Nyckelfakta utbildning 2012 De europeiska utbildningssystemens utveckling de senaste tio åren

Transkript

1 Nyckelfakta utbildning 2012 De europeiska utbildningssystemens utveckling de senaste tio åren Nyckelfakta inom utbildning 2012 (Key Data on Education 2012) som är en av Eurydikes huvudpublikationer, undersöker de viktigaste utvecklingslinjerna inom europeiska utbildningssystem det senaste årtiondet. Rapporten är en kombination av statistiska uppgifter och kvalitativ information som beskriver hur 37 europeiska utbildningssystem är uppbyggda, hur de styrs och fungerar, från förskolan till högre utbildning. Publikationen tar upp många av de områden som prioriteras inom europeiskt utbildningssamarbete (ET 2020) och den mer allmänna europeiska politiska strategin för smart och hållbar tillväxt för alla under innevarande årtionde (EU 2020). Närmare bestämt inriktar sig de 95 indikatorer som analyseras i rapporten på följande frågor: Demografisk situation, Utbildningsstrukturer, Deltagande, Resurser, Lärare och skolledare, Utbildningsprocesser och utbildningsnivåer och Vägen till anställning. I jämförelse med den föregående utgåvan har Nyckelfakta inom utbildning 2012 förbättrats genom att den tar upp längre tidsserier, vilket gör det lättare både att identifiera hur vissa utvecklingslinjer påverkar delar av utbildningssystemen, och analysera den nuvarande situationen i förhållande till den tidigare. Nyckelfakta inom utbildning 2012 ges ut tillsammans med Eurostat och grundar sig på uppgifter som samlats in av nätverket Eurydikes nationella enheter, Eurostat och 2009 års internationella PISA-rapport. Det här dokumentet ger en kort översyn av några av rapportens viktigaste slutsatser. Vad är Eurydike? Nätverket Eurydike tillhandahåller information om och analyser av utbildningssystem och utbildningspolitik i Europa. Nätverket består sedan 2011 av 37 nationella enheter, med säte i alla de 33 länder som deltar i EU:s program för livslångt lärande (EU:s medlemsländer, EFTA-länderna, Kroatien och Turkiet). Samordnande och verkställande EU-organ är The Education, Audiovisual and Culture Executive Agency (Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur) i Bryssel, som utarbetar nätverkets studier och databaser. 1 Europeiska kommissionen

2 LÄNGRE OBLIGATORISK SKOLGÅNG I nästan alla europeiska utbildningssystem märks en tydlig trend mot längre obligatorisk skolgång, i linje med avsikten att minska antalet som inte fullföljer skolan, och i några fall för att försäkra sig om att alla elever får grundskolekompetens. I tio länder har den obligatoriska skolgången tidigarelagts ett år (och två år i Lettlands fall). I andra änden av skalan har tretton länder förlängt de obligatoriska heltidsstudierna med ett till två år, i Portugals fall med tre år, i samband med nyligen genomförda reformer. Faktum är att 2009 gick nästan 90% av alla europeiska 17-åringar fortfarande i skolan. Utöver det faktum att den obligatoriska skolgången har blivit längre, är tendensen också att barnen börjar skolan allt tidigare. I förskolan och på lågstadiet ökade genomsnittsdeltagandet bland 3 5-åringar under perioden 2000 till 2009 med mellan 6,3 och 15,3 procentpunkter, och uppgick år 2009 till mellan 77% och 94%. I stort sett alla treåringar i Belgien, Danmark, Spanien, Frankrike och Island gick i förskolan år Den obligatoriska skolgångens längd i Europa 1980/ /11 Deltid 2 Källa: Eurydike

3 ÖKAD AUTONOMI PÅ SKOLOR OCH HÖGRE UTBILDNINGSINSTITUTIONER Skolornas autonomi har ökat under det senaste årtiondet, även om det är mer troligt att den införs på vissa områden än andra. Beslut som rör administrationen av undervisande personal fattas till exempel vanligen på skolnivå, medan beslut som rör rektorer oftast hanteras av en utbildningsmyndighet på högre nivå. Vidare fastställs läroplanen för grundskolans kärnämnen på central nivå i alla länder. Men då det gäller den dagliga verksamheten inom undervisningen har skolorna mycket större frihet, till exempel vid val av undervisningsmetoder och läroböcker, indelning av elever för olika undervisningsaktiviteter och skapandet av ramar för intern utvärdering. Jämförelsevis har lärarna större autonomi beträffande undervisningsmetoder, interna utvärderingskriterier och val av läroböcker än då det gäller beslut om elevindelning. Grad av skolautonomi i fråga om personaladministration på grundskola och gymnasieskola (ISCED 1 3), 2010/11 Beträffande rektorer Anställa rektor Fastställa rektors åligganden och ansvarsområden Beträffande undervisande personal Anställa nya lärare Anställa vikarier Avskeda lärare Fastställa lärares åligganden och ansvarsområden Vänster ISCED 1 Höger ISCED 2 3 Fullständig autonomi Begränsad autonomi Ingen autonomi Lokal myndighet kan delegera beslutsrätt till skolan Inte tillämpligt Källa: Eurydike På högskolorna märks också en ökad autonomi beträffande administrationen av den undervisande personalen. Lärosätena har där numera i stort sett hela ansvaret för utvärdering och befordran. Centrala eller regionala myndigheter fattar tillsammans med lärosäten beslut om antalet platser inom högre utbildning, och i många länder avgör högskolorna själva hur urvalsprocedurerna ska gå till. 3

4 Instanser som deltar i urvalsprocessen för högre utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, 2010/11 Magister/masternivå och forskarnivå Utbildningsmyndigheter och/eller fristående organ Lärosätena själva Ingen urvalsprocess för de flesta studieområden, men vissa utbildningar har särskilda inträdeskrav Källa: Eurydike KVALITETSSÄKRING AV SKOLOR FÅR ALLT STÖRRE BETYDELSE Utbildningens kvalitet är högt prioriterad i Europa, och utvärderingar sker i allt högre grad, både av skolor, lärare och själva utbildningssystemet. I ett stort antal länder utvärderas skolorna externt, vanligtvis av skolinspektionen, och internt av skolans egen personal och ibland av andra instanser inom skolvärlden. I de flesta länder tar den externa utvärderingen fasta på uppgifter om elevernas prestation, till exempel resultaten på nationella prov och lärarnas betygsättning, eller data från skolorna om elevernas progression. I några länder har man nyligen introducerat individuella lärarutvärderingar, eller ökat användningen av sådana (Belgien [flamländska gemenskapen], Portugal, Slovenien och Liechtenstein). Merparten av länderna använder sig av elevernas resultat på externa prov, i kombination med vad som framkommit vid skolutvärderingar, som hjälp för att mäta hur utbildningssystemen presterar. Över hälften av de europeiska länderna genomför nationella prov i samma syfte. Användning av uppgifter om elevresultat vid extern utvärdering av grundskolor och gymnasieskolor (ISCED 1 3), 2010/11 Uppgifter om elevernas resultat används vid extern utvärdering av skolor Uppgifter om elevernas resultat används inte vid extern utvärdering av skolor Ingen extern utvärdering av skolor Inga uppgifter finns tillgängliga 4 Källa: Eurydike

5 LÄRARYRKET TYCKS SAKNA DRAGNINGSKRAFT TROTS UTÖKAT STÖD FÖR LÄRARE Stödåtgärder för nyutbildade lärare har blivit allt vanligare på senare tid. 2002/03 var det bara 14 länder som erbjöd lärarna formellt, centralt reglerat stöd, men 2010/11 rapporterade så många som 21 länder att central vägledning om stödåtgärder för nyutbildade lärare fanns att tillgå (till exempel i form av handledning, rådgivning för betygssättning och auskultation). Dessutom har lärarfortbildningen fått en mer framträdande roll. 2002/03 var lärarnas deltagande i fortbildningsaktiviteter frivillig i ungefär hälften av de europeiska länderna, medan det i dag i 26 länder eller regioner anses ingå i arbetet. Lärarlönerna i Europa har ökat det senaste årtiondet i vissa fall med över 40%. Trots det har ökningen inte alltid räckt till för att upprätthålla lärarnas köpkraft, eftersom levnadskostnaderna har ökat i snabbare takt. Det bör också nämnas att trots att det inte har skett någon förändring i lärarnas arbetstid totalt sett, har den genomsnittliga undervisningstiden ökat de senaste åren. De här tendenserna sammanfaller med en markant minskning av andelen utbildade lärare. En sådan nedgång kan bidra till eventuell lärarbrist i en nära framtid, särskilt som situationen i många europeiska länder är den att majoriteten av de anställda lärarna närmar sig pensionsåldern. Och även om man i cirka en tredjedel av alla EU-länder har höjt pensionsåldern sedan 2001/02, väljer de flesta lärare att gå i pension så snart de har rätt till det. Faktum är att redan 2009 registrerade vissa europeiska länder en betydande lärarbrist i kärnämnen. Andel 15-åriga elever som går i skolor där undervisningen påverkas av brist på utbildade lärare i kärnämnena, 2009 Källa: OECD, PISA 2009 Matematiklärare Naturvetenskapslärare Lärare i undervisningsspråket Länder som inte deltagit i undersökningen 5

6 2008 (fasta priser, prisnivå år 2000) 2008 (fasta priser, prisnivå år 2000) UTBILDNINGENS FINANSIERING EN STOR UTMANING I KRISTIDER Under det senaste årtiondet var anslagen till utbildningen i stort sett oförändrade i de flesta länder fram till 2008, strax före den ekonomiska nedgången. Som svar på krisen har vissa regeringar vidtagit speciella åtgärder för att försäkra sig om att den befintliga utformningen av finansieringen inte skulle ändras. Det gjordes i avsikt att garantera att systemet fungerar även i fortsättningen, och för att säkra reformerna som genomförts de senaste tio åren. Kostnadsfri ickeobligatorisk förskola har blivit allt vanligare. Detta bidrar i hög grad till att göra förskoleundervisning tillgänglig för alla barn, och särskilt för barn från låginkomstfamiljer. Dessutom anpassar ofta länderna avgifterna för den icke-obligatoriska förskolan efter familjens inkomst och andra kriterier. Sammantaget bidrar åtgärderna till att förklara det ökande deltagandet på den här nivån. Även om storleken på de offentliga utgifterna för utbildning inte ändrades, utan låg kvar på EU-27- nivån hela tiden mellan 2001 och 2008, märktes en positiv tendens i form av ökad årlig investering per studerande. Under de senaste tio åren har allt fler länder infört olika sorters avgifter för studerande på högskolor. Samtidigt har riktat ekonomiskt stöd till vissa studerande mildrat effekterna av allmänna system med avgifter för administration och/eller undervisning. Bidrag och lån till högskolestuderande står för en stor del av de offentliga utgifterna för utbildning, och svarar för drygt 16,7%. Årliga anslag till offentliga utbildningsinstitutioner (ISCED 0 till 6) per elev/studerande, i köpkraftsstandard (PPS, tusental euro), 2000 och 2008 (fasta priser) Tendenser Källa: Eurostat, UOE och nationella räkenskaper (statistikuppgifter framtagna i juni 2011).

7 AKADEMIKER HITTAR JOBB DUBBELT SÅ FORT SOM ANDRA MED LÄGRE UTBILDNING År 2010 gick 79% av åringarna i Europa ut gymnasieskolan, vilket stämmer med den europeiska uppåtgående trenden som inleddes EU-genomsnittet för antalet personer med högre utbildning har ökat i alla åldersgrupper sedan år 2000, även om det fortfarande finns en viss obalans vad gäller studerandedeltagandet inom de olika vetenskapsgrenarna. Antalet examinerade inom naturvetenskap, matematik och datavetenskap har till exempel sjunkit, och detsamma gäller lärarutbildningen. Inträdet på arbetsmarknaden tar för akademiker bara hälften så lång tid som för dem med lägre utbildning. I genomsnitt tar det fem månader för akademiker att komma in på arbetsmarknaden, medan det tar 9,8 månader för arbetssökande med kortare utbildning. Om man ser till alla utbildningsnivåer, behövde år 2009 sökande inom EU i genomsnitt närmare 6,5 månader att hitta sitt första meningsfulla jobb. Även om antalet personer med högskoleutbildning totalt sett har ökat, tycks en allt större andel vara överkvalificerade för anställningen de sedan får. Mer än en femtedel av akademikerna är faktiskt överkvalificerade för sitt arbete, och andelen har ökat sedan Och fast klyftan mellan könen samtidigt har minskat, är det dessutom oftast svårare för kvinnliga akademiker att hitta jobb, trots att kvinnorna är överlägsna till antalet inom i stort sett alla studieområden. Genomsnittlig tidsåtgång för att få ett jobb efter avslutade studier, efter utbildningsnivå, 2009 Månader Månader Högst grundskolenivå Gymnasienivå Högre utbildning Källa: Eurostat, Arbetskraftsundersökning, ad hoc-modul (uppgifter framtagna i juli 2011) * * * 7

8 Den fullständiga rapporten Nyckelfakta inom utbildning i Europa 2012 finns på engelska, franska och tyska på Eurydikes webbsida: Tryckta exemplar av rapporten kan beställas på eacea-eurydice@ec.europa.eu Kontakt 8 Stanislav Ranguelov, författare och samordnare: stanislav.ranguelov@ec.europa.eu Wim Vansteenkiste, avdelningen för kommunikation och publikationer: wim.vansteenkiste@ec.europa.eu