Höganäs 2030 SAMMANSTÄLLNING AV ANALYS OCH FRAMTIDSSEMINARIUM 14 MAJ Consultants for Strategic Futures.

Transkript

1 Höganäs 2030 SAMMANSTÄLLNING AV ANALYS OCH FRAMTIDSSEMINARIUM 14 MAJ 2012 Consultants for Strategic Futures.

2 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas resultaten av ett framtidsseminarium som genomfördes den 14 maj 2012 med representanter från Höganäs kommun, samt analysen av dokumentationen från seminariet. Syftet med rapporten är att ge en utgångspunkt för diskussion kring arbetet med den kommunövergripande översiktsplanen för Höganäs kommun. Följande huvudsakliga slutsatser kan dras av seminariet och analysen av Höganäs förutsättningar som kommun mot 2030: Höganäs är en framgångsrik kommun idag, men omvärlden ställer nya krav på kommunen mot Tunga drivkrafter och trender som identifierats i detta projekt ställer nya krav på Höganäs. Höganäs position i T-samhället: en boendekommun i Helsingborgsregionen. Även om man är geografiskt nära både Malmö/Lund och Köpenhamn är man sett till arbetspendlingsrelationerna främst en del av Helsingborgsnätverket. Höganäs högutbildade befolkning är en stor fördel för kommunen. I kommunen i stort och i näringslivet finns en stor andel med högre utbildning. Skolorna i kommunen levererar goda resultat. Detta är viktiga egenskaper i det kunskapsintensiva T-samhälle som växer fram. Befolkningstätheten är en viktig fråga. Redan idag är Höganäs en av de tätaste småkommunerna. Fortsätter kommunen att växa befolkningsmässigt blir frågan om exploatering av jordbruksmark viktigare att ta tag i. De unga i Höganäs vill flytta men många kan också tänka sig att flytta tillbaka, särskilt om de skaffar familj. Utmaningarna handlar om att bevara Höganäs har mycket som är bra redan. Bra skolor, jordbruksmark, turism, rekreationsmöjligheter, som det handlar om att bevara och bygga vidare på. Men även om att tänka nytt. Klimatförändringar innebär en anpassning av samhällsplaneringen till nya förhållanden, infrastrukturens utbyggnad kräver ökat regionalt samarbete. Fler innovatörer behöver lockas till kommunen och boendet behöver anpassas till nya målgrupper. Fyra scenarier bildar utgångspunkt för framtidsdiskussion. Osäkerheter kring infrastrukturutbyggnad och småstadens/landsbygdens attraktivitet i framtiden bildar fyra scenarier där Höganäs får olika roller. Kairos Futures rekommendationer inför det fortsatta arbetet med kommunens framtid är att tydliggöra vad kommunen vill vara på lite längre sikt för vem ska man vara attraktiv? Även att inte låta sig nöjas med kommunens framgångar idag, utan att ta tag i de utmaningar som identifierats. En tredje rekommendation är att i största möjliga utsträckning koppla upp kommunen mot Malmö/Lund/Köpenhamn, inte bara med Helsingborg. Slutligen rekommenderas att Höganäs tydligt identifierar vilka kommunens unika fördelsskapande tillgångar är, samt att man satsar på den växande besöksnäringen. 2(33)

3 INNEHÅLL Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Bakgrund och syfte... 4 Metod... 4 Arbetsgång... 5 Till läsaren: om rapportens uppläggning... 5 Omvärldsanalys... 6 Drivkrafter som påverkar Höganäs Trender som påverkar Höganäs... 7 Mot en T formad värld... 9 Höganäs i T samhället Arbetsmarknadsnätverket en verkligare verklighet? Kommuners roller i T-samhället T-kartan: T-index och boende/arbete-specialisering Framgångsfaktorer i T-samhället Storlek och koncentration Kunskapskapital och utbildningsnivå Kommunikationer och nätverk Faktor X: hänger alla med? Höganäs unga Vad är bäst i Höganäs lugn, närhet, trygghet Framtiden någon annanstans Utmaningar för Höganäs mot Resultatet av seminariet: utmaningar Lättplockad frukt Svårt men nödvändigt Scenarier för Höganäs framtid Vad är scenarier? Två huvudsakliga osäkerheter Kombineras till fyra scenarier Användning av scenarier Slutsatser och rekommendationer Om Kairos Future (33)

4 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Med anledning av att arbetet med en kommunövergripande översiktsplan för Höganäs kommun nu påbörjas genomfördes den 14 maj ett seminarium på temat Höganäs Syftet med seminariet var att få en samlad bild av Höganäs kommun i sin omvärld och de hot, möjligheter och utmaningar som kommunen har att möta i ett långsiktigt perspektiv. METOD Höganäs långsiktiga utveckling styrs av mer eller mindre påverkbara skeenden och faktorer. Som en del i arbetet med översiktsplanen skall långsiktiga strategier formas för kommunen. För att skapa robusta strategier gäller det att göra rimliga bedömningar av det egna utgångsläget, hur samhället kommer att utvecklas och de styrkor man har att bygga på för att nå dit man önskar. Omvärldsanalysen beskriver en möjlig utveckling och hjälper oss att förstå vilka krafter vi har att förhålla oss till, vilka hot och möjligheter vi har att möta. Vi kan säga att omvärldsanalysen talar om för oss vad vi BÖR göra. Men framtiden är inte en, utan flera, då den är delvis påverkbar. Vision och mål den önskvärda utvecklingen ger oss en riktning, ett önskvärt tillstånd att sträva mot. Visionen beskriver vad vi VILL göra. Vidare är de tillgångar som kommunen har, eller kan få tillgång till, viktiga medel för att möta omvärldens påverkan och nå visionen. Genom att förstå våra tillgångar och brister vet vi vad vi KAN göra. Visioner, målbilder och önskvärda framtider VILL ROBUSTA STRATEGIER Omvärldens krav i framtiden BÖR KAN Dagens tillgångar och hinder för utveckling I detta inledande underlagsarbete för översiktsplanen har vi med stöd i analys och fakta belyst omvärldens påverkan och kommunens utgångsläge samt identifierat utmaningar i ljuset av dessa analyser. Vi har således i första hand arbetat med BÖR-perspektiven i bilden. 4(33)

