Svensk Energi 1(7) Fastställd av Svensk Energis Markgrupp , att tillämpas senast fr o m POLICY MARKÅTKOMST

Transkript

1 Svensk Energi 1(7) Fastställd av Svensk Energis Markgrupp , att tilläpas senast fr o POLICY MARKÅTKOMST Historik I ars 01 förnyades det raavtal Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Svensk Energi haft för lokalnät sedan 1996 och för överföringsledningar sedan Båda avtalen sades eellertid upp av LRF 06. Svensk Energi har sedan dess rekoenderat sina edlear att ensidigt fortsätta att använda sig av avtalen i oförändrad for. Då flera år har förlupit sedan avtalen sades upp finns det nu en önskan ifrån Svensk Energis edlear att förnya riktlinjerna för hur an ska förhålla sig till berörda fastighetsägare so Svensk Energi saknar annan överenskoelse ed. Med anledning av detta har Svensk Energi tagit fra denna policy. 1. Syfte Denna policy syftar till att reglera frågor rörande fradragande och bibehållande av ledningar för överföring och distribution av elektricitet. Policyn syftar också till att säkerställa hur fastighetsägare so påverkas av ledningsutbyggnad ska behandlas. Detta oavsett spänningsnivå, tekniskt utförande eller geografisk lokalisering. 2. Saråd Vid anläggande och underhåll av ledningar ska berörda fastighetsägare i så god tid so öjligt underrättas o åtgärder på aktuella fastigheter. Fastighetsägarens lokalkännedo och önskan o sträckningsval ska beaktas o det är tekniskt öjligt, ekonoiskt riligt sat genoförbart ed hänsyn till andra allänna intressen. So utgångspunkt ska eftersträvas att iniera intrång geno exepelvis förläggning i anslutning till fastighetsgränser, vägar och dylikt. Även icke direkt berörd fastighetsägares lokalkännedo bör tillvaratas vid val av sätt att ta sig till utbyggnadsplats etc. 3. Markupplåtelseavtal och Allänna avtalsvillkor Markupplåtelseavtal ska i öjligaste ån tecknas ed berörda fastighetsägare. Svensk Energis avtalsallar utgör bilaga 1 till denna policy. Beroende på typ av ledning och arkanvändning används tilläplig all. Markupplåtelseavtalen kan ligga till grund för ansökan o ledningsrättsförrättning. O ledningsägaren avser att söka ledningsrätt ska ändå eftersträvas att teckna arkupplåtelseavtal före det att ledningsrätt söks. För att skydda upplåtna rättigheter kan arkupplåtelseavtalen skrivas in även o ledningsrätt koer att sökas. Svensk Energis förslag till beslutstext vid ledningsrättsförrättning utgör bilaga 2 till denna policy. I enlighet ed tilläpade Allänna avtalsvillkor (NÄT 12 K och NÄT 12 N) för anslutning av elektriska anläggningar till elnät och överföring av el till sådana anläggningar äger nätägaren rätt att på kunds fastighet uppföra och bibehålla låg- och högspänningsledningar för leveranser till såväl kunden so andra elanvändare.

2 Svensk Energi 2(7) 4. Ersättning Bakgrund Den rättsliga grunden för den ersättning so ska utgå i saband ed utförandet av en ledning jäte tillhörande anordningar finns i Expropriationslagens ersättningsregler, so enkelt uttryckt anger att ersättning ska utgå för fastighetens inskade arknadsvärde (intrångsersättning), sat för övrig skada. Övrig skada är skada på fastighetsägarens ekonoi på grund av upplåtelsen, utöver inskat arknadsvärde. På det inskade arknadsvärdet ska ett påslag ed procent göras. På övrig skada görs inget påslag. Företagsskada är en typ av skada so inskar berörd fastighets arknadsvärde och so inte förorsakas av något av arkupplåtelsen föranlett intrång utan av ledningens förekost i sig (såso exepelvis icke allänvanliga utsiktsstörningar). I de fåtal fall ersättning ska utgå för s.k. företagsskada görs inget påslag ed procent på denna del av intrångsersättningen. Det är viktigt för branschens trovärdighet att varje fastighetsägare ur ersättningssynpunkt behandlas likvärdigt. Det innebär att varje för ersättningen relevant oständighet ska prövas enligt expropriationslagens ersättningsregler. De nedan rekoenderade norerna och schablonerna har so syfte att uppfylla expropriationslagens ersättningsregler. Det kan vid intrång även uppkoa skador so inte regleras i expropriationslagen. Det kan röra sig o skador so uppkoer i saband ed eller till följd av anläggningsarbetena, exepelvis gröd- och körskador. Sådana skador ersätts särskilt. Något påslag ed procent görs inte på ersättning för sådana skador. Kan överenskoelse o ersättning inte träffas kan tvisten avgöras vid ledningsförrättning, o sådan pågår, eller av dostol. 4.1 Skogsark 09 års skogsnor är det hjälpedel so används för beräkning av ersättning vid intrång i skogsark. Den är fratagen av Lantäteriet (LM). Inforation o tilläpning av skogsnoren finns på LM:s hesida. På följande delposter, vilka utgör intrångsersättning, ska göras ett påslag ed procent Markvärde Förtidig avverkning Stor- och torkskador Kantträd vid anläggandet På följande delposter, vilka inte utgör intrångsersättning, ska inte göras något påslag ed procent Kantträd vid underhåll, enligt praxis utgår ersättning för belastningen so sådan vid upplåtelsen edan den faktiska skadan (kantträd) ersätts först när den uppstår. Det är en ren skadeersättning so inte har ed arknadsvärdeinskning att göra. Fördyrad avverkning Virke Noralt innefattar rätten att fälla träden inte rätten att tillgodogöra sig värdet av träden. De fällda träden förblir fastighetsägarens egendo. I de fall ledningsägaren koer överens ed fastighetsägaren o att köpa träden ska göras ett påslag ed procent på trädens värde. I de fall fastighetsägaren

3 Svensk Energi 3(7) behåller träden ska ersättning utgå ed procent av trädens värde. I båda fallen utgör ersättningen ed intrångsersättning. Notera att det vid intrång i skogsark även kan uppkoa skador so skogsnorerna inte hanterar. Det kan röra sig o skador so uppkoer i saband ed eller till följd av anläggningsarbetena, exepelvis körskador. Sådana skador ersätts särskilt. Något påslag ed procent görs inte på ersättning för sådana skador. 4.2 Jordbruksark För beräkning av ersättning för intrång av luftledning (stolpar och stag) i åker och betesark används 1974 års åkernor. För tilläpning av åkernorens s.k. huvudregel har upprättats tabeller. Dessa finns tillgängliga på Svensk Energis hesida. Tabellvärdena ska uppräknas ed aktuellt konsuentprisindex (KPI). För hinder i åkerark so ed någon del står ino vändteg, här definierad so 3 - från fältkant, ska ersättning utgå enligt huvudregeln. För hinder i åkerark so är beläget ino 0-3 från åkerkant (hinder i fältkant) och längre in i åker än (fristående hinder) ska ersättning utgå ed procentandelar av vad huvudregeln ger, se tabell nedan. Produktionsoråde Åkerark Avstånd till fältkant Betesark Ipedient > Hindrets bredd alltid en eter Götalands södra slättbygder (Gss) Götalands ellanbygder (Gb) 10 Götalands norra slättbygder (Gns) 10 Götalands skogsbygder (Gsk) 10 Svealands slättbygder (Ss) 10 Mellersta Sveriges skogsbygder (Ssk) Nedre Norrland (Nn) Övre Norrland (Nö) På ersättning beräknad ed tilläpning av 1974 års åkernor ska ett påslag ed procent göras endast på 66 procent av ersättningsbeloppet, vilket

4 Svensk Energi 4(7) anses utgöra intrångsersättning, edan resterande 34 procent anses utgöra ersättning för övrig skada. När elledning förläggs so jordkabel i jordbruksark (åkerark, betesark och ipedient, dock inte skogsipedient) ersätts intrånget ed ett visst belopp per löpeter schakt. Beloppet uppgår år 14 till 3,79 kr (4,74 kr inkl. påslag) och oräknas varje kalenderår ed föregående års oktober ånads KPI, grundbeloppet är 3,10 kr ed KPI oktober 1995 (6,9) so bas. Notera att det vid intrång i jordbruksark även kan uppkoa skador so de olika norerna eller schablonerna inte hanterar. Det kan röra sig o skador so uppkoer i saband ed eller till följd av anläggningsarbetena, exepelvis gröd- och körskador. Sådana skador ersätts särskilt. Något påslag ed procent görs inte på ersättning för sådana skador. Är arrende upplåtet i ark so tas i anspråk ska arrendatorn ersättas för sin del av totalskadan, exepelvis ersättning för skada i växande gröda. Ersättningen till arrendatorn utgör inte intrångsersättning. På ersättningen ska inte göras något påslag ed procent. 4.3 Trafikleder Enskild väg Ersättning till väghållaren för förläggning av jordkabel i enskild väg beräknas ed hjälp av avtalet träffat ed Riksförbundet Enskilda Vägar (REV-avtalet), so är tillgängligt på Svensk Energis hesida. Separat arkupplåtelseavtal ska tecknas ed underliggande fastighet. Förläggs jordkabeln ino vägorådet ska fastighetsägaren ersättas enligt punkt 5 andra stycket. För jordkabel so förläggs ino vägoråde i skogsark ska istället ersättning utgå för en 2 eter bred skogsgata från jordkabeln räknat, värderad enligt 09 års skogsnor. O er än två eter tas i anspråk vid anläggandet ska det faktiska orådet ersättas. Allän väg Ersättning till väghållaren för förläggning av jordkabel ino vägorådet beräknas ed hjälp av ABEL-07, so är ett avtal ellan Svensk Energi och Trafikverket (f.d Vägverket). Avtalet ed bilagor är tillgängligt via Svensk Energis hesida. Ino allänna vägar kan arkupplåtelseavtal tecknas. O sådant avtal tecknas ska fastighetsägaren ersättas enligt punkt 5 andra stycket. Järnväg Ersättning till Trafikverket för fradragande av ledning ino Trafikverkets fastigheter och/eller vid korsning ed järnvägsanläggning beräknas enligt de allar för avtal för arkupplåtelse so Svensk Energi har träffat överenskoelse ed Trafikverket o. Mallarna används vid fradragande av ledning ino Trafikverkets fastigheter och/eller vid korsning ed järnvägsanläggning. Överenskoelsen ellan Svensk Energi och Trafikverket sat avtalsallarna finns tillgängliga via Svensk Energis hesida. 4.4 Totark För intrångsersättning ino totark finns inga norer. Särskild värdering åste därför alltid göras ed beaktande av de specifika förhållanden so föreligger i det enskilda fallet. För fastighetsägarens egen nätanslutning utgår ingen ersättning för inskat arknadsvärde, dock utgår ersättning för tillfällig skada o sådan inte är obetydlig.

5 Svensk Energi 5(7) 4.5 Stationer och kabelskåp Ersättning för intrång av stationer och kabelskåp utgår ed schablonbelopp enligt nedanstående tabell. Med nätstation avses i noralfallet indre kiosk o cirka 2 x 2 eter. Ersättningarna nedan avseende nätstation innefattar rätten att disponera erforderligt oråde o cirka 6 x 6 eter. TYP Kabelskåp Nätstation Koentar Skogsark Åkerark eller enligt åkernoren o detta ger högre ersättning, se punkt 4.2 Betesark 1 20 eller enligt åkernoren o detta ger högre ersättning, se punkt 4.2 Ipedient På de schabloniserade ersättningsbeloppen ovan, vilka utgör intrångsersättning, ska ett påslag ed procent göras. Ovanstående belopp avser 14 och oräknas varje kalenderår ed förgående års oktober ånads KPI. Vid fratida oräkning ska beloppen ovan utgöra grundbelopp ed KPI oktober 13 (314,40) so bas och avrundas till näraste helt hundratal kronor 4.6 Avräkning O ledningsägaren vid nyanläggning satidigt raserar befintlig ledning, kan värdet av det inskade intrånget avräknas ot det nya intrånget när ersättning bestäs. So krav för sådan avräkning gäller att saband föreligger ifråga o tid och funktion, att avräkningen bara avser intrångsersättning och att den sker fastighetsvis. Vid avräkning av intrång i skogsark får ledningsägaren tillgodoräkna sig enbart halva arkvärdet av den återlänade skogsgatan. 5. Särskild ersättning vid överenskoelse Fastighetsägare so träffar överenskoelse ed ledningsägare o intrångsersättning är berättigad att dessuto erhålla en särskild ersättning otsvarande av intrångsersättningen (inklusive påslag ed ), dock högst av det vid var tid gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) o allän försäkring. Denna särskilda ersättning utgår inte på ersättning för trädens värde. O intrångsersättningen jäte särskild ersättning enligt första stycket understiger 3 av det vid var tid gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) o allän försäkring ska so insta ersättning utgå ett belopp otsvarande 3 av prisbasbeloppet vid den tidpunkt ersättningserbjudandet länas. 6. Flyttning av ledning Efter begäran däro från fastighetsägaren ska ledningsägaren flytta eller ändra en ledning o det uppkoer behov av det på en fastighet, o en alternativ lokalisering är öjlig och o det inte föreligger uppenbara skäl för ledningsägaren att otsätta sig en sådan flyttning. Fastighetsägaren eller den exploatör fastighetsägaren avtalat ed svarar för den kostnad en sådan flyttning edför. Fastighetsägaren svarar också för att ledningsägaren erhåller

6 Svensk Energi 6(7) arkupplåtelse för ledningens nya sträckning utan kostnad för ledningsägaren. Ledningsägaren ska eftersträva att hålla kostnaderna för flyttningen på en så låg nivå so öjligt. 7. Särskilda regler för totark I de bilagda arkupplåtelseavtalen finns en föreskrift o att ledningsägaren under vissa förutsättningar ska anvisa eller vidta skyddsåtgärder utan kostnad för fastighetsägaren när denne ska vidta åtgärder so kan edföra fara för ledningen eller so kan edföra att ledningen kan vålla skada på person eller egendo. Ledningsägaren ska då även svara för de erkostnader so uppkoer till följd av de anvisade skyddsåtgärderna. Detta åtagande från ledningsägarens sida gäller enbart för ledningar so är belägna på eller i ark för jord- eller skogsbruksändaål. I sådan ark är behovet av skyddsåtgärder relativt överblickbart. Åtagandet gäller däreot inte ino totark, varken ino eller uto tätort. I totark är det ycket svårt att överblicka vilka förändringsåtgärder so vidtas av fastighetsägaren so kan ryas ino raen för oförändrad arkanvändning. Det har därför ansetts oläpligt att åtagandet generellt ska gälla ino sådan ark. O annat sedan tidigare är överenskoet ska det gälla. 8. Obud Frågan o rätt till obudskostnader finns reglerad i lag endast beträffande vissa särskilda rättsliga förfaranden. I expropriationslagen anges att den so utsätts för expropriation ska ha rätt till obud på otpartens bekostnad. Anledningen till detta är att det anses riligt att den so utsätts för ett expropriativt ingrepp ska ha öjlighet till sakkunnig hjälp så att balans ska kunna uppnås ellan parterna i processen. Denna rätt gäller i första instans, dvs. ark- och iljödostolen. Vid bildande av ledningsrätt, so kan anses so en expropriationsliknande åtgärd, regleras frågan o obudskostnader enligt följande. Vid förrättningens genoförande har lantäteriyndigheten en skyldighet att opartiskt bevaka alla berördas intressen. Mot denna bakgrund anses inte sakägarna ha något behov av obud och följaktligen har inte fastighetsägarna heller någon rätt till obud på ledningsägarens bekostnad. I 29 ledningsrättslagen regleras frågan o obudskostnader vid ett överklagande av ledningsförrättningen. Av reglerna följer att den upplåtande fastighetsägaren har rätt till obudskostnader vid överprövning av ledningsförrättningen i Mark- och iljödostolen oavsett utgången av ålet. Vid överklagande ytterligare en instans, d.v.s. till Mark- och iljööverdostolen gäller följande. O ledningsägaren överklagat svarar denne för både sina egna och fastighetsägarens kostnader oavsett utgången i ålet. O fastighetsägaren överklagat står ledningsägaren alltid för sina egna kostnader ed undantag för det fall då det åste ha varit uppenbart för fastighetsägaren att talan väcktes utan skälig grund. I sådant fall får dostolen förplikta fastighetsägaren att ersätta ledningsägaren för dennes kostnader. O fastighetsägaren överklagat och vinner ålet ska ledningsägaren ersätta fastighetsägarens kostnader. O fastighetsägaren däreot förlorar ålet får han bära sina egna kostnader. I Högsta dostolen gäller saa regler so i Mark- och iljööverdostolen. Några andra regler o obudskostnader i saband ed arkupplåtelser för ledningar finns inte. Vid ett frivilligt tecknande av arkupplåtelseavtal finns således inga regler o rätt till obudskostnader. O någon fastighetsägare känner sig vilja ha hjälp av särskilt sakkunnig så går detta naturligtvis bra, en det får i så fall ske på fastighetsägarens egen bekostnad.

7 Svensk Energi 7(7) Mot bakgrund av de regler so gäller i saband ed ledningsrätt förekoer det att ledningsägare väljer att tilläpa principen att fastighetsägaren kan få ersättning för obud för viss granskning och för biträde vid förhandlingar i saband ed att arkupplåtelse för ny ledning sker, d.v.s. inför tecknande av arkupplåtelseavtal, sat vid förhandling o ersättning för arkupplåtelsen. Dessa principer kan också tilläpas vid en ledningsförrättning redan på lantäteristadiet. Att ledningsägaren står för obudskostnader i dessa situationer är ett helt frivilligt åtagande från ledningsägaren och inte styrt av någon lagreglering. O ledningsägaren, utan att skyldighet föreligger, åtar sig att svara för fastighetsägarens obudskostnader rekoenderar Svensk Energi att följande beaktas. Obudet åste ha erforderlig kopetens. Obudet ska i förväg ha underrättat ledningsägaren o sin edverkan och blivit godkänd av ledningsägaren. Obudet ska ha ett konstruktivt syfte och således verka för att överenskoelse kan träffas. Obudets arbetsinsats ska vara på en rilig nivå. I enklare fall ska ärendet avgöras i första hand geno telefonöverläggning. Obudet ska planera sina åtgärder så att endast nödvändiga och skäliga kostnader uppkoer. Ledningsägaren bör förbehålla sig rätten att i efterhand bedöa begärda kostnaders skälighet. 9. Rekoendation Svensk Energis edlear rekoenderas att följa denna policy. Stockhol Kjell Jansson Verkställande direktör