1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus"

Transkript

1 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets slut Förbättra samverkan mellan Sjukhuset och Gällivare kommun. Teammedlemmar Britt-Marie Nilsson britt-maries.nilsson@nll.se Eva johansson-saadio eva.johannson-saadio@kommun.gellivare.se Margareta Wuorinen margareta.wuorinen@kommun.gellivare.se Bakgrund och problem Bakgrunden till att detta projekt startades var att brukare som kom från sjukhuset och var i ett palliativt skede ofta kom till kommunens särskilda boenden utan en palliativ diagnos samt med en otydlighet i ordinationen av den fortsatta omvårdnaden. Detta medförde att brukaren fick ofta återvända till sjukhuset via akutmottagningen med symtom som skulle ha kunnat åtgärdas på det särskilda boendet. Informations/kommunikations bristen mellan Gällivare kommun och Gällivare sjukhus vid överföringen av patienten/brukaren från sjukhuset till kommunens särskilda boende ingav en otrygghet hos patienten/brukaren och dennes närstående. Mål: 90% av patienterna/brukarna med en cancersjukdom i palliativt skede som har/haft kontakt med kirurgavdelningen och som bor på särskilt boende i Gällivare Kommun, skall ej behöva återkomma till sjukhuset med problem som skulle kunna åtgärdas på det särskilda boendet. 100% av patienterna/brukarna som haft kontakt med kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus och som bor på/flyttar till särskilt boende i Gällivare Kommun skall vara nöjda med den information de fått rörande sin cancersjukdom och ha ett skattningsvärde <2 på en skala 1 5. Delmål: 90% av närstående till patienten/brukaren som haft kontakt med kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus och som bor på/flyttar till särskilt boende i Gällivare Kommun skall vara nöjd med den information de fått rörande den närståendes cancersjukdom (förutsatt att patienten/brukaren har beviljat informationsöverföring) och ha ett skattningsvärde <2 på en skala % av mättillfällena hos patienter/brukare med cancersjukdom och som haft kontakt med kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus och som bor på/flyttar till särskilt boende i Gällivare Kommun skall ha ett skattningsvärde <4 på skattningsskala ( 0 10 ) rörande välbefinnande och oro/ångest samt smärta. 90% av patienterna/brukarna som haft kontakt med kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus och som bor på/flyttar till särskilt boende i Gällivare Kommun skall känna trygghet i samband med flytten från sjukhuset till ett särskilt boende inom kommunen och ha ett skattningsvärde <2 på en skala 1 5.

2 2 Delmål: 90% av närstående till patienten/brukaren som haft kontakt med kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus och som bor på/flyttar till särskilt boende i Gällivare Kommun skall känna sig trygga i samband med patientens/brukarens flytt från kirurgavdelningen till det särskilda boendet och ha ett skattningsvärde <2 på en skala 1 5. Mått: - Vid mätning av upplevelsen av erhållen information rörande patientens/brukarens cancersjukdom och informationen till närstående rörande den cancersjuke, har vi haft en skattningsskala 1 5. Värdet 1 är lika med mycket god information och värdet 5 lika med sämsta tänkbara information. - Vid mätning av välbefinnande, oro/ångest samt smärta har vi haft en skattningsskala Välbefinnande; värdet 0 är lika med bästa möjliga välbefinnande och värdet 10 sämsta tänkbara välbefinnande. Oro/ångest; värdet 0 lika med ingen oro/ångest och värdet 10 lika med värsta tänkbara oro/ångest. Smärta; värdet 0 lika med ingen smärta och värdet 10 lika med värsta tänkbara smärta.. - Vid mätning av upplevelsen av trygghet i samband med överflyttning till särskilt boende från kirurgavdelningen har vi använt oss av en skattningsskala 1 5. Värdet 1 lika med stor trygghet och värdet 5 lika med sämsta tänkbara trygghet.

3 3 Hur gjordes mätningen? - Journalgranskning gjordes via VAS ( landstingets vårdadministrativa system ) en gång i månaden om besök/inläggning på sjukhuset skett i fall där problemet hade kunnat åtgärdas på det särskilda boendet. Granskning gjordes på de patienter/brukare som överförts från kirurgkliniken på Gällivare sjukhus till ett särskilt boende i Gällivare kommun och som hade diagnosen cancer och ordinerats palliativvård. Denna granskning genomfördes som en manuell granskning av aktuell journal av en av projekt deltagarna. - Skattning gjordes på en graderad skala 1 5 om hur patienten/brukaren upplevt informationen rörande den sjukdom han/hon hade. Skattningen gjordes vid 1 tillfälle strax efter vårdplaneringen av sjuksköterska på kirurgavdelningen. Patienten/brukaren fick fylla i en skattningskala, det värde som de ansåg motsvarade den upplevelse de hade. En kort intervju genomfördes även utifrån det värde som patienten/brukaren angav. - Skattning gjordes på en graderad skala 1 5 om hur de närstående upplevde att den information de erhållit rörande deras närståendes cancersjukdom varit. Skattningen gjordes förutsatt att patienten/brukaren hade godkänt närståendes delaktighet. Mätningen gjordes vid 1 tillfälle efter vårdplaneringen av sjuksköterska på kirurgavdelningen. Denna skattning gjordes på samma sätt som den som gjordes mot patienterna/brukarna. - En skattningsskala på 0 10 användes vid mätning av oro/ångest, välbefinnande och smärta. Sjuksköterskan på kirurgavdelningen gjorde 2 mätningar/dag from att patienten/brukaren fick beskedet om överflyttning till särskilt boende varefter sjuksköterskan på det särskilda boendet tog över mätningarna. Mätningarna gjordes från och med till dess att skattningsvärdet <4 uppnåtts vid 4 tillfällen, varefter 1 mätning gjordes per vecka. Skattningarna gjordes via en skattningsskala. - Skattning av trygghet hos patienten/brukaren vid överflyttningen från sjukhuset till det särskilda boendet, gjordes på en graderad skala med mätvärden 1 5. Skattningen gjordes vid ett tillfälle inom den första veckan på det särskilda boendet av den omvårdnads ansvariga sjuksköterskan. Mätningen gjordes i en skattningsskalan. Patienten/brukaren uppmanades att kryssa för det värde som motsvarade dennes upplevelse. En kort intervju genomfördes även utifrån det värde som patienten/brukaren angav. - Skattning av trygghet hos närstående vid överflyttningen från kirurgavdelningen till det särskilda boendet, av deras närstående gjordes på en graderad skala med mätvärden 1 5. Skattningen gjordes vid ett tillfälle inom den första veckan på det särskilda boendet av den omvårdnads ansvariga sjuksköterskan. Denna skattning gjordes på samma sätt som den som gjordes med patienten/brukaren och med samma frågeställning. Resultat:

4 4 Diagram. - Journalgranskning via VAS ( landstingets vårdadministrativa system ) har gjorts vid 3 tillfällen. Resultatet av denna granskning visar att det finns behov av fortsatt arbete med att tydliggöra den palliativa vården. - Resultat av skattning som rör upplevelsen hos patienten/brukaren av erhållen information om sin cancersjukdom samt de närståendes upplevelse av denna information är svåra att delge via diagram efterson mättillfällena är få. Det som framgått då granskning gjorts av de få skattningar som gjorts är att både patient/brukare och närstående har varit nöjda med informationen. 100% av patienterna/brukarna och de närstående har haft ett skattningsvärde <2. - Resultatet vad rör oro/ångest har vi under arbetet uppnått det önskvärda måttet på 90%. Vi ser dock en svacka under mars månad. En tänkbar orsak till denna nedgång kan vara att kontinuiteten hos dem som gjort skattningarna ej varit optimalt, en av de berörda sjuksköterskorna på det särskilda boendet var ej i tjänst. Under rubriken kommentar har vi lyft tänkbara orsaker till varför kontinuitet är viktigt vid dylika uppdrag. - Resultatet på skattningen av smärta visade att smärtbehandlingen var mycket god. Under aprilmånad uppnåddes dock ej detta goda mätvärde. En anledning var att en av patienterna/brukarna var mycket svår att smärtlindra. - Välbefinnande har visat sig att vara svår att skatta. Vårt uppsatta värde kan vara väl högt taget eftersom välbefinnande och cancersjukdom i palliativt skede kan vara svårt att förena. Ytterligare en orsak kan vara att den som skattar har svårt att skilja på egen definition på välbefinnande och patientens/brukarens upplevelse. - Resultatet som rör skattning av patienten/brukaren och närståendes upplevelse av trygghet i samband med överflyttning från kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus till särskilt boende i Gällivare kommun är svåra att redovisa med diagram. Skälet till detta är att antalet patienter/brukare har varit få. Dock framkommer det vid granskning av dessa skattningar att man har upplevt trygghet vid överflyttningen. 100% av patienterna/brukarna har haft ett skattningsvärde<2.. Förändringar som prövats och andra aktiviteter: - Vid upptakten av projektet hade teamet ett flertal informationsträffar med berörd personal. Vid dessa träffar beskrevs syfte och mål med projektet samt på vilket sätt personalen skulle bli delaktiga. - Under arbetets gång har teamet haft ett flertal träffar med den berörda personalen rörande tolkning av de resultat som skattningarna visat. - Teamet har haft utbildningstillfällen med sjuksköterskor där patientfall diskuterats rörande palliativvård och smärtbehandling. - Under projektets gång har olika tester gjorts för att förbättra överföringen av patienter/brukare från kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus och de särskilda boendena i Gällivare kommun, bilaga 5. MAS deltar vid samtliga vårdplaneringar som rör patienter/brukaren med cancersjukdom på kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus och som är föremål för en plats på särskilt boende i Gällivare kommun. Syftet med den medicinsk ansvariga sjuksköterskans närvaro vid vårdplaneringen är att ge bättre förutsättningar för obruten vårdkedja mellan kirurgavdelningen och de särskilda boendena. MAS ger sjuksköterskan på det särskilda boendet en förhands information så att sjuksköterskorna får möjlighet att förbereda sig och enheten, inför den fortsatta omvårdnaden som patienten/brukaren är i behov av.

5 5 Checklista utformas för information till det särskilda boendet vid överföring av patient/brukare från kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus till det särskilda boendet i Gällivare kommun för patienter/brukare med cancersjukdom i palliativt skede. Den checklista,som utarbetats under projekttiden och som har till uppgift att vara ett PM för sjuksköterskor på kirurgavdelningen. Detta PM har visat sig vara ett bra verktyg inte bara för kirurgavdelningens sjuksköterskor utan även för sjuksköterskorna på de särskilda boendena. Denna checklista beskriver vilken information sjuksköterskorna på det särskilda boendet kommer att få i dokumentationsform då patienten/brukaren kommer från kirurgavdelningen. Målet med checklistan är att få tillstånd en obruten vårdkedja dvs. minimera risken att information faller bort och en fördröjning sker i insättande av åtgärd. Checklistan har även en uppgift vid utvärdering av informationsutbyte mellan landsting och kommun. Sjuksköterskan på det särskilda boendet i Gällivare kommun kontaktar kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus för sitt besök hos den aktuella patienten/brukaren. Sjuksköterskan tar även kontakt med närstående och inbjuder dem att närvara vid träffen. Vid besöket ger sjuksköterskan information om det särskilda boendet samt inhämtar information om behov samt önskemål som patienten/brukaren har. Besöket som kommunens sjuksköterskor gjort på kirurgavdelningen har upplevts mycket positivt av såväl patienten/brukaren och dennes närstående. Enligt mätningarna av upplevd trygghet i samband med överflyttning från kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus till Gällivare kommuns särskilda boende har detta besök haft en stor del i denna trygghets känsla. Skattningsvärdet rörande trygghet vid överflyttning från sjukhus till särskilt boende har fått ett värde av 100%. Sjuksköterskan på kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus gör en mätning, efter vårdplaneringen, av hur patienten/brukaren har upplevt den information de fått rörande sin cancersjukdom. Resultat av denna mätning är mycket positivt. 100% av patienterna/brukarna samt deras närstående har upplevt att informationen varit bra. En orsak till den positiva upplevelsen kan vara relaterad till den uppföljning i form av skattningen. En skattning är vid dylikt tillfälle en form av återkoppling och ett sätt att visa att det är viktigt att patienten/brukaren och dess närstående har förstått den information som de erhållit. Patienten/brukaren och dennes närstående får en upplevelse om att bli sedda. Sjuksköterskan från det särskilda boendet tar rapport av sjuksköterska på kirurgavdelningen i samband med sitt besök hos patienten/brukaren som är föremål för en överflyttning från kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus till särskilt boende i Gällivare kommun. Sjuksköterska på särskilda boende i Gällivare kommun bokar tid i samband med den muntliga överrapporteringen för genomgång av ej vanligt förekommande omvårdnadsuppgifter för sjuksköterskor inom kommunens särskilda boenden. I målet att arbeta för en obruten vårdkedja har även en muntlig överrapportering varit en viktig del i informationsöverföringen. I samband med att sjuksköterskan från kommunen`s särskilda boenden kommit till kirurgavdelningen för att träffa patienten/brukaren har

6 6 han/hon även tagit rapport av sjuksköterskan. Vid detta tillfälle kan sjuksköterskan från det särskilda boendet ställa frågor vid upplevda oklarheter samt boka tid för genomgång av omvårdnadsåtgärder som känns nya och som brukaren/patienten är i behov av. Syftet med denna aktivitet är att patienten/brukaren ej skall behöva besöka sjukhuset mer än nödvändigt, Idélåda. Kirurgavdelningen har haft försök med idélåda men detta föll ej väl ut varför lådan plockades bort. De förslag som lämnades i idélådan var förslag som ej gagnade projektet utan rörde helt andra frågeställningar. Dokumenterad vid behovs ordinationslista av läkemedel rörande smärta, illamående, obstipation skickas med patienten/brukaren vid flytt till särskilt boende i Gällivare kommun från kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus. Målet med denna aktivitet var att sjuksköterskan på det särskilda boendet kan med en kort handläggningstid bistå patienten/brukaren med en insats för att underlätta ett medicinskt problem. Erfarenheten är den att det är svårt att nå en läkare och därmed kan tiden för insatsen bli fördröjd. Aktiviteten inger även sjuksköterskan en trygghet i läkemedelsadministreringen av eventuella vid behovs läkemedel. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska på det särskilda boendet i Gällivare kommun ansvarar för att en läkemedelsrevision görs tillsammans med primärvårdsläkaren. Att få tillstånd en läkemedelsrevision på kirurgavdelningen är svårt relaterad till att patienten/brukaren har ofta läkemedel som är förskrivna av en läkare med intern medicinsk specialitet. Primärvårdsläkaren har ett helhetsansvar och har ett medicinskt ansvarar på det särskilda boendena i Gällivare kommun. En läkemedelsrevision är ofta ett viktigt led i att patienten/brukaren skall kunna uppnå en god livskvalitet den sista tiden av sitt liv. Omvårdnads ansvarig sjuksköterska på det särskilda boendet i Gällivare kommun gör en riskanalys över risk för trycksår samt gör en eventuell ordination av en antidecubitusmadrass för patienten/brukaren med cancersjukdom som är i palliativt skede. Målet med denna aktivitet är att denna handling skall ingå som en generell åtgärd då en patient/brukare flyttar in på ett särskilt boende och har en cancersjukdom i palliativt skede. Syftet är att förebygga trycksår som ger ett extra lidande samt öka ett välbefinnande.. Kommentarer: Gruppens arbete har rört sig mycket kring samverkan vars syfte har varit att patienten/ brukaren och dess närstående skall känna sig trygga med den vård och behandling de får var de än finns. Under projektet gång har vi uppmärksammat att det varit svårt att göra tester som endast rör något av målen. Projektet är av den art att målen integrerar i varandra så att de tester som är gjorda har även berört flera mål. Testen där sjuksköterska på Gällivare kommunens särskilda boende gör ett besök hos

7 7 patienten/brukaren på kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus för att ge information runt boendet samt samla in fakta runt patienten/brukaren föll väl ut. Dock bör denna aktivitet utvecklas ytterligare så att den tänkta kontaktpersonen (en av boendets undersköterskor) medverka vid besöket. Syftet med denna utveckling är att kontaktpersonen är den personal som patienten/brukaren och dennes närstående kommer att möta mest i omvårdnaden. Kontaktpersonen är även den personal som har ett sammanhållande ansvar av patientens/brukarens primära omvårdnad. Behov finns att Gällivare sjukhus och Gällivare kommun utvecklar denna besöks rutin så att den kommer att finnas även på andra enheter samt även beröra övriga patienter. Resultatet av skattningen av upplevelsen av trygghet hos patienten/brukaren i samband vid överflyttning från kirurgavdelningen till det särskilda boendet tillika skattning av den information patienten/brukaren och närstående erhöll redovisas ej med diagram. En resultat beskrivning med diagram är ej möjlig pga. ett allt för litet antal patienter/brukare. Den checklista som utarbetades under projekttiden och som har till syfte att fånga upp de områden som skall ingå i informationen vid överföring från kirurgavdelningen på Gällivare sjukhus till särskilt boende i Gällivare kommun ger goda möjligheter till obruten vårdkedja för patienter/brukare med cancersjukdom i palliativ skede. Denna checklista är ett verktyg som bör spridas till andra enheter på sjukhuset samt även användas vid överföring av patienter som ej har cancersjukdom och är i ett palliativ skede. Informationen som skall ingå vid samtliga tillfällen vid överföring mellan sjukhus och kommun är oftast desamma. De differenser som finns, finns även ofta inom den egna gruppen. Möjligheten för kommunens sjuksköterskor att få komma till sjukhuset för uppdatering av hur hantera metoder/åtgärder/ordinationer som kan kännas främmande på grund av att de ej är vanligt förekommande på ett särskilt boende är till gagn för patient/brukare. Denna möjlighet ger kommunens sjuksköterskor en trygghet som medför att patienten/brukaren ej behöver uppsöka sjukhuset för åtgärd som kan såväl medicinskt som tekniskt åtgärdas på det särskilda boendet. Syftet med denna test var även att höja kompetensen hos sjuksköterskorna i de särskilda boendena i specifik omvårdnad. Denna aktivitet är ytterligare en aktivitet som bör få en spridning till andra enheter på Gällivare sjukhus och beröra även patienter utan cancersjukdom i palliativt skede. Projektet visade även att det är av stor vikt att där man hanterar skattningsskalor finns en kontinuitet bland dem som hanterar detta instrument pga. att resultatet påverkas av den relation vårdpersonal och patienten/brukare och närstående har. Denna betydelse bygger på det sätt man ställer frågan då man använder skattningsskalan. Sjuksköterskans egna värderingar har även betydelse vid bedömning och vad man lägger in i ordens betydelse, även om skattningen skall göras objektivt. Att göra bedömningar och fatta beslut skall alltid utgå från en helhet som gagnar patienten/brukaren, varför det är viktigt att vid vårdplanering alltid ta tillvara olika yrkesprofessioners kompetens. Detta innebär att det är av stor vikt att de professioner som varit och/eller är involverade i omvårdnaden är närvarande vid vårdplaneringen så långt det är möjligt.

