RST STALL ROSÉ ANDELSHÄST & VÄLGÖRENHET OSKAR UNG TRAVTALANG STUDIE OM HÄSTENS MUNHÄLSA

Transkript

1 RST TravSPORT EN TIDNING FÖR MEDLEMMAR I RIKSFÖRBUNDET FÖR SVERIGES TRAVHÄSTÄGARE 2013 STALL ROSÉ ANDELSHÄST & VÄLGÖRENHET OSKAR UNG TRAVTALANG STUDIE OM HÄSTENS MUNHÄLSA

2 05 Ledare 06 Oskar årets Stig H-stipendiat 12 Stall Rosé 16 Hästhållning nära tätort INNEHÅLL NR RST Riksförbundet för Sveriges Travhästägare Hästsportens Hus Stockholm Hästägarföreningarna når du via vår hemsida info@travhastagare.se Styrelse Anders Holmqvist, ordförande Christer Häggström, ekonomiansvarig Tel: Maj-Britt (Maja) Karlsson, sekreterare Tel: Berth Ottoson, ledamot Ulf Bergström, ledamot Mikael Melefors, ledamot Richard Smith, ledamot Curt-Olof Dahl, ledamot Berit Bjuhr, ledamot Hur påverkar tävling munhälsan 22 Gävletravets Travskola 26 Notiser 28 Kvarka - fruktad luftvägssjukdom 33 Notiser 35 BAS-dag på Färjestadstravet RST Travsport Tidningen RST Travsport utkommer en gång per år. Redaktör Anne Adre Isaksson anne.adre@telia.com Ansvarig utgivare Anders Holmqvist Layout Lena Karlsson lena@nostra.se Annonsförsäljning Ulf Bergström, Tryckeri Grafiska Punkten, Växjö ISSN Travare med ny karriär 40 Åby Framtid 42 RST-nytt 42 Styrelsen tycker 44 RST-nytt 46 RST-nytt Omslagsbilden: Kanal 75 RST TRAVSPORT NR

3 Alla måste bidra inte bara hästägarna I tider med en kärv spelmarknad beroende på kraftigt ökad konkurrens från skattebefriade utländska spelbolag, samtidigt som vi tvingas leva med ett dåligt avtal med staten, krävs radikala grepp för att få ordning på travets ekonomi. Pengar som inte finns kan naturligtvis inte användas, och det har gjort att medlen till oss aktiva inom travet redan minskat med cirka 65 miljoner under Dessa beslut togs i två omgångar under året och verkställdes i april och augusti. Torsdagen den 28/11 tog ATG ytterligare ett sparpaket på cirka 35 miljoner i dessa medel. Beslutet är som sagt ATG:s, men vi aktiva har varit representerade i en resursgrupp för att diskutera hur detta skall kunna ske på minst dåliga sätt. Det gäller ju att ge och ta, och vårt primära mål i diskussionerna har varit att inte försämra unghästsatsningen. Dels genom att bevara prisnivån i dessa lopp och även att inte ytterligare minska på tvåårspremien, och här har vi fått gehör för våra krav. Vi har också fått ett löfte att banorna nästa år inte tillåts att använda prispengar till annat än just prispengar. I år används cirka 20 miljoner av det som skulle vara pris- och uppfödarmedel till driften av travbanorna! LEDAREN ANDERS HOLMQVIST Naturligtvis måste pengarna tas någonstans, men när vi drabbas av så stora nedskärningar är det naturligtvis ett krav från oss aktiva att det sparas i motsvarande grad även på övriga medel inom ST:s och ATG:s (inkl Kanal 75) verksamheter. Detta är ett krav vi tydligt framfört i resursgruppen. Tyvärr känner vi att man inte lyckats med detta i tillräckligt hög grad detta år utan man har i praktiken nästintill gasat på på samma sätt som tidigare! Inför 2014 har vi från BAS-organisationerna framfört det absoluta kravet att ägarna till ATG, dvs vi aktiva och travsällskapen genom vår huvudorganisation ST, ger tydliga ägardirektiv till hur mycket som ATG skall spara i sin budget. Det är också viktigt att alla sådana siffror, såväl inom ST som ATG, i dessa transparensens tider tydligt redovisas för alla ägare, dvs oss! När det gäller kanal 75 möts vi ofta av den berättigade frågan hur många reportrar och sk tipsexperter som behövs. Även om det enligt ATG är småpengar i deras totala budget blir det miljoner när det summeras, pengar som i stället borde gå till hästägarna! När spelet på trav ökade kraftigt år efter år berömde man sig av lyckad marknadsföring och utveckling av kanal 75:s utbud. Nu när spelet sjunkit i två år, och prognosen är ju fortsatt negativ, måste man väl också i konsekvensens namn utreda om pengarna som satsas på detta är befogat. Det och mycket mer måste bli noga utrett i det av ATG:s VD Hasse Skarplöth nyligen presenterade manifest som skall göra ATG till Nordens största spelbolag, ett bra initiativ till att få ett nytänk inom dess verksamhet. Men - målet med manifestet borde väl i stället för att bli störst vara att bli det mest lönsamma spelbolaget! Alla travsällskap, med stor som liten verksamhet, sitter nu också i trångmål om hur man skall få hjulen att snurra runt i framtiden. Det nya, i och för sig nödvändiga, paketet om banornas uppdrag kommer ju att slå hårt mot banornas ekonomi i form av minskade grundbelopp. Samtidigt har flera banor också en stor underhållsskuld att brottas med. Här gäller verkligen att hitta nya samarbetsformer inom regionerna som gör att kostnaderna hålls nere. Vi måste sluta tänka revir och hjälpas åt för att göra driften av vår verksamhet mycket mer kostnadseffektiv, allt för att kunna hålla uppe den fortfarande höga sportsliga nivå travet i Sverige har! Och framför allt det är inte våra aktivas pengar som skall rädda situationen, här gäller det för såväl ST som ATG att se över sina verksamheter! Travet är en fantastisk verksamhet med härliga upplevelser för alla inblandade, och vi fortsätter tro på en bra framtid! Snart inser staten också vår betydelse för över arbetstillfällen och öppna landskap! En God Jul och ett Gott Nytt Travår önskar vi er alla! RST TRAVSPORT NR

4 Han har blivit utsedd till Årets Komet, vunnit Sveriges största lärlingsserie Wången Cup, slagit svenskt rekord som 19-åring med Victoria Fame, vann V75-ligan för lärlingar i fjol och ser ut att ta hem den även i år, blivit utsedd till en av årets Stig H-stipendiater och kört in drygt två miljoner kronor i år. Och det finns mycket mer att säga om lärlingen Oskar J Andersson. RST Travsport träffade honom en dag Oskar på jobbet hos Team Westholm. målmedveten vinnare

