Innovationsrådgivarutbildning A Blue Paper Report. IR- utbildning Version: 1.0 Författare: Lena Holmberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innovationsrådgivarutbildning 2012-2013. A Blue Paper Report. IR- utbildning 2012-13 Version: 1.0 Författare: Lena Holmberg"

Transkript

1 Innovationsrådgivarutbildning A Blue Paper Report Version: 1.0 Författare: Lena Holmberg

2 Sammanfattning Det finns flera tecken som tyder på att nyttiggörande av forskning får allt större betydelse: EU:s betoning av Kunskaptriangeln och Horizon 2020:s inriktning på globala utmaningar och innovation, den svenska regeringens inrättande av innovationskontoren och påbörjande av utdelning av medel till lärosätena baserat på någon form av innovationsexcellence, regionalt fokus på klusterutveckling med lärosätena som en viktig aktör, samt framväxt av nyttiggörandestrategier på lärosäten. Det finns också starka indikationer på en positiv relation mellan forskningsframgång och nyttiggörande. Arbetet med att stödja nyttiggörandet av forskning har pågått länge, under olika namn och former, där Innovationskontoren är ett relativt nytt tillskott. Kärt barn har många namn: nyttiggörande, innovation, kunskapsöverföring, samverkan, dissemination, technology transfer, exploitation, outreach, technology valorisation, translation, utilisation och så vidare. Alla med mycket gemensamt men med lite olika betydelse och de används med förkärlek i olika sammanhang av skilda aktörer. Innovationskontor Väst är genom sin partnerstruktur det största innovationskontoret i Sverige. Genom samarbetet mellan de åtta västsvenska lärosätena har en plattform för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling skapats för de 20- tal innovationsrådgivare som verkar där. En viktig del har varit den utbildning som genomförts under , här benämnd "IR University" som genomfördes i fyra omgångar. De första två tillfällena fokuserade grundläggande kunskaper om nyttiggörande och tjänster som efterfrågas av forskare idag: "Tech/Knowledge Transfer och Intellectual Assets Management", samt "Avtalsrätt" och "IP- frågor vid forskningssamverkan". De två andra behandlade områden som vi kan se behövs och troligen kommer att efterfrågas mer i framtiden: "Open Innovation som verktyg för forskare", "Hållbarhet och nyttiggörande", samt "Omvärldsanalys" och "Innovationsstrategiutveckling". I denna rapport presenteras inte bara utbildningen utan också de designkriterier som låg till grund för utformningen. Här återfinns också ett resonemang kring den akademiska innovationsrådgivningens professionaliseringsprocess vad gäller (a) uppgiften att nyttiggöra ur ett historiskt perspektiv, (b) professionella nätverk och lärmiljöer, (c) innovationsrådgivare och andra roller/yrken på innovationskontor, samt (d) innovationsrådgivarens uppgifter, kompetenser och egenskaper. Vad gäller de professionella nätverken så beskrivs följande "communities of practice": (a) Technology Transfer, (b) Entreprenörskap och affärsutveckling, (c) Innovation Management samt (d) Innovationsforskning. Mot slutet förs ett resonemang kring framtida utbildningsinsatser, både vad gäller innehåll och form. Rapporten är en del i arbetet med att ständigt förbättra verksamheten vid Innovationskontor Väst genom reflektion över och i praktiken. 1

3 Innehåll 1. Hur formas ett yrke? Uppgiften att nyttiggöra ur ett historiskt perspektiv Professionella nätverk och lärmiljöer Technology transfer Entreprenörskap och affärsutveckling Innovation Management Innovationsforskare Innovationsrådgivare och andra roller/yrken på innovationskontor Innovationsrådgivarens uppgifter, kompetenser och egenskaper Utbildningens utgångspunkter Genomförande Tillfälle 1: Tech/Knowledge Transfer och Intellectual Assets Management, oktober Tillfälle 2: Avtalsrätt och IP- frågor vid forskningssamverkan, 5-6 december Tillfälle 3: Open Innovation som verktyg för forskare samt Hållbarhet och nyttiggörande, mars Tillfälle 4: Omvärldsanalys bättre bild av partners, konkurrenter och avnämare samt Innovationsstrategiutveckling, maj Utvärdering Framtiden Utbildningen i framtiden Vad ska innovationsrådgivarutbildningen fokusera? Hur och när ska utbildningen genomföras Vilka ska gå utbildningen? Vilka resurser finns att tillgå? Forskning om innovationsrådgivning inom akademin Efterord

4 1. Hur formas ett yrke? "För att ett yrke ska kallas en profession ska det alltså handla om ett yrke som förutsätter en specialiserad, systematisk utbildning. Genomgång av vissa examina krävs för tillträde till professionen, examina som ger professionen dess roll i den samhälleliga arbetsdelningen. Professionerna tenderar att kräva tjänstemonopol såväl som frihet från kontroll av andra aktörer ett oberoende från både lekmän och staten. Eftersom professionerna är grundade på kompetens, professionell etik och har ett särskilt samhällsintresse, gör de anspråk på speciella materiella belöningar.... Professionsforskningen har också undersökt yrken som inte nått ända fram i sina försök att bli självständiga professioner ofta yrken med kvinnodominans som sjuksköterskor, lärarinnor och bibliotekarier. Dessa yrken har inom professionsforskningen ofta beskrivits som semiprofessioner." 1 Oavsett om man använder sig av teoribildning från Abbot eller Bourdieu, som enligt Carlhed 2 båda har sina meriter, så kan man konstatera att yrket eller rollen "innovationsrådgivare" inom akademin uppvisar en mängd klassiska tecken på en professionaliseringsprocess: Innovationsrådgivare kan ses som en mobiliserad grupp som har kännedom om varandra och som börjar skapa kollektiva röster och röra sig mot en någorlunda gemensam vision, vad Bourdieus kallar "kollektiv habitus". Här finns också styrkeförhållanden med andra yrkesgrupper bland annat på lärosätena som exempelvis forskningsrådgivare och högskolejurister. Olika former av legitimeringsprocesser pågår, både uppifrån genom inrättandet av innovationskontor och underifrån genom skapande av professionellt inriktade sammanslutningar. Kommunikation är en viktig del där centrala berättelser om levererat värde till samhället får en allt större betydelse, såväl lokalt som regionalt, nationellt och internationellt. Arbete pågår också med att skapa system för att mäta framgång och effektivitet i nyttiggörandet, bland annat i form av ett uppdrag till Vinnova från regeringen. Eventuellt speglar detta en utveckling mot styrning och kontroll. 1 Jacobsson, L. Från yrke till profession. Om professionsforskning, TAM- Arkiv, arkiv.se/professionsforskning 2 Carlhed, C. (2011). Fält, habitus och kapital som kompletterande redskap i professionsforskning. Socialvetenskaplig tidskrift, Umeå: Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA)

5 Figur 1. Början på resultat på sökning efter "innovationsrådgivare" på Google Images Generellt för professionaliseringsprocesser är enligt Bourdieu att utbildningsystemet är bärare av samhällets viktigaste socialiseringsmekanismer och har även en stängningsfunktion. Vad som innebär en profession och vad den omfattar är givetvis en social konstruktion med makt som central komponent. Enligt Wilensky 3 är det första steget för ett yrke mot att uppnå professionell status att göra det som måste göras. Det vill säga att det finns klart uttalade uppgifter utan att det för den skull behöver finnas ett specifikt yrke eller titel kopplat till det. Det andra steget är att det framförs krav, både från allmänheten och från de framtida professionella, att skolor ska etableras för att kunna utbilda yrkesgruppen i den tekniska grunden som behövs för att utföra yrket. Nästa steg är att bilda en professionell intresseförening där man bland annat debattera om yrket verkligen är en profession samt vad som ingår i arbetsuppgifterna. Därefter försöker medlemmarna vinna lagligt stöd för att skydda sitt arbetsområde och/eller yrkestiteln. I det femte och sista steget för bildandet av en profession kommer införlivandet av regler i en formell etisk kod att ske. Detta innefattar regler som eliminerar okvalificerade och oseriösa aktörer samt regler för att minska den interna konkurrensen bland de professionella. Vad gäller innovationsrådgivare så kanske inte Wilenskys alla steg har genomförts och inte heller i den stipulerade ordningen, men här finns definitivt en process med drivande aktörer som försöker definiera och utveckla yrket, där utbildning och annan kompetensutveckling har en viktig roll. Innovationskontor Väst är genom sin partnerstruktur det största innovationskontoret i Sverige. Genom samarbetet mellan de åtta västsvenska lärosätena har en plattform för 3 Wilensky, Harold L "The Professionalization of Everyone?". American Journal of Sociology, (2):

6 erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling skapats för de 20- tal innovationsrådgivare som verkar där. Verksamheten vid Innovationskontor Väst är bred och där kommersialisering av forskningsresultat i form av start av nya bolag och licensiering endast utgör en del. Detta breda perspektiv är hämtat från Utbildningsdepartementets uppdrag till innovationskontoren 4 : I innovationskontorens uppgifter bör ingå att ge kvalificerat stöd i frågor om nyttiggörande av forskningsresultat bl.a. inom kommersialisering inklusive patentering och licensiering, kunskapsutbyte och principer för kontraktsforskning. Vidare bör innovationskontoren inspirera, informera och stimulera forskare m.fl. till innovationer. Gruppen innovationsrådgivare inom Innovationskontor Väst är mycket heterogen, bland annat med avseende på erfarenhet från innovationsverksamhet inom akademin och andra verksamheter, samt det breda uppdraget vad gäller nyttiggörande. I samband med en erfarenhetsträff framkom önskemål om att genomföra mer riktade kompetensutvecklingsinsatser inom ett antal områden som flera kände ett stort behov av att fördjupa sig inom. Vi beslöt därför att genomföra fyra utbildningstillfällen på prov under läsåret Denna utbildning presenteras nedan men först görs nedslag i några centrala skeenden och begrepp utifrån professionaliseringsprocessramverket som ett sätt att reflektera över praktiken i syfte att skapa bättre utgångsläge för framtida utveckling praktiken i Schöns anda 5 : (a) uppgiften att nyttiggöra ur ett historiskt perspektiv, (b) professionella nätverk och lärmiljöer, (c) innovationsrådgivare och andra roller/yrken på innovationskontor, samt (d) innovationsrådgivarens uppgifter, kompetenser och egenskaper. Efter presentationen av utbildningen och de designkriterier som ledde fram till dess utformning förs ett resonemang kring framtida utbildningsinsatser, både vad gäller innehåll och form. Denna kontextualisering kan också ses som ett sätt att beskriva de olika ramfaktorer som påverkat och påverkar utbildningens utformning 6. Jag gör inte anspråk på att ha gjort en uttömmande datainsamling eller analys, för det skulle kräva en större undersökningsinsats än jag har möjlighet till. Det ska också erkännas att jag har en forskningsbakgrund inom pedagogik och knowledge management samt tillämpar ett konstruktivistiskt perspektiv, vilket givetvis har påverkat mitt urval av teorier, modeller och data. 4 Regeringen (2008). Ett lyft för forskning och innovation, Prop 2008/09:50. 5 Schön, D. (1983) The Reflective Practitioner, How Professionals Think In Action, Basic Books. 6 Lundgren U.P. (1972). Frame factors and the teaching process. A contribution to curriculum theory on teaching. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 5

7 1.1. Uppgiften att nyttiggöra ur ett historiskt perspektiv 2009 gjorde jag en utvärdering av UniLinks 7 Nationella Projekt I rapporten gjorde jag en summativ genomgång av samverkansuppgiftens utveckling, mycket inspirerad av rapporten "PROSAM: Professionalisering av omvärldssamverkan - En formativ utvärdering av projektet" 9. När jag i samband med denna rapports tillblivelse åter läste texten, fann jag att den fungerar bra även här: "I Högskolelagen från 1997 står att universitet och högskolor förutom forskning och undervisning även ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Denna förändring i inriktning kan ses som ett internationellt fenomen vad gäller det förändringstryck som lärosätena är utsatta för. In all parts of the world, universities are exposed to growing pressure to change. This is caused by the emergence of new relationship between the economic dynamics and the production of knowledge as well as by policy and administrative initiatives finding their rationale in interpretation of these changes. (Lundvall, 2002, s. 1) 10 Givetvis har universitet och högskolor samverkat med det omgivande samhället sedan de inrättades för många hundra år sedan (se Högskoleverket 2004 för en översikt över utvecklingen). Exempel på moderna former av samverkan är uppdragsutbildning och forskning, industridoktorander, information till allmänheten t.ex. genom vetenskapsfestivaler och öppna hus, gemensamma centrumbildningar, styrelsesammansättningar, praktikplatser, externa föreläsare och mycket annat (se Högskoleverket 2005 för många goda exempel 11 ). Vad som i detalj menas med samverkan har dock tolkats mycket olika, varför Högskoleverket 2004 gjorde en uppföljning (Högskoleverket, ). Man kunde då konstatera att det inte finns någon tredje uppgift utan att samverkan är integrerad med forskning och utbildning. Dessutom identifierade man tre mål med samverkan: demokratiutveckling, kunskapsutveckling och tillväxt, samt utveckling av utbildningen. Utredningen 7 8 Holmberg, L. (2009). Lärande samverkan. Lärande utvärdering av UniLinks Nationella Projekt Dahméninstitutet. 9 Dartsch, K., Carlsson, G., & Sigrén, P. (2007). PROSAM: Professionalisering av omvärldssamverkan - En formativ utvärdering av projektet. Rapport från Västra Götalands Högskolor, NR: Lundvall, B.- Å. (2006). The University in the Learning Economy. DRUID Working Paper Danish Research Unit for Industrial Dynamics Högskoleverket (2005). Högskolan samverkar. Goda Exempel. Högskoleverkets rapportserie 2005:9 R Högskoleverket (2004). Högskolan samverkar. Högskoleverkets rapportserie 2004:38 R

8 konstaterade då att de flesta lärosäten väljer att decentralisera sitt samverkansarbete och att det svagaste stödet finns för demokratiutveckling. I sin egen undersökning av samverkan som syftar till tillväxt konstaterade Riksrevisionen ( ) att det fanns en rad faktorer som hämmar utvecklingen av högskolornas tillväxtfrämjande samverkan. Exempel på detta var meriteringssystemet, den låga omfattningen av uppdragsutbildning och svårighet att kommersialisera resultat. De rekommenderade bland annat regeringen att bli mer tydlig i sin styrning och att lärosätena själva förbättrar de strategier och handlingsplaner som ska styra samverkansarbetet, liksom att stärka sitt arbete med de regionala tillväxtprogrammen. Givetvis önskar Riksrevisionen en bättre redovisning av samverkansarbetet, speciellt som detta sker endast vart fjärde år. A transformation in the functions of university, industry, and government is taking place as each institution can assume the role of the other. Under certain circumstances, the university can take the role of industry, helping to form new firms in incubator facilities. Government can take the role of industry, helping to support these new developments through funding programs and changes in the regulatory environment. Industry can take the role of the university in developing training and research, often at the same high level as universities. (Leydesdorff, & Etzkowitz, ). Vissa lärosäten agerade genom att tillsammans utforska möjligheter att utveckla samverkansarbetet. Genom projektet Professionalisering av omvärldssamverkan (PROSAM) avsåg exempelvis högskolorna i Borås, Skövde och Väst att tillsammans finna former för att organisera arbetet liksom för att genomföra själva samverkan. I utvärderingen av projektet (Dartsch, Carlsson & Sigrén, 2007) konstateras att det glapp som många uppfattar finns mellan den strategiska och operativa nivån vad gäller denna fråga inte beror på att den senare inte förstår vad den ska göra, utan snarare att samverkansaktiviteter är så integrerade och vanligt förekommande att de inte rubriceras som samverkan. De förslag som projektet kom fram till kom dock aldrig att realiseras i någon högre utsträckning eftersom högskolorna valde att omorganisera sig istället. Denna omorganisering av samverkansarbetet har fortsatt pendla mellan decentraliserad och integrerad respektive centraliserad med fokus på särskilda experter. 13 Riksrevisionen (2005). Tillväxt genom samverkan? Högskolan och det omgivande samhället. 2005: Leydesdorff, L. & Etzkowitz, H. (2001). The Transformation of University- industry- government Relations. Electronic Journal of Sociology 5 (4)

9 Samverkansarbetet har fortsatt vara av stort intresse från myndigheternas sida och 2008 publicerades ytterligare en uppföljning (Högskoleverket, ) som konstaterade följande: Lillasyster har vuxit upp. Lillasyster är inte längre den som springer ärenden åt storasyster forskning och storebror utbildning. Samverkansuppgiften har utvecklats i omfattning och framförallt till innehåll och betydelse för universitets och högskolors förmåga att verka som kunskapssamhällets motor. Forskningskommunikation för folkbildning och demokrati, innovationssystemen för näringslivets förnyelse och ökad ekonomisk tillväxt och studenternas växelverkan med arbetsmarknaden, de bidrar alla till att skapa den nya Högskolan där universitet och högskolor är närmare samhällsutvecklingen än någonsin. (ur Anders Flodströms förord i Högskoleverkets rapport, 2008) Enligt Högskoleverket (2008) så har samverkansarbetet utvecklats i alla tre dimensioner sedan undersökningen Man konstaterar att samverkan har blivit än mer av ett förhållningssätt, integrerat i forskning och utbildning. Dock menar man att det är än viktigare än tidigare att ha samverkan som en del av ledningsprocessen och att det finns ett behov av en ökad dialog mellan lärosäten och omvärld. Detta gäller även den omvärld som ligger utanför Sverige. Andra rekommendationer man ger är att lärosäten som liknar varandra bör öka erfarenhetsutbytet i organisationsfrågor samt att låta samma indikatorer användas i flera sammanhang. En viktig rekommendation är att varje lärosäte bör ha en gemensam strategi för sitt totala samverkansarbete, där ledningsprocessen och organisationen stödjer denna strategi. Men hur ser planerna ut framåt? I forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (Regeringen, ) föreslår regeringen att Högskolelagen (1992:1434) ska ändras så att det i högskolans samlade uppgift ska ingå att verka för att forskningsresultat som tillkommer vid högskolan kommer till nytta. I det resonemang som förs betonas kommersialisering även om andra aspekter tas upp. Samverkansuppgiften har hittills inte uttryckligen omfattat att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Även om uppgiften att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan ses som en naturlig del av den samverkans- och informationsuppgift som redan gäller, har det av många uppfattats som oklart om den ingår i uppgiften eller inte. (Regeringen, 2008, s 117) 15 Högskoleverket (2008). Högskolan samverkar vidare. Utvecklingen , Rapport 2008:10 R. Stockholm Regeringen (2008). Ett lyft för forskning och innovation. Forskningsproposition. 2008/09:

10 Att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan även innebära att informationen om forskningsresultat finner sin väg ut i samhället och den övriga forskarvärlden där den väcker intresse för vidareutveckling av liknande och bättre idéer inom samma eller annat område. Universitet och högskolor ska på olika sätt skapa goda förutsättningar för att forskningsresultat ska komma till nytta. Detta innebär dock inte att lärosätena själva måste vidta alla de åtgärder som kan behövas. (Regeringen, 2008, s 117)" Sedan ovanstående text skrevs 2009 har en viss förskjutning skett från att prata om samverkan till att istället fokusera nyttiggörande och innovation. Exempel på detta är regeringens inrättande av innovationskontor och Utbildningsdepartementets uppdrag till dem 17 : I innovationskontorens uppgifter bör ingå att ge kvalificerat stöd i frågor om nyttiggörande av forskningsresultat bl.a. inom kommersialisering inklusive patentering och licensiering, kunskapsutbyte och principer för kontraktsforskning. Vidare bör innovationskontoren inspirera, informera och stimulera forskare m.fl. till innovationer. I november 2009 antogs EU:s ministrar för högre utbildning slutsatser om hur den så kallade "kunskapstriangeln" (interaktion mellan utbildning, forskning och innovation) ska stärkas i Europa. Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz skickade därefter ett brev till landets universitets- och högskolerektorer där han informerar om ministerrådets slutsatser och uppmanar dem att intensifiera arbetet med att stärka utbildningens och forskningens innovationskraft. Universitet och högskolor ombads också rapportera in vilka insatser man redan idag gör. I samband med detta fick Vinnova ett uppdrag att ta fram ett förslag till metoder och uppföljningsverktyg för kunskapstriangelsamarbete, vilket man avrapporterade Enligt Vinnovas rapport 18 är kunskapstriangeln ett yngre och till sitt innehåll annor- lunda begrepp än samverkansuppgiften. Det har utvecklats till att främst avse samspelet mellan utbildning forskning och innovation där Konkurrenskraftsrådet avgränsade begreppet kunskapstriangel till att gälla vikten av att förbättra utbytet av investeringar inom högre utbildning, forskning och innovation genom systematiskt och fortlöpande interaktion. Utbildningsministerrådet lade också fast sju handlingslinjer, där tyngd- punkten ligger på universiteten och deras roll i förhållande till näringsliv och samhället i övrigt. 17 Regeringen (2008). Ett lyft för forskning och innovation. Forskningsproposition. 2008/09: Vinnova (2011). Kunskapstriangeln. 9

11 "På europeisk och nationell nivå understryks behovet av starkare interaktion mellan policyutveckling för (högre) utbildning, för forskning och för innovation. För lärosätena betonas vikten av reformer av pedagogik och innehåll i utbildningen, partnerskap med näringslivet, utveckling av en innovativ kultur, angelägenheten av att medlemsstaterna analyserar incitamenten för lärosätena att engagera sig i utveckling av kunskap som kan bidra till skapandet av nya varor och tjänster." (ibid) Som en följd av regeringens uppdrag till Vinnova har nya insatser genomförts vad gäller stöd till lärosätenas strategiska arbete med kunskapstriangeln och också hur nyttig- görande ska mätas. Ett av deras verksamhetsområden heter numera Kunskapstriangeln och beskrivs så här 19 : "För att universitet och högskolor, lärosätena, i högre grad ska bidra till näringslivets konkurrenskraft och samhällets utveckling är samverkan med det omgivande samhället viktig. Denna samverkan omfattar bland annat hur forskningsresultat kan kommersialiseras och nyttiggöras, personrörlighet och att forskare bidrar med kompetens i projekt gemensamma med näringslivet. VINNOVA har ett uppdrag från regeringen att i samråd med Vetenskapsrådet stödja lärosätenas strategiska arbete när det gäller denna samverkan. Detta uppdrag är kompletterat med ett uppdrag om att ta fram ett förslag till ett nytt resursfördelningssystem där VINNOVA, i samråd med VR, Formas och FAS, ska utforma metoder och kriterier för bedömning av kvalitet och relevans i samverkan." Vinnovas Nyckelaktörsprogram 20 kan sägas vara en förelöpare till detta insatsområde, där både Göteborgs universitet och Chalmers medverkar i det gemensamma GoINN- projektet. Programmet syftar till att "utveckla kompetens, metoder, processer och strukturer för att göra nyckelaktörer i det svenska innovationssystemet mer professionella i sina roller när det gäller samverkan mellan forskningsaktörer, företag och andra aktörer i det omgivande samhället samt nyttiggörande av kunskaper och kommersialisering av forskningsresultat". 19 verksamhet/kunskapstriangeln/ 20 verksamhet/kunskapstriangeln/nyckelaktorsprogrammet/ 10

12 Figur 2. Erfarenhetsutbyte inom Nyckelaktörprogrammet i Filipstad Foto: Lena Holmberg. Innovationskontoren nämns även i "Den nationella innovationsstrategin" 21 som publicerades hösten 2012 och där också de många olika sätten att nyttiggöra framhävs. "Resultaten från forskning vid universitet och högskolor utgör en viktig källa till innovation. I arbetet med att öka värdeskapandet med bas i denna forskning har fokus i Sverige länge varit att utveckla incitament och kompetens hos forskare att utifrån sina forskningsresultat starta och utveckla företag. Detta sätt att nyttiggöra forskningsresultat är en viktig, men dock mindre del av de sätt på vilka forskning kan bidra till innovation. I själva verket omsätts forskning vid universitetet och högskolor i nya lösningar på många olika sätt. Införandet av innovationskontor på många universitet och högskolor har bidragit till att bredda denna syn.... Arbetet med samverkan och nyttiggörande kan också handla om att verka för att forskningsbaserad kunskap ska vidareförädlas, avyttras eller kommersialiseras genom patent, licensiering och nystartade företag, liksom genom forskningsinstitut och rådgivningsorganisationer. Vidare handlar det om forskningssamverkan med befintliga större och mindre företag eller aktörer i andra delar av samhället." (s. 28) Så i termer av uppgift så finns här alltså nu ett uppdrag som (a) både är uttryckt från de styrandes sida i Sverige och inom EU, och som (b) faktiskt genomförs i allra högsta grad på lärosätena. Detta sker i mångt och mycket av forskare och lärare själva som en integrerad del av verksamheten. I tillägg så finns också en anslagsfinansiering för och 21 Regeringskansliet (2012). Den nationella innovationsstrategin. 11

13 legitimering av en stödstruktur i form av inrättandet av innovationskontor. Regeringen har också gett Vinnova med flera i uppdrag att ta fram förslag till ett ramverk som ska göra det möjligt att göra en fördelning av resurser till lärosätena som "utgår ifrån en bedömning av kvalitet, prestation, relevans och nyttiggörande av forskningsresultat" 22. Även om utgångspunkten är en mycket liten omfattning av medel som ska fördelas på detta sätt (3%), så indikerar ändå beslutet och den internationella utvecklingen inom området att uppgiften och prestationen ökar i betydelse. Exempelvis är motsvarande siffra i Storbritannien 20% och där man diskuterar en höjning till 25%. Dock finns otydligheten vad gäller både begrepp och uppdrag fortfarande kvar i praktiken. Det händer ofta att någon talar om "tredje uppgiften" fast någon sådan inte står uttryckt i högskolelagen 23 : "2 Staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta." I juni 2013 presenterade Chalmers sin "Prioriterade verksamhetsutveckling " 24. I denna återfinns en indelning av verksamheten i tre huvudprocesser: att forska, att utbilda och att nyttiggöra, samt med hållbarhet som generell drivkraft. Verksamheten illustreras på följande sätt: 22 Regeringens proposition 2012/13:30. Forskning och innovation. 23 Utbildningsdepartementet (1992). Högskolelagen 1992: Prioriterad verksamhetsutveckling https://www.chalmers.se/insidan/sv/om- chalmers/rutiner- och- styrande 12

14 Figur 3. Illustration av Chalmers huvudprocesser och organisation. Nyttiggörandeprocessen är i sin tur uppdelad i kommunikation, samverkan och innovation utifrån en tolkning av Högskolelagen. Samtidigt pågår ett arbete med att beskriva nyttiggörandeprocessen och vilka aktörer som har i uppdrag att göra vad. Det är där vi står idag, hösten Professionella nätverk och lärmiljöer Kärt barn har många namn: nyttiggörande, innovation, kunskapsöverföring, samverkan, dissemination, technology transfer, exploitation, outreach, technology valorisation, translation, utilisation och så vidare. Alla med mycket gemensamt men med lite olika betydelse och de används med förkärlek i olika sammanhang av skilda aktörer. Anders Flodström gör i sin rapport "Prestationsbaserad resursfördelning för universitet och högskolor 25 " exempelvis en tydlig åtskillnad mellan samverkan och påverkan, där det förra inte med automatik leder till det senare: "Samverkan är verktyget/processen och påverkan är resultatet. Samverkan kan ske genom forsknings- eller utbildningsuppdrag till universitet och högskolor. Uppdrag som har formuleras i dialog mellan användare och lärosätena. Resultatet av uppdraget är ofta av direkt betydelse för användarens verksamhet. Samverkan är också katalysatorn som transformerar forskning till innovationer och som i sin tur är grunden till ekonomisk, socio- ekonomisk och kulturell påverkan av samhället." (ibid, s. 95) 25 Flodström, A. (2011). Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor. Rapport på uppdrag av Utbildningsdepartementet. content/uploads/2012/03/7356- Rapport- Prestationsbaserad- resurstilldelning- f%c3%b6r- universitet- och- h%c3%b6gskolor.pdf 13

15 Curt Karlsson konstaterar i sin rapport "Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar 26 " följande otydlighet bland begreppen samverkan, nyttiggörande och innovation: "En ofta använd bild för att illustrera bl.a. sambandet och interaktionen mellan högskolans tre huvuduppgifter är den s.k. kunskapstriangeln, i vilka två av hörnen upptas av forskningen resp. utbildningen. Något av de i föregående avsnitt angivna begreppen återfinns i regel som det tredje hörnet i den triangeln. Forskningen och utbildningen, dvs. de traditionellt akademiska huvudverksamheterna, är förhållandevis väl definierade aktiviteter, medan ett begrepp som samverkan med det omgivande samhället närmast ter sig som en process utan tydliggjort innehåll, en process som det enskilda lärosätet och dess omgivning kan fylla med allehanda verksamheter i sitt samspel. Nyttiggörande av forskningsresultat ter sig i förstone som en mer preciserad verksamhet. Regeringen använder dock inte sällan innovation som beteckning på aktiviteten i det tredje hörnet, oaktat att detta framstår som en icke obetydlig insnävning i förhållande till högskolelagens formulering om samverkan, information och nyttiggörande. Denna beteckning på kunskapstriangelns tredje hörn får emellertid ses mot bakgrund av EU:s beskrivning av triangeln, i vilken just innovationen lyfts fram. Men kunskapstriangeln som förklaringsmodell eller grund för reformer är tveksam och kan lätt leda tankarna fel." (ibid, s. 23) Det från regeringar, forskningsfinansiärer och lärosätesledningars uttryckta behovet har gett upphov till både offentliga insatser för att höja kvaliteten och legitimiteten i arbetet, liksom gräsrotsengagemang. Några olika sfärer kan därför urskiljas vad gäller vad Wenger kallar "communities of practice 27 " relevanta för innovationsrådgivare, som också delvis överlappar. Wenger definierar en "community of practice" på detta sätt 28 : "The domain: A community of practice is not merely a club of friends or a network of connections between people. It has an identity defined by a shared domain of interest. Membership therefore implies a commitment to the domain, and therefore a shared competence that distinguishes members from other people. (You could belong to the same network as someone and never know it.) The domain is not necessarily something recognized as "expertise" outside the community.... The community: In pursuing their interest in their domain, members engage in joint activities and discussions, help each other, and share information. They build relationships that enable them to learn from each other. A website in itself is not a community of 26 Karlsson, C. (2012). Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar slutbetänkande. SOU 2012: Wenger, E. (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning, and Identity. Cambridge University Press

16 practice. Having the same job or the same title does not make for a community of practice unless members interact and learn together.... The practice: A community of practice is not merely a community of interest- - people who like certain kinds of movies, for instance. Members of a community of practice are practitioners. They develop a shared repertoire of resources: experiences, stories, tools, ways of addressing recurring problems in short a shared practice. This takes time and sustained interaction...." Utifrån detta ramverk, med en speciell betoning på stöd för kompetensutveckling, beskrivs nedan följande områden för "communities of practice": (a) Technology Transfer, (b) Entreprenörskap och affärsutveckling, (c) Innovation Management samt (d) Innovationsforskning. Inom varje område finns flera professionella nätverk relevanta ur ett innovationsrådgivarperspektiv och de är dessutom i ständig förändring. Återigen en brasklapp vad gäller att genomgången inte kan ses som uttömmande, då fältet är mycket brett och i ständig förändring. Tiden tillåter exempelvis inte aggregering av data, utan istället görs illustrativa nedslag för att ge en känsla för diskursen Technology transfer Technology Transfer har länge funnits som begrepp och verksamhet. Inom den akademiska världen har många en speciell enhet, ett Technology Transfer Office, som i första hand arbetar med att utifrån lärosätets forskning starta nya bolag och licensiera ut patent till bolag. Detta har bland annat gett upphov till organisationer som SNITTS, Swedish Network for Innovation and Technology Transfer Support 29. Det är medlems- organisationen för personer som arbetar med kunskaps- och tekniköverföring. Medlemmarna kommer från olika typer av verksamheter, inte bara akademin, och man definierar Technology Transfer efter National Science Foundations 30 förlaga som; "Utbyte eller delning av kunskap, färdigheter, processer eller teknologier mellan olika organisationer." SNITTS arbetar för att stärka yrkesrollen genom att skapa en plattform för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte: Good Practice med mallar och artiklar, presentationer från olika konferenser och kurser, diskussionsforum, kompetensdatabas med uppgifter om medlemmarnas kompetenser, Special Interest Groups som samlas till workshopar, samt möjlighet att kontakta kansliet för hjälp

17 Figur 4. SNITTS olika erbjudanden som de presenteras på I kompetensdatabasen finns möjlighet för varje medlem att kategorisera sig inom följande områden: generalist, juridik, ekonomi, naturvetenskap och teknik, kommunikation, HR, samhällsvetenskap, humaniora, marknadsföring och försäljning, förhandling, organisation, projektledning samt Techtransfer. Det senare är indelat i följande underkategorier: affärskunskap, coachning/rådgivning, patent och IP, spinn- off, organisation, licensiering, idéscouting, projektledning, riskfinansiering, medels- finansiering, lobbying/påverkan. Denna ontologi kan sägas spegla hur man ser på professionen. SNITTS arrangerar utbildningar i form av baskurser i Technology Transfer men också specialtillfällen i form av Master Classes. Exempel på specialkurser är licensiering, förhandling, kommunikation, från IP till affär och idésökning. En av länkarna på SNITTS webbplats leder till artikeln "Establishing a Technology Transfer Office 31 ". I denna finns beskriven kompetensprofilen hos den föreslagna ledaren för att sådant "uppstarts- TTO": "a director/licensing associate. In an ideal world, a person charged with setting- up a new office should have significant business experience (marketing, management, and business development), combined with a science or engineering education. Generally, neither scientists nor attorneys have the business acumen necessary to establish, organize, and manage a TTO. The director/ licensing associate should have excellent communication skills to effectively market innovations and to work successfully with both internal 31 Young, T. (2007). "Establishing a Technology Transfer Office" in Intellectual Property Management in Health and Agricultural Innovation: A Handbook of Best Practices A. Krattiger, R. T. Mahoney, L. Nelsen, J. A. Thomson, A. B. Bennett, K. Satyanarayana, G. D. Graff, C. Fernandez, and S. P. Kowalski, Eds. Oxford and Davis: MIHR and PIPRA, YoungEstablishingTTOs.pdf 16

18 constituents (researchers and administration) and external constituents (potential corporate licensees)." På senare tid har SNITTS inlett ett samarbete med "The Alliance of Technology Transfer Professionals 32 " (ATTP). Denna globala metaorganisation har ett utbildnings- och certifieringsprogram som leder fram till att bli en "Registered Technology Transfer Professional" (RTTP). "The transfer of discoveries and knowledge from academic research into the marketplace is recognized globally as paramount to building and sustaining a robust and innovative world economy. The professionals who work across continents to facilitate this transfer are as diverse as the cultures they represent. They must, however, have a common core skill set to manage the complex set of challenges that technology transfer presents." Det är något förvirrande med alla dessa medlemsorganisationer i olika nivåer. Både "Association of European Science & Technology Transfer Professionals 33 " (ASTP) och "Association of University Technology Managers 34 " (AUTM) är med i ATTP och har i sin tur medlemmar från olika länder. Här finns också specialorganisationer som exempelvis "Certified Licensing Professionals 35 " som också erbjuder certifiering. Samma förvirring finns även på hemmaplan då både SNITTS och Diplomerade Teknikmäklare 36 finansieras av Vinnova. De senare har ett fokus på att hjälpa företag att hitta teknikresurser inom andra verksamheter och består av rådgivare vid industriforskningsinstituten, ALMI- och IUC- bolagen, universiteten, högskolorna och ett antal privata konsultföretag. ASTP ger två grundläggande kurser: "Fundamentals of technology transfer" samt "Research and development collaboration": Fundamentals of technology transfer The fundamentals of technology transfer is designed for individuals who are relatively new to technology transfer. This includes professionals from public as well as private institutions, entrepreneurs and consultants who want to build on their early experiences and develop a strong foundation of knowledge to draw upon. You will learn from experienced technology transfer professionals and participants will be provided with valuable networking opportunities. This course will guide you through the basic processes of technology transfer from receiving an invention disclosure to pitching for investment and negotiating deals. Learning through a mixture of seminar- style, case studies and interactive analysis

19 formats while immersed in an international environment, you will learn essential frameworks and acquire the important skills needed to become a successful Technology Transfer Officer. Research and development collaboration This course is designed for those with 1 to 3 years of experience in the field of technology transfer long enough to have developed an appreciation of the more complex and troublesome contract negotiation issues but not too long to have figured out all the answers by trial and error. One major element of the course relates to the management of the expectations of the parties involved. Another very important issue is that of intellectual property which we think is the most problematic issue associated with collaborative work. During this training course, we will address all of these issues to help you become more confident in drafting, negotiating and managing international research collaborations. Man refererar till Wikipedias definition av "technology transfer 37 " där man blir rekommenderad att också läsa om relaterade ämnen: Angel investor Association of University Technology Managers Society for Technology Management (STEM) Bayh- Dole Act Business incubator Commercialization Diffusion of innovations Discovery (observation) Innovation Intellectual property Invention Licensing Executives Society International Open Innovation Patent Prior art Seed money Startup company Technology assessment Technology readiness level Technological revolution Value chain Venture capital På senaste ASTP- konferensen togs ämnen upp som Bootstrapping for effective commercialization; Successful techtransfer; Short term gain versus long term aim; Outsourcing TTO activities? Yes, No or a little bit?; How does the financial crisis influence our daily businesses in technology transfer?; Are we doing the right thing today and is it still the right thing for the next 10 years?; Interactive session: Dos and don ts in negotiations; The knowledge economy and IP challenges; What is the impact of a good TTO? What makes a TTO successful?; Building and managing relationships; Life science on the spot; samt Understanding your market, knowing your customers and working with VCs and non- traditional investors to accelerate PoC

20 AUTM vänder sig främst till personer i Nordamerika och formulerar sitt uppdrag och sin inriktning något annorlunda i relation till ASTP och har starkare IPR- fokus. Man vänder sig till "people involved in all aspects of protecting, licensing and managing academic intellectual property". Medlemmarna kommer inte bara från universitetsvärlden utan även från de organisationer som licensierar IP från forskningsverksamheter, inklusive sjukhus. Så här definierar AUTM "technology transfer": About Technology Transfer Technology transfer is the process of transferring scientific findings from one organization to another for the purpose of further development and commercialization. The process typically includes: Identifying new technologies Protecting technologies through patents and copyrights Forming development and commercialization strategies such as marketing and licensing to existing private sector companies or creating new startup companies based on the technology Academic and research institutions engage in technology transfer for a variety of reasons, such as: Recognition for discoveries made at the institution Compliance with federal regulations Attraction and retention of talented faculty Local economic development Attraction of corporate research support Licensing revenue to support further research and education AUTM har en mycket stor mängd kurser, både i form av elearning och vanliga kurser som antingen ges regelbundet eller utifrån efterfrågan. Dessa spänner över ämnen som Basic Patenting; Open source licensing; Commercializing a New Breed of IP: Mobile Applications; Compliance - From the Governments Perspective; Copyright Law and Software/Content Licensing, contracts; Cost- effective Strategies for Working with Patent Counsel; Databases: Smart Data Management; Introduction to Asian Intellectual Property; Politics of Technology Transfer; Social Media: Implement & Evaluate Social Media Strategy; Valuation of Inventions and Patents; What You Need to Know About Europe's New Patent System; Venture capital; Open Innovation och mycket annat. På deras konferens 2013 var programmet indelat i följande sessioner: Nuts and Bolts of Technology Transfer; Marketing Successful Practices; Academic Studies; Licensing Successful Practices; IP Trends and Successful Practices; Global Models; Advocacy and Internal Communications; Industry/Academic Partnerships samt Startups and Gap 19

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt. Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst

Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt. Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst Persontyper vi möc inom akademin Jag har en affärsidé som kan bli det nya Google! Men jag

Läs mer

Mätning av nyttiggörande av forskning viktiga frågor att börja besvara. A Green Paper Report

Mätning av nyttiggörande av forskning viktiga frågor att börja besvara. A Green Paper Report Mätning av nyttiggörande av forskning viktiga frågor att börja besvara A Green Paper Report Mätning av nyttiggörande Version: 2013:1.0 Författare: Anna Aspgren, Lena Holmberg & Jesper Vasell Sammanfattning

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO VÄLKOMMEN TILL UTBILDNING AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK-OFF 2014-06-09 00INTRO Johan Nihlman Programledare Orren Shalit Programledare AFFÄRSUTVECKLINGSCOACH KICK OFF Gunnar Storfeldt Cobi Wennergren Johan

Läs mer

PRODUCT MANAGEMENT. Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

PRODUCT MANAGEMENT. Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden på From Requirements in Excel - to development of profitable products Strategic Technology PRODUCT PRODUCT Market PLANNING MARKETING på Operational Product planning = Define and Develop Product marketing

Läs mer

Akademiskt entreprenörskap

Akademiskt entreprenörskap Akademiskt entreprenörskap Ek dr. Caroline Wigren Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy Malmö Högskola Caroline.Wigren@circle.lu.se Agenda för dagen En kort introduktion

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING Skapa initiativ för din projektgrupp för att lyckas Webinar 2012-03-08 VAD ÄR PROJECTPLACE? SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE I SIFFROR Grundades 1998

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik Create yourself a world diversity full of innovation creativity fantastic possibilities social technology mobility Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik 1 Employer

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Skriv din titel här Pär Johansson Affärsområdeschef Kommersialisering

Skriv din titel här Pär Johansson Affärsområdeschef Kommersialisering LTU s proaktiva metoder mer än dubblerar idéinflödet! Skriv din titel här Pär Johansson Skriv din titel här Affärsområdeschef Kommersialisering The University our USP World class in developing succesful

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson

Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson Cai Strand, Silverhanden AB [Agenda] 1. Bakgrund och Ericssons krav 2. Lösning 3. Resultat 4. Framgångsfaktorer 5. Nästa steg 6. Betydelsen av

Läs mer

Avveckla patentsystemet - Går det?

Avveckla patentsystemet - Går det? Avveckla patentsystemet - Går det? IPC-forum 6 september 2009 Jacob Hallén jacob@openend.se Det finns vissa hinder TRIPS Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights EPC European Patent Convention

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

Partnerurval på Ernst & Young. Agneta Strandberg HR-direktör

Partnerurval på Ernst & Young. Agneta Strandberg HR-direktör Partnerurval på Ernst & Young Agneta Strandberg HR-direktör Ernst & Young i korthet 141 000 medarbetare i 140 länder Sverige: 1 814 medarbetare varav 168 partners, 65 kontor Verksamheten bedrivs geografiskt

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

05 November 2014. Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. ><((((º>

05 November 2014. Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. ><((((º> 05 November 2014 Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. > EMPLOYER BRANDING 1995 BIGFISH! ERIK BERGSTRÖM KOMMUNIKATIONSSTRATEG Vi gör det komplicerade! enkelt. Och det enkla intressant.! Bigfish

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Packbridge Frukostmöte om Open Innovation. Susanna Bill, Sustenance AB

Packbridge Frukostmöte om Open Innovation. Susanna Bill, Sustenance AB Packbridge Frukostmöte om Susanna Bill, AB Innovation Incremental Innovation Process Innovation Innovation Incremental Innovation Process Innovation Innovation Systemn Customer driven Innovation External

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Vinnande Ledarskap. @segermattias

Vinnande Ledarskap. @segermattias Vinnande Ledarskap @segermattias Vad är att vinna? Vad är att vara en vinnare? Vad är att vara vinnande? Vad ser du i bilden? Hur stor del av världens arbetskraft är engagerade i sitt arbete? 13 % Hur

Läs mer

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt En regions och en nations långsiktiga l utveckling avgörs av förmf rmågan att attrahera, behålla och utveckla människor. Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf

Läs mer

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg Automation Region Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder Stefan Paulsson Thomas Öberg Frontit Frontit är ett svenskt konsultföretag i gränslandet mellan Management & IT, som stärker sina kunders

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Högre utbildning och forskning i Brasilien Högre utbildning och forskning i Brasilien Science withoutborders och Sveriges nationella erbjudande Mikael Román, Brasília mikael.roman@growthanalysis.se Andreas Larsson, Stockholm Andreas.Larsson@tillvaxtanalys.se

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Höstmöte 7 oktober 2014. Kungliga Myntkabinettet. Slottsbacken, Stockholm

Höstmöte 7 oktober 2014. Kungliga Myntkabinettet. Slottsbacken, Stockholm Höstmöte 7 oktober 2014 Kungliga Myntkabinettet Slottsbacken, Stockholm Svenska Industriens Patentingenjörers Förening (SIPF) grundades år 1939. Föreningen bytte namn till Svenska Industrins IP Förening

Läs mer

Kursens innehåll och upplägg

Kursens innehåll och upplägg Kursens innehåll och upplägg 17 april 2015 Affärsarkitektur och affärsarkitekten Vi myntade begreppet affärsarkitektur 2006 och lanserade utbildningen Certifierad Affärsarkitekt i februari 2007 Sedan dess

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Alternativa vägar till kapital/bootstrapping

Alternativa vägar till kapital/bootstrapping Alternativa vägar till kapital/bootstrapping Venture Cup tisdag 4 mars kl 1800 Coompanion Affärsutvecklare Jan Svensson Inspiration utav Joakim Winborg, forskare, Halmstad Högskola Ref ISBN, 91-7150-902-x

Läs mer

Från inspiration till framgång

Från inspiration till framgång Från inspiration till framgång En kulturresa Stockholm, Oktober, 2013 Äntligen måndag I Stockholm I Oktober 2013 1 Hilti & Hilti Svenska AB Moderbolag: Hilti AG, Liechtenstein familjeägt Fokus på bygg-

Läs mer

being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world?

being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world? What about being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world? How about being connected to 11 colleges and major research universities?

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 UTSTÄLL ARE UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 MANAGEMENT OCH IT-KONSULTBRANSCHEN Acando är ett management- och it-konsultbolag som tillsammans med sina uppdragsgivare förbättrar och effektiviserar

Läs mer

Quality & innovation

Quality & innovation Quality & innovation establ. 1956 Utbildningar SCM : -inköp - logistik - affärsförhandling Internationell certifiering (IFPSM & ELA) Kompetensinventering Lots & Navigatör Seminarier Medlemsorganisationen

Läs mer

Inbjudan till Branschvecka 2010 - Innovation by Collaboration

Inbjudan till Branschvecka 2010 - Innovation by Collaboration Inbjudan till Branschvecka 2010 23-27 Augusti, 2010 Stockholm Delta i en vecka full av aktiviteter inom technology/knowledge transfer. I detta sammanhang tänker man ofta på högteknologiska produkter som

Läs mer

Etik och säkerhetsfilosofi i praktiken

Etik och säkerhetsfilosofi i praktiken Etik och säkerhetsfilosofi i praktiken Margaretha Eriksson Civ.Ing. och doktorand i informationssäkerhet KTH irbiskonsult@tele2.se Föreläsning 3 Etiska frågor Säkerhetsfilosofi Etiska frågor Etiska regler

Läs mer

Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education

Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education Validation of NFIL becomes central for matching individuals to the

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Strategic Research Area 1

Strategic Research Area 1 Strategic Research Area 1 Modelling of the relationships and interdependencies es between materials a microstructure, process ability and performance for lightweight i design Lars-Erik Lindgren, Luleå

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag Företagens anseende i Sverige 2011 Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag 1 TNS SIFOs Anseendeindex 2011 Denna rapport innehållet Fakta om studien och kontaktuppgifter

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Waste as a resource in industrial symbiosis

Waste as a resource in industrial symbiosis Waste as a resource in industrial symbiosis Cleantech Östergötland, Samar Nath, Business Developer The image cannot be displayed. Your computer may not have enough memory to open the image, or the image

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Riku Matilainen 1.6.- 3.6. 2015 Bakgrund om facklig verksamhet i Finland Facket har traditionellt

Läs mer

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive AGIL KRAVHANTERING Hitta behoven bakom kraven!!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive KRAVSTÄLL EN PRODUKT! Skriv ner tre krav som ni ställer på produkten INNOVATIONSDRIVNA PRODUKTER...

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS?

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? Jan Axelsson Samverkansdirektör Projektledare NAP/LiU LESSON NR 1 ÖRAT MOT MARKEN Du måste förstå kärnverksamhetens villkor! Sätt alltid kärnverksamheten i centrum

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015

Kodak Moments och Disruptiva Innovationer. Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio. CITE, 21 april 2015 Kodak Moments och Disruptiva Innovationer Christian Sandström, Docent Chalmers och Ratio CITE, 21 april 2015 Christian Sandström, PhD Disruptive Innovation. se BusinessWeek 2007: "Nokia's

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

Mikilvægi samskipta heilbrigðisgeirans og iðnfyrirtækja til þess að örva vísindastarfsemi og nýsköpun

Mikilvægi samskipta heilbrigðisgeirans og iðnfyrirtækja til þess að örva vísindastarfsemi og nýsköpun Mikilvægi samskipta heilbrigðisgeirans og iðnfyrirtækja til þess að örva vísindastarfsemi og nýsköpun Birgir Jakobsson Karolinska University Hospital 26. janúar 2011 The Doctor. Sir Luke Fildes, 1891.

Läs mer

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete?

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? Internationella programkontoret Statlig myndighet under Utbildningsdepartementet Uppdrag:

Läs mer

We speak many languages

We speak many languages Våra medarbetare pratar över 40 språk. Många har själva gjort den resan du gör nu. We speak many languages Many of our employees come from other countries themselves and have followed the same path you

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

agenda Standardiserad styrning Vad är en multiprojektorganisation Standardiseringstrend inom projektområdet

agenda Standardiserad styrning Vad är en multiprojektorganisation Standardiseringstrend inom projektområdet Standardiserad styrning Forsknings- vs praktikerperspektiv Anneli Linde Handelshögskolan Umeå Universitet anneli.linde@usbe.umu.se agenda Vad är standardiserad styrning i en multiprojektorganisation Projektmodellen

Läs mer

Resultatkonferens 2015. Välkommen!

Resultatkonferens 2015. Välkommen! Resultatkonferens 2015 Välkommen! Lite kort information Säkerhet Quality Hotel Reception Lunch Stadshotellet Tallkotten Middag kl 18 Stadshotellet Tallkotten Utvärdering till Katarina 2000 Vintage Resultatkonferens

Läs mer

Konsumentorienterade IoT produkter & tjänster Jan Markendahl Docent Kommunikationssystem Kungliga Tekniska Högskolan

Konsumentorienterade IoT produkter & tjänster Jan Markendahl Docent Kommunikationssystem Kungliga Tekniska Högskolan Konsumentorienterade IoT produkter & tjänster Jan Markendahl Docent Kommunikationssystem Kungliga Tekniska Högskolan Konsumentorienterade IoT produkter & tjänster Jan Markendahl Docent Kommunikationssystem

Läs mer

Morgondagens arbetsplats Användarnas syn på trenderna och teknologierna som skapar den. Annsofie Petersson IDC

Morgondagens arbetsplats Användarnas syn på trenderna och teknologierna som skapar den. Annsofie Petersson IDC Copyright IDC. Reproduction is forbidden unless authorized. All rights reserved. Morgondagens arbetsplats Användarnas syn på trenderna och teknologierna som skapar den Annsofie Petersson IDC 2 3 4 5 6

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Hur beskriver man stadsutveckling? Inom Sustainable Business Hub har Sustainable Urban development (SUD)-gruppen haft som mission att tydliggöra sydsvensk

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer