ämnet. Det vi har använt oss av i denna uppsats är den hypotetiskt-deduktiva metoden som gäller inom positivismen. Vi har utgått från vår hypotes, gjort en deduktiv slutledning och undersökt om premisserna kan stämma med verkligheten. Det har vi gjort genom att använda av två metoder, deskriptiv beskrivning och fallstudie. Deskriptiv beskrivning är att redogöra för hur något ser ut eller fungerar. Insamlade fakta måste sorteras och användas för att visa något. De fakta man tar med ska vara relevanta för uppsatsen. Fallstudier är ofta användbara i vetenskapliga undersökningar. Syftet är att med en liten del av händelsen, beskriva verkligheten och låta den händelsen representera verkligheten. Problemet är att en liten del inte riktigt kan beskriva verkligheten fullt ut, så slutsatserna man drar bör behandlas med försiktighet. Fallstudien innebär närhet till analysobjektet, den ger inlevelse och bjuder på upplevelser. Vi börjar med en deskriptiv beskrivning för att visa hur det system som idag används fungerar och hur det alternativa systemet är tänkt. Vi kommer att visa exempel genom tabeller. 2 Gilje, N Grimen, H Ibid 5

6 2.3 Källor Information och fakta har hämtats genom kontakt av personer som arbetar inom CSN och JAK. Vi har även tagit del av organisationernas skrifter och hemsidor på Internet. För övrigt har vi läst litteratur som ingått i kurser om ekologisk ekonomi och nationalekonomi. Vi har även läst kritiskt inriktade böcker som behandlar hur räntan inverkar på samhället. För att få en grund till CSN:s system har information hämtats från regeringspropositioner. Vi är medvetna om att organisationerna gärna vill framstå som ett bra alternativ utåt och att mycket av den information vi tagit del av är ofta är vinklad. Litteraturen vi läst har olika sätt att se på det rådande monetära systemet. 4 4 Ex Kennedy, M, Constanza, R 6

7 3 Ränta 3.1 Dagens ekonomiska system med avseende på ränta För att förstå problematiken med ränta måste man först göra klart vad ränta är. En definition, tagen från Bonniers Multimedia Lexikon 1996 är att ränta = vinst eller avkastning av kapital; räntefot; avgift för lån; pris på kredit. Räntefot förklaras med : räntesats, ränta per år, ränta i procent. JAK:s definition är att ränta är alla inkomster och utgifter som grundar sig på ägande av t.ex. aktier eller pengar, istället för på utfört arbete 5. Ekonomen Klas Eklund har i sin bok Vår ekonomi, som ingår i grundkurser i nationalekonomi på gymnasie- och högskolenivå, inte någon förklaring på ordet ränta. Eklund menar att räntan har en mycket viktig funktion på kreditmarknaden, eftersom det är genom den som spararen ska lockas att ställa medel till kreditmarknadens förfogande, och likaledes tala om för låntagaren vad det kostar att låna. Han förklarar räntans funktioner men den behandlas som en självklarhet. 6 En författare som ifrågasätter räntan är Margrit Kennedy, där har man definitionen att ränta är det till en bestämd tid relaterade utlåningspriset på pengar. Dess storlek varierar beroende på tillgång och efterfrågan. Räntans storlek i sin tur bestämmer förräntningen av realkapitalet och utgör tröskeln för varje investering. Räntan kan bara skapas som avkastning av arbete. Hon tar i boken upp ett annorlunda och kritiskt sätt att se på ränta och beskriver de missförstånd som hon anser är vanliga när det gäller pengars funktioner. Dessutom menar hon att det endast är ett fåtal människor som faktisk tjänar på det räntesystem som vi har idag. I dagens samhälle är det sällan någon som ifrågasätter räntan. Räntan kan beskrivas som ett sätt att tjäna pengar utan att arbeta Kopplingen till Ekologisk ekonomi Ordet ekologi består av två delar ifrån de grekiska orden oikos, som betyder hus, och logos som betyder förnuft, kunskap. Ekologi betyder alltså läran om huset. I ekonomi, kommer nomos av det grekiska ordet nemeia som betyder ordna eller förvalta. Ekonomi betyder att förvalta huset eller