KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning.

Transkript

1 KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 1 februari klockan Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö. OBS! Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan i anslutning till sammanträdeslokalen. Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Arne Karlsson (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) För kännedom Bo Frank (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Carlsson (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Anders Mårtensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Övriga kallade Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (C), Åke Carlson (C) och Mats Johnsson (M). Tjänstemän Berörda handläggare Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: patric.littorin@rfss.se 2

2 Förteckning över regionstyrelsens ärenden Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Monica Haider utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag Information 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar Information 5. Ekonomi a. Redogörelse för det ekonomiska läget 2011 Information./. b. Ekonomisk rapport över projektmedel Information./ c. Granskningsrapport över intern kontroll styrelsens svar Beslut./. 6. Infrastruktur och kommunikation a. Bredbandsstrategi i länet motion Beslut./. b. Länstrafiktaxa 2012 uppdrag Beslut./. c. Utbyggnad av E4 förbi Ljungby skrivelse Beslut./. d. Granskningsrapport över länstrafikens Beslut./. kvalitetsarbete styrelsens svar e. Val av ledamöter infrastrukturnätverk Beslut./. 7. Livskraft a. EU-kompetens Småland Blekinge Information (Medverkande: Karin Alkeberg, Regionförbundet Kalmar län) b. Horizon remissyttrande./. c. Klimatkommissionen Kronoberg (K3) - Information./. lägesrapport d. Regionstyrelsens Klimatkommission Beslut./ reviderad handlingsplan e. Handläggning av kulturpriser och Beslut./. stipendier revidering f. Euroregion Baltic handlingsplan Beslut./ g. Kunskap till praktik överenskommelse Beslut./. angående missbruks- och beroendevården h. Idrottsöverenskommelse Småland diskussionsunderlag Information/ Diskussion./. 8. Förnyelse och dynamik a. Strategi för träindustrin i Småland handlingsplan och projektansökan Beslut./. 2

3 9. Kompetensförsörjning a. Det goda föräldraskapet samverkansavtal b. Yrkeshögskola Kronoberg samverkansavtal c. Kompetensforum södra Småland prioriteringar 2012 Beslut./. Beslut./. Beslut./. 10. Överklagande av beslut i Regionförbundet södra Småland angående avsiktsförklaring att bilda regionkommun förslag till yttrande 11. Mål nr Åke Carlsson./. Regionförbundet södra Småland angående laglighetsprövning enligt kommunallagen förslag till yttrande Beslut./. Beslut./. 12. Anmälningsärenden: a. Arbetsutskottets protokoll , b. Trafiknämndens protokoll c. Delegationsbeslut regiondirektör d. Delegationsbeslut färdtjänst 13. Övriga ärenden 3

4 Regionstyrelsen Ärende 5 a Ekonomisk lägesrapport preliminärt bokslut 2011 Dnr 10/0011 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Ekonomichef Ulf Petersson lämnar vidregionstyrelsens sammanträde en rapport över preliminärt bokslut för Bifogade handlingar. -Arbetsutskottets protokoll 5/12

5 Regionstyrelsen Ärende 5 b Ekonomiskt läge projektmedel 2012 Dnr 12/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Arbetsutskottet har tidigare begärt information om det aktuella ekonomiska läget för regionförbundets projektmedel vid varje projektbeslut. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 7/12 - Tabell, ekonomiskt läge inför projektbeslut 2012

6 Ekonomiskt läge projektmedel inför Återstående innan beslut varav 2012 Projekt föreslagna för bifall Återstående efter beslut varav 2012 varav RUP-område 2012 Förnyelse och dynamik Kompetens Infrastruktur Livskraft -1:1 anslag Livskraft - kultur SUMMA Inneliggande projekt för beslut RUP-område Beslutsförslag Varav 2012 Trästrategi Förnyelse.. Bifall * Yrkeshögskola Kronoberg. Kompetens Bifall *reservation, beslut efter hand om specifika projekt

7 Regionstyrelsen Ärende 5 c Granskningsrapport över regionförbundets interna kontroll - svar Dnr 10/0013 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge svar över Granskningsrapport över regionförbundets interna kontroll i enlighet med upprättad handling. Ärendet PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Regionförbundet södra Småland granskat regionstyrelsens interna kontrollarbete. I revisionsrapporten redovisas gjorda iakttagelser och en revisionell bedömning. Rapporten har överlämnas till regionstyrelsen och revisorerna emotser svar på planerade åtgärder med anledning av rapporten senast den 1 februari Rapporten har lämnats till regionfullmäktige för kännedom vid sammanträde den 9 december Styrelsens svar över rapporten skall delges fullmäktige vid sammanträde den 30 mars Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 9/12 - Granskningsrapport över regionförbundets interna kontroll svar - Granskningsrapport över regionförbundets interna kontroll

8 Dnr: 10/0013 Roland Gustbée Regionförbundets förtroendevalda revisorer Tel: Granskningsrapport över regionförbundets interna kontroll - svar Inledning Regionstyrelsen har emottagit Granskningsrapport över regionförbundets interna kontroll och gått igenom revisionens iakttagelser och en revisionella bedömning. Regionstyrelsen ser granskningsrapporten som ett behjälpligt instrument i arbetet med att utveckla regionförbundets interna kontroll. I följande skrivelse redogörs för styrelsens synpunkter på de revisionella bedömningarna som gjorts i rapporten, samt åtgärder som vidtas med anledning av dessa bedömningar. Uppföljning och utvärdering av system och rutiner för intern kontroll Regionstyrelsen fastställde i juni 2010 en plan för intern kontroll. Regionstyrelsens uppföljning av planen har till största delen skett genom återrapportering i enskilda ärenden vid regionstyrelsens sammanträden avseende budget, verksamhetsplan, årsredovisning, projektuppföljning, oberoende utvärderingar och uppföljningsstatistik. Regiondirektören och ekonomichefen har också varsin stående punkt på styrelsens dagordning, vilket möjliggör till löpande och dagsaktuell information om ekonomi och verksamhet till styrelsen. Dessa har alla noterats till protokollet, men dock inte systematiserats enligt genomförda kontroller som sedan redovisats till styrelsen. Regionstyrelsen anser inte att det funnits brister i redovisningar inom ramen för planen, däremot har det inte tydligt framgått att dessa sker inom ramen för intern kontroll och ett system. Därmed har inte en tydlig uppföljning och utvärdering av system och rutiner för intern kontroll synliggjorts. I revisorernas rapport anges att styrelsen varken krävt eller fått redovisning eller uppföljning av projektkontorets verksamhet. Uppföljning av projektverksamheten Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

9 har delgivits genom skriftliga rapporter både till styrelsen och arbetsutskottet minst en gång per, enligt tidigare beslut och önskemål. Åtgärd Ett arbete med att revidera den interna kontrollplanen har inletts, med stöd av yrkesrevisorerna. Regionfullmäktige väntas fastställa en policy för intern kontroll vid sammanträde den 30 mars Styrelsen väntas därefter fastställa en plan för intern kontroll som revideras årligen. Den reviderade planen kommer att ange ett färre antal punkter med kontrollmoment för styrelsen att följa upp. Punkterna ska ha en tydlig koppling till risk- och väsentlighetsaspekter och fånga upp rutiner och processer inom samtliga verksamhetsområden. Uppföljning av ekonomi Styrelsen får ekonomisk uppföljning i samband med delårsrapporten och årsredovisningen samt löpande muntlig information om det ekonomiska läget i samband med ekonomichefens stående punkt på styrelsesammanträdena. En brist som iakttagelserna pekar på är att det oftare sker rapportering från verksamheten än ekonomisk rapportering, liksom att den ekonomiska rapporteringen inte sker utifrån jämna intervall. Den revisionella bedömningen är att styrelsen behöver få tätare ekonomisk uppföljning för att kunna säkerställa att verksamheten bedrivs ekonomiskt tillfredsställande. Åtgärd Arbetsutskottet har som åtgärd kommit överens om att en redovisning och uppföljning av budget ska ske kvartalsvis till arbetsutskottet och till styrelsen och ska ske i dokumenterad form. Arbetsutskottet kommer att delges en mer detaljerad redovisning än styrelsen. Redovisning av projektmedel redovisas sedan en längre tid tillbaka vid samtliga sammanträden för såväl arbetsutskottet som styrelsen. Detta har redan skett i dokumenterad form. Dokumenterad redovisning sker inför projektbeslut inom ramen för det statliga anslaget 1:1 och regionförbundets övriga projektmedel, enligt styrelsens önskemål. Uppföljning av verksamhet Löpande information om verksamheten delges styrelsen i samband med regiondirektörens stående punkt på styrelsesammanträdena. Därefter sker uppföljning av verksamhet genom årsredovisning och delårsrapport. 2 (4)

10 Granskningsrapporten pekar på att det kan vara svårt att se en tydlig röd tråd från det regionala utvecklingsprogrammet till verksamhetsplanen och i den uppföljning av de mål/fokusområden som formulerats i verksamhetsplanerna och som följs upp i samband med årsredovisningen. Den revisionella bedömningen är att styrelsen i större omfattning behöver fastställa utvärderingsbara effektmål med en tydlig koppling till det regionala utvecklingsprogrammet. Målen i det regionala utvecklingsprogrammet är fastställda för hela länet och är inte regionförbundets egna mål. Däremot så arbetar regionförbundet direkt med vissa mål och indirekt med andra. I arbetet med verksamhetsplanen har styrelsen så tydligt som möjligt försökt att påvisa till vilka mål i RUPEN som respektive fokusområde i verksamhetsplanen är kopplade till. Åtgärd Regionstyrelsen ska formulera färre konkreta åtgärder/fokusområden i verksamhetsplanen och koppla dem till mål i det regionala utvecklingsprogrammet än mer tydligt än tidigare. Regionstyrelsen gör dock bedömningen att det redan nu framgår till vilka mål som de angivna fokusområden och prioriteringarna är kopplade. Vi har av yrkesrevisorerna blivit rekommenderade att ta del av äldre regionförbunds verksamhetsplaner för att få riktlinjer om tydligare uppföljning, men är inte tilltalad av den modellen de valt. Styrelsen ställer sig frågande till de effektmål som revisorerna hänvisar till. Vi anser inte att det är ett mål i sig att anordna konferenser, utbildningsdagar eller ta fram informationsmaterial inom respektive områden såsom beskrivs i dessa verksamhetsplaner. Det är enligt vår uppfattning åtgärder som leder till att uppnå mål. Regionstyrelsen skiljer tydligt på mål och åtgärder. Målen är angivna i det regionala utvecklingsprogrammet och fastställda av regionfullmäktige. Verksamhetsplanen redogör för hur regionförbundet arbetar för att nå målen. Regionstyrelsen kommer att arbeta mer grafiskt med verksamhetsplan och årsredovisning för att synliggöra om målen uppnåtts, helt, delvis eller ej. 3 (4)

11 Avslutande kommentarer Regionstyrelsen ser de kontrollfrågor som anges i granskningsrapporten som ett led i arbetet med att vidareutveckla regionförbundets arbete med intern kontroll. Ett arbete har med att revidera styrelsens internkontrollplan, samt bereda en övergripande policy för intern kontroll har initierats i ledningsgruppen under hösten. Regionfullmäktige väntas fastställa en policy för intern kontroll vid sammanträde den 30 mars Styrelsen väntas därefter fastställa en plan för intern kontroll som revideras årligen. Växjö den 1 februari 2012 Med vänlig hälsning Regionförbundet södra Småland Roland Gustbée Ordförande regionstyrelsen 4 (4)

12 Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Lisa Åberg Pär Sturesson Regionförbundet södra Småland

13 Granskning av intern kontroll Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod 1 2 Regelverk 2 3 Iakttagelser Vilka system och rutiner för intern kontroll har styrelsen beslutat om? I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av system och rutiner för intern kontroll Vilka underlag har styrelsen till sina beslut? I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av resultat från verksamheten? Är den ekonomiska rapporteringen tillräcklig? Är verksamhetsrapporteringen tillräcklig? Hur säkerställer styrelsen att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande? 4 4 Revisionell bedömning 5 Regionförbundet södra Småland PwC

14 Granskning av intern kontroll 1 Inledning 1.1 Bakgrund Revisorerna ska varje år uttala sig om ansvarsfrågan i revisionsberättelsen. En viktig del i ansvarsutövandet är att bedöma styrelsens sätt att utöva kontroll. Syftet med granskning är att bedöma hur styrelsen arbetar med kontroll och uppföljning av ekonomi, prestationer och kvalitet. 1.2 Syfte Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är styrelsens interna kontroll av verksamheten tillräcklig? Följande kontrollmål ingår i granskningen: Vilka system och rutiner för intern kontroll har styrelsen beslutat om? I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av system och rutiner för intern kontroll? Vilka underlag har styrelsen till sina beslut? I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av resultat från verksamheten? Är den ekonomiska rapporteringen tillräcklig? Är verksamhetsrapporteringen tillräcklig? Hur säkerställer styrelsen att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande? 1.3 Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer och studier av dokumentation. Intervjuer har genomförts med regiondirektören, ekonomichefen, förbundsstyrelsens ordförande, ordförande i regionfullmäktige, trafikdirektören, verksamhetschefen för regional utveckling, verksamhetschefen för AV Media och verksamhetschefen för kurs- och konferensverksamheten. Vidare har styrande dokument såsom regionala utvecklingsprogrammet, verksamhetsplan och budget för år 2011 och internkontrollplan för Regionförbundet södra Småland gåtts igenom och analyserats. Rapporten har sakgranskats av regiondirektören och ekonomichefen. Regionförbundet södra Småland 1 av 8 PwC

15 Granskning av intern kontroll 2 Regelverk Enligt kommunallagens 6 kap 7 ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ska också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Lagen kan tolkas så att interna kontrollsystem måste utformas utifrån en helhetssyn på verksamheten och med beaktande av risk- och väsentlighetsaspekter. Syftet med den interna kontrollen är att bidra till att ändamålsenligheten i verksamheten stärks och att verksamheten bedrivs effektivt och säkert. 3 Iakttagelser 3.1 Vilka system och rutiner för intern kontroll har styrelsen beslutat om? Styrelsen ser sin uppföljning av ekonomi och verksamhet genom delårsrapporten, årsredovisningen, projektrapporter, oberoende utvärderingar och övrig uppföljningsstatistik som sitt främsta system för intern kontroll. Regionfullmäktige har inte fastställt några specifika föreskrifter för intern kontroll, men styrelsen har i juni 2010 fastställt en plan för intern kontroll. Initiativet till att ta fram planen kom från ekonomichefen. Planen togs fram i samråd mellan ekonomichef och verksamhetscheferna. Samtliga verksamhetschefer informerades om planens syfte i samband med att den fastställdes av styrelsen. Planen anger 29 rutiner/arbetsområden med kontrollmoment som i huvudsak avser ekonomiadministrativa rutiner och arbetsområden. Ett flertal av kontrollmomenten avser uppföljning av efterlevnad av styrande dokument såsom finanspolicy, itpolicy, jämställdhetsplan och riktlinjer för post och e-posthantering etc. Av planen framgår också vem som är ansvarig för respektive kontroll, vilken metod som ska användas för att genomföra kontrollen, när uppföljningen ska göras och till vem resultatet ska rapporteras. Vissa verksamheter, som AV Media och kurs- och konferensverksamheten, berörs i ytterst liten utsträckning av kontrollmomenten. När det gäller verksamheten för regional utveckling finns två kontroller som chefen för regional utveckling ansvarar för, varav en utgörs av kontroll för de statliga 1:1 medel, trots att dessa är kopplade till ett nationellt system där Tillväxtverket följer upp och rekvirerar att projektmedel utbetalas. Flera av kontrollmomenten avser länstrafikens verksamhet, trots att verksamheten tillhör trafiknämndens ansvarsområde. Av intervjuerna framkommer att det är tjänstemannanivåns ambition att en internkontrollplan för 2012 antas under hösten Regionförbundet södra Småland 2 av 8 PwC

16 Granskning av intern kontroll 3.2 I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av system och rutiner för intern kontroll Ingen specifik uppföljning och utvärdering av system och rutiner för intern kontroll sker idag. Någon systematiserad uppföljning av genomförda kontroller enligt fastställd internkontrollplan har inte heller gjorts. Enligt intervjuade sker löpande uppföljning inom respektive verksamhet men någon dokumentation från dessa uppföljningar finns inte att ta del av. Styrelsen har varken krävt eller fått någon återkoppling utifrån genomförda uppföljningar enligt planen. 3.3 Vilka underlag har styrelsen till sina beslut? Styrelsen anser att ärendena som behandlas är väl förberedda och att beslut fattas utifrån genomarbetade underlag. Styrelsens ärendehantering upplevs vara välfungerande och ej förberedda ärenden når inte den beslutande nivån, utan stoppas vid behov vid beredningstillfället. Från tjänstemannanivån framförs synpunkter på att de förtroendevalda kan känna sig trygga i de beslutsunderlag som redovisas. När det gäller verksamheten för regional utveckling framhålls förra årets inrättande av ett projektkontor som ytterligare ett sätt att kvalitetssäkra ärendehanteringen för projektverksamheten. Vid projektkontoret görs uppföljning av de projekt som finansieras med förbundets egna medel. Personal från projektkontoret åker ca två gånger i månaden ut och träffar ansvariga för projekten och följer upp projektets verksamhet på plats. Styrelsen har varken krävt eller fått redovisning av genomförd uppföljning. 3.4 I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av resultat från verksamheten? Uppföljning av verksamheten sker främst i samband med delårsbokslutet och årsredovisningen. Regiondirektören och ekonomichefen har också varsin stående punkt på styrelsens dagordning, vilket möjliggör till löpande och dagsaktuell information om ekonomi och verksamhet till styrelsen. I störst utsträckning sker uppföljning av verksamheten, utvärdering av resultatet sker inte i lika stor omfattning. Vissa större projekt har blivit föremål för utvärdering såsom Sideum. Det förekommer också att större projekt inom verksamheten för regional utveckling utvärderas av en extern utvärderare. Under år 2012 kommer ALMI att utvärderas av en upphandlad extern konsult. Länstrafiken anses enklare att utvärdera när det gäller vad som levererats för pengarna. Likaså upplevs det som enklare att göra jämförelser avseende länstrafiken till skillnad från verksamheter som regional utveckling. Synpunkter framförs på att den politiska nivån har blivit bättre på att sätta kriterier för projekten och att man idag också är bättre på att skilja på vad som är projekt och vad som är ordinarie verksamhet. De intervjuade anser att utvärdering av kvaliteten på verksamheten kan förbättras. Regionförbundet södra Småland 3 av 8 PwC

17 Granskning av intern kontroll 3.5 Är den ekonomiska rapporteringen tillräcklig? Styrelsen får ekonomisk uppföljning i samband med delårsrapporten och årsredovisningen samt löpande muntlig information om det ekonomiska läget i samband med ekonomichefens stående punkt på styrelsesammanträdena. Synpunkter framförs på att redovisningen är onödigt komplicerad och att det är svårt att få en helhetsbild på grund av de olika finansieringskällorna. Likaså framförs synpunkter på att det oftare sker rapportering från verksamheten än ekonomisk rapportering, liksom att den ekonomiska rapporteringen inte sker utifrån jämna intervall. På tjänstemannanivån får ledningsgruppen ekonomisk uppföljning kvartalsvis. Verksamhetscheferna lämnar sedan information om det ekonomiska läget vid arbetsplatsträffar. De tjänstemän som fungerar som projektledare ansvarar för regelbundet följa upp ekonomin i sina respektive projekt. 3.6 Är verksamhetsrapporteringen tillräcklig? Det regionala utvecklingsprogrammets och verksamhetsplanens mål följs upp i samband med delårsbokslutet och årsredovisningen. Målen i verksamhetsplanen är formulerade som fokusområden och prioriteringar för de olika avdelningarna. Få av dessa är konkreta eller mätbara utan beskriver främst vilket arbete som kommer att bedrivas under verksamhetsåret. Löpande information om verksamheten delges styrelsen i samband med regiondirektörens stående punkt på styrelsesammanträdena. Det råder olika åsikter huruvida det finns en tydlig röd tråd från det regionala utvecklingsprogrammet till verksamhetsplanen och i den uppföljning av de mål/fokusområden som formulerats i verksamhetsplanerna och som följs upp i samband med årsredovisningen. Synpunkter framförs på att det saknas tydliga mål som går att mäta, liksom att det är svårt att överhuvudtaget mäta viss verksamhet. Vidare framförs synpunkter på att när det gäller verksamheten för regional utveckling kan utfallet av genomförandet ett projekt komma på längre sikt, vilket försvårar uppföljningen. Som bilaga till verksamhetsplanen finns en lista med gällande styrdokument för regionförbundets verksamhet. Någon dokumenterad uppföljning av efterlevnaden av dessa dokument har hittills inte genomförts. Några av dem finns som rutin/arbetsområde som ska följas upp inom ramen för internkontrollplanen. 3.7 Hur säkerställer styrelsen att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande? Av intervjuerna framkommer att det upplevs som enklare att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande när det gäller den verksamhet som tydligt kan utvärderas och jämföras som t.ex. länstrafiken, AVmedias verksamhet och kurs- och konferensverksamheten, medan verksamhet som Regionförbundet södra Småland 4 av 8 PwC

18 Granskning av intern kontroll regional utveckling upplevs svårare då den inte på samma sätt går att mäta. Den nära dialogen och samarbetet med tjänstemännen anses vara en viktig del för att kunna säkerställa ekonomi och verksamhet. I samband med framtagandet av verksamhetsplanen sker en dialog mellan styrelsen och tjänstemannanivån genom avdelningsvisa träffar mellan presidiet och verksamheterna. Vid dessa träffar arbetar presidiet operativt tillsammans med tjänstemännen för att ta fram de fokusområden som ska gälla i kommande verksamhetsplan. Detta gäller främst verksamheter som är tydligare politiskt styrda, såsom regional utveckling, kollektivtrafiken och infrastrukturen. Presidieöverläggningar sker också kontinuerligt mellan styrelsen och trafiknämnden. Den politiska nivån involveras också operativt i verksamheten för regional utveckling där de förtroendevalda t.ex. deltar i de årliga genomgångar som hålls med studieförbund som får driftsstöd. Av intervjuerna framkommer att tjänstemannanivån upplever att det hos styrelsen finns ett stort intresse för verksamheten. Fr.o.m. innevarande mandatperiod är styrelsens ordförande heltidsarvoderad och 1:e vice ordförande arvoderad på 75 %, vilket bidrar till att styrelsen kan sätta sig in i ärenden och involveras och vara närvarande i processen för framtagande av beslutsunderlag. 4 Revisionell bedömning Vi bedömer att styrelsens interna kontroll av verksamheten behöver utvecklas. Vi grundar vår bedömning på: att brister finns i styrelsens system och rutiner för intern kontroll, att styrelsens internkontrollarbete saknar tydlig koppling till risk- och väsentlighetsaspekter och att en helhetssyn på regionförbundets verksamhet saknas vid upprättandet av internkontrollplanen. att dokumenterad uppföljning av kontrollmoment enligt den av styrelsen fastställda planen saknas, att styrelsen behöver få tätare ekonomisk uppföljning för att kunna säkerställa att verksamheten bedrivs ekonomiskt tillfredsställande, att utvärderingar av projekt och löpande verksamhet behöver ske i större omfattning inom samtliga verksamhetsområden att styrelsen i större omfattning behöver fastställa utvärderingsbara effektmål med en tydlig koppling till det regionala utvecklingsprogrammet. Regionförbundet södra Småland 5 av 8 PwC

19 Granskning av intern kontroll 4.1 Kontrollfrågor Vilka system och rutiner för intern kontroll har styrelsen beslutat om? Vi bedömer att styrelsen inte har beslutat om några specifika system och rutiner om intern kontroll utöver den plan för intern kontroll som styrelsen fastställde i juni Vi bedömer att förbundets internkontrollarbete behöver systematiseras i större utsträckning Vi ser positivt på att förbundets administrativa rutiner blir föremål för uppföljning inom gällande internkontrollplan, men enligt vår bedömning bör styrelsen besluta om system och rutiner med tydlig koppling till risk- och väsentlighetsaspekter och som fångar upp rutiner och processer inom samtliga verksamhetsområden. I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av system och rutiner för intern kontroll? Vi bedömer att någon uppföljning och utvärdering av system och rutiner för intern kontroll hittills inte har genomförts. Någon dokumentation från genomförda uppföljningar enligt gällande plan finns inte att ta del av. Enligt vår bedömning behöver styrelsen delges en redovisning från genomförda uppföljningar utifrån 2010 års internkontrollplan. Vidare bedömer vi att styrelsen snarast bör anta en internkontrollplan för år Vilka underlag har styrelsen till sina beslut? Vi bedömer att styrelsen ges möjlighet att fatta beslut utifrån väl förberedda beslutsunderlag. Vi ser positivt på att styrelsen i största möjliga utsträckning i samband med beredningen av sammanträdena ser till att det finns ett tillräckligt beslutsunderlag. I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av resultat från verksamheten? Vi bedömer att regelbundna utvärderingar bör göras inom styrelsens samtliga verksamhetsområden i syfte att ytterligare stärka styrelsens interna kontroll. Är den ekonomiska rapporteringen tillräcklig? Vi bedömer att styrelsen vid varje sammanträde ska få en lättöverskådlig, dokumenterad, ekonomisk uppföljning för att ytterligare stärka den interna kontrollen. Är verksamhetsrapporteringen tillräcklig? Vi bedömer att styrelsen i största möjliga utsträckning behöver sträva efter att i verksamhetsplanen formulera tydliga utvärderingsbara effektmål för samtliga verksamheter och med en tydlig koppling till det regionala utvecklingsprogrammets övergripande målsättningar, insatsområden och handlingsriktningar. Hur säkerställer styrelsen att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande? Styrelsen säkerställer att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt främst genom att ha en nära dialog med förbundets tjänstemän och att i vissa fall operativt delta i verksamheten. Regionförbundet södra Småland 6 av 8 PwC

20 Granskning av intern kontroll Vi bedömer att styrelsen genom ett systematiserat arbete med intern kontroll, månatlig ekonomisk uppföljning, tydliga effektmål för samtliga verksamhetsområden och regelbundna utvärderingar av samtliga verksamhetsområden ytterligare säkerställer att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande. Regionförbundet södra Småland 7 av 8 PwC

21 Granskning av intern kontroll Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor Lisa Åberg Projektmedarbetare Regionförbundet södra Småland 8 av 8 PwC

22 Regionstyrelsen Ärende 6 a Bredbandsstrategi i länet - motion Dnr 11/0265 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att avslå motionen, mot bakgrund av att Länsstyrelsen i Kronobergs län har uppdraget att arbeta fram en regional bredbandsstrategi. Styrelsen avser att återkomma med information avseende regionförbundets roll i det övriga arbetet med IT-utveckling i länet. Ärendet Monica Haider (S) och Robert Oleson (S) har inkommit med motion Bredbandsstrategi i länet. I motionen föreslås att regionförbundet ska ta fram en bredbandsstrategi för Kronobergs län tillsammans med kommunerna. Vid medlemsdialogen den 26 oktober 2011 beslöts att IT-infrastruktur i fortsättningen ska hanteras dels av medlemmarna själva och dels genom ett regionalt samarbete som drivs av Länsstyrelsen som redan tagit kontakt med kommunerna för att ta fram en regional Bredbandsstrategi. Regionförbundet södra Småland deltar givetsvis i detta arbete, men ansvarar inte för det. Mot bakgrund av ovanstånde föreslås att motionen avslås. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 13/12 - Motion Bredbandsstrategi i strategi - Tjänsteskrivelse Motion Bredbandsstrategi i strategi

23 Dnr 11/ Anita Ask Tel: Tjänsteskrivelse - Bredbandsstrategi i länet - Motion Ärendet Monica Haider (S) och Robert Oleson (S) har inkommit med motion Bredbandsstrategi i länet. I motionen föreslås att regionförbundet ska ta fram en bredbandsstrategi för Kronobergs län tillsammans med kommunerna. Sydnet Inom ramen för Sydnet har regionförbundet försökt få fram en strategi för samverkan dels inom IT-området och dels kring utbyggnad av IT-infrastruktur. Vid medlemsdialogen framkom att det inte finns något önskemål från medlemmarna att Regionförbundet södra Småland får i uppdrag att driva dessa frågor vidare efter , då Sydnet avslutas och därmed finns inget behov av att Regionförbundet södra Småland att ta fram en bredbandsstrategi. Arbete kring IT-infrastruktur i framtiden IT-infrastruktur ska i fortsättningen hanteras dels av medlemmarna själva, dels ett regionalt samarbete som drivs av Länsstyrelsen som redan tagit kontakt med kommunerna för att ta fram en regional Bredbandsstrategi. I det regionala utvecklingsprogrammet för södra Småland anges följande handlingsinriktningar: Främja tillkomsten av en robust IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Öka tillgången till bredband i hela länet och minska den digitala klyftan mellan olika grupper i samhället. Regionförbundet södra Småland kommer givetvis att delta i detta arbete, men inte ansvara för det. 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

24

25 Regionstyrelsen Ärende 6 b Länsstrafiktaxa uppdrag Dnr 10/0012 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att inte genomföra extra taxehöjning inom Länstrafiken. Ärendet Vid arbetsutskottets sammanträde 14 december 2011 gavs uppdrag åt trafikdirektören att utreda eventuell taxehöjning för att möta en del av de ökade kostnaderna som uppstått i samband med Veolias övertagande av trafikeringen av Öresundstågen. Resultatet för 2011 blir preliminärt högre än förväntat. Detta gör att de ökade kostnaderna beskrivna ovan till stor del möts av detta. Utifrån detta föreslås ingen extra taxehöjning i nuläget utan att den genomförs vid ordinarie brytdatum i december Regionfullmäktige fattar beslut i ärendet vid dess sammanträde i maj. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 15/12

26 Regionstyrelsen Ärende 6 c Utbyggnad av E4 förbi Ljungby - Skrivelse Dnr 11/0030 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att bifalla förslag till skrivelse daterat Ärendet Regionförbundet södra Småland vill uppmärksamma regeringen om behovet av om- och utbyggnad av E4 förbi Ljungby. När det gäller E4:an och dess betydelse för den långväga nationella och internationella trafiken och i synnerhet godstrafiken visar både regionala och nationella analyser vilken viktig funktion denna väg fyller i det övergripande transportsystemet. Det är dessutom den väg som Trafikverket bedömer kommer att få en kraftig ökning avseende de framtida godstransportflödena i synnerhet vad gäller de södra delarna av stråket E4:an som sådan ingår dessutom även i det av Sverige och EU utpekade prioriterade stråket Den Nordiska Triangeln ingående i det s.k. TEN-T systemet på europanivå. Med anledning av detta anser vi att objektet måste tillmätas högsta nationella prioritet och vi förutsätter att objektet kommer att finnas med som ett prioriterat objekt i den pågående utökade kapacitetsutredningen samt att objektet som avser en sträcka på 32 km till en bedömd kostnad av till 1 miljard kronor kommer att återfinnas på namngiven plats i infrastrukturpropositionen som kommer under hösten Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 16/12 - Förslag till skrivelse,

27 Brev Per-Olof Löfberg Tel: Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd Regeringskansliet STOCKHOLM Behov för utbyggnad av E4 förbi Ljungby Kronobergs län Vi, Regionförbundet södra Småland, vill härmed uppmärksamma regeringen om behovet av om- och utbyggnad av rubricerat objekt. När det gäller E4:an och dess betydelse för den långväga nationella och internationella trafiken och i synnerhet godstrafiken visar både regionala och nationella analyser vilken viktig funktion denna väg fyller i det övergripande transportsystemet. Det är dessutom den väg som Trafikverket bedömer kommer att få en kraftig ökning avseende de framtida godstransportflödena i synnerhet vad gäller de södra delarna av stråket. Exempelvis prognostiserade Banverket och Vägverket i utredningen Prognoser för godstransporter 2020 att transportarbetet på järnväg kommer att öka med ca 30 procent och på väg med ca 16,5 procent. Avseende ökningen på väg kommer den att vara störst i södra och mellersta Sverige på E4. Även Vägverkets studie Godstransporter genom Skåne och Blekinge från 2006/2007 stödjer resonemanget om utbyggnad av E4. Enligt studien är det ca lastbilstransporter som utgör transittrafik genom Skåne/Blekinge per år när det gäller trafik till/från Malmö hamn. Trafikens vägval visar att 49 % väljer att köra E4, dvs. stråket genom Kronobergs län förbi Ljungby. Studerar man trafiken över Öresundsbron avseende lastbilstransporterna och deras vägval visar det sig att merparten av denna trafik också väljer E4 genom Kronobergs län förbi Ljungby. Majoriteten av trafiken kör dessutom via E4 ut ur Skåne (83%). Malmö trafik med lastbil genom Skåne och Blekinge Öresundsbron trafik med lastbil genom Skåne och Blekinge Ovanstående studier och analyser stämmer dessutom väl överens med resultaten från det nyligen slutredovisade projektet Baltic Transport Outlook, vilket är ett projekt som ägs och drivs av Östersjöländernas departement och ministerier gemensamt. Denna rapport visar tydligt på de ökande godsströmmarna i södra Sverige och de växande marknaderna runt Östersjön Det är i detta sammanhang värt att konstatera att det på hela E4-sträckan Gävle- Helsingborg endast finns en delsträcka som ännu inte är 4-filig motorväg eller 4- fältsväg, 32 km förbi Ljungby. Vägbredden är 13 meter och trafikflödet uppgår till fordon per dygn (2006), varav ca 32 procent är tung trafik. Näringslivet och Sydsvenska Industri- Handelskammare har i många år påpekat denna brist utan resultat. Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se 1 (2)

28 Genom sin utformning och bristande standard i förhållande till trafikmängden förorsakar trafiken återkommande stopp, vilket föranleder samhällsekonomiskt kostsamma omledningar av trafiken genom mindre tätorter och på det mindre vägnätet. Omledningen av trafiken medför att denna tunga trafik, ofta med farligt gods, passerar genom dessa mindre tätorter, (1 000 invånare), vilka inte är planerade eller lämpade för denna trafikmängd och genom Ljungby, Växjö och Alvesta kommuners vattentäktsområde. Värt att påpeka i detta sammanhang är att varje stopp renderar ytterligare ett stopp där olyckan givetvis är det första stoppet och reparation och iordningsställandet efter olyckan är det andra stoppet, förorsakat av det första stoppet. Detta leder givetvis också till samhällsekonomiska kostnader. Till detta tillkommer kostnader i form av förlorad restid, förlorad arbetsinkomst, förlorad produktionstid, skador på personer och gods etc. E4:an som sådan ingår dessutom även i det av Sverige och EU utpekade prioriterade stråket Den Nordiska Triangeln ingående i det s.k. TEN-T systemet på europanivå. Det är dessutom som så att halva den nordiska triangeln i form av E4:an tillsammans med Stambanan mellan Stockholm och Malmö numer även ingår i den särskilt utpekade korridoren i det s.k. Core Network Corridor mellan Stockholm och Verona, vilken är särskilt prioriterad och skall vara genomförd senast år 2020 med särskild uppnådd standard. Kommissionens förslag till Core Network inom det nya till TEN-T system Med anledning av det ovan anförda anser vi att objektet måste tillmätas högsta nationella prioritet och vi förutsätter att objektet kommer att finnas med som ett prioriterat objekt i den pågående utökade kapacitetsutredningen samt att objektet som avser en sträcka på 32 km till en bedömd kostnad av till 1 miljard kronor kommer att återfinnas på namngiven plats i infrastrukturpropositionen som kommer under hösten Med vänlig hälsning Växjö den 9 januari 2012 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée Ordförande regionstyrelsen Peter Hogla Regiondirektör 2 (2)

29 Regionstyrelsen Ärende 6 d Kvalitetslyftet - granskningsrapport över länstrafikens kvalitetsarbete - svar Dnr 10/0151 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge svar över granskningsrapport Länstrafikens kvalitetsarbete, i enlighet med upprättad handling. Ärendet PwC har på uppdrag av revisorerna i Regionförbundet södra Småland granskat länstrafikens kvalitetsarbete. I bifogad revisionsrapport redovisas gjorda iakttagelser och en revisionell bedömning. Revisorerna överlämnar rapporten till trafiknämnden och regionstyrelsen. Rapporten lämnas till regionfullmäktige för kännedom den 30 mars Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 18/12 - Granskningsrapport över länstrafikens kvalitetsarbete - Granskningsrapport över länstrafikens kvalitetsarbete styrelsens svar

30 Revisionsrapport Länstrafikens kvalitetsarbete Lisa Åberg Pär Sturesson Regionförbundet södra Småland 22 september 2011

31 Länstrafikens kvalitetsarbete Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Revisionsfråga Metod 1 2 Iakttagelser Vilka mål finns avseende kvalitet i länstrafikens verksamhet och hur sker uppföljning och utvärdering av dessa mål? Finns ett fungerande kvalitetsarbete? Finns rutiner och system för att omhänderta synpunkter? Finns rutiner och system för att åtgärda synpunkter och återkoppla till de som lämnat dem? Finns rutiner och system för att använda inkomna synpunkter som ett led i kvalitetsarbetet? Hur rapporteras kvalitetsarbetet? 6 3 Revisionell bedömning Kontrollfrågor 7 XX september 2011 Regionförbundet södra Småland PwC

32 Länstrafikens kvalitetsarbete 1 Inledning 1.1 Bakgrund En viktig del för att säkra kvalitet i tjänste- och serviceverksamheter är att ha en organisation och rutiner för att systematiskt arbeta med kvalitetsfrågor. Regionförbundet södra Småland ansvarar för länets kollektivtrafik men även för färdtjänstresor och sjukresor. Revisorerna som har till uppgift att granska verksamhetens ändamålsenlighet ur ett medborgarperspektiv har granskat länstrafikens kvalitetsarbete. 1.2 Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är länstrafikens kvalitetsarbete ändamålsenligt? Följande kontrollmål/granskningsmål ingår i granskningen: Vilka mål finns avseende kvalitet i länstrafikens verksamhet och hur sker uppföljning och utvärdering av dessa mål? Finns ett fungerande kvalitetsarbete? Finns rutiner och system för att omhänderta synpunkter? Finns rutiner och system för att åtgärda synpunkter och återkoppla till de som lämnat dem? Finns rutiner och system för att använda inkomna synpunkter som ett led i kvalitetsarbetet? Hur rapporteras kvalitetsarbetet? 1.3 Avgränsning Granskningen avser kvalitetsarbetet inom kollektivtrafiken. 1.4 Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer och studier av dokumentation. Intervjuer har genomförts med trafiknämndens presidium, regiondirektör, trafikdirektör, marknads- och försäljningschefen, säljansvarig och chefen för trafikavdelningen. Vidare har styrande dokument såsom verksamhetsplanen för regional utveckling, regionförbundets budget och verksamhetsplan för år 2011 samt åtgärdsprogrammet Kvalitetslyftet gåtts igenom, liksom statstik och dokumentation från Kollektivtrafikbarometern och kundärendesystemet Boomerang. Regionförbundet södra Småland 1 av 8 PwC

33 Länstrafikens kvalitetsarbete Rapporten har sakgranskats av trafikdirektören, marknads- och försäljningschefen och trafikchefen. 2 Iakttagelser 2.1 Vilka mål finns avseende kvalitet i länstrafikens verksamhet och hur sker uppföljning och utvärdering av dessa mål? I verksamhetsplanen för år 2011 återfinns länstrafikens tre huvudmål: att öka resandet med kollektivtrafik med 50 % till år % fossilfritt i busstrafiken och 90 % i tågtrafiken till år 2020 att minska kontanthanteringen på bussar och tåg. Några konkreta mål avseende kvalitet i länstrafikens verksamhet har inte formulerats, varken i det regionala utvecklingsprogrammet eller i verksamhetsplanen för år Av intervjuerna framkommer att tjänstemannanivån gärna hade sett att den politiska nivån hade antagit kvalitetsmål. Det framkommer också att innan länstrafiken blev en del av regionförbundet, antogs årligen en affärsplan som innehöll kvalitetsmål, bl.a. avseende kundnöjdhet och en treårig marknadsplan, som har ersatts med förbundets verksamhetsplan. Fr.o.m. januari 2012 träder en ny lagstiftning i kraft för kollektivtrafiken, vilken kommer kräva att ett trafikförsörjningsprogram arbetas fram. Programmet kommer, enligt de intervjuade, att bli länstrafikens huvudsakliga styrdokument och programmet kommer att innehålla ett antal kvalitetsmål. Trafikförsörjningsprogrammet ska vara färdigt senast hösten Med anledning av en kraftigt, negativ resandeutveckling i busstrafiken och fallande resultat i Kollektivtrafikbarometern år 2009 (se vidare information om Kollektivtrafikbarometern i avsnitt 2.2) genomförde länstrafiken en utvärdering av verksamheten år Syftet med utvärderingen var att vända den negativa trenden. Ett åtgärdsprogram kallat Kvalitetslyftet arbetades fram som antogs av förbundsfullmäktige i april För genomförande av Kvalitetslyftet har en aktivitetsplan tagits fram. Planen innehåller följande prioriterade områden: trafikutbud punktlighet/pålitlighet fordonskvalitet entreprenörerna/förarna kunskap och information. Regionförbundet södra Småland 2 av 8 PwC

34 Länstrafikens kvalitetsarbete För varje område ska ett antal aktiviteter genomföras och för varje aktivitet finns en ansvarig i form av tjänsteman samt ett datum då aktiviteten ska vara genomförd. Enligt de intervjuade fungerar Kvalitetslyftet i praktiken som en verksamhetsplan. I regionförbundets verksamhetsplan för år 2011 finns ett antal fokusområden för trafikavdelningen respektive marknads- och försäljningsavdelningen och av planen framgår att länstrafikens avdelningar under år 2011 kommer att: fortsätta att genomföra åtgärder enligt Kvalitetslyftet den av förbundsfullmäktige fastställda planen för att öka kvaliteten och vända den negativa utvecklingen i såväl resande som kundnöjdhet Av verksamhetsplanen för år 2011 framgår vidare att marknads- och försäljningsavdelningen med anledning av Kvalitetslyftet har följande fokusområden med direkt bäring på kvalitet: Utveckla samarbetet med entreprenörerna och etablera möjligheter till kontakt i form av träffar och frågestunder på olika nivåer i organisationen. Utveckla nya kanaler som kan användas vid trafikstörningar för att nå resenärerna. Förbättra det interna kommunikationsflödet med tydliga rutiner och policydokument som kan användas vid t.ex. trafikstörningar. Verksamhetsplanen följs upp i samband med delårsbokslutet och årsredovisningen. Kvalitetslyftet följs upp löpande av tjänstemännen och har återrapporterats i fullmäktige i mars 2011 och kommer att följas upp igen i mars Av intervjuerna framkommer att vid kommande upphandling av kollektivtrafik kommer viten och incitament arbetas in i förfrågningsunderlaget avseende kvalitetskraven, vilket inte finns för gällande avtal. De intervjuade anser att en sådan lösning uppmuntrar entreprenörerna till ett bättre utförande och ökad kvalitet. 2.2 Finns ett fungerande kvalitetsarbete? Länstrafikens kvalitetsarbete bygger, enligt de intervjuade, på två delar: dels kvalitet i utförande, dels uppföljningar för att ta reda på hur kunden uppfattar länstrafikens tjänster. När det gäller Öresundstågen ansvarar Öresundståg AB för att bedriva kvalitetsarbetet och länstrafiken får rapporter. Enligt de intervjuade utgör Kvalitetslyftet startskottet för ett fördjupat kvalitetsarbete för busstrafiken. Med Kvalitetslyftet och dess aktivitetsplan har länstrafiken utvecklat kvalitetsarbetet betydligt och idag omfattar kvalitetsarbete flera delar. Kollektivtrafikbarometern Kollektivtrafikbarometern är en landsomfattande attityd- och resvaneundersökning som genomförs av Svensk Kollektivtrafik och avser kollektivtrafiken. Länstrafiken Kronoberg är med i dessa undersökningar sedan ett antal år tillbaka. En gång i månaden får 100 personer i länet svara på frågor om resvanor och kundnöjdhet. Variabler som förekommer är bl.a. avgångstider, linjesträckning, rent i bussen, punkt- Regionförbundet södra Småland 3 av 8 PwC

35 Länstrafikens kvalitetsarbete lighet, bemötande etc. Resultatet av nöjd kundindex i kollektivtrafikbarometern redovisas månadsvis till trafiknämnden och till entreprenörerna via ett nyhetsbrev. Trafiknämnden får också en fördjupad presentation av resultatet i samband med delårsbokslutet och årsredovisningen. Kvalitetskontrollant Från och med år 2011 har länstrafiken en person anställd som fungerar som kvalitetskontrollant. Kvalitetskontrollanten åker ut till entreprenörerna och gör en fordonskontroll på plats. Vid kontrollen följer kontrollanten upp att fordonet uppfyller kraven i kontraktet med länstrafiken. Kontrollanten kommer också ut och ser till att brister har åtgärdats. Flygande kontroller förekommer, d.v.s. att kontrollanten kommer oanmäld. Vidare har länstrafiken rätt att bedöma en förares lämplighet och entreprenören kan också varnas. Även civila kvalitetskontroller genomförs inom busstrafiken då förarna utvärderas i körning och bemötande. Utifrån dessa kontroller lämnas anonyma rapporter till entreprenören som kan arbeta med resultaten på egna utbildningar med förarna. Forum för dialog och återkoppling Varje månad hålls kontaktpersonsmöten då länstrafiken träffar de tjänstemän i medlemskommunerna som är utsedda som ansvariga för kollektivtrafiken. Vid dessa möten diskuteras övergripande kollektivtrafik- och planeringsfrågor. Länstrafiken har också ett antal forum, vilka inrättades som ett resultat av Kvalitetslyftet, för att träffa sina entreprenörer inom busstrafiken. Varje år håller länstrafiken ledningsmöten då samtliga entreprenörer bjuds in för att träffa länstrafikens ledningsgrupp. Särskilt utsedda chaufförer fungerar som ambassadörer och ingår i ett så kallat förarråd där även representanter från länstrafiken deltar. Råden hålls två gånger om året och dokumentation sker i en så kallad förarlogg. Vidare hålls driftmöten, vilka är träffar mellan en tjänsteman från trafik, marknad, teknik vid länstrafiken och driftansvariga hos entreprenörerna. Forum finns också för dialog mellan länstrafiken och dess kunder. Fyra gånger om hålls resenärsråd på länsnivå med politiker och tjänstemän från länstrafiken och företrädare för pensionärsorganisationerna och handikapporganisationerna. Vidare bjuder regionförbundet tillsammans Öresundståg AB och Banverket in pendlare till IKEA för allmänna frågestunder. Länstrafiken håller också egna utbildningar för förarna. Kundärendesystemet Boomerang Boomerang är länstrafikens administrativa system för att hantera kundärenden såsom synpunkter och resegarantiärenden. Systemet har funnits sedan år I systemet finns en webbaserad synpunktshantering samt funktion för hantera resegarantiärenden. Via länstrafikens hemsida kan vem som helst lämna synpunkter löpande. Synpunkter kan också lämnas via telefon eller skriftligt via brev. Regionförbundet södra Småland 4 av 8 PwC

36 Länstrafikens kvalitetsarbete Resegarantin för buss gäller för den som blir minst 20 minuter försenad på grund av inställd tur, störningar i trafiken eller brister i informationen och kan då ansöka om ersättning via resegarantin, antingen via blankett på hemsidan eller manuellt. Av intervjuerna framkommer att länstrafiken kommer att genomföra en utvärdering av hur länstrafiken hanterar ärenden utöver resegarantiärenden för att få fram vilka effektiviseringar som kan göras. Resegarantiärenden ökade mycket då länstrafiken tog över Öresundstågen. Länstrafikens personal ägnar tillsammans drygt en halvtidstjänst för att ta hand om inkommande synpunkter och har ungefär en heltidstjänst för att handlägga resegarantiärenden via Boomerang. Vintertid ökas bemanningen ytterligare. 2.3 Finns rutiner och system för att omhänderta synpunkter? I Boomerang finns länstrafikens webbaserade system för synpunktshantering. Systemet är kopplat till länstrafikens hemsida. Merparten av inkomna synpunkter lämnas via hemsidan, men länstrafikens Kundcenter lägger också in synpunkter som de får från kunderna över disk eller via telefon. På hemsidans startsida klickar den som vill lämna en synpunkt på fliken kundservice och därefter på synpunkter och frågor för att komma till sypunktshanteringen. Synpunkter kan lämnas utifrån ett antal kategorier såsom hållplatser och resecentrum, komfort och fordon, service och bemötande, kort och biljetter och zoner och prissättning. Efter vald kategori fyller den klagande i sin synpunkt och lämnar kontaktuppgifter om han eller hon vill bli kontaktad för en återkoppling. 2.4 Finns rutiner och system för att åtgärda synpunkter och återkoppla till de som lämnat dem? Länstrafikens trafik- och marknadsavdelning handlägger kundärendena i Boomerang. Varje lämnad synpunkt via hemsidan, brev eller telefon grundar ett kundärende i Boomerang. Beroende på ärendets karaktär skickas det vidare som remiss för åtgärd eller för kännedom till berörd handläggare på länstrafiken eller till berörd entreprenör via e-post. Skulle det t.ex. röra sig om någon form av klagomål på en chaufförs bemötande skickas ärendet vidare till personlansvarig hos entreprenören. Vid remiss krävs återkoppling. Den som har lämnat en synpunkt och vill bli kontaktad får en återkoppling, via e-post (de flesta av fallen), telefon eller brev oavsett om ärendet har skickats vidare för åtgärd eller för kännedom. Inom ramen för föreliggande granskning har undertecknade testat synpunktshanteringen. Ett meddelande lämnades i synpunktshanteringen och samma dag erhölls en återkoppling i form av ett e-postmeddelande. Regionförbundet södra Småland 5 av 8 PwC

37 Länstrafikens kvalitetsarbete 2.5 Finns rutiner och system för att använda inkomna synpunkter som ett led i kvalitetsarbetet? Av intervjuerna framkommer att länstrafiken har väl inarbetade rutiner för att använda inkomna synpunkter som ett led i kvalitetsarbetet. Boomerang är enligt intervjuade ett centralt system i länstrafikens verksamhetsutveckling. Återkommande synpunkter på exempelvis turer och linjesträckningar utgör en viktig del i utformningen av framtida linjenät och planeringen av länets busstrafik. Återkommande synpunkter som berör entreprenörens utförande lyfts exempelvis vid ledningsmöten, förarråd och driftsmöten med entreprenörerna. Synpunkter från Boomerang beaktas också vid utarbetande av kvalitetskrav i förfrågningsunderlag inför upphandling av kollektivtrafik. 2.6 Hur rapporteras kvalitetsarbetet? Förbundsfullmäktige får redovisning av Kvalitetslyftet årligen i mars. Regionförbundets verksamhetsplan följs upp i samband med delårsbokslutet och årsredovisningen. Varje månad föredrar trafikdirektören en månadsrapport för trafiknämnden. Rapporten innehåller månadsstatistik över bland annat resandeutvecklingen och intäkter från biljettförsäljning, men även statistik över kundnöjdheten utifrån kollektivtrafikbarometern. Länstrafiken gör också två gånger om året en sammanställning av det ackumulerade resultatet från kollektivtrafikbarometern som delges såväl trafiknämnden. Trafiknämnden får också i samband med delårsbokslutet och årsredovisningen en redovisning av kundärenden i Boomerang. Uppföljningen innehåller bland annat statistik över antal kundärenden fördelat per månad och statistik över antal resegarantiärenden. 3 Revisionell bedömning Vi bedömer att länstrafikens kvalitetsarbete i allt väsentligt är ändamålsenligt. Vi grundar vår bedömning på att länstrafiken genom Kvalitetslyftet har utvecklat ett fungerande kvalitetsarbete som innefattar system och rutiner för att omhänderta och åtgärda synpunkter samt återkoppla till de som har lämnat dem. Rutiner och system finns också för att använda inkomna synpunkter som ett led i kvalitetsarbetet och verksamhetsutvecklingen. Vi konstaterar att det regionala utvecklingsprogrammet och regionförbundets verksamhetsplan för år 2011 saknar övergripande mål med direkt bäring på kvalitet, men vi ser positivt på att kvalitetsmål för verksamheten kommer att antas i samband med fastställandet av trafikförsörjningsprogrammet. Regionförbundet södra Småland 6 av 8 PwC

38 Länstrafikens kvalitetsarbete 3.1 Kontrollfrågor Vilka mål finns avseende kvalitet i länstrafikens verksamhet och hur sker uppföljning och utvärdering av dessa mål? Vi konstaterar att det regionala utvecklingsprogrammet och regionförbundets verksamhetsplan för år 2011 saknas övergripande kvalitetsmål. Vi noterar och ser positivt på att kvalitetsmål kommer att antas i samband med fastställandet av trafikförsörjningsprogrammet och att länstrafiken under år 2011 har arbetat med att genomföra åtgärder enligt Kvalitetslyftet för att öka kvaliteten och vända den negativa utvecklingen i såväl resande som kundnöjdhet som skedde under år Finns ett fungerande kvalitetsarbete? Vi bedömer att länstrafiken har ett fungerande kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet består dels av regelbundna uppföljningar av kundnöjdhet genom Kollektivtrafikbarometern, dels genom rutiner och system för att omhänderta synpunkter och handlägga resegarantiärenden. Vidare består det av löpande kontroller av entreprenörernas utförande och av entreprenörernas fordon utifrån gällande avtal. Ett antal forum finns också för dialog med entreprenörer, kunder och medlemskommuner. Finns rutiner och system för att omhänderta synpunkter? Enligt vår bedömning har länstrafiken ett fungerande system för att omhänderta synpunkter genom kundärendesystemet Boomerang som dels består av en webbaserad synpunktshantering, dels en modul för att handlägga resegarantiärenden. Synpunkter kan även lämnas via brev och telefon. Finns rutiner och system för att åtgärda synpunkter och återkoppla till de som lämnat dem? Vi konstaterar att rutiner och system finns för att åtgärda synpunkter och återkoppla till de som lämnat dem. Den som lämnar en synpunkt kan välja om han eller hon önskar en återkoppling. Återkopplingen består av ett e-postmeddelande (eller brev eller telefonsamtal beroende på hur synpunkten har lämnats) med information om fortsatt handläggning av ärendet. Synpunkterna handläggs som ärenden i Boomerang och skickas för kännedom eller remitteras till berörd tjänsteman inom länstrafiken eller till berörd företrädare för entreprenören. Finns rutiner och system för att använda inkomna synpunkter som ett led i kvalitetsarbetet? Enligt vår bedömning finns rutiner och system för att använda inkomna synpunkter som ett led i kvalitetsarbetet då inkomna synpunkter utgör underlag för länstrafikens verksamhetsutveckling. Hur rapporteras kvalitetsarbetet? Vi bedömer att länstrafikens rapportering av kvalitetsarbetet är tillfredsställande. Trafiknämnden får månatliga rapporter av exempelvis kundnöjdhet och i samband med delårsbokslut och årsredovisning redovisas statistik från kundärendesystemet. Uppföljning av kvalitetslyftet redovisas årligen för fullmäktige. Statistik över kundnöjdhet och inkomna synpunkter rapporteras också till entreprenörerna. Regionförbundet södra Småland 7 av 8 PwC

39 Länstrafikens kvalitetsarbete Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor Lisa Åberg Projektmedarbetare Regionförbundet södra Småland 8 av 8 PwC

40 /0151 Roland Gustbée Regionförbundets förtroendevalda revisorer Tel: Granskningsrapport över länstrafikens kvalitetsarbete - svar Inledning Regionstyrelsen och trafiknämnden har emottagit Granskningsrapport över länstrafikens kvalitetsarbete från förbundets förtroendevalda revisorer och gått igenom revisionens iakttagelser och en revisionella bedömning. Det är med glädje regionstyrelsen och trafiknämnden tar del av de iakttagelser och revisionella bedömningar som revisorerna gjort avseende länstrafikens kvalitetsarbete. Länstrafikens arbete med kvalitetsutveckling Länstrafiken har under senare år lagt ned ett mycket stort arbete med att utveckla kvalitetsarbetet. Bakgrunden till Kvalitetslyftet har sin bakgrund i en negativ resandeutveckling i busstrafiken och fallande resultat i Kollektivtrafikbarometern år Med Kvalitetslyftet och en tydlig aktivitetsplan har länstrafiken utvecklat kvalitetsarbetet betydligt. Kvalitetsarbetet har mycket noggrant redovisats både till trafiknämnden och fullmäktige. Kvalitetsarbete består av flera delar: - Kollektivtrafikbarometern - Kvalitetskontrollant - Kundärendehanteringssystemet Boomerang - Forum för dialog och återkoppling Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

41 Mål för kvalitetsarbetet I granskningsrapporten konstateras att det regionala utvecklingsprogrammet och regionförbundets verksamhetsplan för år 2011 saknar övergripande mål med direkt bäring på kvalitet. Kvalitetsmål för verksamheten kommer att antas i samband med fastställandet av trafikförsörjningsprogrammet, som fullmäktige fastställer i oktober Revisorerna har noterat av intervjuerna att vid kommande upphandling av kollektivtrafik kommer viten och incitament arbetas in i förfrågningsunderlaget avseende kvalitetskraven, vilket inte finns för gällande avtal. Detta har arbetats in i förfrågningsunderlaget, vilket senare har fastställts av styrelsen i juni. Avslutande kommentar Det är glädjande att länstrafikens arbete med kvalitet har uppmärksammats av revisorerna och att den revisionella bedömningen visar att länstrafikens kvalitetsarbete i allt väsentligt är ändamålsenligt. Rapporten och styrelsens svar kommer att delges regionfullmäktige den 30 mars Växjö den 1 februari 2012 Roland Gustbée Regionstyrelsens ordförande 2 (2)

42 Regionstyrelsen Ärende 6 e Val av ledamöter till nätverk Dnr 12/0001 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att utse Roland Gustbée till ordinarie ledamot och Eva Johnsson till ersättare i Baltic Link Association. Att utse Sven Sunesson till ordinarie ledamot och Roland Gustbée till ersättare i Stambanan.com Att utse Monica Widnemark till ordinarie ledamot och Monica Haider till ersättare i Europakorridoren Att utse Sven Sunesson till ordinarie ledamot och Carina Bengtsson till ersättare i Sydostlänken Ärendet Med anledning av den nya kollektivtrafiklagen och med anledning av regionstyrelsens nya uppdrag som kollektivtrafikmyndighet följer att regionförbundets förbundsordning med tillhörande delegationsordningar har ändrats. Av den nya förbundsordningen med tillhörande delegationsordningar följer att regionstyrelsen numer bl.a. även ansvarar för infrastrukturfrågor av strategisk karaktär. Inom detta arbetsområde följer att utse politisk representant i de olika strategiska infrastrukturnätverk regionförbundet är representerad i. Val av politisk ledamot med tillhörande suppleant behöver därför förättas till nätverken: Baltic-Link Association Lobbyförening för strategisk utveckling av Baltic-Link korridoren, RV 27 och Kust till kust banan Stambanan.com Lobbyförening för strategisk utveckling av södra Stambanan Europakorridoren Lobbyförening för strategisk utveckling av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm-Malmö och vidare till kontinenten

43 2 (2) Sydostlänken Förening för strategisk utveckling av järnvägen mellan Älmhult och Karlshamns hamn (Blekinge kustbana) Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 19/12

44 Regionstyrelsen Ärende 7 a EU-kompetens Småland och Blekinge - information Dnr 11/0220 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet I handlingsprogrammet för Småland och Blekinges Brysselkontor 2010 identifierades ett stort behov av kunskapshöjande aktiviteter bland nyckelpersoner, såväl politiker som tjänstemän, i kommuner, regionförbund och landsting och vid lärosätena. Ökad kunskap om EU-relaterade frågor är en förutsättning för bra gemensamma diskussioner och diskussioner hos respektive huvudman samt för olika initiativ från regionförbunden och lärosätena. Parterna startade ett gemensamt projekt för att på individnivå stärka förtroendevalda och tjänstemän i sitt arbete genom att höja deras kompetens i EUfrågor. Projektet ger ökad kunskap om EU:s program för tillväxtarbete samt ökad kunskap om dess påverkan. Projektet syftar också till att tydliggöra kopplingen mellan den europeiska och den lokala nivån samt att påvisa vikten av att vara en aktiv part i Europasamarbetet för att nå tillväxt i regionen. Följande datum erbjuds utbildingstillfällen för förtroendevalda och tjänstemän under 2012: 1 mars i Kalmar 3 maj i Blekinge 13 September i Växjö 7 december i Jönköping Bifogade handlingar - Informationsblad Småland &Blekinge

45 EU-kompetens Småland Blekinge EU-kompetens Småland Blekinge 2011 blev projektet EU-kompetens Småland Blekinge beviljade närmare 8,4 miljoner kronor för att genomföra kompetenshöjande insatser riktade till politiker och tjänstemän i vår region. Nedan följer en beskrivning av projektet och vilka aktiviteter som är inplanerade. Utbildning av regionpolitiker och högre tjänstemän: Det kommer att erbjudas fyra utbildningsdagar där varje regionförbund blir värd vid varsitt möte. Seminarierna kommer äga rum enligt följande: - Tillfälle 1: 1 mars Kalmar - Tillfälle 2: 3 maj Blekinge - Tillfälle 3: 13 september Kronoberg - Tillfälle 4: 7 december Jönköping De som erbjuds dessa seminarier är regionpolitiker (ordinarie ledamöter), rektorer vid lärosätena, landstingsdirektörer, regiondirektörer och kommunchefer. Totalt omfattas ca 165 personer. Dessa tillfällen kommer att webbsändas för att utbildningarna ska nå fler ex. kommunpolitiker, landstingspolitiker och tjänstemän i kommuner, regionförbund, lärosäten och landsting. Utbildningar till tjänstemän De som omfattas av utbildningarna är tjänstemän som arbetar inom områdena: - Miljö, energi och klimat - Infrastruktur - Kompetensförsörjning - IT - Näringsliv Kommunerna ska utse en person per område. Vid lyckad upphandling kan fler komma att omfattas. Meddela vilka från er organisation som kommer delta i projektet. Basutbildning När vi tittar på enkäterna som övriga tjänstemän besvarat blir det ganska tydligt att behoven är gemensamma oavsett vilket område man jobbar med. Vi kommer därför att erbjuda ett baspaket som kommer att erbjudas samtliga som anmält sig till projektet men på flera platser och i mindre grupper.

46 EU-kompetens Småland Blekinge Innehåll basutbildning: - Projekthantering (ekonomi, övrig redovisning, viktigt att tänka på ) - Europa Grön- och vitböcker - Östersjöstrategin - Sammanhållningspolitiken - Lobbyverksamhet - EU:s påverkan på kommun och region Ämnesspecifik tjänstemannautbildning Utöver de generella utbildningarna kommer tjänstemännen att erbjudas områdesspecifika utbildningar. I enkäten framgår det tydligt att man efterfrågar i stort sett samma innehåll i utbildningarna oavsett inom vilket område man arbetar.vi har därför beslutat att de ämnesspecifika utbildningarna har samma rubriker men är kopplade till respektive område. Projekthantering Finansieringskällor Nätverk Lobbyverksamhet Verktyg för omvärldsbevakning (EU-aktuellt inom mitt område) Regelverk och lagar EU-coach och transnationella utbyten EU-coachen kommer att arbeta med sex kommuner som väljs ut efter ett ansökningsförfarande. Coachen kommer att titta på kommunernas internationella handlingsplaner. Hur kopplar man det dagliga kommunala arbetet till EU:s utveckling? Utifrån detta arbete hjälper coachen att matcha utvecklingsområdena till olika sektorsprogram inom EU. Vi tänker också att vi ska koppla projektets transnationella aktivitet till dessa utvalda kommuner. Två/tre personer per kommun kommer att erbjudas utbyten. För att matcha kommunerna mot regioner i Europa kommer EUcoachen att ta hjälp av våra medarbetare på kontoret i Bryssel. De kommuner som väljer att anmäla sig till ett fördjupat arbete kring internationella frågor med hjälp av EU-coachen och deltar i den transnationella fördjupningen måste avsätta resurser både på politisk- och tjänstemanna nivå. För att nå en ökad kompetens kring internationellt arbete krävs engagemang och politisk förankring.

47 EU-kompetens Småland Blekinge Coachens arbete i kommunen ska leda fram till ett mer strategiskt synsätt samt en konkret handlingsplan kopplat till det internationella arbetet i kommunen. Detta arbete följs sedan upp på tjänstemanna nivån av den transnationella fördjupningen som genomförs utifrån den enskilda kommunens behov och önskemål. Inspirationsdag: Internationellt arbete och projekt För att kunna ta ställning till om en kommun vill anmäla sig till att arbeta med EUcoachen kommer vi arrangera en inspirationsdag kring internationellt arbete och EUprojekt. Detta är det planerade innehållet för denna dag: Rune Malm, West Sweden berättar om deras arbete med WEPA Presentation av Sölvesborgs-, Karlshamns- och Olofströms projekt Interloc Presentation av EU-coachens arbete Chefsutbildning För att höja nivån av EU-kunskap i regionen kommer vi även att erbjuda regiondirektörer, landstingsdirektörer, och rektorer vid lärosäten en chefsanpassad EUutbildning. Vi tänker att en sådan utbildning ska innehålla (2 dagar): - strategiskt utvecklingsarbete på lokal nivå kopplat till EU - EU 2020 och dess implementering i det regionala perspektivet - Fördjupade diskussioner kring det fortsatta arbetet Information kring projektet: Vi har en webbplats kopplad till Brysselkontorets hemsida Innehållet på denna sida kommer att uppdateras kontinuerligt när projektet går in i genomförandefasen.

48 EU-kompetens Småland Blekinge Översikt av all kompetensutveckling: EU-kompetens Småland Blekinge Tjänstemän Politiker och högre tjänstemän EU-coach Chefsutbildning Basutbildning Transnationella utbyten Ämnesspecifikt Inspirationsdag: Internationellt arbete och projekt Kontakt Karin Alkeberg

49 Regionstyrelsen Ärende 7 b Småland-Blekinge remiss Horizon EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation Dnr Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera ärendet till protokollet. Ärendet Föreliggande synpunkter på EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation , lämnas gemensamt från: Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Jönköping, Linnéuniversitetet, Region Blekinge, Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet södra Småland. Ärendet har beretts med Regionförbundet i Jönköping som sammanhållande instans. Bifogade handlingar - Remiss till utbildningsdepartementet rörande EU -kommissionens förslag till ramprogram ramprogram för forskning och innovation 2014 forskning och innovation (U2011/6661/F).

50 Till: Utbildningsdepartementet Remiss av EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation (U2011/6661/F) Följande synpunkter på EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation , lämnas gemensamt från: Blekinge Tekniska Högskola Högskolan i Jönköping Linnéuniversitetet Region Blekinge Regionförbundet Jönköpings län Regionförbundet i Kalmar län Regionförbundet södra Småland Sammanfattande synpunkter Småland Blekinge anser att: Alla europeiska organisationer, oavsett storlek, bereds lika möjlighet att delta i samtliga programformer genom förenklade rutiner vid ansökan och redovisning. Stora faktiska förenklingar vid ansökan, framför allt gemensamma regler för olika stödinsatser är mycket positivt, något som länge efterfrågats och som nu är förslagna för genomförande. Även under genomförande av projekt och vid redovisningar föreslås positiva förändringar som innebär att mer fokus kan läggas på det som är viktigast - resultaten från projekten. De olika programstrukturerna bör utvecklas till att stimulera till fortsatt europeiskt samarbete och deltagande i andra programformer. Etablerade samarbeten och vunna resultat i regionala europeiska programformer (ex. regionala strukturfonder och Interregprogram) bör ges bättre förutsättningar för fortsatt deltagande i forsknings- och innovationsprogram. 1

51 Kommissionens förslag till program skulle också vara betjänt av ett tydligare fokus på den regionala dimensionen för att kunna arbeta i linje med Europa 2020-strategin och dess fokusering av resurser genom Smart specialisation. Regionala strategier för forskning och innovation och tillväxt skapar det sammanhang där resultaten ska skapa mervärde. Här spelar regionala aktörer en betydande roll med stödstrukturer i form av medfinansiering, politisk förankring, breda kontaktnät och ett övergripande ansvar och förhållningssätt. En av de största utmaningarna är att skapa incitament för de forskningsovana branscherna att höja sin kunskapsbas genom att använda EU-finansierad forskning som ett verktyg för att öka sin konkurrenskraft. En väl utvecklad forskningsinfrastruktur och därtill hörande ICT-lösningar ser vi som mycket positivt. Detta skapar möjligheter för enskilda forskare och forskargrupper att agera fritt på en större arena. För reell implementering av kunskapstriangeln behöver sambanden mellan utbildning, på alla nivåer, och innovation stimuleras och utvecklas. Det finns ett stort behov hos företagen av riskvilligt kapital och instrumentet för lånefinansiering är ett mycket positivt initiativ. För att kunna stödja innovativa SME genom hela innovationscykeln så krävs förutom nära samarbete med lärosäten även en nära interaktion med regionala aktörer med ansvar för regional utveckling för att skapa stödstruktur med deras kontaktnät, medfinansiering möjligheter och politisk förankring för att stödja marknadsbaserad innovation och internationalisering. Fokuseringen på stora samhälleliga utmaningar på ett horisontellt plan är mycket välkommen och främjar tvärdisciplinär samverkan. Beskrivningen av samhällsutmaningar och de prioriterade områdena bör belysa mångfaldsperspektivets betydelse för ett sammanhållande samhälle. Det saknas ett preventivt och hälsofrämjande perspektiv i skrivningen om samhällsutmaningar, särskilt vad gäller människor i arbetsför ålder. Vi anser att det är viktigt att lyfta fram frågor om ett hållbart arbetsliv speciellt med bakgrund av den demografiska utmaningen Europa står inför. Det tidigare temat Samhällsvetenskap och humaniora är borttaget som eget område. I skrivningar kan man uttolka att humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning ska integreras på ett horisontellt plan. Det finns en risk att området inte lyfts tillräckligt i kommande utlysningar. Det måste bevakas i kommande programskrivningar, och kunde ha understrukits kraftigare i föreliggande förslag. Tillväxt och utveckling sker i ett geografiskt sammanhang. Många utmaningar är globala och förutsätter ett stärkt globalt samarbete liksom ett proaktivt förhållningssätt. Samtidigt spelar den regionala nivån en avgörande roll då utförandet och implementeringen sker på regional/lokal nivå. I synnerhet för mindre aktörer, som SME:s, är den regionala nivån en viktig plattform. Forskningen och forskarna är också avgörande motorer för den regionala utvecklingen och tillväxten. 2

52 Övergripande kommentarer Alla europeiska organisationer, oavsett storlek, bereds lika möjlighet att delta i samtliga programformer genom förenklade rutiner vid ansökan och redovisning. Förslaget beskriver en strävan i riktning mot att förenkla och minimera administrationen. Stora faktiska förenklingar vid ansökan, framför allt gemensamma regler för olika stödinsatser är mycket positivt, något som länge efterfrågats och som nu är föreslagna för genomförande. Även under genomförande av projekt och vid redovisningar föreslås positiva förändringar som innebär att mer fokus kan läggas på det som är viktigast - resultaten från projekten. En större andel av projektfinansiering avses med Horizon 2020 gå till blandfinansierade program där EU och nationella aktörer står för delar av den totala finansieringen. Detta kan medföra större synergier mellan nationella och EU-finansierad program, men kan också innebära att det blir svårare att sätta samman transnationella partnerskap eftersom man blir beroende av att även en partners nationella finansierande aktörer har avsatt budget som täcker medverkan. Blandfinansierade program innebär också att svenska myndigheter behöver ha god beredskap att stötta svenska aktörer på ett proaktivt sätt även på policy- och lobbynivå. Om det blir en klar förskjutning mot blandfinansierade program behöver också de myndigheter i Sverige som får ansvar för nationell medfinansiering få ökade anslag i proportion till detta. Annars riskerar svenska aktörer att hamna utanför, alternativt att svensk forskningsfinansiering till en större grad binds upp av EU-finansiering. EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation kommer möjliggöra ett ökat engagemang och deltagande i Horizon 2020 och att medverka till ett förverkligande av målen i Europa Därtill ett ökat fokus i strukturfonderna borgar för att man kommer vidare i större program. Det föreslagna ramprogramet med indelning i huvudprioriteringar bidrar på ett positivt sätt till att underlätta fruktbara tvärdisciplinära samarbeten och förenkla överblicken av finansieringsmöjligheter. Minskad detaljstyrning och bredare utlysningar inom forskningsprogrammen är också önskvärd för att stimulera innovativa metoder och lösningar till globala utmaningar. Minskad detaljstyrning kan bland annat innebära att det är innehållet i projektet som avgöra vad som är lämpligt antal deltagande parter. I viss mån används idag 2-stegs förfarande vid ansökningar. Detta innebär att de projektidéer som inte överensstämmer med utlysningens mål kan sorteras bort innan ett massivt arbete lagts ned på en projektidé som kanske ändå inte har potential att kunna bli beviljat. 2-stegs- 3

53 ansökningar kan innebära merarbete i utvärderingsfasen, men kan också innebära att i större utsträckning relevanta ansökningar av god kvalité blir fullt utvärderade. I synnerhet kan det minska arbete för forskare runt om i Europa med ansökningar som ännu inte är mogna att utarbetas fullständigt. Därför föreslår vi att man överväger att modellen med 2-stegs ansökningar får genomslag i fler utlysningar. Förenkling och harmonisering av regelverk är nödvändigt för att minska komplexiteten och öka bredden i deltagandet. Samhällsekonomisk effektivitet, transparens, enhetlighet och tydlighet vad gäller fördelning av medel är avgörande för att stärka legitimiteten. Mycket av innehållet i programmet riktas mot SME och det är då viktigt att det är enkelt för dessa att medverka. Nödvändigheten av att stödja små och medelstora företag i forskning och innovationssträvanden kommer starkt till uttryck i förslaget. För detta ändamål ska ett särskilt instrument, stödform, för små och medelstora företag stegvis och kontinuerligt som täcker hela innovationscykeln introduceras. Samma instrument avses användas insatser inom prioriteringarna Industriellt ledarskap och Samhälleliga utmaningar. Innan detta instrument är mer preciserat och beskrivet är det omöjligt att uttala sig om vilken potentiell effekt insatsen kan ha. Intentionen är god, men alltför generellt beskriven. Det är också positivt att flera program integreras under ett gemensamt paraply, men det är också viktigt att det finns tydliga kopplingar mellan olika program och fonder som t.ex. de regionala strukturfonderna. Särskild hänsyn bör också tas när så anses lämpligt till makroregionala strategier som till exempel EUs strategi för Östersjöregionen. Kommissionens förslag till program skulle också vara betjänt av ett tydligare fokus på den regionala dimensionen för att kunna arbeta i linje med Europa 2020-strategin och dess fokusering av resurser genom Smart specialisation. Regionala strategier för forskning och innovation och tillväxt skapar det sammanhang där resultaten ska skapa mervärde. Här spelar regionala aktörer en betydande roll med stödstrukturer i form av medfinansiering, politisk förankring, breda kontaktnät och ett övergripande ansvar och förhållningssätt. Tillväxt och utveckling sker i ett geografiskt sammanhang. Många utmaningar är globala och förutsätter ett stärkt globalt samarbete liksom ett proaktivt förhållningssätt. Samtidigt spelar den regionala nivån en avgörande roll då utförandet och implementeringen sker på regional/lokal nivå. I synnerhet för mindre aktörer, som SME:s, är den regionala nivån en viktig plattform. Forskningen och forskarna är också avgörande motorer för den regionala utvecklingen och tillväxten. 4

54 Kommentarer med texthänvisning Del 1 Vetenskaplig spetskompetens Horizon 2020: kap 1.3 Huvuddragen för verksamheten. Det är viktigt att skapa incitament och möjlighet till mindre projekt. Beslutande organ som beviljar EU-stöd måste kunna bedöma potentialen för spetskompetens hos aktörer, oavsett organisationens storlek. Potentialen för långsiktig utveckling mot spetskompetens måste ges högre värde/prioritet än vad som framkommer i föreliggande förslag. Alla europeiska organisationer, oavsett storlek, bereds lika möjlighet att delta i samtliga programformer genom förenklade rutiner vid ansökan och redovisning, vilket är bra. Breddat deltagande ökar möjligheten för framtida excellens. Urvalsprocesser som uteslutande bygger på vetenskaplig meritering kan fungera konserverande. Förmågan att kunna ställa de mest intressanta forskningsfrågorna och att ifrågasätta gamla sanningar värderas inte alltid bäst av vetenskaplig meritering. Goda forskningsresultat framställs bäst av forskare som representerar mångfald och har erfarenhet från samverkan med organisationer utanför akademin som välfärdsorganisationer och privata aktörer. Även innovativ upphandling driver fram forskning som bäst produceras av en bredd av forskare. Horizon 2020: kap 2.2 Motivering och mervärde för unionen samarbete mellan olika program på europeisk, nationell och regional nivå kring gemensamma mål för att skapa en kritisk massa, främja synergier Detta ser vi som mycket positivt. De olika programstrukturerna bör utvecklas till att stimulera till fortsatt europeiskt samarbete och deltagande i fler programformer. Etablerade samarbeten och vunna resultat i regionala europeiska programformer (ex. regionala strukturfonder och Interreg-program) bör ges bättre förutsättningar för fortsatt deltagande i forsknings- och innovationsprogram. På samma sätt behöver vunna resultat i europeiska och nationella sammanhang landa ner i regionala och lokal sammanhang och komma små och medelstora företag till del. de innefattar ett brett spektrum av forskningsaktörer, inbegripet unga forskare och forskningsintensiva små och medelstora företag En samhällsutmaning för Sverige och EU är att öka kunskapsinnehållet i varuproducerande industri samt öka den kunskapsintensiva tjänsteproduktionen. En av de största utmaningarna är att skapa incitament för de forskningsovana branscherna att höja sin kunskapsbas genom att använda EU-finansierad forskning som ett verktyg för att öka sin konkurrenskraft och samtidigt bidra till nya landvinningar inom vetenskapen. Dessa företag kan ställa de rätta frågorna som vetenskapen behöver lösa för en fortsatt teknisk utveckling. 5

55 Horizon 2020: kap 3 Marie Curie-Åtgärder innovativa utbildningsprogram, innovativ doktorandutbildning Framtagande av utbildningsprogram måste också bygga på ett innovativt och kreativt förhållningssätt. Utvecklingen av ICT och infrastruktur för forskningen är positivt då det kan bidra till att forskarutbildningarna blir en öppen resurs inom EU och lärosäten i flera länder. Innovativa lokala utbildningsprogram kan få spridning inom EU och studenter/doktorander får tillgång till ett större utbud av attraktiva utbildningsmöjligheter. För att utveckla toppmoderna, innovativa utbildningsprogram som är förenliga med de mycket konkurrenspräglade och allt mer tvärvetenskapliga krav som finns på området forskning och innovation så torde akademi och företag spela en avgörande roll. Eventuellt kan man tänka sig en lösning som COFUND inom Marie Curie, där EU och en nationell finansiär delar på kostnaderna. Det ska även gå att knyta samman nationella finansiärer och Marie Curie för att på så vis kunna åstadkomma en regional, nationell och internationell samt eventuellt sektorsövergripande forskarutbildning. I detta fall är de inom regionen närvarande lärosätena såväl som regionen viktiga. I detta sammanhang skulle medel från de regionala utvecklingsfonderna kunna användas för att finansiera denna typ av utbildningsprogram. (Se under rubrik 3.2(d) i Kommissionens dokument.) inbegripet rörlighet mitt i karriären, inte bara mellan länder utan också mellan den offentliga och den privata sektorn. Texten beskriver inte hur incitament, som exempelvis meritering, ska kunna bidra till att forskarna faktiskt kommer att ta steget ut och verka utanför den traditionella forskarsfären. Om antalet forskare inom företagssektorn skall ökas markant så att den kommer i nivå med Japan och USA så måste man tillse att det även finns ett behov och att forskningen efterfrågas inom industrin och den offentliga sektorn. Horizon 2020: kap 4 Forskningsinfrastruktur En väl utvecklad forskningsinfrastruktur och därtill hörande ICT-lösningar ser vi som mycket positivt. Detta skapar möjligheter för enskilda forskare och forskargrupper att agera fritt på en större arena. 6

56 Del II Industriellt ledarskap Horizon 2020: kap1 Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik Verksamheten ska följa en affärsdriven dagordning Det särskilda målet Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik ska följa en teknikdriven strategi för att utveckla möjliggörande teknik som kan användas för flera områden, industrier och tjänster. Inom Industriellt ledarskap fokuseras på utpekade nyckelteknologier i vilka företagen ska bestämma dagordningen för finansierad utveckling. Samarbete med akademi och offentliga organisationer ska givetvis ske, men i ännu högre grad än idag vara industridrivet. Detta får som konsekvens att tonvikten, enligt förslaget, kommer tonvikten att ligga på FoU, storskaliga pilotprojekt och demonstrationsverksamheter, provningsanläggningar och levande laboratorier, prototypframställning och produktvalidering inom pilotverksamheter. Nyckelteknologierna ska i sin tur tillämpas horisontellt under ämnesområden i fokusområdet Samhälleliga utmaningar. Det finns en risk att nödvändig teknikforskning som inte primärt nödvändigtvis är företagsdriven tappas bort, inte finner sin plats under Samhälleliga utmaningar. Det rör i synnerhet IKT-området där en del utveckling i första hand är driven av det offentliga eller av akademin. Som ett exempel kan nämnas teknikutveckling i pedagogikens och lärandets tjänst som inte ryms inom programmet för livslångt lärande. Likaså är utvecklingen av medborgartjänster vanligen inte industridriven initialt. Därför efterfrågas en öppning för innovativa insatser även inom nyckelteknologier som inte uteslutande är stora industriinitierade och industriledda projekt. Horizon 2020: kap 1 Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik Innovation bör utnyttjas i sin vidaste bemärkelse Kap 3.3 Huvuddragen för verksamheten Det ska tillhanda hållas för all typ av innovation, inbegripet tjänsteinnovation, icke-teknisk och social innovation. Sambanden mellan forskning och innovation behöver stärkas och vi välkomnar i synnerhet breddningen mot sociala innovationer inom alla sektorer, inklusive offentliga organisationer. Innovationsprocesser är komplexa och vi ser en risk för en gammaldags och alltför förenklade sambandsbeskrivningar med fortsatt tyngdpunkt på teknisk utveckling och produktframtagning. För reell implementering av kunskapstriangeln behöver sambanden mellan utbildning, på alla nivåer, och innovation stimuleras och utvecklas. Tjänsteinnovation är ett viktigt redskap för att uppnå målen i Europa 2020-strategin. Fokusering på excellens i traditionell mening är viktig, men excellens kan också vara väl fungerande kunskapstrianglar och direkta nyttiggörande flöden mellan mindre och medelstora kunskapsmiljöer och omgivande samhälle. Båda former av excellens krävs för att EU ska klara målen i Europa 2020-strategin. Goda exempel emanerar ofta från regionala 7

57 forskningsinitiativ och samarbetsprojekt men behöver fortsatt stöd för att hitta europeiska samarbetspartners för europeisk implementering och tillväxt. Horizon 2020: kap 2 Tillgång till riskfinansiering Det finns ett stort behov hos företagen av riskvilligt kapital och instrumentet för lånefinansiering är ett mycket positivt initiativ. Horizon 2020: kap 3 Innovation i små och medelstora företag 3.3 Huvuddragen för verksamheten För att kunna stödja innovativa SME genom hela innovationscykeln så krävs förutom nära samarbete med lärosäten även en nära interaktion med regionala aktörer med ansvar för regional utveckling för att skapa stödstruktur med deras kontaktnät, medfinansiering möjligheter och politisk förankring för att stödja marknadsbaserad innovation och internationalisering. 8

58 Del III Samhällsutmaningar Fokuseringen på stora samhälleliga utmaningar (t.ex. hälsa, demografi, klimat, livsmedelsförsörjning, maritim forskning, energiförsörjning och säkerhet) på ett horisontellt plan är mycket välkommen. Prioriteringen främjar tvärdisciplinär samverkan. Beskrivningen av samhällsutmaningar och de prioriterade områdena saknar medvetenhet om mångfaldsperspektivets betydelse för ett sammanhållande samhälle t.ex. etnicitet, religion, genus och sexuell läggning. I tidigare remisser föreslagna flexibla öppningar för att kunna hantera nödvändig forskning rörande oförutsedda händelser (t ex pandemier, naturkatastrofer) är hanterat på ett adekvat sätt i förslaget. Det tidigare temat Samhällsvetenskap och humaniora är borttaget som eget område. I skrivningar kan man uttolka att humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning ska integreras på ett horisontellt plan. Det finns en risk att området inte lyfts tillräckligt i kommande utlysningar. Det måste bevakas i kommande programskrivningar, och kunde ha understrukits kraftigare i föreliggande förslag. Det samma gäller i högsta grad för tidigare temana ICT (utanför ICT som nyckelteknologi inom Industriellt ledarskap) och INCO som också ska ingå horisontellt i föreliggande förslag. Horizon 2020: kap1 Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande De demografiska förändringarna får inte bara konsekvenser för den äldre befolkningen. Med tanke på att det är färre personer som ska försörja fler och tiden som vi ska var verksamma i arbetslivet kommer att förlängas är det viktigt att lyfta fram frågor om ett hållbart arbetsliv. Det saknas ett preventivt och hälsofrämjande perspektiv i skrivningen, särskilt vad gäller människor i arbetsför ålder. Horizon 2020: kap Innovativa samhällen Vad det gäller främjandet av innovativa samhällen och strategier i Europa så är det viktigt att även offentliga organisationer, lärosäten och näringsliv utanför storstäderna stöds. 9

59 Peter Hogla Regiondirektör Harald Hjalmarsson Regionstyrelsens ordförande Bengt Dahlqvist Regionstyrelsens ordförande Mats Johansson Regionstyrelsens ordförande Stephen Hwang Rektor Anita Hansbo Rektor Ursula Hass Rektor 10

60 Regionstyrelsen Ärende 7 c Klimatkommissionen Kronoberg (K3) lägesrapport Dnr 10/0243 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera lägesrapport för projekt K3 till protokollet. Ärendet Regionstyrelsen beslöt 60/11 att bevilja högst kr (1:1) till projekt K3. Energikontor Sydost AB driver projektet som en del av projektet SEP som drivs inom ramen för EU:s Nordsjöprogram. Projektet handlar om att genomföra huvuddelen av Klimatkommissionens förslag till handlingsplan. En lägesrapport inom ramen för projektet är bilagt till handlingarna. Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 24/12 - Klimatkommissionen Kronoberg (K3) - lägesrapport

61 Projektavstämning december 2011 Den första september 2010 hölls ett möte i K3, där Peter Hogla redogjorde för aktuell RUP och där vi hade en diskussion om innehållet i en handlingsplan för K3. Den 17 november arrangerades Klimatkraft i Alvesta med 43 deltagare. Innehållet fokuserade på energiplanering och på olika nationella stöd för att genomföra åtgärder. Klimatkommission Kronoberg träffades på IKEA i Älmhult den 23 maj -11 för föredrag om bland annat regionala miljömål, länets energibalans, IKEAs arbete med hållbar utveckling och marknadsföringsplanen av klimatkommissionen. Det senaste mötet för Klimatkommissionen med både Peter Hogla och Kristina Alsér som deltagare arrangerades i samverkan med VIDA i Lessebo. VIDA presenterade bland annat sitt arbete med energieffektivisering och distribution av spillvärme i processen till samhällets fjärrvärmenät. Som ett resultat av mötet skrevs en artikel om nettodebitering av el, efter ett föredrag om detta. Tjänstemannagruppen har haft tre träffar, dels i Åseda (30 maj), dels i Växjö (25 augusti) och dels i Växjö (8 november). Beredningsgruppen har träffats cirka åtta gånger under perioden. Regionen har varit representerad vid internationella möten arrangerade av SEP. Gunnar Nordmark talade under rubriken Cooperation models for energy planning in the county of Kronoberg på en tvådagarskonferens i Holland i april -11. Göran Fremrot, VKAB, deltog på ett så kallat Think Tank möte inom ramen för SEP i Tyskland i juni -11. Anders Franzén presenterade strukturen och förutsättningar för energiplanering på regional och lokal nivå vid ett stort seminarium i Dundee, Skottland i november -11. Anställda på Energikontoret har deltagit på andra möten för SEP och bland annat presenterat Kronobergs energibalans och vårt sätt att arbeta med energiplanering. GIS-undersökningen A GIS-model to estimate a sustainable potential of forest fuel for energy generation in the municipality of Växjö, Sweden har blivit klar under projektperioden. Rapporten har skickats till personal vid avdelningen för skog och trä vid Linnéuniversitetet. En undersökning om olika hustaks potential för solceller presenterades under våren -11. Undersökningen berörde delar av Teleborg i Växjö och blev uppmärksammad i regional TV. Arbetet med att marknadsföra Klimatkommission Kronoberg har kommit en bit och bland annat resulterat i en egen hemsida ( logotype och en så kallad stämpel. Transporter: Energiting Sydost arrangerades den 5 maj -11, med seminarier kring hållbara persontransporter och om biogas som fordonsbränsle. Den 25 augusti -11 hölls ett seminarium i Växjö om persontransporter med fokus på cyklism, cykelparkeringar och cyklisternas betydelse för cityhandel. Det blev mycket mediabevakning i såväl regional TV, radio som tidningar. Den 29 november -11 arrangerades ett bilpools och samåkningsseminarium i Växjö efter förslag från Tjänstemannagruppen.

62 Energibalanser: Vi har upprättat en energibalans för Kronobergs län avseende 2008 års statistik. Underlaget för balansen är mestadels hämtat från SCB, men något också från RUS. Vi har också hjälpt en kommun med att skriva deras energibalans. I december -11 kommer länets energibalans för 2009 och med vissa sektorer även för 2010, att vara klar och presenteras. Under början av 2012 kommer energibalanser att upprättas för ytterligare tre kommuner, delvis i samband med att dessa har skrivit på Borgmästaravtalet. Klimatutmaningen: En ny tävlingsomgång av Klimatutmaningen genomförs under hösten -11 med två politiker i Växjö kommun. Energikontoret har ansvarat för en introduktionsträff för att reda ut deras potential att minska sin privata energianvändning. Under våren 2012 planeras ett genomförande i större omfattning med företag från hela länet som deltar. Energikontoret kommer att stötta Växjö kommun i genomförandet, genom att till exempel ansvara för deltävlingen Sydost trampar. Energikarta: Ett första utkast av den så kallade energikartan finns på Energikontorets hemsida. Vi jobbar på att under våren presentera en mer användarvänlig version. Vi undersöker möjligheten att göra det i Gap-minder för att göra energikartan mer intressant. Energieffektiviseringsstödet: Vi har informerat om stödet i inledningsskedet av projektet. Nu har alla länets kommuner ansökt. Erfarenhetsutbyte genom fysiska möten har arrangerats vid tre fyra tillfällen. Energikartläggningscheckar: Energikontoret har informerat företag och andra om Energimyndighetens stöd till företag för energikartläggning. I slutet av maj 2011 hade 12 företag från Kronoberg ansökt om stödet. Nu är antalet uppemot 20. Borgmästaravtalet: Energikontoret har informerat om Borgmästaravtalet vid några tillfällen, bland annat på regionfullmäktige den 27 maj. Alvesta och Älmhult har också stöttats i sitt arbete med att leverera nödvändiga dokument för anslutningen till avtalet. Den 7 december -11 signerade Tingsryd och Ljungby avtalet, vilket innebär att fem av länets åtta kommuner nu är anslutna. Energikontoret kommer att stötta dessa vid framtagning av utsläppsinventeringen och handlingsplanen. Byggnader: Ett seminarium om energisnåla byggnader arrangerades på Energiting Sydost den 5 maj. I november -11 arrangerades ett seminarium i Ljungby. Flera nätverksträffar för Goda hus har hållits under perioden. Beteendeförändringar: Olika initiativ, bland annat i projektet KNUT, har tagits för att arbeta med beteendeförändringar avseende energi i länet. Sydost Trampar är ett sådant initiativ, där vi nu genomför en deltävling, det så kallade Luciatrampet. Göran Gustavsson Energikontor Sydost

63 Regionstyrelsen Ärende 7 d Regionstyrelsens Klimatkommission reviderad handlingsplan Dnr 11/0006 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna förslag till reviderad handlingsplan för regionstyrelsens klimatkommission Ärendet Regionstyrelsen inrättade 32/11 Klimatkommissionen Kronoberg. Regionstyrelsen har även fastställt en handlingsplan som enligt direktiv ska följas upp och revideras årligen. Klimatkommissionen har tagit fram ett förslag till reviderad handlingsplan. Den årliga revidering samt uppföljning av handlingsplanen beslutas av regionstyrelsen. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 25/12 - Förslag till reviderad handlingsplan för Klimatkommissionen Kronoberg reviderad

64 E Dnr 08/ Heidi Samuelsson Tel: Handlingsplan för Klimatkommissionen Kronoberg till , reviderad hösten 2011 Bakgrund I det regionala utvecklingsprogrammet för södra Småland betonas att regionen aktivt ska bidra till att de nationella och regionala miljömålen uppfylls. Det övergripande syftet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Genom stegvisa förändringar, både stora och små steg i rätt riktning, bör vi nyttja länets stora potential. Regionen ska vara ett föredöme inom energieffektivisering, minskad klimatpåverkan och framställning av klimatneutral energi. Regionförbundets styrelse beslutade att inrätta en klimatkommission för att nå målet om en fossilbränslefri region. Syftet med klimatkommissionen är att ta fram förslag till åtgärder för att nå målet om en fossilbränslefri region och förslag till förändringar i strategi och mål för att nå en miljömässigt hållbar tillväxt. Klimatkommissionen består av valda politiker samt representanter från näringsliv, offentlig sektor och universitet. Arbetet utförs av Regionförbundet södra Småland, Energikontor Sydost AB och Länsstyrelsen i Kronobergs län, i nära samverkan med näringsliv, universitet och offentlig sektor. Till kommissionen har en tjänstemannagrupp kopplats som består av representanter från respektive kommun i länet, näringsliv och landsting. Utbyte mellan dessa båda grupper sker i form av åtgärdsförslag, goda exempel, resultat och erfarenheter. På så sätt underlättas övergången från ord till handling på det lokala planet. Visionen för Klimatkommissionens arbete är: Europas grönaste region! Södra Småland skall förena hållbar tillväxt och attraktiva miljöer med effektiv resursanvändning och minimal klimatpåverkan. Regionförbundet södra Småland Videum Science park SE Växjö, Sweden Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se 1 (4)

65 För att nå såväl regionala som nationella klimatmål krävs att så många som möjligt i länet, såväl företag och organisationer, som enskilda medborgare, ska engageras för att vidta åtgärder för att minska sin klimatpåverkan. Klimatkommissionen ska vara ett forum för att upplysa, föra dialog, sprida goda exempel, verka för samverkan, kartlägga vad som görs och har gjorts samt hjälpa dem som går först. Marknadsföring dels av Klimatkommissionen men också av de projektresultat som sker runt om i länet är betydelsefullt i detta sammanhang. Fortsatt arbete med byggande av varumärket Klimatkommissionen Kronoberg ska därför ske under perioden Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland har i samverkan tagit fram en ny regional klimat- och energistrategi, för att ge en grund för de närmaste årens arbete för minskning av utsläppen av klimatgaser från regionen. Denna strategi samt Klimatkommissionens förslag till fortsatt arbetsinriktning ligger till grund för Klimatkommissionens handlingsplan under Strategisk inriktning 2011 Klimatkommissionens verksamhet fokuserar transportarbetets klimatpåverkan och åtgärder för att minska dess påverkan. Strategisk inriktning 2012 Klimatkommissionens verksamhet fokuserar dels transportarbetets klimatpåverkan och dels energieffektivisering inom lokal- och bostadssektorn samt åtgärder för att minska dess påverkan. Handlingsplan : Klimatkommissionen avser att under perioden stödja och hjälpa till i arbetet med att implementerar följande aktiviteter som tillsammans bidrar till att skapa Europas Grönaste Region: Transporter. Den del av samhällets aktiviteter som bidrar mest till utsläpp av fossil CO2 är utan tvekan transporterna. Klimatkommissionens ambition är att kraftsamla för att försöka åstadkomma ett trendbrott inom denna sektor. Arbetet delas i två huvudinriktningar, godstransporter och persontransporter: - Godstransporter en temadag genomfördes hösten 2010 tillsammans med Kalmar läns klimatkommission, där flera förslag till gemensamma åtgärder för vår landsdel togs fram. Bland annat förordades ett förslag på gemensamma projekt t.ex. inom logistiklösningar. Kommissionen kommer att arbeta vidare utifrån de förslag som framkom i samverkan med Kalmars kommission. - Persontransporter. Våren 2011 genomfördes ett seminarie kring cyklism med fokus på cykelparkeringars betydelse och cyklisters handelspotential. I november 2011 genomfördes ett seminarie kring bilpooler och samåkning. I början av 2012 planeras seminarium om logistik inom hemtjänstresor och de hinder som uppstår p g a det fria vårdvalet. 2 (4)

66 Energibalanser. Energibalanser upprättas för varje kommun. Länets energibalans för 2008 färdigställdes under Under vintern 2011 kommer balansen för 2009, och i vissa viktiga delar för 2010, att tas fram och presenteras. Balanserna innehåller uppgifter om energianvändning, energiproduktion och fossilt CO2-utsläpp. Energibalansen för regionen utgör ett viktigt verktyg för kommissionens fortsatta prioriteringar. Målet med energibalansen är att på ett överskådligt sätt kartlägga de övergripande energiflödena i Kronobergs län och få ett faktaunderlag som visar var möjligheterna och behoven finns. Energibalanserna används som underlag vid beslut om åtgärder och som verktyg för att i efterhand följa upp åtgärdernas verkliga påverkan. Arbetet kommer att bedrivas på ett liknande sätt i alla kommuner i Kronoberg, Kalmar och Blekinge län och kommer därför att bli ett bra verktyg för jämförelse och uppföljning av klimatarbetet. Samverkan sker med resp. länsstyrelse. Klimatutmaningen. Konceptet med Klimatidolerna har varit framgångsrikt. Regionförbundet och Länsstyrelsen planerar därför att utmana några företag i regionen i ett liknande upplägg. Det kan t.ex. vara utmaningar inom energisparande och klimatsmarta inköp och resor. Under våren 2012 genomförs utmaningen med flera företag från olika delar av länet. Energikarta. Energikontor Sydost har skapat en digital energikarta som med symboler märker ut bland annat energiproduktionsanläggningar såsom exempelvis värmeverk, vattenkraftverk och vindkraftverk. Symbolerna länkar vidare till och ger information om bl.a. anläggningens kapacitet. Kartan ger en tydlig bild av energiproduktionen i länet med möjlighet till jämförelser mellan olika energislag, kommuner och förändringar över tiden. Informationen blir visuell och lättillgänglig. Energikartan kommer att utvecklas vidare och marknadsföras under perioden. Energieffektiviseringsstöd. Sedan den 1 januari 2010 finns ett femårigt nationellt program för arbete med energieffektivisering inom kommuner och landsting. Syftet är att dessa skall föregå som goda exempel och att de skall bidra till att uppnå de av riksdagen antagna målen för energieffektivisering (20 % till 2020). Samtliga kommuner i Kronobergs län samt landstinget har sökt stöd, via Länsstyrelsen, för att ta fram lokala strategier för energieffektivisering (nulägesanalys, mål, handlingsplan) och att arbeta aktivt för att genomföra åtgärderna. Erfarenhetsträffar för att utveckla och genomföra åtgärder har hållits under 2011 och kommer att hållas ytterligare under Energikartläggningscheckar. Energimyndigheten ger företag stöd för att kartlägga sin energianvändning. Syftet med stödet är att hitta nya vägar för att minska Sveriges totala energianvändning. Med en energikartläggning får företaget förslag på åtgärder. Stödet täcker 50 procent av kostnaden för energikartläggningen, vilket innebär att företaget kan få maximalt kronor. Stödet gäller företag som använder mer än 500 MWh energi per år. Lantbruk kan få stöd även om de har mindre energianvändning än 500 MWh per år. Företag med flera arbetsställen kan i vissa fall också genomföra kartläggning som endast omfattar ett arbetsställe. Energikontor Sydost är engagerad av Energimyndigheten för att arbeta med implementeringen av energikartläggningscheckarna. Vid oktobermånads utgång 2011 hade 13 företag i länet ansökt om pengar. Borgmästaravtal. Energikontor Sydost erbjuder stöd till kommuner som skriver under borgmästaravtalet. Stödet kan bestå av att skapa struktur för administrationen av avtalet och de därmed förknippade aktiviteterna såsom skrivningen av handlingsplan och arrangemanget av energidagar. Med 3 (4)

67 Energikontoret som samordnare kan samordningsvinster skapa bra förutsättningar att klara avtalets åtaganden. Vid utgången av november månad 2011 hade fem kommuner i länet skrivit under avtalet och påbörjat arbetet med handlingsplaner för att minska koldioxidemissionerna med 20 % fram till år Byggnader. Energikontor Sydost har tagit initiativ till och administrerar den ideella föreningen GodaHus- Energieffektiva Byggnader i sydost som har som syfte att hos byggaktörer öka kunskapen om energieffektiva byggnader (fokus ligger på ombyggnationer) och därmed bidra till att skapa en regional marknad för detta. Samverkan sker med Linneuniversitetet och föreningens medlemmar tillsammans ett tretiotal i samtliga tre sydostlän. Under projektets första hälft har konferenser och nätverksträffar genomförts och man har handlett examensarbeten. Beteendeförändringar. För att förändra synen på och användningen av energi är det viktigt att arbeta med information och beteendeförändringar kanske framför allt hos barn och ungdomar. Energikontoret driver bl.a. projektet KNUT med målsättning att utveckla undervisning och entreprenörskap om klimat och energifrågor i grund- och gymnasieskolan. Mat och klimat. Under arbetes gång har matkonsumtion- och produktion uppmärksammats med en ökad förståelse för dess påverkan på miljön och klimatet. För att belysa matkonsumtion ur detta perspektiv kommer samverkan med bland annat Miljöresurs Linné att ske. Biogas. Potentialen för att producera biogas har diskuterats och uppmärksammats. Satsningar på biogasproduktion kommer att synas i framtiden genom bussar i kollektivtrafik som drivs på biogas. Med energikontoret som samordnare har ett seminarium om biogas arrangerats under hösten 2011 och ytterligare ett planeras under första halvan av Nätverksträffar planeras under Strategiska samtal och seminarier. Färdplan 2050 arrangeras av Länsstyrelsen i samverkan med Klimatkommissionen under januari Färdplan 2050 är ett strategiskt samtal med klimat och energiperspektiv som ska resultera i en beskrivning av åtgärder och hinder för miljömål för Regionfullmäktiges möte i mars 2012 kommer att ha ett fokus på energi. Aktuella frågor för länet kommer att lyftas under dagen. Revidering och uppföljning Klimatkommissionen har inget eget mandat att fatta beslut för regionen. Det är därför av stor vikt att kommissionens arbete är förankrat i regionstyrelsen. En årlig revidering samt uppföljning av handlingsplanen ska redovisas till regionstyrelsen. Detta för att ge styrelsen information om arbetet som utförts samt ge styrelsen möjlighet att ge nödvändiga synpunkter på vad som planeras framåt. Klimatkommissionens uppdrag löper över mandatperioden En slutrapport över kommissionens arbete ska presenteras senast december (4)

68 Regionstyrelsen Ärende 7 e Kulturstipendier och kulturpriser - kriterier m.m. Dnr 11/0091 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna förslag till reviderade kriterier för regionförbundeets Kulturstipendier och kulturpriser i enlighet med kulturberedningens förslag. Ärendet I anslutning till sammanträde 26 oktober 2011 ställde arbetsutskottet frågan om hur handläggningsprocessen ser ut för regionförbundets kulturstipendier och priser, hur urvalsprocessen vid utnämningar till stipendiater och pristagare inom kulturområdet ser ut och beslutsgången för denna. I bifogad tjänsteskrivelse redovisas därför innehåll i priser och stipendier, handläggningsprocessen, samt vilka slutsatser som kan dras och förslag till revideringar i urvals- och beslutsprocessen. Kulturberedningen har berett ärendet vid sammanträde den 21 december Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 26/12 - Tjänsteskrivelse Kulturstipendier och kulturpriser

69 Dnr: 11/0091 Helen Hägglund Tjänsteskrivelse - Handläggning av kulturpriser och stipendier Ärendet Vid arbetsutskottets sammanträde den 26 oktober, i anslutning till beslut om kulturpriser och stipendier 2011, ställde arbetsutskottet frågan om hur handläggningsprocessen ser ut, hur urvalsprocessen vid utnämningar till stipendiater och pristagare inom kulturområdet ser ut och beslutsgången för denna. Nedan redovisas därför innehåll i priser och stipendier, handläggningsprocessen, samt vilka slutsatser som kan dras och förbättringar som kan göras. Utsedda pristagare och stipendiater redovisas i bilaga. Priser och stipendier Kulturpris Regionförbundet södra Smålands kulturpris ska hedra personer som genom sin verksamhet gjort en förtjänstfull kulturell insats i Kronobergs län. Avsikten är att uppmärksamma personer som normalt inte kan komma i åtnjutande av varken stipendium eller annat belöningssystem. Regionförbundet södra Småland delar ett kulturpris per år vid regionfullmäktiges sista sammanträde för året. Priset består av ett konstverk som pristagaren själv får välja till ett värde av kr. Bubblare Årets bubblare är ett vandringspris som ska gå till en aktör som just inlett en spännande utveckling, gärna med fokus på sektorsöverskridande samarbete. 1 (8) Regionförbundet södra Småland Videum Science park SE Växjö, Sweden Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

70 Regionförbundet södra Småland delar ut ett bubblar-pris varje år vid regionfullmäktiges sista sammanträde för året. Priset består av ett vandringspris (Glaskonstverk från Transjö Hytta, Kosta) Kreativ entreprenör inom kulturområdet Priset till kreativ entreprenör på kulturområdet delas ut till en entreprenör som på ett betydelsefullt sätt bidragit till att skapa ett kreativt klimat och främjat kreativa mötesplatser i Kronobergs län. Det kan t.ex. gälla restauranger, kaféer, företag, ideella organisationer eller andra aktörer. Regionförbundet södra Småland delar ut pris till kreativ entreprenör varje år vid Företagardagen i Växjö. Priset består av ett konstverk som pristagaren själv får välja till en kostnad av kr. Rutiner och urvalsförfarande En prisgrupp tar fram förslag till pristagare som föreslås Regionförbundets styrelse för beslut. Regionförbundet efterlyser även förslag från länets kulturpresidier samt kultursekreterare. Vid prisgruppens sammansättning tas hänsyn till kännedom om länet och olika delar av kulturlivet. Länsperspektivet är också något som tagit stor plats i de senaste årens diskussioner kring utnämningar tillsammans med en jämn fördelning mellan könen och spridning mellan olika kulturområden. Kulturstipendiater Kulturstipendiet ska stödja och uppmuntra till förtjänstfull verksamhet inom skilda konstnärliga områden såsom litteratur, musik, sång, bildkonst, teater, dans, film, fotokonst, digitala medier och andra jämställda områden. Länsanknytning är en förutsättning och särskild hänsyn tas till yngre konstnärers, företrädesvis år, möjlighet att fortsätta inom kulturens område. Det kan t.ex. gälla att genomföra olika typer av påbörjad utbildning. Regionförbundet södra Småland delar ut fyra stipendier om kr vardera. Stipendierna delas ut vid regionfullmäktiges sista sammanträde för året. 2 (8)

71 Rutiner och urvalsförfarande Kulturstipendium annonseras i den lokala dagspressen och sökes via ansökan till Regionförbundet södra Småland. Ansökningarna bedöms av experter inom respektive konstområde som sedan för fram de kandidater de anser vara lämpliga stipendiater. Dessa förslag vägs sedan samman av Regionförbundets tjänstemän och med hänsyn till fördelning mellan kön och konstarter samt spridning i länet tas ett förslag fram som presenteras för Regionförbundets styrelse. Kostnader Kostnaderna uppgår årligen till kr varav kr går till omkostnader i form av annonsering, juryexpertis, blommor, diplom osv. Tillkommer gör tjänstemännens tid vilket sammanlagt uppgår till ca 140 timmar per år (samordnare samt personal för administration, information, ekonomi). Koppling till RUP och Kulturplan RUP Utmärkelserna stämmer väl överens med flera av skrivningarna i länets RUP. Utdelning av utmärkelserna tar hänsyn till handlingsinriktningarna; - Främja en kulturell infrastruktur med bredd och spets - Arbeta med kultur som aspekt för utveckling inom alla politikområden - Verka för att utveckla befintliga och identifiera behov av nya mötesplatser för samarbeten - Främja innovationer på kulturområdet - Främja samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor Kulturplan Utdelning av utmärkelserna är idag inte direkt kopplade till länets kulturplan. Slutsatser Utdelning av priser och stipendier har delats ut sedan 1995 respektive Först i inom ramen för Landstinget Kronoberg, sedan 2007 inom ramen för 3 (8)

72 Regionförbundet södra Smålands verksamhet. Handläggningen sköts av kulturkansliet inom förvaltningsuppdraget. Totalt har 16 kulturpris, 6 pris till kreativ entreprenör, 5 bubblar-pris och 51 kulturstipendier delats ut mellan Kopplingen till den regionala kulturplanen bör förstärkas. Handläggningen vad gäller urval och viktning av geografi, kön, kulturområde - samt gällande stipendierna- möjlighet att fortsätta inom kulturens område och länsanknytning behöver förtydligas. Kulturberedningens roll bör tydliggöras. Urvalsförfarande och kriterier - förslag Syftet med utmärkelserna - kulturpristagare, bubblare och kreativ entreprenör - föreslås förstärkas genom att hänvisa till kulturplanens medborgarperspektiv: - Du som ung ska få ökad tillgång till kulturutbud och stöd att utveckla eget skapande - Som professionell kulturskapare ska du hitta fler uppdrag och kreativa miljöer att verka i - Vill du arrangera kultur ska det vara enklare - Kan du själv inte ta dig till kulturen så ska kulturen komma till dig - Du ska kunna dela med dig av kunskap och idéer och samskapa kultur med professionella kulturskapare - Du ska få tillgång till ett breddat kulturutbud med hög kvalitet - Du ska enklare kunna bevara, använda och utveckla vårt kulturarv - Du ska få ökade möjligheter att påverka förändringar av det offentliga rummet - Du ska få fler möjligheter att uppleva nationella och internationella gästspel och konstnärliga utbyten. Regionstyrelsens kulturberedning föreslås bereda utmärkelserna till regionstyrelsen genom att årligen föreslå: - Kulturpristagare och bubblare med stöd av, en av beredningen utsedd kulturprisgrupp, samt kommunernas kulturansvariga - Kreativ entreprenör med stöd av kommunernas kultur- samt näringslivsansvariga 4 (8)

73 - Kulturstipendiater vilka föreslås av experter inom resp. konstområde som utses av kansliet. I samband med beslut i styrelsen redovisas de övriga förslag som diskuterats. Vid urvalsförfarandet föreslås särskilda hänsyn: - När kulturpristagare, bubblare och kreativ entreprenör utses beakta; spridning i länet, kön och kulturområde, i den ordningen. - När kulturstipendiater utses beakta; möjlighet att fortsätta inom kulturens område, kulturområde, kön och spridning i länet, i den ordningen. De fastslagna kriterierna föreslås förstärkas med: - Sökande till kulturstipendium ska bedriva sin huvudsakliga verksamhet i länet. Konsekvensanalys En förändrad handläggning av kulturpriser och stipendier enligt förslag innebär att utmärkelsernas koppling till länet och den regionala kulturplanen förstärks. Kansliet och kulturberedningens roller tydliggörs. Kulturpris, bubblare och kreativ entreprenör knyts närmare kulturplanen och den regionala spridningen. Kulturstipendierna knyts närmare till länet och möjlighet att fortsätta inom kulturens område. Förväntade resultat är att utmärkelserna kommer fler bosatta i länet till del - kulturskapare och deltagare i kulturlivet. Förslaget medför inga ökade kostnader. En oförändrad handläggning av kulturpris och stipendier innebär att urvalsförfarande och kriterier bibehålls och inte kopplas ytterligare till länet och till den regionala kulturplanen. 5 (8)

74 Bilaga - Pristagare och stipendiater Kulturpris 1995 Kony Södring, Tingsryds kommun 1996 Ulf Beijbom, Växjö kommun 1997 Ola Abrahamsson, Tingsryds kommun 1998 Ingrid Nettervik, Växjö kommun 1999 Robert Sjölin, Växjö kommun 2000 Rune Lindgren, Växjö kommun 2001 Torben Krag, Växjö kommun 2002 Erik Ortvad, Ljungby kommun 2003 Kerstin och Folke Samuelsson, Tingsryds kommun 2004 Ingrid Kyrö, Växjö kommun 2005 Delades inte ut 2006 Anders Olsson, Alvesta kommun 2007 Johan Forsman, filmfotograf, Ramnåsa & Tomie Skartstedt, ljussättare, Växjö 2008 Rita Fröberg, Urshult, Tingsryds kommun 2009 Kulturföreningen Kultur i Tolg, Växjö kommun 2010 Dorota Siuda, Musica Vitae, Växjö kommun 2011 Konsthändelser vid Yttre Vång, Älmhults kommun Bubblare 2007 Mode/designföretaget Lamilla - Gabomilla Nielsen & Lamija Suljevic, Växjö kommun 2008 Galleri Rififi, Växjö kommun 2009 Föreningen Film i Glasriket, Uppvidinge, Lessebo, Emmaboda och Nybro kommuner 2010 Cirkus i Glasriket, Uppvidinge, Lessebo, Emmaboda och Nybro kommuner 2011 Elin Wägner-sällskapet, Växjö kommun Kreativ entreprenör inom kulturområdet 2006 Kafé de Luxe, Växjö kommun 2007 Föreningen Visit, Kronobergs län 6 (8)

75 2008 Susanna Arwin, Svenska Tantens Lantcafé, Bergkvara, Växjö kommun 2009 Per Faeltenborg, webbutiken Hot Stuff, skivbolaget Energy Rekords och klubben Speak Easy, Älmhults kommun 2010 Wallride, Simon Karström, Martin Håkansson och Bo Rutter, Växjö kommun 2011 Berättarnätet Kronoberg, Ljungby kommun Stipendiater 1996 Åke Bergqvist, konstnär, Växjö kommun Jan Dzedins, skådespelare, Växjö kommun Yvonne Tuvesson Rosenqvist, operasångerska, Växjö kommun 1997 Lena Maria Nilsson, filmare, Lessebo kommun Helga Holmén, Teaterhantverkare och attributmålare, Växjö kommun Anna Tengstrand, musiker, Växjö kommun 1998 Johan Leijonhufvud, musiker, Växjö kommun Anna Lena Carlsson, konstnär, Markaryds kommun Mats Olausson, skådespelare, Växjö kommun 1999 Henrik Larsson, manusförfattare, Växjö kommun Hanna Linné, dansare, Växjö kommun Sara Bilén, sångerska, Uppvidinge kommun 2000 Hanna Andersson, filmare, Ljungby kommun César García, dansare, Växjö kommun Carin Lundin, jazzsångerska och kompositör, Växjö kommun 2001 Petter Bengtsson, författare, Växjö kommun Per Erik Eriksson, filmare, Växjö kommun Maria Wranå, operasångerska, Växjö kommun 2002 Maria Bastrup, operasångerska, Växjö kommun Per Sjödin, jazzmusiker, kompositör, Växjö kommun Anna Werner, konstnär, Växjö kommun 2003 Joakim Berg, slagverksstuderande, Alvesta kommun Jonas Fuchs, scenograf, Växjö kommun Emma Krantz, fotograf, Växjö kommun 2004 Johannes Anyuru, poet, Växjö kommun Per Friman, saxofonist, Växjö kommun 7 (8)

76 Pia Tjäder, filmare, Växjö kommun 2005 Inga stipendier delades ut 2006 Charlotta Eidenskog, konstnär,? Salma Gaj, multikonstnär, Ljungby kommun Alexander Sätterström, musiker, Växjö kommun Anton Zetterholm, musikalartist, Växjö kommun 2007 Åsa Johannesson, foto, Växjö kommun Mathieu Gustafsson, möbeldesign, Alvesta kommun Sara Möller, teckning, keramik, textil, Växjö kommun Daniel Andersson, bildkonst, skulptur, ljud och video, Tingsryds kommun 2008 Tobias Kandenäs, musikal, teater, Växjö kommun Therese Willstedt, teater, Växjö kommun Magni Borgehed, konst, Tingsryds kommun Ann Eringstam, foto, Växjö kommun 2009 Staffan Johnsson, musik, Markaryds kommun Evelina Johansson, inredningsarkitektur och möbeldesign, Växjö kommun Kajsa Lundstedt, dans, Växjö kommun Johan Johnsson, ljuddesign, Växjö kommun 2010 Joline Andersson, dramatik, Grimslöv Andreas Johansson, fotokonst, Växjö Maria Sandberg, textil, konst, Växjö Annelis Johansson, litteratur, Ljungby 2011 Kajsa Palmér, sång, Tingsryds kommun Karin Fransson, konsthantverk, design, Växjö kommun Kulturmagasinet Benshi/ Mark Andersson, Fedja Borcak, Petter Ericsson, Malene Jensen, Erik Lövmo Jonsson, John Palmér Jeppson, Kajsa Nilsson, Christopher Rosenqvist-Cutlip, Caroline Thörnblom, Litteratur, Växjö kommun Jennie Sällström, konst, Lessebo kommun 8 (8)

77 Regionstyrelsen Ärende 7 f Euroregion Baltic - handlingsplan för Dnr 11/0075 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att ställa sig bakom förslag till Euroregion Baltics handlingsplan Ärendet ERB:s styrelse ska anta en tvåårig handlingsplan som anger strategiska mål och definierar fokusområden för medlemmarnas gemensamma arbete. ERB:s medlemmar ska bereda förslag till handlingsplan innan nästa styrelsemöte för ERB den 10:e februari i Älmhult. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 28/12 - Tjänsteskrivelse Euroregion Baltics handlingsplan Euroregion Baltic Action Plan

78 Dnr 11/ Mariana Johannesson Tel: Tjänsteskrivelse - Euroregion Baltics (ERB)handlingsplan för Ärendet ERB:s styrelse ska fastställa en tvåårig handlingsplan som anger strategiska mål och definierar fokusområden för medlemmarnas gemensamma arbete. ERB:s medlemmar ska bereda förslag till handlingsplan innan nästa styrelsemöte för ERB den 10:e februari i Älmhult. År 2012 utgör Regionförbundet södra Småland ordföranderegion inom ERB. Regionförbundet har förberberett sitt kommande ansvar genom att tidigt påpeka vikten av en mer detaljerad handlingsplan, en bredare kännedom om ERB:s regioner och en dialog med alla medlemmar inför kommande arbetet. Regionförbundet, tillsammans med det permanenta sekretariatet för ERB har utformat handlingsplanen utifrån de tre fokusområden i Agenda och i enlighet med de regionala dialogerna som ägde rum under november/december Handlingsplanen presenterar de specifika åtgärderna som skall genomföras inklusive tidsramar, ansvariga aktörer och kostnadsreferens. Handlingsplanen ska vara ett instrument för ERB:s styrelse att följa upp och utvärdera dess genomförande samt resultaten. Tidigare beslut - ERB 2020 Agenda Regionförbundet beslutade 2010 att godkänna ERB 2020 Agenda med målet att effektivisera organisationen för att höja mervärdet av gemensamma gränsöverskridande insatser. ERB 2020 Agenda är dokumentet som beskriver de gemensamma målen och prioriteringarna för samarbetet under det kommande årtiondet. ERB 2020 Agenda definierar bland annat de tre fokusområden kring 1 (3) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

79 Dnr 11/ vilka de framtida gemensamma aktiviteterna kommer att koncentreras på: lobbying, strategiska insatser och utbyte. Beredning av handlingsplanen ERB:s medlemmar har utryckt behovet av en handlingsplan som pekar mer exakt på aktiviteter och mål för att kunna effektivisera resurser och konkretisera tydliga resultat. Regionförbundet instämmer med denna ambition. Besök har gjorts vid samtliga medlemmar mellan november och december 2011 och resulterade i en samling av regionernas intressen och ambitioner som i sin tur bearbetade och samlades i förslag till handlingsplan. ERB:s Handlingsplan ERB:s handlingsplan pekar på mål, fokusområden och aktiviteter för de kommande åren. För alla detaljer gällande specifika åtgärder, tidsramar, ansvariga aktörer och resurser se den detaljerade handlingsplan. Handlingsplanens mål är att bidra till att uppnå ERB:s 2020 Agenda och göra ERB till: - Ett effektfullt politiskt verktyg, både inom och utanför organisationen samt - Ett effektivt verktyg för att möta gemensamma utmaningar. Under kommer ERB att fokusera på följande aktiviteter: - ERB som ett effektfullt politiskt verktyg externa aktiviteter o Ökad dialog med EU:s olika organisationer, Brysselkontoren och andra aktörer inom Östersjöområdet. o Ökat deltagande i implementeringen av EU:s Östersjöstrategi (särskilt inom ämnet flerstyrnivå) - ERB som ett effektfullt politiskt verktyg externa aktiviteter o Förstärka medlemmarnas ägarskap känsla genom kontinuerlig dialog och informationsutbyte o Fortsätta integrera Youth Board - ERB som ett effektivt verktyg för att möta gemensamma utmaningar o Främja unga människors aktiva roll i samhället o Främja företagskontakter inom regionen o Möta arbetsmarknads utmaningar ERB:s styrelse påpekas som ansvarig aktör för uppföljningen av handlingsplanen. ERB:s 2020 Agendan poängterar att handlingsplanen ska antas i varje medlemsorganisation. Regionförbundet södra Småland som ERB medlem förväntas diskutera och anta handlingsplanen inom den egna organisationen samt 2 (3)

80 Dnr 11/ att diskutera och godkänna den under nästa ERB:s styrelsemöte den 10:e februari i Älmhult. Regionförbundets roll Regionförbundet södra Småland kommer under 2012 att fungera som ordförande för ERB. Handlingsplanen är första resultat på ett tidigt initiativtagande från vår sida. Genom att vara en proaktiv medlem möjliggör tidigt inhämtning av information och en breddare deltagande kan ske på de områden som kan bättre kopplas till vår verksamhet och som ger mervärde till vår region. Konkreta exempel är initiering av processer bakom strategiska projekt och deltagande i nya arenor som medför kontakter och markandsförning inom medlemsregionerna, Östersjöregionen och EU. Ordförandeskapet inom ERB under 2012, enligt handlingsplanen som presenteras här, kan innebära en ökad representative roll i olika aktiviteter för RFSS styrelsemedlemmar inom ERB, regiondirektören och ansvarig tjänsteman. Regionen är värd för årets första styrelsemöte som planeras äga rum i Älmhult mellan den 9-10 februari. Arbetet under 2012 kommer att genomföras inom rammarna för regionförbundets budget för ERB med undantag för: - Eventuell deltagande i ett projekt med målgrupp ungdomar - Eventuell inrättning av en permanent stödstruktur för Youth Board Dessa två kommer att diskuteras och beslutas såväl inom RFSS som inom ERB. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta att godkänna förslag till Euroregion Baltics handlingsplan (3)

81 EUROREGION BALTIC ACTION PLAN södra Småland, 10 February 2012

82 Background Euroregion Baltic (ERB) Action Plan for was adopted on 9 th February 2012 at the beginning of the new presidency within the organisation assumed by the Swedish region of södra Småland. ERB stakeholders believe that biennial action plans are an excellent tool enabling them to focus their efforts more precisely, to streamline their resources more effectively and to concretise results they expect in a clearer manner. Such was the objective for this Action Plan, as well. The drafting process began as early as on 27 th September 2011 when the ERB Executive Board supported the proposal by södra Småland to visit all the member organisations prior to their presidency. Such stakeholder approach brought positive results and enabled the partners to get to know each other better, to better understand the nature of their daily work and responsibilities, their interests and ambitions. The visits were held between in November and December 2011, generating fruitful discussions and exchanges, and resulting in an abundance of ideas and inspirations which could fill up a dozen similar action plans. The task for the new presidency was thus to make a strategic selection, carefully considering available financial, human and political resources, as well as the specific time in which the chairmanship is held. Goals The ERB 2020 Agenda (adopted in 2010) provided the necessary strategic framework by defining the vision for Euroregion Baltic. According to the vision, in 2020 ERB will be a more dynamic tool to tackle common challenges observed by its members, and a strengthened political leverage in the crossborder cooperation of the Baltic Sea Region. The Action Plan for 2012 and 2013 marks the first step in making this vision more attainable, and therefore recommends the actions which will contribute to the implementation of the two goals of ERB 2020 Agenda: making ERB an effective political tool, as well as making ERB efficient in dealing with common challenges.

83 Actions The actions planned to help ERB stakeholders tackle common challenges take into account interests and ambitions proposed by the member organisations during numerous ERB events, including Executive Board meetings and stakeholder conferences, and also brought forward during the visits in November and December These concern joint efforts aiming at empowering youths with skills and capacities so that they become full-fledged actors in democratic processes, facilitating business to business links and addressing the challenges related to labour markets in the ERB regions. The actions designed in order to improve the political role of ERB are divided into external and internal ones. Externally, ERB will cooperate with the EU institutions and BSR organisations in a number of areas, e.g. EU Cohesion Policy and EU Strategy for the Baltic Sea Region. Internal efforts will focus on the enhancement of the stakeholder approach, continuous dialogue among the member organisations and integration of the ERB Youth Board. holding dialogue with EC, EP, CoR and regional offices in Brussels, as well as BSR organisations intensifying ERB s participation in the implementation of ETC and ENPI programmes in the BSR participating in the implementation of the EUSBSR HA on MLG reinforcing stakeholder approach through continuous dialogue and information exchange integrating further the Youth Board empowering youth facilitating B2B links addressing labour market challenges Monitoring ERB Action Plan for gives an outline of activities, each of which will require specific structure and framework that are impossible to define at the present moment and will have to be agreed at a later time. Therefore, the role of the ERB Executive Board is crucial in the regular monitoring of its implementation. The most important criterion while assessing and guiding the delivery of the planned results should be the level of their contribution to the goals of the ERB 2020 Agenda. Moreover, this Action Plan also indicates the source and size of the incoming joint resources, as well as their allocation and expenditure, which will be part of the monitoring activities by the ERB Executive Board.

84 Notes 1. The abbreviations used in the tables are: BSO Business Support Organisation EUSBSR EU Strategy for the Baltic Sea Region BSSSC Baltic Sea States Sub-regional Cooperation IPS International Permanent Secretariat BSO Business Support Organisation(s) HA Horizontal Action BSR Baltic Sea Region MLG Multi-Level Governance B2B Business to Business MO Member Organisation(s) CoR Committee of the Regions RS Regional Secretariat(s) CP Cohesion Policy SEBA Modernisation for South East Baltic Area EB Executive Board SEBA Initiative by Council of Baltic Sea States and Nordic EC European Commission SEBA Council of Ministers to generate project development & EEN Enterprise Europe Network SEBA dialogue with stakeholders with Kaliningrad in focus. EGTC European Grouping of Territorial Cooperation SB South Baltic Programme ENPI European Neighbourhood and Partnership Instrument TF Task Force ETC European Territorial Cooperation YB Youth Board 2. The phrase no extra resources required should be understood that the planned activities are financed through the ERB joint budget (from membership fees) and/or resources allocated by each region to cover the cost related to the organisation of and participation in ERB events such as meetings of EB, YB and RS.

85 EUROREGION BALTIC ACTION PLAN Goal: to strengthen political role in the cross-border cooperation of the BSR External Action: holding dialogue with EC, EP, CoR and regional offices in Brussels, as well as BSR organisations Results Time Framework Actors responsible Resources cooperation agreement joint position paper on EUSBSR more formal links with BSSSC more formal links with SEBA YB cooperation with Four Corners & BSSSC by prepared to be signed by signed all 2012 and 2013 implemented February 2013 reported to EB by draft prepared on draft discussed and recommendations made by paper adopted (written procedure) all 2012 and 2013 paper disseminated and promoted on information & decision on the scope of possible cooperation all 2012 and 2013 implemented February 2013 reported to EB on information & decision on the scope of possible cooperation all 2012 and 2013 implemented February 2013 reported to EB on information on the scope of possible cooperation on update on possible cooperation indicating further steps (leader in bold) IPS ERB President EB ERB President TF, IPS, RS EB EB TF, IPS, RS EB EB, YB, IPS, RS ERB President EB EB, YB, IPS, RS ERB President YB, EB, IPS, RS YB, EB, IPS, RS (financial, human, political) F no extra resources required H - hours of IPS P endorsement by EB F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF P paper adopted by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P cooperation plan adopted by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P cooperation plan adopted by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P possible decision on further steps by EB External Action: intensifying ERB s participation in the implementation of ETC and ENPI programmes in the BSR Results Time Framework Actors responsible Resources lobbying plan with regards to ERB recommendations on CP & SB and to challenges identified in draft CP regulations, with special focus on continued dialogue with national authorities based on unique assets & MO needs debate on ERB s role in other ETC programmes of geographical relevance by drafted on adopted all 2012 and 2013 implemented and reported to EB by proposals included in CP lobbying plan on discussed and concluded (leader in bold) TF, IPS, RS EB EB, YB, IPS, RS IPS, RS, TF EB (financial, human, political) F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF P lobbying plan adopted by EB, involvement of EB in political dialogue with national authorities F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF P conclusions agreed by EB

86 External Action: participating in the implementation of EUSBSR Results Time Framework Actors responsible (leader in bold) project Involve by first application IPS, RS, TF implementing HA on MLG draft made on first draft EB discussed and concluded by final draft IPS, RS, TF submitted continuing ERB s role as a stakeholder in EUSBSR implementation all 2012 and 2013 information exchange political dialogue managed by EB participation in EUSBSR Forum and other events EB, IPS, RS, TF EB EB, IPS, RS, TF Goal: to strengthen political role in the cross-border cooperation of the BSR Resources (financial, human, political) F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF P draft opinionated by EB F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF P involvement of EB in political dialogue with EU & national authorities Internal Action: reinforcing stakeholder approach through continuous dialogue and information exchange Results Time Framework Actors responsible Resources Forum of ERB Stakeholders EB meetings around ERB ERB Forum of local actors ERB Secretariats contacts EGTC Joint projects on vision of Forum discussed & agreed (incl. topic of Forum debate (see action addressing labour market challenges) on detailed programme discussed & drafted on Forum held on Bornholm on meeting in södra Småland on meeting on Bornholm on meeting in Klaipeda by proposal presented on proposal discussed and concluded continuously exchange every first Monday of the month online RS meeting on face2face meeting in Gdańsk on face2face meeting in Växjö on face2face meeting in Klaipeda by inclusion of the topic into scope of TF Cohesion Policy work (leader in bold) EB, YB, IPS, RS EB, YB, IPS, RS EB, YB, IPS, RS EB, YB, IPS, RS EB, YB, IPS, RS EB, YB, IPS, RS MO Association of Polish Communes EB, IPS, RS YB, IPS, RS YB, IPS, RS YB, IPS, RS YB, IPS, RS YB, IPS, RS TF, IPS, RS (financial, human, political) F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P vision of Forum agreed by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P decisions by EB stipulated in meeting agendas F extra resources required by MO H - hours of IPS, RS P decision on the proposal by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P none F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF P none please, see Result (youth project) in Action (empowering youth) and Result (B2B project) in Action (facilitating B2B links)

87 Internal Action: integrating further the ERB Youth Board Results Time Framework Actors responsible (leader in bold) permanent youth by proposal RS södra Småland cooperation structure presented ongoing support by MO on proposal discussed and concluded all 2012 and 2013 within the scope of the youth cooperation memorandum agreed by MO on EB, YB, IPS, RS MO, IPS, RS Goal: to be a more dynamic tool to tackle common challenges Resources (financial, human, political) F extra resources required by MO H - hours of YB, IPS, RS P decision on the proposal by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P none Action: empowering youth Results Time Framework Actors responsible youth project ERB Youth Board in EUSBSR Action Plan on project development process leader identified among MO on update on project development process submission by information on steps taken so far by proposal of lobbying activities on discussion & adoption of lobbying plan implementation of lobbying plan and reporting to EB (leader in bold) EB, YB, IPS, RS MO MO RS Blekinge TF, YB, IPS, RS EB, IPS, RS, TF EB, IPS, RS, TF Action: facilitating B2B links Results Time Framework Actors responsible B2B project meeting with EEN and BSO by indication of possible funding sources on project development process leader identified among MO by programme prepared and invitations sent on meeting held in södra Småland or Gdańsk (leader in bold) IPS EB TF, IPS, RS, BSO Resources (financial, human, political) F extra resources required from MO H - hours of YB, IPS, RS P roles of MO, EB, YB, IPS and RS agreed by EB F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS, TF P lobbying plan approved by EB Resources (financial, human, political) F no extra resources required H - hours of IPS, RS, TF, BSO P roles of MO, EB, IPS, RS and BSO agreed by EB F no extra resources required H - hours of IPS P none Action: addressing labour market challenges Results Time Framework Actors responsible debate on ERB s role on topic proposed as part of Forum vision (see action: reinforcing stakeholder approach) on debate accompanying Forum of ERB Stakeholders on debate conclusions (leader in bold) EB, YB, IPS, RS EB, YB, IPS, RS EB Resources (financial, human, political) F no extra resources required H - hours of YB, IPS, RS P conclusions (and possible recommendations for future work) adopted by EB

88 JOINT BUDGET IN 2012 # REVENUES In EUR In PLN 1 Result as of , ,20 PLN 6 Region Blekinge 5 500, ,00 PLN 3 Regionforbundet södra Småland 5 500, ,00 PLN 4 Regionforbundet i Kalmar Lan 5 500, ,00 PLN 5 Bornholm 5 500, ,00 PLN 6 Pomorski Urząd Marszałkowski 5 500, ,00 PLN 7 Warmińsko-Mazurski Urząd Marszałkowski 5 500, ,00 PLN 8 Stowarzyszenie Gmin RP Euroregion Bałtyk 5 500, ,00 PLN 9 Klaipeda County 4 600, ,00 PLN 10 Kaliningrad Region 2 300, ,00 PLN 11 Refund from Capacity & Involve , ,00 PLN TOTAL REVENUES , ,80 PLN # EXPENDITURE In EUR In PLN 1 Overheads 1 750, ,00 PLN office rental - IPS 550, ,00 PLN mobile phone 1 000, ,00 PLN internet connection 200,00 880,00 PLN land line 0,00 0,00 PLN 2 Travel / Meetings , ,00 PLN 3 Personnel costs , ,00 PLN 4 IT 1 776, ,40 PLN ERB website, updates, domains and hosting 100,00 440,00 PLN Webex 676, ,40 PLN equipment 1 000, ,00 PLN 5 ERB Youth Board 5 100, ,00 PLN 6 Banking charges 266, ,40 PLN TOTAL EXPENDITURE , ,80 PLN

89 Regionstyrelsen Ärende 7 g Kunskap till praktik - överenskommelse angående misbruks- och beroendevården Dnr 09/0215 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och Regionförbundet södra Småland avseende överenskommelse om implemetering av modeller för stöd i föräldrarrollen inom missbruks- och beroendevården. Ärendet Föreslås att styrelsen godkänner överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och Regionförbundet södra Småland avseende överenskommelse om implemetering av modeller för stöd i föräldrarrollen inom missbruks- och beroendevården. Sveriges kommuner och landsting (SKL) avsätter kr under 2012 för genomförande i enlighet med överenskommelsen. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 29/12 - Överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och Regionförbundet södra Småland avseende överenskommelse om implemetering av modeller för stöd i föräldrarrollen inom missbruks- och beroendevården.

90

91

92

93

94 Regionstyrelsen Ärende 7 h Idrottsöverenskommelse Småland - diskussionsunderlag Dnr 11/0233 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen och diskussionen till protokollet. Ärendet Idrottsöverenskommelse Småland är en överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland, Landstinget i Jönköpings län, Regionförbundet i Kalmar län och Smålands Idrottsförbund som tecknades första gången 2005 att gälla tillsvidare med ömsesidig uppsägning på sex månader. Den reviderade överenskommelsen gäller de regionala grunduppdragen till både Smålands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna avseende finansiering, uppföljning och utvärdering års överenskommelse har utvärderats enligt avtal. En reviderad version finns sedan 2010 inför en ny avtalsomgång. Alla parter har godkänt den reviderade överenskommelsen. Undertecknandet har skjutits upp sedan Regionförbundet södra Småland under våren 2010 såg över de långsiktiga driftstöden och därför tog beslut om ett ettårigt avtal framför att teckna ett flerårigt avtal. Frågor som ställs i relation till den nya överenskommelsen berör bland annat avtalslängd, uppföljning samt huvudmännens ambition gällande anslagsnivå i förhållande till riksgenomsnitt. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 30/12 - Idrottsöverenskommelse Småland - Brev angående Smålandssamarbetet kring idrotten

95 Dnr xx Sunny Sandström Idrottsöverenskommelse Småland - diskussionsunderlag Överenskommelsen Med anledning av Smålandslänens samarbete på idrottsområdet har Regionförbundet södra Småland tillskrivit de andra huvudmännen (se brev i bilagor), Landstinget i Jönköpings län och Regionförbundet i Kalmar län, i avsikt att aktivera samarbetet och förnya Idrottsöverenskommelse Småland från och med 2012 (se bilaga: Brev angående Smålandssamarbetet kring idrotten, ). Idrottsöverenskommelse Småland är en överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland, Landstinget i Jönköpings län, Regionförbundet i Kalmar län och Smålands Idrottsförbund som tecknades första gången 2005 att gälla tillsvidare med ömsesidig uppsägning på sex månader. Den reviderade överenskommelsen gäller de regionala grunduppdragen till både Smålands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna avseende finansiering, uppföljning och utvärdering års överenskommelse har utvärderats enligt avtal. En reviderad version finns sedan 2010 inför en ny avtalsomgång. Alla parter har godkänt den reviderade överenskommelsen men undertecknandet har skjutits upp sedan Regionförbundet södra Småland under våren 2010 såg över de långsiktiga driftstöden och därför tog beslut om ett ettårigt avtal framför att teckna ett flerårigt avtal. Syftet med det regionöverskridande samarbetet är att bidra till kontinuitet och utveckling av idrottsområdet genom samsyn kring mål, gemensam uppföljning och utvärdering. Frågor som ställs i relation till den nya överenskommelsen berör bland annat avtalslängd, uppföljning samt huvudmännens ambition gällande anslagsnivå i förhållande till riksgenomsnitt. 1 (3) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

96 Dnr xx Historik 2005 tecknades Idrottsöverenskommelse Småland, en överenskommelse mellan Smålands Idrottsförbund och de tre regionala bidragsgivarna. Överenskommelsen baserades på utvecklingsområden inom Smålandsidrottens verksamhetsinriktning. Idrottsöverenskommelsen angav också ambitioner för anslagets utveckling i relation till övriga Idrottssverige. Smålands idrottsförbund har haft en årlig uppräkning fram till och med SISU har fått minskat anslag med kronor i budget 2009 och med ca kr inför genomfördes enligt avtal en utvärdering av Idrottsöverenskommelse Småland. Den reviderade överenskommelsen kom även att omfatta SISU Idrottsutbildarna Småland. Regionförbundet södra Småland beslutade våren 2010 att godkänna förslaget till ny överenskommelse att gälla för innevarande år. Undertecknandet av överenskommelsen har skjutits fram. Inför budget 2011 minskade Regionförbundet södra Småland anslagen till Smif och SISU med 25%. Inför budget 2012 har anslaget räknats upp med kronor för Smålands Idrottsförbund och kronor för SISU Idrottsutbildarna. Kronobergs driftstöd: SmIf (-25%) ( ) ( *) SISU (-25%) ( ) * varav i tilläggsanslag för övertagande av Kronobergs läns Ungdomsskytteförbund. Om Smålands Idrottsförbund och SISU idrottsutbildarna Smålands Idrottsförbund är Riksidrottsförbundets regionala organ främjar, utvecklar och samordnar idrottsverksamheten i distriktet Småland genom att: administrativt och ekonomiskt stödja specialdistriktsförbunden företräda den småländska idrotten i samarbete med myndigheter och organisationer och verka för större förståelse för och stöd till idrotten 2 (3)

97 Dnr xx biträda specialdistriktsförbunden genom information till och bearbetning av föreningar, skolor och övriga organisationer i idrottsliga och sociala frågor förbundets medlemmar är 67 specialdistriktsförbund samt föreningar Hela anslaget från Kronoberg till Smålands Idrottsförbund fördelas till 65 specialdistriktsförbund, varav en del till regional ledarutbildning i SDF:s regi. Smålands Idrottsförbunds idrottsgemensamma verksamhet och stödet till regional idrottsgemensam ledarutbildning har i dagsläget ingen bidragstäckning från Regionförbundet södra Småland. SISU är idrottens bildningsförbund och idrottens utbildningsorganisation verksamheten utgår ifrån idrottens behov av utveckling genom utbildning medlemmarnas behov styr verksamhetens utbud förbundets medlemmar är 67 specialdistriktsförbund samt föreningar samt 2 övriga Anslaget från Kronoberg till SISU Idrottsutbildarna går till regional verksamhet som rör utvecklingen av den lokala verksamheten genom utbildning av cirkelledare, förtroendevalda och personal inom den egna organisationen och medlemsorganisationerna, utvärderings- och uppföljningsverksamhet, samordning och ledning av större projekt. Bilagor: - Brev angående Smålandssamarbetet kring idrotten - Idrottsöverenskommelse Småland 3 (3)

98

99 Idrottsöverenskommelse Småland 1. Idrottsöverenskommelsen Regionförbundet södra Småland, Landstinget i Jönköpings län, Regionförbundet i Kalmar län, Smålands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Småland vill gemensamt stärka och utveckla idrotten i Småland. Det sker inom ramen för en överenskommelse kring ett antal verksamheter på idrottsområdet. Syftet är att utifrån en gemensam bild av idrottsverksamheten i Småland skapa bättre förutsättningar för idrottslivets utveckling samt att ge alla i regionen en förbättrad folkhälsa genom ökad fysisk aktivitet och social samvaro samt främja ett samhällsliv präglat av delaktighet, jämlikhet och mångfald. Grunden för samverkan är de regionala målsättningarna på området hos respektive part: Regionala utvecklingsprogrammet i södra Småland, Regionförbundet södra Småland Policy och riktlinjer för Landstingets bidragsgivning, Budget 2010 och flerårsplan , Landstinget i Jönköpings län Regionala utvecklingsprogrammet, Regionförbundet i Kalmar län Smålandsidrotten vill, Smålands Idrottsförbund Smålandsidrotten vill, SISU Idrottsutbildarna Småland Arbetet ska bygga på en god förankring i länets kommuner och de regionala aktörerna utvecklar tillsammans med kommunerna former för samverkan inom respektive län. 2. Smålands Idrottsförbunds åtagande Genom Idrottsöverenskommelse Småland åtar sig Smålands Idrottsförbund att arbeta med följande prioriterade utvecklingsområden Område Fokus Folkhälsa Barns och ungdomars fysiska aktivitet Motverka fetma och övervikt genom fysisk aktivitet Arbete mot bruket av tobak, alkohol och andra droger Rent spel inom idrotten arutveckling Led UTKAST (3)

100 Demokrati och social gemenskap Jämställdhet Mångfald Regional utveckling Tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning Samverkan idrott/besöksnäring Samverkan idrott/landsbygdsutveckling Ledarutveckling 3. SISU Idrottsutbildarnas åtagande Genom Idrottsöverenskommelse Småland åtar sig SISU Idrottsutbildarna Småland att a. arbeta med studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet i linje med Idrottsöverenskommelsens prioriterade utvecklingsområden, b. bedriva verksamhet om minst 100 studiecirkeltimmar i minst hälften av kommunerna i respektive län, c. SISU ska ha ett kontor i respektive län, d. anslaget utgår till regional verksamhet vilket innebär det som rör utvecklingen av den lokala verksamheten genom; - utbildning av cirkelledare, förtroendevalda och personal inom den egna organisationen och medlemsorganisationerna - utvärderings- och uppföljningsverksamhet - samordning och ledning av större projekt e. redovisa statistik över folkbildningsarbetet på läns- och kommunnivå. 4. Uppföljning och utvärdering Parterna har en kontakt årligen för uppföljning och avstämning av arbetet inom ramen för denna överenskommelse. Statistik och underlag som stödjer utvecklingen och uppföljningen av denna ska utvecklas och ingår i överenskommelsen. Utvärdering av samverkan och resultatet av de gemensamma insatserna sker inför avtalsperiodens slut. 5. Ekonomisk ersättning Smålands Idrottsförbund Smålands Idrottsförbund erhåller ett årligt anslag från respektive landsting/regionförbund för åtagandet enligt denna överenskommelse. Som riktvärde används summa per invånare. SISU Idrottsutbildarna Småland SISU erhåller ett årligt anslag från respektive landsting/regionförbund för åtagandet enligt denna överenskommelse. Årlig uppräkning av anslag till Smålands Idrottsförbund och SISU ska ske med hänsyn tagen till löne- och prisomräkning (vilket kan variera mellan landstingen/regionförbunden). Utbetalning av medel sker enligt respektive huvudmans rutiner efter att erforderliga handlingar är huvudmännen tillhanda. UTKAST (3)

101 6. Avtalslängd och övriga villkor Denna överenskommelse träder i kraft till och med Uppsägning av denna överenskommelse ska ske skriftligen minst 6 månader före årsskiftet. Om överenskommelsen inte sagts upp förlängs den i 12 månader. Detta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För Landstinget i Jönköpings län För Regionförbundet i Kalmar län XX XX För Regionförbundet södra Småland För Smålands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Småland Marie-Louise Hilmersson Ordförande i regionstyrelsen Ola Henrikson Ordförande Kontaktpersoner: Marianne Tollin, Landstinget i Jönköpings län Lennart Werner, Regionförbundet i Kalmar Sunny Sandström, Regionförbundet södra Småland Christina Ericsson (Smålands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna) UTKAST (3)

102 Regionstyrelsen Ärende 8 a Medel till projektet Handlingsplan för träindustrin i Småland Dnr 10/0175 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna förslaget till handlingsprogram. Att besluta kronor per år ur anslaget 1:1 under , totalt kronor för genomförandet av handlingsprogrammet. Att godkänna att Regionförbundet i Kalmar län blir samordnande kansli för handlingsplanen. Ärendet Hösten 2009 fattade varselsamordnarna i Småland beslut om att samordna de tre länens insatser riktade mot träindustrin. Regionförbundet i Kalmar län fick i uppdrag att ta fram ett förslag till hur detta skulle ske. Våren 2010 togs beslut om att arbeta fram en strategi fram för hur de offentliga insatserna ska prioriteras och riktas för att bäst stödja utvecklingen av industrin. I juni 2011 presenterades och godkändes strategin i Regionstyrelsen, där uppdraget till kansliet var att hösten 2011 arbeta fram en handlingsplan (bifogas) med verkställighet Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 11/12 - Tjänsteskrivelse - Handlingsplan Träprogram för ett hållbart Småland

103 Dnr Per Schöldberg Tel: Tjänsteskrivelse - Förslag till beslut Träprogram för ett hållbart Småland Bakgrund - Hösten 2009 fattade varselsamordnarna i Småland beslut om att samordna de tre länens insatser riktade mot träindustrin. Regionförbundet i Kalmar län fick i uppdrag att ta fram ett förslag till hur detta skulle ske. - Våren 2010 togs beslut om att arbeta fram en strategi fram för hur de offentliga insatserna ska prioriteras och riktas för att bäst stödja utvecklingen av industrin. - I juni 2011 presenterades och godkändes strategin i Regionstyrelsen, där uppdraget till kansliet var att hösten 2011 arbeta fram en handlingsplan (bifogas) med verkställighet Processen Efter att strategin antagits av respektive regionförbund har handlingsprogrammet arbetats fram av en arbetsgrupp med tjänstemän från regionförbunden och länsstyrelserna i Kalmar, Jönköping och Kronoberg. Till sitt förfogande har arbetsgruppen haft två projektledare. Både strategin och handlingsplanen är väl förankrade bland berörda intressenter. Förslaget Strategin formulerar visionen Småland är 2020 en ledande träregion i Europa och pekar ut de tre strategiska områdena: - Utvecklingsmöjligheter i byggande och interiöra miljöer, - Behovsstyrd kompetensförsörjning och - Tydlig rollfördelning mellan berörda aktörer. 1 (3) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

104 Dnr Handlingsplanen innehåller sex prioriterade insatser för perioden : 1) Marknadsföra Träregion Småland och trä i byggande. 2) Inrättande av en företagsforskarskola ( branschdoktorander ) för trä vid Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping och Linköpings Universitet. 3) Samordning av arbete med utbildnings-, rekryterings- och attitydfrågor. 4) Coachning av SME, mentorsarbete, brobyggande företag akademi mm. 5) Avsättning av medel till en gemensam pott för att snabbt och samordnat kunna hantera ansökningar om utvecklingsprojekt i linje med strategin. 6) Skapande av en för de tre regionförbunden gemensam samordningstjänst för att fortsättningsvis driva arbetet med att förverkliga strategin och genomföra. De olika insatserna kommer genomföras av olika aktörer i systemet och bedrivas i projektform. Vissa delar är processer som redan pågår, tex. pkt 3, samordning av utbildningsfrågor m.m., andra delar är direkta projektinsatser som i detalj skall formuleras och beslutas. Vad gäller företagsforskarskolan är detta en större ansökningsprocess som måste organiseras genom samordnartjänsten, men i detalj skrivas av lärosätena själva. Den koordinerande funktionen, samordnartjänsten, är därför nyckeln till att strategin och handlingsplanen i sin helhet förverkligas. Ett av regionförbunden, förslaget är Regionförbundet i Kalmar län, kommer att vara huvudvärd för handlingsplanen. Det innebär att, även om varje instans i handlingsplanen tar sina respektive beslut, så har Regionförbundet i Kalmar län uppdraget att koordinera arbetet för att göra det operativa arbetet så smidigt som möjligt. Finansiering och beslutsprocess Finansieringen från Regionförbundet södra Smålands sida förutsätter att alla andra finansiärer fullföljer sina åtaganden enligt finansieringsplanen. Beslutet är en avsiktsförklaring gällande finansiering av handlingsprogrammet, där varje enskilt projekt prövas och beslutas i sedvanlig ordning. Den totala årliga budgeten för handlingsplanen beräknas till kronor där Regionförbundet södra Smålands andel föreslås till kronor (ca 8%). Indikativ finansieringplan: Insats Årlig budget Regionförbunden, Länsstyrelserna i Kronobergs, Jönköpings och Stiftelsen Kunskap och Kompetens Indikativ finansiering Vinnova Strukturfondsprogram Företag Småland och Öarna Linköpings Universitet, Linnéuniversitete t och Högskolan i Jönköping Kalmar län* Marknadsföring kr kr kr kr kr Företagsforskarskola kr kr kr kr Ansökningsarbete kr kr Coachning kr kr kr Projektpott kr kr Samordnare och branschråd kr kr Summa kr kr kr kr kr kr kr *Länsstyrelserna arbetar för att kunna finansiera med kr. Återstående kr delas mellan de tre regionförbunden. 2 (3)

105 Dnr Motiv till beslut Handlingsplanen, Träprogram för ett hållbart Småland, anger ett antal motiv för satsningen: - Trä är förnyelsebart och lagrar koldioxid under användning - Träförädling är energieffektivt - Skogs- och träindustrin är Sveriges viktigaste näringsgren - Småland är Sveriges mesta träregion - I Småland finns 75 procent av Sveriges trärelaterade industri - Smålänningen är en envis entreprenör I den RUP som förbundsfullmäktige beslutade i december 2009 anges de utvecklingsområden som myndigheter, organisationer och företag prioriterar i det regionala utvecklingsarbetet. Inom insatsområdet Förnyelse och dynamik återfinns en handlingsinriktning, Innovationer och utveckling, som innebär att södra Småland skall arbeta för att utveckla långsiktiga strategiska innovationssystem. Arbetet med trästrategin och tillhörande handlingsplan visar på en genomarbetad arbetsmetod som syftar till att hantera en för regionen viktig bransch där det redan idag avsätts utvecklingsresurser, men där koordinering och samordning inte alltid varit optimal. De regionala aktörerna i Jönköping, Kronoberg och Kalmar län tar genom detta beslut ett steg att skapa en mer kraftfull plattform för näringens utveckling, även om utvecklingen i slutänden är marknadens och företagens ansvar. Handlingsplanen är tydligt riktat mot att höja kunskaps- och teknikinnehåll för stärkt konkurrenskraft i den träbearbetande industrin. Därför ligger handlingsplanen väl i linje med de rekommendationer som OECD anger i Territorial review Småland/Blekinge. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslås besluta i enlighet med upprättat förslag att: - Anta förslaget till handlingsprogram. - Att besluta kronor per år ur anslaget 1:1 under , totalt kronor för genomförandet av handlingsprogrammet. - Att godkänna att Regionförbundet i Kalmar län blir samordnande kansli för handlingsplanen. 3 (3)

106

107

108

109

110

111

112 Regionstyrelsen Ärende 9 a Det goda föräldraskapet förslag till samverkansavtal Dnr 11/0161 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna samverkansavtalet inom Det goda föräldraskapet. Regionförbundet avsätter inga medel för arbetet utan ingår i styrgruppen inom ramen för samordningsuppdraget inom utbildningsfrågor. Ärendet Det goda föräldraskapet är ett projekt som finansierats av Statens Folkhälsoinstitut under I projektet har alla kommuner i länet, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län, ett flertal studieförbund samt Regionförbundet södra Småland ingått och arbetat tillsammans för att utveckla föräldrastödet i länet. Projektet avslutas Eftersom projektet varit väldigt framgångsrikt och ett fortsatt behov av föräldrastöd finns i länet har ett samverkansavtal tagits fram för att fortsätta arbetet under , innan det utvärderas. Samverkansavtalet är politiskt förankrat i respektive organisation och innebär att alla kommuner i länet och Landstinget Kronoberg gemensamt finansierar en 50% tjänst som ska arbeta vidare med föräldrastödet regionalt. Växjö kommun står som arbetsgivare för personen. Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland ingår som parter i styrgruppen. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 20/12 - Samverkansavtal avseende Det goda föräldraskapet, daterad

113 Dnr 11/ Linda Vingren Tel: Samverkansavtal avseende Det goda föräldraskapet Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post:

114 Samverkansavtal 1 Syfte Under har projektet Det goda föräldraskapet pågått i Kronobergs län där samtliga kommuner, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen, Regionförbundet södra Småland, Örebro universitet samt ett antal frivilligorganisationer i regionen medverkat. Växjö kommun har stått som projektägare och haft en projektledare anställd. Syftet har varit att utveckla kommunala strategier för föräldrastöd. Under projektets gång har ett antal handledare inom varje organisation utbildats, en hemsida med bland annat en onlineutbildning har byggts upp, många föräldrar har både erbjudits och medverkat i föräldrastödsutbildningar och Föräldrarnas dag har genomförts vid två tillfällen. Syftet med det framtida arbetet är behålla och utveckla det föräldrastödet som påbörjats i regionen. Ge ytterligare möjligheter till att fortbilda handledare som i sin tur kan erbjuda fler föräldrar utveckling genom föräldrautbildningar. 2 Parter Avtalsslutande parter är följande kommuner: Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö, Älmhult, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län samt Regionförbundet södra Småland. 3 Samverkansområde Projektledaren är anställd av Växjö kommun på 100 % och arbetar 50 % av sin tjänst med regionalt föräldrastöd. Det innebär att projektledaren ansvarar för: Samverkansområden 1. Nätverkssamordning regionalt * utbildningsdagar * stöd i organisationsupplägg kring föräldrafrågor och kurser * fortbilda och utbilda i Aktivt föräldraskap samt samordna utbildningar i övriga program * ansvara för information från FHI och forskning * föräldrarnas dag 2. Informationsansvar för webbsidan och marknadsföring * utveckla och uppdatera webbsidan i samarbeta med AV-Media * verka för att sprida information om föräldrastöd Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

115 3. Utveckla samverkan mellan olika myndigheter och förvaltningar * föräldrautbildning till riktade grupper som t.ex. förståndshandikappade föräldrar, föräldrar med psykiska problem, unga föräldrar och nyanlända. Alla parter inom samverkansavtalet har en utsedd kontaktperson som projektledaren kan arbeta tillsammans med. AV-Media Kronoberg ansvarar för servern som hemsidan finns på samt för att materialet blir publicerat, projektledaren har dock ansvar för innehållet. Regionförbundet södra Småland samverkar med projektledaren och återkopplar till förvaltningschefer inom skolan. Länsstyrelsen i Kronobergs län söker medel av Statens folkhälsoinstitut (FHI) och kommer även fortsättningsvis att delta i arbetet. Under förutsättning att medel beviljas kommer dessa att användas till utbildning av nya handledare samt stöd till Föräldrarnas dag. En följestyrgrupp bestående av representanter från Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Regionförbundet södra Småland samt Växjö kommun bildas och verkar som bollplank för projektledaren. 4 Ekonomi Verksamhetens budget innefattar kostnader för projektledarens lön, kontorsrum samt utrustning. Berörda parter betalar enligt nedan lista utifrån storlek, kostnaden är per år. Växjö kommun ansvara för fakturering. Landstinget Kronoberg Alvesta kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Markaryds kommun Tingsryds kommun Uppvidinge kommun Älmhults kommun Växjö kommun kr kr kr kr kr kr kr kr kr Projektledaren ansvarar för årlig rapport över de aktiviteter som genomförts till de avtalsslutande parterna. 5 Avsiktsförklaring Det är de avtalsslutande parternas ambition att utveckla samverkan i enlighet med syftesparagrafen. 6 Tvist Tvist rörande tolkning och/eller tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Kan inte tvisten lösas vid sådan förhandling ska den avgöras vid allmän domstol. Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

116 7 Avtalstid och förlängning Avtalet gäller från och med och pågår till Arbetet utvärderas under hösten 2013 för att sedan beslutas om fortsättning. Detta avtal har upprättats i ett (1) originalexemplar som förvaras hos Regionförbundet södra Småland. Det åligger Regionförbundet att översända en kopia av avtalet till var och en av övriga parter. Växjö den 9 december 2011 För Alvesta kommun För Lessebo kommun För Ljungby kommun För Markaryds kommun För Tingsryds kommun För Uppvidinge kommun För Växjö kommun För Älmhults kommun Landstinget Kronoberg Länsstyrelsen i Kronobergs län Regionförbundet södra Småland Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

117 Regionstyrelsen Ärende 9 b Samverkansavtal för Yrkeshögskola Kronoberg Dnr 11/0207 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna samverkansavtalet för Yrkeshögskola Kronoberg. Regionförbundet avsätter inga medel för arbetet utan ingår i styrgruppen inom ramen för samordningsuppdraget inom utbildningsfrågor. Ärendet Yrkeshögskola Kronoberg är en sammanslutning för anordnare och utvecklare av yrkeshögskoleutbildningar i regionen att gemensamt och tillsammans med arbetslivet stärka och utveckla hela samverkansområdet till en attraktiv yrkesutbildningsregion. Samverkansavtalet är förankrat i respektive organisation och alla Yh-anordnare i länet går in med medel i samverkan. Linnéuniversitetet och Regionförbundet går in som stödjande parter. Regionförbundets roll blir att verka som ordförande i styrelsen för Yrkeshögskola Kronoberg samt förvalta, mot ersättning, dess ekonomi. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 21/12 - Samverkansavtal för Yrkeshögskola Kronoberg, daterad

118 Linda Vingren Tel: Samverkansavtal för Yrkeshögskola Kronoberg Bifogar samverkansavtal för underskrift enligt överenskommelse. Regionförbundet södra Småland Linda Vingren Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: