Studenternas tillträde till socialförsäkringarna. Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission

Transkript

1 Studenternas tillträde till socialförsäkringarna Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission

2 Inledning Socialdemokraternas studiesociala grupp tillsattes med uppdraget att undersöka de olika alternativ till lösningar som det finns för att försäkra att studenter på eftergymnasial nivå ges trygghet vid sjukdom. Att ha en välutbildad befolkning bygger dels på en strävan att skapa ökad frihet och fler livschanser för den som utbildar sig men det finns också en samhällsmässig vinst med att ha en välutbildad befolkning. Då Sveriges ekonomi globaliserats i avsevärd hastighet under de senaste decennierna så har det politiska valet ofta stått mellan en arbetsmarknad som konkurrerar med låga löner eller att höja vår utbildningsnivå. Valet har här fallit på en ständigt höjd utbildningsnivå men att fortsätta denna utveckling och därmed alltmer öka antalet studenter på våra lärosäten innebär också utmaningar då studentgruppen därmed även blir alltmer heterogen. Gruppens utgångspunkt har därför varit att vi socialdemokrater vill möjliggöra två av våra grundläggande mål för högre utbildning och för en kunskapsbaserad ekonomi. 1. Socialdemokratins mål att hälften av varje gymnasieårskull ska studera vidare på eftergymnasial nivå. Att fler väljer att studerar vidare innebär också en alltmer blandad och heterogen grupp studenter, detta skapar nya utmaningar för lärosäten och samhället i stort. Det ställer också krav på sjukförsäkringssystemen. 2. För att uppnå målet med det livslånga lärandet krävs att människor under hela livet ska kunna utbilda sig och finna nya vägar in i nya yrken. Detta betyder också att kraven på fungerande sjuk- och föräldraförsäkringar ökar för gruppen studenter. För äldre studerande som kommer in senare i livet är risken för sjukdom samt behovet av föräldraledighet större 1. Det är ingen hemlighet att de studenter som drabbas av sjukdom eller under studietiden väljer att skaffa barn ställs inför en väldigt tuff ekonomisk situation, detta är något som redan har utretts och konstaterats vid ett flertal tillfällen 2. Tyvärr har inga konkreta politiska lösningar framkommit och målet med denna rapport är därför att ge ett antal konkreta politiska rekommendationer. Samtidigt är det för många studenter problematiskt att dagens sjukförsäkringssystem bygger på en upparbetad försäkringspremie som med nödvändighet inte har uppnåtts av de studenter som ännu inte varit ute i yrkeslivet. Gruppens mål har varit att hitta reformer som passar in i dagens socialförsäkringssystem men även problematisera och ge vissa förslag utarbetade för att selektivt hjälpa gruppen studenter. Arbetsgruppen har även valt att se över systemet för studenter som väljer att skaffa barn. Även om detta låg utanför gruppens direkta direktiv så anser vi att situationen för studenter med barn är alltför allvarligt för att förbises. Dessutom bär föräldraförsäkringen med sig många av de problem som även sjukförsäkringen innebär för studenter och det är därför rimligt att kortfattat beröra dem samtidigt. Denna rapports upplägg bygger på att först ge en kortare sammanfattning av problemet med dagens sjukersättningssystem för studenter. Rapporten fortsätter sedan med att ge 1 Figur 1 samt 2. RUT-utredning (2011) Sjukförsäkring och studenter, Dnr 2011:596 2 Saco, rapporten Tryggare kan alla vara, 2011 & SOU 2009:28, Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt, Betänkande av Studiesociala kommittén, Stockholm 2009 & SFS-rapporten: Studerande och socialförsäkringen: Rapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, 2011

3 en genomgång av olika studentgruppers behov och sedan summeras det hela i ett antal lösningsförslag. Dessa lösningsförslag tar även intryck från och kommenterar förslag som lagts av tidigare utredningar. Problembeskrivning Dagens system för studenter bygger på att ersättning ges grundat på sjukpenningsgrundande inkomst (SGI). Detta innebär att man får ut ersättning efter tidigare insättningar från arbete. Eftersom studiemedlet inte anses vara inkomstgrundande betyder detta i praktiken att studenter ofta hamnar utanför systemet. Det första problemet med att utforma ett sjukförsäkringssystem för studenter är att identifiera vem som är student. Studenter är en väldigt blandad grupp bestående av allt från deltidsstuderande, yrkesstuderande, studenter med extraarbete, folkhögskolestudenter, komvuxstudenter osv. Idag studerar cirka studenter heltid på högskola eller universitet, av dessa är 38 % män och 62 % kvinnor. Ungefär var tredje student tar varken studiebidrag eller lån medan de övriga två tredjedelarna uppbär studiemedel i olika utsträckning. Cirka 60 % av studenterna arbetar extra vid sidan av sina studier. Detta är dessutom en siffra som ökat avsevärt under flera år och att alltfler väljer arbeta vid sidan av studierna är förmodligen ett resultat av att studiemedlet de senaste åren inte ökat i takt med de ökande levnadskostnaderna för studenter. 3 En student som blir sjuk och sjukskriver sig får idag fortsatt studiestöd utan krav på att uppvisa studieresultat under de första 30 dagarna av sin sjukskrivning. Dock räknas denna ersättning som vanligt studiemedel och studenten måste därmed betala tillbaka studielånet i vanlig ordning. På så sätt skiljer det sig från ordinarie sjukförsäkring som inte har krav på återbetalning. I praktiken har alltså en student 30 karensdagar då hon själv får bekosta det med lån. Det kostar således en student 6200kr att sjukskriva sig 4. Från och med den 31e dagen ställs inte längre återbetalningskrav och studenten har därefter fullt studiemedel utan prestationskrav fram till terminens slut. Om studenten fortfarande är sjuk efter CSN upphört att komma, i och med terminsslut, utgår ingen ytterligare ersättning. Studenten får i sådana fall anses ha avslutat studierna och hänvisas till sin individuella SGI. Denna beskrivning gäller dock endast studenter som uppbär studiemedel (CSN) på heltid, för övrigt studenter utgår ingen sjukersättning. Det finns även gruppen doktorander som har haft liknande problem som studenter när det gäller sjukförsäkringen. Problemet med doktorander är dock alltför stort för att hantera inom ramen av denna rapport utan vi kan bara konstatera att situationen för doktorander varierar starkt beroende på om de är anställda av sitt lärosäte, går på statligt utbildningsbidrag eller får sin forskning finansierad igenom stipendier. Detta problem bör utredas vidare eftersom även doktorander ofta har en väldigt tuff situation vid sjukdom, något som ofta gör livet som forskare väldigt svårt. Studenter som arbetar extra vid sidan av studierna För de ovan nämnda 60 % studenter som i olika utsträckning arbetar vid sidan av studierna bestäms istället en så kallad studietids-sgi om sjukdom infaller. Denna SGI blir däremot ofta väldigt låg eftersom studiemedlet inte räknas som inkomst och inkomst 3 Saco, s (2011) kr lån i veckan x 4,5veckor = 6138kr

4 från arbete under sommaruppehållet inte heller används som beräkningsunderlag. 5 På så sätt baseras sjukpenningen endast på den eventuella extrainkomst som arbetet gett under terminstid, något som givetvis resulterar i en väldigt låg sjukersättning. Studenter som arbetat innan studierna För studenter som arbetat innan studierna finns en möjlighet att behålla sin tidigare SGI under studierna och därmed bibehålla en skälig sjukpenning även under studietiden. Detta kallas att SGI blir vilande. Systemet med vilande SGI är dock så uppbyggt att studenten som arbetat innan studierna inte kan få ut sin SGI under pågående studier utan att först avbryta studierna. Det finns inte heller någon klar definition av vad avbrutna studier innebär eller vart man rapporterar detta. Undantaget med vilande SGI gäller endast studenter som uppbär heltid studiemedel (lån och bidrag), den som sparat pengar från tidigare arbete för att exempelvis slippa ta studielån förlorar därmed hela sin SGI. Ett ytterligare problem med systemet är att man helt riskerar att förlora sin intjänade SGI om man tillfälligt avbryter sina studier för exempelvis arbete under sommaren, sådana situationer har uppkommit och rapporterats om och systemet är därmed svårt för den enskilde studenten att förstå sig på 6. Det är givetvis väldigt problematiskt att systemet är så pass oklart för den som väljer att gå in i studier efter arbete och det är idag bara drygt var sjätte student som känner till hur systemet i praktiken fungerar 7. För att uppmuntra människor till livslångt lärande och en möjlighet till ombildning så borde systemet vara baserat på en trygg sjukförsäkring, även för den som väljer att gå från anställning till ombildning. Systemet borde därmed även vara transparent och lätt att följa. Studerande på deltid Så som systemet är uppbyggt idag är det inte möjligt för en student att vara deltidssjukskriven. En person som sjukskriver sig från arbete kan få rätt att börja studera på deltid och arbeta deltid om hennes sjukdom samt försäkringskassan tillåter detta. Det är däremot inte möjligt att gå ner från heltidsstudier till deltidsstudier. Detta är något som flera utredningar ställt sig skeptiska till 8 och något som är speciellt problematiskt eftersom en vanlig anledning till att heltidsstudenter sjukskriver sig är psykosomatiska problem. Att vid stress eller kortvarig depression kunna gå ner till deltidsstudier istället för att helt tvingas avbryta studierna hade förmodligen varit en god lösning för många studenter med stressymptom och hade gett systemet den flexibilitet som krävs för att bryta sjukskrivningsmönstret, något som även försäkringskassan vidhåller 9. Det bör vara ett fokus för socialdemokraternas framtida politik i frågan om det studiesociala att ändra reglerna så att deltidssjukskrivning tillåts. 5 RUT-utredning (2011), s Studenter om den studiesociala utredningen (2009) SFS, TCO och Tria : Enligt rapporten så vet endast 16 % av studenterna vad som gäller vid sjukdom. 8 Saco (2011), s.50 9 Försäkringskassan (2005), s.6

5 Föräldraförsäkringen Idag har ungefär var femte student barn 10. För studenter som får barn finns det ett tilläggsbidrag som en av vårdnadshavarna kan få, bidraget varierar beroende på antal barn men är som grund 512kr i månaden för ett barn och vid heltidsstudier 11. Det största problemet för studenten som får barn är ofta föräldraledigheten. Eftersom studiemedlet inte är SGI-grundande så kommer en student endast ges grundnivån i föräldraförsäkringen, dvs. 180kr om dagen vilket ger strax över 4000kr i månaden. Detta innebär att en student som får barn ges en halvering av studiemedlet som vanligtvis ligger på cirka 8000kr i månaden. Eftersom studier inte anses vara arbete kan inte heller studenten överföra tillfällig föräldrapenning till en nära släkting eller vän vid vård av sjukt barn. Detta leder till att studenten riskerar bli helt beroende av att dess lärare eller handledare är flexibel eller generös nog att låta studenten klara av obligatoriska moment hemifrån eller i efterhand. Om man däremot har arbetat innan studierna kan man precis som vid sjukdom få en vilande SGI som återupptas då man får barn. Detta kräver dock att man tar studiemedel för hela studieperioden, om man istället väljer att arbeta extra eller av annan anledning inte ta fullt studiemedel så riskerar man att halka ner på grundnivå av föräldraförsäkringen. Detta är något som även uppmärksammats av Sveriges radio 12. Problemen med låg föräldraförsäkring hade på många sätt lösts genom att få en fungerande och rimlig SGI för studenter. Alternativet skulle vara att höja tilläggsuppdraget för studenter med barn i studiemedlet. Hur som helst så bör frågan om studenter med barn beröras då en eventuell förändring av SGI diskuteras. Lösningsförslag Gruppens har efter att ha undersökt ett flertal olika alternativ samt granskat de förslag som bland annat TCO, SFS samt Saco presenterat kommit fram till ett antal generella lösningsförslag för att förbättra för sjuka studenter. Vi kommer dessutom presentera två stycken olika lösningsförslag på frågan om sjukförsäkringens utformning för studenter. Båda dessa är gruppens lösningsförslag och läggs därför fram tillsammans. De tre generella förändringar som bör genomföras alldeles oavsett vilket av de övriga förslagen man föredrar är en sänkning av antalet karensdagar för sjuk student samt införande av möjlighet till deltidsstudier och ett tydliggörande av rehabiliteringsansvaret för sjuk student. Att sjuksystemet för student idag i praktiken har 30 karensdagar är orimligt och att studenter vore mer benägna att fuska än övriga i samhället är ingen hållbar argumentation för det höga antalet karensdagar. Förslagsvis kunde dessa kortas till 14 karensdagar vilket också är vad egenföretagare har. I likhet med egenföretagare saknar nämligen studenter en arbetsgivare som kan ta kostnaden för sjukdom under de första 14 dagarna. Utöver denna förändring bör dock systemet fungera såsom idag då studenten kan ta fullt studiemedel utan krav på att uppvisa studieresultat under de 14 karensdagarna. 10 Högskoleverket (2008)

6 Deltidssjukskrivning för studenter vore ett utmärkt sätt att möjliggöra för studenter att trots sjukskrivning kunna avsluta studierna i långsammare tempo. Flera tunga remissinstanser bekräftar att en reform som möjliggjorde deltidsstudier skulle hjälpa studenter att slutföra sin utbildning och snabbare komma ut i arbete och egen försörjning 13. Idag kan man endast vara deltidssjukskriven student om man sjukskriver sig från en anställning och sedan får försäkringskassans eller arbetsförmedlingens godkännande att börja studera på deltid. Då den vanligaste åkomman för sjuka studenter är psykiska besvär så är det rimligt att anta att studenten i många fall skulle kunna fortsätta studierna i något lägre tempo 14. Denna reform bör dock genomföras i samband med en förändring av rehabiliteringsansvaret för sjuk student. Genom att tillåta deltidssjukskrivning bör även rehabiliteringsansvaret hamna på respektive lärosätes studiesamordnare för att på så sätt klargöra dennes ansvar. Studiesamordnare skulle därmed ha ett tydligt ansvar gentemot försäkringskassan. På detta sätt skulle man tydligt kunna sända en signal om att studieorten måste tillhandahålla deltidskurser samt en god studenthälsa för studenter som inte klarar av heltidsstudier 15. Denna rehabilitering hade kunnat öka genomströmningen för sjuka studenter som i nuläget prövas mot arbetsmarknaden när de sjukskrivs men som istället, med rätt stöd, skulle kunna avsluta sin utbildning. Dessa tre reformer skulle tillsammans skapa en konkret möjlighet för studenter att slutföra sina studier trots sjukdom. Nedan följer gruppen två lösningsförslag på sjukförsäkringens utformning för studenter. En grundförsäkring för studenter Sveriges förenade studentkårer (SFS) har förordat ett förslag som första gången presenterades i SOU (2003:50). Gruppen har valt att som ett av våra två förslag förorda en liknande variant av SFS förslag. Systemet bygger i grund och botten på att skapa en grundersättning för studenter. Grundersättningen vid sjukdom skulle i detta fall motsvara studiemedlet (dvs. 100 % ersättning från studiemedel) för att motsvara en rimlig levnadsnivå. Denna fiktiva ersättningsnivå skulle tillfälligt ersätta tidigare inarbetad SGI under studietiden eftersom det är ett rimligt antagande att detta motsvarar studentens ungefärliga levnadskostnad. Detta skulle även frigöra grundersättningen från CSN och ersättningen skulle ges baserat endast på huruvida personen studerar eller ej, detta är viktigt eftersom det idag finns cirka 40 % av studenterna som studerar utan studiemedel. Kontrollen av godkända studieresultat bör genomföras av VHS, på så sätt skulle inte studenter som väljer att studera utan studiemedel missgynnas. Gruppen föreslår även att en kvalificeringstid på 1 år införs, dvs. en period som motsvarar A-kassans. Det skulle även vara en möjlighet att inkludera doktorander som finansieras av utbildningsbidrag eller stipendier i denna grundersättning. För de doktorander som anställs av sitt lärosäte är dock problemet löst då de redan passar in i det ordinarie sjukförsäkringssystemet. 13 SOU (2009:28), s Eurostudent Studenthälsan är idag frivilligt för lärosätena att införa och de arbetar framförallt med kortvariga sjukdomsbesvär. Oftast kopplade till studierelaterad stress, lättare depression eller andra stödfunktioner.

7 Detta vore en effektiv lösning för att försäkra att studenten får ett fullgott stöd men det skulle frångå principen om att sjukersättningen är baserat på en socialförsäkring där de som använder systemet själva har betalat in till det. Det finns även en risk att personer utan någon upparbetad SGI skulle påbörja studier bara för att kunna sjukanmäla sig med högre ersättning som resultat. Detta skulle dock kunna motverkas med kravet på ett års kvalificeringstid. Trots att denna förändring skulle frångå principen om ersättning baserat på arbete så anser vi i gruppen att studenter idag har växt till en så pass stor och heterogen grupp att det vore svårt att bortse från deras konkreta vardag. Att skapa en grundersättning vore i detta sammanhang en rimlig lösning. Systemet med vilande SGI borde dock finnas kvar i sin nuvarande form. På så sätt kan personer med högre SGI välja att återuppta denna efter avslutade studier men så länge studierna pågår gäller den generella grundersättningen. För studenter som drabbas av sjukdom under sommarmånaderna bör grundersättning utgå om studenten studerat föregående termin samt sökt utbildning inför kommande, dvs. om det finns en tydlighet i att sommaruppehållet är just ett uppehåll och inte avslutade studier. Att studiemedel blir SGI-grundande Arbetarrörelsens studiesociala grupp fick i uppdrag att undersöka möjligheterna att förbättra studenters situation vid sjukdom men även att beakta att sjukförsäkringen idag bygger på en upparbetad försäkring baserad på inbetalningar via arbetsgivaravgiften. För att ta hänsyn till detta har gruppen även utarbetat ett andra lösningsförslag, ett förslag som innebär att man skulle kunna undvika en generell grundersättning för studenter. Det andra lösningsförslaget för att förbättra studenters situation vid sjukdom är att ändra dagens regler för beräkning av SGI och istället räkna in studiemedlet som grund för beräkning av SGI. På så sätt skulle man kunna räkna in både CSN och arbete vid sidan av studierna som grund för SGI och ersättning vid sjukskrivning. Detta skulle skapa ett system som är väldigt enkelt att beräkna och följa för den enskilde studenten, det uppfyller således kravet på transparens. Nackdelen är givetvis att ersättningen vid sjukdom, om man inte arbetat vid sidan av, blir väldigt låg 16. Ett ytterligare problem med detta är att SGI blir fortsatt kraftigt bundet till studiemedlet och för de 40 % av studenterna som väljer att studera utan studiemedel blir konsekvensen att en eventuell sjukersättning riskerar att bli mycket låg. Denna lösning förordas av Saco i deras rapport Tryggare kan alla vara. Arbetsgruppen har bestått av Sammankallande: Magnus Nilsson, förbundsordförande S-studenter Ledamöter: Adnan Dibrani, riksdagsledamot S Jasenko Omanovic, riksdagsledamot S 16 Cirka 8000kr *,08 = 6 400kr i månaden i ersättning om studenten endast tagit ut studiemedel.

8 Gabriel Wikström, förbundsordförande SSU Adjungerade: Lisa Gemmel, ordförande Saco-studentråd German Bender, TCO Referenser Högskoleverkets årsrapport 2008 SOU (2003:50) Sjukpenningsgrundande inkomst skydd och anpassning SOU (2009:28) Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt Tryggare kan alla vara: Socialförsäkringarna för studenten Saco - (2011), Maria Noleryd Studerande och socialförsäkringen: Rapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen SFS (2011), Fredrik Bodin RUT-utredning (2011) Sjukförsäkring och studenter, Dnr 2011:596 Eurostudent 2009 (Högskoleverket rapport 2010:20 R), Om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009