Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation"

Transkript

1 Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation

2 Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning tillsammans med en av museets pedagoger eller arbeta med den på egen hand. På museets webbplats, nationalmuseum.se/skola, finns gott om material att använda såväl i klassrummet och på förskolan som före, under och efter ett besök på museet. Materialet är åldersanpassat och kompletterar på olika sätt skolans kurs- och läroplaner. Det finns flera olika teman att välja bland. Varje handledning innehåller bilder, fakta, övningar och praktiska tips för dig som är lärare. I det här häftet får du ett exempel. Fler handledningar finns att läsa och ladda ner på nationalmuseum.se/skola.

3 Om bildförståelse och visuell kommunikation Det är först när vi får svårigheter att förstå en äldre bild som vi inser hur präglade vi är av vår egen tids bildkonventioner. I vår vardag möter vi tusentals bilder från olika medier. De flesta ingår i den västerländska bildtraditionen och är fyllda av kulturella koder och budskap. Vi behöver därför lära oss att analysera och därmed avkoda olika typer av bilder. Utifrån Nationalmuseums unika samlingar kan vi visa på paralleller mellan "nu" och "då" och se hur mening konstrueras i vår visuella kultur. Betraktandet är en del av en meningsskapande process och det är därför viktigt att diskutera hur det förflutna kan vara en del av det närvarande. På så sätt kan elevernas förståelse av den egna samtiden fördjupas. Syfte Fokus är på bildförståelse, identitet och kroppsspråk. Meningen är att ge både lärare och elever visuella redskap som kan hjälpa dem att nå ett mer kritiskt bild- och formseende. Det är viktigt att sätta betraktaren i centrum, hur den personliga erfarenheten/historien och faktorer som genus, sexualitet, sociokulturell bakgrund, ålder och etnicitet påverkar hur vi uppfattar bilder. Även konstnärer är betraktare och påverkade av sin tids bildkonventioner. Både gamla och nya konstverk och massproducerade bilder analyseras. Metod Lärare och elever gör tillsammans övningarna NÓR. Bildanalyser, rollspel och praktiska uppgifter varvas i en fortlöpande process som tar ca NOM minuter. Material Mobiltelefoner och/eller digitalkameror, dator och projektor. Material till collage, så som tidningar och tidskrifter, foton, sax, lim, kartong eller stora pappersark. N

4 Giuseppe Arcimboldo ( ), Advokaten, Ulrich Zasius, 1566 För läraren: Blicken och det ömsesidiga igenkännandet Vi har valt att börja övningarna om bildförståelse med en målning som vid första anblicken ser lätt ut att analysera men som sedan visar sig vara svår att avkoda/tyda. Be därför eleverna att tillsammans (hela gruppen) diskutera porträttet av Advokaten. Låt dem ge en detaljerad beskrivning. Vad är det första de ser? Mannens näsa, kinder (ett kycklinglår, mun (fiskmun) och haka (fiskstjärt). Vad är hans öga konstruerat av? Kan alla verkligen se att hans näsa är sammansatt av en liten fågelunge vars huvud är mannens öga och vars vingar är hans ögonbryn. Se övning 1. Till att börja med kommer de då att sannolikt försöka se och beskriva figuren som en människogestalt, trots att den ju är sammansatt av djur och olika slags föremål. Det kan bero på att vi lär oss att avkoda ansikten mycket tidigt i livet. Blicken och mötet med ett annat ansikte är grundläggande för vår förmåga att tolka verkligheten. Relationspsykologer menar att strävan efter kontakt utgör människans främsta drivkraft. Det lilla barnet föds med en förmåga och önskan att relatera till omvärlden. Betraktandet är en viktig del i denna process, där vi aktivt engagerar oss och skapar oss själva i samspel med andra. Detta är en del av en meningsskapande process där bild- och formseende ingår. Barnet använder det egna bildskapandet som ett av många språk för att tolka och förstå omvärlden. Det är därför viktigt att ni som lärare inte behandlar skolbarn som miniatyrkonstnärer. De ska istället uppmuntras att använda hela sin fantasi och lära sig hantera olika visuella redskap under sin skoltid. Övning 1 Beskriv bilden. Vad föreställer den? Titta noga på ansiktet. Av vad är det uppbyggt? Beskriv figurens ansiktsuttryck och blick. Titta på kroppen. Av vad är den konstruerad? Vad får ni för intryck av den här figuren? Det är viktigt att eleverna lyssnar på varandras olika iakttagelser och reflektioner. Diskutera varför vi upplever figuren som ett ansikte, trots att det är sammansatt av så vitt skilda föremål. O

5 Jan Massys ( ), Venus eller Flora, 1648 Julius Kronberg ( ), Jaktnymf och fauner, 1875 Eva Saro (1957 ), Mediacollage, 2004 För läraren: Genusperspektiv och "den manliga blicken" Syftet med övningen är att diskutera hur bilder inte bara är en del av en ideologi, utan att de också skapar den. Läs först följande text och be sedan dina elever att tillsammans analysera bilderna ovan. Det är viktigt att jämföra och visa de tre bilderna intill varandra. I Julius Kronbergs målning från NUMMJtalet skolas nämligen betraktaren, genom att följa faunernas exempel, att se på den nakna "Jaktnymfen utifrån en heterosexuell voyeristisk blick. En jämförelse mellan den vilande nymfen och Jan Massys Venus Cythereia från NRMMJtalet visar trots att poserande kvinnor är en del av den västerländska bildtraditionen att Kronbergs nymf är målad utifrån ett mer passivt och objektifierande betraktelsesätt. Eva Saros collage visar att vi idag har ett ännu mer sexualiserat perspektiv i vår visuella kultur. Nuförtiden skildras också män som sexobjekt, medan kvinnors kroppar styckas upp och presenteras som kommersiella varor, utifrån en "penetrerande blick. Med hjälp av nutida massmediabilder kan vi se hur bildkonventioner och stereotyper har konstruerats och hur reklamens och konsumismens bildspråk inverkar på hur vi kodar kön. Det är viktigt att tala om könsroller och normer för att inte hamna i dikotomin manligt/kvinnligt. Den manliga normen har varit förhärskande när det gäller hur män och kvinnor har framställts i konsten. Under historiens gång har synen på kön och genus, socialt kön, varit föränderlig. Normerna är ständigt närvarande men vi går inte omkring och är en norm utan vi förhåller oss jämnt till dem. Den position vi intar i förhållande till normerna är beroende av många faktorer och sambanden dem emellan. Klass, sexualitet och etnicitet påverkar, men också ålder, geografi och nationalitet. P

6 Mytologiska och historiska motiv med nakna poserande kvinnofigurer förekommer ofta inom den västerländska bildkonsten sedan NQMMJtalet. Den manliga normen har präglat bilden av kvinnan. Hon framställs som ett skönt objekt för betraktelse. Därmed uppstår ett perspektiv där den manliga blicken och kvinnlighet står för olika positioner. Betraktaren av bilderna tilldelas därmed ofrivilligt den heterosexuella manliga blickens position som ett aktivt iakttagande subjekt: subjekt/objekt iaktta/bli sedd aktivitet/passivitet Men det finns en avgörande skillnad mellan de bilder som målats före och efter NUMM-talet. Bilderna har en intimare karaktär under den första perioden. Verken hängdes i furstens privata rum. De skildrade ofta en mätress i mytologisk förklädnad, som i Jan Massys Venus eller Flora från NRSN. Men perspektivet handlar här mera om rätten att äga och betrakta kvinnan än om sexuell lust. På NUMM-talet flyttades naketmåleriet ut i det offentliga rummet. Kvinnan blev nu ett tecken för det sexuella begäret. Perspektivet i bilderna förändrades och positionerna blev: voyeurens/exhibitionistens I slutet på NUMM-talet sker därmed i västerlandet en förskjutning i mansnormen, från patriarkatets till manssamhällets blick. Då bröts patriarkatets anspråk på givandet och ägandet av liv. Den livgivande fadern förändras till sexualdriftens mansroll, från liv till lust. I vår del av världen övergick patriarkatet gradvis i ett manssamhälle. Övning 2 Låt eleverna arbeta med följande bildanalysfrågor till Jaktnymf med fauner, i grupper om O och O eller P och P. Det är viktigt att göra en analys av bildernas komposition för att förstå hur vi tränas att avkoda bilder på ett visst sätt: Beskriv bilden. Vad föreställer den? Titta på den nakna kvinnans kropp. Var i bilden är hon placerad? Hur ligger hon? Hur tolkar ni hennes ställning/pose? Hur är hon målad? Beskriv ljuset, färgerna och miljön omkring henne. Kan ni hitta symbolen för den frånvarande jägaren? Nymfen är en bland flera av hans jakt troféer, vilka? Högst upp till vänster i bild syns två fauner. Vad gör de? Hur tolkar ni deras ansiktsuttryck. Vad har de för funktion? Varför har konstnären tagit med dem tror ni? Vad är syftet med målningen? Vad väcker den för associationer, tankar, känslor hos er? Q

7 Jämför Jaktnymfen med Jan Massys målning Venus och Eva Saros reklamcollage. Arbeta tillsammans i helklass eller i mindre grupper: Beskriv bilderna av Venus och Eva Saros reklamcollage. Diskutera likheter och skillnader i hur kvinnorna på dessa tre bilder är framställda. Titta på, jämför och diskutera till exempel: Ansiktsuttryck. Hur kropparna är framställda. Kroppsspråk/poser. Miljöer (var är kvinnorna avbildade, hur påverkar det tolkningen av verket?) Blickar (jämför både blickar inom målningarna, vem tittar på vem eller vad, och vår blick som betraktare av konstverket, fundera till exempel på om spelar det någon roll vem (man/kvinna/ung/gammal/heterosexuell/homosexuell etc.) som betraktar bilderna. Diskutera objektifieringen av kvinnokroppen och den manliga blickens betydelse för den västerländska traditionen. Ta hjälp av följande frågor: Om vi bytte ut kvinnorna i de här bilderna mot män, skulle det förändra er uppfattning/ tolkning av bilderna? I så fall på vilket sätt? Vad beror det på tror ni? Finns det likheter respektive skillnader mellan hur man framställde nakna kvinnokroppar på NRMMJtalet, NUMMJtalet och i dag? Vad beror de på i så fall tror ni? Jämför med porrbildstraditionen och diskutera utifrån vems perspektiv den typen av bilder är konstruerade Hur skulle man istället kunna konstruera en bild som inte förvandlade kvinnan till ett passivt objekt utan som bejakade hennes egen sexualitet? R

8 För läraren: Porträtt Idag tar vi ny teknik till hjälp för att relatera till omvärlden. När dina elever arbetar med bildförståelse är det viktigt att poängtera att de ska göra det i samspel med andra. Många brukar ta foton av kompisarna med sina mobiltelefoner, och delar sedan med sig genom att sms:a dem till andra vänner eller lägga ut dem på nätet, på Facebook till exempel. Blicken och mötet med ett annat ansikte är som redan nämnts grundläggande för vår förmåga att tolka verkligheten. Strävan efter kontakt, förmågan att knyta an till andra, utgör människans främsta drivkraft. Betraktandet är en viktig del i denna process, där vi aktivt engagerar oss och skapar oss själva i samspel med andra. Låt dina elever därför ta foton av varandra och diskutera dem efteråt. Övning 3 Dela upp eleverna i grupper om Q eller R. Låt dem pröva att ta en vanlig kompisbild, en poserad bild (för vems blick?), en dokumentär bild och om möjligt en bild i smyg. Samla sedan grupperna och diskutera vilka bilder de tycker bäst om och varför de vill visa dem för andra? Ur vilket könsperspektiv är de tagna? Vad berättar bilderna? I mötet med andra kan gruppdiskussioner bidra till en mängd olika berikande betraktelsesätt, förutsatt att du som lärare intar rollen som moderator och aktivt stimulerar dina elever till dialog. S

9 Alexander Roslin, Brukspatron John Jennings med bror och svägerska, 1769 För läraren: Genus och rollspel I det här grupporträttet blir vi inbjudna till NTMMJtalets androgyna rollspel. Brukspatron John Jennings själv sitter längst fram i röd sammetsdräkt och visar stolt upp sina släktingar med en yvig gest det är som en slags teater. Hans svägerska, pianisten Jeanne Elises, raka hållning, och de båda brödernas eleganta gester berättar hur vår kropp och våra rörelsemönster också formas av tiden vi lever i. Under NTMMJtalet var det korsetter, olika ceremoniella ritualer och obligatoriska övningar i balett vid hovet. Sådana övningar var gemensamma för män och kvinnor och präglade kropparnas rörelsemönster. Rollspel och maskerad var något som fascinerade NTMM-talets överklass. Det som vi idag ser som den kvinnliga normen, som "femininitet", var på NTMMJtalet ett ideal för både män och kvinnor. De var sminkade, bar pudrade peruker och rikligt broderade kläder. Det finns stora likheter mellan vår tids fokusering på ytan och NTMMJtalets elitkultur som var präglad av lyx och konsumtion. Detta aristokratiska skönhetsideal som i vår tid uppfattas som androgynt och könsöverskridande, har sina rötter i den europeiska hovkulturen. De var ett uttryck för en form av social koreografi som strävade efter att balansera kropp, rörelseuttryck och dräkt till en perfekt bild. Grace och skönhet var lika mycket en manlig kvalitet. Det som idag uppfattas som den kvinnliga klassiska balettdansösens kroppsspråk härstammar från den franska hovkulturen, i synnerhet Ludvig XIV:s egen iscensättning av kungarollen. Det är först under NUMMJtalet vi får en total åtskillnad mellan könsnormerna, när männen hänvisas till det offentliga och kvinnorna till det privata rummet. I mötet med Roslins porträtt från NTMMJtalet får vi syn på hur präglade vi är av vår egen tids könsnormer och heteronormativitet, och inser att konventionerna är i ständig förändring. Övning 4 Titta tillsammans på Roslins porträtt av familjen Jennings. Uppmana eleverna att härma kroppsspråket hos figurerna i Alexander Roslins bild. Be dem att hålla händerna som figurerna gör visst är det ovant för att inte säga svårt det kräver övning! På vilket sätt brukar eleverna själva sitta och röra sig? Låt dem använda en digitalkamera som hjälpredskap i rollspelandet fördjupa bild- T

10 analysen genom att förstå genom att göra metoden. De kan då uppleva skillnaden mellan hur det bokstavligen känns i kroppen när man intar en särskild position jämfört med när den enbart kan ses utifrån. Dela upp eleverna i grupper om T eller U. Välj ut tre personer i varje grupp som skall försöka härma kroppsspråket hos figurerna i bilden. Det är viktigt att eleverna leker med olika könsroller, kanske om möjligt även prövar på crossdressing. Låt de andra i gruppen vara regissörer och se till att posen/kroppsspråket blir så likt som möjligt. Använd en digitalkamera som hjälpredskap i rollspelandet pröva olika poser och diskutera med utgångspunkt från kamerabilden vad som blir bäst. Gör en nutida version av samma målning och ta ett jämförande foto. Diskutera sedan tillsammans hur föränderliga genusnormerna har varit genom historien. Jämför sedan fotona från övning O och P med Roslins porträtt. Titta på kroppsspråk, kläder och smink. Vad har de för funktion? Finns det några likheter mellan dagens manlighets respektive kvinnlighetsideal och det/de som framställs i de äldre bilderna? NTMMJtalets elit var modefixerade, frossade i exklusiv mat och älskade rollspel känns det igen? Vad skulle ni beskriva som lyxkonsumtion idag? U

11 Eva Saro (1957 ),Media Modell V Skin Fiction Media Modell X Wrinkles Make the Man/Rynkorna gör mannen För läraren: Collage ett nyttigt redskap för att skärpa bildseendet Genom att titta på nutida massmedia bilder kan vi skapa medvetenhet om hur bildkonventioner och stereotyper konstrueras, och om hur de påverkar vår tolkning. Därmed får vi en bättre förståelse för reklamens och konsumismens bildspråk och dess inverkan på hur vi kodar kön. Om vi betraktar förebilderna i äldre tiders konst har vi som redan sagts möjlighet att se hur genusnormerna för maskulinitet och femininitet har förändrats i den västerländska traditionen. Betrakta konstnären Eva Saros collage i bild S och T och diskutera vår tids media stereotyper som utgår från västerländska skönhetsideal trots att vi lever i en global kultur. Ett exempel är kvinnors hudfärg: jämför kosmetikaindustrins annonser för män och kvinnor. Den vita och ljusa hyn står idag för femininitet för skönhet, renhet och ungdom. Det är ett uttryck för konsumismens klonade människoideal där man bland annat genom kirurgiska ingrepp, formar och skär för att anpassa sig till tidens skönhetsstereotyper. Men idag söker reklamen också att göra mannen till ett objekt, nu skolas även män in i att bli ängsliga konsumenter på en ständigt expanderande marknad. Om vi samlar och jämför bilder kan vi sedan, som en nutida Sherlock Holmes, aktivt börja iaktta de kompositions- och värdemönster som bygger upp en bild. Medan ni håller på med att samla ihop och välja ut massproducerade bilder för att kunna studera dem, kan det vara bra att göra en djupdykning ner i det visuella budskapets många skikt. Det går lättast om vi kliver i skorna på dem som avbildas, och så noga som möjligt försöker härma deras kroppsspråk eller ansiktsuttryck. Ni kan därmed fördjupa bildanalysen genom rollspel, förstå genom att göra metoden, som gör det lättare att avslöja könsstereotyper eller att uttrycka vaga och obestämda känslor. Det är en dimension som vi ofta missar när vi med bara blicken zappar omkring i det dagliga bildflödet. Det viktigaste är att V

12 finna bilder med ett gemensamt tema. Kanske det är en kroppsställning, ett ansiktsuttryck, en symbolisk färgsättning eller någonting som har att göra med själva iscensättandet av bilderna som ni fastnar för. Det är viktigt att sänka hastigheten i seendet och bli mera observant på detaljer. Vi upptäcker till exempel att en avfotograferad hand kan ha blivit omsorgsfullt retuscherad, för att dölja rynkor och ådror. Samma sak när det gäller hur ögon skildras i reklambilder. Med andra ord: det är inte bara en hand eller ett öga i största allmänhet, utan det är en fotoarrangerad verklighet. Övning 5 Om vikten av att samla och jämföra bilder ur tidningar och tidskrifter för att sedan aktivt iaktta de kompositions- och värdemönster som bygger upp en bild Be eleverna att ta med sig några tidningar och tidskrifter som de själva brukar läsa eller sådana som används av syskon eller föräldrar. Tidningar där det finns mycket figurbilder. Läs tillsammans igenom texten ovan (ligger separat hand-out). Låt sedan eleverna bläddra igenom tidningarna och välja ut några bilder till ett collage. Gör ett collage som underlättar för de andra att känna igen de upprepningar som skapar bildstrukturerna. Det viktigaste är att finna bilder med ett gemensamt tema. Kanske det är en kroppsställning, ett ansiktsuttryck, en symbolisk färgsättning eller någonting som har att göra med själva iscensättandet av bilderna som eleverna fastnar för. De kan också göra motbilder till nutidens media stereotyper typ fjortis, blondinbella, backslicker eller nörd. Det som stereotyperna förnekar är att vi människor faktiskt är olika. Å andra sidan hjälper de oss i viss mån att kommunicera med varandra. Låt eleverna diskutera tillsammans i mindre grupper eller i helklass: Diskutera positiva och negativa faktorer hos reklamens stereotyper. Om ni tänker på kvinnor i modevärlden, i musikkanalerna i TV eller i de flesta porrfilmer: vilka skäl tror ni ligger bakom de olika skönhetsidealen för kvinnor? Varför visas männen mera sällan nakna än kvinnorna? Hur påverkas vi omedvetet av visuella budskap och de normer som döljs i dem? Hur påverkar de genusrelaterade stereotyperna er som individer? Analysera hur vi alla är mer eller mindre låsta i nutidens könsrollstänkande och uppdelning en i manligt och kvinnligt. På vilket sätt kan man vara mera androgyn och könsöverskridande? Vilka andra kulturer känner ni till, idag eller i det förflutna, där männen till det yttre är mer uppseendeväckande än kvinnorna? NM

13 Lästips Margareta Gynning. Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation. Utställningskatalog, Nationalmuseum OMMQ. Nu och då. I skärningspunkten mellan yta och kropp. Sid NONÓNOR Alexander Roslin. Utställningskatalog, Nationalmuseum OMMT. Se även Lärarhandledning och litteraturlista om Alexander Roslin. Bildförståelse Se mer om hur vi människor lär oss relatera till omvärlden i Jessica Benjamins The bonds of love. Psychoanalysis, feminism and the problem of domination. London NVVM. Yvonne Eriksson mfl. Möte med bilder. Lund OMMQ. Makt och kön Thomas Laquer. Om könens uppkomst: hur kroppen blev kvinnlig och manlig. Stockholm NVVQ. Kjell Lekeby. Kung Kristina drottningen som ville byta kön. Stockholm OMMM. Kön och blick Nina Björk. Sireners sång. Tankar kring modernitet och kön. Stockholm OMMM. Sara R. Cohen. Art, dance and the body in French culture of the ancien regime. Cambridge OMMM. Tamar Garb. Bodies of modernity: figure and flesh in fin-de-siècle France. London Fatima Mernissi. Shahrazad reser västerut: olika kulturer, olika harem. Stockholm OMMO. NN

14 Nationalmuseum samarbetar med Accenture, Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm

Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation

Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation Om bildförståelse och visuell kommunikation Det är först när vi får svårigheter att förstå en äldre bild som vi inser hur

Läs mer

Carl Larsson vänner & ovänner

Carl Larsson vänner & ovänner Carl Larsson vänner & ovänner Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen, i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel

Läs mer

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild.

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Nära och fjärran Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel för skolan

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten

Läs mer

Formen i Sverige NRMMOMMM

Formen i Sverige NRMMOMMM ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Formen i Sverige NRMMOMMM Målgrupp gymnasiet Vi lever i en konsumtionskultur där den ena inredningstrenden avlöser den andra i en allt snabbare takt. På nätet, i livsstilsmagasin

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark)

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark) Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2011 Fakta om: Titel: Den förlorade sonen, 1885 Konstnär: Georg von Rosen (1843 1923, Sverige) Konstnären Georg von Rosen var greve, professor och direktör

Läs mer

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild.

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Stolthet och fördom Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel för

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

HANDLEDNING PERFECT GIRL

HANDLEDNING PERFECT GIRL HANDLEDNING PERFECT GIRL TILL PEDAGOGEN Perfect Girl är en kortfilm på fyra minuter utan dialog eller dramatisk handling. Detta gör att den är lämplig att använda som diskussionsunderlag eller introduktion

Läs mer

Olika sätt att se om bildanalys. 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall

Olika sätt att se om bildanalys. 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall INNEHÅLL 7 19 41 55 75 95 4 Förord Olika sätt att se om bildanalys 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall Kroppsuppfattning, skönhetsideal och

Läs mer

ReKo Bildanalysen steg för steg

ReKo Bildanalysen steg för steg ReKo Bildanalysen steg för steg Denotation (bildbeskrivning) - Vad är det som skildras? - Vad ser vi i bilden: människor, saker, miljöer etc.? - Hur ser de/det ut? - Hur är bilden tagen: färg, ljus, bildvinkel,

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Perspektiv på romantiken

Perspektiv på romantiken Perspektiv på romantiken Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning tillsammans med

Läs mer

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS KONStpedagogiskt program 2012 BROR HJORTHS HUS LÄR, UPPLEV OCH UTVECKLAS bror hjorths hus Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper i olika åldrar och med olika förutsättningar. Vi arbetar

Läs mer

Porträtt och identitet: om Alexander Roslin

Porträtt och identitet: om Alexander Roslin Porträtt och identitet: om Alexander Roslin Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013 konstpedagogiska konstpedagogiskt bror program program hjorths 2013 2013 hus bror hjorths hus bror hjorths hus Upplev, skapa och kommunicera Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper

Läs mer

Bildanalys. Några frågor: 1. Varför fotograferar vi? 2. Varför visar vi våra bilder för andra? Det handlar om allmänmänskliga behov...

Bildanalys. Några frågor: 1. Varför fotograferar vi? 2. Varför visar vi våra bilder för andra? Det handlar om allmänmänskliga behov... Bildanalys Några frågor: 1. Varför fotograferar vi? 2. Varför visar vi våra bilder för andra? Det handlar om allmänmänskliga behov... Fråga1 har många olika svar. Några är: Vi vill dokumentera livet, händelser

Läs mer

Arbetsblad för gymnasiet Passioner

Arbetsblad för gymnasiet Passioner Känslor i konsten Arbetsblad för gymnasiet Passioner Känslor har skildrats i västerländsk konst sedan antiken. De många olika tolkningar och motiv där känslor spelar en roll visar att känslolivet har setts

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

KONSTPEDAGOGISKA PROGRAM BROR HJORTHS HUS 2009

KONSTPEDAGOGISKA PROGRAM BROR HJORTHS HUS 2009 KONSTPEDAGOGISKA PROGRAM BROR HJORTHS HUS 2009 VÄLKOMMEN TILL BROR HJORTHS HUS Bror Hjorths (1894-1968) röda trähus i Kåbo är ett litet men innehållsrikt konstnärsmuseum. Här hade konstnären sitt hem och

Läs mer

konstpedagogiska program 2013 Högstadiet - Gymnasiet

konstpedagogiska program 2013 Högstadiet - Gymnasiet konstpedagogiska program 2013 Högstadiet - Gymnasiet Bror Hjorth ÅRSKURS 7-GYMNASIET - Mitt liv i konsten Bror Hjorth räknas som en av 1900-talets största svenska konstnärer. I Bror Hjorths Hus lär du

Läs mer

Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus

Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus Visningar och verkstäder i Bror Hjorths Hus är gratis för förskolor och skolor. Alla elever är välkomna, vi anpassar programmen efter din grupps förutsättningar. Vi ser

Läs mer

En bild 1000 möjligheter Valdemar Atterdag

En bild 1000 möjligheter Valdemar Atterdag En bild 1000 möjligheter Valdemar Atterdag Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom

Läs mer

Tema OW Självporträtt

Tema OW Självporträtt Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med: I år F arbetar eleverna med: År F bildkonstnärer och deras verk. - de vanligaste färgernas namn - olika material såsom kritor av olika slag, vattenfärg, tyg, garn och lera - träna på att använda sax och

Läs mer

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN Värmlands Museum visar Japanska Träsnitt Under utställningen Bilder från den förbiflytande världen, där ett 50 tal träsnitt visas, vill vi berätta om konstnärerna,

Läs mer

l! tos netå mr fo eg lledo m ne ggyb NATIONALMUSEUM

l! tos netå mr fo eg lledo m ne ggyb NATIONALMUSEUM Bygg en modell ge form åt en stol! NATIONALMUSEUM Bygg en modell ge form åt en stol! Säkert har du byggt en koja, snögrotta eller en legobil någon gång. När man leker får man de allra smartaste och bästa

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan

Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan 1. Familjen Hur kan en familj se Brainstorm i grupp, Grupp om 4-5 En första

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: Att Mima Hösten Att Mima Vintern RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim Former & Fantasi Kroppens Fantasi Did I Really? Hej! Vi har under de senaste fem åren arbetat

Läs mer

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika

Läs mer

Fakta om: Titel: Skamvrån akvarell ur Ett Hem, ca 1895 Konstnär: Carl Larsson, svensk, 1853 1919

Fakta om: Titel: Skamvrån akvarell ur Ett Hem, ca 1895 Konstnär: Carl Larsson, svensk, 1853 1919 Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2012 Karl XIV Johan Fredric Westin Ulrika Eleonora Jacques D Agar Drottning Kristina Sébastien Bourdon Gustav II Adolf Okänd konstnär Gustav I David Frumerie.

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...

Läs mer

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

LÄR DIG VARSÅGOD. Övningsblad med fri kopiering!

LÄR DIG VARSÅGOD. Övningsblad med fri kopiering! LÄR DIG VARSÅGOD Övningsblad med fri kopiering! " intressant och lätttillgängligt..." Intresset för att lära sig teckna är stort, särskilt när det gäller manga och fantasy. Här presenterar vi en ny serie

Läs mer

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar. Språkrunda För dig som vill träna svenska på Moderna Museet Malmö Hej och välkommen till Moderna Museet Malmö! Här kommer du att ha möjlighet att titta på konst och uppleva den på ditt eget sätt samtidigt

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken photospin.com VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg,

Läs mer

Får man bli kär i vem fan som helst?

Får man bli kär i vem fan som helst? Får man bli kär i vem fan som helst? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Får man bli kär i vem fan som helst? berättar Anna om tonårsförälskelse, ovilja att definiera sin sexuella läggning och heteronormativitet bland

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

KONSTPEDAGOGISKT PROGRAM

KONSTPEDAGOGISKT PROGRAM KONSTPEDAGOGISKT PROGRAM 2016 2017 Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus Visningar och verkstäder i Bror Hjorths Hus är gratis för förskolor och skolor. Alla elever är välkomna, vi anpassar programmen efter

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Andreas Eriksson Runt omkring 29 januari - 23 mars 2014 Sharon Lockhart Milena, Milena 16 april - 29 juni 2014 Information Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en

Läs mer

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Hallands Konstmuseum

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Hallands Konstmuseum Läs bilden Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning Ett studiematerial från Hallands Konstmuseum Välkommen till Läs bilden Detta är en beskrivning av hur man kan arbeta med

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca 1600 1664) Titel: Drottning Kristina som barn

Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca 1600 1664) Titel: Drottning Kristina som barn Faktablad, övningar och bilder till kursprovet VT 2013 Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca 1600 1664) Titel: Drottning Kristina som barn Jacob Heinrich Elbfas var född i Livland och

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç Romantiken Till skillnad från upplysningen, som betonade förnuftet, hävdade romantikerna att det var känslan som var kärnan i tillvaron. Använd era känslor och associationer när ni

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/GENUS TJEJBILDER - KILLBILDER Efter en kort introduktion kring Bror Hjorths skulpterade Färg & Formskylt (där kvinnan står som symbol för naturen och det vilda) delas klassen in i mindre grupper.

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar. Språkrunda För dig som vill träna svenska på Moderna Museet Malmö Hej och välkommen till Moderna Museet Malmö! Här kommer du att ha möjlighet att titta på konst och uppleva den på ditt eget sätt samtidigt

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Vad är sex? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Vad är sex? problematiserar bilden av sex som endast vaginalt penetrerande samlag och vidgar perspektiven. Berättelsen tar också upp oro över samlagsdebuten, förväntningar

Läs mer

Det är svårare än vad man tror så enkelt är det

Det är svårare än vad man tror så enkelt är det Det är svårare än vad man tror så enkelt är det Skillnaden mellan att göra en uppdragsbild eller en egen bild är väldigt enkel för mig. Med mina egna bilder är jag uppdragsgivare, det är min egen berättelse

Läs mer

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser vår föreställning Vad äter dig. Föreställningen handlar om de fyra mellanstadiebarnen Ur, Tigris,

Läs mer

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5 Likabehandlingsplan Inger Grüner Löthman Förskolechef Reviderad 2016-01-12 Gäller till januari 2017 Sida 1 av 5 Inledning Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever

Läs mer

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

MIRA i Skolan. Reflektionsbok! MIRA i Skolan En bok för reflektion kring kursens olika frågor. I din bok kan du anteckna, rita eller måla tankar och känslor på det språk/sätt som passar dig. Det som du anteckna i din Re-Bok är din egen

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Fakta om Marcus och Martinus

Fakta om Marcus och Martinus SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om tvillingarna Marcus och Martinus. Du kommer att lära dig massor av fakta om killarna. Du kommer bland annat att få svar på följande frågor:

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer