Utlysningens namn och diarienummer Regional och nationell ansökningsomgång för programområde

Transkript

1 ANSÖKAN Diarienummer Sid 1 (27) Utlysningens namn och diarienummer Regional och nationell ansökningsomgång för programområde Uppgifter om organisationen Organisationens namn Samordningsförbundet Nordost Utdelningsadress c/o Vårdcentralen Gamlestadstorget Gamlestadsvägen 4 B 15 Postnummer Webbplats Postort Göteborg Organisationsnummer Organisationstyp Landstingskommunala verksam Organisationsstorlek 1 anställd Behörig företrädare Eva Barregård Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Samodningsförbundet Nord-ost Utdelningsadress Postnummer Postort Göteborg Besökadress CFAR-nummer Telefonnummer Faxnummer BankGiro E-postadress eva.barregard@linnestaden.goteborg.se SNI-kod Offentlig förvaltning PlusGiro Antal anställda Kvinnor 1 Män 1 PRO v.3 [ ] d.pro3 v.1 Uppgifter om projektet Projektets namn SofSam Projektets besökadress c/o Vårdcentralen Gamlestaden, Gamlestadstorget 4B Postnummer Postadress Göteborg Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering Startdatum Slutdatum Ansökan avser Förprojektering Genomförande Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Programområde Ja Nej 1. Kompetensförsörjning Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF- fördraget 2. Ökat arbetskraftsutbud och förordning (2009:982) om statligt stöd för Socialfonden? Ja Nej Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, Antal deltagare mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Kvinnor Män Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Ålder på projektdeltagare Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland och Öarna Västsverige Vilka ska delta i projektet? Uppfyller projektet något av följande kriterier? Sysselsatta Lärande miljöer Samverkan Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med Innovativ verksamhet Strategiskt påverkansarbete utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Etnicitet Kön Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

2 Sid 2 (27) Kontaktperson projekt För- och efternamn Pernilla Hofmann E-postadress pernilla.hofmann@forsakringskassan.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Hanna Waldén E-postadress hanna.walden@intraservice.goteborg.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Beskrivning Bakgrund och problemanalys Förprojektering: Beskriv huvudproblemet och orsakerna till detta i den mån de är identifierade. Behov och orsaker ska analyseras under förprojekteringen med hjälp av relevanta intressenter. Genomförande: Beskriv projektets uppkomst, bakgrund och vilket huvudproblem som ska lösas genom projektet samt de viktigaste orsakerna till detta problem. Projekt SofSam är ett samverkansprojekt mellan Samordningsförbunden (SOF) i Göteborg, dvs Centrum, Hisingen, Nordost och Väster, samt SOF Ale-Kungälv-Stenungsund-Tjörn (AKST) och SOF Mölndal-Partille-Härryda- Lerum-Alingsås (MPHLA). Projekt SofSam riktar sig främst till unga vuxna kvinnor och män. Vissa delprojekt kommer också att vända sig till kvinnor och män som riskerar att utförsäkras från FK, nyanlända kvinnor och män med bristande arbetsförmåga samt kvinnor och män med bristande arbetsförmåga pga posttraumatiskt stressyndrom och liknande symtom. Gemensamt för dessa grupper är att de har behov av specifika och individuella stödinsatser för att närma sig arbetsmarknaden. Målgruppen utgörs av dem som trots alla insatser hamnar i utanförskap. En del individer har genomgått flera olika rehabiliterande åtgärder utan att det lett dem närmare arbetsmarknaden. Dessa insatser har uppenbarligen varit felriktade för individen. Samtidigt finns de som inte fått del av några insatser alls, vilket kan bero på att de bedömts allt för sjuka för tillgängliga insatser eller för att de är okända av myndigheterna. För att göra arbetsmarknaden tillgänglig för dessa grupper krävs insatser för att stärka individerna. De behöver mötas med respekt av personal som har kunskap om deras situation och eventuella funktionshinder. Det krävs tid att vända på en långdragen negativ trend, att stärka självkänslan och ingjuta framtidstro hos individen. Det krävs också tillgång till arbetsmarknaden, att det finns arbetsgivare som vågar och vill ta emot personer ur målgruppen. Det finns ett behov av att förena arbetsgivarnas behov med individernas. Alltför många unga kvinnor och män står idag utanför arbetsmarknaden. En bidragande faktor är att det finns färre jobb för unga idag, liksom att fler åringar varken studerar eller arbetar. Även de mellan år saknar jobb i högre grad än tidigare. Tidigare kunde ungdomar få arbete direkt efter grundskolan, idag går i stort sett alla vidare till gymnasiet. Det har lett till att alltför många ungdomar avbryter sina studier. En särskild grupp bland unga vuxna är de som lämnar särskolegymnasierna. Över 150 elever lämnar särskolorna inom projekt SofSams verksamhetsområde årligen. De finns hos AF och FK och hos kommunernas dagliga verksamhet. En del försvinner från offentlig ersättning. Forskning visar att den psykiska hälsan försämrats och statistik tyder på att kvinnors psykiska hälsa är sämre än männens. Studier visar att det är mer än dubbelt så många kvinnor som män som vårdas för självmordsförsök men männen står i högre grad för de fullbordade självmorden. Kvinnorna behandlas mer med antidepressiv medicin medan männen oftare vårdas för alkohol- och narkotikamissbruk.

3 Sid 3 (27) Studier genomförda i vården visar att vårdbehovet bedöms utifrån medvetna och omedvetna föreställningar om kvinnligt och manligt. FK:s analys visar att fler kvinnor än män blir sjukskrivna, och bland invånare med utländsk bakgrund är kvinnorna sjukskrivna i än högre grad än bland befolkningen som helhet. För kvinnor och män med posttraumatiskt stressyndrom samt för nyanlända kvinnor och män som har mindre än 25 % prestationsförmåga saknas statistik uppdelad per kön. Unga vuxna kvinnor och män som står utanför arbetsmarknaden och har särskilda behov har ingen eller ringa arbetslivserfarenhet. De som riskerar att utförsäkras från Försäkringskassan har ofta många års frånvaro från arbetsmarknaden och har tappat sin förankring om de haft någon. Individer med posttraumatiska stressyndrom är ofta flyktingar eller invandrare som har med sig traumatiska upplevelser från hemlandet och har ofta inte haft förmåga att närma sig den svenska arbetsmarknaden. Många av de unga kvinnor och män med särskilda behov har aktivitetsersättning från FK. De som bedöms ha nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom eller som pga funktionsnedsättning har förlängd skolgång kan beviljas aktivitetsersättning. Den kan som längst utgå tom 29 års ålder. Dessa personer riskerar att stå utan inkomst från den dag de fyller 30 år om de inte får del av aktiva insatser. Antal unga med aktivitetsersättning har fördubblats på sex år och var i början av i landet. Antal unga med aktivitetsersättning i projekt SofSams upptagningsområde är ca Det finns därtill ett mörkertal av unga kvinnor och män som är okända av myndigheterna då de försörjs av sina föräldrar. De har svårigheter att navigera bland samhällets resurser och saknar ofta förmåga att driva sitt eget ärende. Kvinnor och män med tidsbegränsad sjukersättning från FK som riskerar att utförsäkras har ofta lång bortavaro från arbetslivet och kräver omfattande insatser för att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Kvinnor och män som flytt eller invandrat till Sverige som lider av posttraumatiskt stressyndrom är i behov av stöd och behandling för att komma vidare i sitt nya hemland. Även nyanlända kvinnor och män som tillhör etableringsfasen men bedöms av AF ha mindre än 25 % prestationsförmåga har behov av specifika insatser för att närma sig den svenska arbetsmarknaden. Att satsa på målgrupperna innebär stora vinster för såväl individ som för samhälle. För individen innebär arbetslöshet och utanförskap ett stort lidande med ökad sjuklighet. Individens familj belastas med risk för ett negativt socialt arv och för samhället innebär det ökade klyftor mellan invånarna med påföljande risk för bristande förtroende för det politiska systemet. Det ger också negativa konsekvenser för samhällsekonomin med ökade kostnader och minskade skatteintäkter. Förvärvsarbete ger en inkomst, men också en social identitet och ett socialt stöd, något som bidrar till god hälsa. I projekt SofSam kommer förbunden huvudsakligen att använda sig av redan pågående verksamheter. Dessa är: SOF Göteborg Väster -Ayande SOF Göteborg Centrum -Columbus SOF Göteborg Hisingen -Disa SOF Göteborg Nordost -Handläggarteamen vid Arbetsförmedlingen Angered och Arbetsförmedlingen Gamlestaden - Samverkan på vårdcentralen Lärjedalen -Aktiv Nordost SOF MPHLA -Balder SOF AKST -Utgångspunkten Verksamheterna beskrivs närmare i bilagor. Verksamheterna kommer att utvecklas och utvidgas för att kunna ta emot dem som varit passiviserade i flera år, för att bättre kunna ta emot dem med neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser och dem som lämnar särskolegymnasiet, personer som tidigare haft svårt att få plats i verksamheterna. Nya metoder kommer att prövas för att tillgodose målgruppens behov, tex i form av att deltagarna erbjuds möjlighet att få stöd under längre tid samt insatser för att lättare komma in på arbetsmarknaden. Detta kommer att prövas bla i form av mentorskap på arbetsplatser. Det kommer också att finnas möjlighet att få del av en insats som ligger i ett av de andra Samordningsförbundens geografiska område om den passar individen bättre eller har bättre tillgänglighet. Verksamheterna avser att utvidgas för att kunna ta emot en utökad målgrupp jämte nuvarande målgrupper.

4 Sid 4 (27) Det finns idag olika insatser för målgrupperna som myndigheterna har tillgång till. Problemet som ofta förs fram från myndigheterna är att det startar och slutar så många olika projekt att det är svårt för dem som ska remittera att hålla sig uppdaterade. Andra insatser är så efterfrågade att de har långa köer. Det innebär att det finns personer som står helt utan aktiva insatser trots att de har behov av det för att närma sig arbetsmarknaden. Ett annat dilemma är att insatserna inte har tillräcklig tid för att arbeta med individerna och nå målet. Fördelen med Samordningsförbunden är att verksamheterna ägs av de ingående myndigheterna, vilket leder till att verksamheterna ofta finns kvar under längre perioder eftersom målsättningen är att verksamheterna ska implementeras i de ordinarie myndigheterna. Resultaten av projekt SofSam kommer naturligt att införlivas i de verksamheter som redan finns inom Samordningsförbunden och på så vis fortleva även efter projektets slut. Intressenter som påverkas av och påverkar projektet Förprojektering: Beskriv projektets tänkta intressenter, vilka påverkas av och påverkar projektet. Beskriv även hur de kommer att engageras under förprojekteringen i syfte att kartlägga och undersöka deras behov och idéer. Genomförande: Beskriv projektets intressenter, vilka påverkas av och påverkar projektet. Beskriv även deras engagemang i projektet. Projekt SofSams riktar sig till personer i åldern år som inte kommit in på ordinarie arbetsmarknad, är arbetslösa, långtidssjukskrivna eller riskerar att bli långtidssjukskrivna. Projektet lägger fokus på unga kvinnor och män i åldern år samt kvinnor och män med posttraumatiskt stressyndrom och liknande symptom och nyanlända kvinnor och män med mindre än 25 % prestationsförmåga, men även kvinnor och män som riskerar att utförsäkras kommer att ingå i projektet. Deltagarnas familjer påverkas av hur dessa personer mår och kommer på så vis indirekt att påverkas av de insatser som individen får del av. Huruvida individen har en offentlig försörjning eller inte är ovidkommande för deltagande i projektet. Vår målgruppsanalys visar att när det gäller de verksamheter som tar emot unga kvinnor och män så är andelen kvinnor och män som får del av insatserna i huvudsak jämn. För dem som riskerar att utförsäkras är dock kvinnorna överrepresenterade, här är könsfördelningen genomsnittligt en man per tio deltagare. Vad gäller kvinnor och män med posttraumatiskt stressyndrom och liknade symptom saknas idag statistik uppdelat på kön. Vår misstanke är dock att männen oftare får diagnosen PTSD än kvinnorna. Statistik från Arbetsförmedlingen visar att omkring % av de nyanlända har nedsatt prestationsförmåga i någon grad, de är alltså färre än % som har förmåga under 25 %. Här saknas också statistik baserad på kön. Projektet har för avsikt att totalt ta emot 233 kvinnor och 232 män ur målgruppen. Projektet riktar sig vidare till Samordningsförbundets parter, det vill säga Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen samt kommunerna Ale, Alingsås Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund och Tjörn. Dessa fyra parter har en stor roll i projektet, både som part i de olika Samordningsförbunden och som part i insatserna kring målgruppen. De är både samarbetspartners och mottagare av resultat i projektet. I Västra Götalandsregionen ingår flera olika instanser som har betydelse för projektets målgrupper, i form av primärvården, psykiatrin samt kris- och traumaenheten. Det har stor betydelse för projektet att ett gott samarbete med dessa organisationer upprättas eller byggs vidare då så pass många har en bakomliggande diagnos, inte sällan av psykisk karaktär, eller en funktionsnedsättning där en dialog med en behandlande läkare är av vikt. Kommunen har också olika instanser som är viktiga för projektets genomförande. Det är, förutom individ- och familjeomsorgen som bland annat handhar ekonomiskt bistånd men även har andra, mer aktiva insatser för målgruppen, också vuxenutbildning och annan skola. I Göteborg sorterar även social resursförvaltning under kommunen. En förhållandevis stor del av målgruppen finns inom individ- och familjeomsorgen och ett gott samarbete med dem är viktigt. FK och AF har en del av målgruppen hos sig eller är mottagare av målgruppen och samarbetet med dessa parter är tillika mycket viktigt. Förutom Samordningsförbundens parter är det inte bara önskvärt utan också nödvändigt att samarbeta med företagarföreningar, arbetsgivare och fackförbund. Det är ytterst arbetsgivarna som ska ta emot de kvinnor och män ur målgruppen på sina arbetsplatser. Att upparbeta ett nätverk med arbetsgivare, små och stora och få till ett förtroendefullt samarbete är en uppgift i projektet som är av största vikt för dess framgång. Därtill finns övriga aktörer, såsom utbildningsanordnare, sociala företag, ideella föreningar och intresseföreningar och brukarorganisationer som projektet kommer knyta kontakter med.

