Uppdrag utvidgad access: Tillgång till e-resurser för små myndigheter och avknoppningsföretag på campus

Transkript

1 Uppdrag utvidgad access: Tillgång till e-resurser för små myndigheter och avknoppningsföretag på campus Slutrapport Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket, september 2009 Frida Fick Darlene Adam Nicholas Mackenzie

2 Utvidgad access på campus Slutrapport till KB-uppdrag, dnr Innehåll Utvidgad access på campus Sammanfattning Inledning Liknande arbete inom detta område Definitioner av auktoriserade användare Kartläggning och resultat Tänkbara modeller för tillgång och prissättning av e-resurser Förslag på tekniska lösningar Diskussion och slutsatser Avslutning Bilaga Uppdragsbeskrivning Bilaga Metodbeskrivning Bilaga Struktur för näringsliv och innovation på Karolinska Institutet Bilaga Sammanställning av avknoppningsföretag och myndigheter på KI samt kontaktade förlag Utgivare: Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket September 2009

3 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 1 (27) Utvidgad access på campus 1. Sammanfattning Önskemålen om en förbättrad informationsförsörjning är starka från både avknoppningsföretag och myndigheter på campus. När det gäller avknoppningsföretagen konstateras att deras behov av informationsresurser är relativt stort, men att intensiteten varierar över tid. Det finns när det gäller avknoppningsföretagen goda möjligheter att avsevärt förbättra tillgången till informationsresurser. Vissa förlag har visat sig öppna för en konstruktiv dialog och provperioder för tillgång av e-resurser kommer att inledas inom kort, men den springande punkten är ekonomin och huruvida förlagen och avknoppningsföretagen kan mötas på en rimlig prisnivå. Det finns ett flertal tänkbara modeller för tillgång av e-resurser. Att utvidga de högskolegemensamma avtalen för dessa användargrupper fordrar att definitioner som authorised user och additional authorised user fastställs ur en svensk juridisk synvinkel och kopplas till autentiseringen vid respektive lärosäte. Därtill är det tveksamt om kommersiella avknoppningsföretag utan övervägande statligt ägande kan ta del av statligt förhandlade licensavtal för e- resurser enligt lagen om offentlig upphandling, för dessa kan andra modeller komma ifråga. När det gäller myndigheterna kan sägas att sammantaget, trots vissa positiva undantag, är läget gällande informationsförsörjningen mycket dålig. Myndigheter med stort forskningsfokus saknar tillfredsställande tillgång till vetenskaplig information. Denna studie förespråkar, utifrån de resultat som framkommit, att ett samlat grepp tas kring myndigheternas informationsförsörjning, antingen genom att myndigheterna gör gemensam sak och bildar ett konsortium, eller att BIBSAM-konsortiet, genom förändringar i sina medlemskapskriterier, öppnas för myndighetsbibliotek. 2. Inledning 2.1 Bakgrund Vid universiteten finns det idag en genomgående hållning att försöka korta avståndet mellan forskningen och dess resultat i form av produkter som kan komma samhället till godo. Detta tar sig bl.a. uttryck i att universiteten är involverade i kommersialiseringsprocessen bl.a. genom så kallade innovationssystem (se bilaga 3) där det handlar om att förvalta forskningsidéer och omvandla dessa till kommersiella produkter. Även samarbete med myndigheter inom närliggande ämnesområden som finns belägna på universitetscampus är något som uppmuntras. Eftersom denna samverkan är viktigt på lärosätesnivå, blir det således angeläget även för biblioteken att ta in detta i sitt arbete. Gemensamt för små myndigheter och avknoppningsföretag som är belägna på universitetscampus är att de består av ett fåtal människor, de har i sin

4 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 2 (27) verksamhet behov av tillgång till en varierande mängd e-resurser, samt att de ekonomiska medel som kan tillsättas för detta oftast är små. Svenska universitet och högskolor får till största delen tillgång till e-resurser genom s.k. högskolegemensamma licensavtal som tecknas av KB inom ramen för BIBSAM-konsortiet. Genom att gå samman i ett konsortium finns det större möjligheter för universiteten och högskolorna att som en enad front trycka på gentemot förlagen och på så sätt uppnå fördelaktiga priser och villkor. 1 Dock kan varken avknoppningsföretag eller små myndigheter utan ett bibliotek öppet för allmänheten ansluta sig till BIBSAM-konsortiet och har därför varken tillgång till e-resurser som är nationellt upphandlade genom högskolegemensamma avtal, eller e-resurser som det enskilda biblioteket vid universitet har tecknat prenumerationer för. Detta p.g.a. att centrala avtal tecknade inom ramen för BIBSAM-konsortiet förutsätter att varje medverkande institution har ett offentligt finansierat bibliotek som är öppet för allmänheten. De centrala avtalen tillåter heller ingen kommersiell användning, varför avknoppningsföretagen inte kan inkluderas i universitetets användargrupp. De får lösa sitt behov av e-resurser på andra sätt. Vi och andra har genom åren fått flera förfrågningar från anställda både vid myndigheter och vid avknoppningsföretag som är belägna inom campus om de kan få tillgång till de e-resurser som biblioteket administrerar för universitet och vi vill nu undersöka olika möjligheter till att hjälpa dem med deras informationsförsörjning. 2.2 Uppdrag/Mål Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket (KIB) har fått i uppdrag av Kungl. biblioteket (KB) att genomföra pilotstudien "Uppdrag utvidgad access: Tillgång till e-resurser för små myndigheter och avknoppningsföretag på campus". I denna pilotstudie undersöker vi hur tillgången till e-resurser kan förbättras för avknoppningsföretag och små myndigheter som är belägna på KI universitetscampus. Med utgångspunkt från bakgrunden ovan ingick det i uppdraget att undersöka följande punkter: 2 Definiera vilka myndigheter och företag på KI-campus som kan komma ifråga och välja ut ett par av varje sort Ge förslag på modell som kan ge användargrupper tillgång till material som ingår i centrala licensavtal Prova modeller för prissättning för tillgång till det licensierade materialet som kan accepteras av såväl förlagen som myndigheterna/företagen Ta fram förslag som på struktur för den löpande administrationen och betalningsströmningarna vid utvidgandet av avtalen mot nya användargrupper Ge förslag på tekniska lösningar för att kunna ge selektiv tillgång till en delmängd av det licensierade materialet för användare som inte är behöriga att komma åt alla högskolans e-resurser Detta är en pilotstudie som utgår från de förutsättningar som gäller för Karolinska Institutet, men vår förhoppning är att även andra universitet och högskolor ska kunna dra nytta av de resultat, reflektioner och vidare diskussioner som denna studie mynnat ut i. 1 Kungl. biblioteket: 2 Se bilaga 1 för mer detaljerad uppdragsbeskrivning

5 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 3 (27) 2.3 Tidsram och projektdeltagare Förslaget till detta projekt växte fram på KIB under 2007, efter flera förfrågningar om tillgång av e-resurser från användargrupper på universitetscampus som inte är KI-anslutna och således inte har tillgång till lärosätets e-resurser blev projektet beviljat av KB som ett uppdragsprojekt som var tänkt att löpa mellan 1 september 2008 till 1 april 2009, då en slutrapport skulle vara inlämnad. Vi fick dock dispens och sköt upp slutrapporten till den 1 september En lägesrapport lämnades in till KB den 1 april. Initiativet till projektet togs av Christer Björklund, bibliotekschef på KIB och Karin Grönvall, dåvarande avdelningschef för avdelningen för Mediaförsörjning på KIB, och har sedan drivits av Frida Fick (projektledare), Darlene Adam och Nicholas Mackenzie, alla hemmahörande på KIB:s avdelning för Mediaförsörjning. 3. Liknande arbete inom detta område När vi har blickat ut i omvärlden efter liknande projekt, är det framför allt i Storbritannien som man varit aktiv med att sprida information om arbeten som angränsar frågeställningarna i denna studie. I Sverige har området för myndigheters informationsförsörjning tidigare utforskats genom en rapport som utkom 2008 på uppdrag av Svensk Biblioteksföring, se längre ned i detta avsnitt. I Storbritannien startade JISC Collections 2007 ett projekt kallat "Additional Authorized User Initiative, där man tittade på utökad access för några användargrupper som inte inkluderas i ordinarie standardlicensavtal för universiteten; externa lärare som inte är knutna till universitetet samt kommersiella parter som t.ex. avknoppningsföretag. Upprinnelsen till detta projekt var ett uttalat behov från den akademiska världen. Resultatet av JISC Collections projekt är att man har utvecklat två hängavtal i standardformat (tilläggsavtal till det ordinarie standardavtalet) för att täcka nämnda användargrupper. 3 I början av december 2008 träffade vi Catherine John, ansvarig för nämnda JISC Collections-projekt, som gav oss en statusuppdatering. Det visade sig att hon inte kunde redovisa någon praktisk tillämpning, eftersom detta faller utanför projektets ram. JISC Collections vet i dagsläget inte hur många bibliotek (om ens något) som har anammat dessa hängavtal i praktiken och heller inte hur eventuella bibliotek själva har löst frågor kring prissättning, administration och tekniskt tillgängliggörande. Eftersom vi inte kunnat få bekräftat om någon verkligen arbetat praktiskt med detta, har vi tyvärr inte kunnat få kontakt med något bibliotek i Storbritannien. JISC Collections har tillsatt två externa konsulter som under 2008/2009 fördjupar sig i effekterna av projektet och som bl.a. ska intervjua berörda parter. Här finns det anledning att följa upp resultatet av JISC Collections arbete när de själva gjort det. I april 2009 blev en rapport på uppdrag av JISC tillgänglig inom deras program för "Business and Community Engagement", ett bredare anslag jämfört med vår studie. Rapporten, Extending Access Management into Business and 3

6 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 4 (27) Community Engagement 4, tar upp problematiken kring att ge utökad access till informationsresurser till en extern målgrupp utanför den egna högskolan eller universitet. Målgruppen är i denna rapport större än den som är i fokus i vår studie; den omfattar samtliga externa användare i Storbritannien, från små och medelstora kommersiella och icke-kommersiella företag, allmänheten, olika samarbetspartners över institutionsgränserna, alumni, pensionerade f.d. universitetsanställda, samt avknoppningsföretag på universitet. Rapporten presenterar totalt ett fyrtiotal typer av externa användargrupper som faller under begreppet BCE (Business and Community Engagement). Man menar att de tekniska förutsättningarna finns redan för att ge externa användare tillgång till e-resurser, eftersom många högskolor och universitet redan idag tillämpar s.k. autentiseringssystem (mer om detta i avsnittet om tekniska lösningar). Den tekniska utvecklingen ses inte som ett stort problem trots att det finns organisationer, förlag och leverantörer som ännu inte har implementerat autentiseringssystem. Man räknar med att den tekniska utvecklingen på landets högskolor och universitet bör vara klar inom ca tre år. Den större utmaningen ligger snarare i följande punkter: Frånvaro av standardiserad klassificering av externa användargrupper Högskolor och universitet är själva inte införstådda med och prioriterar inte frågan om utökad access av sina resurser till externa målgrupper Olika lärosäten tillämpar olika tekniska ad hoc-lösningar för autentisering i dagsläget. Man efterfrågar ett samlat nationellt helhetsbegrepp med JISC som central styrande part (som den har varit i licensarbetet) Den juridiska frågan är inte utredd; d.v.s. vilka användargrupper som i vilken utsträckning får access till vilka resurser. Denna fråga behöver lösas tillsammans med förlagen, och enligt JISC är detta det största problemet som återstår att lösa. Många förlag är rädda för att släppa på access till externa målgrupper så länge detta inte görs på ett kontrollerat sätt. Rapporten belyser att det är nödvändigt att lösa problemet med att de rådande licensavtalen inte tillhandahåller kommersiell användning men föreslår inte hur - eller om - man har lyckats med att få förlag att gå med på tillgång till externa grupper. Detta har man däremot gått vidare med i det parallella hängavtalsprojektet som JISC Collections arbetar med sedan Författarna av JISC-rapporten menar att det ännu inte tycks finnas något stort behov av att tillgodose avknoppningsföretagens informationsförsörjning ute bland högskole- och universitetsvärlden i Storbritannien (vilket går stick i stäv med det uttalade behov som var upprinnelsen till att JISC Collections startade sist hängavtalsprojekt 2007). Eftersom högskolor och universitet inte ser behovet ser de inte heller det som ett stort problem och därmed varken uppmärksammar eller prioriterar en möjlig och snar lösning. För att hitta tidigare arbete som är gjort inom detta fält inom Sveriges gränser får vi vända blicken mot myndigheter. Rapporten Myndighetsbibliotek: förutsättningar, problem, utmaningar publicerades i mars Arbetet beställdes av Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp och uppdraget var att kartlägga och utreda vissa frågor om de svenska myndighetsbiblioteken 4 JISC-rapport: Extending Access Managenent into Business and Community Engagement - Scoping Study, Oakleigh Consulting Limited, 2009,

