Yttrande från Dalslands Turist AB avseende vindbruksplan Dalsland

Transkript

1 Yttrande från Dalslands Turist AB avseende vindbruksplan Dalsland L Bakgrund Dalsland har i ett flertal utredningar genom åren pekats ut som ett landskap med stor potential att utveckla naturturism. Samtliga kommuner har också uttalat att en satsning på besöksnäringen är viktigt ur ett sysselsättningsperspektiv. Detta har tagit sig uttryck ibland annat i bildandet av ett gemensamt utvecklingsbolag för besöksnäringen. Dalslands Turist AB. Konkurrensfördelen som Dalsland har, inte minst i ett internationellt perspektiv, är den orörda naturen, "vildmarken" om man så vill. Kärnvärdet är ren och oförstörd natur och produkterna blir upplevelser och aktiviteter i den fonden. Detta är den strategi som vi idag arbetar efter för att utveckla besöksnäringen i landskapet. En svaghet som identifierats har varit brist på boendeanläggningar av högre kvalitet. Arbetet är långsiktigt. Att bygga en destination tar tid. Näringen är småskalig. Under de senaste åren har en förändring kunnat märkas. Det görs större investeringar i anläggningar i t ex Sunnanå. Dalsland Resort, Baldersnäs. Håverud Hotell, stugor i Håverud, besökscenter i Steneby m.m. Detta är en mycket positiv utveckling och en förutsättning för ått Öka omsättningen inom besöksnäringen. Att en ökning av kommersiellt boende har betydelse för besöksnäringens utveckling framgår tydligt. Till 2003 tillkom en ny boendeanläggning. Detta innebar att de kommersiella gästnätterna i Dalsland ökade med ca 35%. Vi är på rätt väg. 2. Samhällsekonomiska effekter av besöksnäringen När det gäller samhällseffekterna av besöks näringen så finns det en rad väl dokumenterade effekter. Besöksnäringen i Dalsland 2008 omsatte ca 142 miljoner kr under perioden juniaugusti och sysselsättningseffekten motsvarar ungefär 94 helårs arbeten (Turismen i Dalsland 2008, Bilaga 1). Detta innebär naturligtvis positiva effekter på intäktsidan för kommunerna. Ett grovt räkneexempel ger vid handen vilken potential som en utveckling av besöksnäringen besitter. Turismen 2008 omsatte ca 142 miljoner kr under perioden juni-augusti. Detta genererade sysselsättningseffekter motsvarande 94 årsverken. Beläggningsgraden på kommersiellt boende var ca 36%. Detta är lågt men beror till stor del på att vi har i princip all turism under några få sommarmånader. Regionsnittet på beläggning är ca 55%. Om vi lyckas höja beläggningsgraden i Dalsland till regionsnittet (med bibehållet antal gästbäddar) innebär detta en turistekonomisk omsättning i landskapet på ca 215 miljoner kr och ca 142 årsverken. Nya anläggningar kommer att accelerera de absoluta talen.

2 3. Konsekvenser Om man menar allvar med att besöksnäringen är viktig så måste detta ställningstagande också få konsekvenser för andra beslut. Man kan inte bygga en industriell vindkraftpark mitt i kärnan av det turistiska Dalsland och samtidigt förvänta sig positiva effekter av besöksnäringen i området över tid. Vindkraftsutbyggnad och turismutveckling är möjligen förenliga, MEN det är enligt min mening inte förenligt med naturturistisk utveckling och vindkraftparker på samma plats. En vindkraftpark tar bort hela kärnvärdet i den naturturistiska produkten på den platsen och väsentliga delar av anledningen till att turisterna besöker vårt landskap. Detta är en problematik som kan lösas med klok och ansvarsfull planering. Att lösa problemet är också ett ansvar som följer med det kommunala planmonopolet. I de dialoger jag har haft med turistentreprenörer i landskapet är de flesta överens om att vindkraftutbyggnaden är det största hotet mot en fortsatt utveckling av besöksnäringen i landskapet. Man känner stor oro för vad som ska hända, både för besöksnäringen i stort och för sina verksamheter. 4. Utlåtande Min bedömning är att det inte finns någon som helst anledning att i nuläget lyfta in samtliga föreslagna områden i översiktsplanen. De områden som är tveksamma och där det finns motstående intressen kan man lyfta in i en revidering när alla frågeställningar är utredda. Att reversera ett beslut när en process att bygga vindkraftparker har startat eller är fullbordad är betydligt svårare eller omöjligt. Det är klokt att göra en motsvarande plan för besöksnäringens utveckling där områden som är intressanta för exploatering av t ex strandnära områden för turistiska ändamål lyfts in i översiktsplanen och där intressena vägs mot varandra på ett tydligare sätt i planprocessen. Kunskapen om hur vindkraftexploatering påverkar besöksnäringen är för dålig. Risken är att vi tar bort alla förutsättningar för en positiv utveckling för besöksnäringen. Jag efterlyser också en ordentlig analys av de lokala samhällsekonomiska effekterna av vindkraftexploatering, både vad gäller skatte- och sysselsättningseffekter. Att ta ett globalt miljöansvar är stort och viktigt men inte rätt om det sker på bekostnad av kommuninvånarnas framtida möjligheter att bo och verka i landskapet. Nedan följer mina kommentarer område för område efter hur de beskrivs i Vindbruksplanen. de fall jag angett "inga kommentarer" innebär det att jag inte har en avvikande åsikt utifrån den bedömning som görs i planen. I

3 5. Konunentarer i detalj Område Bl Ingakommentarer Områdena B2, B3, B4, B6 I direkt anslutning till dessa områden är flera företag inom besöksnäringen verksamma där kämvärdet i de erbjudna produkterna är naturen. Stenebynäs: Företaget har ett flertal exklusiva naturnära boenden och har under de senaste åren använts flitigt av Västsvenska Turistrådet för journalistbesök framförallt från Storbritannien. Det har skrivits åtskilliga artiklar om naturen och upplevelserna i Dalsland i brittisk press och detta har bidragit till en hög beläggningsgrad och en stark internationell profilering av Dalsland som naturturistisk destination. Norebyn: Här har det byggts upp en stugby med en genuint naturturistisk prägel som vänder sig i hög grad mot fisketurister. Dalslands Aktiviteter: Här genomför man en av landskapets större investeringar just nu i syfte att utveckla ett mottagningscenter och en mötesplats mellan naturturister och lokala turistentreprenörer. Man bedriver sedan många år en framgångsrik verksamhet med stort fokus på naturturism. Ridturer, klätteraktiviteter, boende i lappkåta, älgpark är alla aktiviteter som äger rum eller utgår från Steneby. Falkholt: En dalslandskrog av mycket hög klass som använder mycket lokalproducerade råvaror och med ett fokus på vilt. Inramningen är viktig och även samarbetet med Dalslands Aktiviter. Kanalvillan: Vandrarhem m.m i Dalslands Kanal vid långbron. Kanalvillan kommer i princip att hamna på kanten till området B2. Pågående projektering av boendeanl~ggning i Dals Långed: Det pågår ett arbete med att projektera för hotell/stugboende i Dals 'Långed. Är det intressant att fortsätta den processen om vindbruksplanen antas? Storholmen och Dalslandia: Bedrivet persontrafik å Dalslands Kanal mellan Håverud och Bengtsfors med dagliga avgångar under högsäsong ltskilliga tusen passagerare njuter av natur- och kulturmiljöerna längs Dalslands Kanal varje sommar med en exploatering av ovanstående områden kommer lanskapsbilden och därmed produktens innehåll att förändras kraftigt. Baldersnäs: En stor satsning med mängder av investeringar i bland annat nya hotellrum pågår. Ska vyn från denna anläggning vara vindkraftparker? Laxsjöns camping: Campinganläggning belägen på Laxsjöns strand där fonden kommer att bli vindkraftparker om planen realiseras. Ovanstående företag skulle om områdena bebyggdes i princip vara helt omringade av vindkraftparker. Enligt min mening borde hela området mellan sjön Iväg och Dalslands KanalILaxsjön markeras som olämpligt med hänsyn till att detla är ett av de mest turistintensiva områdena i Dalsland och att verken med höjder uppemot 200 meter har en så oerhört stor påverkan på landskapsbilden och kommer att bli totalt dominerande. B2, B3, B4 och B6 samt kanske även MI bör tas bort av denna anledning.

4 Område 85 Bör kunna kvarstå Område Ål Ingakommentarer Område Å2, Å3 Kalvensjöarna ingår i DANO-området och det finns en turistentreprenör, Daltrail, med mycket tydlig naturturistisk inriktning i Forsbackabaden. Här pågår ett arbete med att utvidga campingverksamheten. En exploatering av område Å2 och Å3 står i direkt konflikt med kärnvärdena i den produkt som Daltrail erbjuder. Forsbacka Golfbana, bedömd som en av Sveriges 10 vackraste och bästa golfbanor, ligger nästan i direkt anslutning till område Å2. Här pågår idag ett arbete med att knyta kontakter med internationella återförsäljare av golfresor i samarbete med Dalslands Turist AB. Flera andra områden som är belägna runtomkring berörs på olika sätt aven etablering och dessa områden är intressanta rör att utveckla besöksnäringen. Min bedömning är att område Å2 och Å3 inte bör vara med som lämpliga områden för vindkraftpark i vinbruksplanen. Område Å4 och Å5 Områdena ligger nära känsliga områden och innebär stor visuell påverkan. Vindkraftparker här kommer att påverka upplevelsen både längs PilgrimsledenlHögheden och i Kalven sjöarna. Områdena Å6, Å7 och ÅS Det framgår tydligt i vindbruksplanen att det finns åtskilliga motståen.de intressen i dessa områden.områdenaär bedömdai utredningensom restriktionsområdenför vindkraft.med. tanke på att det dessutom pågår upprustningar av vandringsleder i Edsleskogsområdet (Storspåret, Baljåsen, Ängebytjärnet, Pilgrimsiseden) och det finns en entreprenör på Edsleskogs Wärdshus som satsar hårt på vandringsturism så bör området undantas från vindkraftetablering. Området Å7 likaså. Förutom de anledningar som framgår av vinbruksplanen så pågår det idag ett projekt SERÅ som syftar till att öka tillgängligheten till skärgården och Vänerkusten i syfte att öka attraktionskraften. Bland annat så iordningsställs en inomskärs farled i Yttre Bodane området. En befintlig stugby (Rolfskärrs Stugby finns i området och det finns åtminstone en markägare som är intresserad av. att bygga en turistanläggning med fokus på marin utveckling. Att avsätta Å6, Å7 och Äg till Vindbruk står i direkt motsats till det pågående utvecklingsarbetet med fokus på besöksnäringen i dessa områden. De bör tas bort ur planen. Område MI Området ligger i anslutning till de större områdena i Bengtsfors kommun och i ett stort opåverkat område. Det kommer dessutom att påverka den visuella upplevelsen i delar av Dalslands kanalområdet. Jag anser att området bör tas bort för att säkra den turistiska kvaliteten i området.

5 Område M2 OmrådetDalboslättenär redan exploaterat.dock bör Vänerkustenoch Kroppefjällundantas. Område M4 Kroppefjäll har turistiska anläggningar i flera kommuner och ett nät av vandringsleder. Området har stor utvecklingspotential för såväl vandring, ridning och MTB cykling. Det pågår ett stort Leaderprojekt avseende allaktivitetsleder som utgår från Sundals-Ryr, där även Länstyreisen är med avseende leder i reservaten på kroppefjäll. En vindkraftutbyggnad i området kring Granan borde vara ett mycket kraftigt motstående intresse. Område M4 bör inte ingå som ett prioriterat område för vindbruk. Område Dl och D2 Enligtsiktanalysenkommerinte vindkraftparkeratt vara synligafrån Stora Le som ingår i DalslandsKanalssjösystem.I övrigt inga kommentarer Område Fl och F2 Viktigtatt säkerställafisket i Örekilsälvensom har turistiskavärden. I övrigt inga synpunkter ur ett besöksnäringsperspektiv. Område F4, FS och F6 Inga kommentarer Område F7 Områdetligger i närhetenav Kroppefjälloch har betydelse för närrekreationoch friluftsliv. Rådaneforsär ett av instegen till Kroppefjällsområdet.Tveksam lämplighetur ett turistiskt perspektiv. Område F8 och F9 Ur ett besöksnärings perspektiv bör Kroppefjäll helt undantas från vin9kraftetablering. Kroppefjäll utgör att stort sammanhängande naturområde med en infrastruktur av både vandrings- och cykelleder samt boendeanläggningar. SAMMANFATTNING Områdena B2, B3, B4, B6, Å2, Å3, Å6, Å7, Å8, MI, delar av M2, M4, F8 och F9 bör vara restriktionsområden för vinkraftutbyggnad sett ur ett besöksnäringsperspektiv. En utbyggnad av dessa områden drabbar både befintliga entreprenörer och potentiell utveckling för besöksnäringen. Allvarligast slår en utbyggnad av områdena B2, B3, B4, B6, M l där vi har en stor koncentration av befintliga turistströmmar och entreprenörer, samt områdena Å6, Å7 och Å8 där vi framför~llt i Edsleskogsområdet har en pågående utveckling av vandringsturismen. Även utbyggnad av områdena Å2 och Å3 skulle komma att negativt påverka befintlig besöksnäring i delar av DANO området. Håverud Andreas Norum Vd, Dalslands Turist AB Bilagor Turismeni Dalsland2008