TRAMPETTHOPPETS FASER

Transkript

1 Truppgymnastik Trampett steg 1 Deltagarmaterial UTFÖRANDE OCH METODIK TRAMPETTHOPPETS FASER Anlopp Anloppets syfte är att skapa så mycket kraft/energi som möjligt till hopparens träff i trampetten. Anloppet bör ske accelererande och ska ha så hög hastighet som möjligt vid inhoppet. Snabbt, fokuserat och titta på trampetten. Inhopp Inhoppets syfte är att hopparen ska förbereda sig för att träffa trampetten i ett optimalt utgångsläge. Inhoppets bana ska vara långt och ganska flackt. Fötterna ska vara framför knäna och höften ska vara lätt pikerad cirka 100 grader. Överkroppen ska hållas upprätt. Armdraget påbörjas. (I armdraget förs armarna underifrån, framåt och uppåt.)

2 2 Upphopp Det är här själva arbetet i trampetten sker, med syfte att trampetten ska kasta hopparen så högt som möjligt samt att skapa rotation till volterna. Trampetten träffas i en sittande position och ska nu övergå till en stående. Detta gör man genom att räta ut ben och höft samt fullfölja armdraget. Denna stående position ska nås när trampetten är som längst ned och ska börja kasta. Kroppen måste hela tiden hållas spänd, framför allt magen. Samtidigt som hopparen reser sig upp trycks duken på trampetten ned och armarna som nu kommit upp till öronhöjd blockeras. När trampetten nu kastar upp hopparen bör hopparens blick vara fäst vid landningspunkten, dock ska huvudet hållas neutralt. Blicken ska fästas vid landningspunkten innan man går in i rotationen för bästa orientering. Luftfärd I luftfärden sker den övning som hopparen avser att utföra. Detta ska alltid ske med full kontroll, med en grundspänd kropp och med rätt kroppshållning i förhållande till övning (se definitioner för tävlingshopp flik 6 sidan 58). För bästa kontroll är det bra

3 3 om hopparen i hoppet har några fasta blickpunkter som kallas att spotta. Dessa spottar har hopparen för att kunna orientera sig samt kunna avläsa hur hoppet fortskrider. Ju svårare hopp man hoppar desto fler och viktigare spottningar. Landning Landningen är den avslutande fasen i trampetthoppet. Landningen sker säkrast med att man har blicken i mattan och att man aktivt dämpar landningen i såväl knän som höft. Magen ska hållas spänd och armarna hålls för bästa balans snett utåt framåt. En landning ska alltid utföras till stående och kontrollerat.

4 4 FILMER PÅ WEBBPLATSEN Anlopp Inhopp Upphopp Luftfärd Landning RAKA HOPP KONTRA FRIVOLT Den grupperade frivolten är ett mål för många yngre gymnaster och nybörjare. Det är nämligen status i att kunna göra frivolt på trampetten. Vår erfarenhet säger att har man väl lärt sina gymnaster att göra volt så fortsätter de med gymnastiken i flera år. Som vi ser i progressionsdiagrammet leder frivolten vidare till den sträckta volten, som i sin tur leder vidare till alla de svårare hoppen inom trampetthoppning. Alltså är det av stor vikt att vi så fort som möjligt lär våra gymnaster att göra volt, och sedan även sträckt volt. Upphopp frivolt

5 5 Ljushopp är inte en direkt förövning till frivolt. De raka hoppen, t ex ljushoppet, kan försvåra inlärningen av frivolt. Anledningen till detta är den biomekaniska skillnaden i upphoppet. Trampettens lutning och hårdhet I och med att man kan luta trampetten så får den olika egenskaper. En hårt motlutad trampett kräver en stark hoppare och mycket mer fart än en lätt motlutad. Vid uppställningar kan det vara bra att medluta eller planställa trampetten. Detta gör man för att gymnasten inte har någon fart utan hoppar ned från en plint eller dylikt. Då hjälper trampetten hopparen med såväl rotation som att landa på mattan istället för på trampetten. Anledningen till att man motlutar trampetten är att man lättare kan rikta hoppet uppåt än om man har en plan trampett. För unga och ofta mindre starka hoppare bör man ha en mindre lutning än för stora, erfarna och starka hoppare. Samma sak gäller trampettens hårdhet. Den bör regleras efter hopparnas storlek, kraft och kunskap. FILMER PÅ WEBBPLATSEN Raka hopp kontra frivolt Frivolt Raka hopp Motgruppering

6 6 VOLTINLÄRNING MED HJÄLPMEDEL Voltplint Metoden utgår från att lära in frivolten ifrån kullerbytta och att man stegvis höjer kullerbyttan till att bli en frivolt. Detta mycket funktionella redskap är i all sin enkelhet ett skumredskap. Fördelarna med voltplinten är att det är väldigt enkelt att variera och öka svårigheten genom att variera höjden.

7 7 Om man inte har en voltplint finns det utmärkta alternativ i de allra flesta hallar. Man kan göra liknande uppställningar med hjälp av vanliga flipperdynor (se ovan). Det viktiga är inte själva redskapsuppställningen utan metodiken och teorin bakom den så kallade saltorullemetoden. Metodiken Det som markant skiljer en frivolt från ett ljushopp är kroppens rotation. Därför bör man hitta lämpliga förövningar som ger barn och yngre gymnaster en känsla av att rotera framåt. Genom att låta gymnasterna träna kullerbyttor på en mängd olika uppställningar och stationer får de känsla för rotation, och därmed hur övningen ska utföras. Utgångspunkten i saltorullemetoden är kullerbyttan. Nästa steg är att göra en kullerbytta utan handisättning. Det är viktigt att gymnasten startar med armarna över huvudet och att man tittar i mattan innan huvudet viks in.

8 8 Genom att successivt höja mattan som gymnasten ska göra kullerbyttan på, liknar förövningen mer och mer den färdiga frivolten. Att ha en kudde som kullerbyttan rullar ut över gör att man, likt en frivolt, får en naturlig uträtning och landning. Fokuseringen (blicken i mattan) i upphoppet är mycket viktig för att gymnasten ska kunna orientera sig själv i luften. Detta gäller alla hopp och volter i trampett. Därför är det smart att träna detta redan från grunden. Exempel på hur man successivt höjer mattan för att få övningen mer och mer lik den färdiga frivolten.

9 9 Upphopp Luftfärd Landning FILMER PÅ WEBBPLATSEN Voltinlärning med hjälpmedel Metodiken

10 10 GRUPPERAD VOLT Inhopp För armarna underifrån och uppåt Fötterna framför knä och höft Upphopp Armarna över huvudet Spänd kropp Blicken i mattan

11 11 Luftfärd Aktiv gruppering Spänn magen och ta fast med händerna under låren alternativt på knäna Utsträckning Kliv ur volten, sök mattan med blicken Räta ut benen framåt, nedåt

12 12 Landning Dämpa med fötter, knä och höft Få balans genom att föra armarna framåt, utåt Tips på uppställningar Dessa redskapsuppställningar lämpar sig för alla typer av volter med framåtlandning.

13 13 FILMER PÅ WEBBPLATSEN Grupperad volt Inhopp Upphopp Luftfärd Utsträckning Landning Tips på uppställningar

14 14 PIKERAD VOLT Inhopp För armarna underifrån och uppåt Fötterna framför knä och höft Upphopp Armarna över huvudet Spänd kropp Blicken i mattan Luftfärd Aktiv pikering Fatta under låren med händerna

15 15 Utsträckning Sträck ut framåt, nedåt Sök mattan med blicken Landning Sök mattan med blicken Dämpa med fötter, knä och höft Viktigt att bibehålla spänningen i mage/rygg

16 16 FILMER PÅ WEBBPLATSEN Pikerad volt Inhopp Upphopp Luftfärd Utsträckning Landning Tips på uppställningar

17 17 STRÄCKT VOLT Inhopp För armarna underifrån och uppåt Fötterna framför knä och höft, pikerat inhopp Upphopp Armarna över huvudet Spänd kropp Blicken i mattan Häldrag

18 18 Luftfärd Spänd mage och rygg Armarna längs sidorna av kroppen Utsträckning Förbered nedslaget genom att söka mattan med blicken Fortsatt spänd kropp

19 19 Landning Få balans genom att föra armarna framåt, utåt Dämpa med fötter, knä och höft Tips på uppställningar

20 20 FILMER PÅ WEBBPLATSEN Sträckt volt Inhopp Upphopp Luftfärd Utsträckning Landning Tips på uppställningar

21 21 DEN STRÄCKTA KROPPSPOSITIONEN Spänningsträning Svårigheten när man lär sig sträckt volt är ofta att kunna spänna kroppen korrekt så att man får en snygg rak linje i luften. Det hjälper då inte att säga till sina gymnaster att sträcka på sig i luften. Det gäller här att vid sidan om trampetthoppningen även träna spänning, hållning och styrketräning. Om man redan i ett tidigt skede i gymnastens utveckling lägger in spänningsträning i programmet, kommer gymnasten att ha betydligt enklare att lära sig den sträckta frivolten. Särskilt viktigt är det att vara stark i magen och kring bålen.

22 Handståendeträning Handståendet brukar man utse till den mest grundläggande övningen inom gymnastiken och framför allt är det en mycket bra förövning till överslag. Genom att stå på händer tränar man styrka, spänning och balans. Därför är det bra att lägga in handståendeträning och spänningsträning i uppvärmningen varje gång man tränar. Genom att använda fantasin kan man variera denna typ av träning på många olika sätt. Då tycker gymnasterna att det är mycket roligare, och genom att väva in grundövningarna i små lekar kan man lura gymnasterna att träna styrketräning. Nedan följer lite tips på handstående- och spänningsträning. 22

23 23 Parvis arbete gymnasten jobbar sig upp från armböjsställning till handstående. Här gäller det att komma så långt ut som möjligt med händer och fötter utan att trilla ner.

24 24 Kompisen släpper omväxlande vänster och höger ben det gäller att hålla i sina fötter. FILMER PÅ WEBBPLATSEN Spänningsträning Handståendeträning ÖVERSLAG Inhopp För armarna underifrån och uppåt Fötterna framför knä och höft, pikerat inhopp

25 25 Upphopp Sök bordet tidigt För armarna framåt, uppåt mot bordet Spänd kropp Blicken i bordet Tryck Titta på bordet Tryck med axlarna, raka armar

26 26 Luftfärd Helt rak kropp Håll kroppen spänd Armarna över huvudet Landning Sök mattan med blicken för att förbereda landningen För armarna framåt, utåt för att få balans Dämpa med fötter, knä och höft

27 Tips på uppställningar 27

28 28 FILMER PÅ WEBBPLATSEN Inhopp Upphopp Tryck Luftfärd Landning Tips på uppställningar

29 29 VAL AV SKRUVHÅLL Att kunna skruva är väldigt viktigt för en gymnast. En hel värld av volter och möjligheter öppnar sig i och med att en gymnast lär sig skruva. Men innan man börjar träna skruv är det bra att finna svar på följande frågor: Åt vilket håll ska man skruva? Hur ser det ut och varför gör man så? Definition av skruvhåll När vänster axel går bakåt och höger framåt i en vändning/skruv kallas det för en vänsterskruv. En bra tumregel för att se åt vilket håll gymnasterna skruvar i en volt, är att om man står på vänster sida av hopparens färdriktning och ser magen först i vändningen så är det en vänsterskruv. Ser man ryggen först så är det högerskruv. Den första kontakten med skruv Den första kontakten med skruv får en gymnast ofta genom hjulningen eller rondaten. Det är bra att innan man börjar träna rondat och skruv ha funderat över vilket håll man väljer att gymnasterna ska skruva och göra rondat åt. Detta för att det finns fördelar och nackdelar med att göra si eller så. För att kunna avgöra vilket håll som ska tränas in så bör man känna till vilka konsekvenser det ger för gymnasterna. Om man inte talar om för en gymnast som för första gången ska sparka upp till handstående vilket ben han/hon ska använda, så kommer han/hon själv att välja ett. Detta ben kommer användas till såväl handvolt som rondat. Man kan säga att i och med att man valt frånskjutsben (det främre benet) till handstående har man valt skruvhåll i rondaten. Inför valet av skruvhåll och uppsparksben bör man känna till fördelar och nackdelar av sitt val. Val utifrån statistik Det vanligaste skruvhållet i rondat, cirka procent, är högerskruv (vänster ben som frånskjutsben/vänster hand först i golvet/höger axel går bakåt). Cirka procent av alla gymnaster skruvar åt vänster när de skruvar i volter. Gymnaster som högerskruvar sin rondat (vänster hand först i golvet) och vänsterskruvar volter brukar man kalla inkonsekventa. Se mer om fördelar och nackdelar längre fram.

30 30 Genom att välja utifrån vad som är vanligast kommer de allra flesta att skruva åt sitt naturliga skruvhåll. Indikationer på att det inte är det naturliga skruvhållet kan vara att gymnasten vänder sig/skruvar åt andra hållet helt omedvetet eller att inlärning av skruv går väldigt långsamt. Det finns fördelar med att lära alla sina gymnaster att skruva åt samma håll (t ex vänster) och skruva rondaten åt samma Val av skruvhåll håll (t ex höger). Alla passningar för tränaren blir likadana och från samma håll och alla stationer/förövningar behöver bara anpassas för ett skruvhåll. Dessutom ger det ett enhetligt intryck om en hel trupp skruvar åt samma håll. Val utifrån naturligt skruvhåll Det skruvhåll som känns naturligast och enklast för gymnasten brukar man kalla för det naturliga skruvhållet. Gymnasterna lär sig snabbare att skruva fler skruvar än de som inte skruvar åt sitt naturliga håll. De har dessutom enklare att hålla kroppsspänningen och orientera sig i luften. Väljer man att gymnasterna ska skruva åt sitt naturliga skruvhåll, behöver man ta reda på vilket håll det är. Detta kan man göra genom att prova sig fram. Det finns en mängd olika sätt att ta reda på en gymnasts naturliga skruvhåll. Här är några tips: Kullerbytta på golvet och på slutet av kullerbyttan vända sig till mage Ropa på en gymnast som står med ryggen mot dig och notera åt vilket håll denne vänder sig I t ex en stafettövning låta gymnasten/-erna ligga på mage, resa sig upp och vända sig om och springa iväg I alla dessa fall bör gymnasterna vända sig åt sitt skruvhåll. Man får testa sig fram med hjälp av de övningar som gymnasterna vänder/skruvar sig. VIKTIGT När man testar det naturliga skruvhållet får man inte tala om för gymnasterna att man gör detta. Då börjar gymnasterna tänka på vilket håll de ska vända vilket kan ge ett väldigt blandat resultat av testerna. Tips! Gör testerna i samband med stafetter då gymnasterna är koncentrerade på något annat. De väljer då det naturligaste sättet att vända sig i de olika tävlingsmomenten.

31 31 Tips 2 Var alltid tydlig när du pratar om skruvhåll och räta ut eventuella frågetecken. Även den mest erfarna gymnast kan komma i gungning om man krånglar med skruvhåll hit och dit. Barani åt skruvhållet Barani är en volt med halv skruv och den kan utföras både grupperad, pikerad och sträckt. Det är väldigt viktigt för framtida skruvar att skruven i baranin ska utföras åt skruvhållet och inte åt rondathållet! Man bör inte lära in barani via rondat då de flesta gymnaster (statistiskt sett) är inkonsekventa i sitt skruvhåll kontra rondathåll. Om gymnasterna skruvar sin barani åt rondathållet vid fler än ½ skruv, uppstår problem eftersom de ofta tror att de gör sin barani åt skruvhållet. Detta gör att inlärningen av fler skruvar kan bli besvärlig, och ofta kan gymnasten få en stämpel på sig/ta för givet att han/hon inte kan skruva. Det finns andra tillfällen då det kan uppstå problem, t ex vid dubbel volt med 1/1 skruv i första volten och halv i andra. Om gymnasten då vill göra skruven i andra volten åt sitt baranihåll och inte åt sitt skruvhåll som i första volten, uppstår det komplikationer. En annan anledning att inte lära in barani från rondat är att det lätt ger en för tidig skruv som är svår att träna bort. Därför bör man utgå ifrån en volt när man lär in barani.

32 32 En barani kan enkelt övas in genom volt med hjälp av en voltplint eller liknande. Utgå från en volt från fast voltposition och gör skruven med en aktiv höftuträtning. Konsekvens eller inkonsekvens rondat- kontra skruvhåll I och med att rondathållet ofta bestäms redan när man lär sig sparka upp på händer, så bestäms även redan första träningen om gymnasten kommer att vara konsekvent eller inkonsekvent. Detta om man inte senare väljer att korrigera gymnastens medvetna eller omedvetna val. Att vara konsekvent eller inkonsekvent innebär olika fördelar och nackdelar. Inkonsekvent: Rondathåll och skruvhåll = olika håll När gymnasten ska skruva en tsukahara blir detta en s.k. kasamatsu, där gymnasten vänder åt ena hållet (till exempel åt höger) i inhoppet till bordet, för att sedan vända åt andra hållet i volten (i exemplet åt vänster) ut från bordet. Man skruvar alltså ¼ (ev. ½) skruv åt ena hållet i inhoppet och ¾ skruv åt andra hållet i volten (eller en 1/1 skruv i volten ifall man vänt ½ skruv in) Gymnasten får det enklare vid 1/1 skruvad frivolt som start på matta. Man kan redan efter ¾ skruv sticka fram vänsterbenet till rondaten eller handvolten. Konsekvent: Rondathåll och skruvhåll = samma håll När gymnasten ska skruva på en tsukahara blir detta en tsukahara med 1/1 skruv, där gymnasten totalt skruvar 1½ varv åt samma håll. Gymnasten får det svårare vid 1/1 skruvad frivolt som start på matta. Detta pga. att 1/1 skruven måste vara helt klar innan man kan öppna volten och fortsätta serien. Gymnasten kan få det lättare genom att han/hon alltid skruvar och vänder åt samma håll.

33 33 GRUPPERAD VOLT MED ½ SKRUV Inhopp För armarna underifrån och uppåt Fötterna framför knä och höft, pikerat inhopp Upphopp Armarna över huvudet Spänd kropp Blicken i mattan, huvudet neutralt

34 34 Gruppering Aktiv gruppering Spänn magen och fatta under låren/på knäna med händerna Fortsätt titta i mattan Skruv Blicken i mattan Räta ut benen framåt samtidigt som höften vrids Stoppa skruven genom att föra armarna utåt

35 35 Landning Spänd mage och rygg Dämpa med fötter, knä och höft Tips på uppställningar Dessa redskapsuppställningar lämpar sig för alla typer av volter med ½ skruv.

36 36 FILMER PÅ WEBBPLATSEN Grupperad volt med ½ skruv Inhopp Upphopp Gruppering Skruv Landning Tips på uppställningar

37 37 PIKERAD VOLT MED ½ SKRUV Inhopp För armarna underifrån och uppåt Fötterna framför knä och höft, pikerat inhopp Upphopp Armarna över huvudet Spänd kropp Blicken i mattan, huvudet neutralt

38 38 Gruppering Aktiv pikering, fatta under låren med händerna Spänd kropp Blicken i mattan Skruv Räta ut benen framåt samtidigt som höften vrids Blickpunkt i mattan Huvudet neutralt

39 39 Landning Stoppa skruven genom att föra armarna utåt Dämpa med fötter, knä och höft FILMER PÅ WEBBPLATSEN Pikerad volt med ½ skruv Inhopp Upphopp Pikering Skruv Landning Tips på uppställningar

40 40 STRÄCKT VOLT MED ½ SKRUV Inhopp För armarna underifrån och uppåt Fötterna framför knä och höft, pikerat inhopp Upphopp Armarna över huvudet Spänd kropp Blicken i mattan

41 41 Skruv Fokusering på landningsmattan Armarna längs sidorna på låren samtidigt som hela kroppen påbörjar vändningen Luftfärd Stoppa skruven genom att föra armarna utåt Blicken i mattan

42 42 Landning Sök mattan med blicken Dämpa med fötter, knä och höft Tips på uppställningar

43 43 FILMER PÅ WEBBPLATSEN Sträckt volt med ½ skruv Inhopp Upphopp Skruv Landning

44 44 Tips på uppställningar PETRIK Inhopp Upphopp För armarna framåt uppåt 1:a båge Flackt inhopp Sträck ut kroppen mot bordet Spänd och lätt krummad kropp ½ skruven kan göras med olika teknik, ofta sker det med flera olika, t ex markskruv, höftuträtning och axel-vridning

45 45 Handisättning/Tryck Träffa bordet innan lodlinje Vrid runt handisättningen helt = ½ varv Tryck ut axlar och krum Rikta trycket uppåt

46 46 2:a båge Rak och spänd kropp Vänd andra halvan av skruven med hjälp av trycket i bordet eller genom höftuträtning/axelvridning Utsträckning Sök mattan med blicken Stoppa skruven genom att föra ut armarna till T -position

47 47 Landning Aktiv landning Dämpa landningen med såväl höft som knän och fötter FILMER PÅ WEBBPLATSEN Inhopp Upphopp 1:a båge Handisättning/Tryck 2:a båge Utsträckning Landning Tips på uppställningar

48 48 RONDAT Inhopp För armarna underifrån och uppåt Fötterna framför knä och höft Upphopp Armarna underifrån mot bordet Håll huvudet neutralt Spänd kropp Påbörja vändningen Blicken på bordet

49 49 Tryck Titta på bordet Ena handen på främre delen och den andra på bakre delen av bordet Luftfärd Spänd kropp, titta på mattan Armarna över huvudet

50 50 Landning Sök mattan med blicken För armarna utåt för att få balans Dämpa med fötter, knä och höft Tips på uppställningar

51 51 FILMER PÅ WEBBPLATSEN Inhopp Upphopp Tryck Luftfärd Landning Tips på uppställningar

52 52 RUMSUPPFATTNING Kroppskontroll Att ha kontroll över kroppen och att kunna orientera sig i en volt är väldigt viktigt ur såväl säkerhetssynpunkt som ur teknisk synpunkt. För att kontrollera vår kropp använder vi oss av nervsystemet som styr våra muskler. Det finns också nerver som talar om för kroppen vilken position den har på sina olika kroppsdelar. Att träna på hur kroppen rör sig, hur dess olika lägen känns och hur man medvetet kan få sin kropp att inta en position, är väldigt viktigt för en gymnast ur såväl teknisk som bedömningssynpunkt. Att kunna kontrollera sin kropp är en förutsättning för att kunna lära sig volter och skruvar. Ju bättre kontroll man har över sin kropp, desto mer komplexa övningar och tekniker kan man lära sig. Genom att prova på och lära sig så många olika rörelser och övningar som möjligt, lär man sig att kontrollera sin kropp. Ju större rörelsespektrum en gymnast har, desto bättre gymnast. Det krävs mycket träning för att lära sig rörelser eller övningar (det behöver inte vara ett gymnastiskt moment, det kan vara att lära sig att gå som barn). Hur fort man lär sig en rörelse eller övning beror på övningens komplexitet och hur många repetitioner man utför. Det man strävar efter brukar vara att den ska bli automatiserad, dvs. att den kan utföras utan att man behöver tänka på utförandet. För att automatisera en övning kan det krävas flera hundra och ibland tusen repetitioner. Antalet beror dels på övningen och dels på inlärningsförmågan. Att orientera sig i luften Ett väldigt viktigt sinne att använda sig av när man orienterar sig i luften är synen. I nästan alla hopp finns det givna blickpunkter där man spottar för att utvärdera hur hoppet går. Gymnasten ska exempelvis alltid titta på trampetten i ansatsen och alltid titta i mattan innan man går in i en volt och alltid söka efter mattan innan landnings-

53 53 ögonblicket. Detta för att man ska få så mycket information som möjligt om var man befinner sig. Vid dubbla volter med skruv kan man ha flera blickpunkter på olika ställen för att kunna läsa av hur hoppet fortlöper. Det är väldigt viktigt att redan från början på ett naturligt sätt lära in att spotta. Detta gör man för att senare vid de svårare volterna kunna fokusera på att öva in tekniken i övningen. Genom att använda sig av s.k. spottning kan gymnasten mycket enkelt se och förstå sitt läge och bedöma avståndet till nedslagsmattan. Detta medför att hoppen blir mer kontrollerade och att landningarna blir säkrare. Det är ofta till Rumsuppfattning stor hjälp om man som tränare ger gymnasten något konkret att titta på. Exempelvis kan man lägga en strumpa eller dylikt på landningsbädden. När gymnasten utfört hoppet kan man fråga om denne såg strumpan vid rätt tillfälle. Det är inte bara synen man använder som orienteringshjälpmedel i luften. Man använder även balanssinnet. Balanssinnet är ett samarbete mellan innerörats balansorgan och kroppens alla känselnerver. Dessa mekanismer talar om kroppens position för oss och hur den rör sig. Inuti örat sitter snäckan som är ett av kroppens balansorgan. Den håller kroppen informerad om huvudets position och rörelser. Inuti snäckan sitter det tre bågformade rör fyllda med vätska och med känselhår på insidan. Dessa rör med känselhår läser av huvudets/ kroppens position och rörelse i olika riktningar. De kan även läsa av ifall vi är upp och ner, har huvudet på sidan eller om vi vrider oss. Man kan tänka sig att ett väl utvecklat informationssystem mellan kroppen och balanssinnet är det som är skillnaden mellan talanger och andra. Balanssinnet gör alltså att vi kan uppfatta vår kroppsposition även om vi blundar. Genom att utföra många repetitioner och genom att träna in långsamma förövningar kan man träna upp denna egenskap. Sammanfattning Det är viktigt att inse att rumsuppfattning inte är någonting som bara vissa talangfulla gymnaster har. Förmågan kan och bör tränas av alla. Det gör man genom många olika övningar i mängder av olika variationer. Spottning är något man bör träna in redan från början och som används alltmer vid svårare övningar. En viktig anledning till att träna rumsuppfattningen är att man kan undvika skador.

54 Om en gymnast mitt uppe i en svår volt känner och ser att någonting är fel, kan denne snabbt improvisera och klara upp situationen. Vid god fokusering och kontroll av hoppen blir det mycket enklare att veta vid vilka tidpunkter man ska agera. Man kan t ex berätta för gymnasten att skruven ska sättas igång först när gymnasten har fäst blickpunkten i mattan, en instruktion som fungerar vid såväl enkla som dubbla volter. 54