8 8 Detta arbete lyfte även behovet av kompetensutveckling hos sjuksköterskor och övrig personal vad rör vård och omsorg av patienter/brukare med diagnos palliativvård. Kunskap hos personal ger patient/brukare trygghet och en god livskvalitet under livets sista tid. Det som ytterligare framkommit under projektet är att samverkan, kommunikation och tydlighet är viktiga redskap vid överföring av patient från sjukhus till ett särskilt boende. Detta medför en trygghet hos såväl patienten/brukaren och dennes närstående samt omvårdnadspersonal. Kommunikation är en av grundpelarna för patientsäkerheten. Viktigt är att även denna kommunikation samt tydlighet fungerar internt inom respektive område dvs inom kommun och landsting. Vi upptäckte även under vårt arbete att vi skulle behöva utvidga vårt team eftersom de hinder vi såg då vi diskuterade olika former av test ej var genomförbara pga. att vi ej alltid ägde frågan. Det hade även varit en fördel om primärvården hade deltagit eftersom vård och omsorg i kommunal- och landsringsregi ofta står på tre ben, primärvård, kommun och sjukhus. Denna utvidgning var dock ej möjlig av olika skäl. Att arbeta med Genombrott: - Fördelar; Genombrottsmetoden ser vi som en genväg till kommunikation och relation. Vi i denna grupp har sett under arbetets gång att vi har etablerat en relation som gör att vi har lättare att ta initiativ till samverkan. - Nackdelar; Metoden behöver utrymme för att kommunicera via reflektion vilket idag ej alltid tillåts relaterad till den organisation som arbetsplatserna har. I sig är metodens krav på reflektion inte en nackdel men många gånger svår att realisera. - Mest givande; Vad rör vårt arbete så har den största vinsten varit att kommun och landsting har suttit ihop och diskuterat (kommunikation) och på så sätt löst gemensamma problem, kvalitetssäkring. Detta gagnar patienten/brukaren i den vård och omsorg och behandling han/hon är i behov av. Att ha trygg personal den sista tid man har här i livet ger en trygghet som kan medföra att patienten/brukaren är mer trygg vid livets slut. - Svårast; Vi har haft svårast med att få tiderna att passa med varandra, mycket relaterad till det grunduppdrag vi har och vad dessa medför i vardagen. Avsaknad av representanter från primärvården och läkarna har medfört att vi ej alltid har kunnat genomföra de tester som vi känt behov av eftersom vi ej ägt hela problemet. - Lärdomar; Det vi har sett under arbetets gång är att genom denna metod får man ett mer vidsynt förhållningssätt som ger patienten/brukaren en GOD LIVSKVALITET. Att få kunskap om varandras uppdrag medför en förståelse som eliminerar irritationer som stör en god samverkan och därmed förutsättning till en god vård och omsorg var än patienten/brukaren finns eller flyttas mellan/till. En lärdom är att egentligen så har diagnosen ej ett avgörande värde vad rör den primära omvårdnaden. Oavsett diagnos har patienten/brukaren behov av personal med empati som ser behoven och möter dem.

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Älvsby vårdcentral Agneta Överlind och Eva Boman Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet för palliativa patienter i eget boende Teammedlemar Namn: agneta.overlind@nll.se Namn: eva.boman@nll.se

Läs mer

Smärtskattning är guld värd

Smärtskattning är guld värd Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Metodstöd vid utredning av avvikelser

Metodstöd vid utredning av avvikelser Metodstöd vid utredning av avvikelser Vad är en avvikelse När vi pratar om avvikelser täcker vi det mesta genom att säga att det handlar om; brist i handläggning/omsorg/behandling, avvikelse från planerad

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Hemsjukvård i Hjo kommun

Hemsjukvård i Hjo kommun Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd

Läs mer

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar

Läs mer

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14 2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget

Läs mer

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från: Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Process/aktivitet: Palliativ vård Processägare: Verksamhetschef Beslutad av: MAS Användare/roll: Sjuksköterska Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: Giltig fr.o.m:

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 SID 1 (5) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Vak vid palliativ vård i livets slutskede RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet) Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:

Läs mer

Lokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut

Lokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Anders Engelholm SN 2018 00176 Vårdprogram 1.0 1(7) Författare Datum: Datum fastställande: Palliativa gruppen 2019-06-04 Ange datum Sakgranskare

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via   Dödsfallsenkät fr o m Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på - symbolen i den digitala dödsfallsenkäten efter inloggning. 1.

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team :Västberga Syfte med deltagandet i Genombrott God symtomlindring och god livskvalitet tills man dör. Ökad trygghet inför livets slut för de boende och deras närstående. Teammedlemmar Kristina Morin,

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Syfte med deltagandet i Genombrott:

Syfte med deltagandet i Genombrott: Team: Östermalmsteamet Syfte med deltagandet i Genombrott: Skapa trygghet för demenssjuka och deras närstående som bor i eget boende med stöd av dagverksamhet. Population: Vi har valt ut 9 demenssjuka

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Sjuksköterskeprogrammet termin 4 2VÅ620 Professionskunskap II BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Student: VFU-placering: År, veckor: Yrkeshandledare: Klinisk adjunkt: 13 december 2016 1 BEDÖMNING

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Teamarbete med patienten i centrum 3863

Teamarbete med patienten i centrum 3863 1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med

Läs mer

Sektor Stöd och omsorg

Sektor Stöd och omsorg 0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:

Läs mer

Uppdraget Patientens perspektiv

Uppdraget Patientens perspektiv AKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt - LEAN-projekt Uppdraget Patientens perspektiv Gemensamt identifiera förutsättningar för ökad samsyn kring hur olika vårdutförare bedömer brådskegrad

Läs mer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt

Läs mer

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 317/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi

Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi Berörda enheter Alla enheter inom Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten. Rutinen är framtagen i sammarbete med

Läs mer

Vård i livets slut, uppföljning

Vård i livets slut, uppföljning Revisionsrapport* Vård i livets slut, uppföljning Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor Sammanfattning *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...2

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients

Läs mer

Sammanställning 1. Bakgrund

Sammanställning 1. Bakgrund Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,

Läs mer

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård 6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet

Läs mer

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare [Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp. Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp. Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov 2 (11) NATIONELL KLINISK SLUTEXAMINATION FÖR SJUKSKÖTERSKEEXAMEN BEDÖMNINGSUNDERLAG VID PRAKTISKT

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

ARBETSSÄTT/MODELL FÖR LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR PÅ ÄLVSJÖ SJUKHEM

ARBETSSÄTT/MODELL FÖR LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR PÅ ÄLVSJÖ SJUKHEM ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE VU XNA, FUNKTIONSNEDSAT TA OCH ÄLDRE SID 1 (7) 2010-07-09 ARBETSSÄTT/MODELL FÖR LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR PÅ ÄLVSJÖ SJUKHEM Författare: Eeva Eriksson [Skriv text]

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

MÖTE SAMVERKAN NÄRSJUKVÅRD OCH KOMMUN I GÄLLIVARE

MÖTE SAMVERKAN NÄRSJUKVÅRD OCH KOMMUN I GÄLLIVARE MÖTE SAMVERKAN NÄRSJUKVÅRD OCH KOMMUN I GÄLLIVARE 2014-09- 11 Meddixgrupp Samverkan närsjukvård och kommun på enhetschefsnivå Möte Samverkan närsjukvård och kommun i Gällivare DELTAGARE Gällivare kommun

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2011 Postiljonens Äldreboende och Ängsö gruppboende Farsta Stadsdel

Patientsäkerhetsberättelse 2011 Postiljonens Äldreboende och Ängsö gruppboende Farsta Stadsdel Patientsäkerhetsberättelse 2011 Postiljonens Äldreboende och Ängsö gruppboende Farsta Stadsdel Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra

Läs mer

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget

Läs mer

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet

Läs mer

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-08 AN-2014/162.732 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer