MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING UR ETT MEDAKTÖRSPERSPEKTIV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING UR ETT MEDAKTÖRSPERSPEKTIV"

Transkript

1 1 MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING UR ETT MEDAKTÖRSPERSPEKTIV - KAN TVÅNGSVÅRD MÖJLIGGÖRA EN KÄNSLA AV MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PATIENTERNA? Susanne Rosenthal Anne Sjöberg Handledare: Hanna Egard

2 2 INLEDNING Efter ett beslut i Riksdagen i juni 1994 beslutades att införa psykiatrireformen 1 januari 1995, i syfte att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Beslutet föregicks av en omfattande utredning Psykiatriutredningen 1 - som i en rad delbetänkande redogjorde för olika områden där det fanns allvarliga brister i samhällets stödsystem vilket medförde att målgruppen i nästan alla avseenden hade sämre levnadsförhållanden än andra grupper i samhället. Syftet var att målgruppen i likhet med övriga medborgare skulle få tillgång till samhällets olika service- och stödsystem för att kunna leva ett fullgott och mer självständigt liv utanför institutioner och mentalsjukhus. Huvudmannaskapet delades upp så att kommunen fick ansvara för social service och stödinsatser såsom t.ex. boende, kommunal hälso- och sjukvård och tillgång till sysselsättning. Landstinget skulle även fortsättningsvis ansvara för den psykiatriska vården och behandling. För att detta skulle fungera krävdes det en välfungerande samverkan och ett förtydligande av ansvarsområde och betalningsansvar. Genom statliga stimulansmedel utvecklades olika metoder för samverkan och nya verksamheter för att underlätta och stödja övergången till ett mer självständigt liv ute i samhället. Trots att många förbättringar fann Socialstyrelsen i sin tillsyn av kommunernas insatser till psykiskt funktionshindrade 2 att kommunerna brast i sitt ansvarstagande. Genom att en rad tragiska och uppmärksammade händelser som ägde rum sommaren 2003, vilka alla begåtts av personer som tidigare varit kända av psykiatrin, tillsatte regeringen en utredning - Nationell Psykiatrisamordning 3 och utsåg Anders Milton till utredningens psykiatrisamordnare. Syftet var att göra en översyn av psykiatrin och vad man kom fram till var en rad förbättringsområden där målgruppens behov av vård och stöd inte blivit tillgodosedda. Bristen på samverkan och ansvarstagande mellan kommun och landsting synliggjorde ett stort behov av en kvalitets- och kompetensutveckling. Återigen tillsatte riksdagen stimulansmedel, de s.k. Miltonpengarna till kommun och landsting för olika projekt. I en delrapport belystes innehållet i den rättspsykiatriska vården. Här betonades vikten av flexibla individuella lösningar av hjälp- och stödinsatser från både 1 Slutbetänkande av Psykiatriutredningen SOU (1992:140) 2 Socialstyrelsen. (2005) Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder. Slutrapport från en nationell tillsyn Stockholm:Socialstyrelsen. 3 Delrapport till nationell psykiatrisamordning: innehållet i den rättspsykiatriska vården (2006)

3 3 landsting och kommun, då detta är en patientgrupp som lätt faller mellan stolarna och ofta bortprioriteras i konkurrens med andra grupper som bättre kan föra sin talan och göra sin röst hörd. Ett område som uppmärksammades var själva utskrivningsförfarandet, det vill säga när patienten skrivs ut från slutenvård till öppenvård och kommunen övertar ansvaret för den sociala rehabiliteringen ute i samhället. Här uppmärksammades många brister inte allra minst när det gäller samverkan och ansvarstagande mellan kommun och landsting, vilket ökar risken för återinsjuknande och återfall i brott. Bristen på anpassat boende angavs som en grund för att vården ibland blev onödigt lång. För att underlätta övergången mellan slutenvård och öppenvård tillkom en ny vårdform Öppen rättspsykiatrisk vård (ÖRV), vilken regleras i Lagen om rättspsykiatrisk vård 4 och trädde i kraft den 1 september Här tydliggörs vikten av att tillgodo se patienternas olika behov av hjälp- och stödinsatser från både landsting och kommun. I och med detta ökar förutsättningen för att målgruppen kan känna sig mer delaktiga i samhället och - att man utifrån sina egna förutsättningar för en ökad möjlighet att leva ett så självständigt och bra liv som möjligt. RÄTTSPSYKIATRI I Sverige finns c:a patienter inom rättspsykiatrin varav en tredjedel är långtidspermitterade. Den nya öppenvårdsformen öppen rättspsykiatrisk vård ersätter de tidigare permissionerna och riktar sig till dem som är i behov av fortsatt psykiatrisk vård - men inte i slutenvårdsform - och som inte frivilligt accepterar att ta emot den vård som de behöver för att inte återinsjukna. För att få en inblick i vad det betyder att vara patient inom rättspsykiatrin följer här en kort sammanfattning av innebörden i Lagen om rättspsykiatrisk vård; Lagen reglerar förutsättningarna för vård, hur vården ska utformas och vem som fattar beslut i olika avseenden Lagstiftningen är i väsentliga delar samordnad med regleringen av annan psykiatrisk tvångslagstiftning. En person som begått brott under inverkan av en allvarlig psykisk störning kan, enligt svensk lag, inte dömas till fängelse. Domstolen kan begära en medicinsk bedömning - rättspsykiatrisk undersökning. Om personen är i behov av psykiatrisk vård ska domstolen i stället överlämna honom eller henne till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård är en brottspåföljd är det viktigt att allmänheten skyddas från patienterna, men fokus måste vara på vården. Det finns två former av 4 Lagen om rättspsykiatrisk vård, SFS-nr:1991:1129

4 4 rättspsykiatrisk slutenvård med särskild utskrivningsprövning (SUP) eller utan särskild utskrivningsprövning. I det första fallet är det förvaltningsrätten som beslutar om frigång, permissioner och utskrivning i stället för chefsöverläkaren. I den tidigare nämnda delrapporten till nationell psykiatrisamordning beskrivs rättspsykiatrins uppdrag, det vill säga att vårda och rehabilitera vilket kräver mycket specialiserad och individualiserad vård då det inte handlar om en homogen patientgrupp med likartad problematik och behov. Ett viktigt inslag i vården är brottsbearbetning och att hjälpa patienterna till sjukdomsinsikt för att hitta strategier för att inte återinsjukna. Det är vanligt att personer som dömts till rättspsykiatrisk vård saknar struktur i vardagen, är bostadslösa och/eller saknar ett socialt nätverk. Många har liten eller ingen kontakt alls med sina anhöriga och vänner därför är det viktigt att få hjälp med att träna sociala färdigheter och att skapa ett mer välfungerande nätverk. Gemensamt är att de som döms till rättspsykiatrisk vård är lider av en allvarlig psykisk sjukdom/störning, ofta med en psykosproblematik med hallucinationer och vanföreställningar. Många har en multipel problematik och en kriminell belastning som ett resultat av psykisk sjukdom, personlighetsstörning, hjärnskada, intellektuella funktionsnedsättningar, inte sällan i kombination med en missbruksproblematik. I regel handlar det om mycket långa vårdtider i snitt c:a 5 år och ett långvarigt behov av stöd och hjälpinsatser från både kommun och landsting. I och med att den nya vårdformen - Öppen rättspsykiatrisk vård kan vårdtiden förkortas och därmed bli mindre integritetskränkande. I syfte att förebygga återinläggningar har processen kring utskrivningsförfarandet förbättras och reglerats i lagen. Till varje ansökan till Förvaltningsrätten ska det finnas en Samordnad vårdplan 5. I denna skall det tydligt anges vem som ansvarar för vilka insatser och när dessa skall utföras och utvärderas. En förutsättning att detta ska fungera är att det finns en välfungerande vårdkedja där psykiatrin och kommunen samverkar för att samordna sina hjälp- och stödinsatser och att de kontinuerligt följer upp och utvärderar dess effekter. Vikten av att patienterna medverkar i sin egen planering betonas speciellt, då känslan av inflytande och delaktighet ofta ger positiva effekter än beslut som redan är fattade och som man därmed inte kan påverka 6. Att känna sig delaktig i en social gemenskap är faktorer som påverkar både välbefinnandet och hälsa. Vikten av meningsfull sysselsättning kan bidra till en 5 Region Skåne (2007) Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård samt Tilläggsblankett i samband med Samordnad vårdplanering inför ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk vård med villkor(2009). 6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:18, del B)

5 5 struktur i vardagen. Avsaknaden - däremot. kan bidra till passivitet, ofrivillig isolering och känsla av utanförskap vilket i sin tur ökar risken för återinsjuknande. LITTERATURSÖKNING OCH TIDIGARE FORSKNING De studier som vi refererar till har det gemensamt att de berör människor med allvarlig psykisk sjukdom/störning samt att de på olika sätt involverar patienterna själva att dela med sig om sina upplevelser. Utvecklingsarbete Möjligheternas Hus Om att bygga upp och skapa samverkan kring ett sysselsättnings- och rehabiliteringscenter för personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård. 7 Om Supported Employment (SE): Från MISA: s (Metoder för stöd i arbete/verksamhet) hemsida om pågående projekt där de medverkar: Projektet Hållbart arbete Initierades år 2007 av Professor Berth Danermark och Sivert Antonsson vid institutet för Handikappvetenskap med stöd av MISA. Projektet har riktat in sig på frågan hur arbetslösa personer med nedsatt arbetsförmåga, utifrån metoden Supported Employment, kan nå, få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Fokus i projektet har varit på den sista fasen i metoden, att kunna behålla ett arbete. En delrapport av projektet är skriven av doktorand Johanna Gustafsson vid Örebro Universitet. MISA har varit referensorganisation såväl som del i projektets styrgrupp. Hela projektet beräknas vara klart under De skriver vidare: Ytterligare ett delprojekt inom Hållbart arbete analyserar den Samhällsekonomiska vinsten av Supported Employment. Doktorand Per Germundsson vid Örebro Universitet har bland annat erhållit ekonomiskt bidrag från MISA för att undersöka frågan i sitt avhandlingsprojekt. Resultaten kommer att presenteras under år Forskning Vi har funnit två studier som baserar sig på material från Regions Skånes rättspsykiatri: 7 Lennart Jansson. Januari FoU i Väst

6 6 Ardengård & Christennson-Ringby (2007) 8 som handlar om rättspsykiatriska patienters upplevelse av vård och rehabilitering i Helsingborg, samt Boldizar & Kokueva (2008) 9 om utvärdering av vårdkvalitet inom rättspsykiatriska öppenvården i Malmö utifrån ett patientperspektiv. I den första studien tas betydelse och vikten av sysselsättning upp för patienternas anpassning till och delaktighet i samhället. De gör också en koppling mellan att underskott på sysselsättning kan leda till isolering och i förlängningen en ökad risk för återfall. Den senare studien beskriver en förändrad syn på begreppet vårdkvalitet. Den tidigare studien relaterade till vad sjukvården kunde erbjuda men nu har ytterligare en dimension tillkommit; att ta reda på hur patienten upplever sjukvården. Arbetsterapeuten Christel Leufstadius har i sin doktorsavhandling 10 undersökt betydelsen av vardaglig sysselsättning och aktiviteter för personer med långvarig psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder och om det finns ett samband hälsa och välbefinnande hos målgruppen. Utgångspunkten var att det finns ett samband mellan aktivitet och välbefinnande, ett antagande som stöds utifrån hennes resultat. Hon fann ett positivt samband mellan hög tidsanvändning för dagliga aktiviteter och intervjupersonernas självskattning av sin hälsa, livskvalitet och upplevelse av kontroll. Detta gällde oavsett aktivitet, dvs. löne/arbete, studier eller daglig sysselsättning så fann hon att dessa främjar utvecklingen av en identitet och en bättre förmåga till sociala relationer. Det finns forskning kring Supported Employment (SE) som CEPI (Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser) har beskrivit och det är en studie genomförd i England, Holland, Italien, Bulgarien, Schweiz och Tyskland. Den har publicerats i the Lancet. Från CEPI: s hemsida (länk: Resultaten beskriv så här: Resultaten visar att SE är lika effektivt som i de amerikanska studierna. 55 % får ett arbete jämfört med 28 % av de personer som deltagit i mer traditionell arbetsrehabilitering. Färre personer behöver också läggas in på sjukhus och färre personer hoppar av rehabiliteringen. 8 Ardengård, T & Christensson-Ringby, K (2007) Rättspsykiatriska patienters upplevelse av vård en kartläggning utförd på en rättspsykiatrisk öppenvårdsmottagning i Helsingborgs stad. Lund: Institutionen för Psykologi, Lunds universitet. 9 Boldizar, S & Kokueva, S (2008) En utvärdering av vårdkvaliteten inom den Rättspsykiatriska Öppenvården i malmö utifrån ett patientperspektiv. Lund: Institutionen för Psykologi, Lunds universitet. 10 Leufstadius, C (2008) Spending my time: time use and meaningfulness in daily occupations as perceived by people with persistent mental illness. Lund: Department of Health Sciences, Division of Occupational Therapy and gerontology, Lund University.

7 7 Vårdalinstitutet (Institutet för Vård- och Omsorgsvetenskap) driver ett forskningsprojekt i samarbete med Lunds Universitet, Göteborgs Universitet, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Kommunförbundet Skåne samt VästKom. Supported Employment (SE) för personer med långvariga psykiska funktionshinder - En randomiserad kontrollerad interventionsstudie, som beräknas vara avslutat vid årsskiftet Från Vårdalinstitutets hemsida: Projektets syfte är att studera, mäta och förstå effekterna under svenska förhållanden, jämfört med en traditionell stödmodell (RCTdesign). Forskare: Ulrika Bejerholm, dr medicinsk vetenskap (postdoc), projektledare. Cecilia Areberg, doktorand medicinsk vetenskap. PROBLEMFORMULERING Då många patienter inom rättspsykiatrin har en funktionsnedsättning som kan utgöra en begränsning för att få ett vanligt arbete, är det viktigt att kommunernas utbud av sysselsättning är anpassad efter patientens intresse, behov och förutsättningar. En annan aspekt att beakta är att överföringen till Öppen rättspsykiatrisk vård medför och är förenat med vissa restriktioner. Detta kan i förlängningen innebära att det behövs nya infallsvinklar när det gäller kommunernas utbud av sysselsättning för att bättre motsvara denna grupps behov och önskemål. De nämnda och funna studierna 11 tar upp sambandet mellan sysselsättning och välbefinnande och hur detta påverkar patienternas hälsa och sociala relationer. Att utgå ifrån ett patientperspektiv känns naturligt då det är deras upplevelser som ligger till grund för att känna sig delaktig och ha inflytande över sin egen vardag. SYFTE Syftet med studien är att låta patienterna själva ge sin bild av hur en sysselsättning ska vara utformad för att upplevas som meningsfull och bra. Ett andra syfte är att ta reda på hur medaktörskapet kan användas i forskningsprojektet i dess olika faser; från idé till resultat. 11 Se under rubriken Litteratursökning och tidigare studier

8 8 GENOMFÖRANDE Urval och rekrytering Rättspsykiatrin i Region Skåne är sedan 2009 ett eget verksamhetsområde under en gemensam ledning med lokala enheter i Malmö, Lund, Helsingborg och Hässleholm. Det finns totalt 97 vårdplatser och c:a 200 öppenvårdspatienter och varje år döms c:a personer till rättspsykiatrisk vård. För att testa vår idé har vi valt ut en öppenvårdsmottagning - Malmös - då denna har störst patientunderlag. Detta ser vi som fördelaktigt i samband med att rekryteringen till vår undersökning. Att en av oss är stödperson sedan många år tillbaka och har under denna tid lärt känna både patienter och personal, vilket kan tänkas underlätta i våra kontakter med kliniken. Då vi antar att antalet patienter som tillhör den nya vårdformen Öppen rättspsykiatrisk vård - utgör en mindre del av urvalsgruppen är det rimligt att låta även dem som inte tillhör denna vårdform ingå. Detta handlar om de patienter som är permitterade, vilket var vanligt innan den nya vårdformen trädde ikraft eller patienter som blivit utskrivna För en närmare diskussion av vårt upplägg kommer vi att kontakta verksamhetschefen för rättspsykiatrin, då det är viktigt att få ett medgivande att genomföra vår idé. Vi behöver även få hjälp med kontaktpersoner i Öppenvården och hur vi skall gå tillväga med information om vår undersökning och rekryteringen av villiga patienter; som informanter och som medaktörer. Med informant 12 menar vi en person som i forskningen ger upplysning om något t ex blir intervjuad av en forskare. Med medaktör 13 menar vi person med egen funktionsnedsättning som deltar i ett forskningsprojekt eller utvecklingsarbete. Det kan också vara en person som företräder personer med funktionsnedsättning, som till exempel förälder eller genom en intresseorganisation. 12 I Svenska Akademins Ordlista beskrivs en informant så här: person som ger upplysningar om ngt, meddelare, sagesman 13 I Handikappförbundens inspirationsbok Från forskningsobjekt till medaktör Om samarbete mellan forskare och dem forskningen berör ISBN:

9 9 Tillträde Att en av oss är stödperson sedan många år tillbaka och under denna tid har lärt känna både patienter och personal, kan tänkas underlätta i våra kontakter med kliniken. Hanna Egard 14 skriver i sin avhandling under rubriken Kontakt och tillträde hur hon kunde få tillträde till de personer hon ville få kontakt med för intervjuer. Hon beskriver också att det var en fördel att ha förkunskap och förförståelse om området, att dem hon skulle intervjua därmed fick förtroende för henne och att någon öppnade dörren till sitt hem. Hon fick en insikt i att personerna gav sitt samtycke till henne som person snarare än till studien som sådan. Detta fenomen kan diskuteras i forskningsstudien liksom det motsatta där personer kanske inte vågar säga nej till att låta sig intervjuas av lojalitet till intervjuaren som man känner sedan tidigare. Här behöver vi undersöka om det finns studier som pekar på detta som t ex gränser mellan det formella och informella i mötet med personer som inte är helt jämlika i intervjusituationen. Metod Vi har genom de föreläsningar vi haft under kursen samt i litteraturen kommit fram till att kvalitativ forskningsmetodik är att föredra i detta forskningsprojekt. Ann-Christine Gullacksen beskrev detta på ett bra och tydligt sätt i en av föreläsningarna där hon jämförde den kvantitativa forskningsmetoden i förhållande till den kvalitativa. Den kvalitativa synsättet handlar enligt henne om att förstå, subjektiv, hur; att se ett sammanhang, processer och förlopp, mjukdata, att beskriva och upptäcka. Det innebär ett fältarbete där man söker fånga ett inifrånperspektiv där man kommer nära dem man studerar. Vi ska i projektet söka fånga patienternas känsla av meningsfullhet i de aktiviteter som erbjuds inom den Öppna Rättspsykiatriska Vården och då landar vi i den kvalitativa forskningsmetodiken. Det är svårt, om inte omöjligt, att mäta människors känslor. Det vi möjligtvis kan mäta kvantitativt är hur ofta vissa nyckelord uttalas i intervjuer och fokusgrupper för att sedan tolka dem och hitta teorier som stödjer våra antaganden. Möjliga metoder: Enkäter där medaktörer är med och utformar frågorna Fokusgrupper där medaktörer är med och lyssnar och tolkar det som sägs Narrativ forskningsmetodik berättelser som informationskälla Avhandling: Personlig assistans i praktiken beredskap initiativ och vänskaplighet. Lunds Universitet Introduktion Till forskningsmetodik, Bell, Judith. Sid 30.

10 10 Deltagarbaserad forskningsmetodik bedrivs av och tillsammans med dem som berörs 16 Medaktörskapet från idé till resultat I handboken 17, eller snarare inspirationsboken, som projektet Från forskningsobjekt till medaktör har tagit fram, beskrivs en form av checklista om hur medaktörer kan involveras i forskningsprojektet från idé till färdigt resultat. De stadier eller områden forskare och medaktörer bör fundera över är listade enligt följande: Idéer, utveckling av forskningsfråga Roller, ansvar, uppgifter och etiska frågeställningar Ansökan om anslag och budget Tillgänglighet Forskningsprocessen, själva arbetet med forskningen Analys av forskningsresultaten Tolkning av resultat Slutprodukt Spridning av resultaten Utvärdering av forskningsprojektet Projektet har arbetat med frågan tillsammans med forskare inom området samt representanter från handikapprörelsen. Efter dialogövningar 18 och presentationer vid olika seminarier kom projektet slutligen fram till ovanstående punkter. Ett antal frågor är ställda under varje område till stöd för forskare och medaktörer när forskningsprojektet ska formas. I handboken diskuteras också ett antal fallgropar eller dilemman man kan hamna i och frågor forskare bör fråga sig inför projektet: Vad är det vi vill veta? Och varför? I vems intresse? Vilka aktörer är inblandade? Vad har de att vinna eller förlora? Vem finansierar och varför vill man investera i studien/utvärderingen? (Är det offentliga verksamheter, näringslivet eller föreningsverksamhet?) Det är också viktigt att diskutera etik, integritet och sekretess här, liksom i alla andra forskningssammanhang. Man frågar sig också hur delaktig medaktören kan vara i forskningsprojektet: 16 Läs t ex Empowerment i teori och praktik av Ole Petter Askheim och Bengt Starrin 17 Från forskningsobjekt till medaktör Om samarbete mellan forskare och dem forskningen berör. 18 OPERA-metoden: OPERA ett verktyg för effektiva arbetsmöten.

11 11 Hur delaktig kan då medaktören vara i forskningsprocessen? I alla stadier? På vilket sätt? Man konstaterar vidare: Det råder delade meningar om hur delaktiga medaktörer kan vara i forskningsprocessen. Det finns forskare som begränsar medverkan till vissa stadier och uppgifter medan andra forskare anser att man kan arbeta med medaktörer ända från idéstadium till analys och utformning av artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. De argument som anförs för medverkan av medaktörer är bland annat följande där ett antal frågor ställs till stöd för dem som vill utveckla metoder kring medaktörskap: Människor med funktionsnedsättningar har unik kunskap. Hur används denna erfarenhetsbaserade kunskap i forskningsprocessens olika stadier? På vilket sätt kan medaktörer medverka när forskningsfrågan formuleras? Vad kan medaktörer tillföra under forskningens gång? Och öppnar medaktörskapet för nya möjligheter när forskningsresultatet så småningom ska spridas? I handboken intervjuas både forskare och de medaktörer som har varit aktiva i olika forskningsprojekt; både medicinska i form av forskningspartners 19 liksom andra aktörer inom handikapprörelsen. Den ger en inblick i de fördelar och nackdelar, eller dilemman, man kan hamna i när man arbetar med medaktörskap. Vad är då skillnaden mellan en informant och en medaktör? Som vi ser det är informanten också en person med erfarenhet inom det område man vill studera, men är mer ett objekt som tillfrågas och inte mer aktivt medverkande än så. En medaktör deltar aktivt i forskningsprojektets olika stadier där det är lämpligt enligt den rollfördelning och det kontrakt som är upprättat mellan forskaren och medaktören. Ett kontrakt kan innehålla skrivningar om rollfördelning, vem som gör vad, värdegrunder som ska gälla i projektet, hur man ska hantera olika synpunkter och värderingskonflikter under forskningsprocessen, i analys och resultat. En tydlig arbetsfördelning helt enkelt. Att ta fram forskningsidén För att illustrera hur forskare och medaktörer samt informanter kan ta fram forskningsidén utifrån relevans för dem som ska studeras, beskrivs en metod; OPERA-metoden. Metoden är inte beforskad utan är en dialogmetod som bygger på delaktighet från dem som medverkar på lika villkor. 19 Länk:

12 12 OPERA-metoden: Kontakt tas med personer som är eller har varit patienter inom den vanliga rättspsykiatriska vården alternativt den öppna rättspsykiatriska vården genom föreningar och andra kanaler. Beskriv tydligt vad dialogen handlar om med syfte, vilka vi söker, datum, tid, tidsåtgång, plats, ersättning OPERA: Metoden skapades av ett företag som heter Innotiimi 20 som betyder Innovation och team. Man ville ta fram innovativa idéer där samtliga medverkande involveras på lika villkor där alla är delaktiga. Processen: Hela processen tar ca 1 timme, men man kan mjölka fram fler förslag genom att be deltagarna göra ett varv till efter första omgången förslag. Omedelbara egna tankar Parets tankar Exponera Rangordna Arrangera Omedelbara tankar betyder att varje deltagare utifrån en tydlig fråga tänker enskilt under tystnad i 5 minuter. Parets tankar betyder att deltagarna grupperas två och två i par. De delger varandra sina tankar som de har skrivit ner. Var och en berättar för den andra personen. De ska enas om 4 gemensamma förslag/idéer bland dem de har tänkt ut enskilt. Det kan även komma nya formuleringar som är gemensamma. 10 minuter ca. Tanken med att det är två personer är att så snart det är fler än två personer i en grupp så finns det risk för att någon tar över och blir mer dominant än de andra. Exponera betyder att de parvis går fram till en särskild matris och sätter upp sina förslag lodrätt. De berättar vad de har tänkt och menar. De andra får fråga men inte ifrågasätta. 2 minuter/par ca. Rangordna betyder att man i samma par eller nya par får sätta maximalt 4 X på samtligas förslag varav endast 1 X på ett eget förslag. Kryssen får fördelas hur som helst; 1 X på ett förslag, 2 X på ett förslag, 3 X på ett förslag, men endast 1 X på eget förslag. 10 minuter ca. 20 Länk:

13 13 Arrangera betyder att dialogledaren första tar bort de förslag som inte har fått några X alls. Talar om att de är viktiga och kommer att dokumenteras. Dialogledaren tar hjälp av deltagarna för att sätta rubriker och gruppera förslagen; flest X överst och längst till vänster från kolumn A i matrisen. Resultatet dokumenteras sedan i en tabell som ser likadan ut som matrisen och delges deltagarna. Möjlig fråga i övningen: Vad betyder meningsfull sysselsättning för dig? eller lite svårare och mindre preciserad: Hur vill du/på vilket sätt vill du vara delaktig och utveckla forskningsidén? TEORI Vikten av meningsfull sysselsättning kan bidra till en struktur i vardagen. Avsaknaden däremot kan innebära en passivitet, ofrivillig isolering och känsla av utanförskap vilket i sin tur ökar risken för återinsjuknande. Arbetsterapeuten Christel Leufstadius har i sin doktorsavhandling 21 undersökt betydelsen av vardaglig sysselsättning och aktiviteter för personer med långvarig psykisk sjukdom och personer med psykisk funktionsnedsättning. Hon studerar om det finns ett samband mellan hälsa och välbefinnande kopplat till meningsfullhet hos målgruppen. Utgångspunkten var att det finns ett samband mellan aktivitet och välbefinnande, vilket stödjer antagandet utifrån hennes resultat. Hon fann ett positivt samband mellan hög tidsanvändning för dagliga aktiviteter och intervjupersonernas självskattning av hälsa, livskvalitet och upplevelse av kontroll. Oavsett om aktiviteterna handlade om ett lönearbete, studier eller daglig sysselsättning så utvecklar vår identitet och förmåga till sociala relationer. Även Ardengård & Christennson-Ringby (2007) 22 tar i sitt arbete upp vikten av sysselsättning för patienternas anpassning till och delaktighet i samhället. De gör också en koppling mellan ett underskott på sysselsättning som kan leda till isolering och i förlängningen en ökad risk för återfall. 21 Leufstadius, C (2008) Spending my time: time use and meaningfulness in daily occupations as perceived by people with persistent mental illness. 22 Ardengård, T & Christensson-Ringby, K (2007) Rättspsykiatriska patienters upplevelse av vård en kartläggning utförd på en rättspsykiatrisk öppenvårdsmottagning i Helsingborgs stad.

14 14 Vi vill också studera känslan av meningsfullhet utifrån perspektiv som delaktighet, empowerment/egenmakt, aktivitet och inflytande för att se om det kan finnas en koppling mellan dessa olika teorier. Metoden Supported Employment kan också studeras som en gångbar metod att skapa sysselsättning som upplevs som meningsfull. Diskussion om empowerment, delaktighet, inflytande, dialog och tillit med koppling till upplevelse av meningsfullhet 23 Empowerment Empowermentbegreppet har en tydlig koppling till makt. Rønning skriver att Makt kan definieras som att kunna få andra att göra något som de annars inte skulle ha gjort. Det bör vara något som är viljestyrt och inte har något som sker av oaktsamhet, som när vi t ex tvingar andra bilister ner i diket därför att vi förlorar kontrollen över bilen (Rønning 2006) 24 Han fortsätter: En liknande definition är att se makt som den kapacitet vissa personer har att åstadkomma avsedda och förutsedda effekter på andra (Wrong 1988, s. 2). Bägge dessa maktdefinitioner är aktörs- och beteendeorienterade och riktar inte i någon högre grad uppmärksamheten mot strukturell makt som ligger i organisatoriska och fysiska strukturer. Han menar att strukturmakten kan verka kränkande och förödmjukande för klienter som samspelar med välfärdsinstanserna. Det ligger makt både i rutiner och i fysisk strukturering, som är svår att angripa. Empowerment handlar om att överföra makt här är likheten med brukarmedverkan mycket tydlig. Kärnan i båda begreppen är maktöverföring. (Rønning 2007, s. 40). I detta sammanhang behandlas empowerment i förhållande till de hjälpinsatser som samhället står för där brukaren ska ha mer makt över hur de ska utformas. Ett annat sammanhang där empowerment nämns handlar om konsumentens makt att välja produkter och tjänster själva samt även att utföra dem själva (bankautomater och olika internettjänster t ex) (Rønning 2007, s. 46). Bengt Starrin reflekterar över empowerment som motsats till paternalism 25. Han menar att det paternalistiska synsättet bygger på över- och underordning (Starrin 23 Detta avsnitt kommer från ett paper Brukarmedverkan i utvecklingsprojekt ett exempel. Anne Sjöberg, Karlstad Universitet. 24 Ur boken Empowerment i teori och praktik Askheim och Starrin, S Paternalism (av latinets pater, "fader") syftar vanligtvis på en attityd eller princip som, i likhet med en patriarkalisk familjehierarki där "fadern" fattar beslut åt "barnen", gör gällande att en eller flera beslutsfattare har rätt att till viss del styra andras liv för deras eget bästa, även om det strider mot de berördas egna önskemål. Paternalism bygger på antagandet att fadersfiguren eller förmyndaren ser till de beskyddades väl och är mer förmögen att främja detta än de beskyddade själva. Uttrycket används ibland nedsättande för att

15 ) 26. Det inrymmer ett synsätt där den som har makten anser att de som ska hjälpas inte förstår eller kan hjälpa sig själva. Därmed måste hjälparen bestämma vad som ska ske som är bra för den som ska bli hjälpt. Han skriver att empowerment handlar om makt där långtifrån all makt handlar om ett nollsummespel som innebär att ökad makt leder till minskad makt för den andre. Makt kan vara expanderande och behöver inte innebära den enes bröd den andres död (Starrin 2007) 27 Han beskriver också två olika modeller för den paternalistiska tankemodellen och den empowermentorienterade tankemodellen där han också tar med relationstyp (t ex människa som medborgare), aktörer (t ex kooperativ och byalag), handlingar (frigörande handlingar och civil olydnad), idealtyp (t ex eldsjäl och folkbildare) samt språklig kod (t ex sammanbindande språk och delaktighetsskapande) (Starrin 2007, s. 71). Empowerment beskrivs av Gibson (1991) 28 som en social process av att inse nödvändigheten av att befrämja och höja människors förmåga att tillfredställa sina egna behov, lösa sina egna problem och skaffa de nödvändiga resurserna för att kunna ha kontroll över sina egna liv. Empowerment kopplat till delaktighet I Empowerment som tankemodell (Forsberg & Starrin, 1997) beskrivs Crofts & Beresfords syn på participativ praxis (ungefär praxis för delaktighet på följande sätt: 1. Empowerment inbegriper ett ifrågasättande av förtryck och att man gör det möjligt för människor att ta befälet över de faktorer som påverkar dem 2. Kontroll över definitionen av deras egna behov och att de får göra sin stämma hörd vid beslut och planering av olika åtgärder 3. Att man stärker människors personliga resurser så att de kan få mer makt, utveckla sitt självförtroende och sin självkänsla samt ändra sina förväntningar, kunskaper och färdigheter 4. Man förändrar myndigheten (exempelvis socialbyrån) så att den blir mer öppen för delaktighet Empowerment kopplat till dialog Dialog som begrepp är starkt sammankopplat med människors makt över sin egen situation och att definiera sin egen verklighet; empowerment. karaktärisera attityder eller politiska system som utger sig för att värna om individers intressen, men som anses begränsa dessa individers frihet. Ur Wikipedia Ur boken Empowerment i teori och praktik Askheim och Starrin, S Ur boken Empowerment i teori och praktik Askheim och Starrin, S Gibson CH. A concept analysis of empowerment. J Adv Nurs 1991; 16(3): s

16 16 NE: s 29 definition av dialog är: samtal mellan två eller fler personer. En av de främsta dialogpedagogerna var Paolo Freire som verkade i Brasilien under 70-talet där han bl a skrev boken Pedagogik för förtryckta. Utifrån Freires perspektiv är arbete med empowerment i huvudsak pedagogiskt. Via dialog i en tillitsfull situation tillsammans med människor som i humanistisk bemärkelse är äkta, kan klienterna engagera sig i en praxis, handla gentemot och uppleva den verklighet som blir följden av deras handlingar något som i sin tur påverkar framtida handlingar (Forsberg & Starrin, 1997) Freire skriver att ordet gör dialogen möjlig och i ordet finns två dimensioner; reflektion och handling. Ingen av dessa dimensioner kan offras, då saknar ordet innebörd och blir bara tomt prat. Han menar att det är alla människors rättighet att säga det sanna ordet. Han menar vidare att dialogen är ett sätt på vilket människan förändrar världen och människor kommer till sin rätt som människor. Eftersom dialogen är det möte i vilket de som utför dialogen riktar sin gemensamma handling och reflektion mot världen, vilken skall förändras och humaniseras, kan inte dialogen reduceras till att en person deponerar idéer i en annan. Inte heller kan det bli till ett enkelt utbyte av idéer som skall konsumeras av dem som diskuterar (Pedagogik för förtryckta, Freire P, 1972) Han skriver vidare: Å andra sidan kan ingen dialog existera utan ödmjukhet. Benämnandet av världen, genom vilket människorna hela tiden nyskapar denna värld, kan inte vara en akt av högmod. Som möte mellan människor, vilka är inriktade på den gemensamma uppgiften att lära och handla, bryts dialogen, om parterna (eller en av dem) saknar ödmjukhet. Hur kan jag diskutera, om jag alltid ser okunnighet hos andra och aldrig inser min egen okunnighet? Tillit Mike Nolan beskrev hur de arbetade med anhörigvårdare till personer med tidigt upptäckt demens 30 och beskrev där en utveckling av ett Sences framework ; ungefär ram för eller inramning av känslor. 31 Han menade att personer som ingår i ett projekt inom forsknings- eller utvecklingsarbete genomgår ett antal stadier av känslor som är viktiga för att de ska kunna känna en tillhörighet och vara delaktiga i det som ska göras. The sences (Nolan 1997): Security - säkerhet Belonging - tillhörighet Continuity - kontinuitet Purpose anledning/skäl 29 Nationalencyclopedin 30 ACTION Assisting Carers using Telematic Interventions to meet Older people s Needs. 31 Mike Nolans föreläsning i Borås februari 2009.

17 17 Fulfillment/achievement uppfyllelse/prestation Significance betydelse Han menar också att det krävs ett antal principer för att uppnå en lyckad delaktighet och medverkan: Roller är förhandlade och accepterade från början. Kostnader för dem som medverkar finns med i budget och system för att leverera. Respekt för olika kompetens, kunskap och erfarenheter. Erbjud lämplig träning och stöd. Försäkra er om att forskare har den nödvändiga kompetensen och attityden. Brukare är aktivt involverade i hela projektet. Deras roll är lämpligt beskriven och tillkännagiven i alla skrifter. Resultat är tillgängliga i olika format och språkligt. (Mike Nolan 2009) Kopplingen till meningsfullhet: Det är tänkbart att forskningsprojektet ska titta på kopplingen mellan känslan av meningsfullhet och empowerment, delaktighet, inflytande, dialog och tillit enligt ovan. Finns denna koppling? Finns det forskning som pekar på att det finns en koppling sedan tidigare? ETIK Det är angeläget att diskutera etiska aspekter på medaktörskapet samt för de informanter som deltar i studien. En etikprövning måste också genomföras vilket kan ta tid och vara extra komplicerat då medaktörskapet är en relativt ny företeelse och en ny rollbeskrivning i ett forskningsprojekt. Vi har inte haft tid och möjlighet att fördjupa oss i denna fråga i formuleringen av projektet, utan konstaterar endast ovanstående. I Vetenskapsrådets rapportserie 32 sammanfattar man de allmänna regler som ska gälla: 1. Du skall tala sanning om din forskning 2. Du skall öppet redovisa metoder och resultat 3. Du skall öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar 4. Du skall medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier 5. Du skall inte stjäla forskningsresultat från andra (t ex från yngre medarbetare) 6. Du skall hålla god ordning i din forskning (bl a genom dokumentation och arkivering) 7. Du skall inte bedriva din forskning på sådant sätt att andra människor kommer till skada (t ex försökspersoner) 32 Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel. 2004

18 18 8. Du skall vara rättvis i din bedömning av andras forskning De skriver vidare att kraven kan sammanfattas med orden ärlighet, öppenhet, ordningsamhet, hänsynsfullhet och oväld 33. I skriften är det framförallt etik i förhållande till forskningens kvalitet, forskarens hederlighet och integritet och agerande i vissa roller som beskrivs och inte det som handlar om forskaretik som rör informanter och medaktörer t ex. I boken Introduktion till forskningsmetodik 34 vävs etiska frågor in i texten under de olika avsnitten. På sidan 59 finns en bra sammanfattning om villkor och garantier i avsnittet som handlar om insiderforskning där en student gjorde en studie inom en organisation där han hade verkat: Villkoren och garantierna beskrevs på följande sätt: 1. Alla deltagare ska (om de inte önskar annorlunda) vara anonyma. 2. All information kommer att behandlas på strikt konfidentiellt. 3. De personer som intervjuas ska få tillfälle att godkänna en utskrift av intervjun innan resultaten publiceras. 4. Alla som deltar ska få ett exemplar av den slutliga rapporten. 5. Rapportens huvudsyfte är att utgöra en uppsats inom utbildningens ram. Om det skulle bli aktuellt med en vidare spridning längre fram (t ex i form av en bok) ska deltagarna godkänna detta, i den mån deras åsikter och uttalanden refereras. 6. Uppsatsen syftar till att utforska hur den pedagogiska ledningen av skolan fungerar i praktiken. Förhoppningsvis ska resultaten kunna gagna skolan och dem som deltar i undersökningen. Han beskriver sedan vad han lyckades med av dessa löften och det visade sig att en del saknades. T ex vad som ska ske om forskare och informanter hamnar i rollkonflikter eller tolkningskonflikter. Hanteringen av en sådan situation saknades. Detta påminner mycket om det som behövs i detta forskningsprojekt. Eftersom det är en studie om hur patienter upplever meningsfullhet i de aktiviteter som erbjuds så kan det troligen uppstå frågetecken och misstänksamhet som kan riktas mot både informanter och medaktörer från verksamhetsledning och personal. Vad säger de egentligen? Hur kan det missgynna verksamheten eller avslöja något man inte vill ska komma ut till allmänheten? Det är därför viktigt att beskriva för dem hur forskningen ska bedrivas samt vilken roll de olika aktörerna har i projektet. Även hur resultatet ska användas och spridas är viktigt. 33 Oväld: I Svenska Akademins Ordlista: opartiskhet 34 Introduktion till forskningsmetodik 4 : upplagan, 2009

19 19 En annan etisk fråga är betalning till dem som deltar som medaktörer och informanter. Vi anser det rimligt att man som medaktör ska ha betalt dels för sina utlägg dels för sin insats i projektet. De som är informanter bör också få någon form av ersättning i form av ett arvode eller en gåva. Finns det då risk att det blir ett ekonomiskt intresse istället för ett intresse av själva projektet? En annan fråga är informanter och medaktörer som gisslan. T ex att man på grund av status- och maktskillnader inte vågar göra sin röst hörd. Ett annat dilemma kan vara att man gör sig till representant för en större grupp utan att ha belägg för det; företrädarskapet. I Handikappförbundens projekt Från forskningsobjekt till medaktör 35 diskuteras hur representativa medlemmar och aktiva inom rörelsen är för den stora massan av människor med funktionsnedsättning egentligen. Är de proffstyckare? Har de en stor del av sin diagnosgrupp bakom sig när de uttalar sig om hela gruppen? Vi vet att en stor del av personer med annan etnisk bakgrund saknas i handikapprörelsen idag och vad tycker de? Det vet vi inte idag. Om man som hos Reumatikerförbundet med flera förbund utbildar forskningspartners 36 ; får man en proffsmedaktör då? Som kanske efter en längre tid i ett forskningsprojekt hamnar mer in forskarvärlden och tappar erfarenheterna; egna och gruppens? Vi tror att ett kontrakt där dessa frågor hanteras noggrant vid inledningen av projektet är nödvändigt. Det kan innehålla rollfördelning, ersättningsfrågor, sekretess, hantering vid konflikter/skilda synpunkter, värdegrunder och tydliga förväntningar på medaktörer och forskaren/-na. Sekretessen är en svår fråga eftersom medaktörerna inte lyder under Sekretesslagen 37. Ett sätt att komma runt detta är att använda det system som kvinnojourerna använder sig av i form av tystnadslöfte. I ett projekt som detta så är det troligt att medaktörer och informanter känner till varandra eller känner varandra. Ett sätt att komma från detta kan vara att tillfråga personer som medaktörer från andra delar av landet så att risken minimeras att de känner varandra. 35 Länk: 36 Länk: 37 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

20 20 REFERENSER Burns T, Catty J, Becker T, Drake RE, Fioritti A, Knapp M, Lauber C, Rössler W, Tomov T, van Busschbach J, White S, Wiersma D; EQOLISE Group. The effectiveness of supported employment for people with severe mental illness: a randomised controlled trial. Lancet 2007 Sep 29;370(9593): Catty J, Lissouba P, White S, et al. Predictors of employment and IPS effectiveness for people with severe mental illness: results of an international six-centre RCT. Br J Psychiatry. 2008;192: Burns T., Catty J., White S., Becker T., Koletsi M., Fioritti A., Rössler W., Tomov T., van Busschbach J., Wiersma D., Lauber C. for the EQOLISE Group. The Impact of Supported Employment and Working on Clinical and Social Functioning: Results of an International Study of Individual Placement and Support. Schizophrenia Bulletin Advance Access published April 21, 2008 Ardengård, T & Christensson-Ringby, K (2007) Rättspsykiatriska patienters upplevelse av vård en kartläggning utförd på en rättspsykiatrisk öppenvårdsmottagning i Helsingborgs stad. Lund: Institutionen för Psykologi, Lunds universitet. Boldizar, S & Kokueva, S (2008) En utvärdering av vårdkvaliteten inom den Rättspsykiatriska Öppenvården i malmö utifrån ett patientperspektiv. Lund: Institutionen för Psykologi, Lunds universitet. Socialstyrelsen. (2005) Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder. Slutrapport från en nationell tillsyn Stockholm: Socialstyrelsen. Wermeling E och Nydahl E (2011) Från forskningsobjekt till medaktör Om samarbeta mellan forskare och dem forskningen berör. Stockholm: Handikappförbunden (2011) Egard H. (2011) Personlig assistans i praktiken. Beredskap, initiativ och vänskaplighet. Lund dissertations in social work 42. Lund: Socialhögskolan. Bell J. (2009) Introduktion till forskningsmetodik 4: e upplagan. Studentlitteratur. Malmö: Holmbergs Backman J. (2008) Rapporter och uppsatser. Andra upplagan. Studentlitteratur. Lund: Replika Press Pvt Ltd, India 2010 Lindholm S. (2007). Vägen till vetenskapsfilosofin Upplaga 1:5. Academia Adacta. Lund: Grahns Tryckeri AB Söder M. (red) (2005) Forskning om funktionshinder Problem utmaningar möjligheter. Studentlitteratur. Lund: Studentlitteratur.

21 21 Gustafsson B., Hermerén G., Petersson B. (2005) Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådets rapportserie. Stockholm; Vetenskapsrådet: Printfabriken Helin K., Gustafsson T. (2002) OPERA ett verktyg för effektiva arbetsmöten. Innotiimi Products Ltd Oy. Finland: Karisto Oy Askheim & Starrin et al. (2007), Empowerment i teori och praktik, Malmö: Gleerups utbildning AB. Leufstadius, C (2008) Spending my time: time use and meaningfulness in daily occupations as perceived by people with persistent mental illness. Lund: Department of Health Sciences, Division of Occupational Therapy and gerontology, Lund University. Jansson, L. Möjligheternas Hus. (2009) Om att bygga upp och skapa samverkan kring ett sysselsättnings- och rehabiliteringscenter för personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård. FoU i Väst/GR Gibson CH. A concept analysis of empowerment. J Adv Nurs 1991; 16(3): s Forsberg E. & Starrin B. (red.) (1997), Empowerment som tankemodell. Frigörande Kraft. Stockholm: Gothia Freire P. (1972) Pedagogik för förtryckta. Stockholm: Gummessons. Nolan, M. (2009). User Involvement in Research and Development in Health and Social Welfare: Some key concepts and their application. Föreläsning på Högskolan i Borås Hanson E., Svensson P., Arvevik F. and Magnusson L. (2007). User participation in health and social care research. ACTION: practitioners reflections on a Swedish innovation. Open University Press. Region Skåne (2007) Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård samt Tilläggsblankett i samband med Samordnad vårdplanering inför ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk vård med villkor (2009). Nationell Psykiatrisamordning:Delrapport (2006) Innehållet i den rättspsykiatriska vården. Slutbetänkande av Psykiatriutredningen SOU (1992:140) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:18, del B) Lagen om rättspsykiatrisk vård, SFS-nr:1991:1129

Brukarmedverkan i utvecklingsprojekt ett exempel

Brukarmedverkan i utvecklingsprojekt ett exempel Kursen Brukarmedverkan i forskning och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvård, socialt arbete och omsorg, 7,5 HP Karlstad Universitet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Brukarmedverkan i

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Delaktighet i forskning

Delaktighet i forskning Delaktighet i forskning Sedan länge sysslar handikapprörelsen med politisk påverkan. Nu har Handikappförbunden också tagit sig an forskningen i projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Här har vi

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin? Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning

Läs mer

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen? Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning Tillit och förtroende

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari 2017 Christina Norrlin Christina.norrlin@misa.se www.facebook.com/misa.kompetens Vem är jag Christina Norrlin Sandréus Arbetskonsulent på Misa sedan 2008. IPS

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Beslutad 2018-xx-xx Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp... 2 Processbilder... 3 Samtycke... 0 Avvikelser...

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting 2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete ullakarin.schon@socarb.su.se 190410 Varför brukarmedverkan och delat beslutsfattande? Investera

Läs mer

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om

Läs mer

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län. 1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Parter: Region Östergötland, Östergötlands kommuner Datum: Diarienummer: HSN

Parter: Region Östergötland, Östergötlands kommuner Datum: Diarienummer: HSN Överenskommelse mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland om samverkan för trygg, säker och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Parter: Region Östergötland, Östergötlands

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer

Läs mer

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik Supported employment Erfarenheter från forskning och praktik Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig (omedelbar) inriktning på reguljärt arbete Hur? Individuellt

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 november 2010 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Olsson Advokatfirman Peter Olsson AB Box 53116 400 15 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) YTTRANDE 1(4) Socialdepartementet Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) Sammanfattning Utredningen föreslår omvälvande förändringar vars konsekvenser är mycket

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 290 kommuner 21 landsting/regioner Överenskommelser om utskrivningsprocessen Ökad tillit och förtroende Bättre samverkan och samordning Gemensamt

Läs mer

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Överenskommelser om utskrivningsprocessen Ökad tillit och förtroende Bättre samverkan och samordning Gemensamt

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Meddelandeblad Mottagare: Verksamhetschefer och vårdpersonal på enheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård. Personal i kommunernas verksamheter som möter personer som är föremål

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil Kursöversikt för yrkeshögskoleutbildning Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil 400 YH-poäng Utbildningen har 15 huvudmoment/delkurser Uppdaterades 2019-02-05 Gruppsykologi Yh-poäng:

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Ny vårdform inom psykiatrisk tvångsvård

Ny vårdform inom psykiatrisk tvångsvård Ny vårdform inom psykiatrisk tvångsvård Möjliggör att föra över tvångsvårdade patienter, som inte längre behöver slutenvård, till öppenvård med särskilda villkor. Observera! Allt tvång utgår från slutenvården.

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; 1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller

Läs mer

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...

Läs mer

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 januari 2009 TALARE Kommunlex Katarina Lindblad Socialstyrelsen Helena Forssell Kristinehamn kommun

Läs mer

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer