Huddinge kommun. Uppföljande granskning av stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Transkript

1 Revisionsrapport 9 / 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Juni-september 2012 Huddinge kommun Uppföljande granskning av stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionsfrågor Revisionskriterier Metod Styrning Nationell styrning Kommunens styrning Uppföljning av tidigare granskning Socialnämndens åtgärder utifrån 2011 års granskning Arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsteamet Olika former av stöd Boendekedja Uppföljning av insatser Bedömning Svar på revisionsfrågor Sammanfattande bedömning Källförteckning

3 1. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Huddinge granskat kommunens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnad våld. Att hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld är enligt socialtjänstlagen kommunernas skyldighet. I granskningen har även ingått att följa upp vidtagna åtgärder utifrån 2011 års granskning. Syftet med granskningen är att bedöma om socialnämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av arbetet med våldsutsatta kvinnor och deras barn samt om de erbjuder det stöd som lagen kräver. Kvinnofridsteamet har gjorts till en permanent del av socialtjänstens verksamhet och arbetssituationen på teamet upplevs ha förbättrats. Bemanningen har ökat med en tidsbegränsad socialsekreterartjänst upp till ett år. Kvinnofridsteamet har sedan augusti en nytillsatt enhetschef. Jävsförhållanden inom nämnden i relation till Huddinge kvinnojour, har inte tydliggjorts. Kvinnofridsteamet ansvarar för riskbedömning, utredning av stödbehov och placering på skyddat boende. Stödinsatser i form av bearbetande samtal och råd och stöd ges till våldsutsatta kvinnor. Behandlande samtal erbjuds även till våldsutövare. När kvinnan har barn kontaktas barnenheten som har ansvaret för att inleda utredning. Operativa samverkansträffar i syfte att ta upp individärenden hålls mellan kvinnofridsteamet och andra enheter. Mötena har uteblivit under sommaren. Samverkan på chefsnivå beskrivs fungera bra. Kvinnofridsteamet tillämpar ingen boendekedja i praktiken utan har det kortsiktiga ansvaret att lösa kvinnans akuta skyddsbehov. Enheten för arbete och försörjning erbjuder ett mellanboende för kvinnor som inte har ett skyddsbehov. Ett ytterligare mellanboende beräknas öppna under hösten. Kvinnorna har möjlighet att söka bostadsförtur i kommunen. Det finns inga kriterier eller nyckeltal för att kunna bedöma verksamhetens effekter. Sammanställning görs på antal insatser i form av boendeplaceringar, boendedygn samt antal våldsutsatta kvinnor och våldsutövare som har kontakt med kvinnofridsteamet. Brukarundersökningar genomförs med våldsutsatta kvinnor men svarsfrekvensen är låg. Några synpunkter eller klagomål uppges inte ha inkommit. De stödinsatser som kvinnofridsteamet erbjuder är frivilliga och kvinnan kan välja att fortsätta få stöd även efter att hon flyttat ut från det akuta boendet. När ett ärende är avslutat sker ingen uppföljning av behovet av fortsatt stöd. Möjligheten till förnyad kontakt finns alltid om ett nytt behov skulle uppstå. I granskningen har följande förbättringsåtgärder identifierats: Ta fram en processbeskrivning över stödinsatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld för att tydliggöra ansvarsroller. Uppdatera Handlingsplan mot våld i nära relationer. Uppmärksamma framöver arbetssituationen för socialsekreterarna och behandlarna i kvinnofridsteamet. Se över rutinerna för de operativa samverkansträffarna sommartid mellan kvinnofridsteamet och socialsekreterarna som utreder barnens situation för att garantera att barnens bästa alltid kommer främst. Se över möjligheten att sammankoppla brukarundersökningen till insatsform samt att undersöka former för att öka svarsfrekvensen. Vidareutveckla specificerade nyckeltal för att kunna bedöma verksamhetens effekter. Uppmärksamma jävsförhållanden mellan nämnden och kvinnojouren. 2

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Att hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld är enligt socialtjänstlagen kommunernas skyldighet. Socialstyrelsen har i allmänna råd uttalat en inriktning för hur kommuner bör hantera de som utsätts för våld i nära relationer. Revisionen gjorde våren 2011 en granskning av kommunens stöd till våldsutsatta kvinnor och till barn som bevittnat våld. I rapporten identifierades följande förbättringsområden där socialnämnden föreslogs vidta åtgärder: 1. Tydliggör roller och ansvar mellan kommun och kvinnojour genom att uppmärksamma jävsförhållanden. 2. Uppdatera Handlingsplan mot våld i nära relationer. 3. Överväg former för att göra kvinnofridsteamet till en permanent del av socialtjänstens verksamhet 4. Se över arbetssituationen för socialsekreterarna och behandlarna i kvinnofridsteamet. 5. Se över rutiner för samverkan med de socialsekreterare som utreder barnens situation i de ärenden där barn är involverade för att garantera att barnens bästa alltid kommer främst. Socialnämndens svar var att nämnden delar revisorernas omdömen och synpunkter och att de olika förbättringsområdena skulle hanteras enligt nedan: 1. Jävsfrågan kommer att diskuteras med nämndens ledamöter. 2. Handlingsplan mot våld i nära relationer kommer att uppdateras före slutet av Socialnämnden beslutade i september 2011 att permanenta kvinnofridsteamet. 4. Socialnämnden har omfördelat 1,5 miljoner från ungdomsenhetens vårdkostnader till kvinnofridsteamet så att budgeten ökat till 6,3 miljoner. Även bemanningen har ökats. 5. Rutinerna beträffande barn ska hanteras med utökat samråd och samverkan mellan enheterna. Revisorerna har sett det som väsentligt att följa upp hur nämndens åtgärder fallit ut Syfte och avgränsning Granskningens övergripande syfte är att följa upp granskningen från 2011 och bedöma om socialnämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av arbetet med våldsutsatta kvinnor och deras barn samt om de erbjuder det stöd som socialtjänstlagen kräver. Vidare görs i granskningen en bedömning av om verksamheten bedrivs i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd samt nämndens Arbetsplan för kvinnofrid för 2012 och Handlingsprogram mot våld i nära relationer. Granskningen avgränsas till socialnämndens arbete inom kvinnofridsteamet som riktas till våldsutsatta kvinnor och deras barn samt till män som utövar våld Revisionsfrågor I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: a. Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av revisionsrapporten 2011? b. Vilken typ av stöd erbjuder kvinnofridsteamet? (ex. riktat till kvinnor, män, barn, akut skydd och andra typer av boenden) c. Hur bedöms effekterna av verksamheten? (Används kriterier, nyckeltal?) 3

5 d. Finns en framtagen boendekedja för kvinnors och barns flytt mellan akuta boenden, mellanboenden och eget boende? Vilka åtgärder vidtar kvinnofridsteamet för att omsätta boendekedjan i praktiken? Vilken typ av stöd får kvinnor som bor i mellanboenden? e. Hur sker uppföljning av de insatser/stöd som ges och finns exempelvis statistik över antal dagar i olika boenden? f. Genomförs brukarundersökningar med kvinnor i alla boendeformer? Vad framkommer och hur arbetar nämnden med resultatet? g. Hur fångas synpunkter/klagomål upp från kvinnorna? Hur hanteras dessa och vad har framkommit? h. I vilken utsträckning förvissar sig kvinnofridsteamet om att kvinnor och barn vid behov får fortsatt stöd, när de lämnar/flyttar från kvinnojouren? Vilken uppföljning görs? 2.4. Revisionskriterier Granskningen utförs mot bakgrund av lagar och kommunens egna styrdokument. De mest tongivande bestämmelserna finns i: Socialtjänstlagen 5 kap 11. Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld, SOSFS 2009:22. Huddinge kommuns Mål och budget Metod Granskningen grundas på intervjuer samt studier av relevanta dokument. Följande intervjuer har genomförts: Gruppintervju med förvaltningschef social- och äldreförvaltningen, verksamhetschef för individ- och familjeomsorgen samt sektionschef för ungdomssektionen. Telefonintervju med enhetschefen för barnenheten. Telefonintervju med ordförande för Huddinge Kvinnojour. Gruppintervju med samtliga socialsekreterare i kvinnofridsteamet. Telefonintervju med tillförordnad teamledare för kvinnofridsteamet. Telefonintervju med behandlare kvinnofridsteamet. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 4

6 3. Styrning 3.1. Nationell styrning Socialtjänstlagen Av socialtjänstlagens 5 kap 11 framgår att kommunen är ansvarig för att ge stöd till brottsoffer. Kommunens socialnämnd, eller dess motsvarighet, ska verka för att brottsoffret får stöd men har också ansvaret för att utövaren vid behov får stöd. Kommunen ska enligt lagen särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ska också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. I lagens första kapitel anges att vid åtgärder som rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld Av Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld (SOSFS 2009:22) framgår att socialnämnden bör ta fram en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Arbetet ska utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet. I alla typer av ärenden som rör en våldsutsatt kvinna bör socialnämnden, med anledning av våldet, bl.a. utreda: o vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp akut, o våldets karaktär och omfattning, o risken för att kvinnan kommer att utsättas för ytterligare våld, o hur kvinnans nätverk ser ut, o vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp på kort och lång sikt, och o om något barn har bevittnat våldet. Utredning bör inledas utan dröjsmål. De insatser som kommunen bör erbjuda är tillfälligt boende, råd och stöd, kontaktperson samt ekonomiskt bistånd. I de fall där det finns barn som bevittnat våldet så bör socialnämnden skyndsamt göra en förhandsbedömning om en utredning om barnets behov bör inledas. En utredning till skydd eller stöd för ett barn bör ha en klar inriktning på barnets situation, hans eller hennes behov och hur dessa tillgodoses Kommunens styrning Mål och budget 2012 Kommunfullmäktige har i Mål och budget 2012 formulerat kommunens inriktning för arbetet med våldsutsatta. Där framgår att våld och övergrepp i nära relationer utgör ett allvarligt folkhälsoproblem. Våldsutsatta ska få ett bra och kompetent bemötande samt garanteras ett snabbt och säkert skydd. Våldsutövande män och kvinnor ska erbjudas särskild behandling Handlingsplan mot våld i nära relationer Handlingsplanen är beslutad 2009 och beskriver socialnämndens och äldreomsorgsnämndens arbete med våld i nära relationer under 2009 och

7 Som en bilaga i handlingsplanen finns kommunens Kommunikationsplan för kvinnofrid. Den syftar till att visa vilka budskap som bör kommuniceras till olika målgrupper, vilka informationskanaler som bör användas och med vilken periodicitet. De budskap som ska framgå i all kommunikation är enligt planen: att våld är ett brott- att man ska ta hjälp -våld i nära relationer ska aldrig tolereras vart man vänder sig som utsatt kvinna vilket stöd kommunen erbjuder kvinnan, mannen respektive barnen Den prioriterade målgruppen i kommunikationsplanen är kvinnor som utsätts för våld och deras barn. De behöver få information om var de kan få akut stöd och rådgivning för att hitta en väg ut ur sin situation. En viktig målgrupp anges även vara de män som slår, och de ska kunna få bra och effektiva insatser för att ändra sitt beteende. Ännu en målgrupp enligt planen är allmänheten eftersom anhöriga och de som riskerar att hamna i en destruktiv familjesituation behöver lära sig om varningssignaler och att de kan få stöd Socialnämndens verksamhetsplan 2012 Att stärka arbetet mot våld i nära relationer uppges vara en prioriterad fråga för socialnämndens verksamhet under Socialnämndens åtaganden utgår ifrån att definiera målgrupper och behov för att vidareutveckla förebyggande, stödjande och behandlande insatser inom individ- och familjeomsorg. Därutöver ska barnperspektivet implementeras i den dagliga verksamheten och nätverket för våldsutsatta kvinnor ska ytterligare utvecklas. 4. Uppföljning av tidigare granskning 4.1. Socialnämndens åtgärder utifrån 2011 års granskning Som framgår av rapportens inledning identifierades ett antal förbättringsområden i 2011 års granskning. I avsnitt 2.1 framgår även nämndens svar på dessa. En uppföljning av hur nämndens åtaganden fallit ut redovisas enligt följande Tydliggöra kommunens ansvar genom att uppmärksamma jäv Socialnämndens ordförande samt ytterligare en ledamot i nämnden ingår också i styrelsen för Huddinge Kvinnojour. Vi har gått igenom socialnämndens protokoll sedan tiden för förra granskningen och kan inte se att nämnden uppmärksammat ansvar och jävsförhållanden mellan kommunen och kvinnojouren. Vid beslut om föreningsbidrag till Huddinge Kvinnojour den 23 november 2011 har jävsförhållanden inte anmälts av nämndens ordförande eller ledamot Uppdatera Handlingsplan mot våld i nära relationer Handlingsplanen för våld i nära relationer ska, enligt verksamhetschefen för individ- och familjeomsorgen, uppdateras under hösten 2012 och beräknas tas upp till behandling i nämnden innan årsskiftet. Det finns ett förslag om att om att ändra utformningen på handlingsplanen så att den följer Socialstyrelsens rekommendationer om vad en handlingsplan bör innehålla Att göra Kvinnofridsteamet permanent Kvinnofridstemat är sedan årsskiftet 2011/2012 en permanent enhet under ungdomssektionen på individ- och familjeomsorgen. 6

8 Arbetssituationen i kvinnofridstemat Arbetssituationen i kvinnofridsteamet upplevs ha förbättrats sedan granskningen Bemanningen har ökat med en socialsekreterare vilket uppges ha lett till en avlastning. Tjänsten är dock tidsbegränsad till ett år. Personalen på kvinnofridsteamet består av tre socialsekreterare och två behandlare samt 0,5 enhetschef. Antalet ärenden har ökat och arbetsbelastningen väntas öka ytterligare i takt med att verksamheten blir mer känd inom kommunen menar den tidigare tillförordnade chefen för kvinnofridsteamet. Idag finns en större kännedom om kvinnofridsteamet, vilket märks i att fler våldsutsatta kvinnor själva tar kontakt med kvinnofridsteamet. Tidigare skedde ingången till verksamheten via socialjouren och polisen i större utsträckning. Kvinnofridsteamet uppges ha haft oklara chefsroller under tiden verksamheten funnits. En nytillsatt enhetschef tillträdde i augusti vilket upplevs positivt av den intervjuade personalstyrkan Rutiner för samverkan vid utredning av barnens situation Socialsekreterarna på kvinnofridsteamet arbetar nära socialtjänstens andra enheter som barnenheten samt enheten för arbete och försörjning. Samverkan med enheterna upplevs fungera bra i det stora hela men skulle kunna förbättras. Socialsekreterarna saknar exempelvis kontaktperson på mottagningsteamet för försörjningsstöd och är hänvisade till den allmänna telefonkön för att nå enheten. Vid akuta ärenden där kvinnan saknar egen försörjning och möjlighet att bekosta det akuta boendet upplevs telefonkön allt för tidskrävande. Socialsekreterarna menar även att det har hänt att kvinnor nekats försörjning när de bott på kvinnojouren. Önskemål om riktade handläggare för arbetet med våldutsatta kvinnorna har framförts. Kvinnofridsteamets samverkan med barnenheten sker utifrån samma rutiner som tidigare. Barnenheten kontaktas av socialsekreterarna på kvinnofridsteamet vid ett ärende. Ansvaret för utredning av barnets situation finns därefter hos barnenheten. Kontinuerliga samtal förs mellan enheternas handläggare vid behov. Samverkan med barnenheten har fungerat mindre bra periodvis. Socialsekreterarna och behandlarna på kvinnofridsteamet menar att barnenheten inte alltid varit snabba på att inleda utredning om barnets situation. Det har funnits ärenden där utredning inte inletts med hänvisning till att barnet varit skyddat på det akuta boendet. Enhetschefen på barnenheten anser att träffarna med kvinnofridsteamet fungerar bra i dagsläget då formerna för samverkan satt sig. Kvinnofridsteamet och barnenheten beskrivs ha olika uppdrag som kan förklara skilda bedömningar. Barnenheten bedömer föräldrarnas omsorgsförmåga som grund för utredning. Utredningar påbörjas omedelbart. Däremot kan ett inledande samarbete dröja mellan 14 till 21 dagar om barnet är skyddat på boendet. Enheten arbetar sedan två år tillbaka utifrån BBIC, barns behov i centrum, med syfte att stärka barnperspektivet. Det finns en samverkansgrupp mellan enheterna på gruppledarnivå och chefsnivå. Operativa samverkansträffar hålls för att följa upp ärenden på individnivå där ansvarsfördelningen behöver förtydligas mellan enheterna. Tanken är gruppen ska träffas en gång månaden men att frekvensen av mötena ska anpassa efter behovet. Samverkansrutiner finns framtagna mellan kvinnofridsteamet, barnenheten, ungdomsenheten samt arbete och försörjning. Sammankallande för mötena har varit den tillförordnade enhetschefen för kvinnofridsteamet. 7

9 Samverkansträffarna samlar gruppledare från kvinnofridsteamet, barnenheten, ungdomsenheten, enheten för arbete och försörjning samt missbruksenheten. Under våren har träffarna skett en gång i månaden men uteblivit under sommaren enligt socialsekreterarna i kvinnofridsteamet. Det råder osäkerhet kring om det handlat om ett sommaruppehåll. Socialsekreterarna har inte fått information om ett uppstartsmöte. Anledningen antas vara att andra enheter inte tagit upp ärenden på träffarna och den oklara chefrollen inom teamet. Den tillförordnade enhetschefen menar att sommaruppehållet inte påverkat stödinsatser då ordinarie verksamhet varit öppen hela sommaren och rutiner följts. Gemensamma träffar sker även på chefsnivå vilka uppges fungera bra enligt sektionschefen för ungdomssektionen. Ordföranden för Huddinge kvinnojour upplever att samordningen mellan kvinnofridsteamet och barnenheten har fungerat bra för kvinnor och barn boende på kvinnojouren. Däremot upplevs kunskapen och förståelse om problematiken kring våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld skifta mellan handläggare på socialtjänstens enheter, med undantag för kvinnofridsteamet. 5. Arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn 5.1. Kvinnofridsteamet Kvinnofridsteamet finns sedan årsskiftet 2011/2012 inom ungdomssektionen på individ- och familjeomsorgen. Sedan hösten 2011 har chefstjänsten varit vakant och har tillsatts i augusti Kvinnofridsteamet arbetar kontorstider under vardagar. Verksamheten har mellan januari och augusti under 2011 haft kontakt med 58 våldsutsatta kvinnor vilket är i stort sett lika antal som föregående år som bestod av 57 kvinnor. Från januari till augusti 2012 har verksamheten haft kontakt med 92 kvinnor. Kvinnofridsteamet har varit i kontakt med 24 våldsutövare som erbjudits behandling under Under 2012 är det hittills 24 våldsutövare som haft kontakt med kvinnofridsteamet. Socialsekreterarna på kvinnofridsteamet deltar i nätverket kvinnofrid i praktiken. Nätverket består av kvinnofridsteam/mottagningar inom Stockholms län och syftar till att stärka det konkreta kvinnofridsarbetet i praktiken Olika former av stöd Inom kvinnofridsteamet samlas ansvaret för kartläggning av våld, riskbedömning, utredning av stödbehov samt placering på skyddat boende. Kvinnofridsteamet erbjuder våldsutsatta bearbetande samtal, råd och stöd samt kontaktperson vid behov. Våldsutövare kan få hjälp utifrån behandlande samtal. Insatser som beslutas i kvinnofridsteamet är för det mesta biståndsbedömda enligt socialtjänstlagen (SoL). Beslut om insats fattas på delegation av nämnden och föregås av en utredning. Behandlande samtal för våldsutövare kräver dock ingen biståndsbedömning. Samtliga intervjuade menar att våldsutsatta i betydligt större utsträckning än tidigare kontaktar kvinnofridsteamet själva. Förklaringen antas bero på att kunskapen om verksamheten har spridit sig inom kommunen. Våldsutsatta hänvisas även till kvinnofridsteamet via socialjouren, polisen och andra enheter inom kommunen. Kvinnofridsteamet har också kontakt med socialjouren vid akuta ärenden när placering behöver göras efter kontorstid. Kvinnofridsteamet kontaktar kvinnan i fråga och erbjuder stöd i första hand som skyddat boende. 8

10 De stödinsatser som kvinnofridsteamet erbjuder är följande: Skyddat boende Vid kontakt med en ny kvinna görs en riskbedömning om risk för fortsatt våld och våldets omfattning och om kvinnan behöver en placering på skyddat boende. Socialsekreteraren ansvarar för att besluta om insatsen samt för att följa upp den. Placering sker oftast på en kvinnojour i Stockholmsområdet. Om kvinnan har barn kontaktar teamet socialsekreterare vid barnenheten som är ansvarig för att utreda om placeringen är i linje med barnets behov. Samtalsstöd Behandlarna i teamet genomför bearbetande samtal med våldsutsatta kvinnor och behandlande samtal med våldsutövare. Samtalsstöd brukar vanligtvis sträcka sig upp till en period på ett och ett haft år. Samtalen brukar i regel ske enskilt. Bildkommunikation används ibland av behandlarna i enskilda samtal. Ambitionen är att i högre grad arbeta med bildkommunikation i samtal då det ses som ett bra sätt att bearbeta upplevelser av våld. Kontaktperson samt råd och stöd Rekryteringen av kontaktpersoner sker via samma enhet som rekryterar kontaktpersoner till övriga delar av socialförvaltningen. I teamets arbetsuppgifter finns även sådant som inte är biståndsbedömda insatser, men ändå ett stöd för kvinnan. Det kan handla om förtur till ordinarie bostad, stöd i rättsliga processer eller vart den våldsutsatta kan vända sig för att få ytterligare stöd på andra områden. Hbt- telefon Under våren har teamet arbetat med ett hbt-perspektiv (homosexuella, bisexuella och transpersoner) och förbereder skapandet av en regnbågstelefon för råd och stöd under vissa telefontider Boendekedja Kvinnofridsteamets uppdrag är att erbjuda våldsutsatta skyddat boende vilket framkommer i teamets arbetsplan. Teamet har det kortsiktiga ansvaret att lösa kvinnans akuta skyddsbehov och följa upp de insatser som beviljas. Socialsekreterarnas långsiktiga ansvar består av att erbjuda våldsutsatta teamets stödinsatser. Stödinsatserna kan fortgå trots att kvinnan flyttat från det skyddade boendet. Alla insatser är frivilliga och det är upp till kvinnan att ta emot hjälp. Kvinnofridsteamet placerar kvinnor på kvinnojoursboenden runt Stockholmsområdet. Även placeringar till hem för vård och boende (HVB) sker. I regel ska det akuta boendet vara upp till högst tre månader men tenderar i praktiken att bli längre. Enheten för arbete och försörjning erbjuder ett mellanboende för kvinnor som inte har ett skyddsbehov. Boendet riktar sig enbart till kvinnor och är tidsbegränsat till tre månader men kan förlängas vid behov. Beslut har tagits om att inrätta ett mellanboende med fem bostäder för våldsutsatta kvinnor. Första inflyttning antas ske under september/oktober enligt verksamhetschefen för individ och familjeomsorg. Kommunen erbjuder möjligheten att ansöka om förtur till egen bostad vid synnerliga skäl. Kraven för bostadsförtur är att sökanden ska vara bosatt och folkbokförd i Huddinge kommun sedan ett år tillbaka. Det ska finnas ett särskilt bostadsbehov av starka sociala eller medicinska skäl. Detta ska kunna bekräftas med intyg från exempel socialsekreterare som känner till sökandens bostadsbehov. Den bostadssökande ska även ha prövat alla andra möjligheter att skaffa en bostad. 9

11 Det finns inga specifika förtursregler för våldsutsatta kvinnor att få en bostad. Däremot faller kvinnorna in under kriteriet sociala skäl och beviljas i de flesta fall förtur till bostad. Bostadsförturen är ett frivilligt åtagande från kommunens sida vilket innebär att den inte lyder under socialtjänstlagen. Väntetiden för beslut från ansökan tar mellan fyra till fem månader enligt handläggare på bostadsförturen Uppföljning av insatser Socialsekreterarna gör individuella bedömningar utifrån den våldsutsattas behov och tilldelar denne det stöd som ses väsentligt. När en insats beviljats som bistånd enligt SoL sker uppföljning via ansvarig socialsekreterare på teamet. Vid en placering på ett akutboende sker uppföljande möten med den våldsutsatta. Inledningsvis kan mötena ske flera gånger i veckan. En del kvinnor beskrivs vara mer självgående och har inte behov att träffa teamet lika ofta. Kontakten med kvinnorna efter det akuta skedet sker i regel varannan vecka eller en gång i månaden via besök, uppföljande samtal eller telefon. Individ- och familjomsorg följer upp statistik av antal våldsutsatta kvinnor och våldsutövare som haft kontakt med kvinnofridsteamet. Verksamheten följer upp antal insatser i form av boendeplaceringar och boendedygn. Under perioden januari till augusti 2012 har 45 insatser beviljats för skyddat boende. Insatsen har varierat från några enstaka dygn till några månader. Det sker ingen uppföljning av antal insatser/stöd i form av bearbetande samtal eller råd och stöd. Enligt den tillförordnade chefen för kvinnofridsteamet vore det bra att följa upp antal ärenden per handläggare samt hur tunga ärendena är. Det finns inga preciserade kriterier eller nyckeltal för att bedöma effekterna av verksamheten. Brukarundersökningar genomförs årligen med våldsutsatta kvinnor som haft kontakt med kvinnofridsteamet. Socialsekreterarna på kvinnofridsteamet delar ut kuvert med förbetalt porto som kvinnorna kan skicka in till kommunen. Syftet är att belysa kvinnans uppfattning till kontakten med kvinnofridsteamet och erbjudna insatserna/stödet i sin helhet. Eftersom brukarundersökningen är anonym kan svaren dock inte sammankopplas till enskilda insatser. I den senaste brukarundersökningen fanns endast en svarande vilket ytterligare försvårar möjligheten att dra slutsatser. Inom individ och familjeomsorgen är det generellt svårt att få svar på brukarundersökningar. Synpunkter och klagomål från de våldsutsatta kvinnorna fångas upp utifrån kommunens gemensamma klagomålshantering och foldern Hjälp oss att bli bättre. Foldrarna har ett färdigtbetalt porto och kan skickas in anonymt till den berörda verksamheten. Några klagomål har dock inte inkommit enligt chefen för ungdomssektionen. När en kvinna lämnar det akuta boendet kan hon välja att fortsatta med bearbetande samtal och/eller få råd och stöd från Kvinnofridsteamet. Alla insatser är frivilliga. I regel pågår stödinsatser även efter att kvinnan flyttat från det skyddade boendet. Ett ärende avslutas när behovet för stöd upphör eller om stöd inte längre önskas. Kvinnofridsteamet erbjuder alltid möjligheten till förnyad kontakt om nya behov av stöd uppstår. Det sker ingen uppföljning av fortsatt stöd när ett ärende är avslutat. 10

12 6. Bedömning 6.1. Svar på revisionsfrågor a. Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av revisionsrapporten 2011? Handlingsplanen mot våld i nära relationer har inte uppdaterats sedan granskningen En uppdatering ska dock ske under hösten och beräknas tas upp i nämnden innan årsskiftet. Kvinnofridsteamet är sedan årsskiftet 2011/2012 en permanent enhet under ungdomssektionen på individ- och familjeomsorgen. Arbetssituationen för socialsekreterarna och behandlarna på kvinnofridsteamet upplevs ha förbättrats. Bemanningen har ökat med en socialsekreterare och verksamheten har sedan augusti en nytillsatt enhetschef. Socialsekreterartjänsten är dock tidsbegränsad till ett år. Antalet ärenden upplevs öka i takt med att verksamheten blir mer känd inom kommunen. Kvinnofridsteamets samverkansrutiner är samma som tidigare. Kvinnofridsteamet kontaktar barnenheten när den våldsutsatta kvinnan har barn. Barnenheten har därefter ansvar för att utredning inleds. Socialsekreterarna och behandlarna på kvinnofridsteamet menar att samverkan upplevs bra men att den även varit mindre bra periodvis. Samverkansträffar mellan enheterna anpassa efter behovet. Träffarna sker i regel en gång i månaden men har uteblivit under sommaren. De gemensamma träffarna på chefsnivå upplevs fungera bra enligt chefen för ungdomssektionen. Ordföranden för Huddinge Kvinnojour uppger att samverkan mellan kvinnofridsteamet och barnenheten fungerar bra för jourens boende kvinnor och barn. b. Vilken typ av stöd erbjuder kvinnofridsteamet? (ex. riktat till kvinnor, män, barn, akut skydd och andra typer av boenden) Inom kvinnofridsteamet samlas ansvaret för riskbedömning, utredning av stödbehov och skyddat boende. Kvinnofridsteamet erbjuder våldsutsatta bearbetande samtal, råd och stöd samt kontaktperson vid behov. Våldsutövare ges behandlande samtal. Arbetet med att skapa en regnbågstelefon för råd och stöd pågår. c. Hur bedöms effekterna av verksamheten? (Används kriterier, nyckeltal?) Det upplevs finnas en ökad kännedom inom kommunen om att kvinnofridsteamet finns. Det finns inga specificerade nyckeltal/kriterier för att bedöma effekterna av verksamheten. d. Finns en framtagen boendekedja för kvinnors och barns flytt mellan akuta boenden, mellanboenden och eget boende? Vilka åtgärder vidtar kvinnofridsteamet för att omsätta boendekedjan i praktiken? Vilken typ av stöd får kvinnor som bor i mellanboenden? I dagsläget tillämpar kvinnofridsteamet ingen boendekedja i praktiken utan har det kortsiktiga ansvaret att lösa kvinnans akuta boendesituation. Enheten för arbete och försörjning erbjuder ett mellanboende för kvinnor som inte har ett skyddsbehov. Ett ytterligare mellanboende kommer enligt nämndens beslut att öppnas inom kommunen inom snar framtid. Kvinnorna ges möjlighet att söka bostadsförtur i kommunen utifrån synnerliga skäl. e. Hur sker uppföljning av de insatser/stöd som ges och finns exempelvis statistik över antal dagar i olika boenden? Socialsekreteraren har uppföljande möten med våldsutsatta kvinnor som har kontakt med kvinnofridsteamet. Verksamheten följer upp antal insatser/stöd i form av boendeplaceringar och boendedygn. Det sker ingen uppföljning av antal insatser/stöd i form av samtal eller råd och stöd. 11

13 f. Genomförs brukarundersökningar med kvinnor i alla boendeformer? Vad framkommer och hur arbetar nämnden med resultatet? Brukarundersökningar genomförs årligen med våldsutsatta kvinnor som haft kontakt med kvinnofridsteamet. Socialsekreterarna på kvinnofridsteamet delar ut kuvert med förbetalt porto som kvinnorna kan skicka in till kommunen. Eftersom brukarundersökningen är anonym kan svaren inte sammankopplas till enskilda insatser. I den senaste brukarundersökningen fanns endast en svarande vilket inte gör det möjligt att dra några slutsatser. g. Hur fångas synpunkter/klagomål upp från kvinnorna? Hur hanteras dessa av nämnden och vad har framkommit? Synpunkter eller klagomål från kvinnorna kan lämnas genom kommunens gemensamma klagomålshantering. Enligt uppgift har inte några synpunkter eller klagomål lämnats. h. I vilken utsträckning förvissar sig kvinnofridsteamet om att kvinnor och barn vid behov får fortsatt stöd, när de lämnar/flyttar från kvinnojouren? Vilken uppföljning görs? Alla insatser som kvinnofridsteamet erbjuder är frivilliga. När en kvinna lämnar det akuta boendet kan hon välja att fortsatta med bearbetande samtal eller få råd och stöd från kvinnofridsteamet. Insatserna pågår ofta under en längre period även efter att kvinnan flyttat från det skyddade boendet. När ett ärende är avslutat sker ingen uppföljning av behovet av fortsatt stöd. Kvinnofridsteamet erbjuder dock alltid möjligheten till förnyad kontakt om nytt behov av stöd uppstår Sammanfattande bedömning Nämnden har vidtagit åtgärder och gjort kvinnofridsteamet till en permanent del av socialtjänstens verksamhet samt sett över och förbättrat arbetssituationen för socialsekreterarna och behandlarna på teamet. Det kvarstår dock vissa åtgärder som inte vidtagits sedan granskningen i juni Jävsförhållandena inom nämnden i relation till Huddinge kvinnojour, har inte tydliggjort. Handlingsplanen för våld i nära relationer har inte uppdaterats. Utifrån vad som framkommit i denna uppföljande granskning lämnas följande förbättringsåtgärder: Ta fram en processbeskrivning över stödinsatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld för att tydliggöra ansvarsroller. Uppdatera Handlingsplan mot våld i nära relationer. Uppmärksamma framöver arbetssituationen för socialsekreterarna och behandlarna i kvinnofridsteamet. Se över rutinerna för de operativa samverkansträffarna sommartid mellan kvinnofridsteamet och socialsekreterarna som utreder barnens situation för att garantera att barnens bästa alltid kommer främst. Se över möjligheten att sammankoppla brukarundersökningen till insatsform samt att undersöka former för att öka svarsfrekvensen. Vidareutveckla specificerade nyckeltal för att kunna bedöma verksamhetens effekter. Uppmärksamma jävsförhållanden mellan nämnden och kvinnojouren. Huddinge den 24 september 2012 Jane Granström Certifierad kommunal revisor Katja Robleto Verksamhetsrevisor 12

14 Källförteckning Arbetsplan för Kvinnofridsteamet 2012 Beslut om nytt skyddat boende Handlingsplan mot våld i nära relationer, Huddinge kommun, 2009 Mål och budget 2011, Huddinge kommun Mål och budget 2012, Huddinge kommun SOSFS 2009:22 - Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld Samverkansrutiner Samverkansavtal beträffande kvinnojour, , Social- och äldreomsorgsförvaltningen Slutrapport Kvinnofridsteamet, till Länsstyrelsen Socialnämndens verksamhetsplan 2011 Socialnämndens verksamhetsplan 2012 Socialnämndens svar Redogörelse av åtgärder som vidtagits och planeras vidtas med anledning av kritik från Länsstyrelsen gällande socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, SN 2008/ , 22 april 2009 Resultatrapport - Utvärdering Kvinnofridsteamet, 28 mars 2011 Protokoll från samtliga Socialnämndens möten 2010 samt 2012 Redogörelse av åtgärder som vidtagits och planeras vidtas med anledning av kritik från Länsstyrelsen gällande socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, SN 2008/ , 22 april 2009 Resultatrapport - Utvärdering Kvinnofridsteamet, 28 mars 2011 Protokoll från samtliga Socialnämndens möten 2010 samt