7 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 5 (27) och myndigheternas informationsförsörjning, dock med vissa begränsningar såsom att små myndigheter med färre än 10 anställda inte inkluderades i undersökningen. 5 I detta skiljer sig rapporten Myndighetsbibliotek från föreliggande studie då vi snarare koncentrerar oss på små myndigheters informationsförsörjning. I rapporten ger man förslag på hur statliga insatser kan vidtas för att förbättra och effektivisera myndigheternas informationsförsörjning. Exempelvis görs jämförelser med upphandlingssituationen i de övriga nordiska länderna där man inkluderar fler användargrupper i upphandlingarna av elektroniska resurser. Rapporten förordar ett samordnat och heltäckande upphandlingsansvar för hela statsförvaltningen när det gäller biblioteks- och informationsresurser i elektronisk form och menar vidare att KB torde vara den mest lämpliga kandidaten för ett sådant uppdrag Definitioner av auktoriserade användare I samtliga licensavtal för e-resurser som sluts mellan ett förlag och ett lärosäte finns det preciserat vilka som får använda det licensierade materialet, d.v.s. vilka som är auktoriserade användare. Definitionerna av auktoriserade användare kan skifta något mellan olika licensavtal - detta kan vara en förhandlingsfråga mellan de båda parterna - men oftast överensstämmer innebörden i definitionen mellan olika avtal så länge det handlar om akademiska användare. Den gängse definitionen av auktoriserade användare ("authorised users") kan exemplifieras av JISC:s definition som används i deras standardavtal (NESLi2): "Authorised Users" means individuals who are authorised by the Licensee to access the Licensee s information services whether on-site or off-site via Secure Authentication and who are affiliated to the Licensee as a current student (including but not limited to undergraduates and postgraduates), member of staff (whether on a permanent or temporary basis including retired members of staff and any teacher who teaches Authorised Users in the United Kingdom) or contractor of the Licensee. Persons who are not a current student, member of staff or a contractor of the Licensee, but who are permitted to access the Licensee s information services from computer terminals or otherwise within the physical premises of the Licensee ["Walk-In Users"] are also deemed to be Authorised Users, only for the time they are within the physical premises of the Licensee. Walk-In Users may not be given means to access the Licensed Material when they are not within the physical premises of the Licensee. For the avoidance of doubt, Walk-In Users may not be given access to the Licensed Material by any wireless network provided by the Licensee unless such network is a Secure Network. 7 Som tidigare nämnts, finns det andra typer av användare kring ett lärosäte som är intresserade av att ta del av licensierade e-resurser. Ett sätt att lösa detta är att genom att betala en tilläggskostnad till respektive förlag utvidga den gängse definitionen av auktoriserade användare, vilket JISC Collections har utforskat i ovan nämnda projektet "Additional Authorised Users Initiative. 5 Svensk Biblioteksförening (2008), s. 7 6 Ibid. s JISC Nesli2 license

8 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 6 (27) JISC Collections har i detta arbete koncentrerat sig på två externa användargrupper; extern undervisningspersonal som inte är knutna till universitetet samt kommersiella parter. Den första användargruppen är inte relevant för vårt projekt, men däremot är det intressant att titta närmare på JISC Collections beskrivning av de externa kommersiella parterna som lyder som följer: Additional Authorised users means individuals who are affiliated to a Partner Organisation as a member of staff or as a contractor and who are authorised by the Institution to access the Institution's information servies whether on-site or off site via Secure Authentication. 8 Det är inte en helt tydlig inriktning mot kommersiella användare i denna definition men det framkommer i den inledande titeln för avtalet som lyder "Access for Additional Authorised Users (spin-out companies)". 9 Likväl skulle denna definition kunna vara till hjälp vid tecknande av licensavtal och skulle eventuellt kunna appliceras på svenska villkor. I Additional Authorised User Initiative-projektet arbetar JISC Collections konkret med frågan om utökad access till externa grupper genom att kontakta de stora förlagen för att utreda deras acceptansnivå angående access till utvidgade användargrupper. För att åskådliggöra detta har de utarbetat ett trafikljussystem, där det framgår vilka förlag som har accepterat att ge JISC utökad access (grönt ljus), vilka förlag som inte har accepterat det (rött ljus), och vilka förlag som JISC fortfarande förhandlar med JISC i frågan (gult ljus). Det är för tidigt att svara på om detta är genomförbart till fullo eller inte. Några förlag har t.ex. enbart accepterat att ge utökad access till externa läraregruppen men inte till den kommersiella gruppen. För en dagsaktuell lista över vilka förlag som har accepterat att ge utökad access till vilka grupper, se JISC Collections webbsida Kartläggning och resultat Kartläggningen som vi har företagit syftar till att undersöka förhållandena gällande informationsförsörjning hos de avknoppningsföretag och myndigheter som är belägna på KI-campus samt att undersöka tidskriftsförlagens inställning till att på olika sätt erbjuda sina informationsresurser. För mer detaljerad information om avknoppningsföretag och myndigheter på campus, se bilaga 4. För metodbeskrivning se, bilaga Avknoppningsföretagens informationsförsörjning Våra intervjuer med avknoppningsföretagen resulterade i en bild av att de själva upplevde att de har ett relativt stort behov av informationsresurser. Hur 8 JISC Collections Additional Authorised User Licence - Commercial Purposes: 9 ibid. 10 JISC Collections

9 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 7 (27) stort antal artiklar detta behov omsätts till i praktiken varierar, bl.a. utifrån storleken på företaget (de flesta avknoppningsföretag på KI har endast 1-2 anställda, ett fåtal företag har mellan 5-10 anställda). Ett av företagen, med en anställd, angav att hon i sin verksamhet hade behov av mellan 3-4 forskningsartiklar per vecka. Ett något större företag angav att de genomsnittligen använder sig av ca 10 forskningsartiklar per vecka. Behovet är dock mycket ojämnt fördelat beroende på i vilken fas arbetet befinner sig, under forskningsintensiva faser är behovet större och under andra faser finns inget behov alls. Sammantagen kan sägas, angående de intervjuade avknoppningsföretagens behov av informationsresurser, att det upplevda behovet är stort men att det i jämförelse med Karolinska Institutet som helhet är mycket litet. Intervjuerna med avknoppningsföretagen tydliggjorde även de förutsättningar, begränsningar och önskemål som företagen upplevde. De ekonomiska förutsättningarna beskrevs som mycket begränsade. Dels beror detta på att avknoppningsföretag har ett påtagligt begränsat ekonomiskt rörelseutrymme. Man kan även spekulera i att avsaknaden av insikt i vad tillgång till informationsresurser kostar, bidrar till en låg betalningsvillighet. Majoriteten av de anställda kommer från en universitets- eller högskolebakgrund där de haft mycket god och, för personerna i fråga, kostnadsfri tillgång till informationsresurser. Att från detta gå till att betala för den vetenskapliga informationen är ett möjligen ett stort steg. Även efterfrågan gällande tillgång till specifika tidskriftstitlar varierade mellan de olika intervjuade avknoppningsföretagen. Vi kunde härleda skillnaderna till de olika sökstrategier som användes av forskarna vid företagen. Ett önskemål som framfördes var att man önskade tillgång till ett par breda tidskrifter, med mycket hög impaktfaktor samt de främsta tidskriftstitlarna inom det enskilda företagets specifika forskningsfält, med andra ord ett relativt begränsat utbud av tidskriftstitlar, mellan 5-10 titlar. Denna typ av efterfrågan kommer sig av ett sökbeteende där forskaren hittar fram till tidskriftsartiklar genom att bläddra (elektroniskt) i specifika tidskriftstitlar. Ett annat önskemål, baserat på ett annat sökbeteende, gav dock en helt annan bild av efterfrågan. Där lyfte man fram ämnessökningar i stora medicinska databaser, främst PubMed, som den vanligaste vägen fram till tidskriftsartiklar, vilket får till följd att relevanta artiklar hittas i en stor mängd olika tidskriftstitlar. Således framkommer två sinsemellan olika bilder gällande volymen på efterfrågade tidskriftstitlar. Företagen framförde även starka önskemål gällande en snabb och smidig tillgång till artiklarna. De intervjuade företagen menade att det inte alltid finns tid att vänta på en beställd artikel. Om man inte får omedelbar tillgång till en artikel i fulltext går man hellre vidare till nästa referens, trots att detta kan leda till att man går miste om viktiga forskningsresultat. Som hjälp för att analysera företagens och myndigheternas behov av informationsresurser gjordes en sökning i bibliotekets fjärrlånesystem SAGA. I detta system hanteras alla till biblioteket inkommande beställningar av såväl tidskriftsartiklar som böcker. En analys av beställningar gjorda år 2008 visade att de flesta av företagen inte gjort några beställningar hos biblioteket; av 42 företag hade 28 inte gjort några beställningar alls. Av de 12 resterande företagen hade fyra företag gjort en beställning, tre företag gjort två beställningar, ett företag gjort sex beställningar, ett företag gjort nio

10 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 8 (27) beställningar, ett företag gjort 38 beställningar samt ett företag gjort 82 beställningar. 11 Skillnaderna i antalet beställningar kan ha flera orsaker men det mest omedelbara är storleken på företagen. Andra faktorer som kan påverka antalet, eller avsaknaden av, beställningar är exempelvis alternativa beställningsvägar, tillgång till informationsresurser via annan tjänst samt varierande behov av informationsresurser som inte finns fritt tillgängliga. Vid kontakt med företagen på KI campus har det exempelvis framkommit att de personalmässigt minsta företagen, ofta sköter sin informationsförsörjning via inofficiella kanaler. Dessa kanaler inbegriper att be universitetsanslutna kollegor att skicka artiklar, eller att lägga forskningsarbetet på någon anställd inom företaget som genom dubbel tillhörighet redan har tillgång till universitetets utbud av e-resurser. Ett annat förekommande sätt att få tag på artiklar är att gå in på universitetets bibliotek och själv leta upp och kopiera/skriva ut de artiklar man behöver. 5.2 Myndigheternas informationsförsörjning Myndigheterna skiljer sig från avknoppningsföretagen i det att de storleksmässigt och organisatoriskt uppvisar stor variation. Två av myndigheterna på campus är betydligt större än de andra. Dessa två stora myndigheter skiljer sig dock genom att den ena myndigheten har en anställd bibliotekarie som bland annat arbetar med att köpa in artikelkopior samt beställa tidskriftsprenumerationer medan den andra stora myndigheten inte bedriver någon biblioteksliknande verksamhet inom organisationen. De små myndigheterna liknar varandra då ingen av dem har något bibliotek eller någon biblioteksliknande verksamhet. Gemensamt för alla myndigheter på campus är att de har ett stort och kontinuerligt behov av tillgång till vetenskapliga informationsresurser. Vissa myndigheter köper artikelkopior från exempelvis KIB. Detta kan, när det används på bred front över hela myndigheten, fylla en stor del av det totala behovet av informationsresurser. En analys av statistik tagen ur fjärrlånesystemet SAGA visade följande siffror gällande antalet beställningar under Av de tre svenska myndigheterna på campus hade två inte gjort några beställningar medan den tredje hade gjort 49 beställningar. ECDC, som är en EU-myndighet, hade under denna period gjort 80 beställningar. Någon myndighet har ett flertal dubbelanslutna anställda, det vill säga personal som har en fot i myndigheten och en fot i universitetet. De dubbelanslutna har tillgång till universitetets informationsresurser även när de sitter i myndigheten, via proxyinloggning, och detta kan fylla en del av behovet inom myndigheten. De myndigheter som varken har möjlighet att tillfredsställa hela eller delar av sitt behov av informationsresurser genom köp av artikelkopior eller inte har dubbelansluten personal, upplever starkt att deras informationsförsörjning fungerar mycket dåligt. Genom olika ad hoc-lösningar hittar man fram till de eftersökta informationsresurserna men det handlar inte om lösningar som kan användas i stor skala eller på lång sikt. Just detta att forskningsintensiva myndigheter inte kommer åt den information de behöver för sin verksamhet är något som upplevs som mycket frustrerande. 11 Eftersom de nationella och enskilda licensavtalen för e-resurser inte tillåter kommersiell användning vänder vi oss i vår tur till British Library med sådana artikelbeställningar, där möjligheten finns att beställa till företagskunder.

11 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 9 (27) 5.3 Förlagen Vi ville i denna studie, liksom JISC Collections, undersöka förlagens inställning till att ge avknoppningsföretag och myndigheter tillgång till förhandlade e- resurser för en viss tilläggskostnad. De kontaktade förlagens inställning till de olika kundgrupperna påvisade stor variation. Vissa kände väl till grupperna och har identifierat dem som separata målgrupper med särskilda förutsättningar och krav. Andra förlag var inte alls eller marginellt bekanta med kundgrupperna som sådana. Av de förlag som kände till kundgruppen avknoppningsföretag hade endast ett av de sex förlagen i denna undersökning en aktiv modell för informationsförsörjning i drift. Övriga förlag sade sig känna till målgruppen men hade inte lanserat en specifik modell riktad mot avknoppningsföretag. Detta förefaller hänga samman med en vetskap från förlagens sida om att denna målgrupp opererar under väldigt snäva ekonomiska ramar och således inte antas vara en särdeles lönsam kundgrupp. Därtill påverkar det faktum att organisationsstrukturen på avknoppningsföretag och dess relation till universitet skiljer sig från region till region och från land till land. Ett förlag sa att för att de skulle kunna gå vidare och lansera en modell för att hantera denna kundgrupp som en egen, unik grupp måste modellen vara applicerbar globalt. Detta förlag kände till kundgruppen avknoppningsföretag men hade inte lanserat någon specifik avtals- och prenumerationsmodell för sådana företag. I vissa fall uppmanade detta förlag avknoppningsföretag med endast ett fåtal anställda att teckna privata, enskilda prenumerationer (till skillnad från en företagsprenumeration). Två av förlagen hade inte stött på denna fråga tidigare och hade följaktligen ingen modell som var specifikt anpassad för kundgruppen. De kände heller inte till om kundgruppen och dess särskilda förutsättningar diskuterats internt inom förlaget. Ett förlag kände till kundgruppen och hade diskuterat denna internt inom förlaget, dock utan att ha arbetat fram en färdig modell. De, tillsammans med ytterligare ett förlag, var dock öppna för att tillsammans med KIB komma fram till en användbar modell. Därtill gav de intryck av att vara väl insatta i avknoppningsföretagens ekonomiska ramar och gav intryck av att vilja möta avknoppningsföretagens behov på en rimlig ekonomisk nivå. De uttryckte sin syn på denna kundgrupp som en grupp användare som tidigare (i rollen studenter/forskare) haft tillgång till förlagets utgivna tidskrifter och i ett senare skede, då forskarna eventuellt arbetar vid ett större företag med större ekonomiska medel skulle vilja ta med sig prenumerationen. De var därför inte speciellt oroade över att i kundgruppen i detta skede skulle vara något mindre inkomstbringande ur ekonomisk synvinkel. Däremot skulle det vara en annan sak om användargrupperna redan idag hade någon form av prenumeration hos dem - de var inte intresserade av att förlora en existerande inkomstkälla. Dessa båda intervjuade förlag var således intresserade av framtida potentiella inkomstbringande användare och menade att det låg i förlagets intresse att skapa "goodwill" hos användargruppen. Dessa båda förlag hade som utgångspunkt att den lämpligaste grunden för en avtalsmodell vore en där företagen ges tillgång till det totala utbudet av förlagets tidskrifter genom att man konstruerar ett avtal som hängs på det befintliga avtal som biblioteket tecknat. För en given summa pengar skulle avknoppningsföretagen få tillgång till alla förlagets titlar. Detta skulle minimera

12 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 10 (27) förlagets administrativa insatser, vilket är något av en förutsättning för att hålla nere kostnaderna för en sådan liten kundgrupp. Diskussionerna med förlagen har utmynnat i att vi kommer att sjösätta en tremånaders provperiod de två förlagen för avknoppningsföretagen på Karolinska Institutet under hösten Det kommer att bli mycket intressant att följa upp användning och reaktioner från båda parter. 6. Tänkbara modeller för tillgång och prissättning av e- resurser De nedan beskrivna modellerna för hur man kan ge tillgång till e-resurser för avknoppningsföretag och små myndigheter rymmer både traditionella, beprövade modeller samt förslag på andra tillvägagångssätt för kundgrupperna att få tillgång till e-resurser. Vi tar upp både de för- och nackdelar vi kan se med modellerna. 6.1 Prenumerationsmodellen En vanligt förekommande modell för lärosäten att få tillgång till e-resurser är att prenumerera på ett antal tidskrifter, vilket man kan kalla för prenumerationsmodell. Detta kan skötas helt individuellt av biblioteket eller med hjälp av en s.k. agent. Man betalar då ett fast pris per resurs, eller skapar paket med respektive förlag. Vi har kunnat konstatera att såväl avknoppningsföretag som små myndigheter på campus har mycket liten budget för informationsförsörjning. I startfasen är det särskilt svårt att lägga pengar på vad som skulle kunna kallas icke-centrala kostnadsposter, i intervjuerna vi har genomfört framkom att de ekonomiska ramarna är synnerligen snäva. Att i detta läge gå ut och köpa tillgång till informationsresurser enligt samma modell som högskolor och universitet (eller för den delen även stora företag) med en helt annan budget är inte ekonomiskt tillämpbart. Avknoppningsföretagen och de små myndigheterna arbetar inom mycket specifika ämnesområden och behöver därför ett specifikt urval av informationsresurser (enligt uppgift från ett avknoppningsföretag önskade de tillgång till cirka 20 titlar). Högskolor och universitet bedriver forskning och undervisning inom ett stort antal ämnesområden och behöver därför ett stort antal informationsresurser. Förlagens prenumerationsmodeller är riktade och anpassade till just universitet och högskolor och deras behov. Å andra sidan efterfrågade två av avknoppningsföretagen tillgång till artiklar från ett brett spektrum av informationsresurser snarare än ett fåtal, vilket drar med sig höga kostnader om man ska betala per tidskrift (och inte per artikel). Oavsett efterfrågan på stor eller liten del informationsresurser, anser vi att den traditionella prenumerationsmodellen skulle vara kostsam för dessa användargrupper att genomföra, både vad gäller pris per titel och administration kring prenumerationerna.

13 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 11 (27) 6.2 Hängavtal till centrala avtal/enskilda lärosätesavtal En möjlig modell är att teckna användargruppspecifika hängavtal till högskolegemensamma eller lärosätenas egna licensavtal, enligt förlagan i Storbritannien. Fördelarna med en sådan modell skulle vara att avknoppningsföretagen och myndigheterna skulle få tillgång till ett stort antal tidskriftsresurser, samma antal som moderorganisationen har tillgång till. Denna tillgång skulle med stor sannolikhet täcka behovet av informationsresurser hos de undersökta grupperna. Från förlagens synvinkel skulle detta vara en fördelaktig modell såtillvida att den erbjuder en relativt smidig administrationsmodell - man använder sig av ett redan etablerat grundavtal och utarbetar ett kortare tilläggsavtal, ett hängavtal, som gäller den specifika användargruppen. En utmaning blir dock att få förlagen att acceptera att kommersiella användare får tillgång till de ofta stora e-resurspaket som dessa avtal gäller för, till en rimlig kostnad. Ett centralt argument att bemöta detta med är att det handlar om väldigt små användargrupper som förmodligen inte kommer att använda samtliga resurser och heller inte använda aktuella resurser särskilt frekvent - pris per användning skulle därför kunna anses rimlig. Det finns dock fortfarande juridiska frågor att lösa inom detta område innan det blir helt klarlagt huruvida hängavtal till centrala avtal är en möjlig väg framåt. Enligt KB:s verkjurist måste staten äga minst 50 % av ett företag för att lagen om offentlig upphandling skall kunna vara tillämpbar, vilken åberopas när statliga myndigheter upphandlar e-resurser. Detta innebär att hängavtalskonstruktionen eventuellt är möjlig för avknoppningsföretag med statligt ägande, men mer tveksam för avknoppningsföretag där staten inte ingår som en stor ägandepart. Därtill finns det i Sverige till skillnad från i Storbritannien heller ingen exakt utformad definition av vilka användare som ryms inom begreppen "authorised user" och "additional authorised user", dessa kan variera något från avtal till avtal. I Storbritannien arbetar man med standardavtal, men eftersom vi inte gör det i Sverige skulle man förmodligen behöva utforma hängavtalen på olika sätt, beroende på att vi vanligtvis utgår från respektive förlags licensavtal och dessa förlag tillåter olika användningsvillkor och användargrupper. Vi tror dock att det finns en stor vinst i att tillsammans med en jurist ta fram en generell definition på dessa två begrepp anpassade efter svenska förhållanden som kan föreslås till förlagen. 6.3 Pay-per-view De flesta stora och medelstora förlag erbjuder pay-per-view (ppw) som tillgångsmodell för sina kunder, d.v.s. att man betalar en engångssumma för att omedelbart kunna ladda ner en artikel. Dock har inte alla förlag (främst små och sällskapsförlag) den tekniska möjligheten att erbjuda denna tjänst, vilket innebär att inte alla informationsresurser är tillgängliga via ppw. Den genomsnittliga kostnaden för ppw är $25 per nerladdning, ca 200 SEK. I intervjuerna med avknoppningsföretagen framkom det att de enbart i undantagsfall köper en artikel via ppw, då de finner det för dyrt. Vi tror inte att ppw på denna prisnivå skulle bli ekonomiskt hållbar för varken avknoppningsföretag eller små myndigheter, men kanske skulle det bli mer attraktivt om priset kunde sänkas för dessa kundgrupper. Modellen borde

14 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 12 (27) särskilt tilltala de företag och myndigheter som enbart har behov av ströartiklar som är spridda mellan olika tidskrifter och förlag. Ett förlag presenterade en färdig prismodell baserad på ppw specifikt riktad mot kundgruppen avknoppningsföretag, en modell som förlaget använt i ett antal tidigare fall. Den grundar sig på att man för en årlig avgift får tillgång till ett visst antal nedladdningar av hela deras tidskriftsutgivning (som i sammanhanget är en bråkdel av KI:s samlade informationsresurser). Detta förslag visade sig dock bli lika dyrt som den vanliga ppw-avgiften per artikel, d.v.s. ca 200 SEK, varför det inte kändes attraktivt. Dessutom var förslaget utformat så att om kunden inte utnyttjade samtliga nedladdningar (exempelvis 500 på ett år), fanns det ingen möjlighet att spara dem till nästa period - det finns alltså ingen ekonomisk vinst alls för dessa kundgrupper att välja detta förslag framför det traditionella ppw, där man direkt betalar för de artiklar klickar på. Ett annat förlag vi diskuterade med hade erfarenhet av en likande modell där kunden betalade en enhetssumma som baserades på ett visst antal nedladdningar. Systemet tickade sedan ner saldot för varje nedladdning som gjordes, men däremot fanns det ingen teknisk möjlighet att meddela kunden det aktuella saldot, vilket enligt förlaget resulterade i att flera kunder upplevde det som de hade obegränsad tillgång till e-resurserna och därför ofta fick en hög tilläggsfaktura. 6.4 Prissättning oavsett modell Att hitta en rimlig prisnivå för en vara eller tjänst är inte enkelt: den som säljer vill naturligtvis tjäna så mycket pengar som möjligt på sin produkt/tjänst, medan den som köper vill få så mycket som möjligt för sina pengar. Efter diskussioner med avknoppningsföretagen utkristalliserades en modell med förlagan itunes som exempel. Att ladda ned ett musikstycke genom itunes kostar nio SEK. Avknoppningsföretagen ansåg det vara rimligt att betala ca 1 för en nedladdad artikel. Detta baserade de på de ekonomiska ramar de har att anpassa sig efter i kombination med det uppskattade behov de har av e- resurser. Rent praktiskt skulle det kunna fungera som en pay-per-view (där man betalar med kontokort vid varje nedladdning) eller att man i förväg betalar en större engångsumma för x antal uppskattade artikelnedladdningar, t.ex. baserad på en provperiod som görs i förväg under några månaders tid. 6.5 Alternativa lösningar Fjärrlånekopior Ett alternativ till modellerna ovan kan vara för avknoppningsföretagen och myndigheterna att vända sig till universitets/högskolebiblioteket på campus och beställa artikelkopior. Detta sker redan idag i viss utsträckning, men man skulle kunna tänka sig att ta detta ett steg längre och skräddarsy beställningsförfarandet och eventuellt erbjuda ett mer attraktivt pris per artikel för dessa kundgrupper jämfört med andra externa kunder som ett led i att hjälpa till med informationsförsörjningen för dessa prioriterade kundgrupper. Open Access Open Access (OA) skulle kunna vara en möjlig och ur ekonomisk synvinkel väldigt gynnsam källa till forskningsartiklar för avknoppningsföretagen och myndigheterna. Andelen OA-resurser ökar och trycket från anslagsgivare eldar

15 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 13 (27) på denna utveckling, men trots detta är antalet tillgängliga OA-resurser på marknaden lägre än de prenumerationsbaserade, och det är långt till ett läge där avknoppningsföretagen och myndigheterna kan få sitt informationsbehov tillgodosett enbart genom OA-resurser. Därför kan man inte ta OA som en ensam modell för tillgång av informationsresurser i beräkningen inom den närmaste framtiden. Biblioteket som rådgivande instans Man skulle även kunna tänka sig en modell där biblioteket på campus får en rådgivande roll som avknoppningsföretagen och myndigheterna konsulterar vid behov. Exempelvis skulle biblioteket kunna hjälpa till vid urval av resurser (göra s.k. sökuppdrag), förmedla kontakter till leverantörer och intermediärer samt bistå med artikelbeställningar. Detta förutsätter att man kommer överens om en rimlig prisnivå för dessa tjänster. 7. Förslag på tekniska lösningar Det finns flera tekniska frågetecken som behöver utredas och enas kring innan man kan ge svenska avknoppningsföretag och myndigheter utökad access till informationsresurser, till skillnad mot Storbritannien där man anser sig ha kommit längre i frågan. Med dagens tekniska villkor i Sverige går det inte att på ett enkelt sätt administrera utökad access till avknoppningsföretag och myndigheter. 7.1 Auktorisering och autentisering Idag kontrolleras accessen till licenserade resurser oftast via IP-kontroll. Detta ger vid första anblicken intryck av att vara en relativt enkel och tillförlitlig metod. En organisation har ett eller flera IP-nummerintervall som skickas till resursägaren som därefter tillåter IP-nummer inom dessa intervall att få fullständig tillgång till resurserna. Det finns dock svagheter med denna metod, svagheter som delvis är kopplade till hur resursanvändarnas vanor förändrats och utvecklats. Svagheter i det nuvarande systemet med IP-kontroll är exempelvis: 1. det faktum att användarna önskar komma åt resurser hemifrån eller från andra geografiska placeringar 2. det faktum att användare samarbetar och tillbringar delar av sin arbetstid i andra organisationer än moderorganisationen 3. det faktum att IP-nummertilldelningen vid en organisation sällan görs med tanke på IP-kontroll av informationsresurser, vilket i sin tur får till följd att man måste administrera långa, komplicerade listor av IPnummer Den svaghet med IP-kontroll som är mest intressant och relevant för denna undersökning är punkt 2 ovan. Systemet med IP-nummerkontroll kan sägas fungera bäst då man har ett likvärdigt förhållande mellan informationsresurserna och användarnas hemorganisation, då organisationen kan betraktas som en helhet och då informationsresurserna kan betraktas som en sammanhållen mängd. Men när dessa två mängder inte längre är tydligt sammanhållna i sig själva blir systemet med IP-kontroll otillräckligt och verkar som ett hinder för fortsatt utveckling. När det gäller organisationen får

16 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 14 (27) samarbeten mellan olika organisationer, samverkan med den privata sektorn och liknande till följd att organisationen inte kan betraktas som en sammanhållen helhet där alla ska ha tillgång till samma resurser. Auktorisering och autentisering är två, i detta sammanhang, nära besläktade termer. Autentisering innebär att en identitet kontrolleras då två system kommunicerar vid exempelvis ett inloggningsförsök. Auktorisering är vad du får göra, autentisering är att bevisa vem du är. Autentiseringen styr auktorisering, men inte tvärt om. För att kunna hantera den alltmer flexibla och föränderliga verksamheten på ett effektivt sätt bör ett autentiseringssystem vara högst aktuellt. Detta kan ombesörjas på lokal eller nationell nivå och i omvärlden finns exempel på båda. Se avsnittet 7.4 nedan. 7.2 Shibboleth Shibboleth är ett autentiseringssystem som möjliggör att en användare på enkelt sätt får tillgång till ett universitets informationsresurser eller andra webbtjänster oavsett vilken dator man loggar in från. 12 Detta förutsatt att man är behörig för att kunna komma åt resurserna och tjänsterna. Vid användning av ett autentiseringssystem är man således inte längre bunden till universitetets IP-nummer, proxy eller VPN. Systemet möjliggör att en administratör vid hemorganisation kan skräddarsy vilka resurser som kan göras tillgängliga åt olika användargrupper: individer, avdelningar, institutioner, från personnivå till institutionsnivå. Individer kan, med hjälp av inloggningsuppgifter de har tilldelats, logga in via en ingång (en webbsida) och komma åt de resurser de är behöriga att komma åt. Shibboleth-uppbyggnaden görs inom ramen av en infrastrukturfederation, t.ex. en nationell sådan. I Sverige har federationen SWAMID bildats för svenska universitet och högskolor. 13 Vid Karolinska Institutet har IT-Centrum, KI: s centrala IT-avdelning, bevakat Shibboleth-utvecklingen sedan några år tillbaka och är med i SWAMID. Än så länge håller KI på att implementera Shibboleth för internt bruk och detta inbegriper inte externa grupper som avknoppningsföretag och myndigheter på campus. KIB kommer under hösten 2009 att börja med att använda Shibboleth för autentisering mot resten av KI och Stockholms läns ländsting. Detta kommer göras inom ramen för bibliometriverksamheten som bedrivs på biblioteket. KIB har också anpassat sitt beställningssystem SAGA mot Shibboleth för att underlätta för sina SAGA-kunder. Det är viktigt att skilja åt autentisering för internt och externt bruk. Med internt bruk avses den egna organisationens tillhörande grupper som anställda, forskare och studenter, medan externt bruk avser alla de användare som inte tillhör den egna organisationen. Det innebär också en teknisk skillnad mellan att ge tillgång till egna system och tjänster och att ge tillgång till externa parters system och tjänster (exempelvis förlagens e-resurser). Graden av implementering av Shibboleth skiljer sig i dessa avseenden. 7.3 Shibboleth hos förlag, leverantörer, agenter Alla förlag har ännu inte implementerat Shibboleth, även om antalet växer

17 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 15 (27) stadigt. Majoriteten av de stora och medelstora förlagen samt andra stora s.k. "service providers" har implementerat eller håller på att implementera systemet. Ett axplock av de förlag och leverantörer som har Shibboleth-anpassat sina produkter kan illustreras genom Elsevier (här avses plattformen ScienceDirect), Nature, Springer, Oxford University Press, Cambridge University Press, Ovid, the American Chemical Society (ACS), IOP, Emerald, SAGE samt plattformslevererantörer som Atypon, Metapress och HighWire. Vidare Ebsco Publishing, ArtSTOR, JSTOR, CSA, Thomson Learning, Thomson Reuters, Project MUSE, ProQuest, Serial Solutions, SwetsWise Online Content och Ex Libris. Listan utökas allt eftersom, exempelvis implementerar Taylor & Francis och Wiley Blackwell Shibboleth i skrivande stund. Mindre förlag och s.k. sällskapsförlag har i dagsläget inte kommit långt med implementering av autentiseringssystem eftersom de saknar de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att kunna göra det. Vissa av dem skulle kunna kringgå dessa hinder genom att tillgängliggöra sina tidskrifter på externa plattformsleverantörer (som Atypon, Metapress) som är Shibboleth-anpassade. 7.4 Shibboleth vid universitet och bibliotek utomlands Australien, Kanada, Danmark, Finland, Holland, Spanien, Storbritannien, Schweiz, Tyskland och USA är de länder som har implementerat eller håller på att implementera Shibboleth inom högskole- och universitetsvärlden. För en detaljerad översyn av dessa länders implementering (bortsett från USA:s), se den tidigare nämnda JISC-rapporten. 14 De tekniska satsningar som har gjorts i nämnda länder har skett inom ramen för nationellt övergripande projekt som har styrts och finansierats från centralt håll. De flesta av länderna startade nationella federationer just för att nå så många högskolor och universitet som möjligt. Autentiseringssystem som Shibboleth används främst för interna gruppers behov, men innebär att det tekniskt är möjligt att använda även för externa grupper. En lärdom som man drar i rapporten och som vi anser bör tas upp i denna studie är man tycker att det är viktigt att ha samtliga högskolor och universitet med i projektet, då det lönar sig att koncentrera sig på att ena alla parter för att maximera förtjänsterna då fler berörs. 8. Diskussion och slutsatser I detta avsnitt diskuterar vi de reflexioner och slutsatser vi dragit utifrån de punkter som ingick i projektuppdraget. Vissa punkter har undersökts mer djupgående än andra, och i vissa fall visade sig verkligheten vara mer komplex än teorin, vilket för med sig att något av de undersökta områdena erfordrar en utredning utanför ramen för detta projekt för att kunna besvaras till fullo. 14 JISC-rapport: Extending Access Managenent into Business and Community Engagement - Scoping Study, Oakleigh Consulting Limited, 2009,

18 Karolinska Institutet Utvidgad access på campus 16 (27) 8.1 Tillgångsmodeller för e-resurser Små myndigheter Resultatet av denna studie visar på en bristande tillgång till informationsresurser hos de myndigheter som direkt eller indirekt bedriver en forskningsbaserad verksamhet. Endast en av de undersökta myndigheterna har idag bibliotek eller biblioteksliknande inslag i sin verksamhet. Genom detta får myndigheten tillgång till de informationsresurser som efterfrågas inom organisationen. Övriga myndigheter har ingen biblioteksverksamhet och har inte någon fullt ut tillfredsställande tillgång till informationsresurser. Denna brist löses idag genom en mängd olika ad hoc-lösningar. En av slutsatserna som kan dras ur denna studie är att dessa ad hoc-lösningar inte är tillfredsställande. Detta innebär att effektiviteten hos dessa myndigheter är reducerad vilket måste betraktas som allvarligt. Vi ser två möjliga vägar att gå vidare längs för att nå fram till en bättre lösning gällande myndigheters informationsförsörjning. Den första är att myndigheter som är geografiskt belägna på campus och verksamhetsmässigt närbelägna universitetet, genom avtal av olika typer, enligt modeller som beskrivits ovan, ges tillgång till samma utbud av informationsresurser som universiteten har idag. Detta kan dock inte ses som en helt tillfredsställande lösning då den inte kan ses som på något sett heltäckande, bland annat på grund av att möjligheterna att stötta campusnära myndigheter varierar stort från universitet till universitet samt att det inte löser frågan för de icke-campusnära myndigheterna med liknande behov. Den andra lösningen, och den lösning som denna studie förordar, är att ett samlat grepp tas kring myndigheters informationsförsörjning. Med samlat grepp menas att samtliga statliga myndigheter tas med i ett arbete att förbättra informationsförsörjningen för alla myndigheter, inte enbart de som befinner sig på ett universitets eller högskolas campusområde. KB:s möjliga roll i myndigheters informationsförsörjning diskuteras ingående i den tidigare nämnda rapporten Myndighetsbibliotek, och trots att myndigheternas storlek skiljer sig från de små myndigheter som undersökts här, anser vi att man kan dra liknande slutsatser. Detta gäller särskilt slutsatsen att frågan om att utvidga Kungl. Bibliotekets uppdrag inom upphandlingsområdet bör diskuteras samt att KB bör undersöka hur upphandlingsverksamheten ska kunna samordnas med fler bibliotekstyper än de som avses idag. 15 Att ta ett samlat grepp kring myndigheters informationsförsörjning för med sig en mängd frågor som måste genomlysas. En möjlig startpunkt är att undersöka vad som hindrar vissa myndigheter från att gå med i de högskolegemensamma avtalen. Rimligtvis torde staten se samhällsnyttan i att tillgodose samtliga statliga myndigheters informationsförsörjning. Vad måste förändras för att möjliggöra detta? Vi skulle gärna se en vidare diskussion kring de gällande kriterier som ett samverkansbibliotek bibliotek måste uppfylla för att ta del av de högskolegemensamma avtalen och på så sätt få tillgång till de av staten förhandlade e-resurserna, t.ex. kravet på att inneha ett offentligt bibliotek. Avknoppningsföretag När det gäller avknoppningsföretagen har denna studie visat att det finns möjligheter att förbättra och förenkla företagens informationsförsörjning. De stora frågorna som man behöver navigera runt är dels kostnaderna, d.v.s. vad 15 Svensk Biblioteksförening (2008), s. 29.