Likabehandlingsplan Norra Rektorsområdet

Transkript

1 Likabehandlingsplan Norra Rektorsområdet Bäckhammarskolan Surahammars kommun 2012/2013 1

2 Innehållsförteckning Bakgrund -uppdrag styrdokument..3 Skolans värdegrund och uppdrag...4 Definitioner....5 Vision Ansvarsområden...6 Rektors ansvar All personals ansvar Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling...7 Förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling...8 När vi upptäcker diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling händer följande Mål för läsåret 2012/ Uppföljning och utvärdering...10 Lektionsstruktur...11 Likabehandlingsmanual för Virsboskolan Ärendegång protokoll antimobbningsteam anmälningsblankett samtalsprotokoll slutrapport förslag till samtalsmanualer Dokumentation

3 Bakgrund - Uppdraget Planen för likabehandling utgår från lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn, elever och personal. Handlingsplanens syfte är att befrämja lika behandling, förebygga och motverka trakasserier och annan kränkande behandling av elever och vuxna. Styrdokument: Skolans huvudman ska se till att: Bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn. Vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling. Varje år upprättar en plan mot kränkande behandling, efter de riktlinjer som finns. Lever upp till den så kallade handlingsplikten, vilket innebär att så snart skolan får kännedom om att barn känner sig utsatt för kränkande behandling så måste de agera och utreda vad som hänt. Skyldigheten gäller inte bara vid mobbning, utan så snart ett barn utsatts för en kränkning. Skolan måste även göra allt för att det inte skall hända igen. Det finns också ett direkt förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn t.ex genom nedsättande kommentarer. Diskrimineringslagen Skolans huvudman ska se till att skolan: Bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behöver göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för eleverna. 3

4 Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen (Lgr11) Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Förståelse och medmänsklighet Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Saklighet och allsidighet Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla som verkar i skolan skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. 4

5 Definitioner Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utövas av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar förekommer inte bara mellan elever, utan även mellan vuxna och elever. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl elever som vuxna. Den som uppger att han/hon har blivit kränkt måste tas på allvar Kränkningar kan vara - fysiska, till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar - verbala, till exempel att bli hotad eller att kallas hora, bög eller med anknytning till hudfärg, religion eller härkomst. - psykosociala, till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning - text- och bildburna, till exempel klotter, brev, lappar, e-post, sms och mms Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever skall motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Lagen ska motverka annan kränkande behandling till exempel mobbning. Diskriminering: ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder = de fem diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering: en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar. Indirekt diskriminering: en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet. Annan kränkande behandling: alla kränkningar är inte diskriminerande, men all kränkande behandling måste förhindras. Mobbning: upprepad negativ handling när någon person medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Förtydligande: Trakasserier är en handling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna dvs kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller ålder. Med annan kränkande behandling menas uppträdande som kränker en elevs värdighet men saknar koppling till en diskrimineringsgrund 5

6 Vision Vår skola värnar om varje elevs rätt till lärande, utveckling och trygghet. Vår skola är skola där varje elev blir sedd och uppmärksammad under skoldagen och kan utveckla självkänsla och självförtroende. Vår skola är en skola där verksamheten präglas av trygghet och respekt. Varje elev kan och vill ta ställning och reflektera över värdegrundsfrågor och sitt eget lärande. Vår skola är en skola där dialog och delaktighet är grundstenar för ett ansvarstagande. Rektors ansvar Ansvarsområden Frågor av principiell karaktär som berör skolans arbetsmiljö hanteras och beslutas av rektor och förvaltningschef. Rektor har det övergripande ansvaret för att kartlägga sådant som kan vara direkt eller indirekt diskriminerande i verksamheten. Rektor ansvarar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsplan för lika behandling. Arbetet sker i dialog med personal, elever och föräldrar. Rektor ansvarar för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och personal. Rektor ansvarar för utredning då personal kränkts av elev/förälder/personal. Rektor ansvarar för utredning om personal misstänks för kränkning av elev. Information till hemmet skall ske så fort som möjligt. Rektor ansvarar för att genomföra psykosociala undersökningar. Rektor omfördelar vid behov resurser Klassföreståndarna / Handledarna / Mentorerna ansvarar för: Livskunskap att det genomförs varje vecka enligt fastställt schema. Att samtala med eleverna om deras rätt att bli sedda och bekräftade och vara trygga i skolan. De ansvarar också för att en kränkande handling dokumenteras och kommer till rektor och arbetslagets kännedom för behandling. Att ha god kontakt med föräldrarna. Att regelbundet vara observant och se eleverna. Att vid terminsstart gå igenom värdegrunden och vad den står för. Att vid föräldramöten informera om likabehandlingsplanen. Att informera om de trivselregler som finns på skolan, vilka ligger till grund för att att skapa en god arbetsmiljö. Att ha i åtanke att kränkande behandling ofta är ett dolt problem. Att vara uppmärksam på om någon elev drar sig undan och i så fall tala enskilt med eleven Att ge hopp om att kränkningar kan stoppas. 6

7 Arbetslaget ansvarar för: Att regelbundet samtala med eleverna. Att uppmärksamma om någon elev är utanför gruppen. Att arbeta med de fall av kränkningar som inkommit till arbetslaget och sedan vid behov lämna över till arbetsgruppen mot kränkning/mobbning. Att vid behov omfördela resurser i samråd med rektor Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Rastvakter Alla har ett ansvar för att berätta om någon blir utsatt för kränkande behandling. Se och lyssna på eleverna, lyhördhet för signaler. Pedagogiska måltider i alla skolår På utvecklingssamtalen frågar läraren eleven om hon/han eller någon annan i skolan blir utsatt för kränkande behandling. Stor frånvaro kan innebära att personen är utsatt för kränkning. Vi är speciellt uppmärksamma på utrymmen i skolan som är lite undanskymda, såsom korridorer i källaren, omklädningsrum vid idrotten och andra utrymmen som är svårare att ha full kontroll över. Möjlighet till kontinuerliga samtal med elever. Riskområden på Bäckahmmarskolan: Omklädningsrummen och duscharna i Kättinghallen Skåpen vid klassrum 4-6, och varje klass ingång där av och på klädning sker Elevförflyttningar vid raster Elevförflyttnngar till och från matsalen På skolgården, före och efter skoldagens börjann och vid alla raster 7

8 Förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Alla som är verksamma på skolan skall vara delaktiga i det långsiktiga och förebyggande arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling genom att tillsammans skapa en miljö som präglas av tillitsfulla relationer, där alla i skolan blir sedda, respekterade och uppskattade. Bäckhammarskolan skall under hela läsåret arbeta aktivt med det förebyggande arbetet. Inför varje nytt läsår skall likabehandlingsplanen revideras. Förebyggande arbete mot de fem diskrimineringsgrunderna 2012/2013 Detta är ett kontinuerligt arbete som skall genomsyra all undervisning och som dessutom behandlas mera ingående under livskunskapen, vissa temaarbete och arbetsområden. Under varje läsår görs en kartläggning av mobbning. Särskilt uppmärksammas de fem diskrimineringsgrunderna dvs kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller ålder. En enkät genomförs varje läsår med samtliga elever för att kartlägga och aktualisera eventuell kränkning/mobbning.behöver göras om!varje arbetslag! Frågor om kränkning/mobbning ställs vid varje utvecklingssamtal. Varje vecka genomförs schemalagd livskunskap med alla klasser från F-6. Generellt och riktat arbete mot kränkande handlingar sker ständigt inom arbetslagen i den ordinarie undervisningen. Redskap såsom Livskunskap, ART, Skolkomet, återkommande elevsamtal osv används för att förebygga och åtgärda situationer och handlingar som är kränkande. Ett antimobbningsteam utses läsårsvis men all personal ansvarar för : Förebyggande arbete mot kränkningar/mobbning Att de fall som upptäcks anmäls till antimobbningsteamet och behandlas utifrån likabehandlingsplanen Att en enkät om kränkning/mobbning genomförs varje läsår i samtliga skolår. 8

9 Ärendegång för anmälan till arbetsgruppen När mobbning/kränkning uppkommer har våra skolor följande ärende gång : När vi upptäcker diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling händer följande Elev/er kränker elev Anti - Mobbningsteamet kartlägger situationen. - Vad har hänt? - Vem har blivit utsatt för kränkande behandling? - Vem/vilka kränker? - Vem/vilka har sett något? - Teamet har enskilt samtal med den som blivit kränkt, där samtalspprotokoll förs. Efter utredning har teamet enskilt samtal med den/dem som kränker. - Han/hon ställs inför fakta. - Han/hon får föreslå en eller flera åtgärder för att komma till rätta med problemet. - De åtgärder som föreslås antecknas för att man ska kunna följa upp att de efterlevs och för att visa att det teamet gör är på allvar. - Det måsta vara förslag på åtgärder som han/hon kan förväntas klara av. - Samtalsprotokoll förs. - Föräldrarna till den/de kränkande kontaktas av klassläraren och delges åtgärderna. Kontinuerlig uppföljning. - Teamet har nya samtal för att kontrollera att föreslagna åtgärder efterlevs. - För att se om det blivit bättre gör teamet en avstämning med den kränkte, klassläraren/klasslärarna och föräldrar. - Samtalen fortsätter tills kränkningen upphör. Alla ärenden tas upp på klasskonferens. Efter att kränkningen upphört har teamet i vissa fall samtal med de som varit inblandade tillsammans. Det kan nu vara skäl att samtala om orsaken till att kränkningen började. Om teamet i samråd med rektor inte kommer tillrätta med problemen kontaktas annan expertis ex. skolhälsovården, socialtjänst, polismyndigheterna. Ärendet rapporteras till verksamhetschefen. 9

10 Vuxen/Vuxna kränker elev/er Rektor samtalar enskilt med de inblandade och en kartläggning görs. Rektor kontaktar elevens föräldrar och vid behov verksamhetschef och personalchef. Beslut om åtgärd fattas av rektor eller hänskjuts till verksamhetschef/personalchef Dokumentation Alla samtalen dokumenteras och förvaras inlåsta. Statistik förs över inkomna och avslutade ärendeni varje enskilt fall ska en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. Mål för läsåret 2012/2013 Enkät om mobbning/kränkning omarbetas så att frågor kopplade till de fem diskrimineringsgrunderna finns med. Detta ansvarar arbetsgruppen för. En fortbildningseftermiddag avsätts för att all personal på skolan får inblick i likabehandlingsplanen och de åtgärder som beskrivs. Samtliga elever och föräldrar skall ha tagit del av likabehandlingsplanen under aktuellt läsår. Att den schemalagda livskunskapen skall förankra värdegrundsarbetet hos eleverna. Att hela skolan utarbetar en gemensam värdegrund Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen utvärderas varje år i samband med norra rektorsområdets utvärdering av läsårets verksamhet. Ny plan upprättas efter utvärderingen. Bilaga med skolans plan skall innehålla redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att påbörja eller genomföra under det kommande läsåret. Redovisning av hur planerade åtgärder har genomförts skall tas in i efterföljande läsårs plan. Resultaten redovisas årligen i verksamhetens kvalitetsredovisning. 10

11 Lektionsstruktur 1 Välkomna/God morgon. Man hälsar sina elever välkomna och önskar dem en god morgon 2. MELT/ Avslappning. MELT är en speciell avslappningsövning som ni har på separat papper. Man börjar i liten skala för att sen öka tiden för avslappnig Max 2 minuter 3. Återblick av förra lektionen som ni hade i temat/av temat. Vad gjorde vi och vad pratade vi om? 4. Tema. Börja med att prata om veckans tema. Berätta och diskutera det utifrån frågor och exempel. Ni får lite frågor som ni kan använda, men inte alls nödvändigt att använda just dem. Kom ihåg att: - Belöna positivt beteende - Att behålla rutinerna (varje lektion har samma struktur) - Att följa de inplanerade lektionerna 1, 2, Saga, berättelse, övning, - lek, sång och kompismassage. Dessa bygger utifrån temat. Välj i idébanken vilken lek, sång, övning ni vill använda. Ni får ett exempel på varje lektion nr 2, men ni väljer själva. Har ni egna tips och idéer så förankra det hos Sara eller Åsa så det förs in i idébanken så ALLA andra kan ta del av det. Ni kan även lyssna på sånger på lektion 3 och diskutera utifrån texten. Diskutera innehållet i ex. sången, berättelsen 6. Återblick. Gå igenom vad som har ex. sagts/diskuterats/gjorts under lektionen. Viktigt att barnen får återberätta. 7. Avslutning. Använd er av någon form av frågeställning eller en plusrunda. 11

12 LIKABEHANDLINGSMANUAL FÖR NORRA REKTORSOMRÅDET När någon elev känner sig kränkt eller illa behandlad ser personalen på skolan allvarligt på händelsen. Det är alltid känslan hos eleven som är avgörande och MÅSTE tas på fullaste allvar och följas upp. Ett ärendes gång: 1. Personal får kännedom om händelsen av elev, förälder eller annan informatör. 2. Samtal med den utsatte eleven Personal samtalar med den elev som är utsatt. Eleven får berätta sin version om vad som har hänt eller vad som händer. Det skall vara minst två personal som närvarar vid samtalet, en som för samtalet och en som antecknar (Följ den samtalsmodell som finns i Bilaga 4). Viktigt att informera eleven om att det som sägs vid samtalet stannar mellan eleven och skolpersonalen, 3. Samtal med den/de som mobbar/kränker Vid detta samtal skall minst två personal närvara. Eleven/Eleverna informeras om att det som sägs vid samtalet stannar mellan eleven/eleverna och skolpersonalen. 4. Samtal med vittnen Om de inblandade eleverna inte har samma version av det som inträffat kan det vara nödvändigt att samtala med eventuella vittnen till händelsen/händelserna. Sedan kan det vara nödvändigt med ytterligare samtal med de inblandade eleverna. 5. Föräldrakontakt Personalen ringer föräldrarna till de inblandade eleverna och informerar om att samtal har ägt rum (se Bilaga 6). Från fall till fall bedömer vi också om det är nödvändigt att föräldrarna ett tidigt skede skall delta i ett samtal tillsammans med sitt barn och personal på skolan. 6. Uppföljning Efter två veckor görs en uppföljning med de inblandade eleverna. Har det upphört, blivit någon förbättring eller är det likadant som förr? 7. Återkoppling till förälder Ett nytt samtal till föräldrarna sker efter uppföljningen. I detta samtal ska föräldrarna informeras hur ärendet har gått/går. Om ärendet fortfarande inte är löst: 8. Elever Personal Personalen träffar de elever som är inblandade i ärendet. Vi försöker att få en diskussion och att komma fram till en lösning tillsammans. 9. Återkoppling till förälder Personalen kontaktar föräldrar och informerar om hur ärendet gått/går Elev Personal Förälder - Om vi ännu inte kommit fram till en bra lösning i ärendet ber vi att föräldrarna åter igen skall delta i ett samtal tillsammans med sitt barn och personal på skolan. 11. Uppföljning Tät kontakt med elev och förälder för att se hur ärendet gått/går. Är inte ärendet löst efter de åtgärder som nämnts tidigare får vi ta hjälp av kurator eller skolpsykolog. Dessa två kan alltid kopplas in redan i ett tidigare skede om personalen känner att detta är nödvändigt. Om mobbningen eller den kränkande behandlingen ändå inte upphör så har vi på skolan skyldighet att polisanmäla ärendet. Rektor ansvarar för att anmälan görs. OBS! Det är väldigt viktigt att allt som görs i ärendet dokumenteras. 12

13 Datum PROTOKOLL ANTIMOBBNINGSTEAM Närvarande Dagordning Ärende Övrigt 13

14 Pedagogiska verksamheten ANMÄLAN AV DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Utsatt elev Av vem/vilka... Vad har hänt/vad har de angivna gjort/sagt? Vad har hittills gjorts? Anmälan till antimobbningsteamet Datum:. Underskrift 14

15 Pedagogiska verksamheten SAMTALSPROTOKOLL Namn:.. Datum: Vi har tillsammans kommit överens om följande Elevens underskrift:.. Personalens underskrift:... 15

16 Pedagogiska verksamheten SLUTRAPPORT Anmälningsdatum. Anmälare... Händelse Berörda... Samtal med.... Tidsperiod. Utvärdering Avslutat den. För kännedom till klasslärare.. För kännedom till övriga berörda... Underskrift.. Underskrift.. Underskrift 16

17 Samtal med den som utsätts för kränkningen/mobbningen Detta samtal skall ske med två personal. En som för samtalet och en som dokumenterar. Ställ frågor som är mycket tydliga och enkla att besvara. Ställ helst frågor som endast kräver korta svar, gärna ja eller nej. Kom ihåg att bekräfta svaret med Stämmer det, eller.? (Ge eleven tid att svara i lugn och ro. De som håller i samtalet ska vara så avspända och lugna som möjligt. 1. Tala om varför vi skall ha samtalet. 2. Ta försiktigt reda på vad som hänt. Hur ofta? Hur länge har det pågått? Vilka är inblandade? 3. Följdfrågor om vad som hänt. Exempelvis: - Retas dom eller gör de något annat? - Är det vid speciella tillfällen eller vid speciella platser som det sker? 4. Läs upp det som dokumenterats så eleven får möjlighet att bekräfta eller ändra anteckningarna. 5. Tala om att vi ser allvarligt på det som hänt och att vi kommer att försöka lösa det så fort som möjligt. 6. Tala om för eleven att det som sägs i samtalet stannar mellan eleven och skolpersonal. 7. Bekräfta eleven och ge beröm utifrån att han/hon berättat om det som hänt. Ingen skall behöva känna sig rädd eller otrygg på vår skola. 17

18 Samtal med den/de som utsätter Detta samtal skall ske med två personal. En som för samtalet och en som dokumenterar. Försök att ställa frågor som är tydliga och enkla att besvara. Ställ helst frågor som kräver korta svar, gärna ja eller nej. Kom ihåg att bekräfta svaret med Stämmer detta, eller? De som håller i samtalet skall vara så avspända och lugna som möjligt. Fokusera på beteendet och inte personen. Tänk på att du är vuxen och Du samtalar med barn/ungdomar. När ni kommer in i samtalsrummet så säger du till var eleven skall sitta. Personalen tar initiativet från början. 1. Tala om varför samtalet äger rum. Tala om att samtalet dokumenteras och att eleven får intyga att det som skrivits ned stämmer. 2. Berätta för eleven vad ni fått reda på och be eleven själv berätta sin version av händelsen. 3. Om ni under samtalet blir tveksamma eller undrande över något så får ni avbryta eleven. 4. Om den som utsätter försöker försköna sin roll alltför mycket så avbryter ni med en fråga. Jag/Vi har hört att det var som. Stämmer det? 5. När eleven berättat klart, så kommenterar Ni händelsen och betonar speciellt vad eleven har gjort fel och att detta ABSOLUT INTE får upprepas. 6. Ni läser upp det som dokumenterats och eleven får därefter intyga, med eventuellt en underskrift, att det som sagts stämmer överens med det som skrivits. 7. Ni kan lämpligen avsluta med: Nu när du kommer tillbaka till klassen så kommer säkert vissa att undra var du varit och vad du gjort tycker du att du måste berätta om det här samtalet? (Med ditt/ert tonfall och formulering visar du/ni vad du/ni tycker.) Svaret blir troligen NEJ varpå du/ni uppmuntrar Det tycker inte vi heller och om någon frågar så kan du svara det är en privat sak. 8. Upplys eleven om att det kommer att bli ett uppföljningssamtal om en vecka eller två. 9. Lämna varandra i en god anda och tacka eleven för att han har varit samarbetsvillig. Under dessa en två veckor skall eleven vara medveten om att vi vuxna är extra uppmärksamma på de inblandade. 18

19 Förslag till en telefonmanual Det är viktigt att vi är sakliga och håller oss neutrala under samtalet. Vi pratar endast om gällande elev och händelse. Vi får inte lägga in någon form av värderingar i det som har skett. (Denna manual skall fungera vid samtal med både föräldrar till elever som utsätter och till föräldrar till elever som blir utsatta) Presentation (Vem är det som ringer). Jag ringer för att vi vill ert barns bästa (Vi bryr oss). Jag undrar om ni har något emot att detta samtal dokumenteras? (Information till föräldrar att detta samtal dokumenteras). Anledningen till att jag ringer är att ert barn har varit inblandad i en incident här på skolan.(redogör klart och tydligt för vad som hänt.) Jag vet att ert barn kan bättre (Håll samtalet i en positiv anda). Därför vill jag att vi pratar om det som har hänt. (Var konkret och tala om barnets beteende..) Vi vill reda ut händelsen och veta vad som ligger till grund för det som skett. Jag undrar om ni har uppmärksammat eller hört något hemma? Har ni hört, märkt eller sett något som kan ha med ärendet (problemet) att göra? Vi kommer att prata med er son/dotter om händelsen och vi kommer även att göra en uppföljning av ärendet (problemet). 19

20 Dokumentation Vid ett samtal är det viktigt att allt dokumenteras. Personalen för anteckningar vid varje samtal och rektor dokumenterar ärenden som tas upp på elevvårdsmöten eller elevvårdskonferenser. Dokumentationen bör beskriva vad som hänt, samtal med inblandade, åtgärder, ansvarig och uppföljning. Dokumentationen förvaras inlåst på expeditionen. Samtalsledaren lämnar dokumentationen efter avslutat ärende till rektor som ansvarar för att denna arkiveras.. 20