5 Sid 5 (27) Projektet syftar också till att påverka på en högre nivå varför även politiker på främst lokal och regional nivå är intressenter. Vi har också möjlighet att via NNS (nationella nätverket för samordningsförbund) och ISF (inspektionen för socialförsäkringen) föra ut resultat från projektet under dess projekttid och därefter. Jämställdhetsintegrering Förprojektering: Beskriv hur projektet ska ge deltagarna ökade kunskaper om vad jämställdhetsintegrering är, samt hur projektet ska arbeta jämställdhetsintegrerat gentemot projektets deltagare. Genomförande: Redogör för resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet samt hur resultatet påverkar projektinnehållet. Jämställdhetsaspekten är viktig att följa och utvärdera i projektet då vi vet att kvinnor och män får olika tillgång till samhällets insatser. Studier visar att kvinnor och män får olika behandling, bemötande och erbjudande om insatser beroende av kön. Samordningsförbundens statistik visar att de olika verksamheterna som vänder sig till unga vuxna kvinnor och män i stort sett tar emot lika många män som kvinnor. För de kvinnor och män som riskerar att utförsäkras från FK är det dock en övervägande majoritet kvinnor som får del av insatserna. Samordningsförbundens inflöde styrs i första hand av handläggare/personal på AF, FK, socialtjänsten och vården som remitterar till verksamheterna. Deras föreställningar om vad kvinnor respektive män behöver för att kunna närma sig arbetsmarknaden, och deras föreställningar om verksamheterna i sig påverkar vem de remitterar till Samordningsförbundens verksamheter. I de verksamheter som riktar sig mot unga vuxna kvinnor och män finns också möjlighet att komma på eget initiativ. Även om Samordningsförbunden i stor utsträckning tar emot deltagare som identifierats hos någon av de ingående myndigheterna kan det vara så att Samordningsförbundens verksamheter inte fullt ut svarar mot kvinnors och mäns erfarenheter. Vi kan inte med säkerhet säga idag hur det ser ut. För att säkerställa att verksamheterna tillgodoser kvinnors och mäns specifika behov och erfarenheter i projekt SofSam kommer projektet att aktivt arbeta med att undersöka detta. Ett sätt att göra det är att följa den statistik som kommer fram ur SUS systematisk uppföljning för samverkan där uppgifter om kön, ålder, remitterande myndighet, utbildningsnivå, försörjning in och ut samt grad av upplevd aktivitets/arbetsförmåga mäts. Uppföljningssystem kommer att söka utformas för att få fram könsuppdelad statistik. Utifrån de erfarenheter i jämställdhetsarbetet som projektet gör är avsikten att sammanställa en skrift, som kan vara till stöd för berörda myndigheter och andra, inte bara i remissförfarandet utan i arbetet som helhet. Några av de ingående förbunden har redan påbörjat ett jämställdhetsarbete. Ett antal föreläsningar har getts i ämnet för att visa vägen och beslut är tagna att jämställdhetsarbetet ska genomsyra hela förbundens verksamheter, alltifrån planering till uppföljning av styrelsens arbete och arbetet ute i verksamheterna. Jämställdhetsintegrering är ett långsiktigt utvecklingsarbete och det får effekt först när det görs systematiskt och över tid. Det finns utarbetade metoder för att fortsätta det redan påbörjade arbetet, och projektet kommer att ta del av dessa för att på bästa sätt fortsätta arbetet och arbeta aktivt med jämställdhetsintegreringen. Inför rekrytering av personal kommer det att efterfrågas att den sökande har kompetens i jämställdhetsfrågor. MOBILISERINGSFAS I mobiliseringsfasen kommer projektet att söka anpassa uppföljningssystemen för att kunna redovisa könsuppdelad statistik. Detta uppföljningssystem ska sedan användas i samtliga av de i projektet ingående verksamheterna. En jämställdhets-swot samt en workshop i jämställdhetsintegrering av projektorganisationen kommer att göras i mobiliseringsfasen. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Förprojektering: Beskriv hur ni ska öka kunskapen om hur projektet kan bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Genomförande: Beskriv hur ni ska öka kunskapen om hur projektet kan bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning samt hur denna kunskap ska integreras i projektgenomförandet. Målsättningen är att alla aktiviteter i projektet ska vara såväl fysiskt som mentalt tillgängliga för samtliga deltagare, med och utan funktionsnedsättningar. Utifrån projektets målgrupp och inriktning är det en grundpelare i arbetet. Ingen deltagare ska känna sig utestängd från att delta i en aktivitet på grund av en funktionsnedsättning. Detta innebär att det även finns möjlighet att rekrytera personal med funktionshinder. Idag ser det lite olika ut för de olika delprojekten, lokalerna är utformande olika väl för personer med funktionshinder. En del delprojekt hyr sina lokaler av någon av huvudmännen för Samordningsförbunden medan andra hyr av privata hyresvärdar. Tillgängliga lokaler: En snabb genomlysning av nuvarande lokaler ger vid handen att inte alla lokaler är tillgängliga för deltagande kvinnor och män med fysiska funktionshinder. Det finns hinder i form av t ex trappor som saknar möjlighet för en rörelsehindrad person att ta sig fram.

6 Sid 6 (27) Tillgänglig verksamhet: Här är verksamheterna utformade på ett bra vis. Det finns mycket erfarenheter av att arbeta med kvinnor och män med olika slags funktionsnedsättningar och målsättningen är att ingen ska känna sig diskriminerad. I arbetet med unga människor är det särskilt viktigt att vara öppen för olikheter, då ju ungdomen är en tid när man testar gränser och är extra känslig för att bli dömd för den man är. Många av de unga kvinnor och män i de ingående verksamheterna har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och det har skett ett aktivt arbete med kompetensutveckling för personalen inom detta område. Kommunikativ tillgänglighet: Här kan vi finna förbättringsområden, även om vi hittills inte stött på problem som varit oöverstigliga. Informativ tillgänglighet: Även om vi tror oss om att ha en god informativ tillgänglighet kan vi säkert göra det bättre. Broschyrer kommer att utformas så att informationen blir tillgänglig för fler, och hemsidor ska ses över i syfte att göra informationen så tillgänglig som möjligt. För att säkerställa tillgängligheten i alla aspekter kommer vi att arbeta utifrån checklistor som redan finns framtagna, t ex checklista för handlingsplan för tillgänglighet och checklista för information och kommunikation med flera som finns att tillgå via Handisam. Projekt SofSam avser att på ett medvetet sätt arbeta för att göra verksamheterna och lokalerna så tillgänglig som möjligt ur alla aspekter. Det är idag främst den fysiska tillgängligheten som brister i några av de ingående delprojektens lokaler. Detta har hittills inte varit något problem, varför det inte uppmärksammats tillräckligt för att åtgärdas. Det är dock inte ovanligt med deltagare som har någon form av funktionsnedsättning, framför allt av psykisk art. Dessa kvinnor och män deltar idag fullt ut i de aktiviteter som bedöms lämpliga för dem, oavsett deras eventuella funktionsnedsättning. Inför rekrytering av personal kommer det att efterfrågas att de har kunskap om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ett av Projekt SofSams viktigaste syfte är att medvetandegöra hos arbetsgivarna vad det innebär att anställa en person med funktionsnedsättning, i syfte att underlätta för deltagarna att komma ut på arbetsmarknaden. Detta kommer att ske genom information om funktionshinder till arbetsgivare, såväl privata som offentliga. Här kommer vi att använda oss av de checklistor som finns för ändamålet. Det kommer också att ske genom information från AF om vilka förutsättningar som finns för att anställa kvinnor och män med olika typer av funktionsnedsättningar. Arbetsgivarnas inställning är avgörande då det är de som beslutar om en anställning eller praktikplats kommer till stånd eller inte. De goda exemplen behöver lyftas fram för att visa på möjligheter. MOBILISERINGSFAS: Under mobiliseringsfasen kommer samtliga lokaler och verksamheter att ses över utifrån tillgänglighetsaspekten. Detta för att de säkerställa att de görs så tillgängliga som möjligt för personer, såväl deltagare som personal, med olika slags funktionsnedsättningar. Utbildning i tillgänglighetsfrågor för projektorganisationen kommer att ske i mobiliseringsfasen. Målformulering, projektets mål Förprojektering: Formulera tänkta mål på lång och medellång sikt. Genomförande: Ange projektets mål på lång, medellång och kort sikt. Säkerställ att det finns en logisk koppling mellan målnivåerna. Övergripande mål (mål på lång sikt) Att arbetslösa kvinnor och män med specifika svårigheter får individualiserat stöd för att komma i arbete eller studier. Minskat utanförskap bland unga män och kvinnor i kommunerna Att samverkan för myndigheterna är en central del av verksamheterna för att öka effekterna mot målgruppen. Projektmål (syfte, ett mål på medellång sikt) 60 procent av deltagarna som har kommit in i och genomför projektet upplever att de kommit närmare arbetsmarknaden genom ökad hälsa och/eller praktik på arbetsplats

7 Sid 7 (27) procent av deltagande kvinnor och män med särskilda behov genomför sina planer och kommer närmare arbetsmarknaden Fler arbetsgivare ska ha en positiv inställning till att ta emot kvinnor och män med särskilda behov Ett ökat utbud av effektiva insatser genom möjligheten att ta del av insatser oavsett geografiska gränser. Delmål (projekt på kort sikt) Minst 60 procent av de kvinnor och män som deltar i projektet ska få ett förbättrat hälsoläge genom att få del av insatserna Samtliga kvinnor och män som deltar i projektet har individanpassade utvecklingsplaner 75 procent kvinnor och män upplever att de fått ta del av integrerade, välplanerade aktiviteter med individanpassat innehåll Fler arbetsgivare ska ha en positiv inställning till att ta emot kvinnor och män med särskilda behov 100 procent av handläggarna hos de inremmiterande myndigheterna som inom ramen för projektet möter målgruppen har fått ökade kunskaper kring målgruppens olika behov och vilka insatser som finns Förbättrad samordning mellan olika offentliga aktörer som målgruppen har kontakt med Myndigheterna ska integrera kunskapen om vilka insatser som finns och hur de kan använda dessa i verksamheterna Mobiliseringsfas Under mobiliseringsfasen kommer delmålen, indikatorerna och aktiviteterna att utvecklas vidare samt hur dessa ska mätas och följas upp. Mervärde Beskriv hur projektets mål och verksamhet löser och tillmötesgår identifierade behov och problem hos intressenterna jämfört med hur det sker idag Trots att myndigheter, samordningsförbund och projekt arbetar för att stötta arbetslösa kvinnor och män att närma sig arbetsmarknaden vet vi att det finns en grupp som trots alla insatser hamnar fel eller utanför. Projektet syftar till att identifiera dessa kvinnor och män och ge dem det stöd de har behov av för att närma sig arbetsmarknaden och stanna kvar på arbetsmarknaden. Att aktivt arbeta med målgruppen och arbetsgivare, såväl privata som offentliga, bidrar till att individer får förbättrad hälsa och tillgång till arbetsmarknaden. Utan individualiserade, aktiva insatser riskerar unga kvinnor och män med eller utan funktionsnedsättningar, utförsäkrade kvinnor och män som stått utanför arbetsmarknaden i alltför många år samt de kvinnor och män som lider av posttraumatiskt stressyndrom och andra symptom att vandra runt mellan myndigheterna utan att komma närmare arbetsmarknaden. Deras hälsa riskerar att försämras ytterligare då de inte får det riktade stöd de behöver, och risken är att de för överskådlig tid fortsatt kommer vara i behov av samhällets stöd. Det arbete som projektet lägger ned för att underlätta för dessa individer att få ett ökat välbefinnande och därav kunna närma sig arbetsmarknaden kommer handläggarna i varje myndighet till godo i form av ökad kompetens kring målgruppens behov. Det ger en möjlighet för handläggarna att se möjligheter som de annars hade förbisett, kanske på grund av den funktionsnedsättning individen har. Projekt SofSam syftar även till att påverka arbetsgivares attityder och föreställningar kring anställning av de kvinnor och män som deltar i projektets aktiviteter. Även de kvinnor och män som inte deltar i projektet får ta del av denna effekt. Genom aktiv kontakt med företagarföreningar och därigenom små och medelstora arbetsgivare samt kontakt med offentliga arbetsgivare kommer projektet att arbeta för att ge information kring vad det innebär att anställa till exempel en person med en psykisk funktionsnedsättning. Det transnationella samarbetet med Danmark syftar till att

8 Sid 8 (27) lära nytt kring mentorskap på arbetsplatsen, där någon redan anställd tar på sig rollen som mentor för en nyanställd, med eller utan funktionsnedsättning. Detta arbete syftar direkt till att förbättra individers och gruppers situation i arbetslivet men också företagens och organisationers strategi kring anställning av dessa individer/grupper. Att sex samordningsförbund i Göteborgsregionen går samman i detta projekt erbjuder flera positiva möjligheter. Samordningsförbunden har var för sig utvecklat verksamheter för att arbeta med målgruppen, men här erbjuds möjlighet att utveckla nya metoder och ta del av varandras erfarenheter och kompetens på ett helt nytt sätt. En målsättning är att också öka rörligheten mellan förbunden som hittills varit tämligen bundna vid sina geografiska områden. Möjligheten att sprida erfarenheterna från projektet är goda. Samordningsförbunden finns genom gemensam finansiering från AF, FK, landsting/region och kommuner och projektets resultat kommer direkt dessa myndigheter/ organisationer till kännedom. I och med att projektet genomförs i ett större geografiskt och därmed organisatoriskt område blir genomslaget större än om var förbund för sig hade genomfört liknande projekt. De Samordningsförbund som ämnar bedriva projekt SofSam gemensamt arbetar gentemot 3 Försäkringskassor, 15 Arbetsförmedlingar och 10 kommuner. Därtill finns möjligheten att via Nationella nätverket för Samordningsförbund föra ut resultaten av projektet till samtliga Samordningsförbund i landet. Det finns således ett stort mervärde av att projekt SofSam genomförs. I första hand för att arbetslösa män och kvinnor med specifika svårigheter får det individualiserade och intensifierade stöd de behöver för att närma sig arbetsmarknaden. Ett större antal kvinnor och män erbjuds möjlighet till stöd med adekvat innehåll för varje enskild individ. Som en direkt bieffekt av projektet sker ett mervärde i form av ökad kunskap kring målgruppens behov hos myndigheternas handläggare och ökad benägenhet hos arbetsgivare att anställa personer ur målgruppen. Samarbetet mellan de sex Samordningsförbunden har förutsättningar att ge ett stort genomslag då fler parter är engagerade än normalt är fallet. Det ger myndigheterna en på sätt och vis ny aktör. Som en följd av det kan resultatet av projektet spridas till fler Samordningsförbund i landet. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande Förprojektering: Beskriv hur ni ska följa upp och lära av arbetet under förprojekteringen. Genomförande: Beskriv hur ni ska dokumentera, följa upp och utvärdera projektet samt hur detta ska bidra till lärande i projektet. Då arbetet med uppföljning och utvärdering är centralt för projektet kommer en extern utvärderare att upphandlas i mobiliseringsfasen. Projektet kommer att söka en extern utvärderare som innehar kunskap om jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Syftet är att utvärderaren ska följa och stötta projektet att nå de uppsatta målen i projektets alla faser och bidra till lärande i projektet. Dokumentationen i projektet kommer att ske på olika nivåer. Det finns redan idag väl utformade rutiner i de pågående verksamheterna, och det finns framtaget en statistikdatabas som alla Samordningsförbund använder sig av, SUS systematisk uppföljning av samverkan. Ur denna databas kan uppgifter om kön, ålder, bostadsort, utbildningsnivå, försörjning vid start och avslut tas fram. Utöver denna verksamhetsspecifika dokumentation kommer projektet att ha projektspecifik dokumentation. För att mäta om projektet uppnår avsedda resultat kommer deltagarna att tillfrågas om sina upplevelser av projektet i enkäter. Dessa kommer att sammanställas av projektledaren tillsammans med samordnarna för varje i projektet ingående verksamhet. På så vis uppnår vi ett tillfredsställande och bra uppföljningssystem där vi kan mäta både hårda data och få förståelse för de mjuka variablerna. Arbetsprocesserna kommer att följas upp av projektledaren tillsammans med den externa utvärderaren i syfte att värdera om de metoder som används leder till de förväntade resultaten. Projektledaren kommer regelbundet att förmedla uppnådda resultat och eventuella förbättringsområden till projektets styrgrupp, vilken kommer att bestå av representanter från de samverkande parterna. Också den externa utvärderaren kommer att delta på styrgruppsmöten

