Riktlinjer för Krisarbete med barn och ungdomar som blivit/misstänks blivit utsatta för sexuella övergrepp
|
|
- Björn Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Version nr Diarie nr År/löp nr 1 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Sexuella övergrepp Riktlinjer krisarbete Barn- och ungdomspsykiatriska klin Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Anette Westlund, psykolog Riktlinjer för Krisarbete med barn och ungdomar som blivit/misstänks blivit utsatta för sexuella övergrepp Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Örebro läns landsting Medverkande i arbetet med detta dokument har varit: Anette Westlund, psykolog Carina Kallio, kurator Camilla Wahlgren, kurator Lovisa Bonerfält, kurator Christina Holmqvist, kurator
2 Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 FÖRORD 2 SYFTE 4 HANTERING OCH INSATSER 4 NYANMÄLNINGSRUTIN 6 KRISSTÖD 6 Krisbegreppet 6 Kristeori 7 KRISARBETE VID SEXUELLA ÖVERGREPP 8 BEDÖMNING I KRISFASEN 9 FÖRDJUPAD BEDÖMNING 9 Självskattningsskalor 10 BEHANDLING 10 REFERENSER 11 BILAGOR Kompletterande frågor vid nyanmälningar som rör sexuella övergrepp Bilaga 1 INFORMATION FRÅN PTSD-ENHETEN, KAROLINSKA SJUKHUSET Normala reaktioner på onormala upplevelser Bilaga 2 sid 1 Några vanligen förekommande reaktioner Bilaga 2 sid 2
3 Sidan 3 av 11 FÖRORD Att höra beskrivningar om sexuella övergrepp väcker starka känslor. Även erfaren personal kan reagera starkt. Bedömningar kan bli känslomässigt färgade på ett sätt som inte sker i andra patientkontakter. Förvirring och undvikandebeteende kan lätt uppstå. Det är viktigt att vara medveten om att man som vårdgivare kan påverkas och ge akt på sina egna reaktioner för att kunna agera professionellt. Ofta ter sig situationen svåröverskådlig både för professionella och för barnet och familjen. Risk finns att barnet och familjen kan bli ytterligare förvirrat i hanteringen med sekundär traumatisering som följd.
4 Sidan 4 av 11 SYFTE Syftet med riktlinjerna är att underlätta för behandlarna i känslomässigt laddade situationer, oftast komplexa vad gäller antalet inblandade myndigheter och ibland mycket komplexa vad gäller relationer och reaktioner inom det primära och övriga sociala nätverket. Tjänstemannen på Socialstyrelsen påtalar, via telefon, till kurator Camilla Wahlgren att vid akut stressreaktion och risk för Posttraumatiskt stressyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda behandling. Den behandling som i detta sammanhang rekommenderas är: KBT (prioritet 1) eller EMDR (prioritet 2) eller läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 3). HANTERING OCH INSATSER Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) i Örebro kan ta emot ärenden där sexuella övergrepp nyligen avslöjats. Med nyligen avlöjats menas inom en månad. När ett sexuellt övergrepp avslöjats behöver barnet först och främst skydd från fortsatta övergrepp och från den misstänkte förövaren. Det är socialtjänstens ansvar att utreda och bedöma om ett barn är tillräckligt skyddat. När man söker hjälp på BUP vid misstanke om sexuella övergrepp är det viktigt att vi tidigt i kontakten informerar om vår anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen och vad denna anmälningsplikt kan innebära för familjen, t ex att: Socialtjänsten bedömer skyddsfrågan och har skyldighet att ta ställning till polisanmälan.
5 Sidan 5 av 11 BUP har förstås möjlighet att polisanmäla, dock ej skyldighet. I händelse av polisanmälan kan barnet komma att förhöras av särskilt utbildad polis på Barnahus, På Barnahus sker, oftast på socialtjänstens initiativ, gemensamma samråd i aktuella fall. Representanter för polis/åklagare, socialtjänst Barn och ungdomsmedicinska kliniken och BUP finns närvarande och vid behov läggs gemensam planering upp. Visst krisstöd erbjuds föräldrar av samordnande personal på barnhus. BUP:s roll är i dagens läge konsultativ och vägledande vad gäller behov av barnpsykiatrisk behandling. BUP har möjlighet att ta emot snabbt, innan Socialtjänsten påbörjat sina handläggningsrutiner förutsatt att skyddsfrågan är löst. Avgörande är bedömningen av barnets eller förälderns/familjens mående. När en förälder uppvisar krisreaktion innebär det ofta att barnet, som misstänks blivit utsatt ej kan få stöd av föräldern. Detta är inte sällan fallet om den andra föräldern, ett syskon eller annan nära person är misstänkt förövare. Detta ökar behovet av professionellt stöd. BUP:s uppgift är att ge krisstöd vid behov, samt att erbjuda bedömning för ställningstagande till vidare behandling.
6 Sidan 6 av 11 NYANMÄLNINGSRUTIN Barnet kommer till BUP via att föräldern själv nyanmäler, eller att socialtjänsten remitterar per telefon eller skriftligt. Vid nyanmälan ska den som tar emot ej erbjuda en BCFPI-telefonintervju, utan upprätta en vanlig nyanmälan och dessutom ta information om den aktuella situationen enligt mallen Kompletterande frågor, bilaga 1, vidare informera om anmälningsplikten och vanliga konsekvenser av anmälan. Anmälan till socialtjänsten ska göras om det ej skett. Ofta är det lämpligt att snarast kontakta socialtjänsten per telefon och därefter skicka en skriftlig anmälan. Bedöms läget i nyanmälningssituationen som akut utifrån suicid- eller psykosrisk kan slutenvård bli aktuell. I annat fall överförs ärendet snarast till enhetschef på aktuell öppenvårdsenhet och vidare till behandlare. KRISSTÖD Ges av öppenvården eller akutvården vid behov. Krisstödet har som mål att: Befrämja barnets och familjens autonomi förhindra att barnet hamnar i offerrollen undvika att krisen permanentas. Krisbegreppet Vad är en traumatisk kris? En kris orsakas alltid av en yttre händelse, eller hot om förlust, så allvarlig att den skakar om den drabbades vanliga bild av verkligheten och världen, ofta med kortvarig eller långvarig effekt på känslan av grundläggande tillit till sig själv och/eller andra. I DSM-IV beskrivs symtom under Akut stressyndrom
7 Sidan 7 av 11 Kristeori Sedan 1960-talet har man i Sverige oftast hänvisat till Johan Cullbergs schematiska beskrivning av kris och krisförlopp som stadier, som alla drabbade av kris går igenom. Enligt Per-Olof Michel på Kris och beredskapskonferensen 2009, kritiseras denna föreställning idag. Den stora invändningen består i att stadieteorier ej förklarar de stora individuella variationerna i sorg- och krisreaktioner samt att de inte tar hänsyn till sammanhanget som påverkar reaktioner (Boerner och Wortman, 2001). Samma forskare påtalar också enligt Michel, att det existerar myter om sorg och kris, som påverkar människors uppfattning om reaktioner på ett negativt sätt, t ex: Att inte uppvisa oro/sorg/kris leder till en komplicerad reaktion Avsaknad av sorgereaktion är patologiskt Uppskjuten reaktion orsakad av förnekande leder till patologisk anpassning Man måste bearbeta negativa och svåra erfarenheter. Forskarna påpekar att samtliga ovanstående påståenden saknar empirisk evidens. (Wortman och Boerner, 2007 och Wortman och Silver, 2001.) Enligt Per-Olof Michel har också psykolog Atle Dyregrov uttryckt kritik till att kris/sorgprocessen generellt indelas i stadier: Han påpekar att sorg/kris inte har en fast början och väldefinierat slut. Han är av uppfattningen att inte alla människor behöver prata om det svåra och inte heller behöver genomgå en sorgeprocess (Kris- och beredskapskonferens Karlstad 2009). Under lång tid har det varit en tämligen vedertagen sanning att det är viktigt att med hjälp av professionella personer gå igenom händelseförloppet i efterhand, när man utsatts för trauma. Att få prata ut har varit vägen till bearbetning och återhämtning. Detta har bl a skett genom så kallad debriefing och annan samtalsbehandling. Idag avråder Socialstyrelsen från debriefing och stödjer sig på både Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Cochranerapporten. I dessa rapporter framkommer att debriefing t o m kan försämra deltagarnas mående och i värsta fall skapa återtraumatisering. Socialstyrelsen rekommenderar psykiatriska insatser till de personer som visar tecken på bestående traumatisering
8 Sidan 8 av 11 KRISARBETE VID SEXUELLA ÖVERGREPP Att ge ett gott krisbemötande är i teorin väldigt enkelt, men i praktiken svårt. En trygg miljö, något att dricka eller äta, tid och vänlighet betyder mycket när man är i kris. I övrigt kan nedanstående utgöra stommen i arbetet: Att inventera och aktivera aktuellt nätverk i krisstödet, att ge stöd att upprätthålla normala aktiviteter, sakligt bemötande och att ge information är särskilt viktig del av stödet, att lyssna och ta emot de krisdrabbades tankar och reaktioner, att inge hopp. Krissamtal bör vara strukturerade och ge information syftande till att familjen/barnet ska återfå kontroll. Få föräldrar och ännu färre barn har tillräckliga kunskaper eller erfarenheter för att förstå de olika stegen i rättsprocessen eller sina egna krisreaktioner. Att veta vad som kommer att hända de närmaste timmarna, nästa dag, nästa vecka bidrar till att återfå känslan av kontroll. Ofta är det svårt både för föräldrar och barn att ta till sig information mitt under krisen. Detta innebär att man kan behöva ge information vid flera tillfällen och behöver kontrollera att informationen gått fram. Att ge information om vanliga reaktioner vid kriser kan hjälpa till att normalisera reaktioner. ( Normala reaktioner på onormala upplevelser, Krisstödet bör vara processorienterat snarare än fokuserat på övergreppet/övergreppen. Detta innebär att att man ställer frågor om hur det som hänt påverkar individen och familjen snarare än att fråga om detaljer kring vad som hänt. Syftet är att mobilisera familjens stödjande och informationsprocessande förmåga. Behandlarna bör ha ett familjeperspektiv där relationstraumat i form tillitskris benämns och där anknytningen till den/de ickeförövande föräldern/föräldrarna stöds. Man ger sig på detta sätt inte in i en potentiellt retraumatiserande situation och man stör inte heller polisförhör, som kanske ännu ej är slutförda.
9 Sidan 9 av 11 BUP har som fokus barnets mående, men behöver samordna sina insatser med polis och socialtjänst fortlöpande. Det är viktigt att låta barnet/ungdomen ha möjlighet att också uttrycka egna tankar och känslor i en situation då också föräldrar är i kris, med tanke på att barn ofta tar hänsyn till hur de vuxna har det. Krisstödjande behandlare kan träffa barnet och familjen i olika konstellationer. Vanliga tankar, som barn kan vara upptagna av direkt efter avslöjandet om övergrepp kan vara: Varför berättade jag? Det är mitt fel att alla är ledsna eller arga. Kommer de att tro mig? Den vuxne kan vara upptagen av tankar som: Varför berättade inte barnet tidigare? Borde jag ha lagt märke till något tidigare? Tankar och känslor kring den misstänkte Hur kommer detta att påverka mitt barn? BEDÖMNING I KRISFASEN I krisfasen har man att välja på symtomdiagnos och/eller omständigheter. Som symtomdiagnos kan Akut stressyndrom enligt DSM-IV eller Anpassningsstörning F43.0 enligt ICD-10, vara tillämplig. För att beskriva omständigheterna kan Z61.4, Uppgivet sexuellt missbruk av barn inom det primära nätverket) eller Z61.5 Uppgivet sexuellt missbruk av barn utom det primära nätverket) enligt ICD-10. FÖRDJUPAD BEDÖMNING Om barnet fortsätter att uppvisa symtom en tid efter att krisstöd getts är detta förstås tecken på att barnet kan behöva vidare behandling. En individuell bedömning måste alltid göras.
10 Sidan 10 av 11 Ca 30 % av alla utsatta barn uppvisar inga symtom. Hur barnen upplevt själva övergreppen handlar förstås om hur övergreppen gått till och vem som utsatt barnet. Det kan vara alltifrån allvarliga fysiska skador till inga skador alls, alltifrån allvarliga psykiatriska symtom till inga symtom alls. Barnet kan uppleva alltifrån inget obehag/njutning till att det är outhärdligt och efteråt kan de uppleva ett outhärdligt lidande till att inte minnas alls. Barn som varit utsatta för sexuella övergrepp kan uppvisa en mängd olika symtom. Finns tecken på posttraumatisk stress, utagerande sexualiserat beteende depression, dissociation? När situationen runt barnet och familjen stabiliserats såpass att man kan ställa frågor och få information om hur barnet fungerat innan avslöjandet, kan det vara lämpligt att genomföra en BCFPI-intervju med föräldern, liksom en MINI-kidintervju med barnet/tonåringen. Detta för att kartlägga tidigare och aktuell symtombild. Behandlarna har möjlighet till stöd i processen genom kvalitetssäkringssystemet SÖK. Självskattningsskalor Självskattningsskalor att använda är t ex. TSCC, (Trauma Symtom Checklist for Children), CPSS (The Child PTSD Symtom Scale), DIS-Q (mäter dissociation). Annat strukturerat bedömningsmaterial används förstås vid behov. BEHANDLING Traumabehandling behövs när man plågas av minnen som ständigt påminner om traumat. Traumabearbetning kan genomföras: När huvudsakliga symtom ryms under diagnos Posttraumatisk stress. När situationen runt barnet/ungdomen bedöms som stabil och När barnet har en egen berättelse kring det som skett.
11 Sidan 11 av 11 REFERENSER Svedin C. o Banck, L Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar 2002 Scheinberg, M o Fraenkel, P The relational trauma of incest 2001 Cohen, Deblinger Trauma-Focused Cognitive Behavior Therapy 2004 Socialstyrelsen Via muntlig kontakt angående riktlinjer för behandling, Camilla Wahlgren, kurator Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro län. Per-Olof Michel, från föreläsning på Kris o Beredskapskonferensen i Karlstad 2009 På intranätet under Kris och Trauma finns Flödesshema och länkar med mer information om BUP, Socialtjänst och rättsprocess, samt om behandling vid Kris och Trauma.
12 Bilaga 1 Kompletterande frågor vid nyanmälningar som rör sexuella övergrepp Aktuellt problem Uppgifter om sexuella övergrepp: När och var har det misstänkta övergreppet/övergreppen skett? Vad har beskrivits för vem? Har barnet själv berättat? Vem är den misstänkte förövaren? Vem har anmält till socialtjänsten? Har polisanmälan gjorts? Finns uppgifter om tidigare anmälan? Har barnet erhållit läkarvård för skador som uppstått i samband med brott? Traumasymtom: Vilka symtom uppvisar barnet? När började de och under vilka omständigheter? Tidigare symtom? Suicidtankar? Suicidförsök? Skyddsfrågor: Var finns barnet? Är barnet skyddat från fortsatta övergrepp?
13 Bilaga 2, sid 1 (2) INFORMATION FRÅN PTSD-ENHETEN, KAROLINSKA SJUKHUSET Normala reaktioner på onormala upplevelser Människor reagerar på traumatiska upplevelser på en rad olika sätt. Man kan reagera olika på en och samma upplevelse. Vissa reagerar omedelbart, för andra kan reaktionen dröja flera år. Om du känner dig orolig för dina reaktioner ska du veta att många reaktioner anses helt som helt normala på svåra upplevelser. Att inte reagera skulle i sig kunna vara mer onormalt. Det är viktigt att poängtera att reaktioner kan komma också bland personer som bevittnat våld eller som oroar sig för egen eller andras säkerhet. Att förstå dessa reaktioner kan vara till god hjälp när man skall återhämta sig från en traumatisk upplevelse. Man kan överraskas av känslor som man inte är bredd på och som man har svårt att veta hur man skall hantera. Hur reagerar människor? Den första reaktionen på en traumatisk händelse kan vara chock, misstro, ilska, raseri, rädsla, sorg, förvirring, skuldkänslor, skräck och en rad andra känslor. Att uppleva ett trauma kan påverka nästan varje del av ens personlighet: intellektuellt, känslomässigt, beteendemässigt, fysiskt och relationsmässigt. Det är vanligt att man efteråt upplever den traumatiska situationen i form av mardrömmar, påträngande minnesbilder etc. Man kan också känna behov av att undvika situationer som liknar eller påminner om den traumatiska händelsen eller situationer som väcker svåra minnen. Återhämtning Efter allvarliga traumatiska upplevelser kommer man ofta att på något sätt vara försiktig. Men trots allt har många människor som varit med om svåra upplevelser lyckats skapa sig ett meningsfullt liv efter en tid. Återhämtningen från traumat kan underlättas och påskyndas om man aktivt och beslutsamt är beredd att ta itu med en bearbetning. Det har visat sig att om man får prata om händelsen med en professionell behandlare, skapas utomordentligt goda förutsättningar för en återhämtning. Ibland kan en kortvarig medicinering behövas för att t ex få hjälp med problem med sömn och orostillstånd. Normala reaktioner På nästa sida av detta blad finner du en lista på vanliga reaktioner på våld och andra traumatiska händelser. Olika kombinationer av dessa och liknande reaktioner är också inom ramen för det normala. Eriksson, Lundin, Sandberg 1995 (Kopiera gärna med angivande av källan)
14 Några vanligen förekommande reaktioner Bilaga 2, sid 2 (2) Intellektuellt Minnessvårigheter Förvirring Störd tidsuppfattning Koncentrationssvårigheter Kaotiska tankar Påträngande minnesbilder Flashbacks Fysiskt Utmattning Sömnsvårigheter Aptitlöshet Mag/tarmproblem Svettningar Hjärtklappning Bröstsmärtor Smärtor i rygg, nacke, muskler Huvudvärk Känslomässigt Emotionellt Hopplöshets- och hjälplöshetskänslor Sorg Känslomässig förstumning Skuldkänslor Beroendekänslor Irritation, ilska, raseri Mardrömmar Värdelöshetskänslor Bristande känslomässig kontroll Relationsmässigt Svårighet att lita på andra Förändring i sexuell aktivitet Tvivel på relationer Generaliseringar om andra Känslor av främlingskap Känsla av ensamhet Isoleringstendenser Andligt/Existentiellt, självbild Förlorad självtillit Existentiella tvivel Känsla av att världen är oförståbar Förtvivlan Ifrågasättande av gamla värderingar Känslor av meningslöshet Beteendemässigt Missbruk Undandragande Irritabilitet Otålighet Reaktioner på ljud och ljus Splittring i de dagliga aktiviteterna Oförmåga att engagera sig Till sist: För de flesta är det viktigt att komma in i det vanliga livet igen så fort man orkar, t ex arbete, umgänge och fritidsaktiviteter. Ställ dock mindre krav på dig själv och din kapacitet den första tiden. Eriksson, Lundin, Sandberg 1995 (Kopiera gärna med angivande av källan)
Riktlinjer för Krisarbete med barn och ungdomar som blivit/misstänks blivit utsatta för sexuella övergrepp
Version nr Diarie nr År/löp nr 2 Sidan 1 av 10 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Sexuella övergrepp riktlinjer krisarbete Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken
Läs merRiktlinjer för bemötande och behandling av barn och unga vuxna som blivit/misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp
Version nr Diarie nr År/löp nr 3 Sidan 1 av Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Psykiatrin för barn och unga vuxna 2014-09-01 Upprättad av (befattning, namn)
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merKris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Läs merTill dig som drabbats av skogsbränder 2018
Till dig som drabbats av skogsbränder 2018 Allvarliga kriser utsätter oss människor för starka påfrestningar, men vi hanterar dem väldigt olika. I den här foldern berättar vi kort om vilka reaktioner du
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merHur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merBarn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Läs merVad. Hur kan man hjälpa hjälparna?
Vad Hur kan man hjälpa hjälparna? Krisstöd för insatspersonal och stödpersoner Att bevittna svåra händelser kan också ge posttraumatiska symtom intrusion, avoidance och arousal. Risken för en svårare reaktion
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt
Läs merAtt identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?
Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merFrämjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013
Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merFlyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv
Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600
Läs mertill dig som varit med om en allvarlig händelse
till dig som varit med om en allvarlig händelse 2 Foto: istockphoto omslag Pawel Gaul En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt
Läs merKrishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom
Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merBarnahuset Fyrbodal Maria Blomgren Rydell. Team ledare för Barnahus Fyrbodal
Barnahuset Fyrbodal 2018-11-29 Maria Blomgren Rydell Team ledare för Barnahus Fyrbodal maria.blomgren.rydell@trollhattan.se 0520-49 58 10 Barnahus Fyrbodal 2017-10-02 Trollhättan Huvudkontor ; arbetsledning,
Läs merPsykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet
Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-
Läs merStöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merEnsamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma
Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merUnga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller
Läs merMotion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser
YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merKris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande
Kris och Krisbemötande Återvändande Ensamkommande Definition av en psykisk kris Då man befinner sig i en livssituation och ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att
Läs merEnsamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö
Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merPsykologiska konsekvenser av elolycksfall
Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och
Läs merSmå barn och Trauma Stöd och behandling
Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små
Läs merVAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP
VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merMotion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser
2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet
Läs merPSYKOLOGISK FÖRSTAHJÄLP
PSYKOLOGISK FÖRSTAHJÄLP Kunskap och råd om krisreaktioner från SOS International Krisreaktioner Alla reagerar på OLIKA sätt vid svåra händelser Svåra upplevelser kan vända upp och ned på vårt vanliga sätt
Läs merAtt förstå posttraumatisk stress
Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merKrisstöd - att stärka människors motståndskraft
Barnahusdagen Linköping 2016-09-20 Krisstöd - att stärka människors motståndskraft sara.hedrenius@redcross.se Krisstöd att stärka människors motståndskraft Idag Modern kunskap Motståndskraft Reaktioner
Läs merTrauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs merTecken pfi att barn och ungdomar far /Ila
Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merTill dig. som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merKrishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation
Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merBarn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande
Läs merNya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling
Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merMaterialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur &
Materialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur & Kultur). Boken köps in som handbok av kommuner och landsting
Läs mer2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD
Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och
Läs merVAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP
VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att
Läs merRÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd
RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merNär livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet
När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merTrygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp
Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus
Läs merHot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd
Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm
Läs merEnsamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation
Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merPsykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Läs merBLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Läs merFlyktingbarnteamet Göteborg
UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Nadja
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merLite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Läs merSjälvhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet
Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare
Läs merKarolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merSKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter
Läs merUngdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet
Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle
Läs merTraumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar
Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar Traumafokuserad Kognitivt Beteendeterapi, som förkortas TF- KBT, är en behandlingsmetod för barn och ungdomar som varit med om svåra händelser,
Läs merChild Parent Psychotherapy, CPP
Child Parent Psychotherapy, CPP BUP Traumaenhet Kristin Österberg leg psykolog, leg psykoterapeut kristin.osterberg@sll.se BUP Traumaenhets målgrupper 1. Barn och unga med komplex traumatisering Interpersonella,
Läs merGemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
Läs merReaktioner vid omskakande händelser
Reaktioner vid omskakande händelser När behövs professionell hjälp? En skrift av Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Innehåll Vad är ett trauma?............................4
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merBarn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Psykisk ohälsa bland asylsökande och nuvarande situation Risken för psykisk ohälsa är förhöjd hos asylsökande och den yttre stressen förvärrar ofta psykiatriska
Läs merCHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur
Läs merEnsamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp
Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, f.d. chef på Röda Korsets Center för torterade flyktingar ht- 2018 Innehåll: Historik Sveriges erfarenhet
Läs merKarolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Läs merPosttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning
Läs merVarför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016
Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,
Läs merBUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik
BUP PTSD-mottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik PTSD vad är det? Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en diagnos som vi kan få efter att ha varit med om allvarliga och/eller
Läs merTrauma och psykisk sjukdom
Trauma och psykisk sjukdom -vad ser vi, vad missar vi och varför? Mikaela Lindström Leg. psykolog Traumatisering Vad är ett trauma? Trauma är grekiska och betyder sår eller skada vid traumatisering uppstår
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs mer