Motioner till Rikstinget 2015

Transkript

1 Motioner till Rikstinget 2015 Underlätta för äldre att anpassa sitt boende så att bostäder frigörs för yngre Hör upp det behövs fler audionomer! Utveckla vården för sjuka äldre! Korta valideringsprocessen för utländsk vårdpersonal! Lika skatt på lön och pension

2 Underlätta för äldre att anpassa sitt boende så att bostäder frigörs för yngre Bostadsbristen i både små och stora tillväxtregioner, såväl som det ökande behovet av fler bostäder i övriga landet, kräver förutom nybyggnation även större rörlighet på bostadsmarknaden. Det enskilt största hindret för ökad rörlighet på bostadsmarknaden är reavinstskatten vid bostadsförsäljning - den så kallade flyttskatten. Bara en flytt från stor till mindre bostadsrätt i samma trappuppgång genererar en flyttskatt som i många fall gör bytet ekonomiskt omöjligt. I Sverige är den genomsnittliga skattekostnaden för att flytta från ett småhus cirka euro (ungefär kronor). Denna flyttskattekostnad är i Norge och USA cirka euro, alltså endast en fjärdedel av motsvarande kostnad i vårt eget land. I Sverige omsätts bara två procent av småhusbeståndet per år mot fem procent i Norge och USA. Reavinsten vid bostadsförsäljning hindrar behovet av olika bostadslösningar i livets olika skeden. När fastighetsskatten slopades och reavinstskatten höjdes år 2008, minskade de äldres bostadsaffärer kraftigt. Reavinstskatten på försäljning av villor och bostadsrätter ger staten totalt drygt 17,6 miljarder kronor per år, varav 3,8 miljarder kommer från åldersgruppen år som säljer sin bostad samt 3 miljarder från åldersgruppen 74 år och äldre. Under en femårsperiod har bostadsägare enbart i Stor-Stockholm avstått från att flytta. Ökad rörlighet på bostadsmarknaden genererar flyttkedjor med generationsövergripande vinster, då ungas och äldres tillgång till önskade bostadsytor ökar. Vi föreslår en solnedgångslagstiftning med tio års löptid. Utifrån dagens statistiska underlag föreslår vi, att reavinstskatten (den så kallade flyttskatten) slopas helt för personer som flytt 65 år och som ägt sin bostad i minst tio år. Detta skulle under en tioårsperiod öka äldres möjligheter att skaffa sig ett efterlängtat mindre boende och därmed frigöra fler adekvata bostäder för unga familjer. Det handlar här om en tidsbegränsad övergångsreform med överskådliga konsekvenser i statsbudgeten fram till den tid då nybyggnationen i någon mån hunnit ifatt rådande bostadsbehov. Seniorförbundet yrkar, att rikstinget ger partistyrelsen i uppdrag att verka för slopad reavinstskatt vid bostadsförsäljning för personer som fyllt 65 år och som ägt sin bostad i tio år samt att detta ska ske genom en solnedgångslagstftning som omprövas efter 10 år.

3 Hör upp det behövs fler audionomer! Befolkningen i Sverige blir allt äldre. Med hög ålder kommer ofta nedsatt hörsel. Vi kan därmed anta att andelen personer som lever med en hörselnedsättning kommer att öka. Redan idag upplever mer än var sjätte svensk mellan 16 och 84 år att de har nedsatt hörsel. Tinnitus är en vanligt förekommande hörselskada hos unga som utsatt öronen för i synnerhet hög musik i hörlurar och på konserter. Nuförtiden är vi är bättre på att skydda öronen på arbetet än på fritiden. Det finns såväl internationell som svensk forskning som visar att det finns ett starkt samband mellan nedsatt hörsel och demens, eftersom minnet påverkas då man inte hör ordentligt. Minnesstörningar, framförallt störningar i långtidsminnet, är en del i en demensutveckling. Att se till att så många som möjligt söker och får professionell hjälp för sin hörselnedsättning så snart som möjligt är en hälsoekonomiskt viktig insats, men för att få hjälp behöver det finnas utbildad personal som kan ge hjälpen framför allt audionomer. En audionoms uppgift är att hitta tekniska och pedagogiska lösningar för ett bättre hörande hos hörselskadade personer. I arbetet ingår bland annat att göra hörselutredningar och prova ut hjälpmedel samt att undersöka hur man kan förebygga hörselskador på till exempel arbetsplatser och i offentliga miljöer. Det råder emellertid stor brist på audionomer i Sverige, eftersom det utbildas för få. Många tjänster är vakanta, och väntetiderna för patienterna är långa. Arbetsmarknaden kännetecknas idag av liten konkurrens för både nyexaminerade och erfarna audionomer Samtidigt utbildas färre audionomer på grund av att distansutbildningen i Örebro har lagts ned. (Ur SACO Framtidsutsikter 2014) För att säkra att människor i Sverige med nedsatt hörsel får nödvändig hjälp yrkar Seniorförbundet med stöd av ovanstående, att rikstinget ger partistyrelsen i uppdrag att verka för en utökning av antalet högskoleplatser på audionomprogrammet.

4 Utveckla vården för sjuka äldre! För kristdemokratisk sjukvårdspolitik är den viktigaste utgångspunkten människosynen. Denna kan sammanfattas i begreppet personalism, vilket innebär att varje människa är en egen unik individ med mänskliga rättigheter som alla individer i alla åldrar men också ägnad att ingå i gemenskaper. En annan viktig kristdemokratisk princip för tillämpning inte minst inom äldrevården är, att de som förfogar över resurser har en skyldighet att agera stödjande gentemot samhällets svaga och utsatta, exempelvis dem som drabbats av sjukdom. De små nära gemenskaperna utgör den primära mänskliga gemenskapen, och där har familjen en central roll. I de situationer där sjukdom leder till nedsatt förmåga och autonomi spelar dessa små och nära gemenskaper en avgörande roll för den sjuke individen. Med dessa kristdemokratiska utgångspunkter blir färdriktningen för en utveckling av äldrevården tydlig: äldre sjuka ska ha tillgång till kvalificerad vård likaväl som vårdbehövande i alla andra åldrar och på sådant sätt att vården möter de behov som patienten har. Därmed påverkas också prioriteringarna inom hälso- och sjukvården. Tidigare utredningsarbeten om vårdprioritering, där Kristdemokraterna spelat en aktiv roll, har angett att vården i första hand ska fördelas efter människovärdesprinciper och behov. Således ska diskriminering exempelvis på grund av nedsatt produktiv förmåga inte få förekomma. Vidare ska prioriteringarna av vårdinsatser för olika patienter inte få styras av ekonomiska incitament, något som tyvärr tenderar att bli allt vanligare idag. I klartext innebär detta att kroniskt sjuka äldre ses som icke lönsamma och därför prioriteras ned till förmån för andra mer lönsamma patienter. Därtill kommer att en stor del av den vård som äldre sjuka får idag kombineras med socialt bistånd, vilket naturligtvis ställer stora krav på god samordning av de olika systemen. Denna uppsplittring av hjälpen till vårdbehövande uppfattas av många sjuka äldre och deras anhöriga som komplex och svårförståelig. Samtidigt försätter dagens vårdsystem många sjuka äldre i en situation av ensamhet, där vård i hemmet sker genom begränsade insatser och ofta lämnar den sjuke ensam stora delar av dygnet. Det bör dessutom uppmärksammas, att dagens vård inte sällan innehåller integritetskränkande inslag i form av så kallade kvalitetsregister, vilket föranlett påpekande av Datainspektionen. Seniorförbundet yrkar, att rikstinget ger partistyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för att utveckla och förnya vårdpolitiken för sjuka äldre, så att vården tydligt inriktas på att möta individens behov av akut såväl som långsiktig kvalificerad vård samt att vården genomförs med god integritet och på sådant sätt att den främjar mänsklig gemenskap för de sjuka äldre.

5 Korta valideringsprocessen för utländsk vårdpersonal! Den akuta och framtida situationen inom vården med en betydligt större andel äldre vårdbehövande och ett ökat behov av både personal och kompetens gör det mycket angeläget att nyttja all möjlig kompetens och tillgängliga resurser för att kunna erbjuda en hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Den som är utbildad läkare eller sjuksköterska i ett land utanför EU och vill ansöka om legitimation för att utöva sitt yrke i Sverige gör detta hos Socialstyrelsen. Innan legitimation kan utfärdas görs en bedömning (validering) och granskning av den sökandes yrkesutbildning och språkkunskaper. Valideringen följs av kunskapsprover samt allmäntjänstgöring eller provtjänstgöring. Den sökande ska också klara av en kurs i samhälls- och författningskunskap. Först därefter kan en formell ansökan om legitimation i Sverige lämnas in. Hela denna process med en första bedömning, validering, kunskapsprov och provtjänstgöring har visat sig ta mycket lång tid. Till detta kommer att den svenskundervisning som krävs för att klara språkkraven ofta inte kommer igång initialt. Om svenskundervisningen startas redan tidigt under vistelsen på asylboendet ges personerna ifråga en chans att snabbare komma in i språket och därmed påbörja valideringsprocessen. Denna möjlighet att tidigare påbörja svenskundervisningen bör därför utredas. Det har vidare visat sig att det kan ta upp till åtta till tio månader efter ansökan om validering bara för att få en första bedömning gjord. Även detta försenar hela processen betydligt. En snabbare hantering av den första bedömningen är därför mycket angelägen. För att ytterligare förkorta tiden för valideringsprocessen bör möjligheten till viss decentralisering av denna prövas. Universitet och högskolor runtom i landet har redan kunskap om utbildningskrav och validering. Med Socialstyrelsen som sammanhållande myndighet skulle de därför kunna medverka i en decentraliserat valideringsarbete. Med hänvisning till ovanstående yrkar Seniorförbundet, att rikstinget ger partistyrelsen i uppdrag att verka för att svenskundervisning påbörjas redan initialt på asylboendet, att rikstinget ger partistyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten av att snabbare påbörja en första bedömning för validering av yrkesutbildning, att rikstinget ger partistyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten av en decentralisering av valideringsarbetet.

6 Lika skatt på lön och pension Situationen för främst garantipensionärerna uppmärksammades av Alliansregeringen genom Kristdemokraternas prioritering av skattelättnader för pensionärerna. Under åren genomfördes sammanlagt fem skattesänkningar på totalt 16,45 miljarder kronor. Det innebär att alla pensionärer sedan 2008 har fått mellan 600 och kronor per månad i sänkt skatt. Kristdemokraterna prioriterade under Alliansregeringens år att ge lättnader för främst pensionärer med små ekonomiska marginaler. Detta skedde genom att grundavdraget höjdes. Det var en viktig och riktig prioritering med fem steg i rätt riktning. Utan Kristdemokraternas målmedvetna arbetet för detta hade knappast sådana förbättringar skett. Från Seniorförbundets sida är vi mycket tacksamma för denna insats. Men det finns fortfarande en hel del att göra för att nå målet "lika skatt på lön och pension". Även om det i Riksdagen är svårare att få igenom motioner när man sitter i opposition, är det nu viktigt att arbetet med dessa skattelättnader fortsätter. Vi har kommit en bra bit på väg, men vi är inte nöjda förrän vi nått målet. Mot bakgrund av ovanstående och Kristdemokraternas tydligt uttalade ambition att arbeta vidare med denna fråga yrkar Seniorförbundet, att rikstinget ger partistyrelsen i uppdrag att på lämpligt sätt verka för en fortsatt sänkning av skatten på pension tills målet om lika skatt på lön och pension är uppnått.