hushållning. Det betyder att ekologisk ekonomi handlar om att förvalta det hus vi bor i utifrån det kunskaper vi har om det. Vår tolkning blir då att vi ska hushålla med de resurser som omger oss och dessa resurser kommer ursprungligen från naturen. Idag bygger ekonomin på den neoklassiska teorin om att vi alla är nyttomaximerare. Dagens ekonomer sätter ett pris på allt; en utrotningshotad art, en människas liv, friskt vatten eller ren luft. Hur kan man sätta ett pris på något som man inte kan få igen? Vet vi idag om hur kommande generationer kommer att värdera rent vatten och frisk luft? I Robert Constanzas verk An introduction to Ecological Economics presenteras en modell för att vi ska förstå hur resurser exploateras. En man vid namn Harald Hotelling menar att en ägare av, till exempel en mineralfyndighet, har två alternativ för att öka värdet av sina tillgångar. Antingen utvinner ägaren resurserna och låter vinsten växa på en bank, genom att uppbära ränta, eller också låter ägaren mineralerna vara kvar i marken för 5 JAKs filosofi Eklund, K Kennedy, M

8 att stiga i värde, när efterfrågan på mineralen ökar. Ägaren kommer att välja det första alternativet om inte den möjliga vinsten han/hon kan tjäna på resursutvinningen i framtiden ökar i värde fortare än räntesatsen. Hotelling menar att om ränta på sparat kapital är högre än förväntad prisstegring på mineralen så kommer ägaren att utvinna sina fyndigheter. På det viset kan man säga att nivån på räntan faktiskt styr hur biologiska resurser hanteras. Alla arter eller ekosystem som inte hanteras på en nivå så att de genererar en ström av nytta till ett större pris än ränta skulle uttömmas och den biologiska mångfalden skulle minska. Hotellings argument belyser betydelsen av ränta på marknaden av biologiska resurser. Om en person kan tjäna 8 % på att investera på aktie- eller fondmarknaden, har han/hon lite intresse av att investera i träd som bara ökar med 3 % varje år eller att bevara en tropisk skog, som har litet mått av vinst. Med ekonomisk logik, skulle biologiska resurser som inte ökar i värde så fort som räntan exploateras och avkastningen sättas in på kapitalmarknaden. Räntan inverkar på hur (av ekonomisk anledning) folk föregriper framtiden. 8 4 JAK 4.1 JAK:s historia bildades Jord Arbete Kapital - riksförening för ekonomisk upplysning, sedermera kallad JAK Riksförening. Idén till JAK hämtades från Danmark, där en liknande förening bildats redan Ändamålet för föreningen var att sprida kännedom om räntans skadeverkningar på samhället och att främja ekonomiskt samarbete för genomförandet av räntefri finansiering. En sparlåneverksamhet utvecklades och började användas under 1970 under beteckningen JAK:s fördelningssystem. 9 Verksamheten växte långsamt men stadigt och 1993 gjordes JAK om till en ekonomisk förening. Redan 1995 skrev JAK, som första svenska kreditinstitut, på FN:s dokument om banker och miljö 10.På grund av ändrad lagstiftning var JAK ekonomisk förening tvungen att anpassa sin föreningsform och JAK Medlemsbank bildades i januari En ansökan om banktillstånd lämnas in till regeringen och den blev godkänd den 18 december 1997 och fyra månader senare registrerades JAK Medlemsbank i finansinspektionens bankregister och banken startades 11 Den fungerar som en telefonbank med kontor i Skövde. Antalet medlemmar är ca En lokal idéutveckling drivs ideellt av medlemmar i 24 lokalavdelningar spridda över hela landet. Allt oftare samarbetar lokalavdelningarna med andra organisationer med liknande visioner om ett rättvist och uthålligt samhälle. 12 JAK:s initialer står för Jord vilket är lika med våra naturresurser, Arbete står för mänskliga insatser som kunnande, arbetsförmåga och skaparkraft, Kapital som blir produkten av jord och arbete och allt som bidrar till att nyttigheter produceras. Danska JAK har formulerat Kapital så här: Realkapital- eller äkta kapital- är resultatet av mänskligt arbete med naturresurser och produktionsmedel samt kunskap om hur de 8 Constanza R Svensson, A-M Oscar Kjellberg Lövfors, M JAK Medlemsbank

9 används. Falskt kapital är däremot den del av det finansiella kapitalet som används för spekulation och som det krävs ränta på Ideologi och begrepp inom JAK JAK vill främja en ekonomi som inte exploaterar människa och natur och det gör man genom att driva ett räntefritt sparlånesystem och genom att upplysa om vilka effekter räntan leder till för människa och miljö. 14 JAK vill genom sina värderingar visa på ett samhälle som bygger på solidaritet och rättvisa. Ett samhälle där alla behandlas lika, oavsett kapitalinnehav eller personliga bankkontakter. JAK har ett lånesystem som bygger på sparpoäng där alla får lika många sparpoäng per sparad krona. Genom sitt sparlånesystem vill man visa att ett räntefritt finansieringssamarbete är möjligt. Jämvikten uppnås genom att medlemmarna både sparar och eftersparar.(se fig.1) 15 INFLÖDE TID UTFLÖDE Fig 1: Flödet av pengar i ett räntefritt system. Källa: Löhnn, J För att kunna sätta sig in i hur systemet är uppbyggt måste några av de begrepp som kommer att användas förklaras. Eftersparande: Ett regelbundet sparande som du som låntagare förbinder dig att prestera under amorteringstiden om du valt ett JAK-lån med tilläggslån. Fördelningstal: Fördelar ditt totala sparande i försparande och eftersparande. Anger därigenom hur stort tilläggslån du kan få i förhållande till grundlånet. Ex. fördelningstalet 4 innebär att ett eftersparande som är fyra gånger försparandet och ett tilläggslån som är fyra gånger grundlånet. Försparande: Det sparande du presterar innan du lånar, ger sparpoäng och därmed lånerätt. Grundlån: Den del av lånet som motsvarar din förspararprestation. Du kan ta antingen ett grundlån eller ett grundlån + tilläggslån. Lånekostnad/avgift: Den avgift du måste betala för att få låna. Täcker administrativa avgifter. Låneinsats: Den insats du erlägger när du tar ett lån. Motsvarar 6% av lånebeloppet. Återbetalas 7 9 månader efter slutamortering. Sparfaktor: Anger hur många sparpoäng du får för ett visst sparande. Sparpoäng: Är måttet på sparprestation gånger sparfaktor. Ex kr som sparats en månad på ett konto med sparfaktor 0,9 ger 900 sparpoäng ( 1000 x 1 x 0,9 = 900 ) Tilläggslån: Inlåningen fördelas bland dem som vill låna. Är tillgången på pengar i JAK:s kassa är god fördelas mer till dem som söker lån genom att fördelningstalet höjs. 13 Svensson, A-M Ibid 15 Löhnn J 9

10 Om du vill kan du få ett tilläggslån som är högst lika med grundlånet gånger fördelningstalet JAK: s sparlånesystem Sparlånesystemet bygger på att du sparar och lånar räntefritt. Du sparar ihop lika mycket som du lånar, men oftast är din sparprestation förskjuten i tid, och görs efter att du fått ditt lån. Innan du kan låna måste du förspara i minst 6 månader. Om du väljer ett JAK-lån med tilläggslån kan en stor del av ditt sparande ske i efterhand ( se figur 2 ). Låneränta förekommer inte i lånesystemet men eftersom det kostar att hantera och administrera verksamheten betalar låntagaren en låneavgift som täcker dessa kostnader. Denna låneavgift är likställd med ränta på så vis att den är avdragsgill i deklarationen. 17 Sparande Försparande Eftersparande Tid Grund- och tilläggslån Lån Fig. 2 Så här fungerar sparlånesystemet Källa: JAK Medlemsbank För att in- och utlåning ska balansera varandra finns det styrmedel inbyggda i systemet. I JAK:s system finns en poängräkning för både sparande och lån. Sparpoäng fås istället för ränta och det är på dessa poäng som lånets storlek beräknas. In - och utflödet av pengar måste vara lika stort över tiden. Sparlånesystemet är i balans genom att de pengar som lånas ut vägs upp av ett lika stort sparande. Det symboliseras i figuren av att grundlånet är lika stort som försparandet och tilläggslånet lika stort som eftersparandet. Som i en vanlig bank måste det ställas en säkerhet motsvarande det belopp som lånas och det görs en kreditprövning. I första hand har man rätt att låna ett grundlån som motsvarar sparpoängen från försparandet, men sedan kan man även få ett tilläggslån beroende på hur mycket pengar det finns i det gemensamma sparandet. Är fördelningstalet 5, så tilläggslånar man upp till 5 gånger grundlånet. Kravet är att man måste efterspara lika mycket som man tilläggslånar så att det blir balans mellan sparande och lån. Vid varje 16 JAK Medlemsbank JAK Medlemsbank

11 återbetalningstillfälle amorterar man på lånet, gör en insättning på kontot som motsvarar tilläggslånet och betalar en del av låneavgiften. När lånet är färdigbetalt har man ett sparbelopp (eftersparandet) som får lyftas tre månader efter det att lånet är återbetalat Nytt studiestödsystem utarbetat utifrån JAK:s ideal Jonas Löhnn menar att i ett räntefritt studiestödssystem kan det mesta av dagens regler behållas. Den enda större skillnaden är att studenterna befrias från räntekostnaderna och istället under amorteringstiden gör ett sparande som är lika stort som amorteringarna. Dessa pengar får studenten tillbaka efter återbetalningstidens slut. Pengarna har under spartiden, kunnat lånas ut till andra studenter och får på det viset en räntefri inlåning. När det räntefria studielånesystemet kommit igång sker utlåningen till största delen med pengar från amorteringar och sparande från tidigare studenter. Den gamla ränteuppräkningen byts ut mot studenternas sparande. Man får ett närmast självbärande system som på sikt ger ekonomiska förutsättningar till ett mer aktivt rekryterande studiestöd. Verksamheten blir betydligt lättare att överblicka och mindre känslig för svängningar i samhällsekonomin. Ju fler räntefria lån och återbetalningar med sparande desto stabilare jämvikt i systemet. Efter halva tiden är sparandet ungefär lika stort som skulden ( se fig 2). Möjligheten finns att kombinera med andra förslag, t.ex. större bidragsdel eller annan återbetalningstakt om man finner behov av det. 19 För att övergå från dagens system till ett alternativ behöver myndigheten finansiera de kvarvarande ränteskulderna, vilka kvarstår trots studenternas räntebortfall. För att införa mer flexibilitet och för att hålla ner kostnaderna vid övergången till det räntefria systemet kan man göra det möjligt att spara i utbildningskonton. Man inrättar en sparform som inte ger avkastning i ränta utan i form av yrkeskompetens. På så sätt kan blivande studenter eller deras anhöriga i förväg åstadkomma hela eller delar av den sparprestation som annars skulle göras i samband med återbetalningen. Sparprestationen kan så att säga överlåtas och på så sätt göra återbetalningen snabbare och ge ytterligare motivation till studier. I slutänden är det näringslivet som får del av den kompetens utbildningsanordnarna ger. Även inom företagsvärlden bör det finnas intresse av att kunna göra räntefria investeringar med en form av kompetensutvecklingsavtal. Branscherna kan certifiera önskvärd utbildning och får då ett större inflytande över tillgång och efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Detta skulle kunna vara ett attraktivt alternativ till den internutbildning som nu sker i stort sett inom alla sektorer. Företagarnas kostnad består i utebliven ränteinkomst medan hela sparkapitalet tillfullo finns att återfå JAK Medlemsbank Löhnn, J 20 Ibid 11

12 5 CSN 5.1 CSN:s organisation och dess verksamhet CSN är den statliga myndighet som ansvarar för studiestödet i Sverige. I början på 60- talet satsade Sverige på utveckling och reformering av det svenska systemet för högre utbildning. Det saknades högkompetent arbetskraft när Sverige höll på att utvecklas inom teknik och industri. Denna satsning krävde en myndighet som kunde hantera de studiefinansiella frågorna som uppstod. Centrala Studiestöds Nämnden inrättades Det är en myndighet som verkar för att alla som vill ska kunna studera även om ekonomin inte skulle tillåta det. Det spelar ingen roll vilken nivå personen vill studera på, var i landet han/hon bor eller vilken klass i samhället personen tillhör, alla har samma chans att söka och få studiestöd för sina studier. 21 Sedan 1964 har CSN utvidgats betydligt och är idag en myndighet på 780 anställda på 25 orter runt om i Sverige. De har blivit så pass utvidgade att de börjat arbeta tillsammans med andra myndigheter och även med privata företag för att kunna skapa bättre förutsättningar för de studerande. Som exempel har man rabattsystem, banktjänster och ekonomisk rådgivning. Internationaliseringen av studier har ökat och det i sin tur ställer krav på att internationella nätverk skapas för att underlätta för de studerande att utveckla sig genom studierna. Att studera utomlands eller att göra sin praktik, projektarbete i ett annat land eller i en annan del av Sverige finns det inga ekonomiska hinder för längre. 22 De tre senaste åren har studiestödsansökningarna ökat kraftigt framförallt till högskoleoch universitets studierna. Det har inneburit stora problem för CSN att klara av servicen till de studerande. Det som är viktigt för framtiden är att kunna ge kunskap och utbildning för att kunna hänga med i dagens utveckling. CSN menar att kunskap och utbildning är en investering som ger samhället mycket mer tillbaka än vad som satsades från början. I och med det nya informationssamhället ställs CSN inför helt nya krav. CSN förutsätter inte att de kommer att vara ensamma i framtiden om att hantera finansiering utav studiestöd. Därför satsar de redan nu på att försöka vara så effektiva, kundvänliga och till nytta för samhället och ekonomin. CSN anser sig vara den enda instansen som finansierar kunskap och utveckling av människor. I ett samtal med Lars Hillerström, på CSN i Sundsvall, anser han att de är en unik bank i sig och att de har stora förutsättningar för att utveckla sig. Än så länge finns inga andra studiestödsmyndigheter som kan konkurrera med CSN. Moderaterna har haft på diskussion och intresse av att bankerna skulle ta över utlåningen men det är en politisk fråga som måste avgöras i Regeringen. Det samarbete som CSN kan tänka sig ha med bankerna är att de skulle ta över de indrivningar av studielån som finns Studielån Det studielån som studenter får låna vid högskolestudier/universitet grundar sig på prisbasbeloppet som regeringen utgår ifrån när det gäller bidrag och lån. Det är ett belopp som fastställs i november varje år och grundar sig på utvecklingen av den allmänna prisutvecklingen även kallad konsumentprisindex. Studiemedlen ska utgöra 175 % utav 21 CSN Ibid 23 Hillerström L. Samtal

13 prisbasbeloppet per läsår. 24 Återbetalningen av studielånet påbörjas 6 mån efter avslutade studier och summan grundar sig på att man betalar tillbaka studielånet med ett årsbelopp som motsvarar 4% av studentens sammanräknade inkomst. Årsinkomstberäkningen grundar sig på den inkomst personen har två år innan återbetalningen påbörjas, så de två första återbetalningsåren blir det en mindre summa att betala än de senare åren. 25 CSN har en ränta på 3,2 % som är ett genomsnitt av statens upplåningskostnader under de senaste tre åren. Denna ränta läggs på varje år och är inte avdragsgill eftersom hänsyn tas till avdragsreglerna i skattesystemet 26. Studielånen avskrivs vid en uppnådd ålder av 65 år, dödsfall eller vid synnerliga skäl Jämförelsemodeller 6.1 Jämförelse mellan CSN och det räntefria lånealternativet Vi har jämfört ett alternativt räntefritt lån med ett räntelån. Det visade sig vara svårt eftersom förutsättningarna var olika även med samma siffror. Från CSN försökte vi få veta hur man beräknade återbetalningen av lånen, men blev hänvisad till den återbetalningskalkyl som finns på deras hemsida 28. Där beräknas återbetalningen enskilt för varje individ och förutsättningarna är därmed olika för alla. Studenten kan endast få en generell bild av återbetalningen då dess tidslängd inte kan beräknas i förväg eftersom den beror på personens ålder, skuldens storlek, ränteutvecklingen och inkomster i framtiden. Med det räntefria alternativet vet studenten redan när han/hon tar lånet hur mycket det kommer att kosta och hur många år det tar för att betala tillbaks det. Vi använder oss av en fiktiv person, Sture som studerar ekologisk ekonomi. Sture är född 1973, vilket motsvaras av den genomsnittliga åldern för EKEKV 98 på Mälardalens Högskola. Sture har inga tidigare studieskulder och han har under läsåren arbetat för en lön upp till fribeloppet. Fribeloppet uppgår till kr/läsår 29. Den del av studielånet som räknas som inkomst (bidragsdelen) uppgår till kr/läsår, tillsammans en årsinkomst på kr/läsår. Efter fyra års studier har Sture tagit ut maximala lån under studietiden och fått en skuld på kr. 30 Efter studierna som avslutades 1999 har Sture fått ett jobb där lönen är kr per månad, den rekommenderade ingångslönen för civilekonomer enligt SACO 31 och hans löneutveckling kommer att vara 5,7 % 32 enligt samma källa. 24 CSN Ibid 26 Eriksson C. Samtal CSN CSN Ibid 30 Ibid 31 Fackförbundet Svenska Arbetsgivarnas Central Organisation för ekonomer. 32 Oldin, C. SACO Samtal

14 För att få veta kostnaden för sitt studielån har Sture på CSN:s hemsida använt sig av deras återbetalningskalkyl. Där har Sture fyllt i sina uppgifter om födelseår, studieskuld, räntesats, inkomst för det tre senaste åren och inkomstutvecklingen. Detta är den kalkyl som presenteras för honom: Stures återbetalningskalkyl från CSN År Skuld 1/1 Inkomst två år tidigare Bet/år Ränta Skuldändring Sammanlagd betalning Tabell 1: Återbetalningskalkyl för Sture. Källa: CSN 2000 Kolumn 1: Visar återbetalningsår. Kolumn 2: Visar aktuellt skuldbelopp. Kolumn 3: Den beräknade procentuella löneutvecklingen. Kolumn 4: Det sammanlagda beloppet Sture ska betala varje år. Kolumn 5: Räntebeloppets storlek varje år. Kolumn 6: Ökning/minskning av skulden. Kolumn 7: Den sammanlagda utgiften över tiden Med hjälp av återbetalningskalkylen kan Sture se i kolumn 6 att de första två åren ökar skulden i och med den låga inkomsten förutvarande år. Efter 18 år (se kolumn 1 och 7) har Sture betalat tillbaka hela sitt studielån till en kostnad av kr. Det innebär att Stures lån skulle kosta honom kr. Sture har genom sitt ekonomiintresse kommit i kontakt med JAK Medlemsbank och fått veta att det har funnits funderingar på att göra ett räntefritt studielånsalternativ och vill se om det skulle kunna minska hans kostnader för studierna. Han tog kontakt med Jonas Löhnn och fick en beräkningskalkyl som bygger på samma förutsättningar som ett CSNlån men med de räntefria låneprinciperna. I den här låneberäkningen tas det inte hänsyn till den studerandes ålder. Det som blir annorlunda för Stures del genom att ta ett 14

15 räntefritt lån är att han accepterar att fullfölja ett eftersparkrav, det som är förutsättningen för att systemet ska vara i jämvikt (se fig.1). Stures återbetalningskalkyl med det räntefria alternativet Alternativ modell med räntefri upplåning Stud. Sam.lagd Summa År skuld Lön/år Eftersp./år Bet./år betalning eftersparande Tabell 2 Räntefri lånekalkyl för Sture, enligt Löhnn, J Källa: Löhnn, J Kolumn 1: Visar återbetalningsår. Kolumn 2: Visar aktuellt skuldbelopp. Kolumn 3: Beräknad procentuell löneökning. Kolumn 4: Det belopp som betalas in för att fullgöra eftersparkravet. Kolumn 5: Det sammanlagda beloppet Sture ska betala varje år. Kolumn 6: Den sammanlagda utgiften över tiden. Kolumn 7:. Den sammanlagda summan av eftersparandet. I denna tabell ( kolumn1) ser man att Sture får en återbetalningstid på 22 år. Han har under den tiden betalat totalt kr (kolumn 6) och av det återfår han i det här fallet kr (kolumn 7). Dessa pengar återbetalas 6 mån efter avslutad betalning. Eftersparandet (kolumn 4) motsvarar 50 % av den årliga återbetalningen (kolumn 5). Detta eftersparande påbörjas redan vid första återbetalningstillfället direkt efter de avslutade studier. 15

16 I dagens system betalar låntagaren 100 kr/år i expeditionsavgift och 150 kr vid första utbetalningen per termin och den kostnaden finns kvar oavsett vilket av systemen Sture väljer. 7 Analys Vi har jämfört två olika system för att låna till studier. Det ena systemet är byggt på det befintliga studielånet som finns i dag och som handhas av CSN. Det andra är byggt på ett räntefritt alternativ som har grund i JAK Medlemsbank sparlånesystem. I jämförelsen har vi utgått från att samma förutsättningar har gällt båda systemen. Det har medfört att den sparprestation som normalt gäller ett JAK-lån före låntagandet inte ligger på de enskilda studenten utan inräknat i lånesystemet hos den myndighet som handhar det. I CSN:s kalkyl ser man att studielånet ökar de två första åren på grund av den låga inkomsten de två förutvarande åren, eftersom årsbeloppet inte täcker amorteringen och räntekostnaden fullt ut. I det räntefria alternativet täcker det inbetalda årsbeloppet både sparandet och eftersparandet. Trots det tar det längre tid att betala in hela lånet i det alternativa lånet. När det gäller att ta hänsyn till inflationen så finns den inte med i återbetalningskalkylen för CSN där den istället finns med i inkomstutvecklingen. Det alternativa lånet räknas som inflationsneutralt, eftersom sparandet och lånet drabbas lika av inflationen. Som sparare blir man inte kompenserad och som låntagare behöver man inte kompensera andra. Genom denna balans blir inflationen neutraliserad. Vår problemställning är om det är möjligt för studenten att minska sina kostnader med ett räntefritt studiestödsalternativ och det tycker vi att jämförelsen visar att man kan. Som man kan se i tabell 1 (kolumn 4) och tabell 2 (kolumn 6) blir kostnaden för lånen per år högre med det räntefria alternativet och avbetalningstidens längd i år räknat längre, men det räntefria alternativet ger pengar tillbaka vilket inte CSN alternativet ger. CSN-lånet kostar studenten cirka kr, där det räntefria alternativet i stället ger studenten cirka kr tillbaka efter återbetalningstidens slut. Värdet av de eftersparade pengarna ökar inte procentuellt eftersom man inte får ränta på dem den tiden man har dem innestående. Som jämförelse kan dock påpekas att om man hade sparat samma summa på ett vanligt banksparande hade den procentuella räntan varit så låg att det inte blivit någon större skillnad om man ser till dagens bankränta. Vår slutsats är att även om det tar längre tid att betala tillbaka det alternativa lånet så kan det aldrig bli lika kostsamt som ett ordinärt CSN-lån då räntan som ingår i lånet inte är bundet utan följer genomsnittet för statens upplåningskostnader. Vi anser att det är en större fördel för studenten att efterspara längre för att sedan kunna kvittera ut en summa av cirka kr som dessutom har varit till gagn för andra studielåntagare. 16

17 Källförteckning Litteratur Constanza Robert mfl An Introductin to Ecological Economics CRC Press LLC ISNB Eklund Klas Vår ekonomi 1997 ISBN x Fälts Tryckeri AB, Värnamo Kennedy Margrit Pengar utan ränta och inflation. Bokförlaget Korpen 1993 ISBN Svensson, Ann-Marie 1998 Kan ekonomi vara uthållig & rättvis? Artiklar Kjellberg Oscar Räntefri nr sid 13 Bankverksamhet och miljön Lövfors Maria Räntefri nr sid 11 Banken närmar sig Broschyrer JAK Medlemsbank Informationsbroschyr Eskilstuna Offset 1998 Löhnn Jonas Räntefria studiemedel Bild och form, Grahl s Sala. Internet CSN Kort om CSN-lån CSN Studiestöd i Sverige CSN Om CSN CSN Årsredovisningar CSN Lånekalkyl JAK:s filosofi JAK Medlemsbank Ordlista JAK Medlemsbank Studiemedel SIF Lönestatistik Statistiska Centralbyrån Ekonomi Sveriges Riksdag Utbildningsutskottets betänkande 1999/2000:UbU Samtal Eriksson Christer CSN Eskilstuna Hillerström Lars CSN: s huvudkontor i Sundsvall Kedbäck Sten Inge JAK Skövde 2000 vecka 11 flera samtal Oldin Claes SACO Stockholm