Forskarskolan Pedagogiskt Arbete

Transkript

1 Forskarskolan Pedagogiskt Arbete

2 Forskarskolan Pedagogiskt Arbete Institutionen för utbildningsvetenskap Hus Key Linköpings universitet LINKÖPING Tel: (vx), Hemsida: Foto (omslag): Anna Johnsson Harrie Omslagsbild: Motiv från entréhallen, hus Key, ett studentarbete (mobil) inom lärarutbildningen Forskarskolans logotype (design och utformning): Jan Carlquist Layout: Elisabeth Augustsson Tryckår: 2006

3 Forskarskolan i Pedagogiskt arbete En ny forskarutbildning introducerades från och med hösten 2000 vid Linköpings universitet, en forskarskola i Pedagogiskt arbete. Pedagogiskt arbete är ett mångvetenskapligt forskningsområde som behandlar frågor med relevans för skolans, barnomsorgens och lärarutbildningens praktiker och andra pedagogiska verksamheter. Forskningen syftar till att problematisera t ex skolan som institution ur ett historiskt, samtida och framtida perspektiv och bidra till utvecklingen av lärares yrkeskunskap. Forskning pågår inom olika områden som beskrivs nedan. Men våra intressen kan även omfatta t ex omsorgsarbete, ideella organisationer, internationella projekt och politiska organisationer. Till forskarskolan knyts beteendevetare, humanister och samhällsvetare. Företrädare för olika discipliner samarbetar och belyser samhällsrelevanta problem utifrån sina olika perspektiv och garanterar därmed såväl bredd som djup i forskningen. Idag är drygt 20 personer verksamma i forskarskolan. Sexton doktorander genomför sin forskarutbildning och är olika långt kommna i sina studier. Två professorer i Pedagogiskt arbete och ytterligare ett antal forskare från andra forskningsmiljöer svarar för handledning och undervisning. Forskarskolans framväxt och organisation Forskarskolan är ett led i ett långsiktigt arbete vid Linköpings universitet med att bygga upp en ny forskningsorganisation och samtidigt förändra och forskningsanknyta lärarutbildningarna 1. Det vi idag ser som pedagogiskt arbete och den verksamhet som det förknippas med, initierades 1995 genom universitetsstyrelsens principbeslut och handlingsprogram. Fakultetsnämnden beslutade under 1996 att tillsätta en utredning om forskning och forskarutbildning med avseende på skola, lärande och undervisning, Ett syfte var att stärka verksamheten inom lärarutbildningen. I utredningens direktiv används några nyckelbegrepp: lärarkunskap, elevers och lärares arbete i skolan. Utredningen ägnar ett kapitel åt att klargöra beskrivningen av kunskapsområdet, Pedagogiskt arbete, och anger att det är olämpligt att ge en entydig definition av begreppet. Istället bör området finna sin form efterhand genom den verksamhet som kommer att bedrivas. ( Kapitel 5, sidan 35). Utredningen sammanfattar sin syn på området pedagogiskt arbete på följande sätt: ett sammanfattande begrepp för pedagogiskt baserad praktik eller verksamhet; ett kunskapsområde som behandlar organiserad verksamhet i syfte att leda till individers lärande; ett forskningsområde som är ämnesövergripande där kunskaper från en rad ämnen och områden behövs för att belysa fenomenet pedagogiskt arbete; pedagogiskt arbete är en benämning på ett ämnesområde d v s den som studerar ämnet tränar förmågan att beskriva, analysera och förstå fenomenet pedagogiskt arbete. I förslaget konstateras bland annat att utgångspunkten för forskningen ska vara den pedagogiska praktiken och att kunskaper och perspektiv från en rad discipliner och områden är nödvändiga för att belysa Pedagogiskt arbete 2. Inom vår forskningsmiljö vill vi utveckla praktiknära forskningsmetoder eller ett praxisorienterat förhållningssätt. Detta blir centralt vid utvecklingen av fältet Pedagogiskt arbete. Genom ett praktiknära forskningsideal avser vi ett intresse för vad aktörer faktiskt gör och de praktiska problem och perspektiv som formuleras av t ex lärare och elever. Vårt praxisintresse omfattar även ett arbete med gemensam kunskapsbildning mellan forskare och praktiker med det dubbla syftet att bidra dels till praktisk verksamhet, dels med kunskapsbildning inom ramen för ett grundforskningsintresse. Aktuella forskningsområden Som en utgångspunkt för det pågående arbetet kan följande definition ges: Pedagogiskt arbete är ett tvärvetenskapligt fält, inom det utbildningsvetenskapliga området, som integrerar olika discipliner för att ge ett nytt perspektiv på olika aspekter av pedagogers arbete och institutioners roll i samhället, i första hand skola och undervisning. Fältet är knutet till lärarutbildningens och skolans verksamhet. Utifrån den här definitionen har vi skapat en verksamhet som innehåller praktiknära forskningsmetoder, ett fokus på det professionella arbetet och samspelet mellan forskningen och fältet. Efter de första årens verksamhet är det dock möjligt att skilja ut två huvudinriktningar för forskningen. 1 Lärarutbildningens forskningsförankring. Pedagogiskt arbete - vidgade perspektiv och ökad tillämpning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, rapport nr 7, Ytterligare ett antal utredningar har presenterats inom ramen för det pågående utvecklingsarbetet, se Lundquist & Hagberg, , Pedagogiskt arbete organistaion av området inom Linköpings universitet, och Hultman & Martinsson, , Utveckling av institutionen för utbildningsvetenskap (IUV) och dess förhållande till Pedagogiskt arbete.

4 Lärares arbete, elevers lärande och kunskapsbildning Ett viktigt studieobjekt inom denna inriktning är relationen mellan pedagogens arbete och lärprocesserna. I fokus står här hur lärare och elever interagerar, men också hur lärare samarbetar med varandra och hur elevernas lärande formas mot bakgrund av undervisningens organisation och samhälleliga ramfaktorer. Med utgångspunkt ifrån eleven och den lärande kan man ställa frågor om de infogar lärandet i sin livssituation och vardagspraxis. En viktig del av området rör skolans vardag som upplevd och skapad av elever, lärare och annan personal, till exempel rektorer. Det kan handla om skolan som organisation och institution, lärares personliga kunskap och lärarrollens förändrade innebörder. Hur förkovrar sig lärare? Vilken roll spelar formellt respektive informellt lärande. Hur använder de forskning i sitt arbete. I detta perspektiv blir det viktigt att se hur skolan, förskolan och kommunerna organiserar förhållandet mellan pedagogiskt ledarskap och pedagogiska processer. Våra forskningsintressen omfattar även analyser och beskrivningar av sådana processer i historisk belysning dvs institutioner som endast kan nås via dokument. Inom den här huvudinriktningen kan studier av och jämförelser med andra pedagogiska processer än de som förekommer i skolan göras, till exempel inom småföretag, ideella organisationer och annan offentlig verksamhet som fritidsverksamhet, omsorsarbete. Betydelsefullt inom denna inriktning är till exempel att studera klassrumsinteraktion. Klassrummet är den arena där olika mål skall realiseras och där föreställningar om vad som är kunskap, självständighet, ansvar med mera produceras och förmedlas. Hur hanteras vardagen i skolan av eleverna och hur konstitueras ämnen och skolarbete av de inblandade aktörerna? Ett angeläget forskningsområde inom detta område rör barn och elever med kommunikativa hinder som försvårar lärandeprocesser. Frågor som är högst relevanta inom detta område rör normalitet, avskiljande och integration. Hur beskriver och talar professionella, till exempel lärare och kuratorer, och föräldrar om olika funktionshinder? Didaktik, lärande och kunskapens institutioner Hur formar och påverkar olika historiska, institutionella och kulturella ramar lärandets innehåll och former? Studiet av lärandets och kunskapens mer bokstavliga institutioner rör i första hand studier av utbildningssystemets olika delar, till exempel olika skolformers och utbildningsanstalters framväxt och utveckling under olika historiska och samhälleliga förutsättningar och vad detta får för följder för det pedagogiska arbetet. I de studier som utgår från ett mer metaforiskt institutionsbegrepp studeras verksamheter och innehållsområden i det pedagogiska arbete som genom hävd och tradition kan betraktas som institutioner, till exempel olika skolämnens innehåll och undervisningsmetoder (ett didaktiskt intresse) samt kulturellt förmedlade föreställningar om lärar- och elevroller i olika sammanhang. Har försskollärare och fritidspedagoger ansvar för elever eller barn? Vad säger vår användning av begrepp om de verksamheter som de ingår i?. Genom studier av t.ex. läromedel, debatt och läroplaner men också av hur undervisning organiserats och genomförts analyseras sambandet mellan lärande och de samhälleliga förutsättningarna. En grupp av frågeställningar inom denna inriktning rör klass, kön, etnicitet och ungdomskulturer i skolan. Den svenska skolan omfattade fram till mitten av 1900-talet ett antal utbildningsvägar som till stor del rekryterade elever utifrån en föreställning om särart och behov att skilja pojkar från flickor eller sociala klasser från varandra. Under senare delen av 1900-talet har skolpolitiken till stora delar gått ut på att skapa en skola för alla. Forskningen kan handla om hur dessa processer gått till, historiskt såväl som i ett nutidsperspektiv. I ett nutidsperspektivet kan det t ex vara intressant att uppmärksamma framväxten av barnomsorgen och förskolan. I samma grad som skolan är en arena för ungdomskultur är den också en arena för olika professionskulturer (lärare, rektorer, förskollärare, fritidspedagoger, psykologer, skolsköterskor etc). Hur skapar och vidmakthåller t ex lärarna och förskollärarna bestämda synsätt vad gäller den egna professionen och det pedagogiska arbetets innehåll? Viktigt att studera i denna inriktning är sambandet mellan det pedagogiska arbetets innehåll och dess förhållande till måldokument, utbildningshistoriska förutsättningar och den samhälleliga kunskapsbildningen i stort. Studier av liknande frågeställningar inom andra samhällsinstitutioner är av intresse för forskarskolan. Övergripande perspektiv Uppdelningen ovan är grov på flera sätt. För det första finns det ett antal enskilda forskningsprojekt som inte entydigt låter sig infogas uteslutande i några av de beskrivna inriktningarna, utan de hör på olika sätt hemma i båda. För det andra finns det perspektiv och frågeställningar som är gemensamma för båda inriktningarna. Ett sådant är didaktik, det vill säga de frågor som rör vad som utgör undervisningens innehåll, hur det förmedlas och varför. Ett annat centralt perspektiv rör frågor om värdegrund och etik i det pedagogiska arbetet. Ett tredje gemensamt perpsektiv rör genus, etnicitet och klass. Dessutom befruktas pågående avhandlingsarbeten av att de ofta ingår i eller är associerade till olika forskningsprojekt och ingår i en vidare krets av forskare inom olika forskningsmiljöer. Forskarutbildningen Forskarutbildningen är upplagd i enlighet med gällande nationella regler. Det innebär att utbildningen dels utgör en fortsättning på grundläggande högskoleutbildning, dels att den leder fram till doktorsexamen. Utbildningen motsvarar fyra års heltidsstudier (160 poäng). Under forskarutbildningen kommer doktoranderna också att medverka i arbetet med att söka externa forskningsanslag.

5 Utbildningen utgörs dels av kurser, dels av avhandlingsarbete. Kurserna omfattar 80 poäng och avhandlingsarbetet 80 poäng. Kurserna utgörs dels av gemensamma kurser för samtliga doktorander i Pedagogiskt arbete dels individuella kurser, inriktade mot det specifika avhandlingsarbetet. De gemensamma kurserna ges under den första delen av utbildningen och syftar till att skapa en kunskapsbas för doktoranderna. Den här delen av utbildningen kräver att doktoranden aktivt deltar i arbetet med att skapa en god seminariekultur. De individuella kurserna syftar till att fördjupa doktorandens kunskaper inom de områden som är relevanta för avhandlingsarbetet. Utbildningstiden är fyra år, kombinerat med tjänstgöring inom Pedagogiskt arbete som kan omfatta administrativt arbete, medverkan i olika externa uppdrag eller undervisning inom grundutbildningen. Studierna omfattar därmed i praktiken fem år. Det första året ägnas framför allt åt gemensamma kurser, år två och tre till att formulera och påbörja avhandlingsarbetet samt till uppgifter inom ramen för doktorandtjänsten. Det fjärde och femte året ägnas till största delen att färdigställa avhandlingen. Till hjälp i avhandlingsarbetet har doktoranden en eller flera forskare. Vid antagningen tas hänsyn till vilken kompetens som finns bland handledarna, för att på så sätt garantera goda förutsättningar för ett lyckat forskningsprojekt. Det färdiga avhandlingsarbetet kan presenteras som en monografiavhandling eller som en sammanläggningsavhandling. Den färdiga avhandlingen försvaras offentligt vid en disputation. Antagningskrav och antagningsförfarande Det allmänna behörighetskravet säger att den sökande ska ha genomgått en grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller ha förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper i annan ordning inom eller utom landet. För att vara behörig till utbildningen krävs vidare en fördjupning om minst 60 poäng, eller motsvarande, i ett för Pedagogiskt arbete relevant ämne. Studiefinansiering Endast så många doktorander som forskarskolan har ekonomiska möjligheter att ge studiestöd antas till utbildningen. Studiestödet utgörs antingen av utbildningsbidrag eller doktorandanställning eller som en kombination av dessa. Vanligt är att doktoranden har utbildningsbidrag under början av studierna och doktorandanställning under senare delen. Bidrag eller anställning ges för ett år i taget med goda möjligheter till förlängning under sammanlagt fyra års heltidsstudier. Det är förenat med restriktiva regler för inkomster av annat arbete vid sidan om studierna. Utbildningsbidrag motsvarar inte statlig tjänst. Av detta skäl har universitetet tecknat en kollektiv försäkring för forskarstuderande med utbildningsbidrag. Kurser och seminarier Under forskarutbildningens första terminer ges för närvarande följande kurser, se även forskarskolans hemsida: Pedagogiskt arbete (10 poäng), Kunskapsbildning och lärande (5 poäng), Perspektiv på olika vetenskapliga metoder (10 poäng), Forskningsprojekt - från idé till handling (10 poäng), Vetenskapsteori (10 poäng) Därutöver ges kurser som är inriktade mot enskilda avhandlingsämnen. Dessutom löper två seminarieserier där pågående forskning presenteras: Högre seminariet är ett arbetsseminarium där doktorander från forskarskolan lägger fram delar av pågående avhandlingsarbeten. Inför de flesta tillfällen finns ett skriftligt underlag. Seminarieserien gästas också av forskare från andra institutioner och universitet. I detta seminarium diskuteras också publicerade texter som har relevans för forskningen inom Pedagogiskt arbete. Onsdagsseminariet är ett forum där lärare och forskare från olika institutioner presenterar sin forskning. Magisterutbildning I anslutning till forskarskolan ges en magisterutbildning i Pedagogiskt arbete som omfattar 20 poäng. Utbildningen syftar till att de studerande ska utveckla en tvärvetenskaplig teori- och metodkompetens vad gäller kunskapsområdet Pedagogiskt arbete, med bas i humaniora såväl som beteende- och samhällsvetenskap. Den mest omfattande delen i utbildningen innebär att i samarbete med en handledare lägga upp och självständigt genomföra en undersökning och skriva en uppsats som omfattar 10 poäng. Utbildningen, som leder till magisterexamen i Pedagogiskt arbete, är forskningsförberedande.

6 Forskarskolans medarbetare Doktorander Katarina Ayton Fil kand i socialantropologi, fil mag i Barn Forskningsintressen: Att utforska möten mellan barn och skola med fokus på hur uppfattningar kring dessa gestaltas i den dagliga verksamheten. Tel: E-post: katay@iuv.liu.se Eva Bolander Fil mag i samhälls- och kulturanalys Forskningsintressen: Genus och sexualiteter i formella och informella läromedel på sex- och samlevnadsområdet. Tel: E-post: eva.bolander@iuv.liu.se Josefin Brüde Sundin Fil kand i pedagogik Forskningsintressen: Rektorers arbete och ledarskap, särskilt med fokus på genus- och kulturella aspekter. Tel: E-post: josbr@iuv.liu.se Henrik Hegender Fil kand i pedagogik, idrottspedagogutbildning, gymnasielärare i barn- och fritidsämnen, universitetsadjunkt i pedagogik Forskningsintressen: Lärares kunskap och lärarstudenters lärande. Tel: E-post: henrik.hegender@hik.se Kristina Hellberg Fil kand i pedagogik och genusvetenskap, fil mag i specialpedagogik, förskollärare Tillhör nationella forskarskolan i ped arbete Forskningsintressen: Skolans hantering av elevers olikhet. Normalitet - avvikelse. Specialpedagogik. Tel: E-post: krihe@iuv.liu.se Lisbeth Hurtig Fil kand i historia, gymnasielärarexamen i historia/svenska, lärare inom gymnasieskolan Forskningsintressen: Flickors utbildningsmöjligheter under 1900-talet. Skolan i historiskt, genus- och klassperspektiv. Tel: E-post: lishu@iuv.liu.se Ronny Högberg Fil kand i sociologi, fil mag i pedagogik Forskningsintressen: Klass i relation till utbildning. Gymnasieelever på yrkesförberedande program, deras liv och lärande inom kärnämnena. Tel: E-post: ronho@iuv.liu.se Ulrika Jeppson Fil kand i pedagogik, grundskollärarexamen 1-7 sv-so-en, montessoripedagogik, lärare i grundskolan Forskningsintressen: Elevers lärande ur ett elevperspektiv. Anna Johnsson Harrie Gymnasielärarexamen i samhällskunskap/historia, fil mag i historia Forskningsintressen: Läromedel och läromedelsgranskning. Tel: E-post: annjo@iuv.liu.se Yvonne Karlsson Fil mag i psykologi, legitimerad arbetsterapeut Forskningsintressen: "Problematiska barn" i skolan, ett interaktionistiskt perspektiv. Tel: E-post: yvoka@iuv.liu.se Patrik Lilja Fil mag i kommunikation/kognitionsvetenskap Forskningsintressen: Nya pedagogiska former och ny teknik på gymnasiet - en studie av elevers arbete och lärande. Ann-Marie Markström Disputerade 2005 Ulrika Norburg Fil mag i historia, gymnasielärarexamen i historia, religionsvetenskap, lärare i gymnasieskolan Forskningsintressen: Normalitet/avvikelse och medborgarideal i ett historiskt perspektiv - uppfostran på Hall. Tel: E-post: ulrno@iuv.liu.se Maria Olson Fil kand i psykologi, fil mag i religionsvetenskap Forskningsintressen: Medborgarideal i 90- talets utbildningspolitik, en textanalys. Tel: E-post: marol@iuv.liu.se Göran Sparrlöf Fil mag i historia, ämneslärare i historia, religionskunskap, lärare inom gymnasieskolan Tillhör nationella forskarskolan i ped arbete. Forskningsintressen: Genuskonflikter inom folkskollärarkåren samt manliga folkskollärares identitet med särskild hänsyn till genus-, klassoch statusperspektiven. Tel: E-post: gorsp@iuv.liu.se Ann-Sofi Wedin Fil mag i pedagogik, mellanstadielärarexamen, lärare i grundskolan, universitetsadjunkt Forskningsintressen: Skolan och lärares arbete. Kunskapsbildning och lärande i vardagsarbetet. Tel: E-post: annwe@iuv.liu.se Pär Widén Fil kand i historia, fil mag i religionsvetenskap Forskningsintressen: Reformvisioner, pedagogiska bedömningspraktiker och bilder av gymnasieeleven i samband med gymnasiereformerna 1964 och Tel: E-post: parwi@iuv.liu.se

7 Handledare Kerstin Bergqvist Professor i pedagogik Institutionen för beteendevetenskap Fil dr i kommunikation, docent i pedagogik Tel: E-post: kerbe@ibv.liu.se Gunnel Colnerud Professor i pedagogik Institutionen för beteendevetenskap Fil dr och docent i pedagogik Tel: E-post: gunco@ipp.liu.se Tomas Englund Professor i pedagogik Örebro universitet Tel: E-post: tomas.englund@pi.oru.se Ann-Carita Evaldsson Professor i pedagogik Fil. dr och docent, tema Kommunikation Tel: ( ) E-post: annev@tema.liu.se Glenn Hultman Professor i Pedagogiskt arbete Föreståndare för forskarskolan Institutionen för utbildningsvetenskap Fil dr, docent och professor i pedagogik Tel: E-post: glehu@iuv.liu.se Lars-Christer Hydén Professor, tema Kommunikation Fil dr i psykologi och docent i kommunikation Tel: E-post: larhy@tema.liu.se Berner Lindström Professor i pedagogik, Göteborgs universitet Adjungerad professor i pedagogisk informasjonsvetenskap, universitetet i Bergen Tel E-post: berner.lindstrom@ped.gu.se Bengt-Göran Martinsson Professor i Pedagogiskt arbete Studierektor för forskarskolan Fil dr och docent i kommunikation Tel: E-post: benma@iuv.liu.se Ulla Karin Nordänger Fil dr i pedagogik, universitetslektor i pedagogik Institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap Högskolan i Kalmar Tel: E-post: ulla-karin.nordanger@hik.se Eva Reimers Fil dr och docent i kommunikation, universitetslektor i samhälle och kultur i ett skolperspektiv Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Tel: E-post: eva.reimers@isv.liu.se Bengt Sandin Professor, tema Barn Fil dr och docent i historia Tel: E-post: bensa@tema.liu.se Jan Schultz Docent i Pedagogiskt arbete Fil dr i pedagogik. Tel: E-post: jansc@iuv.liu.se Mats Sjöberg Fil dr, universitetslektor i Pedagogiskt arbete med historisk inriktning Institutionen för utbildningsvetenskap Tel: E-post: matsj@iuv.liu.se Maria Sundkvist Universitetslektor, tema Barn Fil dr i Barn Kanslichef Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap. Ämneslärarexamen (historia, svenska) Tel: E-post: marsu@kfu.liu.se Administrativ personal Avhandlingar Eva Carlestål Fil dr i kulturantropologi Forskningskoordinator/ISK Tel: E-post: evaca@isk.liu.se För ytterligare information kontakta Professor Glenn Hultman, föreståndare Institutionen för utbildningsvetenskap (IUV) Linköpings universitet Linköping Ann-Marie Markström, Förskolan som normaliseringspraktik. En etnologisk studie. Linköping Studies in Pedagogic Practices No. 1. Linköpings universitet, Department of Educational Sciences. Litteratur Hultman, G & Martinsson, B-G (red.) Pedagogiskt arbete som forskningsfält. Några forskningsinriktningar vid Linköpings universitet. Linköping: SKAPANDE VETANDE, Professor Bengt-Göran Martinsson, studierektor Institutionen för utbildningsvetenskap (IUV) Linköpings universitet Linköping

8 Forskning och forskarutbildning inom det utbildningsvetenskapliga området Forskarskolan Pedagogiskt Arbete är ett led i ett långsiktigt arbete vid Linköpings universitet med att bygga upp en ny forskningsorganisation och samtidigt förändra och forskningsanknyta lärarutbildningarna. Det som vi idag ser som pedagogiskt arbete och den forskningsverksamhet som det förknippas med, initierades 1995 inom den dåvarande filosofiska fakulteten, och syftade bland annat till att stärka verksamheten inom lärarutbildningen. Forskningen och forskarutbildningen inom det utbildningsvetenskapliga området kännetecknas av koncentration på samhällsrelevanta forskningsprogram som kräver samarbete över ämnes- och fakultetsgränser. Forskarutbildningen organiseras oftast i forskarskolor. Profilerade, ämnesövergripande och mångvetenskapliga forskningsmiljöer eftersträvas.