FÖRSKOLOR I HÄRRYDA KOMMUN. Ett projekt om hygien och smitta. Miljö- och hälsoskyddskontoret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSKOLOR I HÄRRYDA KOMMUN. Ett projekt om hygien och smitta. Miljö- och hälsoskyddskontoret 2004-02-23"

Transkript

1 FÖRSKOLOR I HÄRRYDA KOMMUN Ett projekt om hygien och smitta Miljö- och hälsoskyddskontoret

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR GJORDES PROJEKTET?...3 SYFTE...4 METOD...4 HANDTVÄTT...5 SKÖTBORD...6 TVÄTT...6 STÄDNING...7 VENTILATION...9 UTEVISTELSE OCH UTEPLATS...10 NU OCH DÅ...12 VINTERKRÄKSJUKA...13 MER INFORMATION...13 TIPS...14 Bilagor Bilaga 1: Så sprids smitta i förskolorna, artikel smittskydd 4/2003 Bilaga 2 Skolstart och nya infektioner, artikel smittskydd 4/2003 Bilaga 3: Vinterkräksjukan..,- artikel i läkartidningen 6/2003 Bilaga 4 Nu smittar det, artikel förskolan 2/2003 Bilaga 5 Höstens infektioner hos förskolebarn, smittskydd 4/2003 Bilaga 6 Checklistan Bilaga 7 Råd från Vårdcentralen,-maginfektion Bilaga 8 Råd från Smittskyddsinstitutet om vinterkräksjuka 2

3 VARFÖR GJORDES PROJEKTET? Vintern härjade den så kallade vinterkräksjukan i förskolorna. Många barn och vuxna blev sjuka, ibland två gånger eller fler. Diskussionerna vid fikabordet, i kapprummet på förskolan och med vänner blev upptakten till projektet om hygien och smitta i förskolan. Under förskoleåldern ska barnens immunförsvar tränas upp och det innebär att de lätt och ofta blir sjuka. Men ingen vinner på att om och om igen drabbas av förkylningar, mag- och tarminfektioner eller liknande. Undersökningar har visat att förskolebarn har sju gånger större risk att drabbas av infektioner än barn som vårdas i hemmet. Projektet inleddes med en informationsträff för förskolecheferna i kommunen där enkla hygienrutiner och information om smitta presenterades. Sedan valdes 10 förskolor ut och besöktes. Besöken kombinerade information och en genomgång av lokaler och rutiner. I Finland har forskare tittat på smitta i förskolan och frånvaro på grund av sjukdom hos barn och vuxna som ett led att kunna minska antibiotika användningen. Man införde enkla hygienrutiner på förskolorna för att förebygga smitta och lyckades väldigt bra! Även Smittskyddsinstitutet har fokuserat på smitta i förskolan i sin tidning Smittskydd och tidningen Förskolan hade temaartiklar om fem smutsiga små fingrar. Under läsåret 03/04 pågår dessutom ett projekt som drivs av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotika behandling och minskad antibiotika resistens) som syftar till att minska antibiotika användningen hos förskolebarn. Även förskolor i Härryda kommun omfattas av studien. De smittförebyggandefaktorer som man har sett spelat stor roll är till exempel utevistelse, handhygien, rutiner för hantering av smitta och tvätt. Ju mer barnen är ute desto friskare är de vilket bland annat beror på att avståndet och luftvolymen mellan barnen ökar. Handtvätt med flytande tvål är en annan viktig faktor. Med händerna sprider vuxna och barn smitta mellan varandra och till mat, leksaker, handtag och annan inredning. Händerna bör tvättas med flytande tvål och vatten för att sedan torkas torra, helst med papper. En tyghandduk som tvättas en gång i veckan kan i vissa fall snarare tillföra bakterier än att ta bort dem! 3

4 SYFTE Syftet med projektet var att göra en genomgång av rutiner och förutsättningar för hygien på 10 förskolor i Härryda kommun. En liknande genomgång gjordes av miljö- och hälsoskyddskontoret vintern 1990/91 men då med fokus på inomhusmiljö och allergier. METOD Förskolorna valdes ut beroende på storlek och geografiskt läge i kommunen och att de hade olika förskolechefer. Även två förskolor med annan huvudman än kommunen besöktes. Förskolor som ingick i Stramas projekt uteslöts. Checklistan som användes baserades dels på checklistan från 1990 och på information i tidningen smittskydd om vilka faktorer som har stor betydelse vid smittspridning. Förskolecheferna informerades om syftet och bakgrunden till projektet. Besöken på förskolorna bokades i nästan alla fall med cheferna som sedan följde med på rundvandringen i lokalerna. Projektet avslutades med en information till cheferna om iakttagelser och råd. 4

5 HANDTVÄTT En bra handtvätt är viktigt för att kunna minska spridning av smitta, innan maten, efter toalettbesök och vid infektioner. En effektiv handtvätt, det vill säga handtvätt som tar bort bakterier bra består av vatten, flytande tvål och torkning med papper. Handtvätten kan kompletteras med handdesinfektion (handsprit). Händerna ska helst gnuggas under rinnande vatten i minst 20 sekunder och torkas helt torra. Även friktionen av papperet tar bort bakterier och att händerna är torra ger dels kvarvarande bakterier sämre möjlighet att flytta sig och dels sämre möjligheter att överleva då de är beroende av vatten. Handsprit kan med fördel användas då man inte har synlig smuts på händerna och som en extra säkerhet efter till exempel blöjbyten. Om handsprit används efter handtvätt med vatten måste händerna torkas torra innan handspriten tas på. Ofta lär vi barnen att tvätta händerna vid vissa tillfällen men hur tänker vi vuxna? På några avdelningar har man infört papper och flytande tvål som barnen kan använda. Man har gjort det på grund av perioder med envisa smittor och ofta i samråd med BVC. De avdelningar som använder papper och flytande tvål säger att barnen lär sig det lika bra som att endast använda sin egen handduk. Dock har de allra flesta individuella handdukar som är märkta med namn och figurer. På ett fåtal avdelningar hänger handdukarna i enskilda fack. Handdukarna tvättas en gång i veckan. För att en frottéhandduk ska ta bort mer bakterier än den tillför ska den vara torr och ren. En förutsättning är därför att handdukarna har möjlighet att torka, inte hänger för tätt och tvättas regelbundet. Miljö och handdukar Många har valt bort engångshanddukar på grund av miljöskäl vilket ska respekteras. Men med hänsyn till den totala samhällsnyttan med minskad smitta, sjukdom och därmed minskad antibiotikaanvändning är fördelen med att använda pappershanddukar så stor att den troligen överväger! 5

6 Handtvätt Använd helst papper för att torka händerna med och alltid flytande tvål. Ibland har man toaletter med endast en handduk, barnen har sedan sin individuella handduk på den stora toaletten. I de fallen rekommenderas att man tar bort handduken och ersätter den med papper. Personalen bör alltid använda papper och flytande tvål. Handdesinfektion är bra att ha nära till hands vid skötbordet och vid matplatsen. Det finns flaskor med pump som kan placeras i hållare på strategiska ställen. Handdesinfektion kan användas då händerna inte är synligt smutsiga, till exempel efter man har snutit ett barn. Handtvätt är en ritual som barnen lätt tar till sig. I den finska studien såg man att det räckte med enkla affischer för att barnen skulle tvätta händerna. SKÖTBORD På samtliga besökta förskolor finns det skötbord. Ibland finns det ett eget rum med skötbord, handtvätt och handdukar och det finns även varianter med fällbara skötbord. Alla har pedalhinkar för blöjorna. Det finns alltid tillgång till vatten för handtvätt, flytande tvål och pappershanddukar. Många har någon typ av handdesinfektion (handsprit) och ibland även handskar. Nästan alla har ett frottéöverdrag på skötbordet. Sedan lägger man antingen handdukar eller papper under barnet vid blöjbytet. Det bästa är om skötplatsen kan rengöras efter varje blöjbyte. Det kräver en plastad yta som kan torkas av med ytdesinfektion. Det är även en fördel om ytan är vit så att det lätt syns när den blir smutsig. Efter blöjbytet ska händerna tvättas med flytande tvål och vatten alternativt med handdesinfektion. Även om handskar har använts ska händerna tvättas. Händerna ska torkas torra med papper, innan handsprit används TVÄTT Tvätten sköts främst av personalen på förskolan. Handdukar och skötbordsunderlägg tvättas på samtliga besökta förskolor en gång i veckan. Madrasskydd, kuddar och liknande tvättas i 9 fall 6

7 av 10 en gång i månaden. På en förskola tvättas de en gång i veckan. Gardiner byts och tvättas en till två gånger per år. Leksaker tvättas en till två gånger per år. Handdukar är alltid individuella medan madrasskydd och kuddar ofta är det, men det varierar. Tvätta så ofta som möjligt. Handdukar, madrasskydd, rumpdukar och kuddar ska vara individuella. Tvätta vid behov leksaker. Byt ut slitna leksaker, i reporna får bakterier lätt fäste. Leksaker kan istället för att tvättas plockas undan och vila i en vecka. Då hinner de torka och bakterierna dör. STÄDNING Hur städningen är organiserad varierar. På vissa förskolor sköts städning och matlagning kombinerat, ibland köper förskolan städning av städfunktionen (gäller endast kommunala förskolor) och en del har egen städpersonal anställd. Rutinerna för städningen varierar också, 7

8 men samtliga städar toaletter, kök, matplatser och liknande varje dag. Städvagnar finns på alla förskolor. Ytdesinfektion saknas ofta. Städbarheten har varit bra, ytskikten är väl underhållna och sällan repiga eller skadade. För att underlätta städningen ska man hålla ytor öppna och inte belamra lokalen med saker som behöver dammas eller tvättas. De förskolor som köper städning av städfunktionen har ofta tillgång till så kallat kräkpulver. Det är ett brun-vitt pulver som förvaras i en pappcylinder och som kan spridas ut vid spill av olika slag. Pulvret suger åt sig vätskan som sedan kan tas upp med sopborste eller skrapa. Fördelen med pulvret är att det binder fukt och smittämnen på kort tid vilket innebär att risken för spridning av virus och bakterier minskar. Vid besöken har ett liknande pulver delats ut. Pulvret består av kiselalger och lera, innehåller inga bakteriedödande ämnen och har ingen lukt. Vid städning bör man prioritera handtag, lysknappar och liknande i perioder med mycket smitta. Absorbent (pulver) och ytdesinfektion är bra att ha nära tillhands på alla avdelningar. Ställ saker på hyllor eller använd backar och lådor med hjul så underlättar det städningen Undvik att förvara leksaker öppet på hyllor, använd istället hyllor och skåp med dörrar. 8

9 VENTILATION Inomhusmiljön har i stort upplevts som bra. Ibland har det förekommit klagomål på buller, drag eller lukt. Många avdelningar vädrar dagligen och oftast efter vila eller lek. En byggnad och alla dess rum där människor vistas skall ha tillfredsställande luftväxling. Regler om ventilation finns bl a i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1999:25) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42). Sedan tiotalet år tillbaka finns regler från Boverket om obligatorisk ventilationskontroll OVK som innebär att ventilationssystem återkommande skall funktionstestas vilket för daghem och skolor innebär kontroll vart annat år. Vid kontrollen granskas att ventilationen fungerar som avsett enligt de krav som gällde när ventilationssystemet togs i bruk. Enligt Socialstyrelsen bör uteluftsflödet inte understiga ca 7 l/s per person, dessutom bör inte koldioxidhalten överstiga 1000 ppm i ett rum vid normal användning. Uppgift om hur mycket uteluft som tas in i respektive avdelning/daghem har inhämtats från respektive fastighetsägare. Uteluftsflödet har jämförts med det antal människor som vistas i lokalerna (som mest, om alla antas vara där). Lokal/Daghem Projekterat luftflöde (l/s): Antal personer Flöde per person Noteringar Fisken, Rävlanda ,4 (högt till tak) Skårtorp Solåsen, Hindås Skogsgläntan avd Sjöholmen, Landv Säteriet, Rönngården ,1 Hindås, Stationsv Björkängen, Hällingsjö Agnebäcken Finnsjön * se nedan * Finnsjöns förskola har i januari 2004 bytt ägare, vilket försvårat insamlandet av uppgifter om ventilationsflöde. De flöden som uppgivits avser huvudbyggnaden med två kommunala och två föräldrakooperativa avdelningar. Ett tillägg på minst 0,35 l/s per m 2 golvarea bör göras så att hänsyn också tas till föroreningar från andra källor än människor. I vissa lokaler reduceras ventilationen kalla dagar, d v s under ca -10 o C). 9

10 UTEVISTELSE OCH UTEPLATS Utomhusmiljön är alltid bättre än inomhusmiljön för att minska smittspridning. Utevistelse har dessutom många andra positiva effekter vilket har påvisats i en rad undersökningar. Om detta finns en stor medvetenhet bland personalen på de besökta daghemmen. Vid miljö- och hälsoskyddskontorets frågor har alla svarat att man är ute minst en gång per dag, ofta mer. Hur länge och ofta barnen faktiskt är ute har inte uppskattats. Utemiljön och gården runt daghemmen bör locka till att vara utomhus, eller som socialstyrelsen skriver: Leken och rörelsen i fantasieggande miljöer med ett flöde av ljus, ljud och färger som naturen bjuder och där det finns en balans mellan trygga och utmanande platser har positiva effekter på hälsan. En detalj som skiljer mycket mellan daghemmen är vilken utrustning, galler och mattor, som finns för att undvika att smuts och sand följer med skorna in i lokalen. Visa daghem har långa galler och avskiljande mattor såväl utomhus som inne. Ur hygiensiska synvinklar finns vinster att göra om tiden för att samla upp sand och vatten i kapprummet kan minskas till förmån för annan rengöring på mer smittspridande platser. 10

11 Uteplatsernas kvalitet varierar både gällande storlek och tillgänglighet. En norm som användes förr var att uteplatsen bör ha 40 kvadratmeter (m 2 ) lekyta per barn (normen avsåg mer den pedagogiska kvalitén än skyddet av hälsan). Uteplatsernas storlek har grovt uppskattats enligt följande: Lokal/Daghem Uteplats (m 2 ) Antal barn m 2 per barn Fisken, Rävlanda Skårtorp Solåsen, Hindås Skogsgläntan Sjöholmen, Landv Rönngården Hindås, Stationsv Björkängen, Hällingsjö Agnebäcken Finnsjön * 28 * Inklusive 38 barn från föräldrakooperativ Utevistelsen är en bra smittförebyggare med många andra fördelar! Galler vid entréer och bra mattor ger mindre grus och sand inomhus och därmed lättare städning. Golvvärme i entrén torkar upp vatten och gör att smuts inte sprids så långt. Träd kan ge variation och områden med skugga (strålskydd). Sandlådor ska placeras på behörigt avstånd från entrén. 11

12 NU OCH DÅ Vad har hänt och vad är likadant sedan miljö- och hälsoskydd förra gången (1990/91) gjorde en genomgång av förskolorna? Tydligt är att gardiner nu tvättas mer sällan, och att det nu finns färre gardiner. De enstaka rökrum som fanns 1991 är nu borta. Madrasskydd tvättas lika ofta nu som Det är något fler barn nu, men det finns inga uppgifter om personaltätheten. Det har sagts att handdukarna förr alltid hängde i små fack, men att de med tiden har tagits bort. Frågan är hur stor inverkan facken har på hur snabbt handduken torkar och barnens benägenhet att bara använda sin egen handduk? Hur som är det viktigt att inte handdukarna hänger alltför tätt. Pappershanddukar är alltid bättre ur smittsynpunkt. Vissa anmärkningar kunde kännas igen vid båda besöken, det gällde t ex ojämn värme och kallt i vissa rum (Agnebäcken), ljud från ventilationsanläggningen (Skogsgläntan) och problem med temperaturregleringen (Säteriet, Rönngården). På frågan om hur mycket tid som avsätts för städning har nedanstående timmar per vecka angivits. Jämförelser bör ske med viss försiktighet eftersom antalet avdelningar, ytornas storlek och verksamhet kan skilja sig mellan olika förskolor. Förändringar kan också ha skett i samma förskola. Miljö- och hälsoskyddskontoret noterade inga allvarliga brister i städningen någonstans. Lokal/Daghem 1990/1991 tim/v Tid för städning 2003/2004 tim/v Antal avd 2003/04 Fisken, Rävlanda Ej byggt 10 1 Noteringar Skårtorp Ingen uppg 20 3 (2 avd 1990) Solåsen, Hindås Ingen uppg 9 tim 3 Även föräldrar städar Skogsgläntan Dessutom en uteavd Sjöholmen, Landv 20 12,5 2 Rönngården 22, Hindås, Stationsv Björkängen Ej byggt 17 2 Agnebäcken Finnsjön Ej byggt 30 4 Varav en uteavd 12

13 VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjuka har på senare tid blivit ett allmänt begrepp i Sverige i och med att magsjukorna ökat. Ofta är magsjukan orsakat av ett calicivirus som sprids via kräkningar och avföring. Det kan räcka med något hundratal viruspartiklar för att en människa skall bli smittad, varje droppe från kräkning eller avföring kan innehålla miljoner viruspartiklar. Värdet av bra rutiner och god hygien kan inte nog poängteras. Absorbentmedel d v s ett pulver med bra uppsugningsförmåga kan underlätta uppsamlandet efter kräkningar och minska fortsatt spridning med skosulor och dropp från papper. Smittrisken bör kunna minskas med användandet av bra absorbentmedel, det är fullt tänkbart att viruspartiklar binds och oskadliggörs i absorbentmedlet. Vid kräkningar är det viktigt att tillräckligt stort område rengörs, små droppar kan spridas långt, särskilt vid kaskadkräkningar som ofta förekommer vid calici-infektioner. Absorbentmedlet kan enkelt sopas över en större yta och då suga upp droppar och stänk som sedan kan samlas upp. Det finns flera olika leverantörer och en mängd snarlika produkter. Det är önskvärt med en erfarenhetsåterföring så att en bra produkt kan användas av fler. Kilopriset för de två olika absorbentmedlen som figurerat i detta projekt har skilt sig mycket, ca 25 kronor respektive 750 kronor per kilo! Men miljö- och hälsoskyddskontoret vet inte om billigt är lika bra att använda. MER INFORMATION Internetadresser: Smittskyddsinstitutet: Socialstyrelsen: Arbetsmiljöverket: Eller kontakta oss som gjort rapporten: Anna Säfsten och Anders Bruce Miljö- och hälsoskyddskontoret Härryda kommun Tel

14 TIPS Papper och papperskorg är bra att ha vid uteplatsen, till exempel i leksaksförrådet. Då kommer man ifrån kladdet med nya och gamla snytpapper. Handdesinfektion (handsprit) kan placeras i flaskor med pump vid matplatsen, skötbordet eller andra ställen som är lätt tillgängliga. Kökspersonalen ska aldrig behöva ta hand om kräkningar och liknande under den tiden som de arbetar i köket. Om kokerskan sedan råkar sprida smitta till maten är risken stor att många smittas. Smitta i förskolan är en utmärkt skrift som ska finnas på alla förskolor. Den kan laddas ner via sök på smitta i förskolan På många avdelningar finns det flytande tvål och papper, som barnen klarar av att hantera. Det är en jättebra åtgärd mot smitta. Personalen bör alltid använda flytande tvål och papper. Vid smitta: Informera föräldrar och era kollegor. Föräldrarna kan vara mer uppmärksamma och eventuellt förebygga smitta. Försök tillämpa så kallad barriärvård, det vill säga att avdelningar där det har gått magsjuka, vattkoppor eller liknande ska hållas så mycket för sig själva som möjligt. Hälsa inte på andra förskolor! Kräkpulvret, eller absorbenten fungerar jättebra tycker de som har provat. Vuxna ska alltid använda flytande tvål och papper. Skapa hygienrutiner och diskussion med föräldrar om hygien. Undvik att tränga ihop många barn och vuxna i samma rum. Vattenlek i små bassänger kan sprida smitta. En vattenslang och spridare utomhus kan också vara roligt. 14

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord..2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer

Hygienrutiner i förskolan

Hygienrutiner i förskolan Hygienrutiner i förskolan Att vara hygienombud Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

Hygienrutiner i förskolan

Hygienrutiner i förskolan Hygienrutiner i förskolan 2019-04-09 Hygienrutiner i förskolan Syftet med rutinerna är friskare barn och personal. Följande råd är grundläggande för att minska smittspridning. De viktigaste smittvägarna

Läs mer

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Hygien i förskolan Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Våren 2013 1 Handhygien 10+10 Tvåla in medan du räkna till 10, skölj och räkna samtidigt till

