Tjänsteskrivelse Beslut om alternativ, temporär lösning förskoleplatser i Karby

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING DNR BUN ANDERS FORSBERG SID 1/2 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Beslut om alternativ, temporär lösning förskoleplatser i Karby Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att genomföra temporär lösning förskoleplatser i Karby i enlighet med alternativ 3 i samhällsbyggnadsförvaltningens förstudierapport. Ärendet i korthet Förskolan Tallstigens nuvarande lokaler är idag mycket slitna och är därmed inte lämpliga att bedriva förskoleverksamhet i. En temporär lösning för Tallstigen behövs tills en ny förskola står färdig i området dit verksamheten kan flytta. Den temporära lösningen innebär samtidigt en kapacitetsförstärkning av antalet förskoleplatser i Karby. Utökningen av antalet platser ska tillgodose det växande behovet i Karby fram tills dess att den nya förskolan står klar Samhällsbyggnadsförvaltningen har under vintern/våren 2015 genomfört en förstudie avseende en ersättningslokal för förskolan Tallstigen i Karby. Förstudien återrapporteras nu till nämnden i bilaga. Alternativ 3 förordas som ersättningslokal. Förslaget innebär en omlokalisering inom befintligt lokalbestånd på Karbyskolan. Förskolan Tallstigens verksamhet möjliggörs att verka inom skolans befintliga lokaler vilket bidrar till både ekonomiska och organisatoriska fördelar. Ombyggnationen bedöms vara klar senast till årsskiftet 2015/16. Handlingar 1. Beslut om alternativ, temporär lösning förskoleplatser i Karby 2. Förstudierapport tillfällig förskola Karby ver.2 3. Fastighetsavdelnings förslag avseende ombyggnation av lokaler för förskola på Karbyskolan 4. RB Mätbilaga 1 Karbyskolan 5. RB Radonmätning Karbyskolan sjuksköterske exp 6. RB Karbyskolan Bilaga Mykologiska analyser BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX REGISTRATOR.BUF@VALLENTUNA.SE

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING DNR BUN SID 2/2 7. RB Karbyskolan bilaga Provplatser 8. RB15010 Karbyskolan rapport Marie Truedsson Utbildningschef Ska expedieras till: Akten Samhällsbyggnadsförvaltningen

3 SID 1/2 Fastighetsavdelnings förslag avseende ombyggnation av lokaler för förskola på Karbyskolan. Till grund för denna rekommendation ligger Förstudie tillfällig förskolelokal för Karbyskolan. Fastighetsavdelningen förordar 6.3 alternativ 3 enligt bifogad rapport till en kostnad av :- Tillägg: 1. Fönster kan ej sänkas utan alltför stora markarbeten, marklutning mot fönster och fasad. 2. Golv är ventilerade och kommer att uppfattas som kalla. 3. Alternativ utrymningsväg kan ej utföras utan omfattande markarbeten. 4. Arbeten enligt detta alternativ kan utföras på ca 12 veckor. Eu. Göran Tannlund Samordnare Fastighetsunderhåll. FASTIGHETSAVDELNINGEN

4 VERKSAMHETENS NAMN SID 2/2

5 DIARIENUMMER KS RAPPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2015 Förstudie tillfällig förskolelokal

6 DIARIENUMMER KS

7 Innehåll 1. Inledning Sammanfattning Förstudiens förutsättningar Uppdraget Förstudiearbetet Kommunens målsättning Alternativa lösningar Alternativ Alternativ 1a: Paviljonger strax norr om skoltomten... 7 Alternativ 1b Paviljonger väster om bostadsområdet Alternativ Alternativ Utvärdering av alternativ Förordat alternativ Fortsatt arbete Process och organisation Tider Ekonomi Risker Förslag till beslut SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA BESÖK: TUNA TORG 2, 2 TR TFN: SBF@VALLENTUNA.SE

8 1. Inledning Förskolan Tallstigen är idag på grund av fastighetens skick behöver alternativa lokallösningar identifieras. Lokalerna ska inrymma 40 barn inledningsvis och ska kunna inrymma 60 barn. Kommentar [LA1]: Anders, fyll på Samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag att utarbeta en förstudie för att identifiera och kostnadsbedömma alternativa lokallösningar för förskolan Tallstigen. 2. Sammanfattning Förstudiearbetet har bedrivits under ledning av kommunens Fastighetsavdelning under vintern Under arbetet har fyra alternativ utarbetats och utvärderats och ett av alternativen förordas för det fortsatta arbetet. Alternativen inrymmer såväl inne- som utemiljö för verksamheten. Det förordade alternativet xxx rymmer 60 barn med dess pedagoger. Sammantaget omfattar ombyggnationen/paviljongerna ca 400/500 kvm BTA. Att genomföra byggnadsåtgärderna beräknas ta ca 2-3 månader. Kostnadsuppskattningen uppgår till xxx mnkr. 4

9 3. Förstudiens förutsättningar 3.1 Uppdraget Samhällsbyggnadsförvaltningen på Vallentuna kommun har fått i uppdrag att ta fram en förstudie avseende temporära lokaler för förskolan Tallstigen i Karby. Lokalerna ska nyttjas fram till 2019 då en ny förskola förväntas stå klar i området. Lokalerna ska uppfylla nedanstående kriterier: 2 avdelningar (40 platser) med möjlighet till utökning av en avdelning (20 platser). BRA max 10 kvm/barn. Entréhallen kan med fördel vara gemensam för förskolan. Mottagningskök för den egna verksamheten Utvändig lekyta om minst 40 kvm/barn Angöring för leveranser Yta för hämtning och lämning Personalparkering Lokallösningen kan antingen bestå av nyttjande av skolans lokaler alternativt inhyrning av paviljonger. I samband med uppdragsgenomgången gjordes följande prioriteringar för uppdraget: 1- Tiden: Är absolut viktigast då nuvarande lokaler inte upplevs ändamålsenliga. Utredning pågår parallellt avseende eventuella skador i byggnaden. Den externa fastighetsägaren upplevs inte ta problemen på allvar varför även Fastighetsavdelningen ser positivt på flytten. 2- Ekonomi: Ekonomin är viktig men dock inte prioriterad före tidsaspekten. 3- Kvalitet: Utan att äventyra ändamålsenligheten och säkerheten för barnen i lokalerna prioriteras inte kvaliteten, då det endast är en tillfällig lokallösning. 4. Förstudiearbetet Förstudiearbetet har genomförts under fastighetsavdelningens ledning. Fyra alternativ har utarbetats i samråd med fastighetsavdelningens medarbetare, personal från Barn- och Ungdomsförvaltningen samt representanter från verksamheten. 5. Kommunens målsättning Lokalerna ska vara ändamålsenliga för sin verksamhet och investerade medel ska hanteras på ett varsamt sätt. 5

10 6. Alternativa lösningar 6.1 Alternativ 1 Paviljonger Paviljonger för 3 avdelningar etableras på ny mark. Paviljongerna får inte plats på befintlig skoltomt och inte heller i närheten av Tallstigens nuvarande lokaler och lekytor. Det finns två alternativa placeringar av paviljonger Alternativ 1a Alternativ 1b Paviljonger strax norr om skoltomten Paviljonger väster om bostadsområdet, på åkrarna Alternativ 1a Befintlig lokal Alternativ 1b 6

11 Alternativ 1a: Paviljonger strax norr om skoltomten Nyckeltal Lokaler invändigt: ca 500 kvm = ca 8,3 kvm/barn Utemiljö: ca 2000 kvm lekyta = 33 kvm/barn Markägare: Vallentuna kommun Detaljplan Marken är delvis planerad som parkering och delvis som parkmark. Ytan detaljplanerad som parkering omfattar ca 1200 kvm. Denna yta är inte prickmark vilket skulle kunna medge ett tillfälligt bygglov för förskolan. Parkmarken intill skulle så kunna användas som en del av förskolegården. Mark Ytan består idag till största del av skog med mindre nivåskilldander. Markinvån bedöms inte behöva justeras märkbart. 7

12 Mediaförsörjning Både vatten och spillvatten finns i gatan utanför tomten. Kulturhistoriska värden I den bakre delen av en förskolegård gränsar mot mark med höga kulturhistoriska värden. 8

13 Åtgärder i huvudsak För att etablera en förskolepaviljong på befintlig parkeringsyta erfordras följande åtgärder: Förberedande markarbeten för placering av paviljongerna Anslutningar för vatten och spillvatten (eventuellt erfordras även nya anlsutningspunkter i gatan) Parkeringsfickor för lämning och hämtning, parallellt med gatan Lastplats för transporter och sophämtning parallellt med gatan Etablering av förskolegård, ca 2000 kvm o Sandlåda o Gungor (ställning flyttas med från Tallstigen, men nya gungor och fallskydd behövs) o Klätterställning och rutchkana (flyttas med från Tallstigen, men nytt fallskydd behövs) o Lekstuga (flyttas med från Tallstigen) o Belysning Paviljonger med tre hemvister, personalutrymmen och mottagningskök (ca 500 kvm) Avetablering paviljonger Återställande av mark efter avetablering paviljonger Avetablering av befintlig verksamhet Kostnadsuppskattning exkl. hyra Förberedande markarbeten Etablering och montage Myndighetskostnader och anslutningar Förskolegård Avetablering Återställande mark Administration (projektledning, byggledning, besiktning mm) Avetablering befintlig verksamhet Summa: Uppskattning genomförandetid Under förutsättning att bygglov erhålls och att upphandlingen av paviljongerna går enligt plan, borde lokalerna kunna levereras i början av höstterminen

14 Fördelar: Nya ändamålsenliga lokaler Ökar förskolans attraktivitet Ger närhet till naturen, förskolegården behöver inte vara så tillrättalagd Utrymme för att utöka antalet barn utan att planera om verksamheten Önskad storlek på utemiljön går att tillgodose bättre Nackdelar Investeringen är förbrukad efter avetablering, inget restvärde. Högre kostnad/kvm för kommunen Lokaler i skolbyggnaden står outnyttjade Hög investeringskostnad, xxx kr/år tom 2019 Efter avetablering kommer de negativa spåren av detta finnas kvar. Risker: Upphandling av paviljonger pågår. Risk för överklagan. Bygglov beviljas inte Anslutningsavgifter 10

15 Alternativ 1b Paviljonger väster om bostadsområdet Nyckeltal Lokaler invändigt: ca 500 kvm = ca 8,3 kvm/barn Utemiljö: ca 2000 kvm lekyta = 33 kvm/barn Förutsättningar Markägare: Vallentuna kommun Marken arrenderas idag ut till.. Arrendet och verksamheten som bedrivs på ytorna idag måste upphävas????? Detaljplan Marken är inte detaljplanerad, vilket medge ett tillfälligt bygglov för förskolan. Mark Utan består idag till av åker för jordbruk och är märkbart längre ner än körbanan intill. Uppskattningsvis skiljer det ca 3 meter i höjdskillnad. Mediaförsörjning Både vatten och spillvatten finns på andra sidan gatan utanför tomten. 11

16 Kulturhistoriska värden Hela den potentiella förskolegården ligger på mark med höga kulturhistoriska värden. 12

17 Åtgärder i huvudsak För att etablera en förskolepaviljong på befintlig åker erfordras följande åtgärder: Förberedande markarbeten för placering av paviljongerna, kraftig uppbyggad av marken, eventuellt slänt och mur eller terrassering? Anslutningar för vatten och spillvatten (eventuellt erfordras även nya anlsutningspunkter) Parkeringsfickor för lämning och hämtning, parallellt med gatan Lastplats för transporter och sophämtning parallellt med gatan Etablering av förskolegård, ca 2000 kvm o Sandlåda o Gungor (ställning flyttas med från Tallstigen, men nya gungor och fallskydd behövs) o Klätterställning och rutchkana (flyttas med från Tallstigen, men nytt fallskydd behövs) o Lekstuga (flyttas med från Tallstigen) o Belysning o Solskydd på förskolegård, då naturlig vegetation saknas o Träd och övrig vegetation Paviljonger med tre hemvister, personalutrymmen och mottagningskök (ca 500 kvm) Avetablering paviljonger Återställande av mark Avetablering av befintlig verksamhet Kostnadsuppskattning exkl. hyra Förberedande markarbeten Etablering och montage Myndighetskostnader och anslutningar Förskolegård Avetablering Återställande mark Administration (projektledning, byggledning, besiktning mm) Avetablering av befintlig verksamhet Summa: Uppskattning genomförandetid Under förutsättning att hantering av arrende är möjlig med kort varsel, att bygglov erhålls och att upphandlingen av paviljongerna går enligt plan, borde lokalerna kunna levereras i mitten av höstterminen

18 Fördelar: Nya ändamålsenliga lokaler Ökar förskolans attraktivitet Utrymme för att utöka antalet barn utan att planera om verksamheten Önskad storlek på utemiljön går att tillgodose bättre Nackdelar Konstgjord natur, då ingen naturlig skog finns på förskolegården Investeringen är förbrukad efter avetablering, inget restvärde Högre kostnad/kvm för kommunen Lokaler i skolbyggnaden står outnyttjade Hög investeringskostnad, xxx kr/år tom 2019 Efter avetablering kommer de negativa spåren av detta finnas kvar Risker: Upphandling av paviljonger pågår. Risk för överklagan Hantering av befintlig arrende Bygglov beviljas inte Anslutningsavgifter 14

19 6.2 Alternativ 2 Förskola i bottenvåning I bottenvåningen i Karbyskolan finns idag tomställda lokaler om ca 400 kvm. I lokalerna har det tidigare pågått verksamhet för bl. a. dagbarnvårdare, fritids och elevhälsa. Nyckeltal Lokaler invändigt: ca 400 kvm = ca 6,7 kvm/barn (nyckeltalet 10 kvm/barn inbegriper även andra lokaler som i det här fallet kan samutnyttjas med skolan) Utemiljö: ca 1200 kvm lekyta = 20 kvm/barn (kan utökas med ca 200 kvm om gården även sträcker sig runt hörnan, norr om byggnaden) Alternativ 2 Befintlig lokal Ca 400 kvm 15

20 Förutsättningar Tekniska förutsättningar Golvet är uppbyggt med platonmatta med pågjutning och plastmatta, dvs förberett för att ventilera Höjderna på undertaken varierar Lägre bjälklagshöjd Vattenburen värme, radiatorer på fasadvägg med utanpåliggande ledningar Inga nivåskillnader på maken där förskolegård ska ligga (bortsett från skillnaden mellan entré och förskolegård) På ytan för förskolegården står idag ett gäng tallar, vilka några av dessa behöver avverkas för att ge plats till lekplatsutrustningen En sandlåda med baksand finns En första skadeutredning har gjorts. Fukt i fasadvägg konstaterades. Träfiberskivor på fasadvägg under fönster har troligtvis fuktskadats. Radonmätning visar på låga nivåer av radon. Golven har upplevts som kalla av tidigare verksamheter 16

21 Åtgärder i huvudsak För att etablera förskola in bottenvåningen erfordras följande åtgärder: Stor andel av mellanväggar rivs med erforderliga lagningar av golv och tak 4 nya fönster tas upp i fasad mot entrén (ev tidigare teknikrum) 3 WC byggs om till 2 RWC 2 skötrum byggs intill RWC med 1 wc i bås, höj- och sänkbart skötbord med vatten och vask, 2 tvättställ för barn Mekanisk ventilation av platonmatta Rivning av träfiberplatta och ersättning med icke organiskt isolerande material Komplettering och standardhöjning av belysning Entrétrappa ersätts med tillgänglighetsanpassad ramp, ca 15 meter med schakt. Etablering av förskolegård o Nedtagning och borttagning av ca 20 tallar med stubbar o Gungor (ställning flyttas med från Tallstigen, men nya gungor och fallskydd behövs) o Klätterställning och rutchkana (flyttas med från Tallstigen, men nytt fallskydd behövs) o Lekstuga (flyttas med från Tallstigen) o Komplettering belysning (borde kunna placeras på byggnadens fasad) Ombyggnation av styrning av uppvärmning. Ny shuntgrupp samt styr och rörarbeten (räkna med 250 tkr) Kostnadsuppskattning Invändiga arbeten Ombyggnation av uppvärmning Myndighetskostnader och anslutningar 250 tkr 0 kr Förskolegård inkl. ramp Administration (projektledning, byggledning, besiktning mm) Summa: Uppskattning genomförandetid Under förutsättning att hantering av arrende är möjlig med kort varsel, att bygglov erhålls och att upphandlingen av paviljongerna går enligt plan, borde lokalerna kunna levereras i mitten av höstterminen

22 Fördelar Befintliga lokaler används Nyrenoverade fräscha lokaler, anpassade efter förskolans behov Ökat samutnyttjande/samarbete mellan skola och förskola möjliggörs Mottagningskök erfordras ej, maten tas direkt in till avdelningarna alt. kan skolans matsal nyttjas Förskolan kan använda gemensamma utrymmen, t ex personalrum Mat och städ kan rulla inomhus Förskolegården är avskild från skolgården Lägre investeringskostnad Snabbaste lösningen Nackdelar Att lokalerna ligger i bottenvåningen Högre bröstningshöjd än normalt, barnen får ingen utblick i egen ögonhöjd. Mindre gård (ca 1200kvm om yta öster om skolan tas i anspråk) Relativt omfattande ombyggnation för att anpassa lokalerna till verksamheten Generell standardhöjning i lokalerna jmf med nu, dock något osäker framtida nyttjande. Anpassning till befintliga WC och kraftiga väggar begränsar rumsstorlekar något. Risker Risk att lokalerna inte anses attraktiva vilket kan komplicera rekryteringar Risk att befintlig personal slutar pga oattraktiva lokaler Risk att lokalerna inte anses attraktiva vilket kan minska antal förskolebarn Förskolan står utan förskollärare då personalen motsätter sig förslaget 18

23 6.3 Alternativ 3 Trestegsraket slöjd i bottenvåning för att skapa utrymme för klassrum i nuvarande slöjdsalar och därmed förskola i skolbyggnaden (E-huset) 1. Slöjdämnen flyttar till bottenvåningen. 2. Slöjdsalar och nuvarande lokal för dagbarnvårdare byggs om till klassverksamhet, tex. årskurs 1 och 2. Lokaler frigörs i E-huset för förskola. 3. Förskolegård anläggs på östra sidan om E-huset. Nyckeltal Lokaler invändigt: ca xx kvm = ca xx kvm/barn (nyckeltalet 10 kvm/barn inbegriper även andra lokaler som i det här fallet kan samutnyttjas med skolan) Utemiljö: ca 900 kvm lekyta = ca 17 kvm/barn (kan utökas med ca 300 kvm om gården även sträcker sig runt hörnan, norr om byggnaden) Alternativ 3 Befintlig lokal 19

24 1. Slöjd till bottenvåningen Åtgärder i korthet För att etablera slöjdämnen i bottenvåningen erfordras följande åtgärder: Stor andel av mellanväggar rivs med erforderliga lagningar av golv och tak 3 WC byggs om till 2 RWC Mekanisk ventilation av platonmatta Ventilation träslöjd (spånsug), 4 st vid arbetsbänkar, 1 vid svarven, 1 vid sliprondell och 1 vid rikt/planhyvel, dvs 7 st (borde kunna återanvändas från entréplanet) 2 nya fönster tas upp i fasad, varav ett ska fungera som transportöppning vid leveranser till träslöjden Fördelning laster under maskiner för att minska risk för skador på golvkonstruktionen, 4 st Vibrationsdämpning av maskiner, 4 st Extra ljudisolerande undertak i träslöjden Rivning av träfiberplatta och ersättning med icke organiskt isolerande material Komplettering och standardhöjning av belysning Entrétrappa ersätts med tillgänglighetsanpassad ramp, ca 15 meter med schakt. 20

25 2. Slöjdsalar och dagbarnvårdarlokalen byggs om till klassrum med grupprum och fritids Åtgärder i korthet För att etablera grundskola i befintliga slöjdsalar och dagbarnvårdarlokal på entréplanet erfordras följande åtgärder: En del väggar rivs och några byggs upp 2 RWC byggs Mindre anpassningar i Dagbarnvårdarlokalen till klassrum, ytskiktsupprustning Byte av golvbeläggning till plastmatta (i dag har träslöjden trägolv, typ parkett) Kommentar [LA2]: Kompletteras med skiss och åtgärder 21

26 3. Förskola i bottenvåning i E-huset bild Åtgärder i korthet För att etablera förskola in bottenvåningen av E-huset erfordras följande åtgärder: Kommentar [LA3]: Kompletteras med skiss Kommentar [LA4]: Kompletteras med åtgärder Klassrum med tillhörande grupprum/verkstad bedöms kunna användas för förskoleverksamhet, dvs endast mindre åtgärder. Ombyggnation av WC till skötrum Eventuellt erfordras mottagningskök då maten måste transporteras över skolgården Etablering av förskolegård o Nedtagning och stubborttagning av ca 10 tallar o Gungor (ställning flyttas med från Tallstigen, men nya gungor och fallskydd behövs) o Klätterställning och rutchkana (flyttas med från Tallstigen, men nytt fallskydd behövs) o Lekstuga (flyttas med från Tallstigen) o Komplettering belysning (borde kunna placeras på byggnadens fasad) Kostnadsuppskattning 1. Slöjd till bottenvåning Invändiga arbeten :- Ramp :- 2. Klassrum i slöjdflygel (invändiga arbeten) :- Klassrum i dagbarnvårdarlokal :- 3. Förskola i E-huset Invändiga arbeten :- Förskolegård :- Myndighetskostnader och anslutningar Administration (projektledning, byggledning, besiktning mm) 0 kr :- Avetablering :- Oförutsedda kostnader. (10%) :- Summa: :- Uppskattning genomförandetid 22

27 Detta åtgärdspaket fodrar att entreprenaden genomförs i flera etapper, vilket innebär en längre genomförandetid. Under förutsättning att projektet löper på utan större hinder borde lokalerna för förskolan kunna levereras till årsskiftet 2015/

28 Fördelar Befintliga skollokaler används Den enskilda eleven vistas i kort tid per vecka i bottenvåningen Förskolan kan använda gemensamma utrymmen, t ex personalrum Städförråd finns, mat relativt nära Förskolegården är avskild från skolgården om man använder det norra hörnet Samarbete förskola förskoleklass Nackdelar Förskolegård öster om E-huset är sluttande, kan vara svårtillgänglig för mindre barn. Svårövervakat och otryggt utrymme i källaren för eleverna eleverna mer utspridda, personalen har svårare att finnas nära tillhands skolgårdsytan minskar för grundskolans elever arbetslag splittras Trippel ombyggnation för att anpassa lokalerna till verksamheten, mycket ombyggnation på samma gång ökar riskerna i barnens utemiljö Tidsaspekten, projektet tar tid att genomföra, vilket gör att förskolan riskerar att stå utan lokaler januari 2016 och grundskolan utan slöjdlokaler under en ombyggnationsperiod. Slöjd kan inte bedrivas i andra lokaler och slöjdpersonalen blir övertalig under den tid som ombyggnation sker. Tidsaspekten, projektet tar tid att genomföra och den tillfälliga lösningen står klar senare Risker Grundskolan står utan behöriga slöjdlärare Mycket ombyggnation på samma gång xxx 7. Utvärdering av alternativ Följande kriterier ligger till grund för utvärderingen av alternativen 1. Tid; prioriterat då nuvarande lokaler behöver utrymmas 2. Ekonomi ; investeringskostnad (inkl. ekonomiska risker) och livslängd 3. Kvalitet; lokalerna ska vara ändamålsenliga men optimala har inte kravställts Alternativ 1a: Alternativ 1b: Alternativ 2: Alternativ 3: 24

29 7.1 Förordat alternativ Alternativ Fortsatt arbete 8.1 Process och organisation Efter beslut i Kommunfullmäktige påbörjas arbetena så fort som möjligt. Fastighetsavdelningen leder arbetet. 8.2 Tider Efter beslut i Kommunfullmäktige påbörjas arbetena så fort som möjligt. Förordat alternativ, alternativ 3, förväntas kunna vara färdigställt till. 8.3 Ekonomi Xxx Kostnadsuppskattningen förutsätter att projektstart innan sommaren Därefter kan kostnader komma att behöva justeras. I kostnadsuppskattningen ovan ingår inte utrustning, inredning, evakuering, eventuell avveckling av befintlig lokal (Ormstaskolan) mm. 8.4 Risker Den största risken för genomförandet är att entreprenörer inte finns tillgängliga under önskad period vilket i slutändan påverkar tidpunkten för inflyttning. 9. Förslag till beslut 1. Att besluta om att genomföra alternativ XX till en kostnad om xx mnkr. 25

30 Karbyskolan Radonmätning, 48-timmars Sjuksköterskeexpedition 09: till Klockan Mätpkt Hela mätperioden 09: Mätpkt 10: Summa : Antal : Medelvärde Bq/m3 13: Max : Min 1 15: : kl : Mätpkt 18: Summa : Antal : Medelvärde Bq/m3 21: Max : Min 1 23: : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :

31 250 Karbyskolan Mätpkt Mätpkt :00 11:00 13:00 15:00 17:00 19:00 21:00 23:00 01:00 03:00 05:00 07:00 09:00 11:00 13:00 15:00 17:00 19:00 21:00 23:00 01:00 03:00 05:00 07:00

32 Uppdrag RB Vallentuna kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Tuna Fastigheter Jörgen Gustafsson Tuna Torg 2, 3 tr Vallentuna Radonmätning i Karbyskolan, Sjuksköterska, exp. Bakgrund Orienterande mätning med spårfilm har tidigare utförts intill detta rum. Vid den orienterande mätningen 2012 uppmättes radonhalt över 200 Bq/m 3. Tidigare utförd mätning är orienterande mätning där ingen hänsyn har tagits till nattsänkning av ventilationen. En orienterande mätning är förhållandevis enkel och rekommenderas därför som en första mätning. Orienterande mätningar ger dock ofta för höga mätvärden jämfört med halterna under dagtid då ventilationen är i drift och verksamhet pågår. Utförda mätningar Mätning av radon har nu utförts enligt mätmetod nr 3, kontinuerlig radongasmätning. Mätningen har utförs under 2 dygn med direktvisande instrument/loggning, mätmetod enligt Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser utfärdad av Strålsäkerhetsmyndigheten. Radonhaltens medelvärde under arbetstid beräknas. Uppföljande kontinuerlig radonmätning har utförts med direktvisande instrument av typ RAD7 under 48 timmar. Under mätningen var expeditionen stängd och fönster och dörrar var stängda. Ventilationen var i drift under mätningen. Uppgift om driftstider saknas. Kommentar Uppmätta värden bör jämföras med nedanstående gränsvärden och riktvärden: 200 Bq/m 3 Högsta radonhalt i befintliga bostäder och lokaler, som används för allmänna ändamål, SOFS 1999:22 och SOFS 2004: Bq/m 3 Högsta radonhalt i nya byggnader, BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2006:12, BBR 12 Byggmiljögruppen - BMG Roland Blomquist AB - Orgnr Råsundavägen 166, Solna - Tel , Fax roland.blomquist@byggmiljogruppen.se -

33 RB Mätresultat Resultatet av radonmätningen redovisas på bilaga 1 i tabellform och i graf. Mätningen visar något förhöjda mätvärden över 200 Bq/m 3 enbart nattetid/ tidig morgon dvs. vid kl Under dagtid när verksamheten är i gång och även under kvällar var uppmätta halter genomgående låga. Medelvärdet under tidsperioden från kl på morgonen till på kvällen var enbart 38 Bq/m 3 under mätperioden. Solna ByggMiljöGruppen BMG Roland Blomquist AB Roland Blomquist Utredningsingenjör, SBR Bilaga Resultat Radonmätning 48-timmars mätning Sid 2 (2)

34

35

36

37

38

39 RB Rapport från undersökning av fukt- och mögelskador Karbyskolan Hus B källarplan, Vallentuna kommun Solna Roland Blomquist och Sten Ros Utredningsingenjörer SBR Byggmiljögruppen - BMG Roland Blomquist AB - Orgnr Råsundavägen 166, Solna - Tel , Fax roland.blomquist@byggmiljogruppen.se

40 RB Innehållsförteckning Allmänna upplysningar... 3 Utförda undersökningar... 3 Undersökningsresultat... 5 Sammanfattning och bedömning Åtgärder Bilagor 1. Provplatser etc. på planritning 2. Mykologiska analyser IVL AB Karbyskolan

41 RB Allmänna upplysningar Uppdragsgivare: Objekt: Uppdrag: Vallentuna kommun Arne Malmberg Vallentuna Karbyskolan hus D källarplan, Vallentuna kommun. Utföra undersökningar för att undersöka eventuell förekomst av fukt- och mögelskador samt ge förslag till övergripande åtgärder. Besiktningsdag: 24 februari, 20 och 22 april Besiktningsmän: Roland Blomquist, tel Sten Ros, tel Övriga närvarande: Objektsbeskrivning: Bakgrund: Vaktmästare del av tid. Tillgängliga handlingar: Planritningar m.m. Kvalitetskontroll: Skolbyggnad Byggår 1970-talet (uppskattat) Väggar Betong Bjälklag mot mark Konstruktionsbetong, Platonmatta och flytspackel 150 mm samt pvc-matta Golvbeläggning PVC-mattor med socklar av trä Grundläggning Källarplan med högt sittande fönster. Lokalerna står tomma och kommunen vill kontrollera status beträffande fukt- och mögel innan lokalerna tas i bruk. Varje rapport kvalitetsgranskas innan rapporten signeras. Utredningsarbetet styrs av en dokumenterad rutin. ByggMiljöGruppen är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 genom Qvalify AB. Utförda undersökningar Okulärbesiktning Okulärbesiktning utfördes i berörda utrymmen, se markerade utrymmen på bifogad planritning. Iakttagelser redovisas under Undersökningar nedan. Karbyskolan

42 RB Mätningar och provtagningar Fuktkvotsmätning i träsocklar och distanser av Masonite (u) utfördes med fuktkvotsmätare Protimeter Surveymaster. Fuktindikering i källarväggar av betong med invändig målad puts utfördes med fuktindikator Gann UNI 1. De flesta källarväggar har motgjuten träullsplatta (Heraklit) bakom den invändiga putsen. Fuktindikering i betongplattan utfördes med fuktindikator Gann UNI 1. Prover togs ut på golvsocklar, Masonitedistanser och träullsplattor för luktkontroll. Mätning av relativ fuktighet (RF) och temperatur (t) utfördes i nedre del av källarväggar. Testogivare av typ 605-HI monterades i foderrör. Mätosäkerheten för den totala mätningen beräknas vara mindre än + 3 %. Mätosäkerheten är inte inräknad i redovisade mätvärden. Provhål i golv (ca 30 x 30 cm) bilades upp i golv genom avjämningsmassa och Platonmatta ner till betongplatta. Materialprov för mykologisk analys har tagits på golvsocklar, färg/puts, Masonitedistanser, träullsplattor samt på Platonmatta. Analyserna har utförts av IVL Laboratorium i Stockholm, se bilaga 2 Resultaten av utförda provtagningar framgår under Undersökningar nedan. Bedömningsgrunder På organiska material finns risk för mögelpåväxt vid RF > %. I trä motsvarar detta en fuktkvot u > %. I trä finns risk för tillväxt av blånadssvamp vid fuktkvot u > 20 %. Risk för röta finns vid fuktkvot u > 28 %. På betong finns risk för alkalisk nedbrytning av mattlim vid RF > 85 %. Fuktindikering i nedre del av källarväggar med puts. Utslag ~ är normala, förväntade värden Utslag ~ är förhöjda värden Utslag ~ bedöms som mycket förhöjda värden. Karbyskolan

43 RB Undersökningsresultat Källarplan PP1 källaryttervägg mot gata i rum 0061 Beskrivning Provhål bilades upp i nedre del av källarvägg vid golvsockel samt högre upp under fönsterbänk. Väggkonstruktion: Målad puts mm Träullsplattor 70 mm Platsgjuten betong Golvsocklar är klotsade mot vägg med Masonitebitar. Foto 1207 visar översikt provplats. Karbyskolan

44 RB Foto 1208 visar fuktmätning i källarvägg. Träullsplatta börjar ca 120 mm upp från golv. Foto 1209 visar fuktkvot u = 20 % i sockel. Karbyskolan

45 RB Foto 1210 visar Masonitedistans bakom sockel. Iakttagelser Svag unken lukt kändes från träullsplatta. Träullsplattor är monterade ca 120 mm upp på vägg mätt från överkant golvnivå. Synliga fuktskador på färg och puts på nedre del av källarvägg, färg- och putssläpp. Färg och puts avger elak mögellukt. Mätningar Fuktindikering mot puts och betongvägg bakom träullsplatta med Gann utslag Mätning på djupet 70 mm sett från insida betongvägg RF = 90 % t = 14 C (förhöjt) ca 140 mm ovan golvnivå Fuktkvot mättes i Masonitedistans u = 40 % (mycket fuktigt) Fuktkvot mättes i golvsockel u = 20 % (fuktigt) Provtagningar Prov 836 togs på träullsplatta bakom puts vid synliga fuktskador för mykologisk analys. Prov 837 togs på färg från källarvägg ovan golvsockel vid fuktskador för mykologisk analys. Prov 838 togs på Masoniteklots mot vägg bakom sockel för mykologisk analys. Prov 839 togs på golvsockel för mykologisk analys. Analyser visar att golvsockel och Masonitedistans/klots är mikrobiellt skadade samt att övriga prover inte är mikrobiellt skadade. Karbyskolan

46 RB PP1 i golv i rum 0061 Beskrivning Golvkonstruktion: Pvc-matta Spackel fiberarmerat 50 mm Blå Platonmatta mot betongplatta. Iakttagelser Ingen onormal lukt kändes från pvc-mattas undersida. Rent under Platonmatta, det vill säga inget organiskt material som sågspån, träflisor etc. förekommer. Ingen onormal lukt kändes från Platonmattas undersida. Foto 1226 visar upptaget provhål ner till betongplatta genom Platonmatta. Mätningar Fuktindikering mot betongplatta med Gann utslag (högt men förväntat) Provtagningar Prov 858 togs på Platonmatta för mykologisk analys. Analysen visar att Platonmattas undersida är påväxt av aktinomyceter (jordbakterier) vilket är förväntat i fuktiga miljöer då Platonmatta inte är mekaniskt ventilerad. Karbyskolan

47 RB PP1 utvändigt Beskrivning Stuprörsledningar avleds via markavloppsrör. Trädgårdsplattor ligger närmast källarväggen Ett mindre provhål grävdes upp invid källarväggen ner till djupet ca 30 cm under marknivå. Iakttagelser Källarväggens fuktskydd består av asfaltsstrykning och tunn värmeisolering av cellplastskiva ca 20 mm. Återfyllnadsmaterial mot grundmur av lerjord. Längre bort vid ytterhörn där det är asfaltsytor sitter det Platonmatta på källaryttervägg. Rent under Platonmatta, det vill säga inget organiskt material som sågspån, träflisor etc. förekommer. Ingen onormal lukt kändes från Platonmattas undersida. Foto 1231 visar upptaget provhål vid källarvägg. Karbyskolan

48 RB Foto 1232 visar fuktskydd av asfaltstrykning på källarväggs utsida samt tunt lager cellplastisolering ca 20 mm och sedan återfyllning av lerjord. Dränerande skikt invid källaryttervägg saknas. Karbyskolan

49 RB PP2 i förråd 0066 Beskrivning Källarvägg av målad puts på betong utan träullsplattor. Iakttagelser Inga fuktskador iakttogs. Foto 1212 visar uttaget prov på träsockel. Sockel är inte klotsad här. Mätningar Fuktindikering mot betongvägg med Gann utslag 50 (lågt) Mätning på djupet 70 mm från insida betongvägg sett från insida källarvägg ca 100 mm ovan golvnivå RF = 71 % t = 16 C (torrt) Provtagningar Prov 841 togs på golvsockel för mykologisk analys. Analysen visar att golvsockel är mikrobiellt skadad. Karbyskolan

50 RB PP3 gavelvägg i förråd 0066 Beskrivning Målad puts på betong utan träullsplattor. Iakttagelser Inga fuktskador iakttogs. Foto 1213 visar fuktmätning i källarvägg samt uttaget prov på golvsockel. Mätningar Fuktindikering mot källarvägg med Gann utslag (lågt) Mätning på djupet 70 mm från insida betongvägg RF = 77 % t = 17,2 C (torrt) ca 100 mm ovan golvnivå Fuktkvot mättes i träsockel u = 18 % (förhöjt) Provtagningar Prov 841 togs på golvsockel för mykologisk analys. Analysen visar att golvsockel är mikrobiellt skadad. Karbyskolan

51 RB PP4 entré 0064 Beskrivning Källarvägg gränsar motkrypgrund A. Källarvägg med målad puts utan träullsplattor. Golvsockel är klotsad mot källarvägg med Masonitedistanser. Iakttagelser Synliga fuktskador i form av färg- och putssläpp på källarväggs underkant. Foto 1214 visar fuktmätning och uttaget prov på golvsockel. Mätningar Fuktindikering mot källarvägg med Gann utslag 30 (lågt) Mätning på djupet 70 mm sett från insida betongvägg RF = 88 % t = 15,6 C (förhöjt) på höjden ca 100 mm ovan Fuktkvot mättes i Masonitedistans u = % (fuktigt) Fuktkvot mättes i golvsockel u = 16 % (förhöjt) Provtagningar Prov 842 togs på Masonitedistans för mykologisk analys. Prov 843 togs på golvsockel för mykologisk analys. Analyser visar att golvsockel och Masonitedistans är mikrobiellt skadade. Proverna ovan avger elak, unken lukt. Karbyskolan

52 RB PP5 i rum 0061 Beskrivning Målad puts på träulsplattor. Golvsocklar är klotsade på distanser av Masonite. Iakttagelser Inga synliga fuktskador förekommer på träullsplattor. Foto 1219 visar fuktmätning i källarvägg och uttagna prover. Mätningar Fuktindikering mot källarvägg med Gann utslag 30 (lågt) Mätning på djupet 70 mm in i betongvägg på höjden RF = 79 % t = 16,9 C (torrt) ca 100 mm ovan golvnivå Fuktkvot mättes i Masonitedistans u = 14 % (torrt) Fuktkvot mättes i golvsockel u = 14 % (torrt) Provtagningar Prov 845 togs i golvsockel för mykologisk analys. Analysen visar att golvsockel är mikrobiellt skadad. Prov 846 togs på Masonitedistans för mykologisk analys. Analysen visar att Masonitedistans är mikrobiellt skadad. Masonitedistans avgav svag elak lukt. Karbyskolan

53 RB PP6 i korridor 0057 Beskrivning Källarväggar har målad puts utan träullsplattor. Golvsocklar är klotsade mot vägg med Masonitedistanser. Träullsplattor finns bakom puts högre upp på vägg, dock inte vid golv. Iakttagelser Inga fuktskador iakttogs. Foto 1220 visar fuktmätning i nedre del av källarvägg. Mätningar Fuktindikering mot källarvägg med Gann utslag 30 (lågt) Mätning på djupet 70 mm in i betongvägg på höjden RF = 77 % t = 16,4 C (torrt) ca 100 mm ovan golvnivå Fuktkvot mättes i Masonitedistans u = 10 % (torrt) Fuktkvot mättes i golvsockel u = 10 % (torrt) Provtagningar Prov 846 togs på Masoniteklots för mykologisk analys. Analysen visar att Masoniteklots inte är mikrobiellt skadad. Prov 847 togs på golvsockel för mykologisk analys. Analysen visar att golvsockel inte är mikrobiellt skadad. Ingen onormal lukt kändes från uttagna prover. Karbyskolan

54 RB PP7 i korridor 0045 Beskrivning Källarvägg har målad puts utan träullsplattor. Golvsocklar är klotsade mot vägg med Masonitedistanser. Provplatsen är placerad i källarvägg mot krypgrund. Iakttagelser Inga fuktskador iakttogs på vägg. Foto 1221 visar fuktmätning i nedre del av källarvägg samt uttagna prover på sockel och Masonitedistans. Mätningar Fuktindikering mot källarvägg med Gann utslag 30 (lågt) Mätning på djupet 70 mm in i betongvägg på höjden RF = 78 % t = 16,2 C (torrt) ca 100 mm ovan golvnivå Fuktkvot mättes i Masonitedistans u = 10 % (torrt) Fuktkvot mättes i golvsockel u = 10 % (torrt) Provtagningar Prov 848 togs på Masoniteklots för mykologisk analys. Analysen visar att Masoniteklots inte är mikrobiellt skadad. Prov 849 togs på golvsockel för mykologisk analys. Analysen visar att golvsockel inte är mikrobiellt skadad. Ingen onormal lukt kändes från uttagna prover. Karbyskolan

55 RB PP8 i rum 0046 Beskrivning Mellanvägg har målad puts. Iakttagelser Mindre putssläpp på nedre del av mellanvägg av betong utan träullsplattor. Foto 1222 visar fuktmätning i nedre del av mellanvägg invid källaryttervägg. Mätningar Fuktindikering mot källarvägg med Gann utslag 40 (lågt) Mätning på djupet 70 mm in i betongvägg på höjden RF = 95 % t = 16,7 C (fuktigt) ca 100 mm ovan golvnivå Fuktkvot mättes i golvsockel u = 15 % (förhöjt) Provtagningar Prov 850 togs på golvsockel för mykologisk analys. Analysen visar att golvsockel är mikrobiellt skadad. Viss unken elak lukt kändes från golvsockels baksida. Karbyskolan

56 RB PP9 i rum 0047 Beskrivning Källarväggar har målad puts på träullsplatta 70 mm tjock. Golvsocklar är distanserade från vägg med Masonitedistanser. Iakttagelser Inga fuktskador iakttogs på källarvägg. Foto 1223 visar fuktmätning i källarvägg samt uttagna materialprover. Mätningar Fuktindikering mot källarvägg med Gann utslag 50 (lågt) Mätning på djupet 70 mm in i betongvägg sett från RF = 95 % t = 14 C (fuktigt) insidan på höjden ca 100 mm ovan golvnivå Fuktkvot mättes i golvsockel u = 16 % (fuktigt) Provtagningar Prov 851 togs på golvsockel för mykologisk analys. Analysen visar att golvsockel är mikrobiellt skadad. Prov 852 togs på Masonitedistans för mykologisk analys. Analysen visar att Masonitedistans är mikrobiellt skadad. Prov 853 togs på träullsplatta för mykologisk analys. Analysen visar att träullsplatta inte är mikrobiellt skadad. Träullsplatta avger viss unken lukt. Övriga prover avger enbart materiallukt. Karbyskolan

57 RB PP10 i förråd 058 Beskrivning Målad puts på träullsplattor. Iakttagelser Stuprör finns på utsida provplats, eventuellt läckage från markavloppsrör. Fuktskador på nedre del av källarvägg. Ingen onormal lukt kändes under Platonmatta i sugpunkten. Foto 1224 visar utvändigt stuprör och markavloppsrör. Karbyskolan

58 RB Foto 1228 visar fuktmätning i källarväggs nedre del och Platonmatta vid förberedd ventilationsstos. Foto 1225 visar fuktskador i nedre del av källarvägg samt fuktmätning. Eventuellt tillförs fukt från stuprörsledning under mark då återfyllning består av lerjord som inte dränerar bort eventuellt läckagevatten. Karbyskolan

59 RB Mätningar Fuktindikering mot betongvägg med Gann utslag Fuktindikering under Platonmatta mot betongplatta med Gann utslag Mätning på djupet 70 mm sett från insida be- 105 (högt) 120 (högt, dock förväntat) RF = 97 % t = 13,6 C (fuktigt) tongvägg ca 100 mm ovan golvnivå Fuktkvot mättes i Masonitedistans u = % (mycket fuktigt) Fuktkvot mättes i golvsockel u = 40 % (mycket fuktigt) Provtagningar Prov 854 togs på golvsockel för mykologisk analys. Analysen visar att golvsockel är mikrobiellt skadad. Prov 855 togs på Masonitedistans för mykologisk analys. Analysen visar att Masonitedistans är mikrobiellt skadad. Båda proverna avger stark elak lukt. Karbyskolan

60 RB PP11 i rum 0063 Beskrivning Målad puts på träullsplattor. Iakttagelser Små puts- och färgsläpp i underkant källarvägg. Mätningar Fuktindikering mot nedre del av källarvägg med (lågt) Gann utslag Mätning på djupet 80 mm in i källarvägg, på höjden RF = 56 % t = 17,2 C (torrt) ca 100 mm från insida vid puts, det vill säga i skiktet mellan träullsplatta och betongvägg Fuktkvot mättes i Masonitedistans u = 20 % (fuktigt) Fuktkvot mättes i golvsockel u = 20 % (fuktigt) Provtagningar Prov 856 togs på Masonitedistans för mykologisk analys. Analysen visar att Masonitedistans är mikrobiellt skadad. Prov 857 togs på golvsockel för mykologisk analys. Analysen visar att golvsockel är mikrobiellt skadad. Båda proverna avger tydlig elak lukt. Karbyskolan

61 RB PP12 i förråd 0066 Beskrivning Ett provhål togs upp i nedre del av mellanvägg. Gipsvägg med plåtsyll ovanpå spackel till Platonmatta. Lättvägg är byggd mot betongvägg. Iakttagelser Inga fuktskador iakttogs. Ingen onormal lukt kändes i provhålet. Foto 1227 visar upptaget provhål i nedre del av mellanvägg. Mätningar Fuktindikering mot underkant betongvägg ca 50 mm ovan golvnivå med Gann utslag (lågt) Karbyskolan

62 RB PP13 i krypgrund/kulvert i huskropp A Beskrivning Denna krypgrund samt krypgrund under huskropp B gränsar till denna byggnad. Iakttagelser Grundens markyta består av fuktig sand närmast källarvägg mot denna huskropp. Överst på markytan ligger det plastfolie och trädgårdsplattor. Foto 1217 visar krypgrund närmast källarvägg mot korridor. Foto 1216 visar fuktig sandfyllning närmast källarvägg. Karbyskolan

63 RB Mätningar Fuktindikering mot underkant betongvägg ca 50 mm ovan golvnivå med Gann utslag (lågt) Karbyskolan

64 RB Sammanfattning och bedömning Bakgrund Denna undersökning har utförts för att lokalisera eventuella brister i inomhusmiljön i form av fukt- och mögelskador som skulle kunna ge upphov till dålig inomhusmiljö. Utförda undersökningar Samtliga utrymmen har undersökts genom okulärbesiktning, fuktindikeringar, fuktmätningar, provtagningar i källarväggar och golv. Materialprover har tagits från källarväggar och källargolv för mykologisk analys på laboratorium. Undersökningsresultat Höga fuktförhållanden råder ställvis i nedre delen av källytterväggar mot gatan, samt lokalt även i anslutande mellanväggar av betong närmast källarytterväggarna. Något förhöjda fuktförhållanden råder även i nedre delen av källarytterväggar angränsande till krypgrunder i huskropp A och B. Den höga fuktbelastningen har ställvis orsakat fuktskador på den målade putsen i form av blåsbildning och färg/putssläpp. Dessa synliga fuktskador finns markerade på bifogad planritning. I källarväggen mot gården dvs. där inte krypgrunderna i huskropp A och B ansluter har enbart förväntade låga fuktförhållanden uppmätts. Detta gäller även gavelytterväggen med utvändig källartrappa, här finns dock gamla torra fuktskador på källarväggens insida. Analys av uttagna materialprover visar att golvsocklar av trä och bakomliggande distansklotsar av Masoniteremsor oftast är mikrobiellt skadade (mögelskadade). Dessa prover avgav även en kännbar lukt av mögel. Dessa mikrobiella skador är orsakade av tillskjutande markfukt genom nedre delen på källarväggarna. Prover har även tagits för mykologisk analys på träullsplattor (Heraklit) som oftast är monterade i källarväggarna bakom den invändiga putsen mot de platsgjutna källarväggarna. Analyserna visar att träullsplattorna inte är mikrobiellt skadade och att de inte avger någon mögellukt utan enbart en svag unken lukt. Golven är tidigare åtgärdade med en ventilerad fuktspärr av typ Platonmatta. Luftspalten under Platonmattan är inte mekaniskt ventilerad men är förberedd för mekanisk ventilation genom att ventilationsstosar har monterats på flera platser och genom att Platonmattan är uppvikt mot väggarna på vissa platser. På Platonmattan ligger det avjämningsmassa och PVC-mattor. Ett större provhål bilades upp i golvet för att undersöka Platongolvet. Inga föroreningar kunde iakttas under Platonmattan på betongplattan och ingen onormal lukt kändes under Platonmattan. Betongplattan är dock fuktig vilket är förväntat. Karbyskolan

65 RB Analys av uttaget prov på Platonmattan visar att undersidan är påväxt av Aktinomyceter (jordbakterier) vilket är förväntat men hänsyn till den fuktiga miljö som det blir under en icke mekaniskt ventilerad Platonmatta. Via en provgrop på källarväggens utsida mot gatan kunde konstateras att det utvändiga fuktskyddet består av asfaltsstrykning och ett tunt lager cellplastisolering (markisolering). Dränerande skikt mot källaryttervägg saknas. Fuktskyddet bedöms vara av äldre datum (den kalkylerade livslängden på ca år har överskridits) och återfyllnadsmaterialet mot källarväggen bestod av lerjord. Takvattnet avleds i utvändiga stuprör och vidare i markavloppsrör. Vid gavel har fuktskyddet på källarväggen åtgärdats med Platonmatta. Filmning av brunnar och ledningar (ej utfört av Byggmiljögruppen) visar bl.a. att dagvatten läcker ut i marken och vidare till dräneringsledning på långsida vid gavel med källartrappa. Skadeorsak Orsaken till fukt- och mögelskadorna i källarväggarnas nedre delar är tillskjutande markfukt genom nedre delen av källarytterväggarna orsakat av bristfälligt utvändigt fuktskydd i kombination av tillskjutande dagvatten från markavloppsrör till stuprörsledningar. Det kan även förekomma kapilläruppsugning av markfukt i källarväggarnas nedre del till viss del. I krypgrunderna ligger det fuktig sand motfyllt mot nedre delen av källarväggarna i korridoren. Detta bidrar till uppfuktning av källarväggarnas nedre delar. Den höga fuktbelastningen i källarväggarna i kombination av organiskt material i form av golvsocklar av trä och distanser bakom socklar av Masoniteremsor, orsakar mögelskador och elak lukt som kan påverka inomhusmiljön negativt. Karbyskolan

66 RB Åtgärder Vi rekommenderar att åtgärder vidtas för att sänka fuktförhållandena i källarväggarnas nedre delar samt att mögelskadat material byts ut. Vidare bör Platonmattans undersida på betongplattan saneras samt att Platonmattan förses med mekanisk undertrycksventilation. Åtgärdsförslag Detta åtgärdsförslag är enbart ett övergripande principåtgärdsförslag som kan behöva revideras i samband med friläggningen av konstruktionen. ByggMiljö- Gruppen tar inte på sig något konstruktionsansvar. Det är viktigt att rivningsoch saneringsarbetet utförs av en sakkunnig entreprenör med lång erfarenhet av mögelsaneringar så att inte ämnen från mögelskadat material sprids till rumsluften i samband med nedanstående arbeten. Utvändigt Källarytterväggen mot gatan grävs upp och förses med ett nytt yttre fuktskydd av exempelvis Isodrän eller motsvarande utförs enligt leverantörens anvisningar. Dräneringsledningar och stuprörsledningar åtgärdas beträffande brister i funktion och placering. Den fuktiga sanden i krypgrunderna i huskropp A och B närmast källarväggen i korridor tas bort och ersätts med typgodkända LECA-kulor. Det är viktigt att sanden tas bort även längst ner mot källarväggen. Ev. förläggs även invändig dränering i LECA-lagret, detta bedöms efter uppschaktning. Ev. håligheter/ fickor i berget där vatten kan ansamlas gjuts igen. Invändigt Samtliga träsocklar på källarytterväggar samt på mellanväggar som ansluter mot källarytterväggar tas bort. Masonitedistanser som sitter monterade bakom golvsocklar tas bort. Lös puts och färg tas bort från nedre delen av källarväggarna där det förekommer synliga fuktskador. Där det förekommer synliga fuktskador tas även träullsplattorna bort. Där det lokalt förekommer synliga fuktskador på källarväggarna byts träullsplattorna ut mot cellplastskivor samt att väggarna putslagas samt målas med silikatfärg eller annan färg tom tål hög fuktbelastning. Platonmattan golven förses med mekaniskt undertrycksventilation. Dimensionering av ventilationen bör utföras av sakkunnig ventilationstekniker. Luftspalten under Platonmattan saneras genom foggning med mögeldödande medel. Nya fukttåliga golvsocklar av icke organiskt material monteras med plastdistanser mot källarytterväggar. Karbyskolan

67 RB Solna ByggMiljöGruppen BMG Roland Blomquist AB Roland Blomquist Utredningsingenjör SBR Granskad av Sten Ros Utredningsingenjör SBR Karbyskolan