Ett räntefritt. studiestödsalternativ till CSN?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett räntefritt. studiestödsalternativ till CSN?"

Transkript

1 Mälardalens Högskola Projektarbete i Ekologisk Inst. Ekonomi och informatik Ekonomi, 5 p Box 883 B-uppsats/EKEKV Västerås Ett räntefritt studiestödsalternativ till CSN? Handledare: Robert Hjalmarsson Författare: Maria Berger Kerstin Wallin

2 Sammanfattning Datum: Nivå: Uppsats på B-nivå, 5 poäng med inriktning mot Ekologisk Ekonomi. Författare: Maria Berger Kerstin Wallin Cederg 7 Lundbylöt Rytterne Västerås Västerås Handledare: Robert Hjalmarsson Titel: Ett räntefritt studiestödsalternativ till CSN? Problem: Syfte: Metod: Är det möjligt att minska studentens kostnader för studielån med ett räntefritt studiestödsalternativ? Vårt syfte är att jämföra ett alternativt studielånssystem byggt med JAK Medlemsbank sparlånesystem som grund med CSN:s studielån. Vi vill se om det kan bli kostnadsmässigt billigare än med dagens system. Vi har använt oss av studentlitteratur, matematiska skisser och även en mindre fallstudie för att kunna få svar på vår frågeställning, om det är ekonomiskt lönsamt för studenten med ett räntefritt studiestödsalternativ. Härefter har vi satt upp riktlinjer för att kunna påvisa vad vi kommit fram till. Vi utgår från en teori, metod och empirimodell, med störst vikt lagd på empiridelen. Slutsatser: Vi har besvarat vår fråga med ett ja, studenten kan minska kostnaderna för sina studielån genom att välja ett räntefritt alternativ. Vi anser att det är dyrare för studenten med ett CSN-lån än med ett räntefritt alternativ. Frågan som studenten ställs inför är om han/hon är beredd att fullfölja kraven som är förknippade med ett räntefritt studielån. Det tar längre tid att betala tillbaka ett räntefritt lån men det medför att studenten får tillbaka den summan han/hon har eftersparat 2

3 Innehållsförteckning Sid 1 Inledning Bakgrund Frågeställning Syfte Avgränsning 4 2 Metod Vetenskapsteori Vetenskapsmetod Källor 6 3 Ränta Dagens ekonomiska system med avseende på ränta Kopplingen till Ekologisk ekonomi 7 4 JAK JAK:s historia Ideologi och begrepp inom JAK JAK:s sparlånesystem Nytt studiestödssystem utarbetat utifrån JAK:s ideal 11 5 CSN CSN:s organisation och dess verksamhet Studielån 12 6 Jämförelsemodell Jämförelse mellan CSN och det räntefria lånealternativet 13 7 Sammanfattning/Analys 16 Källförteckning 17 3

4 Inledning 1.1 Bakgrund I dagens samhälle är utbildning av stor betydelse. Arbetsmarknaden efterfrågar utbildad personal inom många olika områden och intagningen till högskolor/universitet har ökat. Ofta är utbildningstiderna långa och de allra flesta studenter finansierar studierna med någon form av studiestöd, i studiestöd räknar vi in både bidrag och lån. Med dagens studiestödsystem är återbetalningstiden oftast lång och kostsam för studenterna. Det har inte heller uppmuntrats till att dryga ut studielånen med arbetsinkomst eftersom inkomster över fribeloppet minskar lånet. Regeringen har lagt fram ett förslag till förändringar av studiestödet som ska börja gälla år Systemet bygger på att alla studielån ska betalas tillbaka för att få ner avskrivningarna av studielånen. 1 Vi har funderat på andra former för att finansiera studier. Vi har vetskap om att det framlagts alternativa förslag till förändring av hela studiestödssystemet och vi är intresserade av att undersöka om det är genomförbart. Det alternativ vi valt att undersöka är utarbetat av Jonas Löhnn, lokalombud i JAK Medlemsbank. Jonas arbetar som präst och politiker och har ägnat tid till att utarbeta ett studiestödsystem som bygger på att studenterna lånar pengar utan att betala ränta och på att studenterna ska betala tillbaka hela lånebeloppet. 1.2 Frågeställning Är det möjligt att minska studentens kostnader för studielån med ett räntefritt studiestödsalternativ? 1.3 Syfte Vårt syfte är att jämföra ett alternativt studielånssystem byggt med JAK Medlemsbank sparlånesystem som grund med CSN:s studielån. Vi vill se om det kan bli kostnadsmässigt billigare än med dagens system. 1.4 Avgränsning Vi begränsar oss till att förklara JAK Medlemsbanks- modell för att få en bakgrund till det studiestödssystem som Jonas Löhnn utarbetat. Detta system kommer att jämföras med det befintliga studiestödssystemet som gäller idag. Vi tar inte upp Regeringens nya studiestödssystem, som ska börja gälla 2001,eftersom det inte berör oss. Ränta, som företeelse, kommer vi att ta upp i anledning av att JAK Medlemsbanks system bygger på ett räntefritt alternativ. Vi behandlar ämnet från individens perspektiv. 1 Sveriges Riksdag

5 2 Metod 2.1 Vetenskapsteori De två vetenskapliga huvudriktningarna är positivism och hermeneutik. Den ena står naturvetenskapen nära och den andra är utpräglat humanistisk. Hermeneutiken är vetenskapen som bygger på förståelse, eller tolkningen av hur vi genom att se in i oss själva (introspektion) och på det viset kan förstå hur andra människor känner (empati). Ett centralt begrepp inom hermeneutiken är förförståelse, som innebär att vi inte uppfattar verkligheten enbart genom våra sinnen. Förförståelse bygger ofta på ett önsketänkande och påverkar våra värderingar. Olika kulturer t.ex. har olika förförståelse, och det finns ingenting som säger att just ens egen uppfattning är den rätta. 2 Positivismen menar att vi endast har två källor till kunskap, det vi iakttar med våra sinnen och det vi kan räkna ut logiskt. Det är med hjälp av iakttagelserna (den empiriska kunskapen) vi bestämmer fakta, men det betyder inte att positivisten tror allt hon/han ser eller hör, eftersom grundinställningen är kritisk. Logiken utgår ifrån vårt sätt att använda språket och vårt intellekt. Hon/han arbetar utifrån olika hypoteser som antingen kan verifieras eller falsifieras Vetenskapsmetod Med metod avses ett vetenskapligt sätt att närma sig det ämne man skall skriva om och hur man ämnar behandla ämnet. Det vi har använt oss av i denna uppsats är den hypotetiskt-deduktiva metoden som gäller inom positivismen. Vi har utgått från vår hypotes, gjort en deduktiv slutledning och undersökt om premisserna kan stämma med verkligheten. Det har vi gjort genom att använda av två metoder, deskriptiv beskrivning och fallstudie. Deskriptiv beskrivning är att redogöra för hur något ser ut eller fungerar. Insamlade fakta måste sorteras och användas för att visa något. De fakta man tar med ska vara relevanta för uppsatsen. Fallstudier är ofta användbara i vetenskapliga undersökningar. Syftet är att med en liten del av händelsen, beskriva verkligheten och låta den händelsen representera verkligheten. Problemet är att en liten del inte riktigt kan beskriva verkligheten fullt ut, så slutsatserna man drar bör behandlas med försiktighet. Fallstudien innebär närhet till analysobjektet, den ger inlevelse och bjuder på upplevelser. Vi börjar med en deskriptiv beskrivning för att visa hur det system som idag används fungerar och hur det alternativa systemet är tänkt. Vi kommer att visa exempel genom tabeller. 2 Gilje, N Grimen, H Ibid 5

6 2.3 Källor Information och fakta har hämtats genom kontakt av personer som arbetar inom CSN och JAK. Vi har även tagit del av organisationernas skrifter och hemsidor på Internet. För övrigt har vi läst litteratur som ingått i kurser om ekologisk ekonomi och nationalekonomi. Vi har även läst kritiskt inriktade böcker som behandlar hur räntan inverkar på samhället. För att få en grund till CSN:s system har information hämtats från regeringspropositioner. Vi är medvetna om att organisationerna gärna vill framstå som ett bra alternativ utåt och att mycket av den information vi tagit del av är ofta är vinklad. Litteraturen vi läst har olika sätt att se på det rådande monetära systemet. 4 4 Ex Kennedy, M, Constanza, R 6

7 3 Ränta 3.1 Dagens ekonomiska system med avseende på ränta För att förstå problematiken med ränta måste man först göra klart vad ränta är. En definition, tagen från Bonniers Multimedia Lexikon 1996 är att ränta = vinst eller avkastning av kapital; räntefot; avgift för lån; pris på kredit. Räntefot förklaras med : räntesats, ränta per år, ränta i procent. JAK:s definition är att ränta är alla inkomster och utgifter som grundar sig på ägande av t.ex. aktier eller pengar, istället för på utfört arbete 5. Ekonomen Klas Eklund har i sin bok Vår ekonomi, som ingår i grundkurser i nationalekonomi på gymnasie- och högskolenivå, inte någon förklaring på ordet ränta. Eklund menar att räntan har en mycket viktig funktion på kreditmarknaden, eftersom det är genom den som spararen ska lockas att ställa medel till kreditmarknadens förfogande, och likaledes tala om för låntagaren vad det kostar att låna. Han förklarar räntans funktioner men den behandlas som en självklarhet. 6 En författare som ifrågasätter räntan är Margrit Kennedy, där har man definitionen att ränta är det till en bestämd tid relaterade utlåningspriset på pengar. Dess storlek varierar beroende på tillgång och efterfrågan. Räntans storlek i sin tur bestämmer förräntningen av realkapitalet och utgör tröskeln för varje investering. Räntan kan bara skapas som avkastning av arbete. Hon tar i boken upp ett annorlunda och kritiskt sätt att se på ränta och beskriver de missförstånd som hon anser är vanliga när det gäller pengars funktioner. Dessutom menar hon att det endast är ett fåtal människor som faktisk tjänar på det räntesystem som vi har idag. I dagens samhälle är det sällan någon som ifrågasätter räntan. Räntan kan beskrivas som ett sätt att tjäna pengar utan att arbeta Kopplingen till Ekologisk ekonomi Ordet ekologi består av två delar ifrån de grekiska orden oikos, som betyder hus, och logos som betyder förnuft, kunskap. Ekologi betyder alltså läran om huset. I ekonomi, kommer nomos av det grekiska ordet nemeia som betyder ordna eller förvalta. Ekonomi betyder att förvalta huset eller hushållning. Det betyder att ekologisk ekonomi handlar om att förvalta det hus vi bor i utifrån det kunskaper vi har om det. Vår tolkning blir då att vi ska hushålla med de resurser som omger oss och dessa resurser kommer ursprungligen från naturen. Idag bygger ekonomin på den neoklassiska teorin om att vi alla är nyttomaximerare. Dagens ekonomer sätter ett pris på allt; en utrotningshotad art, en människas liv, friskt vatten eller ren luft. Hur kan man sätta ett pris på något som man inte kan få igen? Vet vi idag om hur kommande generationer kommer att värdera rent vatten och frisk luft? I Robert Constanzas verk An introduction to Ecological Economics presenteras en modell för att vi ska förstå hur resurser exploateras. En man vid namn Harald Hotelling menar att en ägare av, till exempel en mineralfyndighet, har två alternativ för att öka värdet av sina tillgångar. Antingen utvinner ägaren resurserna och låter vinsten växa på en bank, genom att uppbära ränta, eller också låter ägaren mineralerna vara kvar i marken för 5 JAKs filosofi Eklund, K Kennedy, M

8 att stiga i värde, när efterfrågan på mineralen ökar. Ägaren kommer att välja det första alternativet om inte den möjliga vinsten han/hon kan tjäna på resursutvinningen i framtiden ökar i värde fortare än räntesatsen. Hotelling menar att om ränta på sparat kapital är högre än förväntad prisstegring på mineralen så kommer ägaren att utvinna sina fyndigheter. På det viset kan man säga att nivån på räntan faktiskt styr hur biologiska resurser hanteras. Alla arter eller ekosystem som inte hanteras på en nivå så att de genererar en ström av nytta till ett större pris än ränta skulle uttömmas och den biologiska mångfalden skulle minska. Hotellings argument belyser betydelsen av ränta på marknaden av biologiska resurser. Om en person kan tjäna 8 % på att investera på aktie- eller fondmarknaden, har han/hon lite intresse av att investera i träd som bara ökar med 3 % varje år eller att bevara en tropisk skog, som har litet mått av vinst. Med ekonomisk logik, skulle biologiska resurser som inte ökar i värde så fort som räntan exploateras och avkastningen sättas in på kapitalmarknaden. Räntan inverkar på hur (av ekonomisk anledning) folk föregriper framtiden. 8 4 JAK 4.1 JAK:s historia bildades Jord Arbete Kapital - riksförening för ekonomisk upplysning, sedermera kallad JAK Riksförening. Idén till JAK hämtades från Danmark, där en liknande förening bildats redan Ändamålet för föreningen var att sprida kännedom om räntans skadeverkningar på samhället och att främja ekonomiskt samarbete för genomförandet av räntefri finansiering. En sparlåneverksamhet utvecklades och började användas under 1970 under beteckningen JAK:s fördelningssystem. 9 Verksamheten växte långsamt men stadigt och 1993 gjordes JAK om till en ekonomisk förening. Redan 1995 skrev JAK, som första svenska kreditinstitut, på FN:s dokument om banker och miljö 10.På grund av ändrad lagstiftning var JAK ekonomisk förening tvungen att anpassa sin föreningsform och JAK Medlemsbank bildades i januari En ansökan om banktillstånd lämnas in till regeringen och den blev godkänd den 18 december 1997 och fyra månader senare registrerades JAK Medlemsbank i finansinspektionens bankregister och banken startades 11 Den fungerar som en telefonbank med kontor i Skövde. Antalet medlemmar är ca En lokal idéutveckling drivs ideellt av medlemmar i 24 lokalavdelningar spridda över hela landet. Allt oftare samarbetar lokalavdelningarna med andra organisationer med liknande visioner om ett rättvist och uthålligt samhälle. 12 JAK:s initialer står för Jord vilket är lika med våra naturresurser, Arbete står för mänskliga insatser som kunnande, arbetsförmåga och skaparkraft, Kapital som blir produkten av jord och arbete och allt som bidrar till att nyttigheter produceras. Danska JAK har formulerat Kapital så här: Realkapital- eller äkta kapital- är resultatet av mänskligt arbete med naturresurser och produktionsmedel samt kunskap om hur de 8 Constanza R Svensson, A-M Oscar Kjellberg Lövfors, M JAK Medlemsbank

9 används. Falskt kapital är däremot den del av det finansiella kapitalet som används för spekulation och som det krävs ränta på Ideologi och begrepp inom JAK JAK vill främja en ekonomi som inte exploaterar människa och natur och det gör man genom att driva ett räntefritt sparlånesystem och genom att upplysa om vilka effekter räntan leder till för människa och miljö. 14 JAK vill genom sina värderingar visa på ett samhälle som bygger på solidaritet och rättvisa. Ett samhälle där alla behandlas lika, oavsett kapitalinnehav eller personliga bankkontakter. JAK har ett lånesystem som bygger på sparpoäng där alla får lika många sparpoäng per sparad krona. Genom sitt sparlånesystem vill man visa att ett räntefritt finansieringssamarbete är möjligt. Jämvikten uppnås genom att medlemmarna både sparar och eftersparar.(se fig.1) 15 INFLÖDE TID UTFLÖDE Fig 1: Flödet av pengar i ett räntefritt system. Källa: Löhnn, J För att kunna sätta sig in i hur systemet är uppbyggt måste några av de begrepp som kommer att användas förklaras. Eftersparande: Ett regelbundet sparande som du som låntagare förbinder dig att prestera under amorteringstiden om du valt ett JAK-lån med tilläggslån. Fördelningstal: Fördelar ditt totala sparande i försparande och eftersparande. Anger därigenom hur stort tilläggslån du kan få i förhållande till grundlånet. Ex. fördelningstalet 4 innebär att ett eftersparande som är fyra gånger försparandet och ett tilläggslån som är fyra gånger grundlånet. Försparande: Det sparande du presterar innan du lånar, ger sparpoäng och därmed lånerätt. Grundlån: Den del av lånet som motsvarar din förspararprestation. Du kan ta antingen ett grundlån eller ett grundlån + tilläggslån. Lånekostnad/avgift: Den avgift du måste betala för att få låna. Täcker administrativa avgifter. Låneinsats: Den insats du erlägger när du tar ett lån. Motsvarar 6% av lånebeloppet. Återbetalas 7 9 månader efter slutamortering. Sparfaktor: Anger hur många sparpoäng du får för ett visst sparande. Sparpoäng: Är måttet på sparprestation gånger sparfaktor. Ex kr som sparats en månad på ett konto med sparfaktor 0,9 ger 900 sparpoäng ( 1000 x 1 x 0,9 = 900 ) Tilläggslån: Inlåningen fördelas bland dem som vill låna. Är tillgången på pengar i JAK:s kassa är god fördelas mer till dem som söker lån genom att fördelningstalet höjs. 13 Svensson, A-M Ibid 15 Löhnn J 9

10 Om du vill kan du få ett tilläggslån som är högst lika med grundlånet gånger fördelningstalet JAK: s sparlånesystem Sparlånesystemet bygger på att du sparar och lånar räntefritt. Du sparar ihop lika mycket som du lånar, men oftast är din sparprestation förskjuten i tid, och görs efter att du fått ditt lån. Innan du kan låna måste du förspara i minst 6 månader. Om du väljer ett JAK-lån med tilläggslån kan en stor del av ditt sparande ske i efterhand ( se figur 2 ). Låneränta förekommer inte i lånesystemet men eftersom det kostar att hantera och administrera verksamheten betalar låntagaren en låneavgift som täcker dessa kostnader. Denna låneavgift är likställd med ränta på så vis att den är avdragsgill i deklarationen. 17 Sparande Försparande Eftersparande Tid Grund- och tilläggslån Lån Fig. 2 Så här fungerar sparlånesystemet Källa: JAK Medlemsbank För att in- och utlåning ska balansera varandra finns det styrmedel inbyggda i systemet. I JAK:s system finns en poängräkning för både sparande och lån. Sparpoäng fås istället för ränta och det är på dessa poäng som lånets storlek beräknas. In - och utflödet av pengar måste vara lika stort över tiden. Sparlånesystemet är i balans genom att de pengar som lånas ut vägs upp av ett lika stort sparande. Det symboliseras i figuren av att grundlånet är lika stort som försparandet och tilläggslånet lika stort som eftersparandet. Som i en vanlig bank måste det ställas en säkerhet motsvarande det belopp som lånas och det görs en kreditprövning. I första hand har man rätt att låna ett grundlån som motsvarar sparpoängen från försparandet, men sedan kan man även få ett tilläggslån beroende på hur mycket pengar det finns i det gemensamma sparandet. Är fördelningstalet 5, så tilläggslånar man upp till 5 gånger grundlånet. Kravet är att man måste efterspara lika mycket som man tilläggslånar så att det blir balans mellan sparande och lån. Vid varje 16 JAK Medlemsbank JAK Medlemsbank

11 återbetalningstillfälle amorterar man på lånet, gör en insättning på kontot som motsvarar tilläggslånet och betalar en del av låneavgiften. När lånet är färdigbetalt har man ett sparbelopp (eftersparandet) som får lyftas tre månader efter det att lånet är återbetalat Nytt studiestödsystem utarbetat utifrån JAK:s ideal Jonas Löhnn menar att i ett räntefritt studiestödssystem kan det mesta av dagens regler behållas. Den enda större skillnaden är att studenterna befrias från räntekostnaderna och istället under amorteringstiden gör ett sparande som är lika stort som amorteringarna. Dessa pengar får studenten tillbaka efter återbetalningstidens slut. Pengarna har under spartiden, kunnat lånas ut till andra studenter och får på det viset en räntefri inlåning. När det räntefria studielånesystemet kommit igång sker utlåningen till största delen med pengar från amorteringar och sparande från tidigare studenter. Den gamla ränteuppräkningen byts ut mot studenternas sparande. Man får ett närmast självbärande system som på sikt ger ekonomiska förutsättningar till ett mer aktivt rekryterande studiestöd. Verksamheten blir betydligt lättare att överblicka och mindre känslig för svängningar i samhällsekonomin. Ju fler räntefria lån och återbetalningar med sparande desto stabilare jämvikt i systemet. Efter halva tiden är sparandet ungefär lika stort som skulden ( se fig 2). Möjligheten finns att kombinera med andra förslag, t.ex. större bidragsdel eller annan återbetalningstakt om man finner behov av det. 19 För att övergå från dagens system till ett alternativ behöver myndigheten finansiera de kvarvarande ränteskulderna, vilka kvarstår trots studenternas räntebortfall. För att införa mer flexibilitet och för att hålla ner kostnaderna vid övergången till det räntefria systemet kan man göra det möjligt att spara i utbildningskonton. Man inrättar en sparform som inte ger avkastning i ränta utan i form av yrkeskompetens. På så sätt kan blivande studenter eller deras anhöriga i förväg åstadkomma hela eller delar av den sparprestation som annars skulle göras i samband med återbetalningen. Sparprestationen kan så att säga överlåtas och på så sätt göra återbetalningen snabbare och ge ytterligare motivation till studier. I slutänden är det näringslivet som får del av den kompetens utbildningsanordnarna ger. Även inom företagsvärlden bör det finnas intresse av att kunna göra räntefria investeringar med en form av kompetensutvecklingsavtal. Branscherna kan certifiera önskvärd utbildning och får då ett större inflytande över tillgång och efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Detta skulle kunna vara ett attraktivt alternativ till den internutbildning som nu sker i stort sett inom alla sektorer. Företagarnas kostnad består i utebliven ränteinkomst medan hela sparkapitalet tillfullo finns att återfå JAK Medlemsbank Löhnn, J 20 Ibid 11

12 5 CSN 5.1 CSN:s organisation och dess verksamhet CSN är den statliga myndighet som ansvarar för studiestödet i Sverige. I början på 60- talet satsade Sverige på utveckling och reformering av det svenska systemet för högre utbildning. Det saknades högkompetent arbetskraft när Sverige höll på att utvecklas inom teknik och industri. Denna satsning krävde en myndighet som kunde hantera de studiefinansiella frågorna som uppstod. Centrala Studiestöds Nämnden inrättades Det är en myndighet som verkar för att alla som vill ska kunna studera även om ekonomin inte skulle tillåta det. Det spelar ingen roll vilken nivå personen vill studera på, var i landet han/hon bor eller vilken klass i samhället personen tillhör, alla har samma chans att söka och få studiestöd för sina studier. 21 Sedan 1964 har CSN utvidgats betydligt och är idag en myndighet på 780 anställda på 25 orter runt om i Sverige. De har blivit så pass utvidgade att de börjat arbeta tillsammans med andra myndigheter och även med privata företag för att kunna skapa bättre förutsättningar för de studerande. Som exempel har man rabattsystem, banktjänster och ekonomisk rådgivning. Internationaliseringen av studier har ökat och det i sin tur ställer krav på att internationella nätverk skapas för att underlätta för de studerande att utveckla sig genom studierna. Att studera utomlands eller att göra sin praktik, projektarbete i ett annat land eller i en annan del av Sverige finns det inga ekonomiska hinder för längre. 22 De tre senaste åren har studiestödsansökningarna ökat kraftigt framförallt till högskoleoch universitets studierna. Det har inneburit stora problem för CSN att klara av servicen till de studerande. Det som är viktigt för framtiden är att kunna ge kunskap och utbildning för att kunna hänga med i dagens utveckling. CSN menar att kunskap och utbildning är en investering som ger samhället mycket mer tillbaka än vad som satsades från början. I och med det nya informationssamhället ställs CSN inför helt nya krav. CSN förutsätter inte att de kommer att vara ensamma i framtiden om att hantera finansiering utav studiestöd. Därför satsar de redan nu på att försöka vara så effektiva, kundvänliga och till nytta för samhället och ekonomin. CSN anser sig vara den enda instansen som finansierar kunskap och utveckling av människor. I ett samtal med Lars Hillerström, på CSN i Sundsvall, anser han att de är en unik bank i sig och att de har stora förutsättningar för att utveckla sig. Än så länge finns inga andra studiestödsmyndigheter som kan konkurrera med CSN. Moderaterna har haft på diskussion och intresse av att bankerna skulle ta över utlåningen men det är en politisk fråga som måste avgöras i Regeringen. Det samarbete som CSN kan tänka sig ha med bankerna är att de skulle ta över de indrivningar av studielån som finns Studielån Det studielån som studenter får låna vid högskolestudier/universitet grundar sig på prisbasbeloppet som regeringen utgår ifrån när det gäller bidrag och lån. Det är ett belopp som fastställs i november varje år och grundar sig på utvecklingen av den allmänna prisutvecklingen även kallad konsumentprisindex. Studiemedlen ska utgöra 175 % utav 21 CSN Ibid 23 Hillerström L. Samtal

13 prisbasbeloppet per läsår. 24 Återbetalningen av studielånet påbörjas 6 mån efter avslutade studier och summan grundar sig på att man betalar tillbaka studielånet med ett årsbelopp som motsvarar 4% av studentens sammanräknade inkomst. Årsinkomstberäkningen grundar sig på den inkomst personen har två år innan återbetalningen påbörjas, så de två första återbetalningsåren blir det en mindre summa att betala än de senare åren. 25 CSN har en ränta på 3,2 % som är ett genomsnitt av statens upplåningskostnader under de senaste tre åren. Denna ränta läggs på varje år och är inte avdragsgill eftersom hänsyn tas till avdragsreglerna i skattesystemet 26. Studielånen avskrivs vid en uppnådd ålder av 65 år, dödsfall eller vid synnerliga skäl Jämförelsemodeller 6.1 Jämförelse mellan CSN och det räntefria lånealternativet Vi har jämfört ett alternativt räntefritt lån med ett räntelån. Det visade sig vara svårt eftersom förutsättningarna var olika även med samma siffror. Från CSN försökte vi få veta hur man beräknade återbetalningen av lånen, men blev hänvisad till den återbetalningskalkyl som finns på deras hemsida 28. Där beräknas återbetalningen enskilt för varje individ och förutsättningarna är därmed olika för alla. Studenten kan endast få en generell bild av återbetalningen då dess tidslängd inte kan beräknas i förväg eftersom den beror på personens ålder, skuldens storlek, ränteutvecklingen och inkomster i framtiden. Med det räntefria alternativet vet studenten redan när han/hon tar lånet hur mycket det kommer att kosta och hur många år det tar för att betala tillbaks det. Vi använder oss av en fiktiv person, Sture som studerar ekologisk ekonomi. Sture är född 1973, vilket motsvaras av den genomsnittliga åldern för EKEKV 98 på Mälardalens Högskola. Sture har inga tidigare studieskulder och han har under läsåren arbetat för en lön upp till fribeloppet. Fribeloppet uppgår till kr/läsår 29. Den del av studielånet som räknas som inkomst (bidragsdelen) uppgår till kr/läsår, tillsammans en årsinkomst på kr/läsår. Efter fyra års studier har Sture tagit ut maximala lån under studietiden och fått en skuld på kr. 30 Efter studierna som avslutades 1999 har Sture fått ett jobb där lönen är kr per månad, den rekommenderade ingångslönen för civilekonomer enligt SACO 31 och hans löneutveckling kommer att vara 5,7 % 32 enligt samma källa. 24 CSN Ibid 26 Eriksson C. Samtal CSN CSN Ibid 30 Ibid 31 Fackförbundet Svenska Arbetsgivarnas Central Organisation för ekonomer. 32 Oldin, C. SACO Samtal

14 För att få veta kostnaden för sitt studielån har Sture på CSN:s hemsida använt sig av deras återbetalningskalkyl. Där har Sture fyllt i sina uppgifter om födelseår, studieskuld, räntesats, inkomst för det tre senaste åren och inkomstutvecklingen. Detta är den kalkyl som presenteras för honom: Stures återbetalningskalkyl från CSN År Skuld 1/1 Inkomst två år tidigare Bet/år Ränta Skuldändring Sammanlagd betalning Tabell 1: Återbetalningskalkyl för Sture. Källa: CSN 2000 Kolumn 1: Visar återbetalningsår. Kolumn 2: Visar aktuellt skuldbelopp. Kolumn 3: Den beräknade procentuella löneutvecklingen. Kolumn 4: Det sammanlagda beloppet Sture ska betala varje år. Kolumn 5: Räntebeloppets storlek varje år. Kolumn 6: Ökning/minskning av skulden. Kolumn 7: Den sammanlagda utgiften över tiden Med hjälp av återbetalningskalkylen kan Sture se i kolumn 6 att de första två åren ökar skulden i och med den låga inkomsten förutvarande år. Efter 18 år (se kolumn 1 och 7) har Sture betalat tillbaka hela sitt studielån till en kostnad av kr. Det innebär att Stures lån skulle kosta honom kr. Sture har genom sitt ekonomiintresse kommit i kontakt med JAK Medlemsbank och fått veta att det har funnits funderingar på att göra ett räntefritt studielånsalternativ och vill se om det skulle kunna minska hans kostnader för studierna. Han tog kontakt med Jonas Löhnn och fick en beräkningskalkyl som bygger på samma förutsättningar som ett CSNlån men med de räntefria låneprinciperna. I den här låneberäkningen tas det inte hänsyn till den studerandes ålder. Det som blir annorlunda för Stures del genom att ta ett 14

15 räntefritt lån är att han accepterar att fullfölja ett eftersparkrav, det som är förutsättningen för att systemet ska vara i jämvikt (se fig.1). Stures återbetalningskalkyl med det räntefria alternativet Alternativ modell med räntefri upplåning Stud. Sam.lagd Summa År skuld Lön/år Eftersp./år Bet./år betalning eftersparande Tabell 2 Räntefri lånekalkyl för Sture, enligt Löhnn, J Källa: Löhnn, J Kolumn 1: Visar återbetalningsår. Kolumn 2: Visar aktuellt skuldbelopp. Kolumn 3: Beräknad procentuell löneökning. Kolumn 4: Det belopp som betalas in för att fullgöra eftersparkravet. Kolumn 5: Det sammanlagda beloppet Sture ska betala varje år. Kolumn 6: Den sammanlagda utgiften över tiden. Kolumn 7:. Den sammanlagda summan av eftersparandet. I denna tabell ( kolumn1) ser man att Sture får en återbetalningstid på 22 år. Han har under den tiden betalat totalt kr (kolumn 6) och av det återfår han i det här fallet kr (kolumn 7). Dessa pengar återbetalas 6 mån efter avslutad betalning. Eftersparandet (kolumn 4) motsvarar 50 % av den årliga återbetalningen (kolumn 5). Detta eftersparande påbörjas redan vid första återbetalningstillfället direkt efter de avslutade studier. 15

16 I dagens system betalar låntagaren 100 kr/år i expeditionsavgift och 150 kr vid första utbetalningen per termin och den kostnaden finns kvar oavsett vilket av systemen Sture väljer. 7 Analys Vi har jämfört två olika system för att låna till studier. Det ena systemet är byggt på det befintliga studielånet som finns i dag och som handhas av CSN. Det andra är byggt på ett räntefritt alternativ som har grund i JAK Medlemsbank sparlånesystem. I jämförelsen har vi utgått från att samma förutsättningar har gällt båda systemen. Det har medfört att den sparprestation som normalt gäller ett JAK-lån före låntagandet inte ligger på de enskilda studenten utan inräknat i lånesystemet hos den myndighet som handhar det. I CSN:s kalkyl ser man att studielånet ökar de två första åren på grund av den låga inkomsten de två förutvarande åren, eftersom årsbeloppet inte täcker amorteringen och räntekostnaden fullt ut. I det räntefria alternativet täcker det inbetalda årsbeloppet både sparandet och eftersparandet. Trots det tar det längre tid att betala in hela lånet i det alternativa lånet. När det gäller att ta hänsyn till inflationen så finns den inte med i återbetalningskalkylen för CSN där den istället finns med i inkomstutvecklingen. Det alternativa lånet räknas som inflationsneutralt, eftersom sparandet och lånet drabbas lika av inflationen. Som sparare blir man inte kompenserad och som låntagare behöver man inte kompensera andra. Genom denna balans blir inflationen neutraliserad. Vår problemställning är om det är möjligt för studenten att minska sina kostnader med ett räntefritt studiestödsalternativ och det tycker vi att jämförelsen visar att man kan. Som man kan se i tabell 1 (kolumn 4) och tabell 2 (kolumn 6) blir kostnaden för lånen per år högre med det räntefria alternativet och avbetalningstidens längd i år räknat längre, men det räntefria alternativet ger pengar tillbaka vilket inte CSN alternativet ger. CSN-lånet kostar studenten cirka kr, där det räntefria alternativet i stället ger studenten cirka kr tillbaka efter återbetalningstidens slut. Värdet av de eftersparade pengarna ökar inte procentuellt eftersom man inte får ränta på dem den tiden man har dem innestående. Som jämförelse kan dock påpekas att om man hade sparat samma summa på ett vanligt banksparande hade den procentuella räntan varit så låg att det inte blivit någon större skillnad om man ser till dagens bankränta. Vår slutsats är att även om det tar längre tid att betala tillbaka det alternativa lånet så kan det aldrig bli lika kostsamt som ett ordinärt CSN-lån då räntan som ingår i lånet inte är bundet utan följer genomsnittet för statens upplåningskostnader. Vi anser att det är en större fördel för studenten att efterspara längre för att sedan kunna kvittera ut en summa av cirka kr som dessutom har varit till gagn för andra studielåntagare. 16

17 Källförteckning Litteratur Constanza Robert mfl An Introductin to Ecological Economics CRC Press LLC ISNB Eklund Klas Vår ekonomi 1997 ISBN x Fälts Tryckeri AB, Värnamo Kennedy Margrit Pengar utan ränta och inflation. Bokförlaget Korpen 1993 ISBN Svensson, Ann-Marie 1998 Kan ekonomi vara uthållig & rättvis? Artiklar Kjellberg Oscar Räntefri nr sid 13 Bankverksamhet och miljön Lövfors Maria Räntefri nr sid 11 Banken närmar sig Broschyrer JAK Medlemsbank Informationsbroschyr Eskilstuna Offset 1998 Löhnn Jonas Räntefria studiemedel Bild och form, Grahl s Sala. Internet CSN Kort om CSN-lån CSN Studiestöd i Sverige CSN Om CSN CSN Årsredovisningar CSN Lånekalkyl JAK:s filosofi JAK Medlemsbank Ordlista JAK Medlemsbank Studiemedel SIF Lönestatistik Statistiska Centralbyrån Ekonomi Sveriges Riksdag Utbildningsutskottets betänkande 1999/2000:UbU Samtal Eriksson Christer CSN Eskilstuna Hillerström Lars CSN: s huvudkontor i Sundsvall Kedbäck Sten Inge JAK Skövde 2000 vecka 11 flera samtal Oldin Claes SACO Stockholm

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN.

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. Ett räntefritt CSN Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. JAK Medlemsbank är en bank i Sverige idag som jobbar med räntefri ekonomi och som fungerar

Läs mer

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Tillsammans är vi Sveriges största medlemsbank JAK har cirka 39 000 medlemmar över hela Sverige och vilar

Läs mer

Välj din bank - JAKs värdegrund och syn på en räntefri ekonomi EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Välj din bank - JAKs värdegrund och syn på en räntefri ekonomi EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Välj din bank - JAKs värdegrund och syn på en räntefri ekonomi EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Välj din bank Har du någon gång funderat över etik, värdegrund och ideologi i samband med att du

Läs mer

2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis

2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis 2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis Vikten av informerade studieval En rapportserie om utbildningens alternativkostnader Avgiftsfritt är inte gratis Vikten av informerade

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 (belopp inom parantes avser samma period föregående år där inget annat anges) Allmänt Såväl inlåning som utlåning har ökat. Ökningstakten i försparandet

Läs mer

Att betala tillbaka studielån. lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001

Att betala tillbaka studielån. lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 Att betala tillbaka studielån lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 2007 Innehåll Studielån 3 Återbetalning 4 Nedsatt årsbelopp 8 Avskrivning 10 Flera lån 12 Återkrav 14 Övriga upplysningar

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Lättläst om att betala tillbaka. lån tagna efter den 30 juni 2001

Lättläst om att betala tillbaka. lån tagna efter den 30 juni 2001 Lättläst om att betala tillbaka lån tagna efter den 30 juni 2001 2015 1 2 Välkommen till CSN Här kan du läsa om hur du betalar tillbaka det lån som kallas annuitetslån. Det är pengar som du lånat när du

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2015 1 2 Innehåll Vad är studiemedel?...6 Vem kan få studiemedel?... 7 Hur mycket pengar kan du få?... 9 Hur många poäng måste du läsa?...14 Hur länge kan du få studiemedel?...16

Läs mer

Att betala tillbaka studiemedel. lån tagna före 1989

Att betala tillbaka studiemedel. lån tagna före 1989 Att betala tillbaka studiemedel lån tagna före 1989 2007 Innehållsförteckning Studiemedelsskuld 3 Återbetalning 4 Extra inbetalningar 8 Nedsatt studiemedelsavgift 10 Avskrivning 15 Flera lån 17 Återkrav

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Studiestödslag; utfärdad den 16 december 1999. SFS 1999:1395 Utkom från trycket den 5 januari 2000 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor Frågor och Svar 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor 1 KREDITPRÖVNING OCH KREDITREGLER Vad kan Bättre Bolån belåna? Bättre Bolån belånar

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2008-10-02 Dnr: PT2-3/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Med hänsyn till bl.a. ändrad praxis inom återbetalningsområdet

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital.

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Min syster och hennes man tog ett lån före mig. Boel 67 år Frigör pengar som finns låsta i din bostad. Är du över 60 år och bor i en helt eller nära

Läs mer

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter.

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter. Bilaga 3 1. Ur Samhällskunskap A Familjens ekonomi Olika familjer Det finns många olika sorters familjer. Man kan leva i en s k kärnfamilj, med mamma, pappa och barn. Man kan leva som ensamstående. Det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395); SFS 2010:441 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om studiestödslagen

Läs mer

Styrelsens rapporter till stämman

Styrelsens rapporter till stämman Styrelsens rapporter till stämman ÅM 2014 14B: DEMOKRATIUPPDRAGET Stämmans beslut: - att lägga redovisningen av hur styrelsen arbetat vidare med förslaget till handlingarna, samt - att godkänna de föreslagna

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll

Läs mer

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA I DEN SOCIALA EKONOMIN Lån- och garanti instrument för den Sociala Ekonomin Idag finns många rapporter som visar på svårigheter att få tillgång

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt)

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt) SIGNERAD 2014-08-31 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-08-29 Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse kerstin.wramell.lundin@malmo.se Remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Företags- och Personalekonomi 01 722G88

Företags- och Personalekonomi 01 722G88 Företags- och Personalekonomi 01 722G88 företagsekonomi s 2011-11-09 2 Ekonomiska grundbegrepp s Utgifter Inbetalningar Kostnader Utbetalningar Intäkter Inkomster Företag Ekonomi 2011-11-09 3 s Begreppet

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Bolånekod. EU-kod för information om bolån Svenska Bankföreningen 2002-04-10 Version 2 Bolånekod EU-kod för information om bolån Allmän information till konsumenten Informationen i denna folder har tagits fram gemensamt av de långivare som är medlemmar

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Årsräkning, redogörelse och arvode

Årsräkning, redogörelse och arvode Redovisning av ekonomi Årsräkning, redogörelse och arvode Varje år ska du redovisa huvudmannens ekonomi och ditt uppdrag i en årsräkning och en redogörelse. Dessa lämnar du in till överförmyndaren före

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

STUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA

STUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA STUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA HÖGSKOLESTUDERANDE PÅ HÖSTEN 211 (euro) Ilpo Lahtinen FPA / ASIN ilpo.lahtinen@kela.fi 1. STUDI ESTÖDETS BEL OPP Hos föräldrarna Bor självständigt e/mån e/mån e/år

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Själva handeln, eller fondbytet, tar 2-3 dagar. Ytterligare dagar för administration, bland annat den första dagen då det enda som händer är att

Själva handeln, eller fondbytet, tar 2-3 dagar. Ytterligare dagar för administration, bland annat den första dagen då det enda som händer är att 1 1. Det finns tre syften med premiepensionen. För det första ger ett fonderat system pensionsspararna möjlighet att investera på kapitalmarknaden och därigenom tillgodogöra sig den riskpremie som sådana

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

REMISSVAR (U2009/2195/SV)

REMISSVAR (U2009/2195/SV) 2009-08-14 Rnr 34.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U2009/2195/SV) Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt Betänkande av studiesociala kommittén (SOU 2009:28) Sacos synpunkter

Läs mer

Lättläst om hemutrustningslån

Lättläst om hemutrustningslån Lättläst om hemutrustningslån 2015 1 2 Innehållsförteckning Vill du veta mer om hemutrustningslån?... 5 Vad är hemutrustningslån...6 Vem får låna och till vad får du låna?... 6 När kan jag låna?...7 Hur

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

Finansrapport april 2015

Finansrapport april 2015 Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande

Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande DET VIKTIGASTE OM FONDSPARANDE 2014 Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande Mitt bästa spartips är att börja månadsspara. Vi hoppas att denna fickfolder kan bidra till ökad kunskap om fonder

Läs mer

Finansrapport december 2014

Finansrapport december 2014 Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

Seniorlån vad seniorlån innebär vad du behöver tänka på innan du tar ett seniorlån exempel ur livet

Seniorlån vad seniorlån innebär vad du behöver tänka på innan du tar ett seniorlån exempel ur livet Seniorlån vad seniorlån innebär vad du behöver tänka på innan du tar ett seniorlån exempel ur livet Seniorlån i korthet Tänk på det här innan du tar ett seniorlån: Seniorlån är generellt sett dyra lån

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015 Anders Axelsson och Mattias Andersson Registrering på kurser Beslut om studiemedel fattas utifrån uppgifterna i ansökan. 30 hp = 20 veckor med studiemedel

Läs mer

KÖPEKONTRAKT. Säljaren försäljer härmed fastigheten till köparen/köparna för en överenskommen köpeskilling. av ( ) kronor. på nedanstående villkor.

KÖPEKONTRAKT. Säljaren försäljer härmed fastigheten till köparen/köparna för en överenskommen köpeskilling. av ( ) kronor. på nedanstående villkor. KÖPEKONTRAKT Parter Fastighetens/tomträttens beteckning nedan kallad fastigheten Kommun och län (i Stockholm även församling) n försäljer härmed fastigheten till köparen/köparna för en överenskommen köpeskilling

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763 RESULTATRÄKNING 1 JANUARI - 31 DECEMBER RÖRELSENS INTÄKTER Årsavgifter och hyror Not 1 6 844 970 6 570 505 Övriga rörelseintäkter 7 153 118 161 6 852 123 6 688 666 RÖRELSENS KOSTNADER Not 2 Fastighetsskötsel

Läs mer

Hemsparkonto ett tryggt sätt att sänka hyran!

Hemsparkonto ett tryggt sätt att sänka hyran! Ränteutbetalning varje månad och trevligare hyresavi på köpet. Hemsparkonto ett tryggt sätt att sänka hyran! Spara smart med Hemsparkonto Öppna dörren till ett nytt sätt att spara! Öppna dörren till ett

Läs mer

Bilaga 4 finansiering

Bilaga 4 finansiering Bilaga 4 finansiering 1.1. Resultaträkning 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Banverkets årliga hyra 0 0 0 0 0 0 0 0 691 989 1 440 1 440 1 440 Riksgälden 300 500 800 1 200

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Konsumentverket och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Konsumentverket en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Studiefinansieringssystemet är en viktig förutsättning för en fungerande akademi, för att

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.

Läs mer

Frågor och svar vid övergång till spelrätter i A6 Golfklubb

Frågor och svar vid övergång till spelrätter i A6 Golfklubb Frågor och svar vid övergång till spelrätter i A6 Golfklubb Fråga 1 Varför föreslår styrelsen att A6 Golfklubb ska byta dagens finansieringssystem med medlemslån till ett system med spelrätter? Styrelsen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl. Lukas Johansson 831018-2475

Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl. Lukas Johansson 831018-2475 Till: Försäkringskassan Box 1137 172 23 Sundbyberg Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl Lukas Johansson 831018-2475 Solna 19 februari

Läs mer

Maiden Life Försäkrings AB Försäkringstekniska riktlinjer

Maiden Life Försäkrings AB Försäkringstekniska riktlinjer Maiden Life Försäkrings AB Försäkringstekniska riktlinjer Översikt Dessa riktlinjer utgör basen för beräkningen, styrningen och kontrollen av de tekniska reserverna. Uppdateringar av dessa riktlinjer ska

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Privat pensionssparande

Privat pensionssparande Privat pensionssparande Spara själv? Ska det verkligen behövas? Vem kan behöva spara själv? Saknar tjänstepension Pluggat länge Jobbat deltid Eget företag Jobbat utomlands Låg inkomst Eller: Pensionen

Läs mer

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Detta faktablad innehåller en översiktlig beskrivning av en pensionsförsäkring med traditionell förvaltning som tecknas hos Svensk Handel Pensionskassan

Läs mer