Läs mer

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska Hygienrutiner i förskolan Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska Varför hygien i förskolan? Minska onödig smittspridning inom förskolan Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader Barnen och

Läs mer

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Malin Tihane   Hygien i förskolan. Malin Tihane Hygien i förskolan Vilka påståenden är vanligast? Alla är sjuka! Föräldrar släpper tillbaka sin barn för tidigt Det går bara runt, runt, runt Hur ska vi städa? Ska vi stänga förskolan? Kan inte ni göra

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid

Läs mer

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland Hygienombud och hygienrondsprotokoll 2014-05-15 Förskolans hygien- och smittskyddsrutiner ska ligga på en högre nivå än vad som är normalt i hemmet Birgitta Sahlström, hygiensjuksköterska 2 Hur uppnår

Läs mer

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland Hygienombud och hygienrondsprotokoll 2016-12-07 Förskolans hygien- och smittskyddsrutiner ska ligga på en högre nivå än vad som är normalt i hemmet Birgitta Sahlström, Åsa Nordlund 2 Hur uppnår vi följsamhet?

Läs mer

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan. POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan. Allmänt om smitta: Spridning av infektioner går inte helt

Läs mer

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet. Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet. Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord Barnens handhygien Personalens handhygien Blöjbyte/skötrum Städning Riktlinjer vid infektioner

Läs mer

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken Nationellt tillsynsprojekt om hygien i förskolan 2009 Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken Kommun: Förskolans namn: Månad när tillsynsbesöket gjordes: Allmänt om förskolan

Läs mer

Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor 2014-05-15

Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor 2014-05-15 Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor 2014-05-15 Sidan 3 - Ansvar Innehållsförteckning: Sidan 4-5 - Arbetsrutiner Handhygien Barn o Hygien i samband med Blöjbyte o Hygien i samband med Pottor o Hygien

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner

Läs mer

Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola och kommun

Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola och kommun Smittskyddsenheten Protokoll för hygienrond i förskolan Datum Förskola och kommun Avdelning Avdelningstyp Antal barn Närvarande vid hygienrond Namn Befattning Tel nr Toaletter Hur många toaletter finns

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå Man vet ju egentligen inget om personalens hygien. Jag lämnar barnet där och hämtar. Jag ser ju inte om de är noga att tvätta händer osv. Men hoppas såklart. (Citat från studiedeltagande förälder) Ann-Marie

Läs mer

1(8) Tungelsta Förskolor

1(8) Tungelsta Förskolor 1(8) Tungelsta Förskolor Smittskyddsrutiner Tungelsta förskolor Reviderad 14.08.18 Innehållsförteckning: s.3 Ansvar s.4-6 Arbetsrutiner Handhygien Personal Barn Hygien i samband med Blöjbyte Hygien i samband

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS Varför är r jag dåd här r som förskolechef? Sofies berättelse om verkligheten. Min egen berättelse om min erfarenhet från n verkligheten.

Läs mer

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder

Läs mer

Handlingsplan för friskare barn

Handlingsplan för friskare barn Handlingsplan för friskare barn Oktober 2010 Handlingsplan för friskare barn på Kerstinsgårdens förskola/skola Våra dagliga rutiner för att förhindra smitta är: Vi håller god handhygien såväl barn som

Läs mer

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.

Läs mer

Inspirera till bra handhygien med lek och enkla metoder

Inspirera till bra handhygien med lek och enkla metoder 2 Inspirera till bra handhygien med lek och enkla metoder Det går inte att utforska världen utan att smutsa ned händerna. Små händer klappar, petar och känner på allt från kottar till kamrater. I förskolan,

Läs mer

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Policy och rutiner för smitta i förskolan Trygghet - Respekt -Ansvar Policy och rutiner för smitta i förskolan FÖRSKOLAN ORREN Vendelsömalmsvägen 235 136 66 Vendelsö Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning

Läs mer

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar, handtag och leksaker. Handhygienen är mycket viktig. Följande råd är till för att förhindra smittspridning

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Hygienråd för förskolan

Hygienråd för förskolan Hygienråd för förskolan Förslag till råd och rutiner som bör finnas skriftligt på varje förskola för att minska risken för smittspridning INNEHÅLL Allmänna hygienråd i förskolan... 2 Vid infektionsutbrott

Läs mer

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan Hygiensjuksköterska i förskolan Ett samarbete mellan: Smittskydd Västra Götaland Kommunernas förskoleverksamheter Central Barnhälsovård 49 kommuner drygt 1600 förskolor

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt

Läs mer

Streptokockinfektioner

Streptokockinfektioner Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0355-1 2009-07-06 TILLSYNSPROJEKT OM HYGIEN I FÖRSKOLOR. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0355-1 2009-07-06 TILLSYNSPROJEKT OM HYGIEN I FÖRSKOLOR. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0355-1 2009-07-06 TILLSYNSPROJEKT OM HYGIEN I FÖRSKOLOR i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om hygien i förskolor Göran Eriksson Miljö-

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd MAGITASKOLAN Allmänna och särskilda hygienråd. Skolan har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner. Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar

Läs mer

1(7) Tungelsta Förskolor. Smittskyddsrutiner. Tungelsta/Västerhaninge förskolor Reviderad

1(7) Tungelsta Förskolor. Smittskyddsrutiner. Tungelsta/Västerhaninge förskolor Reviderad 1(7) Tungelsta Förskolor Smittskyddsrutiner Tungelsta/Västerhaninge förskolor Reviderad 16.06.10 2(7) Innehållsförteckning: s.3 Ansvar s.4-5 Arbetsrutiner Handhygien Personal Barn Hygien i samband med

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning

Läs mer

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta? Hur förebygger vi smitta? Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 19 april 2016 Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök Normalflora

Läs mer

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Miljöbalken gäller i förskolan Miljöbalken ska inte bara skydda våran

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Anna Hammarin Hygien på gym. Smitta och risker i träningslokalen. MoH-dagen

Anna Hammarin   Hygien på gym. Smitta och risker i träningslokalen. MoH-dagen Hygien på gym Smitta och risker i träningslokalen MoH-dagen 2019-05-20 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr flera bakterieceller i kroppen än av våra egna celler. 400

Läs mer

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Alla skolor och förskolor är skyldiga att arbeta förebyggande för att motverka att miljö- och hälsoproblem uppstår i verksamheten. Egenkontrollen hjälper dig som verksamhetsutövare

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621

FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621 Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter skall vägas samman på ett balanserat

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behövs hygienrutiner? Det finns risk för att sprida smitta när mat, människor, tvätt och städning hanteras. Massor av bakterier Varje människa har ca 2 kg bakterier

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Journalblad Uppdatering egenkontroll. Vilka flikar har uppdaterats Vad har uppdaterats Vem har uppdaterat datum & signatur

Journalblad Uppdatering egenkontroll. Vilka flikar har uppdaterats Vad har uppdaterats Vem har uppdaterat datum & signatur Flik 3 Journalblad Uppdatering egenkontroll Vilka flikar har uppdaterats Vad har uppdaterats Vem har uppdaterat Flik 4 Journalblad Felanmälan År 20 Mottaget klagomål Vad och var är problemet Mottaget Felanmält

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011 Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Protokoll för hygienrond i förskolan

Protokoll för hygienrond i förskolan 1:5 Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola Avdelning Avdelningstyp Antal barn Datum Medverkande förskolechef Medverkande personal Medverkande miljö- eller hygienansvarig toaletter Hur många toaletter

Läs mer

Hygienrutiner i förskolan

Hygienrutiner i förskolan Hygienrutiner i förskolan Veronica Woxén, Madeleine Kais Malin Tihane Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Stockholm Smittspridning Viktigt att föräldrar är förberedda på att barnet kommer att drabbas

Läs mer

Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning

Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning All personal som hanterar mat på avdelningen ska läsa igenom och följa dessa rutiner. Mat är mer än livsmedelshygien Alla rutiner kring maten

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

Ett barn har kräkts. Rakt ut på golvet, på mattan och på sig. Jag lyfter upp honom och han gråter och torkar av tårar och kladdig mun på min tröja.

Ett barn har kräkts. Rakt ut på golvet, på mattan och på sig. Jag lyfter upp honom och han gråter och torkar av tårar och kladdig mun på min tröja. Ett barn har kräkts. Rakt ut på golvet, på mattan och på sig. Jag lyfter upp honom och han gråter och torkar av tårar och kladdig mun på min tröja. De andra barnen står vid sidan om. Kalle är sjuk säger

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika

Läs mer

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll

Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll 1 Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll Egenkontrollen är ett ständigt pågående arbete, som ska noga planeras, genomföras, följas upp och kontinuerligt förbättras. Det ska

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27. Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27. Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27 ANSVAR: Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor Livsmedel Husmor Annika Grenefalk och Linda Olsson Arbetslagsansvar Rigmor Heidgren Utvecklingsledare

Läs mer

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Information om hygienlokaler som inte är anmälningspliktiga Nedan finns en sammanställning av regler och rekommendationer ur miljö-

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Småhus - ventilation och funktionskontroll

Småhus - ventilation och funktionskontroll Småhus ventilation och Funktionskontroll Denna information finns endast som nätversion och ersätter broschyren Småhus - ventilation och funktionskontroll från 1995. Det är viktigt för vår hälsa att inomhusluften

Läs mer

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien Utbrott förskola Smittskydd i Primärvården 29 november 2017 Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.

Läs mer

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen! Martina Ågren och Lena Sars, 2018 Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se Magsjuka Var förberedd inför magsjukesäsongen! Vinterkräksjukan kommer varje år! Folkhälsomyndigheten 181005

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus 170608 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga

Läs mer

Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009

Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009 Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009 Restaurangkök 2009 1 Bakgrund Erfarenhet från andra kommuner visar att det finns problem gällande rengöring. Genom ett projekt som både genom visuell- och tryckplattskontroll

Läs mer

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Bildspel med tillhörande talmanus framarbetat av Smittskydd och vårdhygien 2019 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt

Läs mer

Allmänna hygienråd i förskolan

Allmänna hygienråd i förskolan Smittskyddsenheten Allmänna hygienråd i förskolan Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar, handtag och leksaker. Handhygienen är mycket viktig. Följande

Läs mer

Välkommen till Hygien i förskolan

Välkommen till Hygien i förskolan Välkommen till Hygien i förskolan 2018-12-06 08.30-09.00 Välkomna! Inledning 09.00-10.00 Smittsamma sjukdomar i förskoleåldern 10.00-10.20 Fika 10.20-11.00 Fortsättning smittsamma sjukdomar i förskoleåldern

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

PROJEKT. Kontroll av hygienutrymmen och smittskydd i förskolor under

PROJEKT. Kontroll av hygienutrymmen och smittskydd i förskolor under PROJEKT Kontroll av hygienutrymmen och smittskydd i förskolor under 2017 2018-02-01 ADRESS Hertig Johans torg 2 541 83 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST info@miljoskaraborg.se WEBBPLATS

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

Max handtvättskola. Handhygien

Max handtvättskola. Handhygien Max handtvättskola Handhygien 2 Nu har jag lärt mig en del om att tvätta händerna, så jag tänkte att jag skulle dela med mig av det till dig. Jag hoppas att du kommer att tycka att det är lika kul som

Läs mer

Checklista - hygienrutiner

Checklista - hygienrutiner Checklista - hygienrutiner Enhet/verksamhet: Datum: Uppgiftslämnare: Namn Befattning Telefon Namn Befattning Telefon Handlingsplan påbörjad 1 Övergripande frågor Ja Nej 1.1 1.2.a 1.2.b 1.3.a 1.3.b 1.4.a

Läs mer

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner

Läs mer

Checklista för tillsyn enligt FoHM:s vägledning om migrationsverkets asylboenden (kan även tillämpas på HVBhem för ensamkommande barn)

Checklista för tillsyn enligt FoHM:s vägledning om migrationsverkets asylboenden (kan även tillämpas på HVBhem för ensamkommande barn) Checklista för tillsyn enligt FoHM:s vägledning om migrationsverkets asylboenden (kan även tillämpas på HVBhem för ensamkommande barn) Administrativa uppgifter Datum: Diarienummer:.. Verksamhetens namn:

Läs mer

Miljöavdelningens information om hygienlokaler

Miljöavdelningens information om hygienlokaler Miljöavdelningens information om hygienlokaler Information om hygienlokaler Nedan finns en sammanställning av regler och rekommendationer ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt som gäller för hygienverksamheter

Läs mer