9 Sid 9 (27) för att presentera preliminära resultat och lyfta frågor rörande analys, lärande och utveckling tillsammans med projektorganisationen. Den externa utvärderaren ska bidra med att kritiskt granska de metoder som projektet använder för att synliggöra vad som eventuellt kan förbättras. Vidare ska den externa utvärderaren koppla processutvecklingen till projektets resultat och måluppfyllelse. Den externa utvärderaren ska bedöma om projektet är på rätt väg för att nå de uppställda målen, och att projektet har det fokus på jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar som fastställts. Den externa utvärderaren ska vara behjälplig att analysera orsaker och planera åtgärder i det fall förutsättningarna att uppnå projektets mål och syfte bedöms små. Tät kontakt med projektledningen säkerställer att de mått och steg vidtas som krävs för att projektets resultat ska uppnås. På detta vis bidrar uppföljnings- och utvärderingsinsatsen till ett lärande i projektet. Under projektets slutfas kommer ytterligare en extern utvärderare upphandlas. Den slutliga utvärderingen av projektet ska rikta sig mot projektägarna och andra samverkanspartners, styrgruppen, projektledningen och deltagarna men också andra, externa mottagare, såsom till exempel Nationella nätverket för Samordningsförbund. I och med att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och 10 västsvenska kommuner deltar i projektet kommer projektresultatet följas kontinuerligt av dessa parter. Lärseminarier kommer också att äga rum under tid för projektet. Den slutliga utvärderingen ska ha fokus på hållbarheten i vårt projekt för att peka ut vad som kan vidareutvecklas och leva kvar. Den ska även bidra till lärande utanför projektet genom att resonera kring möjligheter och implementering och spridning och också ge input till vad som kan behöva utvecklas i nya projekt. Den externa och övergripande utvärderingen kommer att ha ett fokus på jämställdhetsperspektivet i den meningen att det är viktigt att belysa likheter och olikheter i kvinnors och mäns process mot hälsa och arbete för att öka kunskap och förståelse om deras behov inom de remitterande myndigheterna. MOBILISERINGSFAS En extern utvärderare med kunskap om jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning kommer att upphandlas. Utvärderingsplanen kommer att förfinas och fastställas i mobiliseringsfasen av projektledningen tillsammans med den externa utvärderaren. Riskanalys och riskhantering Ange vilka de potentiella riskerna är som kan leda till svårigheter att uppnå målen i ert projekt och ange även hur ni planerar att hantera dessa risker. Riskanalys av medfinansiering görs i fältet om medfinansiering. Potentiella risker Riskhantering Medfinansiering. Huvudman för Samordningsförbund drar sig ur Regeringsbeslut om förändring av deltagares försörjning Budget. Likviditetsbrist Projektorganisation. Personal slutar, blir sjuka, konflikter uppstår Projektverksamhet. Projektet följer inte plan Projektet säkerställt då parterna har tre års uppsägningstid gentemot Samordningsförbunden Krävs förändring av medfinansiär om exempelvis försörjning till deltagare växlas över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen eller delas mellan kommun och Arbetsförmedling Åtgärdas genom att vid projektets ingång teckna avtal mellan de ingående Samordningsförbunden för att säkerställa likviditeten Styrgruppen diskuterar och finner lösning. Det stora nätverk man ingår i ger förutsättningar att snabbt kunna rekrytera ny personal eller finna utvägar vid sjukdom eller konflikter Styrgruppen diskuterar läget och beslutar om åtgärder

10 Sid 10 (27) Potentiella risker Lokaler. Uppsägning av befintliga lokaler Omvärldsförändring. Konjunktur. I en nedåtgående konjunktur kan det vara svårt att finna prövningsplatser/ praktik åt deltagare Projektdeltagare. För få deltagare till projekten Projektdeltagare. Fler får fortsatt ej sina behov tillgodosedda Jämställdhet. Brist på kompetens i ämnet Riskhantering Via styrgruppen som genom det stora nätverket har möjligheter att snabbt finna ny lösning I styrgruppen kommer arbetsgivarrepresentation att finnas Ska säkerställas i tidigt skede genom information till myndigheterna. Behovet är kommet ur Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens regleringsbrev Lyfts via styrgruppen till respektive styrelse Projektet kommer i analysarbetet på olika nivåer använda sig av 4R metoden för att följa upp och förändra/förbättra verksamhetens jämställdhetsperspektiv Tillgänglighet. Brist på kompetens i ämnet Projektet kommer i analysarbetet på olika nivåer använda sig av befintliga checklistor för att följa upp och förbättra verksamheternas tillgänglighet Externa tjänster Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. En extern utvärderare kommer att rekryteras tidigt i mobiliseringsfasen för att finnas på plats i och med att genomförandefasen påbörjas. Projektet kommer att söka en utvärderare med kunskap om jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Övrig personal i projektet kommer att rekryteras från de i Samordningsförbunden ingående myndigheterna. Jämställdhets-SWOT och i utbildning jämställdhetsfrågor samt utbildning i tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning kommer att ordnas via Processtödet för dessa frågor. I projektets slutfas kommer ytterligare en extern utvärderare upphandlas. Tid- och aktivitetsplan Förprojektering: Ange och beskriv alla planerade aktiviteter. Genomförande: Ange och beskriv alla planerade aktiviteter och/eller kompetensutvecklingsinsatser. Aktivitet Startdatum Slutdatum Vidareutveckling av delmålen, indikatorerna och aktiviteterna samt planering för uppföljning och mätning av dessa Mobiliseringsfas Upprättande av avtal mellan Samordningsförbunden för att säkerställa likviditet och ansvarsfrågor i olika delar av projektets genomförande. Rekrytering av projektorganisation Projektledare, administratör och koordinator kommer att sökas internt hos någon av de i Samordnignsförbundet ingående myndigheterna, AF, FK,Västra Götalandsregionen eller från någon av de ingående kommunerna. Rekrytering av personal till de enskilda verksamheterna, såsom tex arbetsterapeuter och samtalsstödjare, med kunskap om jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vilka professioner som kommer att sökas kommer att närmare specificeras i mobiliseringsfasen. Personal kommer att sökas internt hos någon av de i Samordnignsförbundet ingående myndigheterna, AF, FK,Västra Götalandsregionen eller från någon av de ingående kommunderna. Rekrytering till styrgruppen. Förutom representanter från Samordningsförbunden och huvudmännen ska kontakt tas med företagarföreningar, fack och personalchef/

11 Sid 11 (27) Aktivitet Startdatum Slutdatum sekreterare i syfte att få med någon/några representanter från olika intressenter. I största Inrättande möjliga av lokal mån för kommer projektledningen. styrgruppen Lokalen att fördelas ska jämt ha god mellan tillgänglighet könen. för att kunna ta emot personal med eventuell funktionsnedsättning Transnationellt samarbete Kontakt med Skive kommune i Danmark för att utveckla samarbetet avseende hur kunskap kring mentorskap på arbetsplatser ska förmedlas till och prövas i projekt SofSam. Upprättande av Utvärderingsplan. Planen kommer att förfinas och fastställas i mobiliseringsfasen av projektledningen Anpassning av verksamheterna till en delvis annan målgrupp och fler deltagare samt samtliga lokaler och verksamheter ses över för att säkerställa att de görs så tillgängliga som möjligt för personer med olika slags funktionsnedsättningar Anpassning av uppföljningssystem för att kunna redovisa könsuppdelad statistik. Detta uppföljningssystem ska sedan användas i samtliga av de i projektet ingående verksamheterna Information till remitterande myndigheter om delvis förändrad målgrupp/arbetssätt för verksamheterna Styrgruppsmöten, minst Inrättande av paraplyorganisation. Fördelning av roller i paraplyorganisation. I största möjliga mån kommer tjänsterna i projektorganisationen fördelas jämt mellan könen. Upprättande av kommunikationsplan Rekrytering av extern utvärderare En extern utvärderare med kunskap om jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning kommer att upphandlas Konferenser/möten för att få en väl fungerande projektorganisation Presentation av projektledare, projektets intentioner, metod och jämställdhetsperspektiv, budget, presentation av extern utvärderare och uppföljningskrav Utbildning i tillgänglighetsfrågor för projektorganisationen och medarbetare i verksamheterna Workshop i jämställdhetsintegrering för projektorganisationen och medarbetare i verksamheterna Jämställdhets-SWOT för projektorganisationen INSKRIVNINGSFAS UTGÅNGSPUNKTEN Individuell kartläggning Upprättande av handlingsplan COLUMBUS Individuell kartläggning Upprättande av handlingsplan DISA Individuell kartläggning

12 Sid 12 (27) Upprättande av handlingsplan BALDER Individuell kartläggning Upprättande av handlingsplan HANDLÄGGARTEAMEN VID AF ANGERED OCH GAMLESTADEN Genomgång av ärenden Inledande kontakter med deltagare Relationsskapande Upprättande av handlingsplan UTVIDGAD SAMVERKAN VID VC LÄRJEDALEN Kartläggning Fastställande av diagnos Behovsinventering Upprättande av handlingsplan UTVIDGAD AKTIV FÖR NYANLÄNDA (14-veckorsprogram) Individuella hälsosamtal för att kartlägga behov och möjligheter Upprättande av handlingsplan AYANDE Individuell kartläggning Nätverksmöte där parter som ingår i deltagarens nätverk är inbjudna Upprättande av handlingsplan Ledningsmöten 2 möten årligen Styrgruppsmöten 6 möten årligen Nätverksmöten både mellan samordnare/personal i verksamheterna och mellan projektledaren och andra projektledare i ESF-projekt i regionen Metodutvecklingsdagar Genomförandefas AKTIVITETSFAS UTGÅNGSPUNKTEN Jobbsök Arbetsträning Samtal Social träning Medicinsk rehabilitering Gruppaktiviteter Utbildningsinsatser COLUMBUS Arbetsträning Samtal

13 Sid 13 (27) Fördjupad utredning Behandling Individuell uppföljning Gruppaktiviteter Utbildningsinsatser DISA Kartläggning Individuellt stöd till sysselsättning, utbildning och arbetsplatser Arbetsgivarkontakter Arbetsträningsplatser BALDER Coachning Studiebesök Samtalsstöd Social träning Hälsofrämjande arbete Gruppaktiviteter HANDLÄGGARTEAMEN VID AF ANGERED OCH GAMLESTADEN Kartläggning Nivåbedömning av pedagog Motivationshöjande insatser Friskvårdande insatser Aktiverande insatser/gruppverksamhet UTVIDGAD SAMVERKAN VID VC LÄRJEDALEN Coachning Arbetsträning Behandlingsinsatser Friskvårdsinsatser Utbildningsinsatser UTVIDGAD AKTIV FÖR NYALÄNDA Hälsoskola Individuella aktiviteter AYANDE Coachning Samtalsstöd Gruppverksamheter Transnatioenllt samarbete Deltagande på arbetsmöten samt studiebesök på arbetsplatser i Danmark där det finns utbildade mentorer UTSKRIVNINGSFAS UTGÅNGSPUNKTEN Avslutande samtal Individanpassad utvecklingsplan

14 Sid 14 (27) COLUMBUS Individanpassad utvecklingsplan DISA Överlämning till Af Rehab För deltagare som börjar studier/får arbete sker successiv avtrappning av stödet Individanpassad utvecklingsplan BALDER Individanpassad utvecklingsplan HANDLÄGGARTEAMEN VID AF ANGERED OCH GAMLESTADEN Slussning vidare med individuell planering till arbete med eller utan stöd/studier/daglig verksamhet/fortsatt rehabilitering UTVIDGAD SAMVERKAN VID VC LÄREJEDALEN Slussning vidare med individuell planering till arbete med eller utan stöd/studier/ fortsatt rehabilitering UTVIDGAD AKTIV FÖR NYANLÄNDA Kontakt med Af Etablering alt Göteborgs Stads sociala resursförvaltning för individuell fortsatt planering AYANDE Utfasning med fokus på att kunna behålla ett arbete/praktik/utbildningsplats Avslut med delgivande av planering till berörda parter Avslutande samtal Individanpassad utvecklingsplan Informationsinsatser till företagarföreningar och offentliga arbetsgivare om olika funktionshinder samt om möjligheter till anställningsstöd Minst fyra tillfällen under projekttiden Lärseminarier för alla intressenter Minst 2 under projekttiden Upphandling av extern slututvärderare Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Projekt SofSam kommer att arbeta med kvinnor och män i behov av olika insatser för att närma sig arbetsmarknaden. Gemensamt för de olika delprojekten är att de syftar till att stärka deltagarna så att de står bättre rustade att komma in/komma tillbaka på arbetsmarknaden. I förstone kan detta innebära att stärka upp deltagarnas hälsa/välbefinnande och självkänsla/självförtroende men efterhand riktas alltmer mot att stärka upp deltagarnas inflytande och delaktighet i arbetslivet. Vi vet att många av de unga kvinnor och män som projektet riktar sig mot saknar formell kunskap då de slutat skolan i förtid. De har dålig självkänsla och/eller självförtroende och kan i relativt hög utsträckning sakna motivation då de inte tror sig om att klara av att få ett arbete. Vi vet också att många av de äldre kvinnor och män med tidsbegränsad sjukersättning som projektet riktar sig mot har lång bortavaro från arbetslivet, och även de kan ha dåligt självförtroende och sakna motivation då de inte tror sig

15 Sid 15 (27) klara av att komma åter i arbete. Också de kvinnor och män med posttraumatiskt stressyndrom och liknade symtom kan ha låg motivation, ofta kopplat till självförtroendet/självkänslan. Ett kartläggande arbete kommer därför att ske kring varje individs kunskaper, såväl formella som informella, och eventuella erfarenheter från arbetslivet för att i största möjliga mån kunna finna rätt arbetsplats för varje deltagare. Projektet kommer också att stödja formellt lärande genom att påvisa möjligheterna till utbildning för såväl de unga vuxna som för övriga grupper i behov av det, t ex möjligheten att studera svenska. På det viset ges deltagaren inflytande att påverka innehållet, planeringen och genomförandet av sin tid i projektet. Ett icke-formellt lärande kommer att tillämpas genom att individerna gör studiebesök på arbetsplatser och får möjlighet att göra praktik. Det är känt att många arbetsplatser i landet är könssegregerade och att kvinnor och män väljer traditionellt när de ska välja yrke. Därför kommer projektet att låta deltagarna göra studiebesök/praktik på så många arbetsplatser som möjligt, även de mer kvinnligt och manligt otraditionella arbetsplatserna. Därtill kommer deltagarna att få handledning via samtalsstödjare och coacher. Syftet är att ge ökade valmöjligheter och att öka självförtroendet och motivationen för att få en ökad tilltro till sin egen förmåga. Via det transnationella arbetet med projektets danska samarbetspart kommer det att undersökas möjlighet att utbilda redan anställd personal vid företag och organisationer till att bli mentorer för de kvinnor och män som via projekt SofSam kommer i arbete eller praktik på en arbetsplats. På så vis skapas goda förutsättningar för ett informellt lärande som underlättar övergången mellan att stå utanför arbetsmarknaden till arbetslivet, oavsett om deltagaren har tidigare arbetslivserfarenhet eller inte. Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? Samordningsförbund finns sedan 1 januari 2005 då Lag (2003:1210)om finansiell samordning trädde i kraft. Samordningsförbunden består av fyra parter som representeras av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, en eller flera kommuner och region/landsting och har som syfte att uppnå en effektiv resursanvändning. Aktuella kommuner i projektet SofSam är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungssund och Tjörn. Samordningsförbundens verksamhetsområde är desamma som kommunernas verksamhetsområde och har gemensamt invånare. Samordningsförbunden är sprungna ur idén att samverkan leder till att man tillsammans löser gemensamma problem som var och en för sig inte skulle kunna göra lika resurseffektivt. I den föreliggande ansökan tas samverkan ett steg längre genom att sex samordningsförbund ämnar bedriva ett gemensamt projekt. Vart och ett av förbunden har mångårig erfarenhet av att stödja verksamhet i samverkan med AF, FK, kommunerna och regionen, och har i olika konstellationer drivit projekt förut. Detta är första gången som sex Samordningsförbund går ihop om ett projekt. Tillsammans fås en än större möjlighet att påverka och utveckla välfärdsarbetet. Projekt SofSam avser att knyta till sig ytterligare aktörer. Förutom AF, FK, kommunerna och regionen kommer bland annat även företagarföreningar och fackförbund att kopplas till projektet. I styrgruppen för projektet kommer representation från samtliga myndigheter att delta och målsättningen är att bjuda in någon part från näringslivet, till exempel ordförande i en företagarförening, fack och personalchef/sekreterare till styrgruppen för att på så vis säkerställa att fler perspektiv tas tillvara och att samarbetspartners involverar sig i projektet. Eventuell ytterligare part kommer att tillfrågas om att sitta med i styrgruppen. Det finns överenskommelser mellan de sex Samordningsförbunden kring vad var och en ska bidra med. Ett av förbunden har tagit på sig projektägarskapet, och ytterligare överenskommelser kommer att utarbetas i mobiliseringsfasen. Till exempel behöver riskerna spridas mellan förbunden men även tydliga riktlinjer om vad var och en ska bidra med behöver utformas. Samtliga förbundschefer har via sina styrelser inhämtat mandat för att fatta fortlöpande beslut i processen kring ansökan och detta kommer också att ske då projektmedel beviljas.

16 Sid 16 (27) Förbundscheferna träffas regelbundet i ett nätverk och väl upparbetade arbetsrelationer finns därmed sedan tidigare. Det finns en anda av tillit och öppenhet i gruppen och den behöver spridas vidare till den styrgrupp som kommer att bildas i mobiliseringsfasen. Projektet kommer att sträva mot att styrgruppen är jämt fördelad avseende kön, idag är 4 av 6 förbundschefer kvinnor. Genom projekt SofSam kan samverkan mellan myndigheterna ytterligare stärkas för att både kunna utvecklas för att öka kvaliteten och utvidgas för att kunna ta emot fler deltagare. Genom projektet finns möjligheter att kunna individualisera och intensifiera stödet till individer att komma vidare i sin utveckling mot arbete. De individer som tar del av projektets insatser kommer via enkäter och självskattningsformulär kontinuerligt att tillfrågas om deras uppfattning av projektet. Därigenom får de möjlighet att påverka utformningen av de insatser som ges. Projekt SofSam kommer att prioriteras av Samordningsförbunden när det gäller tid och resurser. Det är av stor vikt att denna gemensamma satsning faller väl ut då den kan vara banbrytande för att utarbeta nätverk som är så heltäckande att inga människor faller igenom. Projektet kommer inte bara att utveckla själva nätverken utan också strukturen för att utveckla nätverk. Projekt SofSam syftar till att utveckla den samverkan som finns idag där möjlighet till utveckling finns. Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Projekt SofSam syftar starkt till att ta vara på resultat och erfarenheter från projektet genom att skapa goda förutsättningar för implementering i ordinarie verksamheter av i projektet utformade metoder. Detta är något som Samordningsförbunden redan idag arbetar för. Vidare syftar projektet till att utarbeta strukturer för att utveckla nätverk som är så heltäckande att inga människor faller emellan och blir utan insatser som de behöver. I projekt SofSam finns en större arena att påverka. Fler får del av projektets resultat genom att Samordningsförbunden går samman, i första hand via projektledningen med styrgrupp och även de enskilda Samordningsförbundens styrelser. I Samordningsförbundens styrelser finns representanter på högsta chefsnivå och politiker från de samverkande parterna. I styrgruppen för projekt SofSam kommer representanter i form av linjechefer i de olika myndigheterna ingå och vi kommer också att bjuda in andra relevanta parter, t ex representanter från företagarföreningar, fackförbund och offentliga arbetsgivare. Här finns alltså goda möjligheter att nå ut på lokal och regional nivå. Det innebär att vi har möjlighet att förankra projektresultaten genom förändringar i tankesätt hos såväl offentliga som privata arbetsgivare, t ex kring hur man ser på att anställa någon med funktionsnedsättning. Men även hos de ingående myndigheterna kan dessa förändringar ske. Den lärande utvärderingen som projektet planerar genomföra fortlöpande kommer vara till hjälp för att bedöma vilka resultat som ska föras vidare, både de framgångsrika och de mindre framgångsrika, och som kan utgöra underlag för förbättringsarbete. För att påverka synen på samverkan som metod behöver lärandet om behov och möjligheter av samverkan utvecklas. På det viset kan projektet bidra till att strategiskt påverka myndigheternas syn om vikten av samverkan för att klara uppdraget att stödja kvinnor och män i behov av samordnad rehabilitering att nå arbete. Unga vuxnas psykiska hälsa är i fokus för närvarande, och denna målgrupp står ofta utanför både arbete och skola. Det finns flera studier som pekar på tänkbara orsaker till den försämrade hälsan hos unga vuxna idag och det är en stor samhällsvinst att satsa på denna grupp. Det är även en stor samhällsvinst att satsa på de kvinnor och män som lider av posttraumatiskt stressyndrom och inte får tillgång till den vård och det stöd de behöver, då de kan ha barn som kan drabbas av sin förälders tillstånd. De slutsatser och resultat som kommer att kunna dras från projekt SofSams erfarenheter kring målgrupperna för projektet, kan komma att få genomslag även på nationell nivå. Såväl AF som FK ingår i samarbetet genom deras engagemang i Samordningsförbunden, vilket även här leder till att vi kan kommunicera och förankra projektresultaten och förändringar i tankesätt, vanor, praxis och regler. Det finns fler projekt som vänder sig mot just målgruppen unga vuxna, och via nätverk kan vi jämföra resultat och erfarenheter. Tillsammans kan vi påverka synen på de unga vuxnas möjligheter att komma ut i jobb.

17 Sid 17 (27) Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Projektet avser att ha transnationellt utbyte i syfte att ta lärdom av erfarenheter om mentorskap på arbetsplatser för personer med specifika behov. Ambitionen är att utbytet ska leda till nya sätt att hjälpa kvinnor och män att nå en fast förankring på arbetsmarknaden. Sedan tidigare finns kontakt med Skive Kommune i Danmark och kunskap finns därför om att de har utvecklat metoder för mentorskap på arbetsplatser, en viktig ingrediens i projekt SofSam. Att utnyttja redan utarbetade metoder spar tid då det finns möjlighet att gå direkt på målet utan att behöva göra om de misstag som brukar ske när man prövar nytt. Det innebär att metoden kan hämtas hem och relativt snabbt prövas i projekt SofSam. Avsikten är att undersöka om Skive Kommune är intresserade av att ha ett transnationellt utbyte med projekt SofSam. Tanken är att samarbetet ska bestå av kunskaps- och erfarenhetsutbyte, främst genom studiebesök. Under projektperioden finns också en ambition att pröva och vidareutveckla de modeller och metoder man i Danmark tagit fram, och anpassa dem till svenska förhållanden. Eventuellt kommer en fördjupad erfarenhetsöverföring att ske genom att någon nyckelperson i projektorganisationen följer arbetet på plats för att förbättra förutsättningarna för utvecklingsarbetet. Mobiliseringsfas Under mobiliseringsfasen ska det transnationella samarbetet utvecklas mer avseende hur kunskapen ska förmedlas till och prövas i projekt SofSam. Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt. Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. För att Samordningsförbunden gemensamt ska kunna driva projekt SofSam kommer en övergripande paraplyorganisation att skapas. Samordningsförbundet Göteborg Nordost är projektägare. De ingående Samordningsförbunden deltar aktivt i styrningen av det gemensamma projektet och driver sina egna delprojekt. För att stärka och reglera samarbetet skapas en ledningsgrupp, en gruppering av representanter från varje Samordningsförbunds respektive styrelse, för projekt SofSam. För att ytterligare stärka och reglera samarbetet skapas en styrgrupp för projekt SofSam. Denna ska bestå av chefsrepresentanter från respektive kommun, FK, AF och regionen, förbundschefer, projektledare, företrädare från näringslivet, företrädare från fackförbund samt personalchef/sekreterare från någon offentlig arbetsgivare i syfte att få en så bred representation som möjligt och därmed ett stort engagemang för projektet. Styrgruppen ska ha minst sex reglerade träffar per kalenderår och förbundscheferna är sammankallande. Ett gemensamt ansvar åläggs samtliga parter att verka för att de ansvariga medarbetarna deltar i nätverksmöten som är beslutade samt att kriterierna för uppföljning/utvärdering följs. Nätverksträffar kommer att ske vid minst sex tillfällen per år. Projektledaren, samordnare och medarbetare från de olika delaktiviteterna utgör deltagarstommen och nätverket ska diskutera erfarenheter där både framgångsfaktorer och dilemman i det dagliga arbetet ska utgöra fokus i dialogen. Projektledaren ska även söka delta i eventuella nätverk mellan olika ESF-projekt i regionen för erfarenhetsutbyte kring framgångsfaktorer och dilemman i projekten. I paraplyorganisationen kommer styrelse, styrgrupp, projektledare, ekonom, administratör och utvärderare att inrymmas. Till paraplyorganisationen knyts också en koordinator som ska stödja deltagare och verksamheter i det

18 Sid 18 (27) individuella utformandet av arbetet. Under hösten 2011 kommer förberedelser att ske så att start kan ske direkt i januari 2012 som planerat om projektet får bifall på sin ansökan. Rekrytering av personal kommer att ske via intresseförfarande under hösten så att denna process inte blir för utdragen. Även planering av projektlokal kommer att ske under hösten. Därinunder ryms de ingående verksamheterna som är SOF Göteborg Väster - Ayande SOF Göteborg Centrum - Columbus SOF Göteborg Hisingen - Disa SOF Göteborg Nord-ost - Handläggarteamen vid Arbetsförmedlingen - Samverkan på vårdcentralen Lärjedalen - Aktiv Nordost SOF MPHLA - Balder SOF AKST - Utgångspunkten Delprojekten beskrivs närmare i bilagor. Samordningsförbunden har en väl etablerad erfarenhet och kunskap om organisering och struktur för att administrationen ska fungera väl. Var och en av de i projektet ingående Samordningsförbunds styrelse har godkänt att man satsar på projekt SofSam. I och med detta har de tagit i beaktande att projektet ska prioriteras, också ekonomiskt, under den tid projektet pågår. De ingående verksamheter som blir projektteam har bedrivit framgångsrika verksamheter sedan flera år inom respektive Samordningsförbund. Samordningsförbundet Göteborg Nordost bildades 1 januari 2005 och har sedan dess haft ett tjugotal projekt. Samordningsförbundet Göteborg Nordost omsätter under 2011 ca 18 miljoner kronor. MOBILISERINGSFAS I mobiliseringsfasen kommer paraplyorganisationen att inrättas. Rekrytering av projektledare, utvärderare, administratör och koordinator kommer att ske. Roller kommer att fördelas närmare och ett första styrgruppsmöte kommer att hållas under mobiliseringfasen i syfte att få samtliga parter på plats. I största möjliga mån kommer projektorganisationen och styrgruppen att fördelas jämt mellan könen. I mobiliseringsfasen kommer också en lokal att ordnas där projektledningen kommer att sitta. Lokalen ska ha god tillgänglighet för att kunna ta emot personal med eventuell funktionsnedsättning. Samordningsförbunden kommer att upprätta avtal sinsemellan för att säkerställa likviditet och ansvarsfrågor i olika delar av projektets genomförande. Kompetens och erfarenhet av projektorganisering - Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering. Samordningsförbund har funnits sedan 2005 och det finns en gedigen erfarenhet av att starta och driva projekt. Det finns en upparbetad struktur för att driva projekt och några av de ingående Samordningsförbunden har erfarenhet också av att driva ESF-projekt. Kostnadseffektivitet - Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster. Då Samordningsförbundet inte har egen anställd personal utan samtliga har sin anställning hos någon av Samordningsförbundens huvudmän kommer personal att rekryteras hos de ingående myndigheterna. Endast utvärderare kommer att rekryteras externt och förbunden kommer att följa Lagen om offentlig upphandling i denna process. Samtliga Samordningsförbund har upphandlingsreglementen som följer kommunallagen. Att Samordningsförbunden går ihop i detta projekt innebär i sig en kostnadseffektivitet, bland annat genom att samutnyttja de i personalen som besitter särskilda kompetenser. Sammanfattning - Både den svenska och engelska texten kommer att publiceras på ESF-rådets webbplats om er ansökan bifalls. Sammanfattning av projektet.

19 Sid 19 (27) Projekt SofSam bedrivs i samverkan mellan Samordningsförbunden Göteborg Centrum, Hisingen, Nordost och Väster samt Ale-Kungälv-Stenungsund-Tjörn och Mölndal-Partille-Härryda-Lerum-Alingsås. Projekt SofSam riktar sig till unga vuxna i åldern år, vuxna upp till 64 år som riskerar att utförsäkras från Försäkringskassan, personer med posttraumatiskt stressyndrom och liknande symtom samt nyanlända som bedöms ha mindre än 25 % aktivitetsnivå. Projektet kommer bedrivas i redan befintliga verksamheter inom Samordningsförbunden, men kommer ta emot en tyngre målgrupp och ge möjlighet till ett utökat stöd under längre tid. Syftet är att utveckla och prova nya metoder för att identifiera målgruppen, stötta dem till bättre hälsa och välbefinnande för att de ska kunna närma sig arbetsmarknaden. Ett transnationellt samarbete kommer att ske med en kommun i Danmark som arbetat framgångsrikt med att stötta personer som står långt från arbetsmarknaden att finna, få och behålla ett arbete. Sammanfattning av projektet på engelska. Project SofSam is a collaboration between the Samordningsförbund in Gothenburg, Centrum, Hisingen, Nordost, Väster and Ale-Kungälv-Stenungsund-Tjörn and Mölndal-Partille-Härryda-Lerum-Alingsås. Project SofSam targets young adults at the age of 18-29, adults up to 64 years of age that are at risk to lose their health insurance, persons with posttraumatic stress disorder and similar symptoms and new arrivals that has less than 25 % activity skills. The project will be conducted in the current activities of the Samordningsförbund, but will address a more difficult target group and give opportunity to an enlarged support during a longer period of time. The purpose is to develop and try new methods to identify the target group, support them to a better health and help them approach the labour market. A transnational collaboration with a Danish municipality will be conducted. They have successfully worked with the target group to help them find and keep a job. Bilagor Bifoga eventuella bilagor som illustrerar eller utvecklar tankegångar i din ansökan. Samordningsförbund finns sedan 1 januari 2005 då Lag (2003:1210)om finansiell samordning trädde i kraft. Samordningsförbunden består av fyra parter som representeras av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, en eller flera kommuner och region/landsting och har som syfte att uppnå en effektiv resursanvändning. Aktuella kommuner i projektet SofSam är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungssund och Tjörn. Samordningsförbundens verksamhetsområde är desamma som kommunernas verksamhetsområde och har gemensamt invånare. I Samordningsförbundens verksamheter arbetar personal som har sin grundanställning hos någon av huvudmännen, d v s AF, FK, kommun eller region. Samordningsförbundens samlade uppdrag ligger inte hos någon enskild myndighet utan verksamheterna existerar tack vare den gemensamma finansieringen via Samordningsförbunden. Detta möjliggör extraordinära insatser med ett helhetsperspektiv för deltagande individer. I projekt SofSam läggs befintlig personal i verksamheterna in som medfinansiering. Projektet bedrivs i befintliga verksamheter som inom ramen för projektet kommer att utveckla arbetet för att kunna ta emot en delvis annan målgrupp och utvidga verksamheten att ta emot fler deltagare. Den ordinarie målgruppen kommer att fortsätta få stöd som tidigare via verksamheterna. Den metodutveckling som sker inom ramen för projektet kommer hela verksamheten till godo och resultaten av projektet har därmed goda möjligheter att kunna implementeras i verksamheterna och på så vis leva kvar även efter projektets slut. Projekt SofSam har valt att hålla deltagarfinansiering på en låg nivå. Detta då vi sett att det finns många framför allt ungdomar som saknar offentlig försörjning och därmed skulle de vara utelåsta från insatserna trots att deras behov av stöd kan vara väl så stort. Samordningsförbunden i projekt SofSam är en öppen sammanslutning. Avtal har träffats om att gemensamt genomföra projekt SofSam och vid beviljande av ESF-medel kommer skriftliga avtal att upprättas som reglerar bland annat ansvarsfördelningen. Projekt SofSam kommer att ha en projektlokal där projektledningen utgår ifrån. Även styrgruppsmöten och andra möten kan äga rum i dessa lokaler. Lokalerna hyrs möblerade inklusive administrativa resurser och sammanträdeslokaler. I viss mån riktas lokalen mot deltagare då koordinatorn kan ta emot deltagare i ett första möte för att slussa varje

20 Sid 20 (27) deltagare till för individen rätt insats. Denna post finns specificerad i budgeten under "Aktiviteter riktade mot deltagare." Bilaga 1 Ayande Bilaga 2 Balder Bilaga 3 Columbus Bilaga 4 Disa Bilaga 5 Handläggarteamen vid AF Angered och Gamlestaden Bilaga 6 Samverkan på VC Lärjedalen Bilaga 7 Aktiv Nordost Bilaga 8 Utgångspunkten Aktörer Beskrivning av projektets samarbetspartners, samt på vilket sätt dessa avser att medverka i projektet. Göteborgs Kommun Funktionshinderverksamheten Alingsås kommun Socialtjänsten Härryda kommun Kommunförvaltning Lerums Kommun Individ o familjeomsorg IFO Mölndal Stad/Kommunledningskontoret Arbetsmarknad o socialförvaltn Göteborgs Kommun Norra Hisingen Göteborgs Kommun Göteborgs Stad Centrum Göteborgs Kommun Västra Hisingen Göteborgs Kommun