Appendix #3/ en medlemstidning från Medicine Studerandes Förbund

Transkript

1 appendix #03/2014

2 LEDARE Men det fanns också handledare som fick mig att känna mig väldigt liten, såsom hen som bad mig sitta i en vrå och försöka se osynlig ut. Emma Furberg, ordförande MSF, emma.furberg@slf.se Sommaren 2014 lider i skrivande stund mot sitt slut och för läkarstudenter innebär det början på en ny termin och ett steg närmare världens roligaste yrke. Våren 2008 skrev jag högskoleprovet och i juni samma år satt jag på Hotell Björken och grillades vid Umeås intervjuantagning. Det var början på min resa; elva terminer då jag inför varje terminsstart hade införskaffat fina anteckningsböcker, och de första veckornas föreläsningsanteckningar vittnade om förhoppningar om att denna gång skulle jag strukturera bättre. Veckorna gick och terminerna utmynnade så småningom i tentaperioder -aldrig hade det varit så skinande blankt i köket- men strukturen i övrigt hade vid det laget resignerat i ett småtimmarnas kaos, med viktiga papper och överstrykningspennor utspridda över precis hela golvytan. Mellan denna struktur och detta kaos rymdes elva terminers patientmöten, kantade av goda handledare och förebilder som förklarade, visade mig och lät mig prova på- de motiverade mig att plöja genom böckerna och ta mig genom en tentaperiod till. Men det fanns också handledare som fick mig att känna mig väldigt liten, såsom hen som bad mig sitta i en vrå och försöka se osynlig ut. Läkare som gjorde mig arg, exempelvis hen som uppmanade mig och några medstudenter att ta sköterskan i halsen och slita in henne på rummet. 2008, det år jag påbörjade mina läkarstudier, kände jag mig inte ännu som en läkare. Det var jag och så var det dem; läkarna. De levde i en egen oantastlig bubbla och jag, en vanlig dödlig, hade en känsla av att precis ha fått tillträde till en värld där jag inte riktigt hörde hemma. Många av våra patienter upplever antagligen samma rubbade maktbalans när de kliver in på läkarmottagningen; de är oroliga, de är i underläge och i behov av ett empatiskt bemötande. Varför satt då mina förebilder och både utövade härskartekniker på mig, och uppmanade mig att föra traditionen vidare? Var det verkligen detta jag skulle lära mig på min läkarutbildning? Som student är det lätt att just känna sig liten, när den handledare som ska vara ens förebild fallerar. Det är viktigt att vi markerar att vi inte accepterar den typen av dålig humor eller dåligt humör, men också att vi stöttar varandra i denna rätt till en god arbetsmiljö. Som student företräds du av kårens skyddsombud i arbetsmiljöfrågor, och du kan vända dig till din kår eller ta kontakt med din kursledning om du utsätts för kränkande behandling. Appendix #3/ en medlemstidning från Medicine Studerandes Förbund MSF är en MSF är en partipolitiskt obunden organisation för läkarstudenter och är en del av Läkarförbundet. Hör av dig om du vill bidra till Appendix! Layout och ansvarig utgivare: Victoria Jansson, Redaktör appendix.msf@gmail.com Omslagsbild: Johan Wallin MSF Kansli: Milla Järvelin, Box 5610, Stockholm, milla.jarvelin@slf.se

3 Svenska Läkare mot Kärnvapen I N Från Almedalen, Foto: Per Ringquist Andreas f Tolf, ordförande i SLMK. Foto: Britt Mattsson International Physicans for the Prevention of Nuclear War (IPPNW) skapades 1980 och ett år senare grundades den nationella delen Svenska Läkare mot Kärnvapen(SLMK). Föreningen jobbar i olika plan och har bland annat tagit fram ett informationsmaterial som är riktat främst mot skolor, och startat Riksdagens nätverk mot kärnvapen, ett nätverk med alla riksdagspartier representerade. I dagsläget är SLMK Sveriges tredje största fredsorganisation. Ordförande Andreas Tolf svarar på Appendix frågor. Text: Victoria Jansson På vilket sätt är det viktigt att just läkare är emot kärnvapen? Kärnvapen är urskillningslösa massförstörelsevapen med förödande påverkan på mänskligt liv både lokalt och globalt samt utsträckt i tid över generationer. Klimatkonsekvenserna skulle också bli omfattande med förmörkelse på grund av allt sot. Vi vet att användningen av ett endast en halv procent av världens kärnvapen skulle riskera två miljarder människors liv i en global svältkatastrof till följd av jordbrukshaveri. Som läkare har vi ansvar för liv och hälsa. Prevention är att agera för att förebygga ohälsa, och att arbeta mot kärnvapen är i allra högsta grad hälsoförebyggande arbete. WHO har utsett kärnvapen till det enskilt största hotet mot mänsklig hälsa, och därför har läkare ett kraftfullt mandat i denna fråga. Inom läkarkåren finns också tradition av att ha mänsklig hälsa som det övergripande målet; vi kan därmed se bortom lokala konflikter och militära intressen. Vi värnar mänskligt liv i alla dess former oavsett nationalitet och välstånd. Varför tycker ni att man som student ska engagera sig i SLMK? I vår förening finns läkare av alla specialiteter och av alla åldrar med en stor kompetens i kärnvapenfrågan samt internationellt freds- och nedrustningsarbete. Vi gör skillnad i kärnvapenfrågan och är ett kunskapscentrum i Sverige och i viss mån även internationellt. Jag började själv som student i föreningen på läkarprogrammets första termin. De läkare jag arbetat med i SLMK har varit viktiga förebilder i min yrkesidentitet och för det bredare samhällsengagemang som läkarrollen kan innebära. Hur kan man som läkarstudent jobba aktivt mot kärnvapen? Som student är man välkommen att vara med och arbeta på alla nivåer, delta i internationella konferenser och delegationer, lära känna läkare både i Sverige och runt hela jorden. Det kan också handla om att bedriva studiecirkel om kärnvapen, föra dialog med svenska och utländska politiker och diplomater, skriva debattartiklar, arrangera aktioner med mera. Möjligheterna är stora och har man en bra idé finns inga hinder för att genomföra den. Man behöver inte kunna mycket om kärnvapen när man börjar engagera sig, det räcker med den basala förståelsen att kärnvapen är idioti som måste avskaffas, innan de avskaffar oss. T E R V J U appendix 03/2014 3

4 Riksdagspartier svarar på Det drar ihop sig till riksdagsvalet 2014 ett viktigt val på många sätt. Oavsett om man väljer att rösta den 14e september eller inte, så har man som läkarstudent antagligen intresse av att få veta var partierna står i frågor som gäller vår studietid och vårt kommande yrkesliv. Vad är det egentligen de olika riksdagspartierna representerar? Text:Kristin Kähäri Malmqvist Bör läkarutbildningen decentraliseras mer? Hur klarar man isåfall av att kvalitetssäkra utbildningen? Folkpartiet Svar: Det viktiga är att man under utbildningen träffar så många patienter som möjligt. Därför är det viktigt att pröva decentralisering, men den måste utvärderas fortlöpande så att man inte utsätter studenter för dålig kvalitet. Kvalitetssäkringen måste Högskoleverket, Socialstyrelsen, och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ta sig an. Också Vårdanalys och Riksrevisionen kan komma in i bilden. Moderaterna Svar: Moderaterna och Alliansen anser att det är viktigt med regionala högskolor som kan försörja sin respektive region med skickliga läkare. En fortsatt decentralisering ska emellertid bara genomföras under förutsättning att kvaliteten på utbildningen kan bibehållas. Regeringen har inrättat ett särskilt kvalitetsgranskningssystem som Universitetskanslersämbetet ansvarar för. Miljöpariet Svar: Kvalitetssäkringen är väldigt central. Jag kan förstå decentraliseringen i viss mån, för de sjukhus som inte är universitetssjukhus har inte någon direktanknytning till forskningen annars. Samtidigt får det inte bli så spritt att man missar kvaliteten, då har man gått för långt. Vänsterpartiet Svar: Erfarenheten av att förlägga läkarutbildning till fler ställen är bland annat att några stannat kvar där man annars haft svårare att rekrytera, vilket är viktigt och positivt för att bemanna sjukvården i hela landet. Men det behöver inte handla om att starta fler utbildningar i sig utan om att förlägga delar av utbildningen på fler orter. De skall ställas samma kvalitetskrav på utbildningen när man t.ex. utlokaliserar till Östersund som när utbildningen sker i Umeå. Socialdemokraterna Svar: Man kan inte bara säga att man decentraliserar generellt, utan det är ett arbete man bedriver ihop med universiteten. Det innebär också att man måste ha den kompetensen, att man har en professur och så vidare som gör att man klarar kunskapskraven. Det är ett oroligt viktigt arbete att alltid ha igång för alla utbildningar; att utveckla kunskapen och se till att man klarar kunskapskraven. Det är vad man har rätt att kräva som student men det är också vad vi som samhället kräver för att kunna se till att de som tar examen gör det med tillräckliga kunskaper. Sverigedemokraterna Svar: Nej, det är just kvalitetssäkringen som kan bli ett problem då. Centerpartiet Svar: Här är Umeå och norra sjukvårdsregionen föregångare; de har gått långt i att decentralisera sin läkarutbildning och det görs väldigt noggranna uppföljningar av den. Det jag har fått höra är att man då snarare får en bättre kvalitet vad det gäller de kliniska momenten i läkarutbildningen, som ju är väldigt viktiga. Det är en väldigt intressant väg att gå vidare på, framför allt då vi har ökat antalet utbildningsplatser kraftigt på läkarutbildningen. Om man då inte använder hela den utbildningskapacitet som finns inom svensk hälso-och sjukvård, riskeras en försämring av den kliniska kvaliteten. Sedan ser jag också en annan stor fördel med den decentraliserade läkarutbildningen; det höjer kvaliteten på svensk sjukvård. Så det finns flera viktiga anledningar till att göra det här; att sprida läkare över landet, se till att vi kan ha en hög klinisk nivå i utbildningen men också att höja den teoretiska standarden i svensk hälso-och sjukvård. Kristdemokraterna Svar: Det är viktigt att det finns en bra samverkan mellan landsting/regioner och lärosäten så att utbildningarna utformas efter vårdens behov. Kristdemokraterna vill se ett ökat statligt ansvar. Kristdemokraterna Anders Andersson Foto: Lennart Molin Dessa ledamoter har svarat: Centerpartiet Anders W. Jonsson Foto: Patrick Trägårdh Moderaterna Filippa Reinfeldt Foto: Jonna Thomasson Socialdemokraterna Lena Hallengren Foto: Mattias Vepsä 4

5 läkarstudentens frågor Vad kan man göra för att öka tillgängligheten till AT? Finns det till exempel några politiska förslag för att förkorta väntetiden till AT? Folkpartiet Svar: Det är ett ansvar för Sveriges kommuner och landsting att få fason på det här, för det är orimligt med de här väntetiderna. Landstingen måste kunna samordnas på ett mycket bättre sätt än vad som är fallet idag. Problemet är att statens ansvar ligger på den tidigare delen av utbildningen. Socialdemokraterna Svar: Vi har inte nationellt sett en plan för det, men det är inte så att vi har några planer på att ha färre platser i alla fall. Ska man ha en bra utbildning så är vår uppfattning att man måste man ha med AT-tjänstgöringen, så ett samarbete mellan landsting och universitet som möjliggör AT-tjänstgöring står vi bakom. Jag vet att olika landsting funderar mycket på hur de ska kunna bidra och hur de ska kunna locka dit läkarstudenter både efter och under utbildningen, men det är ju inte så att läkarutbildningen läggs ut i landet enkelt. Det är viktigt att göra det på ett sätt som gör att man klarar kunskapskraven. Kristdemokraterna Svar: Ett sätt skulle kunna vara att genomföra utredningens förslag där den kliniska prövningen tydligare finns med under utbildningens gång. I nuvarande ansvarsfördelning är det landstingen som ansvarar för sin personalförsörjning. Miljöpariet Agneta Luttropp Foto: Fredrik Hjerling Moderaterna Svar: AT-utbildningen är en nyckel för att få läkare till alla delar av Sverige. God samverkan mellan universitet och högskolor som anordnar läkarutbildningen och Sveriges sjukhus är avgörande för att förbättra tillgängligheten till AT. Vänsterpartiet Svar: Eftersom den privatdrivna vården ökar så måste kraven skärpas på att möjlighet till AT ges även i den privat utförda hälso- och sjukvården. Stockholm som är det mest privatiserade länet i Sverige bidrar långt mindre än vad de borde. En annan del är sjuksköterskebristen, som på t.ex. Karolinska sjukhuset har resulterat i stängda vårdplatser, vilket i sin tur också resulterat i nerdragning av AT samt även tillgång på handledare. Där behöver vi både höja löner för sjuksköterskekollektivet och förbättra arbetsvillkoren. Det är absurt att akutsjukvården i dag har de största bemanningsproblemen. Problemet finns inte bara i Stockholm utan i flera landsting. Experimentet med långtgående privatisering har fått gå före att det ställts tydliga krav i avtalen på de privata utförarna i denna fråga. Sverigedemokraterna Per Ramhorn Foto: Sverigedemokraterna Folkpartiet Barbro Westerholm Foto: Peter Knutson Centerpartiet Svar: Enligt Socialstyrelsen är tillgängligheten god nationellt sett. Köerna är väldigt långa på universitetsorterna men betydligt mindre på andra ställen i landet, vilket är ett viktigt styrinstrument för att få ut unga läkare från universitetsorterna. Sverigedemokraterna Svar: Det är ett enormt problem inte minst då konkurrensen för AT inte endast består av svenska läkarstudenter. För att förkorta köerna behöver landstingen ta ett större ansvar och inrätta fler platser. Miljöpartiet Svar: Det är väl egentligen att väldigt många vill till just universitetssjukhusen som är det stora problemet, men om man ser hela landet som en möjlighet så är inte tillgången lika dålig. AT-tjänstgöringen är jätteviktig. Jag tycker inte att köer är bra, men jag kan inte heller säga att jag har något recept mer än att de läkarstuderande får se att det finns annat än universitetssjukhus. En önskemodell skulle vara att man kunde dela upp sin AT, så att man får både de stora sjukhusen men också de mindre sjukhusen. Vänsterpartiet Eva Olofsson Foto: Sveriges riksdag Partierna har kontaktats via mail och telefon, och frågorna har ställts vid telefonintervju eller via mail. Ledamöterna som har svarat på frågorna har valts ut av respektive parti. Utöver de nuvarande riksdagspartierna har även Feministiskt Initiativ kontaktats, utan framgång. Bör antalet platser på läkarprogrammet öka? Ska den privata sjukvården utökas eller begränsas? Svar på dessa frågor och andra från intervjuerna finns på hemsidan: appendix 03/2014 5

6 Läkarförbundet upprepar undersökning om läkarutbildningens kvalitet Under hösten kommer Läkarförbundet att skicka ut en enkät om läkarutbildningens kvalitet till alla som tagit svensk läkarexamen under höstterminen 2013 och vårterminen Det är andra året i rad som förbundet genomför denna enkätundersökning. Undersökningen tittar på hur goda förutsättningar de nyutbildade läkarna anser att utbildningen gett dem att arbeta som läkare, exempelvis när det gäller att diagnosticera och behandla vanligt förekommande och akuta tillstånd, att utföra preventivt hälsovårdsarbete och att samarbeta med andra yrkesgrupper. Det finns också frågor om kvaliteten på den kliniska handledningen och på kunskapskontrollerna under utbildningen. Genom att undersökningen genomförs regelbundet blir det möjligt att följa förändringar över tid, samt göra jämförelser av resultaten mellan åren och mellan de olika lärosätena. Förra årets enkät visade att över 90 procent av de som tog examen under HT 2012 och VT 2013 ansåg att läkarutbildningen har gett goda förutsättningar för att arbeta som läkare. På många områden fanns det mycket små skillnader mellan de olika lärosätena, exempelvis på frågan om att diagnosticera och behandla vanligt förekommande tillstånd. När det gällde att hantera akuta livshotande tillstånd, att genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete samt frågor kopplade till forskning fanns dock intressanta skillnader mellan lärosätena. Det fanns också områden som stämmer till eftertanke, exempelvis gällande kvaliteten på den kliniska handledningen. Den nationella utvärderingen av högre utbildning har idag starkt fokus på granskning av examensarbeten. Läkarförbundet tycker dock att de tidigare studenternas åsikter och värdering av sin utbildning utgör en viktig källa till information om utbildningens kvalitet. Resultaten från förra årets enkät finns att läsa på under rubriken Utbildning. Anna-Clara Olsson och Jeanette Reinbrand Utredare, Sveriges läkarförbund AT-mässan i din stad! Umeå Tisdag 9/9 Tid: 17-19:30 Plats: Bergasalen på NUS Kontakt: Emma Carlsson emma.carlsson.hagen@hotmail.com Stockholm Torsdag 10/9 Tid: 17-19:30 Plats: Karolinska Institutet campus Solna, Berzeliuslaboratoriet, stora skrivsal Kontakt: athena.adeli@msfstockholm.se Uppsala Onsdag 10/9 Tid: 17-19:30 Plats: Von kraemers allé 1 i Uppsala Kontakt: Maria Thilén atmassanuppsala@gmail.com Göteborg Tisdag 16/9 Tid:18-20:30 Plats: Medicinaregatan 13 Kontakt: Yao Xiao yao.xiao@msfgoteborg.se Malmö Onsdag 17/9 Tid: 18 20:30 Plats CRC SUS Jan Waldenströms gata 35, Malmö (fd ingång 72). Kontakt: Shaian Zolfaghari at@msfskane.se Linköping Torsdag 18/9 Tid: 17-19:30 Plats: Berzeliussalen och cellskapet Kontakt: frida.bostroem@gmail.com 6

7 Yrkeskvalifikationsdirektivet Yrkeskvalifikationsdirektivet gäller sedan 2005 och syftar till att underlätta den fria rörligheten för personer som vill utöva sitt yrke inom andra medlemsstater inom EU. Direktiven fastställer minimikrav för olika utbildningar samt vilka utbildnings- och kompetensbevis från respektive land som ska godkännas. Yrkeskvalifikationsdirektivet gäller för flera olika yrken, och läkarna tillhör en av de yrkesgrupper som i störst utsträckning utnyttjar direktivet för verksamhet inom annan medlemsstat. För att kunna arbeta i ett annat EU-land än där man studerat och fått godkänd legitimation måste generellt den mottagande medlemsstatens myndigheter också utfärda en legitimation till läkaren i det mottagande landet. Direktivet ålägger varje medlemsstat en skyldighet att på egen begäran tillåta den läkare som blivit legitimerad i en annan medlemsstat legitimation att utöva läkaryrket även i den egna medlemsstaten. Legitimationen skall utfärdas inom 3 månader efter att den sökande presenterat tillräcklig dokumentation, och medlemsstaten får inte ställa särskilda villkor för erkännandet av legitimationen (exempelvis kunskaper om hälso- och sjukvårdens lagstiftning). Det är enligt direktivet den mottagande medlemsstaten som ska förse den sökande med information om gällande nationell lagstiftning. I direktivet stipuleras även en miniminivå för utbildning inom de specialiteter som faller under direktivet och om den sökande inte uppfyller minimikravet kan viss ytterligare tjänstgöring krävas för godkännande. Direktivet möjliggör också AT-tjänstgöring i andra EU-länder än i det land där läkaren studerat. I Sverige krävs också beslut från Socialstyrelsen för att få fullgöra AT i Sverige, med undantag för de som studerat medicin i ett nordiskt land. Specialistkompetensbevis inom anmälda specialiteter skall godkännas i övriga medlemsstater förutsatt att specialiteten i fråga är erkänd inom det mottagande landet, och Sverige har anmält 39 av sina 52 specialiteter. För svenskar som avser arbeta inom annan EU-medlemsstat utfärdar Socialstyrelsen intyg över avlagd läkarexamen och fullgjord AT. Sedan 2010 har en utvärdering av yrkeskvalifikationsdirektivet pågått och utmynnat i ett moderniserat yrkeskvalifikationsdirektiv som ska träda i kraft senast i januari Enligt ändringsdirektivet ska en läkarutbildning omfatta minst 5 år eller motsvarande antal ECTS-poäng, och innehålla minst 5500 timmar praktisk och teoretisk undervisning vid, eller under tillsyn av, ett universitet. Den svenska läkarutbildningen uppfyller med sina 5,5 år och 8800 timmar kraven med råge. Ändringsdirektivet ställer också högre krav på vad fortbildning bör innehålla och medlemsländerna är skyldiga att rapportera vilka åtgärder de vidtagit med anledning av detta. I Sverige är den egna lagstiftningen kring fortbildning svag och läkarförbundet har tillsammans med Vårdförbundet, Sveriges farmaceuter och Sveriges tandläkarförbund författat en skrivelse till utbildningsdepartementet där en tydligare struktur för fortbildning efterfrågas. Ändringsdirektivet syftar också till en smidigare erkännandeprocess genom införandet av ett europeiskt yrkeskort som ska korta handläggningstider för den som arbetar tillfälligt i ett annat EU-land. Patientsäkerheten ska också öka genom införandet av varningsmekanismer och möjligheten att utföra språkkontroll. Emma Furberg Förbundsordförande Medicine Studerandes Förbund Emma Furberg träffar Anna Maria Corazza Bildt, en av de politiker som arbetat med yrkeskvalifikationsdirektivet i EU-parlamentet. appendix 03/2014 7

8 #MinUtbildningDittLiv MSF på plats i Almedalen Med likadana tröjor och hashtaggen MinUtbildningDittLiv intog delar av förbundsstyrelsen Almedalen och twitterflödet. Text: Tora Borén, Foto: Teodor Svedung Wettervik #Fotbollsseger Frida från förbundsstyrelsen var med och spelade, hon alternerade mellan höger respektive vänster back. I laget från Läkarförbundet fanns en härlig blandning av läkarstudenter, underläkare samt professorer. Även om laget var ihopsatt just för detta tillfälle så var det ingen motståndare som fick någon promenadseger när de mötte på läkarlaget. AT: gott, något ansträngd och svettig Lokalstatus fot/tå: Nagelavlossning. Hematom. #Seminariet Seminariet Planera dagens läkarförsörjning för morgondagens vård inleddes av moderatorn för seminariet Jonas Ålebring från SYLF. Seminariet anordnades av MSF i samarbete med SYLF. Han poängterade hur läkarutbildningens uppbyggnad och fortsättningen mot AT och ST inte är optimal. Tiden det tar från nybakad läkarstudent med en The Cell som huvudkudde fram till en färdig specialist i invärtesmedicin som själv kan handlägga sina patienter blir onödigt lång. Cirka 30 personer lyssnade sedan på en debatt om hur läkarprogrammet och tillgången på AT- och ST-platser skall synkroniseras för att genomströmningen skall bli så hög som möjligt. MSF var här noga med att påpeka att en utbyggnad av läkarprogrammet riskerar att sänka kvalitén på utbildningen. Att fler än två studenter ska följa med varje handledare är inte gångbart om Sverige ska ha en läkarutbildning i världsklass. Möjligheten att kunna vara stationerad på en mindre ort men ha en välförankrad kontakt med en universitetsort och därmed möjlighet att bedriva forskning var exempel på ett förbättringsförslag som lyftes från publiken. #Snackisen Under ett avsnitt av Dagens Medicins frukost-tv * fick vi veta en hel del om utredningen av läkarutbildningen. Med i panelen var nämligen statssekreteraren Peter Horneth som arbetar på utbildningsdepartementet. När det från MSF påpekades att utredningen blivit liggandes så fick vi faktiskt ett svar på varför. Tydligen så beror detta bland annat på att det i och med ett införande av ett sexårigt läkarprogram, så som utredningen föreslår, skulle bli en brist på de läkare som idag bemannar landets akutmottagningar. Den patient som söker vården akut finner nämligen oftast en ATläkare eller en läkare som ännu ej påbörjat sin AT. #Favoriterna Självklart kan vi som deltog i Almedalen inte säga annat än att vårt seminarium var en favorit. Men två andra seminarier blev också våra favoriter. Det första från Boston Counsulting Group, Värdebaserad vård. Så som det också påpekades från publiken under seminariet så är detta något som vi som agerar i en vårdmiljö mer eller mindre arbetar efter. Att det bästa för patienten sätts först och att kostnader inte skall styra. Men att diskutera detta var mycket intressant ur ett studentperspektiv då detta berör vår framtida arbetsplats. Det andra favoritseminariet var det som handlade om E-tjänster. ALMEDALEN I SIFFROR Antalet Dagar med regn 3 Twitterinlägg 141 Gratismackor 32 Seminarium 41 Mingel 14 FS-ledamöter uppe på (!) DJ-båset under DJ-Battle 1 den här personen känner jag igen 56 gratis koppar kaffe i SACO-huset 69 Ställen med gratiskaffe 97 Ställen som serverade te 2 promenerade mil 20 Förbundsstyrelseledamöter som var med i Almedalen: Teodor Svedung Wettervik, Frida Kareliusson, Maria Valeur och Tora Borén * Repris från Dagens Medicins frukost-tv finns på: 86

9 MSF sedan sist Hur Pride är du på jobbet? Under årets Pridevecka fanns representanter från Läkarförbundet, FHL, SYLF och MSF på plats. I samarbete med SACO ställde vi den mycket viktiga frågan Kan du vara dig själv på jobbet?. Att kunna vara dig själv på jobbet innebär att oavsett var och vilka man arbetar med, skall du alltid kunna vara dig själv och uttrycka dina tankar och känslor öppet utan risken att mötas av motstånd eller påhopp. Man skall kunna vara trygg i den könstillhörighet, sexuella läggning och etniska bakgrund man har. I Saco tältet, under Pride, fick alla möjligheten att svara på frågan genom att lägga en grön boll för alltid, orange för ibland, gul för aldrig. Alltid fick flest bollar men för dem som lagt en boll i orange eller gult måste vi göra en skillnad för, så att de snart kan byta den mot en grön. Det gäller att snabbt kunna fånga upp och agera ifall det är någon eller några medarbetare blir kränkta eller på annat sätt hämmade i att kunna uttrycka sig och vara sig själv. Det är alla i vårdteamet, tillsammans, som lägger ribban och drar gränsen för vad som är ett bra förhållningssätt och inte. Det är inte bara gentemot patienter och deras anhöriga som varje person i vårdteamet måste tillämpa respekt och värdigt bemötande, utan även gentemot varandra! Seminariet som hölls i samarbete mellan SLF, FHL och SYLF, handlade om HBT-Läkarens situation på jobbet och hur vi kan förbättra situationen. Vi deltog i Prideparaden under bannern Läkare på Pride. Sven Grützmeier, Ordförande för Föreningen för Homosexuella Läkare (FHL) berättade att de är den tredje mest uppskattade vagnen under paraden efter Stolta Föräldrar, vilket klart märktes under paraden. Efter att ha deltagit under Stockholm Pride och varit med och gått i paraden, känner man att det idag finns mycket acceptans, respekt och förståelse, men att vi fortfarande har en bra bit kvar. Be you, be proud, always! På plats för MSF och SLF under Stockholm Pride: Maria Forssén, Ordförande MSF Utland Andreas Abrahamsson, vice Ordförande MSF Umeå ÖREBRO Kontakt: Ordförande: Julia Grahn SKÅNE Kontakt: Ordförande: Karin Lind STOCKHOLM Kontakt: Facebook: MSF Stockholm Ordförande: Alexander Fletcher Sandersjöö LINKÖPING Kontakt: Ordförande: Maria Einarsson UPPSALA Kontakt: Ordförande: Lisa Blixt UMEÅ Kontakt: Ordförande: Gabriel Fuchs GÖTEBORG Kontakt: Ordförande: Teodor Svedung Wettervik UTLAND MSF Utland Kontakt: Ordförande: Maria Forssén appendix 03/2014 9