Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8, november 2014

Transkript

1 Innehåll Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8, november I blickfånget Brev från ordföranden 2. Kansliet informerar Ledamöter i HSO:s nya samverkansråd Kansliträff med medlemsföreningarnas personal Invigning av RTP-S nya lokaler Styrelsens ansvar för psykosociala frågor! 3. Trafik Stationshandbok beskriver tillgänglig station på alla nivåer Trafiksignaler för kort tid för grön gubbe? Varför är det så krångligt på Centralen? Stationsinfo.se uppdateras inte längre Extratilldelning av färdtjänstresor vid trafikavstängningar? Dålig kvalitet på färdtjänstens Bil på gatan -biljetter Extra färdtjänstresor till förtroendeuppdrag enklare igen! Nya dörrknappar på pendeltågen försenade 4. Hälso- och sjukvård Den nya patientlagen IHV-dagen 20 oktober 5. Utbildning Påverka de nya avtalen för Färdtjänsten! Brott mot personer med funktionsnedsättning - Sant eller falskt? Seminarium Personcentrerad vård 1. I blickfånget Brev från ordföranden Det är grådisigt utanför mitt fönster idag och jag ser de täta köerna på E18 in mot stan bortanför Danderyds sjukhus, där byggandet av den nya akuten med nya vårdplatser m.m. har satt igång. Vädret är fortfarande milt och vi har än så länge sluppit snö och halka som kan ställa till det för många av oss när vi ska ta oss fram med färdtjänst eller på annat sätt. Färdtjänsten har nu fått krypa till korset och ändra sina rutiner när det gäller extra resor till förtroendevalda. Jag fick ju tillfälle att möta färdtjänstens byråkrati i våras och blev ganska frustrerad. Det krävdes ett antal mail, brev och telefonsamtal och en massa arbete med att skriva långa listor på alla möten jag skulle delta i som HSO:s ordförande och därtill hörande uppdrag i samverkansråd med landstinget m.m. för att få dessa extraresor. Efter all kritik så ändrar man nu rutinerna så att det ska bli enklare att ansöka om de enkla resorna. Skönt att vår kritik gav resultat till nytta för framtiden! Flera av våra representanter i de olika samverkansråden behöver ju dessa extra resor.

2 2 Det finns många synpunkter på färdtjänsten och många av våra medlemmar är beroende av den för att kunna fungera i vardagen men även för att kunna delta i föreningsmöten m.m. och det blir ju ett gyllene tillfälle att vara med och diskutera detta den 19 november när färdtjänsten kommer till HSO. Personcentrerad vård är på allas läppar och i Almedalen i somras handlade många vårdseminarier om just detta. Patienten i centrum har det talats om i många år och nu har vi alltså ett nytt ord för detta. Det är klart att vi som patienter vill vara i centrum. Vem annars ska vara det? Att bara prata om det gör ju inte vården mer personcentrerad, utan det måste också till praktiskt arbete och praktiska exempel på vad detta innebär. På vårt seminarium den 1 december om just personcentrerad vård får vi veta hur en kirurgklinik på Södersjukhuset har arbetat med just detta. De fick 2013 års patientsäkerhetspris för det arbetet och det är precis vad det handlar om personcentrerad vård ökar patientsäkerheten. Så sätt av kvällen i din almanacka och kom till ÅttiotvåAn den 1 december. Glöm inte heller att göra det till en vana att titta på HSO:s hemsida, för där ges mycket nyttig information. Nästa gång jag skriver tänder vi adventsljusen! Lena Ringstedt 2. Kansliet informerar Ledamöter i HSO:s nya samverkansråd På HSO:s Ordförandestämma den 6 oktober, som vi rapporterade om i förra Aktuell information, valdes representanterna till HSO:s samverkansråd och resursgrupper under perioden , samt de som HSO ska nominera till bidragsgruppen samma period. Till Resursgrupp Tillgänglighet valdes representanterna in i Land respektive Sjö, även om det nu bara verkar bli en grupp av det hela. Landstingsstyrelsen politik Lena Ringstedt, Afasi, Samordnare Inge-Britt Lundin, SSDF Lennart Håwestam, RSMH Maud Molander, HL Lars Ettarp, PSO Lena Ridemar, R Håkan Mandahl, STROKE Landstingsstyrelsen förvaltning Lena Ringstedt, Afasi, Samordnare Inge-Britt Lundin, SSDF Lennart Håwestam, RSMH Annika Hässler, R Lars Rekke, NjSG

3 3 Kenneth Matz, SSDF Lilia Kalmér, Hjärnkraft Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Lennart Håwestam, RSMH, Samordnare Lena Ericson, AASL Claes Stjernström, R Kim Randrup, STROKE Sven Hallberg, ÅSS Karin Rask, HL Ingrid Näsman Björk, RBU Trafikförvaltningen Inge-Britt Lundin, SSDF, Samordnare Britt Marie Färm, Mag- och tarmfören. Catharina Björkander, FUB Tomas Hellström, SDF Anders Lissegårdh, RTP-S Lasse Persson, Neuro Peter Wätterljung, STROKE LOCUM Ewa-Maj Rasmusson Säter, ÖR, Samordnare Britt-Marie Karlsson, FEB Karin Rask, HL Börje Larsson, Neuro Ritva Elg, R Bo Rundelius, SSDF Eva Söderbärj, FUB Kulturförvaltningen Stig Nyman, Hjärnkraft, Samordnare Yvonne Holmberg, AASL Göran Nilsson, HL Anita Kjellin, SSDF Margareta Krantz, R Anders Lissegårdh, RTP-S Maria Sofia Modig, SDF Resursgrupp Färdtjänst Birgitta Flognfeldt, RTP-S Carin Lemberg, R Peter Wätterljung, STROKE Resursgrupp Tillgänglighet Land Kerstin Fagerström, AASL Tomas Hellström, SDF Britt Marie Färm, Mag- och tarmfören.

4 4 Resursgrupp Tillgänglighet Sjö Lars Eklund, HL Anders Lissegårdh, RTP-S Roland Hedman, HiSL Stockholms läns sjukvårdsområde SLSO Lennart Håwestam, RSMH, Samordnare Kristina Törnblom, Neuro Annika Hässler, R Ivar Hjelm, SSDF, Mag- och tarmfören. Bidragsgruppen Lena Ringstedt, Afasi, Samordnare Lasse Persson, Neuro Annika Hässler, R Kansliträff med medlemsföreningarnas personal Kerstin Wrisemo, ansvarig för arbetsmiljö- och socialförsäkringsfrågor på KFO, var inbjuden för att gå igenom checklistan arbetsmiljö kontor som är tänkt som ett stöd i arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förmiddagen inleddes med en kort sammanfattning över lagstiftarens syfte med arbetsmiljölagen. De två ledorden är att Förebygga ohälsa och olycksfall och att Uppnå en god arbetsmiljö. Vad som är en god arbetsmiljö var svårt att ge ett enkelt svar på, men det inbegriper bl.a. att medarbetarna känner att de har makt och inflytande över sitt arbete, att kommunikations- och informationsflödet fungerar på arbetsplatsen, samt att arbetsplatsen genomsyras av gemensamma värderingar. Det handlar både om att begränsa riskerna och att utveckla de positiva faktorerna för att få en god arbetsmiljö. För att komma fram till en lösning på de problem som identifierats behövs en samverkan mellan arbetsgivaren, arbetstagaren och skyddsombud, där det finns ett. Med hjälp av checklistan går det lätt att identifiera problem, vad som måste åtgärdas, av vem och inom vilken tidsperiod. Det var en mycket givande förmiddag med många bra frågor och diskussioner. Vi kan konstatera att det är svårt att arbeta ensam på sitt kansli om det saknas arbetsbeskrivning eller om det är otydligt vad som förväntas. Kerstin Wrisemo avtackades med en ask choklad. Checklistan arbetsmiljö kontor: Invigning av RTP-S nya lokaler Personskadeförbundet Stockholms läns distrikt, RTP-S, flyttade till nya lokaler i slutet av september. Numera huserar föreningen på Kavallerivägen 24 i Rissne. Den 22/10 bjöd de in till öppet hus med mingel, smörgåstårta och dryck. För underhållningen stod Durlaget som uppbringade såväl allsång som andra glada tillrop. HSO i Stockholms län överlämnade en orkidé med en förhoppning om att RTP-S ska trivas i sina nya lokaler!

5 5 Styrelsens ansvar för psykosociala frågor! Kerstin Wrisemo, ansvarig för arbetsmiljö och socialförsäkringsfrågor på KFO, var inbjuden att samtala med oss om styrelsens ansvar för arbetsmiljö och de psykosociala frågorna. Kerstin inledde med att försöka identifiera vad vi menar med psykosociala frågor. Det som kom upp var bl.a. samarbetssvårigheter, bristande kommunikation, mobbing, hot och våld, och bristande rutiner. Kerstin redogjorde kort om Arbetsmiljölagen (AML) och hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Vem har ansvaret för arbetsmiljöarbetet och vilka sanktioner eller straff kan utdömas om man brister i sitt ansvar? Det var en mycket givande kväll med många bra frågor och diskussioner. Kerstin nämnde bl.a. att i Arbetsmiljölagens 1 kapitel ansvarar arbetsgivaren för att förebygga ohälsa och olycksfall och för att uppnå en god arbetsmiljö. Det är arbetsgivaren som bedömer god arbetsmiljö och är skyldig att informera om riskerna i arbetet. I Arbetsmiljölagen står det tydligt att arbetstagaren har en skyldighet att bidra till en god arbetsmiljö. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär bl.a. att arbetsförhållanden ska undersökas/utredas, riskerna i arbetet ska bedömas och det ska ske skriftligt. Därefter ska riskerna/förhållandena åtgärdas, en handlingsplan ska upprättas över vem som gör vad och när, och hur det ska utföras. Alla åtgärder ska sedan regelbundet följas upp. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en pågående process och det arbetsgivaren är skyldig att göra är att utreda riskerna och fastställa rutiner för hur arbetsmiljöarbetet på vår arbetsplats ska vara. Exempel på rutiner kan vara: medarbetarsamtal där arbetsmiljöfrågorna diskuteras, stående punkt på arbetsplatsträffarna, regelbunden information om risker och ständig dialog om arbetsmiljöfrågorna. Broschyren Checklista arbetsmiljö kontor finns att ladda ner här: 3. Trafik Stationshandbok beskriver tillgänglig station på alla nivåer Trafikverket har under 2014 tagit fram en Stationshandbok. Syftet med denna är att samla övergripande planeringsfrågor och konkreta utformningsfrågor i en skrift som utgår från resenärens perspektiv. På samverkansrådet med Trafikverket fick vi på senaste mötet information om boken. Handboken ger en bred belysning av de många frågeställningar som finns kring stationer och deras utformning. Här finns sammanställningar av vilka krav på tillgänglighet som finns samt var mer läsning finns att tillgå. Stationshandbok kan hämtas ner digitalt gratis från Trafikverkets publikationswebb aspx

6 6 Tidigare har järnvägen varit uppbyggd efter nationella bestämmelser och behov. Nu gäller även för svensk järnväg de nya europeiska bestämmelserna som syftar till att harmonisera järnvägen i hela Europa för att sänka järnvägens kostnader och för att öka konkurrenskraften, samt att möjliggöra för tågen att kunna framföras mellan olika medlemsländer utan tekniska problem. TSD, (Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet) gäller för järnväg, men inte för spårvägar och tunnelbana. Trafiksignaler för kort tid för grön gubbe? På samverkansrådet med Trafikverket väckte HSO senast frågan om trafiksignalernas funktion. Uppfattningen från rådets medlemmar är att tiden för grön gubbe är för kort för att man säkert ska hinna över gatan. Trafikverkets rekommenderar att den högsta gånghastighet som man får räkna med vid tidsinställning av gröna gubbe är 5 km/h. Med andra ord räknar inte Trafikverket med att någon person går snabbare än så men däremot långsammare. De flesta trafiksignalanläggningar i Sverige finns på kommunalt vägnät. Kommunerna brukar alltid följa Trafikverkets rekommendationer eller vara generösare än så med gröntiden för fotgängare. Trots det kunde många av mötesdeltagarna vittna om att man knappt hinner över och särskilt kort upplever man det om man gångsvårigheter. Syftet med signalreglering av ett övergångsställe eller cykelöverfart är att Höja tillgänglighet för gång och cykeltrafik och/eller öka framkomlighet för fordons-och/eller kollektivtrafik. Att öka trafiksäkerheten. Signaler anses också öka tryggheten för många grupper t.ex. barn och personer med funktionsnedsättning. Det är dock inte självklart att en faktisk ökad säkerhet uppnås. Trafikverket ansvarar för anläggning, drift och underhåll av trafiksignaler på de statliga vägarna. De allra flesta trafiksignalanläggningar finns dock i stadsmiljöer där kommunen är väghållare. Kommuner behöver inte följa Trafikverkets riktlinjer utan kan ha egna riktlinjer för hur lång gröntid de gående ska ha. Ta upp frågan med din kommun, gärna genom det kommunala funktionshindersrådet, om du upplever att det är problem vid övergångsställena. Varför är det så krångligt på Centralen? Centralstation bygger om och bygger om. Man gör plats för nya Citybanans station djupt ner i jorden, man förbättrar utrymmen och passagerarflöden och kommer, när Citybanan börjar användas år 2017, också sätta igång med renoveringar av de gamla pendeltågsperrongerna.

7 7 I samverkansrådet med Trafikverket gavs nyligen information om pågående arbeten. Att det är extra krångligt att bygga om centralen framgår av ägarförhållandena: Trafikverket äger spårområdet, Jernhusen stationsbyggnaden och Trafikförvaltningen (SL) äger tunnelbanestationen. Man strävar efter att SL-anpassa skyltprogram, färger m.m. till SL-standard, men det är inte alltid så lätt med tre starka intressenter. Stationsinfo.se uppdateras inte längre Samtrafiken, som ägs av 37 trafikföretag gemensamt, driver en webbsida med tillgänglighetsinformation om alla stationer i Sverige under namnet Den har varit en bra vägledning när det gällt att planera tågresan. Denna webbsida uppdateras tyvärr inte längre utan man skriver att informationen på sidan kan vara inaktuell. Man hänvisar nu frågor gällande järnvägsstationen till respektive förvaltare. I nuläget är det oklart när sidan kommer igång igen. Samtrafiken har tagit fram Stationsinfo med finansiellt stöd från Trafikverket, Jernhusen, Rikstrafiken, Vägverket och Vinnova (tidigare KFB). Informationen på portalen har varit särskilt användbar för resenärer med funktionshinder, för barnfamiljer och för resenärer med mycket bagage. Portalen innehåller bland annat planskisser som visar stationshusets och stationsområdets planlösning och fotografier belyser interiörer och exteriörer. Extratilldelning av färdtjänstresor vid trafikavstängningar? I samverkansrådet har vi upprepade gånger framfört att man vid trafikavstängningar, planerade eller oplanerade, borde få fler resor tilldelade, eftersom man då ofta måste åka med Färdtjänsten. Vi har inte kommit längre i den frågan ännu, men ett alternativ, om du själv har svårt att ta dig fram i kollektivtrafiken vid dessa tillfällen, är att du ringer SL:s kundtjänst, telefon , och hänvisar till SL:s tillgänglighetsgaranti, så kommer du att få hjälp. Dålig kvalitet på färdtjänstens Bil på gatan -biljetter Under en tid har det varit dålig kvalitet på biljetterna Bil på gatan. Vid 6 tillfällen av 7 har det inte fungerat. Detta har gällt biljetter som levererades för ungefär ett år sedan. Biljetterna kom från en ny leverantör, och i en av leveranserna var det fel på streckkoden. Nu är det åtgärdat och problemet är förhoppningsvis ur världen. Bil på gatan -biljett får du som är färdtjänstresenär använda om du vill ta en taxi som inte är förbeställd. Taxin ska ha det runda färdtjänstmärket på någon av sidorutorna. För att genomföra resan behöver du speciella bil på gatan"- biljetter. Du ska även ha med dig ditt färdtjänstkort och vid resans start talar du om att det gäller en färdtjänstresa. Vid resans slut lämnar du en biljett per påbörjad 30-km sträcka och betalar halva taxameterbeloppet, minst 50 kronor. Ditt resesaldo minskar då med en resa oavsett längd på den gjorda resan. För att beställa biljetter ringer du till Kundservice på nummer

8 8 Extra färdtjänstresor till förtroendeuppdrag enklare igen! Trafikförvaltningen har nu tagit till sig lämnade synpunkter från bland annat HSO. Ledstjärna framöver vid hanteringen av denna ärendetyp är att det ska vara så lite krångel som möjligt och så enkelt som möjligt för de som ansöker. Detta framkom vid det senaste mötet i resursgruppen för Färdtjänst. Blanketten som ska användas när man söker dessa resor kommer att justeras på några punkter innan den läggs ut på hemsidan, bland annat så att det tydliggörs att det inte behöver vara just ett utdrag från protokoll utan kan också vara annat intyg. Vidare ska det vara möjligt att söka resor för samtliga uppdrag som man har inom en organisation vid ett och samma tillfälle. Också hanteringen av ansökningarna ska snabbas upp. Nya dörrknappar på pendeltågen försenade I tidigare artiklar har vi uppgett att de nya knapparna på pendeltågen skulle ha börjat installeras under Så blev inte fallet och i somras införde man återigen manuell öppning på tågen. Förklaringen till att knappen har dröjt har bl.a. varit att tågleverantören har haft resursbrist för att utföra bytet. Den knapp som nu sitter på tågen är svår att hitta för dem som är synskadade och dem som har rörelsesvårigheter. Följden har blivit att tåget ibland hinner åka iväg innan man lyckats trycka på knappen. I resursgruppen har vi framfört kritik för att den manuella dörröppningen infördes igen utan att den nya knappen var installerad. På ett möte med Trafikförvaltningens ansvariga i slutet av september kom vi överens om att knappen ska installeras på några testvagnar inför sommaren Då tåget stannar hörs en signal från knappen. När man trycker hörs det ett knäppljud så att man vet att man har tryckt på knappen. Samtidigt diskuterade vi andra åtgärder för att lätt komma in i vagnen innan knappen är installerad på alla vagnar. Kan man alltid öppna första och sista dörrparet så att man slipper leta efter knappen? Sensorer ovanför dörrarna så att de öppnas automatiskt om någon finns utanför? Kan spärrvakten signalera till förarna att någon behöver hjälp ombord? 4. Hälso- och sjukvård Den nya patientlagen Den nya patientlagen (2014:821) träder i kraft den 1 januari Vid HSF:s samverkansråd i oktober presenterades arbetet med implementering av lagen i Stockholms läns landsting. Projektledaren Eva Printz informerade om SLL:s sex delprojekt; kommunikation, listning, ekonomisk hantering och kostnadseffekter, förändring av fullmakt för vårdgivare, avtalsfrågor och systemfrågor. En av de största utmaningarna med lagen, enligt Eva, är de omfattande kulturförändringarna som väntar vårdpersonalen.

9 9 Under kommande månader ska SLL, via 1177.se, genomföra en informationskampanj riktad till medborgarna. Funktionshindersrörelsen skickade med en påminnelse om kampanjens tillgänglighet, det vill säga att den utformas och publiceras så att så många som möjligt kan ta del av informationen, oavsett funktionsförmåga. Läs mer om den nya patientlagen här: IHV-dagen 20 oktober Den 20 oktober höll Institutet för handikappvetenskap (IHV) en seminariedag på Nordic Light Hotel här i Stockholm. IHV är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Linköping universitet, Örebro universitet och högskolan i Jönköping. De tre lärosätena har inriktat sitt arbete på de tre forskningsområdena arbetsliv och sysselsättning, kommunikation med särskild inriktning på hörsel och dövhet, samt mänsklig utveckling och funktionalitet i vardagen. Moderator för dagen var IHV:s ordförande Bengt Westerberg. Det var en dag fullmatad med intressanta föredrag och resultat av flera forskningsprojekt presenterades. Bland annat fick vi lyssna till Gunnel Janeslätts studier om träning och stöd för en förbättrad tidsuppfattning hos barn och unga med utvecklingstörning. Margareta Adolfsson berättade mer om implementeringen av ICF-CY (Internationell klassifikation av funktionstillstånd och hälsa; barn och ungdomsversion) inom barn- och ungdomshabiliteringen. Vi fick ta del av Patrik Arvidssons avhandling om personer med utvecklingsstörnings delaktighet i habiliteringskedjan. Johanna Gustafsson har i sin avhandling studerat huruvida så kallad Supported employment för personer med funktionsnedsättning fungerar i en svensk kontext. I slutet av dagen fick seminariets deltagare ge förslag på framtida forskningsområden. Även där framkom många bra förslag, exempelvis att göra studier om personer med funktionsnedsättning utifrån ett demografiskt perspektiv. Mer information om IHV och forskningsprojekten hittar du här: 5. Utbildning Påverka de nya avtalen för Färdtjänsten! Ons 19 november kl , ÅttiotvåAn, S:t Göransgatan 82 A Inom Färdtjänsten kommer sex olika avtal att löpa ut i början av år Formellt löper vissa av avtalen ut tidigare, men man kommer att förlänga dem så att de löper ut ungefär samtidigt. De aktuella avtalen är: Färdtjänsttaxi Specialfordon (Rullstolstaxi) Liggande transporter (Bårtransporter)

10 10 Närtrafiken (linjelagd och anropsstyrd) Telefonmottagning för beställning av resor Resegaranti & närtrafikbeställningar (Call-center) Påverka avtalen! Arbetet med upphandlingar pågår nu, men det är ännu tid att påverka avtalen. Därför bjuder vi in till ett seminarium där vi tar fram synpunkter på det som varit och hur vi vill att det ska vara. Såsom lokalkännedom, besked vid förseningar, bemötande, allergibilar, kontaktmöjligheter med kundtjänst m.m. Anmäl dig på vår hemsida! Anmälan senast den 12 nov. Brott mot personer med funktionsnedsättning - Sant eller falskt? Tors 27 november kl , ÅttiotvåAn, S:t Göransgatan 82 A Syftet med seminariet är att berätta om projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning, syfte, mål och resultat. Under seminariet kommer vi att diskutera hur projektets samlade erfarenheter kan vara till nytta för andra som vill arbeta med frågan. Projektet drivs av Brottsofferjouren i nära samarbete med Handikappförbunden och Studieförbundet Vuxenskolan. Alla deltagare på seminariet får boken "Våldsamt osynligt". Anmäl dig på vår hemsida! Anmälan senast den 21 nov. Seminarium Personcentrerad vård Den 1 december arrangerar HSO i Stockholms län seminariet En av vårdens största utmaningar hur fungerar personcentrerad vård i praktiken?. Det blir ett fullmatat seminarium där du som deltagare får lära dig mer om personcentrerad vårds tre ledord; partnerskap, patientberättelse och dokumentation. Kvällens föreläsare heter Sara Haile och arbetar till vardags som sjuksköterska på Kirurgavdelning 57 på SÖS. Sara kommer att berätta mer om projektet som gjorde att avdelningen tilldelades Patientsäkerhetspriset Läs mer på vår hemsida eller anmäl dig direkt! Anmäl dig senast 26 nov. HSO i Stockholms län - Funktionshindersrörelsen i samverkan S:t Göransgatan 84, 3 tr, Stockholm Tfn: , Fax: , Texttel: Webbplats: E-post: info@hsostockholmlan.se