5 Den känslomässigt största segern hittills är den under Elitloppet Oskar är noga med att framhålla sina föräldrars betydelse för sina framgångar och säger att de gett honom en bra grund att stå på. Pappa var amatörtränare och hade tolv hästar. Mamma ägnade sig mer åt att sköta om hästar och stall. Oskar började köra ponnytrav när han var åtta år, ägnade sig åt diverse andra idrotter men bestämde sig för trav när han var år. Pappa har alltid kunnat träna häst men har aldrig sagt åt mig hur jag ska göra. Han och mamma har fungerat som bollplank men jag har fått lägga upp det som jag velat, säger Oskar. Han och systern hade två hästar var. På helgerna skjutsade föräldrarna dem till travbanan om de vill köra rundbana. När han var 15 år flyttade familjen till en annan gård där det fanns bättre träningsmöjligheter för Oskar. Samtidigt höll han på en hel del med hoppning och låg som bäst straxt under SM-nivån. Men det var travet som låg honom närmast om hjärtat. När Oskar var tolv år körde han stor häst första gången. När han var år fick han sina två första, egna stora travhästar och slutade då med ponny. Han tog sin licens när han var 16 år och hann köra ett lopp det året. Han vann sitt första lopp samma år han skulle fylla 17 år. Han säger att han alltid haft höga ambitioner, oavsett vad han gett sig in på. Eftersom travet tog mycket tid när han gick i skolan hann han inte plugga särskilt mycket. Men gick ändå ut nian med MVG i samtliga ämnen. I gymnasiet blandades det upp med några VG. Jag hade mest frånvaro på hela skolan, men det var godkänd frånvaro, på grund av travet, säger han och skrattar. Han tror att det är många faktorer som bidragit till hans framgångar. Men är övertygad om att utan föräldrarnas stöd hade det aldrig gått så här bra. Jag tror att jag har en bra känsla för hästar. Och jag har alltid trott på att framgångarna ska komma. Det tror jag är viktigt. Mina föräldrar har också alltid trott mig. Det har gett mig en bra grund och fått mig att våga. Alltid ambitiös. Jag har haft en bra grund att stå på. Det måste man ha för att lyckas. Sedan handlar det så klart om tillfälligheter och man behöver en viss tur för att nå hela vägen, säger Oskar J Andersson. Den känslomässigt största framgången hittills tycker han segern under Elitloppshelgen var. Elitloppet är det största som finns. Sen kommer Prix d Amerique och Derbyt. Hambletonian ser jag inte riktigt storheten i och fascineras inte så mycket av amerikansk travsport. Jag tycker att svensk travsport är roligare. Nu satsar Oskar på att vinna Wången Cup även nästa år och är mäkta stolt över Stig H-stipendiet. 8 RST TRAVSPORT NR RST TRAVSPORT NR

6 Oskar J Andersson har ett stort intresse för att träna häst och funderar ofta kring vad det optimala är för att få fram så starka hästar som möjligt. Nu satsar han på att vinna Wången Cup även nästa år Att få det har varit ett av mina mål. Stig H är den största inom svensk travsport och det var häftigt att höra det han sagt om mig. Det känns stort och kul att uppmärksammas på det här sättet. Oskar har medvetet valt att inte köra fler än 300 lopp i år och har tackat nej till flera förfrågningar under hösten. Han tycker att gränsen på 300 lopp för lärlingar är både bra och dålig. Det är ju ett sätt att begränsa dem som det går bra för. De får inte köra för mycket för att det ska gå bra för fler. Men samtidigt måste det finnas en gräns, annars är det som att några är proffs fast de är lärlingar. Man borde kunna höja gränsen från 300 till 400. Ett proffs som kör 350 lopp klarar sig inte långt. Det är ett stort steg att gå från lärling till proffs och Oskar tror inte att det är så lätt att ta sig fram. Själv känner han sig inte redo för ett proffsliv. Han är nöjd med hur hans karriärstege ser ut hittills den har gått jämnt uppåt utan några stora avvikelser uppåt eller neråt. Men att sia om framtiden är svårt. De mål jag satt upp har infriats i en bra och jämn takt. Det känns okej att hålla sig under 300 lopp men det är svårt att säga nej till folk. Det är ju en slags uppskattning att någon vill att jag ska köra åt dem. Då känns det otacksamt att säga nej. Men viktigast för Oskar är att köra åt Jörgen. Han är ju min arbetsgivare och då vill jag inte säga nej. Jag har Jörgen att tacka för mina framgångar under de senaste åren. Han har lärt mig så mycket som är svårt att peka på. Men är man en vetgirig person och villig att lära sig, så lär han mer än gärna ut. Han har tankar och idéer om det mesta. Att sko hästarna är något av det Oskar tycker att han utvecklat under de här åren. Och han säger att han utvecklats som människa också. Jörgen har lärt mig hur man hanterar människor, hästägare och allt runt omkring. Sådant lär man sig bara genom att vara med. Det Oskar uppskattar mest är nog ändå att han fått lära sig så mycket om auktioner och unghästar. Att med små medel hitta de bästa hästarna. Jag har fått vara med på auktioner både i Sverige och Frankrike. Nu jobbar vi ihop. Jag tittar ut hästar och berättar vilka jag fastnat för. Samtidigt som Jörgen tittar på andra hästar. Det är så många hästar på en auktion så vi måste dela upp det för att hinna med. Flera av de hästar vi har i stallet idag har jag sett ut först och sedan har Jörgen tittat på dem på auktionen. Ett exempel på det är Bart Nyto, som Oskar upptäckte på en fransk auktion. Bart Nyto är en av Oskars tre passhästar. En tvååring med kort rygg, långa ben och långt sluttande kors. Det är det jag gillar, säger Oskar. Vad han gör om fem år törs han inte svara på. Men han har inget mål att bli proffstränare inom den tiden. Jag trivs bra hos Jörgen och vi fungerar bra ihop. Jag får chans att köra bra hästar. Jag är ju bara 21 år och det är inte så många i den åldern som får sådana chanser. Text och foto: Anne Adre-Isaksson Jörgen har lärt mig hur man hanterar hästägare och allt runtomkring det 10 RST TRAVSPORT NR RST TRAVSPORT NR

7 Stall Rosé ANDELSHÄST OCH VÄLGÖRENHET i lyckad kombination Konceptet andelshäst och välgörenhet blev lyckat och lockade till sig 100 delägare på en kväll. Och efter bara ett halvår kunde man skänka kronor till Bröstcancerfonden och Rosa Bandet. En av dem som står bakom idén till Stall Rosé är Emmelie Arneng, som tillsammans med sin man Johan, mittfältare i Sirius och avelsansvarig på Stall Zet, har egen uppfödning. Men det var under de tre år Johan spelade fotboll i Norge, och hästarna stod inackorderade som det föddes en hingst som blev upprinnelsen till idén. Jag fick ett mms och några av tjejerna som stod bredvid mig tyckte att han var så söt och sa att de gärna ville ha en travhäst men att de inte hade råd, säger Emmelie. Hon började fundera på hur man skulle kunna göra för att äga en häst tillsammans, utan att det kostade tusentals kronor andelar kändes för lite och andelar för mycket. Vi var några tjejer som satt hemma hos mig och pratade om hur vi skulle lägga upp det. Och vi ville göra något mer än bara ha en andelshäst. De bestämde sig för 100 delägare, bara tjejer, ett rosa tema, det skulle heta Stall Rosé och de skulle jobba med välgörenhet. Och hästen, ja det blev förstås den där hingsten, Freeze em, som föddes 2011, men som numer är valack på grund av en vriden testikel. Det kostade 1500 kronor plus moms att gå med samt en fast kostnad på 200 kronor i månaden. Och målet var att kunna skänka kronor till Rosa Bandet efter ett halvår. De tio tjejerna som drev projektet hade kick-off på Solvalla när det var tjejkväll. TV4 kom dit och tyckte att det var en rolig idé. Emmelie fick följa med till studion och berätta om upplägget. Samma kväll fick de över 100 mail från tittare som ville bli delägare. Det var helt fantastiskt! Det gick från en dag till en annan så blev det fullt. Nu är det många som vet vad Stall Rosé är. Emmelie Arneng, en av dem som står bakom idén till Stall Rosé som äger varmblodshingsten Freeze'em som föddes Hans mamma heter Martina Cam och hans pappa Sinou Madrik. RST TRAVSPORT NR

8 100 delägare bara tjejer skänker kronor till Rosa Bandet De köpte hästen när han var föl och eftersom han stod hemma hos Emmelie och Johan så kostade uppstallningen ingenting. De pengar som betalades in varje månad gick till ett sparkonto, som LRF Konsult hjälpte dem med. När de fått ihop tillräckligt med pengar skänkte de dem. Stall Rosé fick också en tavla av en konstnär, Eva Wessel, som de auktionerade ut för kronor. De pengarna skänktes till två svenska tjejer som driver ett kvinno- och barnhem i Etiopien kallat Agmal (Afrikan girl makes a living) Vi har fått väldigt bra kontakt med dem och har bestämt att skänka tio procent av de pengar som hästen springer in till hemmet. Så när Freeze em gick premielopp i våras skänkte de kronor till. Freeze em står i träning hos Malin Löfgren, som har sin verksamhet på Erikssund, hos Glen Norman. Freeze em är väldigt stor och vi tänker inte starta honom som tvååring. Han behöver växa på sig lite men vi räknar med att han kan kvala till våren och göra någon start tidig sommar. Emmelie räknar inte med att han kan bli en ny sagohäst som Sanity, men hoppas förstås att han ska göra bra ifrån sig ändå. Vi får in kronor varje månad och har kunnat bygga upp en buffert med pengar. När vi kastrerade honom hade vi pengar till det utan att delägarna behöver betala extra. Och vi har varit väldigt generösa med aktiviteter, som middagar och glöggkvällar. Ett 50-tal personer brukar komma varje gång, vilket är bra med tanke på att alla inte bor i Stockholm. Fyra kvinnor som inte kände varandra tidigare har tack vare detta blivit goda vänner och träffas annars också vilket är väldigt kul. Så det har blivit ett stort mervärde för alla runt hästen. Tack vare ett ökat andelsägande har antalet hästägare ökat med sex procent sedan år 2000, enligt ST:s och Easy KB:s register. Där finns i dagsläget personer. Troligen är antalet personer fler eftersom det finns fler stora andelskoncept. Orsaker till att andelsägandet ökat är framför allt att: Det är roligt att äga häst tillsammans. Den kostnadsökning som skett under 2000-talet gör att det känns tryggare att dela utgifterna med andra. Andelsägandet har synliggjorts mer. Nu skissar de för fullt på en hästägardress, självklart i rosa. Och de vill gärna att delägarna tar med sig familj och vänner till aktiviteterna för att få fler intresserade av trav. Vi ska fortsätta med välgörenheten. Amelia Adamo på tidningen M-Magasin och en av grundarna till Rosa Bandet, är en av delägarna och tidningen rapporterar då och då om hur det går för Freeze em. Det är väldigt roligt. Kanske kan det bli en häst till i gruppen, men först vill man avvakta och se hur det kommer att gå. Går han bra finns det kanske möjlighet att köpa en till. Går han inte bra kanske vi vill byta häst, för vi vill gärna hålla det här igång. Men just nu är vi nöjda som det är. Text: Anne Adre-Isaksson Foto: Anne Adre-Isaksson, Adam Ström Freeze em står i träning hos Malin Löfgren, som har sin verksamhet på Erikssund, hos Glen Norman. Du kan läsa mer om Stall Rosé på: 14 RST TRAVSPORT NR

9 SATSA 100 KR OCH GÖR ETT SYSTEM FÖR 1000 KR. Hästhållning nära tätorter Finns det plats för häst och ryttare i dagens samhälle? Tar man i planeringen hänsyn till de speciella behov som behövs för hästverksamheter som ligger nära tätorterna? Dessa frågeställningar undersökte Hanna Elgåker, landskapsarkitekt, i en avhandling vid SLU i Alnarp. Mina studier visar att hästhållningen står för en omfattande markanvändning av ekonomisk och social betydelse. För att ta tillvara de positiva effekterna av den expanderande hästsektorn och dämpa uppkomna konflikter kring markanvändning finns det behov av fysisk planering, säger Hanna Elgåker. Hon menar att planeringen bör ha två samverkande perspektiv, såväl ett uppifrån och ned som ett nedifrån och upp på kommunal, regional och nationell nivå för att fungera bäst. Det måste finnas en dialog mellan olika intressegrupper men denna dialog behöver förankras också i det övergripande planeringssystemet. Sin forskning har Hanna Elgåker baserat på enkätundersökningar, intervjuer, observationer samt rapportering i media och fotodokumentation. Hon har haft kontakt med olika intressentgrupper, som till exempel hästägare, markägare, kommunala planerare och boende runt olika hästanläggningar. FLER HÄSTAR ÄN KOR Enligt aktuella siffror finns det nu över hästar i Sverige, vilket är fler än antalet mjölkkor. Dessa hästar hålls framför allt i tätortsnära områden där konkurrensen om mark är stark. Att antalet hästar ökar är inte unikt för Sverige, det sker i hela västvärlden, men det sker på olika sätt i olika länder beroende på lokala lagar, regler, traditioner samt hur jordbruket förändras. I Sverige präglas hästsektorn av ett stort antal förhållandevis små enheter som sammantaget får en stor betydelse för markanvändningen på landsbygden. Samtidigt saknas statistik och information om struktur och utveckling av hästsektorn vilket har bidragit till att sektorn har blivit förbisedd. HUR MARK ANVÄNDS PÅVERKAR HÄSTNÄRINGEN Syftet med avhandlingen har varit att bidra till kunskap om hur den expanderande hästsektorn är en viktig del av pågående markanvändning och förändringar av landskap i områden nära städer och tätorter. På samma gång som Hanna Elgåker vill initiera ett nytt och viktigt forskningsområde om en till stor del osynlig markanvändning vill hon också uppmana bland annat de som arbetar med utveckling av stadsnära landsbygd att ta med hästen i planeringen. Källa: Hästsverige.se NYHET! MAGISK SAJT FÖR DIG SOM VILL SPELA LITE STÖRRE. Äntligen. Det bästa ATG någonsin gjort. Nu får jag göra stora system. Det är många som gillar nya sajten V75 Tillsammans Men kanske är det inte så konstigt. Nu kan ju alla hur enkelt som helst spela V75 Tillsammans med kända och okända. Smart betalningslösning och automatisk vinstutbetalning innebär att du som lagkapten bara gör det roliga konstruerar V75-systemet! Titta in på Har spelandet blivit ett problem? Ring Stödlinjen RST TRAVSPORT NR

10 Hur påverkar olika utrustning/ bett, startformer, tävlingsformer (sulky/monté) och tjuvstarter hästmunnen? Det är nu föremål för en studie ledd av professor Ove Wattle vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Tidigare har en studie på aktivt arbetande ridhästars munhålestatus gjorts. Den följdes senare upp av en undersökning på arbetande travhästar. Där ingick 80 hästar i träning samt 40 avelsmärrar. Den undersökningen visade bland annat att det inte utfördes regelbunden munhälsovård på avelssidan inom travet. Det man skulle behöva göra där är att lyfta den regelbundna tillsynen på avelsmärrarna. När det gäller travhästar i träning såg det inte sämre ut än på ridhästar i träning, säger Ove Wattle. Man vet också att när man arbetar en häst med huvudlag och betsel så ökar sårfrekvensen i främre delen av munnen. För att få ytterligare svar inleddes därför en studie kring tävlingsmomentets inverkan på hästars munhälsa. Här undersöks nu hästarnas munnar direkt efter avslutat lopp. 120 slumpmässigt utvalda hästar ingår i studien och ett 80-tal har undersökts hittills. Antalet hästar som undersöks har utökats sedan vi star- tade eftersom Svensk Travsport även ville att vi skulle titta på montéhästarna. Svenk Travsport anser att undersökningarna är så viktiga att man gjort dem obligatoriska, något som Ove Wattle anser vara nödvändigt för att få fram så bra resultat som möjligt. Vi vill även titta på hästar som galopperat för att få med dem som blivit nedtagna från galopp. Vi vill också kunna jämföra voltstart och autostart. Det är fler tjuvstarter i voltstart, framför allt på montésidan. Och all nedtagning av häst är ett riskmoment. Ove Wattle konstaterar efter det han hittills sett, att det finns de som kan tävla hästar utan att de får sår i munnen och placera sig bra. Det gäller både ridsporten islandshästsidan och travsporten. Då kan det inte bara bero på vilket bett man använder utan även på den som hanterar det från andra sidan,säger han. Hur påverkar tävling munhälsan? 18 RST TRAVSPORT NR travhästar ingår i studie

11 Tandraspning som enda profilaktiska åtgärd minskar inte sårfrekvensen i främre delen av munnen, säger professor Ove Wattle, som nu genomför en studie av tävlande travhästars munhälsa. Studien beräknas vara klar hösten Man får inte mer skador för att man tävlar om pengar, man får lika mycket skador om man tävlar om rosetter En del av de skador som kan uppkomma anser han att man kan komma till rätta med, bara man vet vad de beror på. Det har man inte vetat eftersom det inte funnits någon studie kring detta. När vi fått fram det underlaget är det upp till organisationen att komma med regler kring vad man bör göra. Ove Wattle funderar själv kring att man kanske bör minska antalet gånger hästen får galoppera får att slippa ta ner den så många gånger. Och om orutinerade kuskar och montéryttare ska undvika voltstarter. Varför ska man låta de mest orutinerade göra de svåraste starterna, undrar han. Han tror också att man måste acceptera att all tävling där hästen har något i munnen ger vissa skador. Men att det gäller att hitta en acceptabel nivå. 20 RST TRAVSPORT NR Man ska inte tro att man får mer skador bara för att man tävlar om pengar. Man får lika mycket skador om man tävlar om rosetter, konstaterar han. SLU driver sedan några år en fortbildning i hästens munhåla, som är öppen för legitimerade veterinärer med hästpraktik och legitimerade tandläkare som arbetar på hästkliniker. Något som Ove Wattle varit med och startat. Munvård på hästar börjar ändra sig och det är många veterinärer som är specialutbildade på hästens munhåla. Den traditionella raspningen av tänder minskar inte såren på något sätt. Riktad tandvård gör stor skillnad och där kan man hitta defekter och åtgärda just de tänder där det finns problem och anpassa utrustningen. Genom detta ser vi att frekvensen sår sjunker drastiskt från 80 procent till 20 procent. Text och foto : Anne Adre-Isaksson

12 Gävletravets travskola GLÄDJEN ATT FÅ VERKA BLAND HÄSTAR Jag började i våras och nu kan jag inte sluta. Det är så otroligt roligt. Det säger Diana Nyberg, som är en av tre som går nybörjarkurs för vuxna på Gävletravets travskola. Tidigare har hon ridit islandshästar och kört kallblod hos en bekant i Hälsingland. Det finns utbildningar för alla åldrar på landets cirka 30 travskolor. På Gävletravet har de förutom ett flertal kurser för barn även ett starthästprojekt där målet är att bli B-tränare. Det är en djup kurs där man får lära sig det mesta om trav och hästar men även tävlingsrutiner. Förra året introducerade vi en B-tränarkurs via webben med tre obligatoriska träffar på travbanan, berättar Camilla Alsén, ansvarig för travskolan. RST Travsport besökte travskolan vid vuxenkursen en torsdagkväll, där tre brinnande själar har ambitionen att fortsätta inom trav. De var alla nybörjare inom travet. Klockan samlas eleverna Diana Nyberg, Hans Sjöberg och Yvonne Andersson tillsammans med kursledaren Elina Ruth för att gå igenom kvällens övningar. Idag ska de köra med klocka och Elina förklarar hur det går till. De ska köra ett varv på 2,35 och det uppstår vissa diskussioner kring hur man ska räkna och hur man ska klara av att hålla koll på klockan samtidigt som man kör. I våras fick de prova att köra stor häst men nu övergår de till ponny igen för att det ska bli enklare med klockan. Hans Sjöberg får dock köra stor häst en snäll och lätthanterlig valack som fungerar utmärkt som travskolehäst. 22 RST TRAVSPORT NR

13 Det är lite pyssel med att sela på hästarna men till slut är allt under kontroll och de är redo att ge sig ut på banan Hans hade aldrig varit i närheten av en häst tidigare. Däremot var han travintresserad och spelade. När han till slut bestämde sig för att börja på travskolan har intresset för spelet flyttats över allt mer till hästen och sporten. Jag ser på hästen på ett helt annat sätt idag, hur den rör sig. Det är väldigt intressant och drömmen är förstås att få köra lopp. Ekonomiskt verkar det svårt men det skulle vara kul med egen häst, säger han. Diana Nybergs pojkvän är delägare i ett kallblod i Hälsingland och hon brukar följa med och hälsa på hästen. Hon har tidigare ridit mycket islandshäst. När hon fick köra kallblodet blev hon sugen på att börja med trav. Det är så bra här, fin stämning och vi får lära oss väldigt mycket. Det är jättekul, säger hon. Även Yvonne Andersson har ridit islandshäst tidigare men varit ifrån hästar de senaste elva åren. Men så följde hon med dotterns kompis till travskolan och tycket att det verkade så roligt så hon började hon också. Det här är helt annorlunda än att gå på ridskola. Här får vi lära oss så mycket mer, om sjukdomar, fodring, skötsel. Vi blir som ungdomar på nytt här, säger hon och skrattar. Det är lite pyssel med att sela på hästarna men till slut är allt under kontroll och de får ge sig ut på banan. Travskoleledare Elina Ruth tycker att travskolornas roll är viktig för att locka fler till travet. Det är inte alla som har någon i sin närhet eller i släkten som sysslar med trav. Därför är travskolorna jättebra, säger hon. Både Elina och Camilla önskar sig mer fokus kring travskolan även på V75-dagarna, där de oftast bara får stå för ponnykörning och ridning. Vi har så mycket att erbjuda och kan vara en väg för nya in i travet. Vi har utbildningar från den första kontakten med hästar till licenstagning för dem som vill tävla i ponnytrav och stor häst samt andra fortsättningskurser. Förhoppningen är att kunna förmedla en känsla för hästen och dess hantering. Men vi vill också lyfta fram glädjen i att få verka bland hästar och andra människor med samma intresse. Travskolan på Gävletravet bedrivs i ett nyrenoverat stall med selkammare, kursrum, kontor och duschbox. Utanför finns hagar som hästarna får sin utevistelse i. I stallet finns shetlandsponnys, gotlandsruss och varmblodiga travhästar. Vårt arbete bygger på ett stort engagemang i att förmedla och utveckla kunskap om hästen. Text och foto: Anne Adre-Isaksson Gävle Travskola har kurser för alla, små som stora - nybörjare som erfarna, samtliga har dock ett gemensamt: Hästintresset. Här kan du lära dig om hästar, hästskötsel och hur man kör häst. De har utbildningar från den första kontakten med hästar till licenstagning för dem som vill tävla i ponnytrav och stor häst samt andra fortsättningskurser. Utöver de utbildningar de håller för barn, ungdomar och vuxna ordnar de efter önskemål olika dagaktiviteter, till exempel studiebesök, specialanpassade utbildningar för mindre grupper och företagsarrangemang, så som jippolopp, m.m. samt barnkalas. 24 RST TRAVSPORT NR

14 NOTISER dade och 18 där grisar var inblandade. Under 2011 inträffade två dödsolyckor där lantbrukare stångades ihjäl av tjurar. Peter Lundqvist, professor vid SLU Alnarp, säger till tidningen att tjurar är tickande bomber och att de oavsett hur snälla de brukar vara någon gång får ett utbrott. Travbanor blir forskningsobjekt Med hjälp av en konstgjord hästhov och specialbyggda provbanor ska forskare vid JTI och SLU undersöka hur travets tävlingsbanor bör anläggas så att man får lättskötta banor av bra kvalitet med liten skaderisk på hästarna. Inom hästbranschen finns ett stort kunnande kring banskötsel, men kunskapen om hur banans uppbyggnad och materialval påverkar hästar under träning och tävling är inte lika stor. För att undersöka saken har man nu gjort en konstgjord hästhov som kan simulera nedslaget av hovar på en bana, med varierad kraft och hastighet. Hoven har byggts av forskningstekniker i JTI:s verkstad. Utifrån försöken hoppas vi kunna beskriva hur man på ett objektivt sätt kan mäta exempelvis rullmotstånd eller svikt i travbanor, säger Fredrik Fogelberg, ansvarig för JTI:s arbete inom hästteknik. Källa: JTI Landets hästar utgör också en skaderisk, inte minst för barnen. Hästar är inblandade i nära hälften av de inrapporterade olyckorna i lantbruket där barn drabbats. Hingstar toppar dessutom Arbetsmiljöverkets lista över de farligaste djuren på gården, det vill säga de som orsakar flest skador. Hingstarna följs på denna lista av tjurar, kor, galtar och baggar. Vid arbete med djur är de vanligaste skadorna fot- eller benskador (där Hingstar och tjurar de farligaste djuren för människorna som hanterar dem Tidningen Arbetarskydd citerar Arbetsmiljöverket vad gäller statistik över olyckor för perioden 2008 till Under den perioden inträffade 194 arbetsolyckor där nötboskap var inblandade, 85 där hästar var inblan- häst, nötkreatur eller gris trampat på foten), huvudskador (gäller oftast fall från häst), halkskador (hala golv i djurstallar eller i djurtransporter) samt kroppsskador. Till de sistnämnda räknas allt från sparkskador, rivskador från hästsöm, skador vid högtryckstvätt av djurstallar med mera. Enkla sätt att skydda sig mo t de oli ka skadorna är skyddsskor med skyddståhätta, hjälm vid hästhantering och ridning, skyddsskor som motverkar halkning samt skyddsväst, skyddskläder och skyddsförkläde när så krävs. Källa: ATL.nu Vår nya hästförsäkring tål att jämföras Rab för dig att hemfö med rsäk hos os ring s A Foto: Roland Thunholm Hästhoven ska testas på fyra ytor som JTI har byggt tillsammans med företaget Bara Mineraler. Ytorna finns i Bara och representerar dels en standardtravbana, dels banor med hög dränering respektive hög slittålighet och hög svikt. Det finns under även några ytor vid JTI i Uppsala som ska användas för att studera svikt och dränering. NOTISER NOTISER NOTISER I Folksam har vi hjärtan som slår extra slag av stalldoft och ljudet av klapprande hovar. Vi vet vad som krävs för den man bryr sig extra mycket om och sannerligen vad en bra hästförsäkring ska innehålla. Det är enkelt för dig att välja rätt i vår nya försäkring, för vi har kategoriserat den efter hästens användningsområde och delat in i Bas respektive Stor inom varje kategori. Vi vet ju att alla hästar är unika, så hos oss får ni en försäkring som passar. Vi har också en rad andra nyheter, bland annat ett olycksfallsskydd för alla personer som umgås med din häst. Kontakta våra duktiga djurombud via folksam.se/djurombud eller ring oss på RST TRAVSPORT NR RST TRAVSPORT NR

15 Noskontakt är en vanlig smittspridningsväg för kvarka Kvarka fruktad sjukdom som orsakas av en bakterie - effektivt vaccin finns inte Sjukdomen kvarka kan genom relevant provtagning och förbättrad bakteriologisk diagnostik påvisas hos omkring 90 procent av akut sjuka hästar i misstänkta kvarkautbrott. Det är en stor ökning jämfört med traditionell kvarkadiagnostik. En närbesläktad bakterie kan också orsaka kvarkaliknande sjukdom hos hästar. Det visar Susanne Lindahl i en doktorsavhandling från SVA och SLU. Kvarka är en anmälningspliktig och mycket smittsam övre luftvägssjukdom som orsakas av bakterien Streptococcus equi subspecies equi (S.equi). Sjukdomen drabbar hästdjur. En häst som insjuknar i kvarka får feber, svullna lymfknutor på huvudet och halsen och tjockt varigt näsflöde. Lymfknutorna omvandlas ofta till bölder och spricker. Sjukdomen smittar vid kontakt mellan hästar men även vid kontakt med smittat material såsom vattenhinkar, gemensamma vattenkärl i hagar, grimskaft och boxinredning. Dessutom kan människor sprida smitta inom och mellan stall via händer och kläder efter kontakt med infekterade hästar. Ett kvarkautbrott kan pågå i många veckor och orsakar förutom lidandet för hästarna ofta ekonomiska konsekvenser på grund av att träning, tävlingar och ridlektioner måste ställas in. För att bekräfta diagnosen kvarka tas prover för att odla fram kvarkabakterien (S. equi). Det kan vara svårt att bekräfta diagnosen och därför kan upp till 40 procent av misstänkta kvarkafall vara negativa via bakteriologisk odling. Vid misstänkta utbrott av kvarka med lindriga symptom odlas ibland bara den närbesläktade bakterien Streptococcus equi subspecies zooepidemicus (S. zooepidemicus) fram. Då kan det leda till ett kliniskt dilemma huruvida utbrottet verkligen är kvarka. Vilken typ av streptokockbakterie som orsakar ett sjukdomsutbrott är av betydelse för vilka åtgärder som ska sättas in, till exempel isolering av enskilda hästar, stall och hela anläggningar. S. zooepidemicus kan finnas även hos friska hästar men orsaka övre luftvägssjukdom om hästens immunförsvar är nedsatt av någon anledning. Till skillnad från S. equi, kan denna bakterie även orsaka infektioner i andra organ hos hästar som sårinfektioner, ledinfektio- 28 RST TRAVSPORT NR

16 VAD KLAPPAR ditt HJÄRTA FÖR? En häst som insjuknar i kvarka får feber, svullna lymfknutor på huvudet och halsen och tjockt varigt näsflöde. Sjukdomen smittar vid kontakt mellan hästar men även vid kontakt med smittat material såsom vattenhinkar, gemensamma vattenkärl i hagar, grimskaft och boxinredning. ner och infektioner i livmodern. Dessutom kan S. zooepidemicus orsaka infektioner hos andra djurarter och i sällsynta fall även hos människor. AVHANDLINGEN BYGGER PÅ FYRA DELSTUDIER I den första studien utvärderades olika provtagningsmaterial och olika sätt att ta prover från luftvägarna hos misstänkta kvarkahästar. Proverna analyserades via traditionella odlingsmetoder och med real-tids PCR (analys för påvisande av bakteriens DNA). Kvarka (S. equi) kunde bekräftas hos upp till 90 procent av sjuka hästar. Att kunna säkerställa kvarkadiagnosen minskar risken för smittspridning både inom ett stall och till andra stall. Genom den nya diagnostiken kan vi snabbare och säkrare avgöra om en häst har kvarka. Att kunna fastställa kvarkadiagnosen är viktigt för både hästen och hästägaren och för att kunna sätta in rätt åtgärder för att förhindra smittspridning, säger Susanne Lindahl, i ett pressmeddelande från SLU. I den andra delstudien analyserades S. equi-stammar från svenska kvarkautbrott genom sekvensering av en specifik gen, sem, för att undersöka släktskapet mellan stammar från olika utbrott. Att utreda släktskap mellan stammar av S. equi är värdefullt för att övervaka kvarkaläget i Sverige och omvärlden. Den tredje delstudien beskriver ett utbrott av kvarkaliknande sjukdom i en grupp hästar där S. equi inte kunde påvisas utan utbrottet var orsakat av en specifik typ av S. zooepidemicus, ST-24. Det är sannolikt att vissa stammar av S. zooepidemicus kan vara primärt sjukdomsorsakande i luftvägarna hos hästar. Infektioner hos människor med S. zooepidemicus är ovanligt men när det förekommer orsakar det ofta allvarliga sjukdomar som blodförgiftning, hjärnhinneinflammation, njursjukdom och ledinfektioner. S. zooepidemicus kan finnas hos både friska och sjuka hästar och har visats kunna smitta från hästar till människor. I delstudie fyra undersöktes släktskapet mellan S. zooepidemicus-stammar som isolerats från tre personer i Finland som under 2011 blev allvarligt sjuka efter kontakt med hästar. I två av fallen var den sjukdomsorsakande stammen av S. zooepidemicus (ST-10) identisk med en stam som isolerades från en frisk häst tillhörande en av patienterna. Den tredje patienten insjuknade med en stam av S. zooepidemicus (ST-209) som isolerats från ett stort utbrott av luftvägssjukdom hos hästar på Island år Detta visar att vissa stammar av S. zooepidemicus, som orsakar sjukdom hos människa, även kan orsaka sjukdom hos hästar medan andra stammar kan isoleras från friska hästar. Källa: SVA Foto; Susanne Lindahl/SVA Formas forskarråd beslutade nyligen att bevilja medel inom ett stort antal forskningsprojekt. I tre av dem medverkar SVA-forskare. Totalt handlar dessa projekt om forskning för över 16 miljoner kronor. Professor John Pringle, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), är huvudsökande och statsveterinär Gittan Gröndahl, laborator Viveca Båverud och forskare Anna Aspán, samtliga SVA, är medsökande i projektet Att utrota kvarka i Sverige; verktyg för att identifiera och eliminera kvarkainfektion i svenska hästbesättningar. Det är ett samarbetsprojekt mellan SLU och SVA, och bygger vidare på den forskning som gjorts inom tidigare projekt vid SVA i samarbete med SLU. Totalt får projektet 3,8 miljoner kronor från Formas. I år hittar du julklapparna på God jul och gott nytt år önskar vi på Svensk Travsport! 30 RST TRAVSPORT NR

17 Stall Vsjuttifem På Umåker har man startat Stall Vsjuttifem där man kan bli hästägare för 395 kronor i månaden. Konceptet går ut på att bli hästägare när man spelar på V75 två års spelande/ägande av V75-spel en gång i veckan och två hästar, en starthäst, 3-4 åring, och en unghäst, 2-åring, i andelsägande hos proffstränaren Patrik Nygren. NOTISER NOTISER 100 andelar säljs under december månad vid en turnéplan. Det går ut på att möta både den lilla och stora spelaren hos ATG-ombuden runt om i Umeå. Vi hoppas också att den lokala tidningen skriver om det, säger Gunilla Oscarsson. Det tar lite tid att forma en unghäst och för att upprätthålla intresset är tanken att ha en startklar leasinghäst som kan starta under det första året. Förhoppningsvis blir det sedan två starthästar under det andra året när unghästen också är klar.

18 Lyckad BAS-dag på Färjestadstravet B-tränarföreningen i Värmland-Dal och Färjestads Travhästägareförening har många gemensamma medlemmar, och på hästägarnas årsmöte i april väcktes frågan om ett utvidgat samarbete mellan samtliga BAS-föreningar på Färjestadstravet. Vad kan vi göra för våra medlemmar och inte minst vad kan vi göra för vår hemmabana Färjestad? Foto: Urban Kihlman/ALN Nöjda arrangörer: Anders Holmqvist hästägareföreningen Gunilla Sundquist B-tränarna, Victor Isaksen Sleipner, lia Abenius travskolan, Arne Lind ponnytravsällskapet. Saknas gör A-tränarnas och damlubbens representanter. Penning passerar den tappert kämpande Maria Granrud. Genom B-tränarföreningens försorg bjöd vi in till ett första möte där även travbanechefen Ken Karlsson deltog. Det blev ett väldigt bra möte, och det första vi kom överens om var att vi tillsammans ville ha en gemensam travkväll. Snabbt ordnade vi fram ett datum tillammans med Färjestadstravet, vi bollade en massa idéer och en arbetsgrupp tillsattes för att förverkliga planerna. Allt resulterade i en mycket lyckad måndagskväll där vi förutom fina V64-tävlingar genomförde en stor mängd aktiviteter runt omkring. De tävlande möttes i stallentrén med en påse ekologiskt odlade äpplen från våra egna trädgårdar - på stallbacken hade det dukats upp en loppis med begagnade hästprylar i totohalllen fanns en hel del närproducenter som sålde allt från ostar till ullprodukter - vinnarbilen transporterade segerrusiga hästägare från stallbacken till vinnartribunen Loket Olsson fanns på plats och förhöjde stämningen samt lottade ut lådor med fina presenter många gick en tipspromenad med vinster från närproducenterna sju lopp hade sponsorer som togs om hand i restaurangen med oddstävlingar och framför allt god mat! Tipsa Vi vet ju att många ideella krafter bland travets gräsrötter hjälper till på sina hemmabanor runt om i landet på många olika sätt. RST försöker samla sådana goda exempel för att vi skall få idéer från varandra. Tanken är att bygga upp en exempelbank på vår hemsida där vi kan knycka av varandra. Här kommer ett exempel på ett lyckat arrangemang, ni som har andra bidrag kan skicka in det till vår mailadress: info@travhastagare.se så lägger vi in det på hemsidan. Ett mycket uppskattat inslag var ett uppvisningslopp mellan ett russ, en shettis, ett varmblod, ett kallblod och en löpare. Ett handicaplopp som vanns av kallblodet Penning. Varmblodet Goran lyckades på sista metern målfotoslå tappert kämpande Maria Granrud som gjorde en kanonprestation! Shettisen Mavera och russet Rain hade nog fått lite för dåligt handicap för att matcha de övriga, det rättar vi till nästa år! Omdömet i en lokaltidning var en succékväll och travbanechefen hyllade arrangemanget och berömde oss arrangörer, det suger vi åt oss! Detta blir en tradition på Färjestadstravet, vi har redan spikat datum och börjat planera för nästa år! BAS-föreningarna på Färjestadstravet gm Anders Holmqvist RST TRAVSPORT NR

19 Travare med ny karriär Den svenska varmblodiga travhästen är en mångsidig, lättlärd och träningsvillig häst. Så om hästen inte fungerar som starthäst finns det alternativa karriärer. RST Travsport besökte Uppland/Västmanlands distrikt inom Svenska RidtravarFörbundet vid en av deras aktiviteter i Alunda utanför Uppsala. Just den här dagen är det träning i visning och löshoppning. Mikaela Bonin kommer med det 12-åriga stoet Metallica, egentligen döpt till Sanct Metha e. Sanctified u. Elvira Metall. - Jag har haft henne i fem år. Tidigare stod hon i träning hos Bengt R Karlsson på Mantorp men jag tror inte hon gick så bra, säger Mikaela. Nu har hon stått ett tag men tanken är att träna upp henne inför Rikstävlingen i hoppning nästa år. Mikaela upplever att fördomarna mot travare har minskat något på senare år. Men en del tycker förstås att man inte platsar när man kommer med en travare. Men det är inget att bry sig om. Det finns så många bevis för att det inte stämmer. Mikaela har även en frieser men köper hellre en travare till om hon ska ha ytterligare en häst. De funkar till allt, konstaterar hon. Astrid Gunnarsson är här med ett kallblodssto efter Perle Troll, vars farbror är Järvsöfaks. Hon startade i åtta år men hade alldeles för lätt för att falla över i galopp. Nu är hon 20 år och jag har haft henne i åtta. Hon har gått nationell hoppning tidigare och går nu medelsvår dressyr med mig och vi kör henne ungefär en gång i veckan. Det är en härlig häst och mycket tacksam att jobba med, säger Astrid. Hon kommer att skaffa sig en ny kallblodstravare den dagen hon ska köpa ny häst. Allsidigheten är så stor, de ställer upp på allt. Både små och stora tjejer kan rida och hon är otroligt snäll i stallet. Jag litar på henne fullt ut. Det är kul att ha en sådan här häst. Hon har fantastisk skritt och jag har tävlat väldigt mycket med henne. 36 RST TRAVSPORT NR RST TRAVSPORT NR

20 Karolina Dahl. Astrid Gunnarsson. Jenny Ahlqvist ordförande i Uppland/Västmanlands distrikt. Marie Pettersson. Temperamentet är deras stora tillgång Karolina Dahl har gått på Plönninge Travgymnasium där Kokett Hammering var skolhäst. Hon har tjänat cirka kronor och är efter Go Hammering och Free Hammering. När jag tog mina licenser övade jag på henne och blev så förtjust. Jag blev lovad att köpa henne när jag slutade där men jag fick vänta till hon var tio år och slutade tävla. Och hon var värd att vänta på. Hon är världens finaste, säger Karolina. Efter gymnasiet arbetade Karolina en tid på Halmstadtravet. Nu är det mest westernridning som gäller. Jag har startat i Trail med henne men det var lite svårt eftersom hon har så stort steg. Jag kör henne också men mest på skoj och har startat några gånger. Hon är inte stark men fruktansvärt speedig. Kan man smyga med och sen sticka ut och förbi så brukar det gå bra. Det 13-åriga kallblodet Stöcksjö Piraten e. Rigel Jo u. Pokervira är inkörd men aldrig startad. Marie Pettersson, som också kommit hit den här dagen, tävlar medelsvår dressyr, körning och hoppning. De har varit med i parader och deltagit i tornerspel. Han klarar allt men hans styrka är galoppen. Han är jätteduktig på både galoppombyten och piruetter. När han var med i Riks hoppade han 1,30. Mitt mål är att starta i medelsvår dressyr nästa år. Jenny Ahlqvist är ordförande i Uppland/Västmanlands distrikt, som arrangerat den här dagen. Hon tycker att det framför allt är travarens temperament som gör den till en så användbar häst. Man vet aldrig vad en travare kan passa för, det är det som är så kul. Den kan bli en hopphäst, en dressyrhäst, en brukshäst. De är väldigt stabila i temperamentet och otroligt arbetsvilliga och många av dem lär sig snabbt. Text och foto: Anne Adre-Isaksson SVENSKA RIDTRAVARFÖRBUNDET Syftet med förbundet är att skapa förutsättningar för en alternativ karriär för travhästen vid sidan av travbanan. Man vill höja travarens status som ridhäst och ge den utökade möjligheter till ett långt och bra hästliv. Travaren är en mångsidig, lättlärd och träningsvillig häst som lämpar sig väl till de flesta riddiscipliner, men, som liksom alla hästraser behöver utbildning och träning som är anpassad för dess individuella behov. Allt arbete i föreningen sker ideellt. Under 2006, 2007 och 2008 har föreningen mottagit kronor per år från Svensk Travsport. Inom förundet finns nio olika distrikt: Skåne, Mittsvenska, Stockholm, Södermanland, Västra Götaland/Halland, Örebro, Östergötland, Uppland/Västmanland, Dalarna Mer info på 38 RST TRAVSPORT NR

21 Åby Framtid Viktigt steg in i en ny tid På Åbytravet i väster är projektet Åby Framtid i full gång sedan oktober i år. Bakgrunden är ett initiativ från Åby hästägareförening där man på travsällskapets årsmöte föreslog att ett projekt skulle starta som samlade aktiva och travintresserade för att ta fram förslag för att stärka den sportsliga utvecklingen samt öka publik, engagemang och sammanhållningen kring Åby. Bakgrunden är de utmaningar travet står inför. Vikande intäkter från spelet, starkt ökade kostnader och minskat antal tränare och hästar knutna till banan. Men det finns också ljuspunkter. Åbys tävlingar håller hög sportslig kvalité och framtidssatsningar har gjorts i en ny modern tävlingspaddock med direkt insyn i utselningsstallen från publikplats, delvis nybyggda publikplatser och särskilda hästägarloger för tränarna. Den gamla stallbacken har rivits för att ge plats för bostäder och planeringen pågår för fortsatt upprustning av publikplatserna i anslutning till utställningshallar och hotell. De senaste åren har inneburit starka besparingskrav på Åby då anslagssystemen gjorts om på ett sätt som minskat banans intäkter. Förändringstakten är fortsatt hög och ytterligare besparingar måste genomföras för 2014, det blir nya banuppdrag 2014 som påverkar Åbys förutsättningar och ett delvis reformerat tävlingssystem skall genomföras med olika divisioner som skall ge utrymme för både bredd och spets. Verksamheten skall regionaliseras och redan idag är Åby ett regionalt nav bland annat genom att den allra största delen av hästarna som tävlar på Åby kommer från banorna i regionen. De kommande åren med både besparingar, rationalisering och nya möjligheter behövs en mobilisering av aktiva och traventusiaster för att skapa en positiv utveckling och stärka entusiasm och framtidstro. går förslaget till Åbys styrelse och sällskapets höstmöte 2014 som fastställer handlingsprogrammet Åby Framtid. Berth Ottosson ordförande i Åby travhästägareförening är nöjd med att projektet nu är igång. Vi står inför så stora förändringar att det är nödvändigt att alla får komma till tals och att vi utnyttjar den kunskap och kompetens som finns i breda lager bland de aktiva för att stärka travet och banan i vår region. Vi behöver nå nya grupper men också skapa bra förutsättningar för dagens aktiva i den förändringsprocess som pågår. Travet står på en stark grund även om förändringar och besparingar just nu kräver uppoffringar men vi skall rusta oss för framtiden. Det gäller att alla hjälps åt och engagerar sig och där ett lyssnande och konstruktivt ledarskap på alla nivåer är en förutsättning. Tondöva enmansberedare fungerar inte och projektet Åby Framtid är ett viktigt steg in i en ny tid för oss på Åby. Text: Lars-Olov Pettersson Foto: Göran Lindskog/Sidmakarn och Anne Adre-Isaksson Berth Ottosson ordförande i Åby travhästägareförening. NÖJ DIG BARA MED DET BÄSTA FÖR HÄSTEN Under perioden oktober i år till augusti 2014 skall projektet Åby Framtid arbeta i sex delgrupper med uppgift ta fram goda idéer och förslag. En grupp arbetar med sportfrågor som tävlingar, prispengar, rekrytering av tränare, träningsanläggningar och inte minst hästägare. Hur skall hästägarna bli fler, hur skall vi lyfta fram hästägarna, andelshästar, kostnader, administration och så vidare. En annan grupp skall jobba med publikfrågor och service till publik och spelare. En tredje grupp tittar på hur föreningsverksamheten och det nya öppna sällskapet skall utvecklas och samverka kring Åby. Det finns också grupper för ungdomsverksamheten, media-och informationsverksamheten och arrangemangsutveckling. Den sistnämnda gruppen skall bland annat titta på hur banan kan användas för olika arrangemang så anläggningarna kan utnyttjas bättre och bidra till intäkter för travet. Åretrunt-täcke Låt Din häst få njuta av ständig massage med vårt täcke. Låt den bli mjuk och smidig och läka ut hårda muskler. Luft cirkulerar hela tiden under täcket och avvärjer hudåkommor. Vaddar Rena ben utan slagg och mjölksyra förebygger skador. Vid skador i kotor och skenben påskyndar vadden läkning. Används på kliniker efter operationer. Selunderlägg, schabrak och seljordsskydd tryckavlastar och absorberar bort svett. Den 16 oktober var uppstarten för gruppernas arbete och redan den 15 maj skall grupperna vara klara och redovisa sina förslag till ledningsgruppen som består av representanter för Åbytravets styrelse och ordförandena i de lokala BAS-organisationerna. Sedan ledningsgruppen sammanställt en rapport som grupper och organisationer får lämna synpunkter på Åbys tävlingar håller hög sportslig kvalité och framtidssatsningar har gjorts i en ny modern tävlingspaddock med direkt insyn i utselningsstallen från publikplats, delvis nybyggda publikplatser och särskilda hästägarloger för tränarna. Till Dig Tryckavlastande sulkydyna och skosulor som skyddar mot kyla. Dessutom: Värkförband som läker ut skador på Din kropp. info@carefore.se Tel nr: RST TRAVSPORT NR RST TRAVSPORT NR