Näringsrekommendationer om socker i Norden och globalt
|
|
- Camilla Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Näringsrekommendationer om socker i Norden och globalt Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Maatalous-metsätieteellinen tiedekunta Elintarvike- ja ympäristötieteiden laitos
2 WHO Innehåll Fetma (review av TeMorenga et al.) Karies UK: SACN NNR Funderingar Hur stort problem är socker i Norden? Kan vi vara nöjda med våra rekommendationer?
3
4 g/dag Konsumtion av socker smör, margarin och ost per invånare i Finland ; räknad från näringsbalansen Socker Smör Margarin Ost Heikkinen & Maula: Finnish Food Consumption, Konsumentforskningscentralen
5 Hälsoeffekter av socker (glukos, fruktos, sackaros, mm.) och andra fiberfattiga kolhydratskällor 1. Förminskad koncentration av LDL-kolesterol (+) 2. Förminskad koncentration av HDL-kolesterol (-) 3. Förminskad partikelstorlek av LDL- ja HDLkolesterol (-) 4. Förökad koncentration av triglycerider (-) 5. Ökad mängd av inflammationsmarkörer (-) 6. Försämrad reglering av hunger och mättnad (-)
6 WHO opens public consultation on draft sugars guideline WHO s current recommendation, from 2002, is that sugars should make up less than 10% of total energy intake per day. The new draft guideline also proposes that sugars should be less than 10% of total energy intake per day. It further suggests that a reduction to below 5% of total energy intake per day would have additional benefits. Five per cent of total energy intake is equivalent to around 25 grams (around 6 teaspoons) of sugar per day for an adult of normal Body Mass Index (BMI)
7 WHO opens public consultation on draft sugars guideline Papers published with findings of two systematic reviews (analyses of published scientific studies) commissioned by WHO that informed the development of the draft guidelines: Dietary sugars and body weight: systematic review and metaanalyses of randomised controlled trials and cohort studies (TeMorenga et al. BMJ 2012;345:e7492) Effect on caries of restricting sugars intake: Systematic review to inform WHO guidelines (Moynihan & Kelly. J Dent Res 2014;93(1):8-18)
8 Effect on Caries of Restricting Sugars Intake: Systematic Review to Inform WHO Guidelines From 5,990 papers identified, 55 studies were eligible 3 intervention, 8 cohort, 20 population, and 24 cross-sectional. Of the studies, 42 out of 50 of those in children and 5 out of 5 in adults reported at least one positive association between sugars and caries. There is evidence of moderate quality showing that caries is lower when free-sugars intake is < 10% E. With the < 5% E cutoff, a significant relationship was observed, but the evidence was judged to be of very low quality. Moynihan & Kelly. J Dent Res 2014;93(1):
9 Tidigare review om socker och karies Måttligt starkt samband mellan frekvent konsumtion av socker och karies Svagare samband (dock positivt) mellan rikligt sockerintag (g/dag eller E%) och karies. Fluorbehandling av dricksvatten och tandkräm kan ha försvagat sambandet mellan socker och karies. Burt & Pai. J Dent Educ 2001;65(10): Anderson et al. Obes Rev 2009;10 Suppl 1:
10 Dietary sugars and body weight: systematic review and meta-analyses of randomised controlled trials and cohort studies Effekt av förändring i sockerintag bland interventionsstudier med fullvuxna Förändring av sockerintag N studier d vikt (kg) för högre sockerintag Skillnad i sockerintag Förminsking 5 0,80 (0,29 1,21) 8 11 E% (3 studier), resten 1 3 E% Förökning, <8 veckor Förökning, veckor 8 0,52 (0,14 0,89) E% (7 studier), resten 7 E% 2 2,73 (1,68 3,78) 14 (26 veckor) 23 E % (10 veckor) TeMorenga et al. BMJ 2012;345:e
11 Viktförändring (kg) Sockerdricka och fetma Beräknad Observerad Extra energi av sockerdrickorna under hela studien (x 1000 kcal) Analys bland randomiserade interventioner med tillökad konsumtion av sockerdricka: skillnaden mellan beräknad ock observerad viktförandring Kaiser ym. Obes Rev 2013;14:
12 Dietary sugars and body weight: systematic review and meta-analyses of randomised controlled trials and cohort studies Trials in children, which involved recommendations to reduce intake of sugar sweetened foods and beverages, had low participant compliance to dietary advice; these trials showed no overall change in body weight. However, in relation to intakes of sugar sweetened beverages after one year follow-up in prospective studies, the odds ratio for being overweight or obese increased was 1.55 (1.32 to 1.82) among groups with the highest [= daily consumption] intake compared with those with the lowest intake. TeMorenga et al. BMJ 2012;345:e
13 Draft Carbohydrates and Health report Scientific consultation: 26 June to 1 September 2014 The dietary reference value for free sugars should be set at a population average of around 5% of dietary energy for age-groups from 2.0 years upwards. This is based on the need to limit free sugars to no more than 10% of total energy intake at an individual level, which is likely to lead to a population average free sugars intake of around 5% of total energy
14 Exposure Outcome N studies Result Evidence Sugars Sugars Sugars Sugars Coronary events Blood pressure Total cholesterol LDL and HDL cholesterol 5 cohorts No assoc. Moderate 5 RCT No effect Limited 4 RCT No effect Limited 3 RCT No effect Limited Sugars Triaglycerid. 5 RCT No effect Limited
15 Exposure Outcome N studies Result Evidence Sugars Energy intake Sugars Type 2 diabetes Sugars Blood glucose 9 RCT Increasing effect 5 cohorts No association Adequate Limited 5 RCT No effect Limited Sugars Blood insulin 4 RCT No effect Limited Sugars Dental caries 3 cohorts Increasing association Sucrose Type 2 diabetes Glucose, fructose Type 2 diabetes 6 cohorts No association 4 cohorts No association Moderate Limited Limited
16 Exposure Outcome N studies Result Evidence SSB Type 2 diabetes 6 cohorts Increasing association SSB SSB BMI/body fat in children & adol. BMI in children & adolescents 11 cohorts No association 5 RCT Increasing effect SSB Dental caries 7 cohorts Increasing association Sugary foods Dental caries 11 cohorts Increasing association Moderate Limited Limited Moderate Limited SSB = sugar-sweetened beverages
17 förökar ns förebygger Hälsosam kost Sockerrika prod. Mjölkprodukter Kött Potatis Raffinerat spannmål Fiberrik Antal studier Resultat från en systematisk översikt om kost och viktförökning (Fogelholm et al. Food Nutr Res 2012; för NNR 2012)
18 Systematic review by Sonestedt et al. Food & Nutrition Research 2012 Does high sugar consumption exacerbate cardiometabolic risk factors and increase the risk of type 2 diabetes and cardiovascular disease? A Systematic Review for the 5 th Nordic Nutrition Recommendations Emily Sonestedt, Nina Cecilie Øverby, David E Laaksonen, Bryndis Eva Birgisdottir NNR5$vit$D$NNC$2012$ 18$
19 Systematisk review av Sonestedt et al abstrakter! 17 studier i den slutliga analysen(15 prospektiva kohortsstudier, 2 randomiserade interventioner; fullvuxna) Riklig konsumtion av sockerdricka har ett samband med förökad risk (incidens) för typ 2 diabetes i uppföljningsstudier! evidens: trolig (probable); 4 av 6 kohortsstudier stödde evidensen Inga andra samband mellan socker och sjukdomar. Socker vs. sjukdomar, alla studier tillsammans: 13 x förökad risk, 19 x inget samband, 3 x förminskad risk NNR5$vit$D$NNC$2012$ 19$
20 Fruktos och fettinlagring i levern (NAFLD)? Fruktos är en viktig substrat för fett syntes hos råttor (60 %), men inte hos människor (1 %) >50 g fruktos/dag! trigyceridnivån i blodet ökar efter en måltid (Livesey & Taylor, Am J Clin Nutr 2008) Meta-analys om interventioner med förökad fruktosintag (Chiu et al. Eur J Clin Nutr 2014;68:416 23) (7 isokaloriska, 6 hyperkaloriska, längd 1 10 veckor, fruktos E%) Fruktos ökade lipidnivån i levern (0,45; 95 % CI: 0,18 0,72) enbart när kosteintaget var hyperkaloriskt
21 Matbaserade rekommendationer i NNR (på populationsnivån i Norden) Begränsa Köttprodukter, rött kött Sockerrika drycker och andra produkter med tillsatt socker Salt Alkohol Byt ut Raffinerade spannmål! fullkornsspannmål Smör! vegetabilisk olja, margarin Hög fett mjölkprodukter! fettfria & låg fett mjölkprodukter Ät mera Grönsaker, baljväxter Frukt och bär Fisk, skaldjur, mm. Nötter, mandlar, frön, mm
22 Nordiska Näringsrekommendationerna 2004 och 2012 NNR 2004 NNR 2012 Mättad fett, E% Ca Max 10 2 Enkelomättad fett, E% Fleromättad fett, E% Fett totalt, E% (25 40) Protein Kolhydrat totalt, E% (45 60) Sackaros, E% Max 10 Max 10 Kostfiber, g/dag > inklusiv transfett; 2 utan transfett
23 Intag (% av totala energi-intaget) av sackaros bland vuxna (25 64 år) i Finland mellan år 1982 och 2012 enligt Findiet studien Kvinnor Män 14 NNR E%
24 Fördelning av sackarosintaget (%) från mat bland vuxna män och kvinnor i Finland, år 2012 Kvinnor Män Mjölkprod. 15 % Resten 7 % Frukt 27 % Mjölkprod. 12 % Resten 8 % Dricka 25 % Dricka 15 % Spannmål 17 % Socker & godis 19 % Spannmål 15 % Socker & godis 20 % Frukt 20 % Helldán et al. Findiet THL,
25
26 The Sugar Reduction Summit; Science, Policy and Public Health Scientists and public health professionals have decried the high levels of hidden sugar found in everyday foods from breads to sauces, and drawn??? parallels between the tobacco and food industries, invoking the rising tide of obesity and questioning whether sugar taxation and additional regulation is an inevitable necessity. Leading health experts argue that it s a completely unnecessary nutrient which can be easily removed and that a 30% reduction in added sugar would reduce calorie-intake sufficiently to halt the obesity epidemic
Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna
Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merD-vitamin. Näringsrekommendationer
THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merGer socker typ 2-diabetes?
Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats
Läs merMedelhavskost i Norden?
Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?
Läs merHur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr
Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min
Läs merSkräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna
Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merÄr de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin
Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merÄr det nyttigt med fet mat?
Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merKardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas
Läs merHar Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?
Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merMargarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet
Läs merKostrekommendationer & evidens
Kostrekommendationer & evidens SEDS 16 maj 2019 Cecilia Pettersson Leg dietist Doktorand SEDS Höstmöte 2017 När svenska näringsrekommendationer krockar med den ätstörda verkligheten Gisela van der Ster
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merÄmnesutbildning: Mat
1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning
Läs merMåltidersättning och viktreduktion
Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning
Läs merMat för att hålla sig frisk på äldre dar
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,
Läs merHälsoaspekter - mer än tallriksmodellen
Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan
Läs merAMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merInspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merDiabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa
Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?
Läs merMat & Hälsa Kolhydrater
Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,
Läs merNÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande
Läs merViktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Läs merArbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige
Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merDesign av kliniska studier Johan Sundström
Design av kliniska studier Johan Sundström Kraschkurs i klinisk vetenskapsmetodik Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade Exponerade Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade* Exponerade*
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merFetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare
Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i
Läs merMAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ
MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Katarina Nilsson, Elinor Hallström Februari 2018 Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL GLOBALA UTMANINGAR MED VÅRT MATSYSYTEM 30% av klimatpåverkan
Läs merFöljer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merKost vid diabetes. Kolhydrater och fett
Kost vid diabetes Kolhydrater och fett Det finns flera sätt att äta bra! Bra mat vid diabetes Fungera i vardagen Gå att omsätta i nya vanor Ge alla näringsämnen kroppen behöver Individualiserad kostbehandling!
Läs merEn guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Läs merAMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)
AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några
Läs merIndividualiserade kostråd
Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och
Läs merEvidensbaserad medicin
Evidensbaserad medicin Kritisk granskning, graderingssystem och checklistor Daniel Sjöberg Grön syn Formulera en PICO Hur vill ni designa er studie? Vilka utfallsmått vill ni ha? Grupp 1: Vad är detta
Läs merNationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs merMänniskosynen i sammanfattningen
Människosynen i sammanfattningen Accepterar normer av ökat kaloriintag inom egna sociala grupper Brist på viljestyrka Bristande självkontroll Inkompetens kan inte avgöra vad livsmedlen innehåller Tidsinkonsistens
Läs merNutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Läs merLev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.
Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst
Läs merRekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs merKostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merVad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
Läs merDistriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!
Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress
Läs merCHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Läs merKorvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv
FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.
Läs merUse of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016
Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable
Läs merExklusiv enteral nutritionsbehandling
Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt
Läs merSOCKER- REKOMMENDATIONER LIVSMEDELSINDUSTRIN OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE TANDHÄLSA TIDSKRIFT OM SOCKER OCH NÄRING NR 1 MAJ 2016
SOCKER- REKOMMENDATIONER LIVSMEDELSINDUSTRIN OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE TANDHÄLSA TIDSKRIFT OM SOCKER OCH NÄRING NR 1 MAJ 2016 Olika rekommendationer om socker hög tid att reda ut Ungdomars skillnaderna
Läs merNordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION
Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också
Läs merÄmnesutbildning: Mat
1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd, vad är vad? - NNR 2012 samt nya kostråden - Vitaminer/mineraler - Protein -
Läs merBlir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?
Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare? Swedish Nutri;on Founda;on 20 april 2015 Ideon Science Park, Lund Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr Enheten
Läs merReflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Läs merKost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist
1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30
Läs merÄta för att prestera!
Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data
Läs merFACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.
FACIT Sant eller falskt? Här har du svaren. 1 2 3 En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn. Sant Havregryn framställs av hela havrekorn och är därmed till 100% fullkorn. Jag
Läs merMargareta Bensow Bacos Lund den 18 april 2012
Margareta Bensow Bacos Lund den 18 april 2012 Leg. dietist och bönälskare Rätt Mätt Dietistkonsult för hälsosam njutning MBB@dietistkonsulten.se Näring och Hälsa U Johansson Food factors Affect on GI Particle
Läs merHälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd
1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,
Läs merResultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005
Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC-06 23 september 2005 Resultat av utökad första planeringsövning - Tillägg av ytterligare administrativa deklarationer - Variant (av case 4) med
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merHälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare
Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom
Läs merFallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:
Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?
Läs merNya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari 2012. Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket
Nya kostråd för barn Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen 17 januari 2012 Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket Det är skillnad på näringsrekommendationer och kostråd Näringsrekommendationer
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs mer2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010
2013-11-26 Disposition Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? Mat vid fetma en systematisk litteraturöversikt,
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merVet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi
Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter
Läs merKraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion
Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion 19 oktober 2017 Livsmedelsverket Anna-Karin Quetel Folkhälsomyndigheten Pia Lindeskog Hälsokonsekvenser av nuvarande konsumtion Dietary risks High
Läs merRådgivning Att lära sig Motiverande Samtal (MI)
Rådgivning Att lära sig Motiverande Samtal (MI) Lena Lindhe Söderlund Med dr och socionom Folkhälsocentrum i Linköping Lena.lindhe.soderlund@lio.se 070-3798656 Vad är verksamt? Motiverande samtal Allians
Läs merAllmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Läs merSTARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Läs merKraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion
Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion 19 oktober 2017 Livsmedelsverket Anna-Karin Quetel Folkhälsomyndigheten Pia Lindeskog Hälsokonsekvenser av nuvarande konsumtion Dietary risks High
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980
Läs merMeny. Matprat som förändrar. Termodynamik. Viktarbete. Samtalet vägen till förändring. Minimera ett förmanande förhållningssätt.
Akademiskt primärvårdscentrum Matprat som förändrar Specialistdietist Mahnoush Malek Viktarbete - Realiteten, samtalet Meny Nutrition - Utveckling, samtid och framtid - Modedieter, NNR 2012 Evidens och
Läs merValidering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merMat på vetenskaplig grund
Mat på vetenskaplig grund - Nordiska Näringsrekommendationerna - Nationella kostråd från Livsmedelsverket Anette Jansson 2019-05-13 Uppdrag: För att ge människor längre och friskare liv samlar Hjärt- Lungfonden
Läs merNutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?
Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller
Läs merUngdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv
Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom
Läs merKost, blodfetter och typ 2-diabetes
Kost, blodfetter och typ 2-diabetes FaRs dag, 130424 David Iggman ST-läkare i allmänmedicin och doktorand Enheten för Klinisk nutrition och metabolism, Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala
Läs mer