5 ARBETSGÅNG Underlagsanalys Med utgångspunkt i befintlig offentlig statistik och data, material från Höganäs kommun och med stöd av egenutvecklade metoder och modeller genomförde Kairos Future en sammanställning och analys av Höganäs grundläggande förutsättningar inför framtiden. Sammanställningen presenterades på ett seminarium den 14 maj där ett 30-tal representanter för Höganäs kommun deltog. Seminarium Seminariet genomfördes i fyra block som vart och ett inleddes med en kort tematisk föreläsning/presentation. Teman var Omvärldsanalys för Höganäs, Höganäs i T-samhället, Höganäs i jämförelse med andra kommuner samt Höganäs ungdomar. Efter respektive föreläsning fick deltagarna i grupper jobba med att identifiera utmaningar och idéer kring temat som kunde relateras till kommunens framtid. Under temat Omvärldsanalys för Höganäs fick deltagarna själva identifiera omvärldstrender och osäkerheter som påverkar Höganäs kommun mot Efter de fyra blocken fick deltagarna i grupper summera, prioritera och presentera sitt arbete. Analys och sammanställning av resultat Efter seminariet arbetade en mindre analysgrupp bestående av Mila Sladic, Jacob von Post och Erik Bredmar från Höganäs kommun, samt Karin Andersson och Peter Pernemalm från Kairos Future med att analysera resultatet av seminariet. Analysen bestod i att gruppera och prioritera de trender som seminariedeltagarna utpekat som viktiga och sammanställa osäkerheter inför framtiden till fyra scenarier. Analysen bestod även i att gruppera och prioritera de utmaningar som seminariedeltagarna utpekat som viktiga, samt gruppera seminariedeltagarnas idéer och härleda dem till respektive utmaningsområde. Resultatet av analysen dokumenterades, därefter skrevs denna rapport som en slutleverans av arbetet. TILL LÄSAREN: OM RAPPORTENS UPPLÄGGNING Rapporten redogör för huvuddragen i analysen av Höganäs förutsättningar mot Analysen bygger dels på det arbete som Kairos Future förberedde inför seminariet, dels på analysen av dokumentationen från deltagarnas arbete på seminariet. Först presenteras omvärldsanalysen, d.v.s. de trender och osäkerheter som seminariedeltagarna uppfattade som viktiga för Höganäs inför framtiden. Därefter följer en redogörelse för Höganäs position och roll i det Kairos Future kallar Tsamhället. Efter det följer en kommunjämförelse mellan Höganäs och relevanta kommuner, samt en redogörelse för ungas bild av Höganäs. Slutligen följer en sammanställning av viktiga utmaningar för Höganäs inför framtiden, några scenarier för framtiden, samt slutsatser och till sist rekommendationer från Kairos Future Varje delavsnitt sammanfattas kort på slutet för den som har begränsad tid att läsa rapporten mer ingående. 5(33)

6 OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys handlar om att lyfta blicken, använda fågelperspektivet och identifiera trender i omvärlden som kan komma att påverka Höganäs utveckling mot Trender är mönster i utvecklingen just nu och kan utgöra en plattform för resonemang om framtiden. Omvärlden är den värld som Höganäs påverkas av, men inte själv kan påverka. Förändringar i omvärlden kan ha stor påverkan på den egna verksamheten. Närvärlden är den arena där Höganäs agerar som en central aktör (t. ex med närregion, stat och företag). Här har Höganäs en viss, men begränsad möjlighet att påverka, men det finns andra aktörer med större inflytande. Invärlden i bilden inbegriper den geografiska kommunen Höganäs. Här har kommunorganisationen, det lokala näringslivet och medborgarna stort inflytande. Omvärld Närvärld Invärld Höganäs Närvärlden och delvis invärlden belyses i kommande avsnitt i denna rapport. Men först en utblick mot vad de stora omvärldstrenderna och strukturförändringarna innebär för samhällets förändring. I den här analysen presenteras den förhållandevis säkra utvecklingen. Den osäkra utvecklingen analyseras i ett antal scenarier i en senare del av rapporten. Prioriteringen av de säkra och osäkra trenderna gjordes genom att dessa av deltagarna i framtidsseminariet bedömdes ha en avgörande betydelse för omvärldsanalysens frågeställning: FRÅGESTÄLLNING FÖR OMVÄRLDSANALYS Vad i omvärlden påverkar möjligheterna att vara en attraktiv kommun för besökare, företag, boende? Tidshorisont: (33)

7 DRIVKRAFTER SOM PÅVERKAR HÖGANÄS Drivkrafter är övergripande samhällsförändringar med stor påverkan och driver i sin tur på och fram trender. I analysarbetet identifierades följande tunga drivkrafter: Teknikutveckling. Det som driver de mest omfattade förändringarna är en snabb teknikutveckling på alla tänkbara områden. Globalisering. Människor, varor, tjänster och kapital rör sig i allt högre utsträckning över nationsgränser. Individualisering. Vi går från ett samhälle där individen var underordnad kollektivet till att individen i högre utsträckning kommer i första rummet. Ökande klimatmedvetenhet. Klimatförändringar påverkar vissa regioner mer än andra, men alla behöver i högre utsträckning arbeta för att hindra den globala uppvärmningen. Urbanisering. Världen över flyttar fler och fler människor in i städer. Detta gäller såväl i Kina som i Sverige. 10 TRENDER SOM PÅVERKAR HÖGANÄS 10 huvudsakliga trender som påverkar Höganäs i omvärld och närvärld mot 2030 identifierades under seminariet och i det påföljande analysarbetet. Deltagarna fick prioritera vilka trender som de uppfattade som viktigast för Höganäs. De trender som deltagarna prioriterade och analysgruppen sedan har grupperat och namngett är: 1. Ökat regionalt samarbete. I takt med ökad rörlighet över inte bara över nationsgränser, utan även över regionala gränser ställs ökade krav på samarbete och samverkan mellan kommuner och regioner. 2. Ökad temporaritet. Världen förändras allt snabbare. Det beständiga blir allt mindre självklart, allt från att företag inte nödvändigtvis behöver stanna kvar i en viss kommun, till att människor väljer att flytta och byta jobb av olika anledningar. 3. Ökat behov av individuella lösningar och möjligheter. Individualisering medför krav på lösningar och möjligheter som passar mig som individ. Ökad efterfrågan på att produkter och tjänster ska anpassas till varje individ. 4. Ökad jakt på tidskvalitet. Trots att vi enligt SCB:s mätningar över svenskarnas tidsanvändning har mer fritid än någonsin upplever människor också mer tidsbrist än någonsin. Detta beror på att vi har högre krav på vad den tid vi har tillgänglig ska innehålla. 5. Turismen ökar i betydelse. Besöksnäringen är en näring som redan idag omsätter mer exportintäkter än bilexporten. Enligt UNWTO beräknas antalet ankomster till destinationer i norra Europa öka från 58 miljoner idag till 82 miljoner Samtidigt ökar konkurrensen om besökarna. 7(33)

8 6. Ökad klimatpåverkan. Höganäs är en kustkommun som utöver annan påverkan till följd av global uppvärmning påverkas av förhöjda vattennivåer. 7. Ökad hälsomedvetenhet. Synen på hälsa har förändrats från att enbart innebära frånvaro av sjukdom och krämpor. I allt högre utsträckning ställer människor krav på att må bättre än bra. Fler människor idag jobbar aktivt för att förbättra den egna hälsan. 8. Livet på nätet expanderar. Allt vi gjorde In Real Life igår gör vi i allt högre utsträckning på Internet. Vi umgås, söker information och inte minst handlar på nätet. 9. Andel äldre i samhället ökar. I takt med en högre levnadsstandard och att vi därmed lever längre ökar andel äldre i samhället. Detta innebär att försörjningskvoten de i arbetsför ålder jämfört med de andra ökar. Färre behöver i framtiden försörja fler. 10. Polariseringen ökar i kunskapssamhället. När arbetslivet förändras och blir mer kunskapsintensivt innebär det ökade möjligheter bland de som kan navigera i informationslandskapet, men ökade svårigheter för de som t. ex inte klarar skolan. Skillnaderna mellan de med låga inkomster och bland de med höga inkomster har ökat under en längre tid. Omvärldsanalysen i korthet Seminariedeltagarna och analysgruppen har identifierat fyra huvudsakliga drivkrafter som påverkar Höganäs attraktionskraft mot 2030: Teknikutveckling, globalisering, individualisering och urbanisering. Dessutom identifierade seminariedeltagarna och analysgruppen 10 trender med stor påverkan på Höganäs attraktionskraft mot 2030: Ökat regionalt samarbete, ökad temporaritet, ökat behov av individuella lösningar och möjligheter, ökad jakt på tidskvalitet, turismen ökar i betydelse, ökad klimatpåverkan, ökad hälsomedvetenhet, livet på nätet expanderar, andel äldre i samhället ökar, samt polariseringen ökar i kunskapssamhället. Dessa förändringar är sådant som Höganäs har mycket svårt att påverka men samtidigt måste ta hänsyn till framöver. 8(33)

9 MOT EN T FORMAD VÄRLD I ljuset av omvärldens förändringar, när vi blickar framåt mot det samhälle vi kommer att leva i under slutet av 2020-talet är det en värld som på flera väsentliga punkter kommer att skilja sig radikalt från dagens, även om varje förändring kommer att ske i många små steg. Vi ser en utveckling där den globala ekonomiska och politiska tyngdpunkten förflyttas. Datatekniken utvecklas explosionsartat med tillgänglig data och ökad beräkningskapacitet, information och kontakter. Närheten till tankar och idéer har kanske aldrig varit viktigare än nu och det urbana livet blir en allt starkare norm. Världen blir platt och krymper. Platt, därför att det går att nå ut och ta sig fram oavsett var man befinner sig rent geografiskt. Men vill man nå riktigt långt så gäller det att finnas i rätt sammanhang, på rätt plats på platser där det händer. Platserna kan vara såväl städer och regioner som företag och organisationer. Världen får också allt tydligare spetsar genom ökad grad av specialisering, klusterbildningar och koncentration. Medborgare flockas, likt flugor på sockerbiten, runt regionala hubbar som Malmö, Göteborg och Stockholm. Medarbetarna lockas på samma sätt till de mest intressanta miljöerna, de som kan erbjuda det alltfler söker mest, nämligen utveckling och intressanta kollegor. Den dragningskraft som attraktiva regioner har på medborgare och företag och som attraktiva företag har på talanger skapar ett självförstärkande system där framgång föder framgång, tillväxt göder tillväxt. Bredd och spets ger oss en T-värld, där vi förutom bokstavens form kan knyta an till T som i Tanke. Starkt förenklat skulle man kunna beskriva T-samhället som drivet av tre sammanlänkade krafter: En vertikal kraft, där koncentration och massa av människor, kunskap o.s.v. skapar gravitation mot ett centrum En horisontal kraft, där nätverk och uppkoppling mot omvärlden förser centrum med nya impulser, nya människor etc. och på så sätt förstärker den vertikala kraften En rotationskraft, där förmågan att genom systematik och processer omsätta nya impulser och De tre T-krafterna formar tillsammans ett T kunnande i strategiska aktiviteter, ny kunskap, produkter och erbjudanden förstärker den vertikala kraften och därmed ökar styrkan i T-et. Världskartan ritas om. Men vad innebär detta i praktiken för nationer, regioner och orter? Mer om detta i nästa avsnitt. 9(33)

10 HÖGANÄS I T SAMHÄLLET T-SAMHÄLLETS LOGIK Förtätning och specialisering Utmaningen för nationer och regioner handlar alltmer om att undvika att hamna vid sidan av utvecklingen, vid sidan av de gravitationsfält eller T:n där morgondagen skapas. Gör de det så ökar risken att sluta som borttynande avfolkningsbygder, oavsett om vi talar om småorter i Sverige eller döende industristäder ute i världen. Från kommunalt håll innebär det att man måste vidga blicken och se sig själv i relation till sin omgivning i högre grad än förr, och vänja sig vid tanken att man inte utgör hela det lokala ekonomiska system man verkar i. Detta har de flesta kommunpolitiker och tjänstemän redan förstått, men att därifrån gå till strategi och handling är inte alltid det lättaste. Här är det inledningsvis viktigt att identifiera den roll man fyller i systemet idag, för att därefter penetrera frågan om hur man tror att systemet kommer utvecklas i framtiden och vad detta innebär för ens egen roll. Genom ökad rörlighet går trenden vidare mot ökad förtätning och specialisering och där man idag kan se ett mönster inom vilket hela kommuner fyller mycket specifika roller, i mer integrerade regioner. Utvecklingen mot större integrerade regioner har i flera decennier fångats och följts i begrepp som arbetsmarknadsregion och funktionell region. Modellen med geografiska regioner baserade på arbetspendling till och från ett centrum har dock sina begränsningar. Det gränsfokus de skapar ger t. ex en föreställning av att alla kommuner som ingår i en region har likartade förhållanden till dess centrum. Så är mycket sällan fallet då pendling ofta sker i flera led (från Norduppland till Uppsala, från Uppsala till Stockholm t. ex). ARBETSMARKNADSNÄTVERKET EN VERKLIGARE VERKLIGHET? Om man i stället för regioner och gränser betraktar hela Sverige som ett nätverk av pendlingsrelationer försvinner regionmodellens problem. Med ett nätverksperspektiv på Sverige får vi en karta vi till stor del känner igen, men som samtidigt ger en rad nya insikter. Då geografi kommer att ersätts med relationer, är ekonomisk integration en minst lika betydelsefull måttstock. Kartan nedan över Sveriges kommuner är ritad efter styrkan i pendlingsrelationer (inkluderar veckopendling och distansarbete) kommuner emellan. 10(33)

11 Dalarna Värmland Norrbotten Stockholm Göteborg NORDVÄSTRA SKÅNE Skåne Översikt över det svenska arbetsmarknadsnätverket. Kartan är ritad med hjälp av simuleringsteknik där varje kommun är en punkt som stöter bort alla andra punkter, medan kommuner som har pendlingsrelationer till varandra hålls samman av dessa som om de vore gummiband. Observera att inget driver figuren till att likna den verkliga geografiska kartan annat än att intilliggande kommuner tenderar att ha pendlingsrelationer. Arbetsmarknadsnätverket presenterar en Sverigebild som på många sätt är mer korrekt än en vanlig karta. Här visas vilka kommuner som verkligen är isolerade från omgivningen, vilka som bildar integrerade regionala system och vilka som inte gör det. Det visar också var det finns oväntat starka eller svaga förbindelser, vilka orter som har dragningskraft på omgivningen och vilka som hamnar i skuggan av andra. Höganäs, Skåne och nordvästra Skåne Höganäs ligger geografiskt nära ett av Sveriges tre ordentliga T:n, Malmö/Lundnätverket med närliggande kommuner. Malmö/Lund är i sin tur en del av det riktigt stora Köpenhamns-T:et på andra sidan sundet. Innebär det då att Höganäs är en väl integrerad del av detta kraftfält? Inte riktigt. Studerar vi pendlingsrelationerna nedan (ju tjockare linjer, desto tätare relationer), alltså hur människor faktiskt rör sig på arbetsmarknaden, ser vi att Höganäs har en mycket intim pendlingsrelation med Helsingborg, ganska stark pendlingsrelation med Ängelholm, men inte någon betydande relation med Malmö/Lund. 11(33)

12 Ser vi till pendlingen över nationsgränserna från Höganäs, var det enligt senast tillgänglig data endast 158 personer som pendlade över nationsgränsen från Höganäs (främst förmodligen till Danmark). Trots att Höganäs ligger geografiskt nära både Malmö/Lund och Köpenhamn är kommunen snarast i arbetsmarknadsnätverket en del av den något mindre Helsingborgsregionen. Det bör understrykas att det absolut inte är fy skam Helsingborg är en av Sveriges större städer men Höganäs skulle också dra nytta av att vara ännu mer uppkopplat mot det större T:t Malmö/Lund/Köpenhamn utgör. Förklaringen till att Höganäs position i arbetsmarknadsnätverket är som den är har förmodligen mycket att göra med infrastruktur. Det går ingen järnväg till Höganäs som kopplar upp kommunen, och de större motorvägarna E4 och E6/E20 går förbi Höganäs. Kommunen blir inte en helt integrerad del av större flöden. KOMMUNERS ROLLER I T-SAMHÄLLET Historiskt är den viktigaste trenden på den regionala arenan att arbetsmarknader blir större och färre fanns fler än 175 lokala arbetsmarknadsregioner, 2008 var antalet mindre än 75. När lokala arbetsmarknadsregioner breder ut sig och blir större tenderar kommuner att specialisera sig och hitta roller i förhållande till omgivningen och dess förutsättningar. De två huvudinriktningarna som en kommun generellt kan ha är arbetskommun (där man utgör ett näringslivscentrum) eller boendekommun (där man erbjuder en attraktiv boendemiljö). Pendlingskvoten 1 är det mått som tydligast avgör vilken av dessa roller en kommun kan anses fylla i relation till andra kommuner. Utöver dessa två huvudinriktningar finns det andra specialiseringar som en kommun kan inrikta sig på såsom fritidscentrum (turist-/sommarstugeort genom vacker 1 Pendlingskvoten är dagbefolkningen genom nattbefolkningen. Det innebär att om kvoten är över 1 har man fler invånare under kontorstid som åker hem på kvällen och är därför en arbetskommun, medan en kvot under 1 indikerar motsatsen: en boendekommun. 12(33)

13 natur), råvarukälla (genom tillgång till ex skog eller gruva), handelscentrum (t. ex Ullared) eller transportcentrum (Helsingborg, Hallsberg, Nässjö). Dessa inriktningar är mindre beroende av att vara del av T-centrum eftersom de inte kräver samma dagliga närhet till andra platser och täthet av människor. Istället utnyttjas specifika tillgångar som finns i närområdet kring vilket ett eget, mer unikt näringsliv kan byggas. Det viktiga i T-samhället är att vara något av detta och fylla en funktion i relationen till omgivningen. Höganäs fyller en roll som boendekommun Tittar man på Höganäs pendlingskvot är det tydligt att Höganäs mer är en kommun där man bor än där man arbetar. Höganäs attraktiva läge längs kusten i närheten av en större stad erbjuder bra möjligheter för livskvalitet, samtidigt som det finns relativt gott om arbetsmöjligheter främst i Helsingborg. Därmed inte sagt att ingen jobbar i kommunen men kommunens inriktning är betydligt mer mot boende än mot arbete. T-KARTAN: T-INDEX OCH BOENDE/ARBETE-SPECIALISERING Kombinationen av regionalt T-index, d.v.s. i vilken utsträckning man är en del av ett stort T och arbets- kontra boendefokus avgör en kommuns identitet. Vilken roll har man i sitt regionala sammanhang och hur hög T-faktor i det regionala sammanhanget har som helhet? Nedan visas Höganäs position, samt två av jämförelsekommunerna som återkommer senare i rapporten. T-kartan har alla Sveriges kommuner inritade som punkter i ett diagram över dessa två egenskaper. Punkternas storlek visar storleksordningen på kommunernas befolkning och färgerna visar välmående och hur framgångsrik 2 kommunen är. De mest välmående kommunerna är gröna och de minst välmående i rött. 2 Framgångsmåttet är en sammanvägning av ett stort antal indikatorer inom tre huvudområden: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. 13(33)

14 Regionalt T-index LOMMA HÖGANÄS SIMRISHAMN Pendlingskvot, dag/nattbefolkning Sveriges kommuner med avseende på regionalt T-index samt specialiseringsinriktning. Punktstorleken visar befolkningsstorlek och färgen kommunalt välmående. Höganäs placerar sig således till vänster som utpendlingskommun (boendesspecialisering) och relativt långt ned då kommunen inte är fullt uppkopplad mot ett större T. En viktig slutsats när man tittar på olika kommuners position är att högt T-index ger framgång. På bilden nedan betecknar såväl färg som höjd välmående och framgång medan mer T-index placerar kommunen längre till höger i bilden. Vad vi snabbt kan se är att kommuner med högt regionalt T-index i genomsnitt är mer framgångsrika än de med lågt (gröna kommuner högt upp och till höger medan rödare kommuner är längre ner till vänster). LOMMA Framgång HÖGANÄS SIMRISHAMN Regionalt T-index 14(33)

15 En andra viktig slutsats är att boende/arbete-specialisering också är förknippat med framgång. På bilden nedan kan man tydligt se att specialisering mot såväl arbets- som boendekommun är förknippat med högre grad av framgång. De kommuner som är minst framgångsrika är tydligt grupperade mer mot mitten, d.v.s. utan tydlig specialisering. LOMMA HÖGANÄS Framgång SIMRISHAMN Pendlingskvot, dag/nattbefolkning Högre deltagande i ett T-centrum medför också att kommunerna kan bli mer specialiserade: högre regionalt T-index låter en kommun ligga längre ut mot sidorna mot specialiseringar som sovstad kontra arbetsplats. Vid lågt regionalt T-index är vinsten med specialisering inte lika självklar. Statistiken visar att en boendespecialisering inte ger någon större fördel vid lågt regionalt T, medan arbetsspecialisering gör det. Det kan till viss del utläsas från T-kartan då de allra rödaste punkterna tenderar att ligga långt ner och nära mitten. Mot bakgrund av detta kan det vara en bra idé för Höganäs att behålla, och om möjligt stärka, sin roll som boende- och utpendlingskommun i närregionen, men även att i högre utsträckning koppla upp sig mot ett större T. Med detta sagt är det naturligtvis viktigt att inte lägga alla ägg i en korg och sluta bry sig om näringslivet i kommunen. 15(33)

16 Höganäs roll i T-samhället i korthet Alla länder, regioner och kommuner möter vad vi kallar T-samhället. I T- samhället är det viktigt att vara spetsig, specialiserad och riktigt bra på det man gör, men även att ha bredd, med uppkoppling mot andra dynamiska centra eller T:n. I T-samhället är Höganäs kommun: Starkt uppkopplat mot Helsingborgsregionen, men med svagare koppling mot Malmö, Lund och Köpenhamn. Höganäs är i mindre utsträckning uppkopplad mot ett större T jämfört med t. ex Lomma. Detta är en nackdel, då uppkoppling mot ett stort T leder till framgång. En kommun inriktad mot boendespecialisering snarare än arbetsspecialisering. Detta är en fördel, då specialisering ofta leder till framgång. Specialiseringen mot antingen boende eller arbete blir dock i högre utsträckning en fördel ju mer uppkopplad man är mot ett stort T. Analysen för Höganäs visar att ju mer integrerad kommunen blir i Öresundsregionen, desto större fördel kan kommunen dra av att vara specialiserad mot boende. Det är dock viktigt att inte lägga alla ägg i en korg och strunta i näringslivet. Presentation av utmaningar för Höganäs kommun i T-samhället på seminariet 16(33)

17 FRAMGÅNGSFAKTORER I T- SAMHÄLLET För att bättre förstå Höganäs förutsättningar i det framväxande T-samhället kan man närmare studera framgångsfaktorer i T-samhället (Storlek, Kunskap, Nätverk, samt en faktor X). Vi har valt att jämföra Höganäs med närliggande kommuner, eller kommuner av liknande storlek och förutsättningar. Dessa jämförelsekommuner är Lomma, Ängelholm, Helsingborg, Laholm och Simrishamn. STORLEK OCH KONCENTRATION Svagt ökande befolkning i Höganäs Höganäs har en svagt ökande befolkning med ett högt inrikes flyttnetto, ett genomsnittligt utrikes flyttnetto, men ett lågt barnafödande. Sett till åldersstrukturen växer andelen äldre (65+) stadigt, medan andelen unga vuxna (21-29) minskar. Ökningen i gruppen år har planat ut efter en period av stabil ökning. De unga (0-20) ligger relativt konstant runt 6000 personer. Demografisk utveckling Höganäs ( ) år år år år Siffrorna för Höganäs kan jämföras med Simrishamn, som har en minskande befolkning (se bild nedan). I Simrishamn har skillnaden mellan andelen äldre (65+) andelen unga (0-20) sedan i mitten på 90-talet ökat. Även i åldersgruppen år minskar befolkningen. Man kan även jämföra med hur det ser ut i Lomma. Även här ökar befolkningen bland de äldsta, men även kraftigt i åldersgrupperna och Till skillnad från i Simrishamn har Lomma i hög utsträckning attraherat barnfamiljer, vilket har lett till en ökad befolkning inte bara bland de äldre. Befolkningsutvecklingen i Lomma är också en av de snabbast ökande i Sverige. 17(33)

18 Demografisk utveckling Simrishamn (vänster) Lomma (höger) ( ) år år år år år år år år För Höganäs kan det vara värt att ställa sig frågan åt vilket håll man är på väg mot att bli mer som Simrishamn eller mer som Lomma? Vilket vill man helst vara? En av Sveriges tätaste småkommuner fördel eller nackdel? Befolkningsstrukturen handlar inte bara om storlek, utan också om täthet. Höganäs är inte en stor kommun, men däremot är den ovanligt befolkningstät för sin storlek, vilket kan utgöra en fördel, då det underlättar för rörlighet och utbyte mellan idéer, varor och tjänster. Frågan är dock mer komplicerad än så. Höganäs har redan idag en levande landsbygd, med en spridd villabebyggelse utanför tätorter. Av Höganäs knappt invånare bor endast ca 8000 i Höganäs tätort. Givet att exploateringstrycket på jordbruksmarken är en viktig fråga i kommunen idag är tätheten i Höganäs en viktig fråga att ta i beaktande inför en utveckling där befolkningen ökar. KUNSKAPSKAPITAL OCH UTBILDNINGSNIVÅ Hög utbildningsnivå Andelen högutbildade (med minst ett års högskolestudier) bland Höganäs invånare är hög, betydligt högre än i mediankommunen (markeras av den streckade linjen i diagrammen nedan). Detta gäller i befolkningen i stort, men även inom näringslivet. Endast Lomma har en högre utbildningsnivå av jämförelsekommunerna. Sett till patentansökningar ligger Höganäs i topp, vilket indikerar spets och ett näringsliv i framkant. 18(33)

19 Andel högutbildade 95 Andel högutbildade i privat sektor Patentansökningar per 1000 inv. Höganäs Helsingborg Ängelholm Simrishamn Lomma Laholm Hög utbildningsnivå i Höganäs. Av 290 möjliga kommunpoäng får Höganäs 258, 263 och 276 poäng ovan, vilket betyder att man är en högt rankad kommun med avseende på utbildningsnivå och stark och effektiv skola! I kommuner med hög utbildningsnivå är i regel också skolorna bra med avseende på betyg och behörighet. Detta gäller även i Höganäs. Men även om man rensar statistiskt för utbildningsnivån i kommunen visar det sig att skolorna i Höganäs är bland de bättre i Sverige. Framgångsfaktorn kunskap är ett starkt kort för Höganäs. KOMMUNIKATIONER OCH NÄTVERK Den tredje framgångsfaktorn i T-samhället vid sidan av storlek och kunskapskapital handlar om uppkoppling, vilka nätverk man som kommun deltar i. Dels kan man titta på näringslivets uppkoppling. I termer av hur många som arbetar med att producera varor och tjänster till en annan marknad än den lokala, ligger Höganäs något bättre till än den genomsnittliga kommunen. Detta gäller även på importsidan, Höganäs har fler importföretag än många andra kommuner. Tittar man på i vilken utsträckning människor deltar i nätverk (mätt som flygavgångar i regionen, pendlingsintensitet över kommungränsen, samt LinkedInmedlemmar per 1000 invånare) kan vi konstatera att Höganäs även här är mer uppkopplade än andra. Återigen är det Lomma som presterar bättre än Höganäs på indikatorerna. 19(33)

20 Flygavångar i FAregionen Pendlingsintensitet Linkedinmedlemmar per inv Höganäs Helsingborg Ängelholm Simrishamn Lomma Laholm Relativt hög uppkoppling i Höganäs. Av 290 möjliga kommunpoäng får Höganäs 234, 216 och 241 poäng ovan, vilket betyder att man är en ganska högt rankad kommun med avseende på uppkoppling. Utöver indikatorerna ovan är turism en viktig indikator på kommunens kontakter med omvärlden, dessutom en framtidsbransch som identifierats som en av de viktiga trenderna på seminariet. Höganäs har i förhållande till sin storlek en stark turism, med relativt många gästnätter och turistattraktioner. Det är däremot oklart i vilken utsträckning turismen ger stora intäkter till kommunen. FAKTOR X: HÄNGER ALLA MED? Förutom de indikatorer som ingår i T-logiken finns det andra indikatorer som kan hjälpa en kommun till framgång. Vi kallar dessa för faktor X och handlar om i vilken utsträckning utveckling når kommunens alla medborgare. Bland trenderna ovan konstaterades att polariseringen ökar mellan de som är inne i värmen och de som står utanför. I någon mån avser faktor X att mäta kommunens sociala kapital. Höganäs presterar bra på de indikatorer som kan härledas till faktor X. Kommunen har ett lågt ohälsotal, relativt låg arbetslöshet, samt ett lågt beroende av ekonomiskt bistånd. 20(33)

21 Lågt ohälsotal Låg arbetslöshet Lågt beroende av ekonomiskt bistånd Höganäs Helsingborg Ängelholm Simrishamn Lomma Laholm De flesta hänger med i Höganäs. Av 290 möjliga kommunpoäng får Höganäs 255, 188 och 263 poäng ovan, vilket betyder att man är en ganska högt rankad kommun med avseende på faktor X: att alla hänger med. Framgångsfaktorer för Höganäs i T-samhället i korthet Den samlade bilden av hur pass T-ig Höganäs är som kommun med avseende på framgångsfaktorer kan sammanfattas i följande punkter: Höganäs är en mindre kommun, med en svagt växande befolkning. Storleken är inte kommunens starkaste kort i T-samhället. Befolkningstätheten är en viktig fråga om kommunen fortsätter växa. Utbildningsnivån och kunskapsintensiteten i näringslivet är hög. Skolorna i Höganäs är också mycket bra. Här har Höganäs starka konkurrensfördelar. Höganäs invånare är uppkopplade, näringslivet är hyfsat uppkopplat. En redan stark turism är ett viktigt utvecklingsområde för kommunen. Höganäs karaktäriseras av att de flesta invånarna i kommunen hänger med, även om arbetslösheten kunde vara lägre. Tittar man på Höganäs som enskild kommun karaktäriseras Höganäs som en kommun med relativt höga T-poäng. För en mindre kommun, som inte kan växa till en storstad över en natt är det istället en nyckelfaktor att vara uppkopplad till urbanitet. Här har Höganäs en helt ok situation idag med sin täta relation till Helsingborg. Vill man klättra ytterligare på T-stegen bör man i högre utsträckning koppla upp sig mot Malmö/Lund/Köpenhamn. 21(33)

22 HÖGANÄS UNGA I december 2008 genomförde Kairos Future sin hittills största ungdomsstudie, Drömsamhället, i samarbete med Wyatt Media Group ungdomar i åldrarna fick svara på frågor om sina framtidsdrömmar och hur man ser på orten där man bor gjordes en uppföljande studie. Nedan följer en sammanställning av svaren från unga i Höganäs. I de flesta avseenden är ungdomar lika varandra oavsett landsände. Storstadens puls och möjligheter lockar, även om landets ro och närhet också kan uppskattas. Majoriteten av tjejer och killar i Sverige tänker flytta efter skolan, en något mindre andel i storstäder. Av landets unga svarar t. ex 81 % att de tänker flytta efter skolan. Bland de som bor i storstad är siffran lägre; 65 %. VAD ÄR BÄST I HÖGANÄS LUGN, NÄRHET, TRYGGHET Unga i Höganäs uppskattar, som andra ungdomar i mindre orter, lugnet, närheten till naturen och tryggheten. Det som sticker ut jämfört med orter av liknande storlek är att man i högre utsträckning uppskattar att det är rent och snyggt. Beträffande det som uppfattas som sämst i kommunen lider Höganäs av det som de flesta mindre orter lider av, dålig shopping, inget att göra etc. FRAMTIDEN NÅGON ANNANSTANS Höganäs är likt kommuner av motsvarande storlek. De unga ser ofta framtiden någon annanstans. På frågan Kan du se en framtid för dig själv på den ort du bor nu svarar 62 % nej, medan 38 % instämmer i påståendet. Liksom de flesta ungdomar planerar en överväldigande majoritet (91%) att flytta från kommunen inom 10 år. Nästan alla kommer att flytta Planerar du att flytta ifrån den ort där du nu bor under de närmsta 10 åren? 13% Nej 9% 18% Orter mindre än 50K invånare Övriga Sverige Ja 82% 87% Höganäs 91% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 22(33)

23 men en majoritet kan dock tänka sig att flytta tillbaka! Tror du att du kommer att flytta tillbaka? Nej 29% 42% 41% Ja, men först när jag är gammal Ja, men bara om/när jag har barn/familj 18% 17% 19% 27% 26% 42% Orter mindre än 50K invånare Övriga Sverige Höganäs Ja 13% 16% 10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Däremot är det en majoritet av ungdomarna som anger att de kan tänka sig att flytta tillbaka till Höganäs. Detta gäller i synnerhet om man skaffar barn/familj, här sticker Höganäs ut mot övriga Sverige och kommuner av liknande storlek. För kommunen är det viktigt att ge ungdomarna en bra uppväxt, med bra skola, bra vuxna och minnesvärda upplevelser. Att inte släppa kontakten när de unga lämnar. Att finnas på deras mentala karta när de själva funderar på var de vill att de egna barnen skall växa upp. Ungas bild av Höganäs i korthet Ungdomarna i Höganäs (15-19 år) ser i stort på sin kommun som de flesta andra unga gör, i synnerhet de som bor i kommuner av lite mindre storlek. Unga i Höganäs anger att: Det bästa med Höganäs är att det är lugnt och tryggt. I högre utsträckning uppskattar man även att det är rent och snyggt. Det sämsta med Höganäs är att det inte händer så mycket. Det är inte så bra shopping och finns inte så mycket att göra. De kommer flytta från Höganäs. 9 av 10 unga planerar att flytta de närmaste 10 åren. De kan tänka sig flytta tillbaka. Trots att nästan alla vill flytta från kommunen kan även en majoritet tänka sig att flytta tillbaka, särskilt om de har barn/familj. För alla kommuner är det i det närmaste lönlöst att försöka behålla unga i kommunen till dess att de blir vuxna. Utmaningen ligger snarare i att i så hög utsträckning som möjligt locka tillbaka dem i ett senare skede i livet. 23(33)

24 UTMANINGAR FÖR HÖGANÄS MOT 2030 RESULTATET AV SEMINARIET: UTMANINGAR Under seminariets gång fick deltagarna kontinuerligt identifiera utmaningar för kommunen i ljuset av de analyser och framtidsbilder som avhandlades. Prioriterade utmaningar kunde sammanfattas i ett antal strategiska utmaningar. Med strategiska menas att de är avgörande att hantera för Höganäs med det utgångsläge man har och i den omvärld man befinner sig. Utmaningarna bedömdes efter hur pass stora insatser som krävs för att möta dem. De som krävde en mindre insats kategoriseras nedan som lättplockad frukt, medan de som kräver en större insats kategoriseras som svårt men nödvändigt. Viktigt att påpeka är dock att ingen utmaning möts i en handvändning, utan kräver målmedvetet arbete. Under seminariet togs även en stor mängd konkreta idéer för åtgärder fram, som svar på utmaningarna, dels som svar på hur Höganäs kan dra nytta av sina unika tillgångar. Nedan presenteras exempel på idéer, men det finns många fler dokumenterade idéer i arbetsmaterialet från projektet. LÄTTPLOCKAD FRUKT Nedan beskrivs de åtta strategiska utmaningarna kategoriserade som lättplockad frukt med exempel på idéer för att möta dessa. Anpassa för fler äldre i kommunen. Kommunen behöver förbereda sig på en högre andel äldre i kommunen, utbudet till dem behöver utvecklas och matchas. Idé: Särskilda senioraktiviteter. Klimatsmart samhällsplanering. I planeringen behöver man ta höjd för förhöjda havs- och grundvattennivåer, bygga energieffektivare byggnader och underlätta för en energieffektivare produktion. Idé: underlätta för cykeltrafik. Hushålla med jordbruksmark. Det behövs utrymme för matproduktion, jordbruksmarken är en resurs som används, men bidrar även till attraktiv livsmiljö. Idé: Skydda Kullabygdens varumärke/identitet. Utveckla Höganäs besöksnäring. Besöksnäringen är en växande bransch, där Höganäs har stor potential. Besöksnäringen behöver vara mer säsongsoberoende. Tillgänglighet, information och paketering kan förbättras. Idé: Växla upp turistbyrån, kommunens ansikte mot besökarna. Fler möjligheter till rekreation, kultur och hälsa. Fler möjligheter för rekreation och kultur för att främja hälsa och livskvalitet. Naturen kan tillgängliggöras och småskaligheten behöver värnas. Idé: Rehab kopplat till småskalighet och lugn. 24(33)

25 Locka barnfamiljer. Höganäs är redan idag attraktivt för barnfamiljer, det gäller att fortsätta vara attraktivt, med bra skola och hög trygghet. Idé: Bygg för målgruppen barnfamiljer. Förbättra en bra skola. I valfrihetens tid råder konkurrens mellan skolor. Skolan är en central faktor för attraktivitet, främst Kullagymnasiet behöver vara fortsatt konkurrenskraftigt, de bästa lärarna ska söka sig till Höganäs. Idé: Spetsutbildning inom natur/kultur. Underlätta för innovationsverksamhet bland mindre företag. Verka för att locka och behålla innovatörer till Höganäs. Innovatörer ska känna att de kan fortsätta utveckla sina idéer i Höganäs. Skapa möjligheter för samarbete och klusterbildning, minimera byråkratin. Idé: särskilda innovationsdagar. SVÅRT MEN NÖDVÄNDIGT Nedan beskrivs de åtta strategiska utmaningarna kategoriserade som svårt men nödvändigt med exempel på idéer för att möta dessa. Skapa den urbana byn. Höganäs behöver ett centrum med folkliv, där det händer saker. Stadskärnan behöver bli en plats för puls, kulturliv och spontana möten. Idé: Bokaler" där bostäder och verksamhetslokaler samsas. Attrahera och förbättra för ungdomar. Ungdomar flyttar från Höganäs, de ska vilja flytta tillbaka i framtiden. Samtidigt gäller det att förbättra för de som finns kvar. Idé: Ungdomsbostäder, compact living. Utveckla handeln. Handeln i kommunen behöver vidareutvecklas och specialiseras för att vara konkurrenskraftig. Utmaningen ligger i att fler handlar på andra ställen, på nätet, i Helsingborg o.s.v. Då gäller det att det finns unika anledningar att handla i Höganäs. Idé: Portobello Road i Höganäs. Rätt boende för rätt målgrupp. Vilka målgrupper ska Höganäs i huvudsak vara attraktivt för? Identifiera de målgrupper där Höganäs har mest att ge. Samtidigt behövs ett brett utbud med varierat boende. Idé: Bygg fler villor för människor med köpkraft. Infrastruktur och kommunikation. Det behövs bra kommunikationer till Malmö/Lund/Köpenhamn, men även till Helsingborg. Även digital infrastruktur behöver förbättras. Idé: Fler linjer på landsbygden. Regionalt samarbete. Det gränsöverskridande samarbetet behöver stärkas kring de frågor som inte kan lösas inom kommunen (t. ex infrastruktur). Avgörande att utarbeta Höganäs position i gränsöverskridande frågor. 25(33)

26 Idé: Se tillgångar utanför kommunen och integrera dem till tillgångar för Höganäs (t. ex Väla köpcentra). Positionering och marknadsföring. Profilering av Höganäs kommun. Man behöver formulera och kommunicera vad Höganäs kommun är och vilka fördelarna med kommunen är. Idé: Marknadsföring av originella sporter som kan utövas i Höganäs. Motverka polarisering. I en mer kunskapsintensiv värld finns en risk att fler, främst de som inte klarar skolan, halkar efter. Risk finns att samhället blir mer skiktat. Idé: Utveckla medborgardialog och sociala projekt. Höganäs utmaningar i korthet Under seminariet var det tydligt att deltagarna uppfattade Höganäs som en mycket bra kommun, vilket även analysen av kommunens styrkor i T- samhället visar. Dock står kommunen inför betydande utmaningar som delas upp i: Lättplockad frukt. Viktiga utmaningar som är lättare att möta. Ofta utmaningar som handlar om att behålla och utveckla det som redan är bra, t. ex en bra skola, stark turism, lugn och småskalighet. Svårt men nödvändigt. Viktiga utmaningar som kräver en stor insats för att bemöta, ofta sådant som inte finns i kommunen idag, t. ex att utveckla infrastruktur och kommunikationer, bygga rätt bostäder för rätt målgrupp och skapa urbanitet i en mindre kommun. För alla kommuner som går bra gäller det att vara på tårna och tänka framåt för att bli ännu bättre och inte bli alltför nöjd. Utmaningarna ovan visar att det finns många förbättringsområden framåt, trots att läget ser bra ut idag. Analysgruppen grupperar och prioriterar utmaningar som deltagarna identifierat på seminariet 26(33)

27 SCENARIER FÖR HÖGANÄS FRAMTID I arbetet med omvärldsanalysen identifierades två, för Höganäs utveckling, betydelsefulla osäkerheter inför framtiden, vilket gjorde det lämpligt att utarbeta scenarier för Höganäs framtid utifrån dessa. VAD ÄR SCENARIER? Scenarier visar alternativa bilder av framtiden. De hjälper oss att ifrågasätta invanda synsätt och att skärpa strategier och skapa handlingsberedskap för det oväntade. De hjälper oss att hantera risk och osäkerhet. Medan omvärldsanalysen beskriver den förhållandevis säkra utvecklingen, beskriver scenarierna den osäkra. I varje scenario ingår de säkra trenderna, dock med ibland olika uttryck beroende på vilken alternativ framtid som beskrivs. För mer om scenarier, se boken Scenarioplanering, länken mellan framtid och strategi (Lindgren & Bandholdt, Konsultförlaget 2008). TVÅ HUVUDSAKLIGA OSÄKERHETER Seminariedeltagarna hade till uppgift att i omvärldsanalysarbetet inte bara identifiera säkra trender, utan även osäkerheter inför framtiden. Osäkerheterna handlade om två teman, där det ena temat var infrastruktur. Kommer infrastrukturen att byggas ut så att Höganäs blir mer uppkopplat mot omvärlden, eller uteblir investeringarna? INFRASTRUKTUR BYGGS INTE UT INFRASTRUKTUR BYGGS UT Den andra återkommande osäkerheten handlar om huruvida mindre städer och landsbygd kommer att upplevas som attraktiva för människor år 2030? En utveckling mot fortsatt urbanisering uppfattas som säker, men i detta urbaniseringsklimat hur stark kommer mindre städer och landsbygdens attraktion vara som en mottrend mot urbaniseringen? SMÅSTAD/ LANDSBYGD MINDRE ATTRAKTIVT SMÅSTAD/ LANDSBYGD ATTRAKTIVT KOMBINERAS TILL FYRA SCENARIER Kombinerar man de båda osäkerheterna framträder ett s.k. scenariokors, med fyra scenarier beroende på osäkerheterna. Analysgruppen har arbetat med att beskriva hur framtiden kan tänkas se ut i respektive scenario. Scenarierna har benämnts: 27(33)

28 Scenario A: Den uppkopplade förorten Scenario B: Charmig småstad i händelsernas centrum Scenario C: Isolerad småstad på dekis Scenario D: Bondesamhället 2.0 Scenarierna bör betraktas som en utgångspunkt för diskussion, snarare än att något av definitivt kommer att inträffa. Sannolikt finns år 2030 spår av varje scenario. INFRASTRUKTUR BYGGS UT Den uppkopplade förorten Charmig småstad i händelsernas centrum SMÅSTAD/ LANDSBYGD MINDRE ATTRAKTIVT SMÅSTAD/ LANDSBYGD ATTRAKTIVT Isolerad småstad på dekis Bondesamhället 2.0 INFRASTRUKTUR BYGGS INTE UT I scenario A: Den uppkopplade förorten har utbyggnad i infrastruktur varit omfattande. Det är goda förbindelser till såväl Helsingborg, som till Malmö/Lund/Köpenhamn. Däremot upplevs det inte som särskilt attraktivt att bo i mindre städer eller på landsbygden. I och med att trycket på storstäderna ökar kommer resurssvagare människor som inte har råd att bo i större städer i högre utsträckning än idag söka sig till Höganäs, vilket kan innebära ökande social polarisering. I detta scenario är Höganäs i hög utsträckning ett kollektivtrafiksamhälle. Befolkningsökningen är relativt stark, attraktionen ligger i goda förbindelser med Helsingborg och Malmö/Lund/Köpenhamn. Befolkningen och näringsliv i kommunen kommer i huvudsak koncentreras kring tätorter och kollektivtrafik. Det blir tuffare för lokal handel och service att stå sig i konkurrensen med storstäderna. Ett exploateringstryck från politiken finns främst på jordbruksmark i tätort och nära kollektivtrafik. Besöksnäringen blir viktig för att bredda näringslivet. Utmaningar som blir mer betydelsefulla i detta scenario är för Höganäs att lyckas vara konkurrenskraftig med storstadens lättillgängliga utbud, vilket bl. a kommer sätta press på skola, service och handel att bli ännu bättre. Det blir det även extra viktigt att vara urban i det lilla och att motverka social polarisering. 28(33)

29 I scenario B: Charmig småstad i händelsernas centrum har även här utbyggnad i infrastruktur varit omfattande. Dessutom upplevs det som attraktivt att bo i en mindre stad eller på landsbygden. Den mindre orten är attraktiv, köpstarka medborgare väljer Höganäs. En gräddhyllefiering av Höganäs med mindre mångfald i kommunen är trolig. I detta scenario är Höganäs i hög utsträckning ett kollektivtrafiksamhälle, men även ett bilsamhälle. Inflyttningstrycket är starkt på grund av småstadens attraktionskraft, Höganäs har stora möjligheter till boendespecialisering. Befolkningen i kommunen kommer att vilja söka sig till gräddhyllor i kommunen. Fler mindre tjänsteintensiva företag startas i kommunen. Jordbruksmarksfrågan är en stridsfråga, då kapitalstarka intressen vill bygga ut. I detta scenario finns god potential att locka köpstarka turister. Den utmaning som i synnerhet blir mer betydelsefull i detta scenario är för Höganäs att hushålla med jordbruksmark som kommer att vara utsatt för ett starkt exploateringstryck. I scenario C: Isolerad småstad på dekis har utbyggnaden i infrastruktur uteblivit. Inte heller upplevs det som attraktivt att bo i en mindre stad eller på landsbygden. Många av de som har möjlighet flyttar från Höganäs, medan resurssvagare grupper blir kvar. I detta scenario är Höganäs i hög utsträckning ett cykelsamhälle, med befolkning koncentrerad kring tätorter och mindre utbyggd kollektivtrafik. Befolkningen minskar, eller är konstant, då det inte bedöms som särskilt attraktivt att bo i en mindre ort/på landsbygden. Attraktionen kan vara av museal karaktär, där traditioner bevaras. I detta scenario blir centralorten viktigt, då den kan erbjuda någon form av urbanitet. Den lokala servicen och handeln riskerar att utarmas. Svagt eller minskande exploateringstryck på jordbruksmark. Viktigt att i största möjliga utsträckning locka turister till kommunen för att stärka näringslivet. I detta scenario blir de flesta utmaningarna tuffare. Att behålla service och handel till en ökad andel äldre blir viktigare, liksom att se till att kvaliteten på skolor upprätthålls och att bekämpa social polarisering. I scenario D: Bondesamhället 2.0 har utbyggnaden i infrastruktur uteblivit, men det upplevs som attraktivt att bo i en mindre stad eller på landsbygden. Nya företagsamma personer flyttar till Höganäs för att leva en lantlig livsstil. Dessa personer har nya krav på kommunen, men bidrar också med inflöde av nya idéer. I detta scenario är Höganäs i hög utsträckning ett bilsamhälle, med befolkning utspridd utanför tätorter och mindre utbyggd kollektivtrafik. Befolkningen ökar det bedöms som särskilt attraktivt att bo i en mindre ort/på landsbygden. 29(33)