Växtskyddsmedel: Attityder och riskuppfattningar hos svenska lantbrukare

Transkript

1 Växtskyddsmedel: Attityder och riskuppfattningar hos svenska lantbrukare Lennart Sjöberg Hans Hagenvall Jörgen Johansson Cecilia Ljunggren Centrum för Riskforskning, Handelshögskolan i Stockholm Svenskt Växtskydd, Stockholm Näringslivets Undersökningsinstitut, Åkersberga Svenskt Växtskydd, Stockholm

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Metod... 9 Teknisk beskrivning av undersökningen... 9 Bakgrundsinformation om de svarande... 9 Formuläret...10 Resultat Nytta och risk Komponenter i riskupplevelsen Emotioner och förtroende för vetenskapen Modeller för risk och attityd Personlig risk och risk för andra Uppfattningar om konsumenterna Politiska uppfattningar Analys av förändringsstadier Ökad säkerhet De svarandes förslag och tankar om ökad säkerhet Allmänna slutsatser av undersökningen och diskussion Allmänt Detaljer Riskerna Konsumenterna Politikerna Förändringsstadier Svårigheter Slutsatser Referenser Bilaga 1. Missivbrev och formulär Bilaga 2. Påminnelsebrev Bilaga 3. Listning av öppna svar... 54

3 Sammanfattning Tidigare undersökningar beträffande riskuppfattningar och attityder avseende växtskyddsmedel har nästan uteslutande handlat om allmänheten. I det avseendet tycks det finnas ganska stor oro över användningen av växtskyddsmedel i jordbruket, även om oron minskat över tid sedan början av talet. I denna undersökning var målgruppen svenska lantbrukare. De bedömde riskerna för egen del och för konsumenterna av deras produkter. De bedömde också nyttan med växtskyddsmedel. Nyttan framstod som en mycket viktig faktor och lantbrukarna var i detta avseende positivt inställda till växtskyddsmedel. Samtidigt såg de vissa risker för egen del, medan de bedömde att riskerna för konsumenterna var mycket små. I svarandegruppen fanns en stor variation i hur hög säkerhetsnivå man hade i arbetet. Ca 20 % gav svar i det avseendet som tydde på att de skulle ha nytta av att höja säkerheten; detta är troligen en underskattning av det verkliga förhållandet. Bland övriga resultat kan nämnas att de svarande var negativt inställda till svensk jordbrukspolitik, men positiva till EU och till experter. De ansåg att media inte gav en rättvisande bild av det ansvarsfulla sätt som svenskt jordbruk bedrivs på. 3

4 Inledning Riskuppfattning har sedan flera decennier stått i centrum för många samhällsdebatter. Kärnkraft och strålning har varit och är ständigt på agendan, men även risker förknippade med allmänna miljöproblem, och inte minst jordbruket, har varit föremål för stort intresse. Många studier, över hela världen, har visat på oro för bekämpningsmedel/växtskydd 1, t ex från USA [9] 2, Australien [36], Sydafrika [7], Italien [21], och Japan [14]. Det handlar om hög riskuppfattning, och en uppfattning som legat på hög nivå under lång tid. Det är troligt att den är uttryck för flera komponenter. Kemiska risker bedöms ofta som höga [31] och det handlar ju också om en aktivitet som strider mot naturen [24]. På andra sidan kan man notera att attityden bland producenter av livsmedel är mindre alarmerande: studier finns från USA [32], Libanon [22] och Japan [17; 20]. Oro över bekämpningsmedel tycks vara relaterad till oro för andra risker med maten [1; 2; 8; 35], och det är troligt att ganska många konsumenter är villiga att betala mera för mat som är garanterat fri från rester av växtskyddsmedel [5]. I utvecklingsländer har man ofta observerat att växtskyddsmedel hanteras på ett sätt som ökar riskerna [4; 6; 12; 16; 33; 37], men liknande problem finns även på andra håll [19]. I en Eurobarometerstudie publicerad i april 2005 [10] tas attityder till miljöproblemen upp. Alla 25 medlemsländer deltog. De svarande skulle bland 15 miljöproblem välja ut de fem som de ansåg vara störst. I hela materialet var de fem problem som oftast valdes följande: v Vattenföroreningar (47 %) v Naturkatastrofer framkallade av människor (46 %) v Klimatförändringar (45 %) v Luftföroreningar (45 %) v Kemikalier 3 använda dagligdags (35 %) Jordbrukets miljöföroreningar nämndes av 26 %, hit hör bekämpningsmedel och gödningsämnen. Denna kategori kom ganska långt ner på listan för de svenska respondenterna (17 %). Klimatförändringar var det största miljöhotet enligt de svarande i Sverige. Det finns ytterligare en del relevant information att hämta i svenska opionionsundersökningar och i ett fall även i ett tidigare utfört forskningsprojekt. Opinionsundersökningarna går praktiskt taget aldrig djupare i analysen än till frekvenstabeller och medelvärden. De har alltså en rent deskriptiv syftning, refererar inte till den internationella forskningen på området och bidrar inte själva till densamma. Samma sak gäller Eurobarometerstudierna se exemplet ovan även om det händer att man går vidare med analyserna av sådana data. Exempel ges i min genteknikstudie [28]. Tyvärr är rapporteringen av opinionsundersökningarna ofta bristfällig varför det är svårt att bedöma hur tillförlitliga de faktiskt är. Detta gällde exemplet med genteknik där det var omöjligt att få fram information från den svenska Eurobarometergruppen om viktiga detaljer i hur studien genomfördes och hur stort bortfallet var Valet av terminologi kan givetvis ha en betydande effekt på attityder och riskuppfattning. I somliga undersökningar används kemikalier i stället för växtskyddsmedel; antagligen avses därmed en övergripande kategori som inbegriper växtskyddsmedel. 2. Hänvisning till referenslistan. 3. Det är oklart vad som avses med chemicals men kanske är formuleringen lämplig som beskrivning av vanliga föreställningar och attityder. 4. Problemen hade troligen sin rot i att forskarna lagt ut uppdraget att samla in data till en firma för marknadsundersökningar. De hade inte full insyn i hur datainsamlingen gick till och på företaget ifråga sparades inte den väsentliga informationen, bl a inte om svarsprocent. 4

5 År 1981 rapporterades en SIFO-undersökning av ett slumpmässigt stickprov av den svenska allmänheten [3]. Dessa data är alltså 24 år gamla men har ändå ett visst intresse. Den första frågan gällde att rangordna 6 risker som vi möter i vårt dagliga liv. De sex riskerna var v Bilåkning v Kärnkraft v Rökning v Kemikalier i jordbruket v Alkoholförtäring v Försurning i naturen Fördelningen av placeringar av Kemikalier i jordbruket framgår av Fig Procent av de svarande Allvarligast Minst allvarlig Fig. 1. Fördelning av rangordningar av kemikalier i jordbruket enligt SIFO 1981 Det framgår att det fanns en betydande oro hos allmänheten vid denna tidpunkt. Nästan hälften satte Kemikalier i jordbruket på första eller andra plats i rangordningen. Av de sex riskerna var det denna som bedömdes som störst, något mera riskabel än kärnkraft som samlade 41 % på 1: a och 2: a plats. Det är intressant med tanke på Harrisburgolyckan 1979 och den sedan följande intensiva debatt om kärnkraftens risker som kulminerade i folkomröstningen den 23 mars Resultatet stämmer också ganska väl med mina egna resultat insamlade i mitten av 1990-talet, med en annan metodik. I en följande fråga i SIFO-undersökningen fick respondenterna ta ställning till vilka aktiviteter som var mest negativa för miljön. Jord- och skogsbruk kom då långt ner på listan. Miljöpåverkan från jordbruket skulle bedömas genom rangordning av följande sex aspekter: v Tungmetaller från konstgödsel v Rester av kemiska bekämpningsmedel i födan v Antibiotika i djurfoder v Vattenföroreningar pga. konstgödsel v Risker för dem som använder bekämpningsmedel v Långsiktiga effekter av kemiska bekämpningsmedel i naturen 5

6 De största riskerna ansågs komma från Långsiktiga effekter av kemiska bekämpningsmedel i naturen (51 % 1: a och 2: a plats) samt Rester av kemiska bekämpningsmedel i födan (40 % 1: a och 2: a plats). Däremot ansågs inte riskerna speciellt stora för dem som använder bekämpningsmedel. Störst ansvar för jordbrukets miljöpåverkan ansågs politikerna ha, därnäst experterna. Lantbrukare och konsumenter ansågs ha litet ansvar. De svarande fick sedan ta ställning till vad de skulle vilja inskränka av: v Konstgödslingen i skogsbruket v Den kemiska bekämpningen i skogsbruket v Konstgödslingen i jordbruket v Den kemiska bekämpningen i jordbruket Det alternativ som dominerade starkt bland förstahandsvalen var den kemiska bekämpningen i jordbruket (52 %). FSI (Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier) har under en följd av år sedan 1987 ställt följande fråga till slumpmässigt utvalda personer ur allmänheten: Ange vilka av nedanstående miljöfrågor som Du tycker känns viktiga eller oviktiga. Bedömning har gjorts i fem steg, från Tveksam till Vår tids viktigaste fråga. Bland de bedömda miljöfrågorna fanns Jordbrukets odlingsmetoder (bekämpnings-/gödningsmetoder). Svaren från 2001 och 2003 [34] återges i Fig. 2. Viktigaste miljöfrågan 2001 & 2003 Andel som svarat "Vår tids viktigaste fråga" och "Mycket viktig fråga" Skadorna på ozonskiktet Förstörelsen av våra kusthav De krympande regnskogarna Den s.k. växthuseffekten Skogsdöden Kärnkraftsavfallet Bilavgaserna Försurning Hotade djurarters existens Livsmedelstillsatserna Jordbrukets odlingsmetoder Arbetsmiljöproblemet Öknarnas utbredning Radonfaran i bostäder Människors inomhusmiljö Befolkningen år Figur 2. FSI-resultat avseende allmänhetens bedömning av hur viktiga olika miljöfrågor ansågs vara. Visserligen är det inte enbart bekämpningsmetoder som bedömts, men svaren är ändå intressanta. Över 50 % ansåg frågan vara mycket viktig, men ett flertal andra miljöfrågor bedömdes som viktigare. Tidsutveckling avseende svaret Vår tids viktigaste fråga framgår av Fig

7 % Andel som anser att "Kärnkraftsavfallet", "Livsmedelstillsatser" eller "Jordbrukets odlingsmetoder" är vår tids viktigaste fråga Kärnkraftsavfallet Livsmedelstillsatser Jordbrukets odlingsmetoder Figur 3. FSI-resultat som visar tidsutvecklingen av bedömningen av tre miljöproblem. Det är intressant att se att Livsmedelstillsatser ligger på samma nivå som Jordbrukets odlingsmetoder och bägge dessa två ligger långt under Kärnkraftsavfallet (som dock tycks kraftigt minska över tid). Man ser också en viss minskning av oron sedan I en svensk undersökning från mitten av 90-talet jämfördes allmänhetens riskuppfattningar med avseende på livsmedel med motsvarande uppfattningar hos experter [23; 30]. Det som bedömdes var risken för folk i allmänhet, här kallad allmän risk, och risken för den egna personen, kallad personlig risk 5. I omfattande forskning har det visat sig att personliga risker bedöms som mindre än allmänna [25]. Detta gällde även i studierna av livsmedelsrisker, se Fig. 2 och 3. Men i dessa figurer finns också ett annat resultat, nämligen den stora skillnaden mellan allmänhet och experter, både för allmän och personlig risk. 5. Vi har funnit i många studier att det är viktigt att ta med både personliga och allmänna risker i en design; dessa ger nämligen i väsentliga avseenden olika information. De flesta opinionsundersökare förefaller vara omedvetna om denna viktiga distinktion [26]. 7

8 4 Allmänheten Experter 3 Medelvärde Fet mat Tillagn. Bakterier Tillsatser Bek.medel Miljögifter Figur 4. Allmän risk bedömd av allmänheten och av experter 3,0 2,5 Allmänheten Experter 2,0 Medelvärde 1,5 1,0 0,5 0,0 Fet mat Tillagn. Bakterier Tillsatser Bek.medel Miljögifter Figur 5. Personlig risk bedömd av allmänheten och av experter Bekämpningsmedel ansågs av allmänheten vara en stor livsmedelsrisk, liksom miljögifter. Experter ansåg att livsmedelsriskerna i första hand hade att göra med konsumenternas eget beteende. Vi har tolkat detta som att experter bedömer risker inom sitt eget ansvarsområde som litet. Liknande resultat har vi funnit inom området strålningsrisker [29]. Naturligtvis är det också en fråga om kunskaper experterna vet mycket mera än allmänheten. Men kunskap tycks inte vara den enda faktorn. Skillnaden mellan allmän och personlig risk tycks ha att göra med upplevelsen av kontroll. Vi känner att vi kan skydda oss mot risker, men tror inte andra om att kunna göra det i samma utsträckning [13]. Om en verksamhet strider mot vad man uppfattar som naturligt brukar det medföra en förhöjd riskuppfattning [24]. Växtskyddsmedel torde av många uppfattas på det sättet. Mina två tidigare undersökningar var samstämmiga när det gällde allmänhetens negativa syn på bekämpningsmedel. Den förstnämnda undersökningen inkluderade även experter. Allmänheten såg en fara med bekämpningsmedel och experterna gjorde det inte. De som i praktiken arbetar med dessa 8

9 medel är lantbrukarna. Inga svenska undersökningar tycks ha gjorts av deras riskuppfattning när det gäller växtskyddsmedel, och av deras sätt att hantera medlen så att riskerna minimeras. Några få utländska undersökningar har nämnts ovan. Intressant är att den citerade SIFO-undersökningen tyder på att allmänheten åtminstone år 1981 inte ansåg att lantbrukarna själva var utsatta för en speciell fara 6. Ämnesområdet är alltså föga utforskat men bjuder på ett flertal intressanta frågeställningar, både rent praktiskt och som ett bidrag till den allmänna riskforskningen. Så långt om bakgrunden till den studie som rapporteras här. Syftet var att studera hur lantbrukare uppfattar och hanterar eventuella risker med växtskyddsmedel. I sammanhanget undersöker vi även andra, relaterade, frågeställningar. Undersökningens syften var att studera: v inställningen till växtskyddsmedel v nivån hos lantbrukares riskuppfattning avseende växtskyddsmedel v innehållet i upplevelserna av risk och nytta med växtskyddsmedel v förekomsten av en ambition att arbeta med höjd säkerhet. Teknisk beskrivning av undersökningen Metod I en tidigare undersökning hade två tusen lantbrukare svarat på om de använde kemiska växtskyddsmedel på sin gård (2004 el 2002). De 358 som sade sig använda växtskyddsmedel själva ingår i nu föreliggande undersökning. Den genomfördes via post under tiden 7 januari till 7 februari Bortfallet redovisas i Tabell 1. Svarsfrekvensen var mycket hög, 75 %. Tabell 1. Bortfall Urval, brutto 358 Brukar inte längre gården 11 Använder inte växtskyddsmedel eller lejer bort 27 Urval, netto 320 Ej godkända, vägrar, ej kontakt 80 Godkända formulär 240 Svarsfrekvens 75 % Svarsfrekvens och urvalsmetodik innebär att undersökningen speglar åsikter och attityder hos lantbrukare med mer än 20 ha åker och som själva (eller annan på gården) använder växtskyddsmedel Bakgrundsinformation om de svarande v De som svarade hade mer än 20 ha åker och använder själva växtskyddsmedel (eller annan på gården). v De hade i genomsnitt 121 ha åker. 6. Detta sagt med reservation för att SIFO använde rangordningar varför vi inte vet något om nivån på riskuppfattningarna, bara deras relativa värden. 9

10 v De hade kört sin spruta på i genomsnitt 179 ha åker per år. (Vissa arealer hade sprutats mer än en gång och andra arealer hade inte sprutats alls). v De var i genomsnitt 52 år gamla. v 98 procent var män. v Minst 62 procent hade lantbruksutbildning (driftledare, lantmästare, agronom m m). v 80 procent räknade med att barn eller annan närstående skulle komma att ta över gården. Formuläret Formuläret omfattade följande sektioner: v 13 attityd- och riskfrågor v Uppfattningar om vad som styr konsumenterna när de väljer mat v 14 nyttoaspekter avseende växtskyddsmedel v Fråga om den vetenskapliga kunskapen om dessa risker v 17 frågor för att mäta benägenhet att öka säkerheten v 8 frågor om vanliga problem vid arbete med växtskyddsmedel v 5 frågor om vindavdrift v 8 frågor om riskminskning v 2 frågor om svårigheter att följa anvisningar och efterleva rekommenderade skyddsavstånd v 7 bedömningar av förtroende för olika instanser/aktörer v 10 riskbedömningar av skilda risker från olika sektorer v 29 bedömningar av aspekter på risker med växtskyddsmedel v 11 bedömningar av emotionella reaktioner på växtskyddsmedel v Bakgrundsfrågor v Kvalitetsbedömning av formulär och undersökning, tidsskattning Det var alltså ett omfattande formulär men 65 % klarade det på 30 minuter eller mindre och 75 % svarade. Formuläret bedömdes positivt i de avslutande kvalitetsfrågorna. Ytterst få tyckte vi försökte påverka svaren i viss riktning eller kände sig oroade över de riskaspekter vi tog upp. 10

11 Resultat Nytta och risk Inställningen till användning av växtskyddsmedel i jordbruket var ganska positiv, se Fig.6 Nyttan bedömdes som stor, se Fig. 7. Figur 6. Fördelning av svar på frågan om allmän attityd till användning av växtskyddsmedel i jordbruket. 11

12 Figur 7. Fördelning av svar på frågan om nyttan med användning av växtskyddsmedel i jordbruket. Ett antal nyttoaspekter på växtskyddsmedel bedömdes, se Tabell 2. Strukturen i dessa effekter studerades med faktoranalys; två faktorer kunde beläggas, nämligen ekonomi och miljö. Ekonomi mättes sedan med 6 frågor och miljö med 2. En modell 7 anpassades för att försöka förklara bedömningen av nyttan med växtskyddsmedel på grundval av dessa två komponenter, se Fig. 8. Nytta var en enstaka skattad variabel av nyttan i stort. 7. Denna och följande modeller baseras på regressionsanalys av sambanden mellan variablerna, beräknade över hela stickprovet. Det är skillnaderna mellan respondenter som analyseras och avsikten är att förstå vilka faktorer som påverkar dessa skillnader. Modellernas framgång eller styrka mäts som andel förklarad varians av total varians. 12

13 Tabell 2. Andel av de svarande (procent) som angav att de olika påståendena om nytta stämmer mycket bra. Påstående Andel som starkt höll med Växtskyddsmedel behövs för att säkra livsmedelstillgången 39,6 Växtskyddsmedel är nödvändiga för ett hållbart, rationellt jordbruk 49,4 Växtskyddsmedel ger större skörd och mera hälsosamma odlingsprodukter Växtskyddsmedel medför bättre utnyttjande av odlingsbar areal och skapar därigenom möjlighet att bevara orörd natur och rekreationsområden Utan växtskyddsmedel skulle det vara mycket svårt att klara kvalitetsvillkoren i dagens kontraktsodling Växtskyddsmedel bidrar till förbättrad folkhälsa genom ökad tillgång och lägre priser på frukt och grönsaker Växtskyddsmedel minskar förekomst av giftiga ämnen från angrepp av svampar och bakterier på grödan Användning av växtskyddsmedel minskar läckage av växtnäring Dagens växtskyddsmedel är mycket säkra om de används på rätt sätt Växtskyddsmedel kan bidra till minskad jorderosion Växtskyddsmedel behövs för att säkra lantbruksföretagens ekonomi Växtskyddsmedel är en förutsättning för det svenska lantbrukets konkurrenskraft Behovsanpassad kemisk behandling måste finnas kvar med hänsyn till odlingssäkerhet och produktkvalitet Dagens växtskyddsmedel möjliggör en säker användning som inte sätter skadliga spår i livsmedel eller i naturen 58,8 40,1 60,7 15,1 52,4 16,6 37,6 13,5 43,3 55,1 51,9 23,9 13

14 Miljö Nyttan med växtskyddsmedel Ekonomi Figur 8. Modell för nyttan med växtskyddsmedel på grundval av ekonomi och gynnsamma miljöeffekter. Siffrorna anger regressionsvikter. Modellen förklarade 17 % av variansen i bedömd nytta. Modellen visar den stora betydelsen av ekonomiska faktorer för att bedöma nyttan med växtskyddsmedel. Samtidigt hade modellen en ganska låg förklaringsgrad (17 %); även andra aspekter torde ha varit av betydelse. Den enskilt viktigaste var bedömningen av påståendet Växtskyddsmedel är nödvändiga för ett hållbart, rationellt jordbruk. Ett antal risker bedömdes för folk i allmänhet (allmän risk), se Fig

15 Genomsnittliga riskbedömningar (risk för folk i allmänhet ) Figur 9. Genomsnittliga riskbedömningar för folk i allmänhet. Som framgår av figuren bedömdes växtskyddsmedel som en av de allra minsta riskerna. Med tanke på hur allmänheten bedömde bekämpningsmedel i tidigare studier (se ovan) är detta ett intressant resultat. Slutsatser: v Nyttan med växtskyddsmedel bedömdes som stor, risken som liten v Nyttan var svår att förklara men tycktes mest avspegla ekonomiska värden. Komponenter i riskupplevelsen Ett ganska stort antal delkomponenter i upplevelsen av växtskyddsmedelsriskerna studerades. Tabell 3 visar hur många av de svarande som bedömde varje risk som obefintlig eller liten. 15

16 Tabell 3. Svarsprocent för bedömningar av uppgiften Tag ställning till följande påståenden angående den eventuella risken med användningen av växtskyddsmedel. Påstående Andel som bedömde risken som obefintlig eller liten -risken är ny och okänd för dem som är utsatta 67,1 -människor har stört naturens ordning 49,4 -risken är svår att förstå för dem som kan utsättas för den 46,6 -risken är föga känd även för vetenskapsmän 55,6 - de som utsätts för risken gör det ofrivilligt 51,9 -risken är svår att undvika för den som kan drabbas 51,1 -verksamheten troligen leder till omedelbara negativa konsekvenser 80,3 -verksamheten kommer att medföra negativa effekter som ej går att undanröja 74,4 -verksamheten kommer troligen att skada barn och kommande generationer 84,3 -risken är orättvis och omoralisk 65,1 -verksamheten kommer att skapa stark oro hos en del människor 42,8 -verksamheten är resultat av mänskligt övermod 73,7 -verksamheten kommer troligen att ge effekter som inte går att uppfatta med mänskliga 70,3 sinnen -verksamheten kommer säkerligen att döda människor om en olycka inträffar 80,5 -verksamheten troligen leder till stora negativa konsekvenser 82,5 -verksamheten troligen kommer att skada grundvattnet 72,3 -risken är ett exempel på att det kan leda till katastrofer om människor försöker påverka 74,2 naturens grundläggande skeenden och förhållanden -verksamheten troligen kommer att ha effekter som ökar med tiden 71,1 -verksamheten troligen kommer att orsaka cancer 62,2 -verksamheten kommer att leda till svåra konflikter mellan människor eller grupper i 51,7 kommunen -verksamheten är resultat av en aktivitet som strider mot naturen 62,9 -verksamheten medför köpmotstånd mot produkter från jordbruket 68,4 -verksamheten kan ha negativa effekter som är okända idag 46,8 -verksamheten kan skada nyttiga organismer i åkermarken 37,9 -verksamheten kan orsaka obalans i ekosystemet 50,4 -verksamheten kan förorena sjöar och vattendrag 43,5 -verksamheten kan skada min egen hälsa 44,4 -verksamheten kan leda till skadliga resthalter av växtskyddsmedel i livsmedel 79,0 De flesta riskerna bedömdes som små, men det fanns en uppfattning om att vissa risker av växtskyddsmedel finns för miljön och för att användningen av växtskyddsmedel kan skapa oro och konflikter. 16

17 Fyra riskkomponenter togs fram genom faktoranalys av de 28 riskaspekterna. De var: v Konsekvensernas grad av allvar v Miljörisker v Ny och obekant risk v Störande av naturens ordning. Dessa resultat skiljer sig från tidigare forskning om komponenter i riskupplevelse genom den tydliga och specifika miljödimensionen, kanske något som är naturligt i detta sammanhang. Emotioner och förtroende för vetenskapen En viktig aspekt på riskattityder är om man anser att vetenskapen vet tillräckligt om riskerna. Som framgår av Fig. 10 fanns i gruppen av lantbrukare ganska stor tveksamhet om vetenskapens grad av fullständig kunskap om riskerna med växtskyddsmedel. Figur 10. Bedömning av den vetenskapliga kunskapen om riskerna med växtskyddsmedel. Vi frågade också om emotionella reaktioner på begreppet växtskyddsmedel, se Fig

18 Inte alls I hög grad Figur 11. Bedömning av emotionella reaktioner på begreppet växtskyddsmedel De positiva känslorna dominerade. Bland de negativa var oro och rädsla starkast, relativt sett. Ilska, skam och skuld bedömdes som föga tillämpbara. v Vetenskaplig kunskap om dessa risker ansågs vara ofullständig v Begreppet växtskyddsmedel gav mest upphov till positiva känslor Modeller för risk och attityd I detta avsnitt ges resultat av prövning av modeller för attityd och riskupplevelse. Den övergripande riskens storlek kunde förklaras i viss mån (35 %), på grundval av dessa fyra komponenter, se Fig. 12 som visar Modell 1 för riskupplevelse. 18

19 Negativa konsekvenser, allmänt Negativa miljö-effekter Störande av naturens ordning Risk Ny och obekant risk Figur 12. Modell 1 för upplevd risk med växtskyddsmedel baserad på 4 risk-komponenter Risk är en sammanslagning av fem frågor om risk (personlig och allmän). Resultatet visar att: v Riskupplevelse avseende växtskyddsmedel kan förklaras ganska väl v Det är negativa miljöeffekter som är absolut viktigast v Även andra negativa konsekvenser har viss betydelse v Störande av naturens ordning och att risken skulle vara ny och obekant spelar liten eller ingen roll i dessa data Modell 1 för riskupplevelse var i viss mån framgångsrisk men kunde förbättras. En ny modell, Modell 2, prövades därför. Den förde in de emotionella reaktionerna; både positiva och negativa väger in signifikant. Den förde också in den allmänna tendensen att bedöma risker som stora, oavsett vilka de är (växtskydd ingår ej i denna variabel). Modell 2 var betydligt bättre än Modell 1 den uppnådde 46 % förklarad varians. Se Fig

20 Allmän tendens att bedöma risker högt Negativa miljö-effekter Risk Negativa emotioner Positiva emotioner Figur 13. Modell 2 för upplevd risk med växtskyddsmedel på grundval av 4 signifikanta förklarande dimensioner Sedd i ljuset av tidigare forskning är det speciellt intressant att konstatera att emotionella reaktioner på begreppet växtskyddsmedel hade så tydliga effekter. Den allmänna tendensen att bedöma risker som små eller stora, oavsett innehåll, har tidigare befunnits vara viktig; den har kallats risksensitivitet [27]. Hur stor betydelse har riskupplevelsen och hur viktig är den upplevda nyttan? I Fig. 14 illustreras en modell för attityden till växtskyddsmedel på grundval av upplevd risk och nytta. Med attityd avses bedömd inställning från negativ till positiv. Nytta mättes med en fråga. Risk är en sammanslagning av fem frågor om risk (personlig och allmän). 20

21 Risk Attityd till växtskyddsmedel Nytta Figur 14. Modell för attityd till växtskyddsmedel på grundval av risk och nytta. Modellen visar att inställningen till växtskyddsmedel kan till stor del (39 % förklarad varians) förklaras av hur man upplever risk och nytta med växtskyddsmedel. Nytta har betydligt större vikt än risk. Både risk och nytta har statistiskt säkerställda effekter på hög nivå. De modeller som formulerats och testats på data i detta avsnitt visar att: v Nytta hade större betydelse än risk för attityden till växtskyddsmedel, men risk var också en viktig aspekt. Denna modell hade betydande förklaringskraft. v Nytta var i sig beroende både av ekonomiska effekter av användningen av växtskyddsmedel (starkast) och positiva miljöeffekter, men denna modell gav bara en partiell förklaring av nytta. v Risken hade fyra komponenter; modellprövning visade att emotioner (positiva och negativa), risksensitivitet samt miljöeffekter alla var av betydelse. Modellen (Modell 2) var stark i den meningen att den förklarade en betydande del av variansen i riskupplevelse. Personlig risk och risk för andra Personlig risk, samt risk för andra lantbrukare, framgår av Fig. 15. Det ansågs av de svarande att det finns vissa personliga risker, och att dessa är lika med de risker som lantbrukare i allmänhet utsätts för av växtskyddsmedel. 21

22 Vissa risker Små, men obetydliga risker Absolut inga risker Personlig risk Oerhört stora risker Mycket stora risker Ganska stora risker Risk för andra lantbrukare Figur 15. Riskerna för lantbrukare med växtskyddsmedel Riskerna för konsumenterna ansågs emellertid vara ytterst små, se Fig. 16. Den egna gårdens produkter ansågs säkrare än svenska produkter i allmänhet. I Fig. 17 finns en tydligare jämförelse mellan personlig risk och risk för konsumenter Oerhört stora risker Mycket stora risker Ganska stora risker Vissa risker Små, men obetydliga risker Absolut inga risker Egna gårdens produkter Svenska produkter i allmänhet Figur 16. Riskerna för konsumenter med växtskyddsmedel 22

23 Oerhört stora risker Mycket stora risker Ganska stora risker Vissa risker Små, men obetydliga risker Absolut inga risker Egna gårdens produkter Personlig risk Figur 17. Jämförelse av riskerna för konsumenter av egna produkter och egen personlig risk De svarande ansåg också att svenska livsmedel innehåller mindre rester av växtskyddsmedel än utländska, Fig. 18. Figur 18. Bedömning av svenska jämfört med importerade livsmedel med avseende på rester av växtskyddsmedel. 23

24 De slutsatser om attityd och upplevda nivåer av riskerna med växtskyddsmedel som kan dras av resultaten är att: v Det fanns en ganska positiv attityd till växtskyddsmedel och stor nytta v Det fanns mycket små skillnader mellan personlig risk och risk för andra lantbrukare v Både personlig risk och risk för andra lantbrukare ansågs ligga på en inte helt obetydlig nivå v Riskerna för konsumenter bedömdes dock som mycket mindre - lantbrukaren tar risker men hans produkter är riskfria v Egna gårdens produkter ansågs ha lägre risk än svenska produkter i allmänhet v Jämfört med andra risker ansågs växtskyddsmedel vara bland de minst riskabla, svenska livsmedel bättre än importerade i detta avseende Uppfattningar om konsumenterna Ett antal frågor tog upp lantbrukarnas inställning till och uppfattningar om konsumenterna. De ansåg att svenska konsumenter trodde att svenska livsmedel innehåller mindre rester av växtskyddsmedel än importerade livsmedel, se Fig. 19. Figur 19. Fördelning av bedömningar av svenska konsumenters uppfattningar om svenska jfr med utländska livsmedel när det gäller rester av växtskyddsmedel. I formuläret ställdes frågan Om vissa konsumenter helst köper ekologiskt odlad mat, vad beror detta på? Flera alternativ kunde väljas från en lista. Andelen som valde varje alternativ var: v De är felinformerade om kvaliteten på vanliga svenska livsmedel (45,4 %) v De tror att de på det sättet får mat som är bättre för deras hälsa (85,8 %). De tror att de på det sättet gynnar jordbruk som drivs på ett miljövänligt sätt (50,8 %) 24

25 v De är ideologiskt engagerade (48,3 %) v De tror att den maten är billigare (2,5 %) v Vet ej (1,7 %) v Annan orsak, nämligen (3,8 %) Den absolut mest vanliga uppfattningen var alltså att konsumenterna trodde att ekologiskt odlad mat var bättre för deras hälsa, men många menade också att konsumenterna var felinformerade, att de trodde att ekologiskt odlad mat odlades på ett mera miljövänligt sätt och att de var ideologiskt engagerade (något som rimligen kunde inbegripas även i några av de andra alternativen). Däremot var det ytterst få som trodde att konsumenterna ansåg att den ekologiskt odlade maten var billigare. Intressant var också att så många tog ställning i denna fråga. De svar som getts under annat på denna fråga, och andra frågor med ett sådant öppet alternativ, återfinns i en bilaga. Man kan sammanfatta svaren som att konsumenterna är okunniga eller ideologiskt styrda. En relaterad fråga i formuläret var Vad är viktigt för konsumenterna när de väljer mellan svenskproducerad eller importerad mat? Flera alternativ kunde väljas från en lista. Andelen som valde varje alternativ var: v Priset (86,7 %) v Att maten är fri från rester av växtskyddsmedel eller miljögifter (35,8 %) v Att ursprungslandets jordbruk bedrivs ansvarsfullt ur miljösynvinkel (26,7 %) v Smak och andra kvalitetsfaktorer (28,3 %) v Att ursprungslandets jordbruk bedrivs ansvarsfullt ur djurskyddssynvinkel (25,0 %) v Att ursprungslandets jordbruk bedrivs på ett säkert sätt för de anställda (5,0 %) v Att ursprungslandets jordbruk bedrivs på ett rättvist sätt (4,2 %) v Ren vana vad man väljer (18,3 %) v Marknadsföring (36,3 %) v Vet ej (0,8 %) v Annan orsak, nämligen (2,1 %) Några andra orsaker som uppgavs var att man ville ha just svenskt, samt transportfaktorn. Det är slående att bilden domineras av prisfaktorn och att det var ganska få som ansåg att andra faktorer spelade in för konsumenternas val. Även i denna fråga var det ytterst få som inte tog ställning. Lågpriskedjorna får högst varierande bedömningar, se Fig

26 Figur 19. Inställning till lågpriskedjorna. Slutsatser: v Konsumenterna litar på svenska livsmedel v Viktigast för dem är priset och hälsoaspekter, även miljö v Miljö och hälsa bakom konsumenternas val av ekologiskt odlad mat v Lågpriskedjor ger upphov till mycket varierande bedömningar Politiska uppfattningar Den svenska regeringen och riksdagen bedömdes negativt, se Fig. 20. Medlemskapet i EU såg man å andra sidan positivt på, Fig

27 Figur 20. Bedömning av den svenska jordbrukspolitiken. Figur 21. Betydelsen av medlemskapet i EU för svenskt jordbruk. 27

28 Figur 22. Medelvärden av bedömningar av förtroende. Det fanns ett stort förtroende för experter på växtskyddsmedel (Fig. 22), men politiker och kritiska opinionsgrupper hade man inte mycket förtroende för. Däremot ansågs att media inte ger en rättvisande bild av jordbruket, se Fig. 23. Figur 23. Bedömning av om media ger en rättvisande bild av säkerheten inom jordbruket. 28

29 Slutsatser: v Svenska politiker får underkänt v Men EU uppfattas ganska positivt v Det fanns ett stort förtroende för experter v Media ansågs inte ge en rättvisande bild av jordbruket Analys av förändringsstadier Sjutton frågor formulerades för att mäta stadier i förändring från låg till hög nivå av säkerhet i hantering av växtskyddsmedel. Vi har formulerat och analyserat dessa frågor utifrån den förändringsmodell som föreslagits av DiClemente och Prochaska [18] och har haft tillgång till en svensk version av deras Readiness to Change Questionnaire, utvecklad för alkoholmissbruk [11]. Vi har modifierat frågorna så att de skulle passa den aktuella frågeställningen i denna rapport. Den har tillämpats på missbruk av skilda slag. Användningen av växtskyddsmedel är naturligtvis inget missbruk, men det finns vissa problem som är gemensamma i de fall där beteendet medför vissa risker för lantbrukaren och omgivningen. Modellen postulerar fem stadier: v Förnekelse v Begrundande v Förberedelse v Handling v Aktivitet Vi gör ingen åtskillnad mellan andra och tredje stadiet och har inga data på långsiktigt upprätthållande av förändring, som femte stadiet handlar om. Frågorna återfinns i Tabell 4 som även ger den andel av de svarande som instämde i varje fråga. Det allmänna intrycket är att de svarande ansåg frågorna om hanteringen av växtskyddsmedel vara viktiga och att de redan arbetade på ett ansvarsfullt sätt. Detta gällde dock inte alla. De tre stadier som vi var intresserade av gällde handling, övervägande och förnekande. Innehållet i dessa stadier framgår av beteckningarna. Vi fann också att data, efter analys, kunde indelas på just detta sätt: Handling (3 frågor) Övervägande (8 frågor) Förnekande (4 frågor) De svarande indelades i tre grupper efter vilken av de tre dimensionerna de skattat högst. Resultatet var att de tre grupperna fördelade sig på följande sätt: Handling: 77,3 % Övervägande: 5,5 % Förnekande: 17,3 % Ca ¼ av de svarande tycks alltså kunna ha nytta av stimulans till att öka säkerheten. Risk och nytta med växtskyddsmedel beräknades separat för var och en av de tre grupperna, se Fig

30 Tabell 4. Andel av de svarande som instämde i varje påstående ( stämmer ganska bra eller stämmer mycket bra ) Påstående Andel i procent Jag tycker att jag anstränger mig lagom mycket med att hantera växtskyddsmedel på ett säkert sätt Jag försöker hantera växtskyddsmedel mera säkert nu än vad jag kanske gjorde förr Mitt arbete skulle bli alldeles för tidsödande om jag skulle ta hänsyn till alla krav och bestämmelser om växtskyddsmedel Ibland är jag nog lite slarvig med hanteringen av växtskyddsmedel Jag kan själv bäst avgöra vilka bestämmelser om växtskyddsmedel som ska tillämpas på min gård Ibland tycker jag att jag borde hantera växtskyddsmedel mera säkert Det är ingen mening med att tänka på hur jag hanterar växtskyddsmedel Jag måste få arbeta snabbt och effektivt och inte hindras av teoretiska bestämmelser om växtskyddsmedel Jag har nyligen förbättrat mitt sätt att hantera växtskyddsmedel Vem som helst kan ju prata om att hantera växtskyddsmedel bättre, men jag gör faktiskt något åt det Reglerna och bestämmelserna om växtskyddsmedel verkar vara skrivna av någon som inte har mycket kunskap om praktiskt lantbruk Jag borde faktiskt hantera växtskyddsmedel bättre Jag tycker ibland att hanteringen av växtskyddsmedel är ett problem för mig Jag behöver inte ändra mitt sätt att arbeta med växtskyddsmedel Jag håller faktiskt på att ändra mitt sätt att arbeta med växtskyddsmedel När jag har försökt följa reglerna om växtskydd till punkt och pricka har mitt arbete tagit orimligt lång tid Det finns ingen anledning för mig att ändra mitt sätt att arbeta med växtskyddsmedel 92,4 76,9 9,3 24,4 30,2 13,8 0,0 8,6 29,3 53,6 17,0 7,1 9,4 47,3 12,6 11,6 44,4 30

31 risk nytta Förnekande Övervägande Handling Figur 24. Figuren visar medelvärden för de tre grupperna för risk och nytta med växtskyddsmedel. Stora signifikanta skillnader Resultatet av analysen av förändringsstadier visar: v Stora skillnader mellan de tre stadierna när det gäller uppfattningen om risk och nytta med växtskyddsmedel v Förnekandegruppen såg små risker och stor nytta med växtskyddsmedel v Övervägandegruppen hade motsatta värderingar och attityder v Handlingsgruppen bedömde risk och nytta mera moderat, kanske delvis för att de faktiskt minskat riskerna Ökad säkerhet Var ansåg de svarande att problemen främst låg när det gällde ökad säkerhet vid hantering av växtskyddsmedel? Se Tabell 5 som gäller en fråga som formulerades så att den gällde det svenska jordbruket i stort. 31

32 Tabell 5. Det är mycket för lantbrukarna att tänka på och kunna när man använder växtskyddsmedel. Vilka av följande områden tror du att man oftast missar inom det svenska jordbruket? Område Läsa anvisningar på etiketter och säkerhetsblad Följa anvisningar på etiketter och säkerhetsblad Användning av rekommenderad personlig skyddsutrustning Rengöring och påfyllning av sprutan på säker plats Modern, uppgraderad sprututrustning Funktionstestad sprututrustning Att lämna korrekta skyddsavstånd vid sprutning Att veta vad man skall göra vid spill och olyckshändelser Andel i procent som ansåg att området missades ofta mycket eller ganska ofta 26,6 Som synes ansåg genomgående ca 20 % av de svarande att det hände att lantbrukare brast en del i säkerheten. I ett fall var siffran betydligt större, nämligen när det gällde personlig skyddsutrustning. Vindavdrift behandlades i en serie delaspekter, se Tabell 6. Tabell 6. Fråga Vindavdrift är en svårighet att hantera vid sprutning. Markera hur stor du anser att risken är för att nedanstående problem ska uppstå på grund av vindavdrift, för dig liksom för andra. Problem Skador på omgivande grödor Skador på annan omgivande växtlighet Resthalter av växtskyddsmedel i vatten Risker för min och familjens hälsa Andra risker med vindavdrift angavs på följande sätt: 18,8 46,2 12,2 24,8 22,8 20,4 17,7 Andel som ansåg att det fanns viss, ganska stora eller mycket stora risker 65,1 v Att bli hatad av kringboende v Bifarligt giftigt v De som använder utan behörighet ex det som har sålts på varuhus m m till villaägare m m v Det beror på vad jag sprutar med v Finns det säkert, vet ej vilka! v Nyttoinsekter v Om det händer en olycka på väg mellan åker och påfyllningsplats 62,0 53,4 37,1 32

33 v Risker för djur v Slarv och oförsiktighet (stress, trötthet, tidsbrist orsak) v Sprutar ej vid blåst! v Åkrar intill växthus, handelsträdgård v Vattendrag fisk Risk vid vindavdrift under sprutning ansågs alltså vara ganska stor, utom för egen och familjens hälsa. Vad kunde förbättras när det gäller säkerhet? Se Tabell 7. Tabell 7. Fråga Man strävar hela tiden efter att minska riskerna med olika verksamheter. Markera hur viktigt du tycker det är att utveckla nedanstående saker för att minska riskerna med växtskyddsmedel? Viktigt att utveckla? Preparaten Sprututrustningen Utbildningen Reglerna De ekonomiska ersättningarna för miljöarbete Lantbrukarnas hantering och rutiner Min egen hantering och mina rutiner Annat som kunde behöva utvecklas var: Andel som ansåg att det var ganska eller mycket viktigt att utveckla 94,9 v Emballagen för preparat. Största risken vid fyllning (droppspill) v Förenkla regelverket för skyddsområde vatten så man kan söka för en hel växtföljd ca 5-8 år. Det är mycket byråkrati. Vi vet ju riskerna och dokumenterar v Lantbrukarna v Mindre tjänstemän v Minska luftföroreningar som påverkar växter och djur v Någon slags prognos som säger ca klockslag när det ska blåsa upp. Slipper då stå med halva sprutvätskan kvar i tanken. Eller man blir tvungen att köra ut resten för att det finns medel som inte kan stå kvar i tanken v Oavsett hur fina bekämpningsmedlen blir, är det alltid förarens kunskap och noggrannhet som är avgörande v Preparatförpackningarna v Prognos och vädertjänst v Sprutmedelsförpackningarna Det var alltså stora andelar som ansåg att det var viktigt att öka säkerheten på de förslagna sätten. Svaren här ger en något annorlunda bild än svaren på övriga frågor där riskerna var mera nedtonade. 94,1 85,8 69,3 77,7 88,6 84,5 33

34 Följande fråga ställdes: Vilka svårigheter finns när det gäller att läsa och/eller följa anvisningar på etiketter och i säkerhetsdatablad? Svarsalternativ med andel som valde varje alternativ: v De är svåra att förstå (9,6 %) v Det tar för mycket tid (12,5 %) v Onödigt mycket information (28,3 %) v För många produkter att hålla reda på (22,9 %) v Det finns inga svårigheter (47,9 %) v Annat (6,7 %): o Bristfällig översättning till svenska o Ibland alltför finstilt o Lösa blad. Bör vara klistrade på förpackningen o Mindre format på säkerhetsdatabladet typ Booklet o Ofta svåröverskådliga o Om alla preparat såväl mkt giftiga som mindre giftiga har väldigt hårda säkerhetsanvisningar gör att man inte läser anvisningarna så noggrant o Står nästan samma sak på olika produkter o Texten försvinner ibland om det blivit blött Följande fråga ställdes: Vilka svårigheter finns när det gäller att efterleva rekommenderade skyddsavstånd? Svarsalternativ med andel som valde varje alternativ: v Svårt att stänga av sprutan vid dräneringsbrunnar (10,4 %) v Svårt att hålla reda på alla skyddsavstånd (22,9 %) v Tar för mycket tid (3,3 %) v Många skyddsavstånd är onödigt tilltagna (14,6 %) v För stor kostnad att inte använda hela åkerarealen (11,7 %) v Variationer i vindstyrka och riktning (60,8 %) v Det finns inga svårigheter (25,8 %) v Annat: o Att hålla en bred sprutramp på rätt avstånd från kanten när körspår saknas och fältkanten är oregelbunden. o För mycket kontrollanter som klampar runt och ändå har alla pappren och kontroller redan med sig. Utan att få ut något vettigt av det. o Markens beskaffenhet o Mest ogräs och skadegörare finns i kanterna o Problem om man inte kan spruta problemogräs som sedan sprider sig in i åkern o Uppförökning av skadegörare på osprutad areal o Återigen förarens noggrannhet o Är vindriktningen fel är det bättre att avstå och invänta annan lämplig vind. Så kör vi här. Slutsatser: v Svårigheterna att arbeta så att riskerna blev små var inte stora, med undantag för användning av personlig skyddsutrustning v Variationer i vindriktning och vindstyrka under sprutning kunde medföra miljörisker v En stor del av de svarande ansåg att det var angeläget att öka säkerheten 34

35 De svarandes förslag och tankar om ökad säkerhet Frågan som ställdes var: Har du några förslag eller tankar kring arbetet med säker hantering av växtskyddsmedel?. En mängd intressanta förslag lämnades: v Alla sprutor skall testas (spar pengar och miljö). Alla som sprutar skall gå lantbruksenhetens sprutförarutbildning. v Använd insidan, tänk efter före för din egen skull! v Använd tidiga mornar och sena kvällar så går dosen att halvera v Bra utrustning och följa anvisningarna till preparaten ger alltid bästa resultat och ekonomi samt minsta möjliga miljöpåverkan. Preparaten i tablettform är att föredra då risken för spill är minimal och har små emballage. v Det vore bra om experter kunde ge en enhetlig bild av växtskyddsarbete, så inte en säger att det går bra och en annan helt annat, vem ska man tro på. v Det är i huvudsak ekonomin som styr v Eftersom spill vid påfyllning är svårt att undvika bättre förpackningar. Gärna mer tvingad utbildning. v Enda säkra sättet är att avstå från användning v Enklare förpackningar v Fortlöpande utbildning om ökad säkerhet, handhavande samt ökad utbildning om lagar och förordningar v Fråga B6e (de ekonomiska ersättningarna för miljöarbete) är nyckeln. Det måste löna sig att vara noggrann och ambitiös när det gäller miljö- och kvalitetsfrågor. T ex genom Svenskt Sigill, Miljöhusesyn, Odling i balans etc. Också viktigt är att minska behovet av växtskyddsmedel genom bra växtföljd. Ge oss möjligheter att odla baljväxtvallar för t ex energiproduktion. v Förbjud svampmedlen v Gå kursen sprutförarutbildning v Helst skulle jag vilja slippa använda växtskyddsmedel men det är omöjligt utan att använda växtskyddsmedel. Arbetsmässigt o ekonomiskt är det tvunget att använda v Innelocket på dunkarna vill jag skall tas bort för säkrare hantering v Intaget av växtskyddsmedel per person i Sverige kommer att öka de närmaste 10 åren på grund av nedläggning av jordbruket i Sverige och ökad import av billiga livsmedel på grund av svensk byråkrati. v Jag använder så lite som möjligt, men jag tycker att dunkarna som finns idag är svåra att hälla ur. Det finns risk för att skvalpa. v Jag gör det inte för att det är roligt v Jag har åkt på maginfluensa, har vi trott 3 ggr, men ingen av de andra 5 familjemedlemmarna har blivit dåliga någon gång. Det har alltid varit när jag ätit tomater. Skalen kommer upp igen. Sen dess köper vi bara svenska tomater. Har aldrig hänt någon gång mera. Jag har blivit dålig bara 2-3 timmar efter jag ätit dem. Har också svårt för utländska äpplen. Vaxskiktet. Jag har ont av allergi. v Jag hoppas alla lantbrukare tar sitt ansvar och förbättrar deras situation som ansvarig sprutförare och vid hantering. Jag skulle vilja att svenska konsumenter visste skillnaden hur & vad som sprutas i Sverige kontra andra länder var vi importerar mat ifrån. v Jag kan ej se en gröda med massa ogräs. Då är man en mycket dålig lantbrukare. Det ska vara välskött! v Kunskap. Försiktighet. Bra sprututrustning v Mer forskning önskvärd v Sunt förnuft! 35

36 v Säkrare hantering av växtskyddsmedel gäller bara om man har sunt förnuft och är en normal människa + lite utbildning v Upplys allmänheten om vilka regler svenskt jordbruk följer för att handha och sprida växtskyddsmedel v Utveckla förpackningarna för enkel och säker hantering (inget kluckande ur dunkar) v Var mycket försiktig med all användning och hantering med växtskyddsmedel v Växtskydd behövs för att hålla rimlig kvalitet på grödorna v Ytterligare bättre förpackningar v Återkommande utbildning och certifikat som idag. Ej konstiga meningslösa tillstånd, såsom tillstånd att transportera växtskyddsmedel t ex. Allmänna slutsatser av undersökningen och diskussion Allmänt De svarande upplevde en låg risknivå vad gäller växtskyddsmedel. Begreppet gav mest upphov till positiva känslor. Detta är troligen en ganska annorlunda bild än den som allmänheten har; lantbrukarna tycks likna en expertgrupp. De hade stort förtroende för experter, även om de också ansåg att den vetenskapliga kunskapen om dessa ting var ofullständig. De hade litet förtroende för media och politiker. Nytta var viktigare för deras attityd än risk, men risk hade ändå stor betydelse. Nytta var i sig beroende både av ekonomiska effekter av användningen av växtskyddsmedel (starkast) och positiva miljöeffekter, men denna modell gav bara en partiell förklaring av nytta. Dessa resultat skiljer sig från tidigare forskning om komponenter i riskupplevelse genom den tydliga och specifika miljödimensionen, kanske något som är naturligt i detta sammanhang. Risken hade fyra komponenter; modellprövning visade att emotioner (positiva och negativa), risksensitivitet samt miljöeffekter alla var av betydelse. Modellen (Modell 2) var stark i den meningen att den förklarade en betydande del av variansen i riskupplevelse. Riskuppfattningen påverkades av emotionella faktorer och uppfattningen om miljöeffekter. De flesta arbetade aktivt med att höja säkerheten; de som inte gjorde det bedömde riskerna som små. En mellangrupp ( övervägande ) bedömde riskerna som speciellt stora. Det är en intressant att fråga sig i vilken mån de som förbättrat säkerhetsnivån i arbetet tidigare upplevt negativa effekter av växtskyddsmedel [15]. Detaljer Riskerna v Det fanns mycket små skillnader mellan personlig risk och risk för andra lantbrukare v Både personlig risk och risk för andra lantbrukare ansågs ligga på en inte helt obetydlig nivå v Riskerna för konsumenter bedömdes dock som mycket mindre - lantbrukaren tar risker men hans produkter är riskfria v Egna gårdens produkter ansågs ha lägre risk än svenska produkter i allmänhet v Jämfört med andra risker ansågs växtskyddsmedel vara bland de minst riskabla, svenska livsmedel bättre än importerade i detta avseende 36

37 Konsumenterna v Konsumenterna litar på svenska livsmedel v Viktigast för dem är priset och hälsoaspekter, även miljö v Miljö och hälsa bakom konsumenternas val av ekologiskt odlad mat v Lågpriskedjor ger upphov till mycket varierande bedömningar Politikerna v Svenska politiker får underkänt v Men EU uppfattas ganska positivt v Det fanns ett stort förtroende för experter v Media ansågs inte ge en rättvisande bild av jordbruket Förändringsstadier v Stora skillnader mellan de tre stadierna när det gäller uppfattningen om risk och nytta med växtskyddsmedel v Förnekandegruppen såg små risker och stor nytta v Övervägandegruppen hade motsatta värden v Handlingsgruppen såg risk och nytta mera moderat, kanske delvis för att de faktiskt minskat riskerna Svårigheter v Svårigheterna att arbeta så att riskerna blev små var inte stora, med undantag för användning av personlig skyddsutrustning v Variationer i vindriktning och vindstyrka under sprutning kunde medföra miljörisker v En stor del av de svarande ansåg att det var angeläget att öka säkerheten Slutsatser Det finns få tidigare studier av lantbrukares uppfattningar om växtskyddsmedel. En studie av amerikanska lantbrukare visade liknande attityder som de som framkommit i denna studie: växtskyddsmedel ansågs ha stor ekonomisk nytta och medföra liten risk för miljö och konsumenter, men möjligen en risk för lantbrukaren själv [32]. Det skulle vara mycket intressant att jämföra dessa resultat med allmänhetens och experters riskuppfattningar. De undersökningar som citerades i inledningen tyder på att allmänheten kan vara betydligt mera oroad än lantbrukarna, men kanske främst för egen del, inte för lantbrukarnas personliga risker. Ytterst lite information finns emellertid om den saken. De tidstrender som observerats i data från den svenska allmänheten tyder på att frågan om bekämpningsmedel/växtskyddsmedel blivit mindre viktig på senare tid. I andra länder kan det vara ett större problem, enligt en aktuell Eurobarometerstudie. De resultat som vi fick i undersökningen av förändringsstadier är intressanta. Frågan är dock i vilken mån de återger verkliga förhållanden. Det är ganska troligt att problemen underskattas eftersom de handlar om att respondenterna skulle medge beteenden som alla inser är mindre önskvärda. Att 20 % trots detta tycktes ha nytta av åtgärder för säkrare beteenden är kanske remarkabelt; man får anta att det är en underskattning som det handlar om. 37