Allvarlig barnmisshandel en studie av polisanmälda fall i ett svenskt polisdistrikt. Eva-Maria Annerbäck* Charlotta Lindell**
|
|
- Carina Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Allvarlig barnmisshandel en studie av polisanmälda fall i ett svenskt polisdistrikt Eva-Maria Annerbäck* Charlotta Lindell** Rapport nr 27 januari 2007 * Socionom/Leg psykoterapeut/doktorand ** F.D. Ingår i Barn- och ungdomspsykiatriska klinikens vetenskapliga rapportserie. Copyright: Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Hälsouniversitetet, Linköping
2 SAMMANFATTNING... 3 INTRODUKTION... 4 Förekomst av barnmisshandel... 4 Dödligt våld mot barn... 5 Mörkertal... 5 SYFTE... 5 MATERIAL OCH METOD... 6 Material... 6 Metod... 7 Definitioner... 7 Etiska överväganden... 7 Statistiska metoder... 7 RESULTAT... 8 Skador... 8 Polisanmälningar... 8 Barnen...9 Misstänkta förövare... 9 Rättsprocessen Socialtjänstens tidigare kännedom om barnen och familjen DISKUSSION Invändningar/Begränsningar Tolkning REFERENSER
3 3 Sammanfattning Syfte: Att undersöka karakteristiska drag hos allvarlig barnmisshandel och eventuella skillnader i jämförelse med lindrigare fall. Metod: Polisanmälningar under åren i ett svenskt polisdistrikt studerades (N=363). De allvarliga fallen (n=20) valdes ut och analyserades. En jämförelsegrupp skapades bland fallen utan kroppsskada. Förutom polisrapporterna analyserades barnens akter hos socialtjänsten samt domar i förekommande fall. Resultat: 14 % av fallen utgjordes av allvarlig barnmisshandel. De misstänkta förövarna utgjordes av socialt utsatta personer i båda grupperna. I de allvarliga fallen var det mer vanligt att myndigheter gjort polisanmälan medan biologiska föräldrar i separerade familjer oftast gjort anmälan i de lindrigare fallen. Socialtjänsten hade tidigare kännedom om många av barnen och familjerna i båda grupperna. Barnen i undersökningsgruppen bodde oftare med båda sina biologiska föräldrar. I hälften av de allvarliga fallen ledde anmälan till fällande dom, medan inget av de lindriga fallen gjorde det.
4 4 Introduktion Förekomst av barnmisshandel I Sverige har kroppslig bestraffning av barn, aga minskat till följd av opinionsbildning och allmänpreventiva insatser. Allvarligare former av barnmisshandel, som lett till kroppsskada, har däremot inte genomgått samma minskning (1). I detta avseende tycks de båda formerna av barnmisshandel vara olika fenomen som styrs av olika faktorer. Denna studie fokuserar på allvarlig barnmisshandel i syfte att undersöka bakgrundsfaktorer, karakteristiska drag och eventuella skillnader i förhållande till lindrigare former. Begreppet barnmisshandel används i Sverige för att beteckna ett brett spektrum av övergrepp mot barn och omfattar fysiskt såväl som psykiskt våld mot barn, sexuella övergrepp och att vara vittne till familjevåld (1). Här används begreppet barnmisshandel i betydelsen att en förälder eller annan omsorgsperson utsätter barn för fysiskt våld. Antalet anmälningar till polisen om misshandel mot barn i Sverige fyrdubblades från början av 80-talet till slutet av 90-talet (2). Mot denna bakgrund tillsattes 1998 en statlig kommitté med uppdrag att utreda frågan om barnmisshandel, som kom med sitt slutbetänkande 2000 (1). I rapporten konstateras att, vid jämförelser internationellt är kroppslig bestraffning i allmänhet mer ovanlig i Sverige, även jämfört med övriga nordiska länder, medan det inte tycks vara någon skillnad i jämförelse med övriga nordiska länder vad gäller förekomst av allvarlig barnmisshandel. I en studie som jämförde våld mot barn i USA och Sverige (3) intervjuades drygt 1000 föräldrar i respektive land med instrumentet Conflict Tactic Scales (4). Allmänt rapporterade föräldrar i Sverige mindre våld mot barn än i USA 51,3 % respektive 79.2 %, men när det gällde allvarligt våld fanns ingen signifikant skillnad, utan ca 4 % av barnen i båda länderna riskerade enligt studien att utsättas för allvarligt våld. År 2000 genomfördes i Sverige (2) en bantad men i övrigt identisk studie med samma instrument. På den allmänna frågan om föräldern använt sig av någon form av fysisk bestraffning under det sista året hade en stor minskning skett sedan 1980, 8,3 % svarar ja 2000 jämfört med 51,3 % När det gäller det mer svårartade våldet är siffrorna däremot mer osäkra. Troligen har ingen minskning skett vad gäller allvarligt våld mellan de båda undersökningstillfällena (2). I en studie av Child Abuse Registers i England och Wales (5), beskrivs förekomst av barnmisshandel i dessa länder Allvarlighetsgraden indelades i tre kategorier: dödlig, allvarlig och moderat fysisk skada. Av totalt 4037 skadade barn utgjorde fallen med dödlig utgång 0,6 % och de med allvarliga skador 9 %. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har genomfört en kartläggning av polisanmälda fall av misshandel mot barn 0-6 år under åren i Sverige (6). Andelen allvarligt eller mycket allvarligt skadade utgörs av 12 %, medan 19 % saknar skador. Två tredjedelar av barnen levde i familjer där föräldrarna var separerade. Drygt hälften av anmälningarna gjordes av en biologisk förälder. Läkares eller annan vårdpersonals anmälningar avsåg i högre utsträckning offer med allvarliga skador. Gärningsmännen utgjordes till två tredjedelar av män. Förövarna var biologiska föräldrar till barnen i 85 %. Den största andelen av förövarna hade sämre ekonomi och lägre utbildning än befolkningen i övrigt. De utrikesfödda var
5 5 överrepresenterade. I den här studien var nästan hälften av gärningsmännen lagförda för brott innan de anmäldes för barnmisshandel. Dödligt våld mot barn Den yttersta konsekvensen av allvarlig barnmisshandel kan vara att barnet omkommer av de tillfogade skadorna. I Sverige har genomförts en studie av alla barn under 15 år som fallit offer för dödligt våld under åren (7). Förälder kunde fastställas som förövare i 75 % av fallen. I snitt hade 7 barn per år dödats av biologisk förälder eller styvförälder. Ingen tendens till ökning eller minskning har kunnat iakttas under perioden. Endast ett fåtal av dödsfallen (18 av 201) var ett resultat av misshandel i vanlig bemärkelse. Istället var det vanligare att barnen stryptes/kvävdes, dränktes eller sköts det vill säga dog till följd av handlingar med direkt uppsåt att döda. Dessa prevalenssiffror samstämmer väl med en tidigare svensk studie som genomförts (8) och Socialstyrelsens sammanställning av våld mot barn i patient- och dödsfallregistret som genomfördes 2004 (9). Mörkertal Mörkertalen är stora vad gäller förekomst av barnmisshandel, vilket diskrepansen mellan självrapporterade erfarenheter i olika studier och anmälningar till polis talar för. Exempelvis svarar en tredjedel av alla tjugoåringar 2002, att de någon gång utsatts för kroppslig bestraffning av någon vuxen (4) medan antalet polisanmälda misshandelsbrott i landet under 1992 utgjorde ca 3000 eller ca 0.2 % (10). Barnmisshandel är ett brott som i första hand begås i hemmet och som inte bevittnas av utomstående. Avslöjande förutsätter antingen att någon utomstående vuxen uppmärksammar barnets skador eller att barnet själv kan berätta. Många fall av allvarlig barnmisshandeln torde främst kunna upptäckas inom barnsjukvården. Speciellt gäller detta de minsta barnen, som inte kommer i kontakt med andra vuxna i skola eller barnomsorg och som inte kan berätta om sin situation. Avslöjande av våld mot dessa är beroende av den diagnostiska skickligheten hos barnsjukvårdens personal (11, 12) och deras benägenhet att göra anmälningar till socialtjänsten. Kunskapsutveckling och forskning på området barnmisshandel försvåras av att det i Sverige inte finns specifika register över barnmisshandelsfall. Myndigheter på lokal och nationell nivå kan inte med hänsyn till bestämmelserna i personuppgiftslagen föra register vare sig över anmälningar om barnmisshandel eller över uppföljningsregister av utredda fall, där man befarar att barn även fortsättningsvis kan fara illa (13). Hos polismyndigheten förs register över polisanmäld misshandel mot barn, men som kunskapskälla är denna bristfällig. Registren omfattar enbart barn upp till 15 år, medan vi annars definierar barn som personer upp till 18 år och det framgår heller inte vem som är förövare och i samma statistik blandas fall, där föräldrar och andra vuxna slår barn med fall där barn slår barn. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av allvarlig barnmisshandel genom analys av polisanmälda fall. Skiljer sig allvarlig barnmisshandel från lindrigare fall och i så fall hur? Vilka är barnen som utsätts och vilka är förövarna? Studien syftar också till att studera barnens skador och hur de tillfogats och vem som uppmärksammar barnens situation genom att anmäla till polis och/eller socialtjänst. Slutligen att undersöka i vilken utsträckning
6 6 polisanmälningarna leder till åtal och domar och hur dessa relaterar till förekomst av och innehåll i förhör med barn respektive misstänkt förövare i förundersökningen. Material och metod Material Alla polisanmälningar om misstänkt våld mot barn i ett utvalt polisdistrikt under åren 1986 till 1996 har tidigare samlats in (14) och analyserades på nytt i denna studie. Polisdistriktet består av fyra kommuner, varav en större stad, några mindre orter samt landsbygd, men totalt invånare år 1986 och invånare år Det totala antalet polisanmälda fall av våld mot barn var 363 och 145 av dessa rörde fysisk misshandel utförd av en omsorgsperson. I de övriga fallen var förövaren ett annat barn (n=176) eller annan okänd vuxen (n=42). Inledningsvis valdes fallen med dokumenterad skada ut och analyserades sedan vidare för att se vilka som motsvarade kriterierna för allvarlig barnmisshandel. Misstänkt barnmisshandel av vårdnadshavare N = 145 Dokumenterad skada n = 75 Ingen skada n = 70 Bortfall n = 3 Allvarlig skada n= 23 Undersökningsgrupp n = 20 Jämförelsegrupp n = 20 Figur 1. Material Den grupp som utgör undersökningsgrupp består av 20 fall av allvarlig barnmisshandel, det vill säga 14 % av totala antalet polisanmälda fall och 27 % av fallen med dokumenterad skada. I de fall som utgör bortfall är bakgrunden till skadan alltför osäker, för att här betraktas som misstänkt misshandel. För att skapa en jämförelsegrupp valdes 20 fall slumpmässigt ut bland fallen utan dokumenterad skada.
7 7 Metod Studien baseras till största delen på den information som finns i polisens rapporter. Dessa innehåller anmälan, förhör med barnet, förhör med den misstänkte och förhör med andra personer som kan haft kännedom om händelsen/händelserna som syskon, föräldrar, släktingar, lärare, grannar etc. Polisrapporterna innehåller i vissa fall också uttalanden av medicinsk personal och bilagor som beskriver de medicinska skadorna, rättsintyg och även uttalanden av andra experter. I de mer allvarliga fallen är polisrapporterna mer omfattande och innehåller mer information än i de lindrigare, där utredningen kanske avbrutits på ett tidigt stadium. För att kunna följa den rättsliga hanteringen av fallen studerades även förekomst av åtal samt domar i förekommande fall. Slutligen har barnens akter hos Socialtjänsten studerats i syfte att klarlägga vilken kännedom om barnen och familjerna, som funnits före den aktuella polisanmälan. Vad gäller socioekonomisk tillhörighet har denna klassificerats enligt Statistiska centralbyråns socioekonomiska indelning, SEI (15). Definitioner Barnmisshandel avser fysiskt våld mot ett barn utfört av en omsorgsperson. Definitionen av allvarlig barnmisshandel grundar sig i denna studie på följande kriterier; - Påvisbar kroppsskada skall föreligga och den skall vara belagd i rättsintyg eller annat intyg av läkare - Skadan skall vara allvarlig till sin natur antingen genom att den inneburit ett allvarligt fysiskt hot eller ge indikation på att den tillfogats genom användande av tillhygge eller tyda på upprepat våld som exempelvis blåmärken av olika ålder. - Handlingen i sig har inneburit en allvarlig fara, som vid mordförsök, även om den kroppsliga skadan inte kan sägas vara allvarlig. Definition utgår från brottsbalken (16) där misshandel dels definieras utifrån uppkommen skada och dels utifrån själva gärningen, där betecknas misshandel som grov, om gärningen innebar fara för livet eller visade prov på särskild hänsynslöshet eller råhet. En liknande definition används i en brittisk studie studien av Dale, Green och Fellows (17). Med etnicitet avses personens härkomst utlandsfödd eller född i Sverige. Omsorgsperson avser förälder eller person som i förälders ställe har omsorgsansvar för barnet vid tidpunkten för övergreppet. Etiska överväganden Tillstånd att ta del av polisrapporter respektive socialakter har givits av polismyndighet och socialnämnd. Studien är godkänd av etiska kommittén vid Hälsouniversitetet i Linköping (Dnr och ). Statistiska metoder Resultaten i studien är huvudsakligen presenterade som frekvenser och procentsatser. För jämförelse mellan grupper har Chi-två test använts.
8 8 Resultat Skador Skadorna har dokumenterats av rättsläkare i 13 av fallen, av specialist i barnmedicin i 5 fall och av annan läkare i 2 fall. I två av fallen var incidenterna mycket allvarliga, även om barnen enbart hade ringa skador. Två barn, som hade öronskador, hade tillfogats dessa av förälder, för att framkalla symtom, en form av barnmisshandel som kallas Munchausen Syndrome by Proxy (18). I jämförelsegruppen hade inget av barnen dokumenterade skador. Tabell 1. Dokumenterade skador på 20 barn i undersökningsgruppen Dokumenterade skador/typ av skada blåmärken och sårskador som tyder på upprepat våld 7 skador efter slag med tillhyggen 4 (livrem, basebollträ, sladdar, käpp) öronskador 3 brännskada 1 knivsår och bett 1 underbensfraktur 1 avslitet hår 1 olika upprepade skador 1 (fraktur, hjärnskakning, blåmärken) lätt haltande, skrubbsår och blåmärken 1 Polisanmälningar Vem som gjort polisanmälan redovisas i tabell nedan. Tabell 2. Anmälningar till polis Anmälare Undersökningsgrupp Jämförelsegrupp Myndighet 16 8 p=0.01 Privatperson 4 12 Endast ett fall i undersökningsgruppen anmäldes av en biologisk förälder, medan privatpersoner utgjorde den största gruppen av anmälare i jämförelsegruppen och hälften av alla fall anmäldes av en biologisk förälder. Biologiska föräldrar i separerade familjer utgjorde huvudgruppen av anmälarna i denna grupp. I de 12 fallen i undersökningsgruppen som polisanmälts av socialtjänsten har anmälan enligt Socialtjänstlagen till socialtjänsten gjorts av sjukhuspersonal som barnläkare och kurator i 5 fall, av daghem respektive skola i 2 fall och internt inom socialtjänsten (socialjouren) i 1 fall samt av privatperson i 4 fall (förälder, släkt och 2 anonyma). I jämförelsegruppen har anmälan till polis gjorts av socialtjänsten i 6 fall och anmälan till socialförvaltningen har i dessa gjorts av skolan i två fall, av privatperson i två fall och i resterande två saknas uppgift om detta.
9 9 Barnen I undersökningsgruppen såväl som i jämförelsegruppen fanns något fler pojkar (n=12) än flickor (n=8) bland barnen som utsatts för misshandel. Barnens åldrar framgår av figur 2. Ålder barn antal 4 3 u-grupp jmf-grupp >14 år Figur 2. Barnens åldrar Majoriteten av barnen i undersökningsgruppen (60 %) levde vid misshandelstillfället med två biologiska föräldrar, vilket var fallet för hälften så många i jämförelsegruppen. Tabell 3. Barnets boende vid misshandelstillfället Boende hos Undersökningsgrupp Jämförelsegrupp Båda biol. föräldrarna 12 6 p=0,06 I andra familjetyper 8 14 Misstänkta förövare Totalt fanns 25 misstänkta förövare i undersökningsgruppen, då två personer var misstänkta i fem fall. I jämförelsegruppen fanns 20 misstänkta förövare.
10 10 Tabell 4. Misstänkta förövare Allvarliga fall Undersökningsgruppen Fall utan skada Jämförelsegruppen Män 45 % 55 % Kvinnor 30 % 40 % Två misstänkta förövare 25 % 5 % Biologiska föräldrar 85 % 85 % Låg socioekonomisk ställning ( ej facklärda arbetare ) 95 % 55 % Saknar förvärvsarbete 50 % 50 % Utlandsfödda 50 % 50 % n=16 n=19 Något fler män än kvinnor var misstänkta förövare, och det var vanligast att de biologiska föräldrarna misstänktes (85 %). Hälften av förövarna saknade förvärvsarbetet och hälften var utlandsfödda. Rättsprocessen I båda grupperna har 12 av barnen hörts och 9 i undersökningsgruppen respektive 8 i jämförelsegruppen vidgår misshandel. De totalt 16 barn som inte hörts tillhör alla de yngsta åldersgrupperna och tio är fem år eller yngre och resterande 6 är under 8 år. Av de misstänkta förövarna har 20 i undersökningsgruppen hörts. Erkännanden har förekommit i alla fall, där åtalet lett till dom. 17 av de misstänkta förövarna i jämförelsegruppen har hörts. Samtliga av dessa förnekar misshandel, även om två medger våld i uppfostringssyfte. I de tio fall som lett till fällande dom är brottsrubriceringen misshandel i 7 fall, grov misshandel i två och mordförsök i ett. =9. Tabell 5. Rättsprocessen Allvarliga fallen /Undersökningsgruppen N=20 Barnförhör Fallen utan skada /Jämförelsegruppen N=20 Åtal 11 0 Dom varav Dagsböter Fängelse Rättspsykiatrisk vård Förhör av den misstänkte (1 mån, 2,5 resp 5 år) 1 20 förövare hörda 17 förövare hörda 0
11 11 Socialtjänstens tidigare kännedom om barnen och familjen Undersökningsgruppen I fallen av allvarlig barnmisshandel var 14 (70 %) av barnen kända av Socialtjänsten redan före den nu aktuella polisanmälan. Totalt rörde det sig om 21 tidigare anmälningar rörande dessa barn från barnavårdscentral (6), barnomsorg (3), vårdcentral (2), mödravårdscentral (1), hemvårdspersonal (1). I fem fall hade privatpersoner anmält och slutligen fanns egenanmälan i tre fall. De tidigare anmälningarna hade gällt barnmisshandel i lindigare former i 8 av fallen, varav hälften då rörde andra misstänkta förövare än de nu aktuella. Övriga anmälningar påtalade behov av stödinsatser utifrån kännedom om omsorgssvikt, lägenhetsbråk, hustrumisshandel och hot om kidnapping av barnet. I tre fall har behov av stöd i form av barnsomsorg och social hemhjälp i pressade familjesituationer påtalats. Jämförelsegruppen I fallen utan dokumenterad skada var 10 (50 %) tidigare kända hos Socialtjänsten. I fem av fallen hade anmälningar gjorts av myndigheter som skolsköterska, barnklinik, kommunens flyktingmottagning, BB och vuxenpsykiatri. I tre fall har föräldrar själva anmält behov av stödinsatser och i två saknas uppgift om hur socialtjänsten fått kännedom om familjen. Av de tidigare anmälningarna gällde tre misstänkt barnmisshandel. I fem fall har man iakttagit försummelse av barnen och behov av stödinsatser till föräldrar, utifrån problem i familjen som missbruk, hustrumisshandel och förälders egen problematik. I två fall har föräldrar begärt hjälp på grund av samarbetssvårigheter. Diskussion Resultaten bekräftar tidigare studier avseende andelen allvarliga fall. På grund av skillnader i definitioner är dock direkta jämförelser osäkra (5, 6). Att de misstänkta förövarna i huvudsak utgjordes av biologiska föräldrar, som hade en klar överrepresentation av socialt utsatta grupper vad gällde förvärvsfrekvens, socioekonomisk tillhörighet och etnicitet bekräftar också vad som tidigare framkommit. Barnen, som utsatts för allvarlig barnmisshandel, bodde oftast med båda sina biologiska föräldrar, vilket skiljer sig från BRÅ:s kartläggning av alla typer av polisanmälda fall 0-6 år, där flertalet barn levde i familjer med separerade föräldrar (6). Anmälan till polis har gjorts av myndigheter i en majoritet av fallen och socialtjänsten står för största andelen. De allvarliga fallen skiljer sig i detta avseende jämfört med tidigare kartläggning i Sverige, där drygt hälften av alla anmälningar gjordes av förälder (6). För att socialtjänsten skall få kännedom om att barn far illa måste anmälan ske till dem och även här dominerar myndigheter bland anmälarna. Barnen som varit utsatta för allvarlig misshandel är i stor utsträckning tidigare kända av socialtjänsten. Förundersökningarna hos polis om allvarlig barnmisshandel har lett till åtal och fällande domar i hälften av fallen av allvarlig barnmisshandel. Förekomst av åtal och dom är inte korrelerat till huruvida barnet i förhör berättat om misshandel eller ej, utan tycks beroende av huruvida den misstänkte erkänner brottet och att annan bevisning som att skadedokumentation och ibland vittnesuppgifter finns. Jämförelsegruppen som polisanmälts, men som saknar dokumenterade skador visar i många avseenden likheter med undersökningsgruppen, där dokumentation finns om allvarlig barnmisshandel. Resultaten här visar alltså inte de skillnader som studier från andra länder gjort och som föranlett antagandet att lindrigare och allvarligare våld tycks vara två
12 12 relaterade men olika fenomen (19). De skillnader som faktiskt föreligger mellan grupperna rör barnens boende, anmälningsmönster samt förekomst av åtal/dom. I fallen utan skada har ingen av anmälningarna lett till fällande dom och i hela resterande materialet förekommer endast tre domar bland fall med lindrig skada. Invändningar/Begränsningar De slutsatser man kan dra av resultaten av denna studie begränsas av, att de enbart härrör från polisanmälda fall av barnmisshandel. Det finns en risk att mörkertalen för socialt väletablerade familjer är än större. Socialt utsatta grupper är i fokus för myndigheters intresse i högre utsträckning än andra grupper i samhället och blir troligen oftare misstänkta för brott. Inte desto mindre finns mycket att lära genom att systematisera kunskap om dessa fall. Tolkning Ett observandum i resultaten är den stora skillnaden i anmälningsmönster mellan de båda grupperna. Myndigheter som barnsjukvård och skola ser och agerar i mer allvarliga fall, medan det i de mer lindriga fallen inte finns några skador att upptäcka. Barn berättar heller inte om missförhållanden i hemmet i någon större utsträckning. De lindrigare fallen anmäldes ofta av biologisk förälder i separerade familjer. Att föräldrar, som inte lever tillsammans anmäler varandra när missförhållanden råder för barnen, kan utgöra ett skydd, som barnen i sammanhållna familjer med två biologiska föräldrar saknar. För de sammanboende föräldrarna kan det upplevas som betydligt svårare och kanske hotfullt att anmäla den andra föräldern till myndigheter som polis och socialtjänst, om barnen far illa. En annan vanlig tolkning av att separerade biologiska föräldrar anmäler varandra är, att de gör detta som ett led i en separationskonflikt. Resultaten här visar dock, att det även i dessa fall handlar om barn i risk. Skillnaden mellan grupperna kan i första hand vara, i vilket skede av processen anmälan sker, så att de mer lindriga fallen anmäls i ett tidigare skede av en eskalerande process än de allvarliga. Detta indikerar att alla anmälningar om barnmisshandel är att betrakta som allvarliga varningssignaler på att barn far illa. Att barn med allvarliga skador till följd av misshandel tidigare presenterats med mindre skador bekräftas även i en amerikansk studie (20). I Sverige, där förekomsten av våld mot barn minskat drastiskt och där attitydförändringarna varit genomgripande (4), är dessutom våld mot barn idag i sig ett så avvikande beteende, att företeelsen i alla former måste betraktas som allvarlig. Att mindre än en tiondel av alla polisanmälda fall leder till åtal och dom visar att den rättsliga processen ensam inte är någon lösning, utan samhället behöver ytterligare instrument att skydda och hjälpa utsatta barn. Det krävs ett omhändertagande, där andra myndigheter självständigt bedömer barnens situation och behov samt familjernas möjligheter och begränsningar, utan att luta sig mot vad polisutredningen visar i skuldfrågan. Tack till Denna studie har kunnat genomföras tack vare ekonomiskt bistånd från Brottsoffermyndigheten.
13 13 Referenser 1. Statens offentliga utredningar. Barnmisshandel Att förebygga och åtgärda. Stockholm: SOU 2001:72 2. Statens offentliga utredningar. Barn och misshandel En rapport om kroppslig bestraffning och annan misshandel i Sverige vid slutet av 1900-talet. Stockholm: SOU 2001:18 3. Gelles RJ, Edfeldt AW. Violence towards children in the United States and Sweden. Child Abuse and Neglect 1986;10: Straus MA. Measuring intrafamily conflict and violence: The Conflict Tactic Scales (CT). Journal of Marriage and the Family 1979;41: Creighton SJ, Noyes P. Child Abuse Trends in England and Wales London: National Society for the Prevention of Cruelty to Children (NSPCC); Brottsförebyggande rådet. Barnmisshandel En kartläggning av misshandel av små barn. Stockholm: Fritzes förlag;2000:15, 7. Nordlund J, Temrin H. Barn som dödas av sina föräldrar. Apropå 2003;2 8. Somander LK, Rammer LM. Intra- and extrafamilial homicide in Sweden Child Abuse and Neglect 1991;15: Socialstyrelsen. Statistik över avsiktligt våld mot barn. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Årsstatistik Available from: Lundin B, Croner S. Munchausen by proxy- a literature rewiew and Swedish case histories. Läkartidningen 2001;98: Hedbäck S. Vårdprogram om barnmisshandel tvingar doktorn att ta ställning. Läkartidningen 2003;100: Personlig kommunikation , Per Ödman, Socialstyrelsen, Stockholm 14. Lindell C, Svedin CG. Physical child abuse in Sweden: A study of police reports between 1986 and Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2001;36: Statistiska centralbyrån. Sociekonomisk indelning (SEI). Stockholm: 1982:4 (nytryck 1984) 16. Svensk lag. Brottsbalken kap 3. Svensk författningssamling. 17. Dale P, Green R, Fellows R. What really Happened. London: National Society for the Prevention of Cruelty to Children (NSPCC); Bodegård G. Munchausen by proxy syndromet. Läkartidningen Publicerad online Bardi M, Borgognini-Tarli SM. A survey on parent-child conflict resolution: intrafamily violence in Italy. Child Abuse and Neglect 2001;6: Hornor G. Physical abuse: Recognition and reporting. Journal of Pediatric Health Care 2005;19:4-11
TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merDet försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merUngdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet
Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda
Läs merBarn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad
Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,
Läs merBARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN
BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN Barn som utsatts för våld inom familjen Kartläggning av brottmålsavgöranden från tingsrätt. Malou Andersson och Anna Kaldal Juridiska institutionen, Stockholms
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merTalande. fakta. ord och siffror. om sexuella övergrepp. i Sverige
Talande fakta ord och siffror om sexuella övergrepp i Sverige 2012-2016 Brottsstatistiken är tagen ur Brottsförebyggande rådets (Brå 1 ) databas för kriminalstatistik. Brå arbetar på uppdrag av Sveriges
Läs merSkadestånd och Brottsskadeersättning
Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merBarnmisshandel. En kartläggning av polisanmäld misshandel av små barn. BRÅ-rapport 2000:15
Barnmisshandel En kartläggning av polisanmäld misshandel av små barn BRÅ-rapport 2000:15 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90,
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merAtt anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete
Att anmäla oro - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete sofia.enell@lnu.se Institutionen för socialt arbete Julia, 16 år (14 år vid placering) Alltså jag hade ju
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Läs merBarn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Läs merBrottsoffermyndigheten
Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merHandlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Läs merVåld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,
Läs merRiktlinjer vid misstanke om att barn far illa
Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merWorkshopledare Madeleine Sundell
Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se
Läs merTecken pfi att barn och ungdomar far /Ila
Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merAnmälan När, hur och sen då?
Uppdrag Barn som far illa Region Skåne Åsa Gustavsson Kerstin Bergmark Utvecklare www.skane.se/barnsomfarilla Våra ledord Våga se, våga fråga & våga agera Anmälan När, hur och sen då? Hur säger man när
Läs merHandlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga
Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merFN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot
FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående
Läs merKommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006
Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma
Läs merVägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen
Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för
Läs merAktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merOrosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen
Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merBarnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa
Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa Barnveckan 2013-04-24 Karlstad Gabriel Otterman Överläkare, Barnskyddsteamet Akademiska barnsjukhuset gabriel.otterman@akademiska.se Simon
Läs merAtt anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merStatistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merBarn som riskerar att fara illa
Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett
Läs merAtt identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn
Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt
Läs merHANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD
Barn- och utbildningsförvaltningen HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD 2014-06-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING s. 2 1.1 Handlingsplanens syfte s. 2 1.2 Handlingsplanens uppbyggnad s. 2 1.3 Kvalitetssäkring
Läs merRapport 2013:9. Politikernas trygghetsundersökning Teknisk rapport
Rapport 2013:9 Politikernas trygghetsundersökning 2012 Teknisk rapport . Bilaga 3. Internt bortfall PTU 2012 Enkät: W=webbenkät, P=postenkät N Bortfall Enkät I vilken eller
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merVid misstanke om att barn far illa
Vid misstanke om att barn far illa Handlingsplan Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Handlingsplan Utbildning Utbildnings- och 2017-12-31 omsorgsutskottet Upprättad av Fastställd/upprättad
Läs merKroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en
Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg
Läs merHAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
Läs merAtt dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011
Arbetsrapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:
STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merKonstaterade fall av dödligt våld
Konstaterade fall av dödligt våld Statistik för 2013 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tfn 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Konstaterade fall av dödligt våld Sammanfattning Omfattning
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merbarnmisshandel Detta borde alla veta om Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Detta borde alla veta om Rädda Barnen 107 88 Stockholm Tel: 08-698 90 00 Fax:
Läs merHandlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16
Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad
Läs merEfter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt
Läs merMarianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg
Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs merStatistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010
Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merRutin hantering av Lex Sarah
Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merBrottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013
Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...
Läs merEnkät om kränkningar och hot mot journalister
Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merHANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA
NORDANSTIGS KOMMUN Utbildnings- och kulturförvaltningen Oktober 2008 HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA Mål Policy Alla, oberoende av ålder, kön
Läs merRutiner vid polisanmälningar
Rutiner vid polisanmälningar av barn och elever vid Örebro kommuns skolor Så här hanterar vi polisanmälningar i skolan Dessa rutiner är ett beslutsstöd för rektor och en del i ett gemensamt förhållningssätt
Läs merRåd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden
Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det
Läs merVem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp?
sexuella övergrepp? Hotell Riverton 4 maj 2012 Gynakuten Sahlgrenska Sjukhuset Carina Iloson centrumöverläkare Bakgrund Lagförändring 1 april 2005 ökat antal våldtäkter (Brottsbalken 6 kap) Kvinnan möter
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Läs merOrosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa
Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Arbetssättet
Läs merRiktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad
1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren
Läs mer2011:16. Den polisanmälda barnmisshandeln
2011:16 Den polisanmälda barnmisshandeln Utvecklingen fram till 2009 Den polisanmälda barnmisshandeln Utvecklingen fram till 2009 Rapport 2011:16 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merDet som inte märks, finns det?
Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det
Läs merSamhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck
Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck Hannah Kejerhag Oldenmark Annica Odelind Utvecklingsledare mäns våld mot kvinnor 6:e jämställdhetspolitiska
Läs merupprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer
Barn som far illa INNEHÅLL: Anmälningsskyldighet... 3 Vad menas med att ett barn far illa?... 4 Vad kan tandvårdspersonal möta?... 5 Rutin vid aktualisering till Socialtjänsten... 7 Rutiner vid upprepade
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merSamverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp
Läs mer1 Utkast till lagtext
1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,
Läs merBarns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet
Barns utsatthet att förstå och förändra Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet Antal anmälda misshandelsbrott mot barn 2007 2016 (BRÅ 2015) År 2016 anmäldes sammantaget
Läs merKonstaterade fall av dödligt våld
Konstaterade fall av dödligt våld Statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Konstaterade fall av dödligt våld Sammanfattning Omfattning
Läs merStatistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011
Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merStockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet
Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs merGemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
Läs merRIKTLINJER LEX SARAH. Socialtjänstlagen (SoL) 14 kap 3-7 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) SOSFS 2011:5 (S)
RIKTLINJER LEX SARAH Socialtjänstlagen (SoL) 14 kap 3-7 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) SOSFS 2011:5 (S) Beslutad av Omsorgsnämnden 2012-06-19 103 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...
Läs merAtt kunna se, att våga se
Att kunna se, att våga se En studie om ungdomar som begått sexuella övergrepp anmälda till socialtjänst i Malmö, Lund och Kristianstad under 2011 Materialet är framtaget av Sexuell hälsa inom Sociala resursförvaltningen
Läs merBarn utsatta för våld i Sverige
Barn utsatta för våld i Sverige Carolina Jernbro, PhD, lektor folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Bengt Söderström, Stiftelsen Allmänna Barnhuset 1910 3990 Fysisk barnmisshandel över tid 1910 3990
Läs merRiktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun
Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Säkerhetsstrateg Diarienummer: KS 17-209 Policy Program Plan >Riktlinje Regler
Läs mer