Arbete för alla? Om en av vår tids största utmaningar och möjligheterna att skapa arbetstillfällen genom den sociala ekonomin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbete för alla? Om en av vår tids största utmaningar och möjligheterna att skapa arbetstillfällen genom den sociala ekonomin"

Transkript

1 Arbete för alla? Om en av vår tids största utmaningar och möjligheterna att skapa arbetstillfällen genom den sociala ekonomin Kartläggning av den sociala ekonomin i Östergötland Sven-Inge Arnell September 2010

2 Diarienummer

3 Förord Att medverka till att utveckla möjligheterna för att skapa fler företag och fler arbetstillfällen ingår i det som Regionförbundet Östsam prioriterar i förbundets insatser för regionens utveckling. Förhoppningen är att vi tillsammans med marknadens aktörer kan skapa ökade möjligheter till försörjning för många människor. Men det finns tydliga tecken på att människor med erfarenhet av långvarig arbetslöshet, sjukdom och funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga får allt svårare att finna fotfäste på den s k marknaden. Samtidigt vet vi av erfarenhet och genom forskningen att arbete betyder mycket för människor identitet, hälsa och ekonomisk situation. I början av år 2010 stod mer än östgötar utan ett arbete att gå till. Nästan lika många som saknade arbete hade sjuk- och aktivitetsersättning. Under 2009 var det mer än personer (omräknat till helår) som fick sin försörjning genom de gemensamma försäkringarna för arbetslösa och sjuka samt genom socialbidrag. Prognoserna har under året visat på vissa förbättringar och arbetslösheten har minskat något under våren Men återhämtningen går långsamt och framför allt kommer många, många människor att stå utanför arbetsmarknaden de kommande åren. För att minska skillnader mellan dem som är inne i arbete och dem som ingenting hellre vill än att få en meningsfull arbetsträning, praktik och arbete för att helt eller delvis kunna försörja sig själv, har Regionförbundet Östsam tillsammans med den sociala ekonomins företrädare tagit initiativ till att genomföra en kartläggning av den sociala ekonomin i Östergötland. Vi har valt att som ingång till denna kartläggning att titta lite mer rejält på arbetsmarknaden och på den omfattande arbetslösheten. Detta samhällsproblem förorsakar stora samhällskostnader, men de som hamnar i någon form av utanförskap betalar priset på många sätt ekonomiskt, socialt, när det gäller fysisk och psykisk hälsa m m. Förhoppningar finns att den sociala ekonomin ska kunna fylla en ännu större roll när det gäller människors inträde och återinträde på arbetsmarknaden. I synnerhet kan arbetsintegrerande sociala företag uppvisa många fördelar som vi vill ta vara på. Regionförbundets ambitioner är i första hand att svara för en pedagogisk insats genom att beskriva problemet med utanförskap och arbetslöshet samt att göra fenomenet social ekonomi mer synligt, accepterat och identifierat som ett viktigt verktyg för att lösa problemen med en allt för omfattande arbetslöshet. Regionförbundet Östsam består av 14 fullvärdiga medlemmar; 13 kommuner och Landstinget i Östergötland. Regionförbundet har de senaste åren också öppnat upp för att ge Tranås kommun i Jönköpings län och Västerviks kommun i Kalmar län, möjlighet att följa Regionförbundets arbete. Arbetet bedrivs i nära samarbete med medlemmarna och det här sammanhanget, utredningen om och kartläggningen av den sociala ekonomin utgör inget undantag. Kommunerna har medverkat i processen på olika sätt och de förslag som utredningen lämnar har både tillkommit i dialog med kommunrepresentanter och förankrats via dessa.

4 Rapporten har skrivits av Sven-Inge Arnell, som fått uppdraget att svara för kartläggningen av den sociala ekonomin i Östergötland. För innehållet svarar författaren. I den slutliga rapporten presenteras förslag som tagits fram tillsammans med den för uppdraget tillsatta styrgruppen från Regionförbundet och kommunerna i regionen. Peder Rehnström Regiondirektör

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Kostnaderna är enorma mellan 10 och 20 miljarder... 1 Målgruppen för att lämna bidragsberoende är enormt stor... 2 Marknaden kan inte och kommer inte att lösa problemet... 2 Risken är stor att många fler personer hamnar i ett långvarigt utanförskap... 3 Östergötland saknar inte utmaningar men kanske lösningar?... 3 Det är viktigt att alla aktörer bidrar med det man kan... 3 Kartläggningen vill bidra till att sprida kunskaper om den sociala ekonomin... 4 Social ekonomi omfamnas av alla partier... 4 Ett drygt tiotal arbetsintegrerande sociala företag kan bli dubbelt så många på kort sikt... 5 Sociala företag skapar uppenbara sociala och samhällsekonomiska vinster... 5 Föreningslivet skulle kunna anställa dubbelt så många som idag... 6 Det fortsatta arbetet och jakten på en östgötamodell Inledning Syften Mål Uppdraget och utredningen Arbetsformer Avgränsningar Om rapportens upplägg DEL 1: SOCIALA EKONOMIN I ETT OMVÄRLDSPERSPEKTIV Den sociala ekonomin och arbetsmarknaden Den sociala ekonomin och arbetsmarknaden Arbetsintegrerande sociala företag Sociala arbetskooperativ Personalkooperativ Ideella verksamheter Lokala gemenskapsföretag Andra indelningsgrunder Verksamheter inom arbetsintegrerande sociala företag Vinster med arbetsintegrerande sociala företag Arbetsmarknaden idag och imorgon Östgötaregionen regionalt utvecklingsprogram Statistiska Centralbyrån (SCB) Arbetsförmedlingen (AF) Alster från forskning och fält Framtidens arbetsmarknad Behov av medicinering Globaliseringsrådets slutrapport Ds 2009: Riktade insatser Vad fungerar bättre respektive sämre? Övrigt Sammanfattning Omvärld Sociala företag i andra länder Storbritannien... 44

6 3.1.2 Italien Reflektioner och jämförelser EU och den sociala ekonomin Staten och den sociala ekonomin Tillväxtverket Statens Offentliga Utredningar (SOU) m fl Arbetsförmedlingen (AF) Svenska regioner och den sociala ekonomin Region Skåne Stockholms län Region Västra Götaland Kommunerna och den sociala ekonomin Sammanfattning DEL 2: KARTLÄGGNINGEN Inventeringar och beskrivningar Arbetsintegrerande sociala företag i Östergötland Kooperativet Moroten i Vadstena Borensbergs Fritid och Turism Kooperativet Grenverket i Motala Koop S i Linköping Arbetskooperativet Ryd, Linköping Kooperativet Optima i Norrköping Cityfiske i Norrköping Kooptjänst Återvinningen i Söderköping Gröna Grenar, Vikbolandet Sociala företag på G Cumulus, Högby Gård, Motala Pågående projekt med inriktning mot arbetskooperativ Företagen som försvann Utvecklings- och Lärcentrum i Hävla ekonomisk förening/idésmedjan RSMH i Norrköping kooperativet Möt Världen Nodak i Norrköping Övriga erfarenheter Samarbets- och stödstrukturer i Östergötland Se Upp Coompanion Kooptjänst PLUS Nätverk Serus Nationella aktörer Vad är det som saknas i Östergötland? Omfattningen av den sociala ekonomin Kartläggning av den sociala ekonomin - PLUS Exemplet idrottsrörelsen Exemplet Stadsmissionen Exempel på andra aktörer inom den sociala ekonomin Samhall AB i östgötaregionen Sammanfattning

7 DEL 3: ANALYSER Analyser och fördjupande beskrivningar Statistik sysselsatta, företag befolkning m.m Hållbar tillväxt i östgötaregionen Analys av arbetslöshet och sysselsättning Analys av arbetskraften Socioekonomiska analyser arbetets värde och kostnader för arbetslöshet m m Analys av den sociala ekonomins bidrag till en vidgad arbetsmarknad Kooperativa erfarenheter Arbetsintegrerande sociala företags möjligheter att bidra till deltagarnas utveckling De arbetsintegrerande sociala företagen och genus Fler arbetstillfällen inom social ekonomi Nya uppdrag inom tjänstesektorn och inom varuproduktion Hur skapas gynnsamma förutsättningar för de arbetsintegrerande sociala företagen (ASF)? Sammanfattning DEL 4: FORTSATT ARBETE Det här behöver göras! Förteckning över tabeller och diagram Bilaga 1. Begrepp relaterade till den sociala ekonomin Referenser och källor

8

9 Sammanfattning Titeln på denna rapport anger att fortsättningen kommer att handla om samhällsfenomenet och samhällsproblemet arbetslöshet för många. Redan i titeln ställs också en berättigad fråga finns det arbete för alla? Rapporten ger sitt svar NEJ! Rapporten ger mycket påtagliga bilder av en arbetslöshet som drabbar utsatta grupper på arbetsmarknaden och det finns uppenbara risker att den höga arbetslösheten för dessa grupper kvarstår även i en stark högkonjunktur. Upprätthållandet av arbetslinjen är direkt kopplat till trovärdigheten i att det även finns en möjlighet till egenförsörjning för de svaga grupperna på denna arbetsmarknad. Idag finns inte sådana jobb för stora grupper av utrikesfödda, personer med kort utbildning, ungdomar med ofullständiga betyg från grundskola eller som hoppat av gymnasieskolan, funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga m fl. Utredningen konstaterar att det i regionen förmodligen finns ett förhållandevis stort antal människor som inte skulle få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden, ens med ett 100 procentigt anställningsstöd/lönebidrag. Om dessa människor ska kunna få ett meningsfullt arbete och kunna försörja sig så måste det utvecklas nya verksamhetsformer. De erfarenheter som har erhållits från den sociala ekonomin är i det sammanhanget av särskilt intresse. Denna utredning beskriver vad den sociala ekonomin är, dess utbredning i regionen och förutsättningarna för att en sådan verksamhetsform ska kunna utvecklas. Kostnaderna är enorma mellan 10 och 20 miljarder Kostnaden för utanförskapet och arbetslösheten är svår att beräkna. Men den här utredningen har funnit argument för att kostnaden för arbetslösheten uppgår till minst 10 miljarder kronor per år i Östergötland! Det är sannolikt en lågt beräknad siffra som inte till fullo fångar inkomstbortfallet för samhället. En approximation som bygger på Ekonomifaktas beräkningar från 2006 och baserat på förhållanden mellan direkta och indirekta kostnader samt inkomstbortfall skulle snarare indikera att bruttokostnaderna handlar om 21 miljarder kronor årligen i regionen. Om vi skulle kunna omsätta det i real ekonomi och som underlag för tjänster skulle det betyda nästan finansierade jobb. För den enskilde kan priset också vara mycket högt och socioekonomiska beräkningar visar på att samhället ofta underskattar den faktiska kostnaden för personer i utanförskap och arbetslöshet. Med arbetslöshet följer många gånger kostnader som inte enbart är relaterade till försörjning socialbidrag, sjukersättning, a-kassa etc utan även ökad vårdkonsumtion, ökade kostnader för rättsväsendet och andra kostnader som hamnar på det offentligas många olika utgiftskonton. Man kan och ska anlägga ett folkhälsoperspektiv på detta. Insatser för att minska detta slöseri med människors resurser att arbeta förebyggande för att undvika hälsorisker men det är även ett utmärkt sätt att minska vårdkostnader. Det finns ett tydligt incitament att använda mer offentliga medel för att förebygga att sådana kostnader uppstår t ex genom att stimulera till olika typer av ökad integration, företagande m.m. Problemet är att investeringarna först ska finansieras innan man kan hämta hem avkastningen i form av minskande kostnader. På det sättet skiljer sig inte investeringar i människor från de investeringar vi gör i infrastruktur eller inom företag. 1

10 Ekvationen borde vi lösa, för i princip är allt förebyggande arbete inom detta område oerhört samhällsekonomiskt lönsamt! Ett långvarigt utanförskap med tillkommande problem kommer dessvärre generera samhällskostnader på mångmiljonbelopp. (läs mer i kapitel 5) Samhällets kostnader kan även taxeras i ett mer segregerat samhälle där riskerna ökar för motsättningar mellan olika grupper. Marginaliseringen kan styra människor bort från deltagande även i demokratiska processer. Wilkinson och Pickett har i sin forskningsgenomgång i boken Jämlikhetsanden pekat på sambandet mellan ojämlikhet och en rad förluster för samhället. I ojämlika samhällen har människor i genomsnitt kortare livstid, fler självmord, fler mord och brott begås, och kommer jämförelsevis sämre ut nästan alltid och på nästan alla områden. Och det drabbar hela samhället, inte bara de som är mest utsatta. Kort sagt; alla riskerar att bli förlorare i ett samhälle där klyftorna ökar och utanförskapet är stort. Målgruppen för att lämna bidragsberoende är enormt stor Fler än personer i Östergötland var i fjol arbetslösa, hade sjukersättning eller levde på andra bidrag! På helårsbasis var nästan personer arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder. Med samma sätt att räkna var nästan personer heltidsinskrivna på Försäkringskassan med sjuk- eller aktivitetsersättning. Tillsammans motsvarar det hela befolkningen i en medelstor svensk stad (för en fylligare beskrivning läs sidorna 127 och 151). Långt över 10 procent av de i arbetsför ålder är inte inne på arbetsmarknaden! Under 2010 har över personer varit arbetslösa och allt fler är långvarigt arbetslösa. Även om något fler kommit i arbete är arbetslösheten väldigt stor och riskerar att bita sig fast på en allt högre nivå efter varje konjunkturnedgång. Paradoxalt nog finns det gott om arbetsuppgifter och behov att tillgodose som vi inte har råd att utföra, inte minst inom den offentliga sektorn. Marknaden kan inte och kommer inte att lösa problemet Slutsatsen efter genomgångna forskningsrapporter, regeringens vårproposition, studier i och av verkligheten och mycket annat blir att: Ingenting talar för att enbart den s k marknaden kommer att klara av att åstadkomma det vi genom decennier kallat för full sysselsättning! Även med en mycket starkare konjunktur än vad som kunde prognostiseras bara för några månader sedan kommer många med utländsk härkomst, kortutbildade, ungdomar utan avgångsbetyg, personer med sociala och medicinska problem med flera kommer inte av egen kraft att klara att hitta egen försörjning via arbete. Det gäller även många andra personer på arbetsmarknaden. Den generationsväxling som nu pågår på arbetsmarknaden med många avgångar för personer födda på 1940-talet kommer att öppna en hel del dörrar, både för de som är välutbildade och de med kortare utbildning. Men vi kommer snarare att ha kompetensbrist än arbetskraftsbrist, så vi kommer med andra ord inte få den balans som alla önskar på arbetsmarknaden genom de många pensionsavgångar som väntar de kommande åren. Matchningsproblematiken mellan arbetssökande och lediga jobb förefaller vara relativt svårare i Östergötland än i andra regioner. 2

11 Den allt ljusare konjunkturen bidrar till att fler jobb skapas och antalet sysselsatta ökar. Samtidigt ökar antalet personer som ingår i arbetskraften. Det bidrar till att den höga arbetslösheten kvarstår. Risken är stor att många fler personer hamnar i ett långvarigt utanförskap Stora grupper kommer inte in på arbetsmarknaden idag. Dessutom finns det tydliga indicier och belägg för att antalet personer som hamnar utanför den ordinarie arbetsmarknaden blir fler och fler efter varje ekonomisk kris och nedgång som det svenska samhället går igenom. Rationalisering, utsortering, selektering, diskriminering, svårigheter att komma tillbaka efter långvarig arbetslöshet eller sjukdom är beskrivningar som kommit fram i underlaget till denna rapport. Marginaliseringen har ökat de senaste 20 åren. Det är också så att gruppen som befinner sig utanför arbetsmarknaden allt mer kommit att likna gruppen som har arbete. Ett exempel är att antalet arbetslösa akademiker också är, för svenska förhållanden, en mycket stor grupp år Det förefaller även vara mer eller mindre stigmatiserande att vara långvarigt arbetslös. För denna grupp är det statistiskt mycket svårare att hitta nya jobb än för personer med relativt kort arbetsfrånvaro. Arbetsförmedlingens egna analyser visar på att gruppen med långa inskrivningstider ökar mellan med personer i landet. Dessutom tillkommer under 2010 ca personer genom den förändrade sjukförsäkringen, som tidigare funnits inom Försäkringskassans sjukförsäkring 1. Vi är långt från målen om full sysselsättning och vägen dit följaktligen lång och utmanande. (läs mer i kapitel 2) Östergötland saknar inte utmaningar men kanske lösningar? Östergötland är en region som har många fördelar när det gäller boende, fritidsliv, geografiskt läge, kommunikationer, arbetsmarknad, utbildning, forskning m m. Men det finns också en mycket tydlig s k nersida, som mer och mer kommit att uppmärksammas genom dess uttryck och råmärken bestående av relativt låg förvärvsfrekvens och färre sysselsatta, många arbetslösa och ett stort antal personer som har sjuk- och aktivitetsersättning. Det innebär betydande risker för utanförskap för många människor och svårigheter att hitta in på eller tillbaka till arbetsmarknaden. Nationellt sett har regionen haft svårt att klara omställningen från ett traditionellt industrisamhälle till ett modernt globaliserat kunskapssamhälle. Vi har färre företag, startar färre nya företag, är inte lika välrepresenterade i nya branscher som växer jämfört med riket och har dessutom svårt med att hitta rätt arbetskraft/kompetens till vissa jobb. (Det här beskrivs mer utförligt i kapitel 5). Det behövs därför insatser på en rad områden för att vända den här utvecklingen. Det är viktigt att alla aktörer bidrar med det man kan En förutsättning för att utvecklingen ska bli mer positiv är att alla aktörer inom alla sektorer bidrar med det man kan. Vi behöver hitta kreativa åtgärder för att minska utanförskapet och skapa fler jobb. Ett medel för detta är även om detta verktyg har sina begränsningar satsningar inom det som kallas den sociala ekonomin. Rapporten handlar därför om frågor om och i vilken mån den sociala eko- 1 AF: Regionala arbetsmarknadsutsikter våren Ura 2010:4 3

12 nomin kan bidra till mänskliga och samhälleliga värden för att klara att få fler människor i arbete, praktik och arbetsträning. Svaret är tveklöst ja! Men det är ingen s k quick fix utan det behövs ett målmedvetet, långsiktigt partnerskap mellan offentliga och privata aktörer som involverar företrädare för den sociala ekonomin för att åstadkomma resultat som tillsammans med insatser inom andra områden kan förbättra för många människor som inte kommit in på arbetsmarknaden. Kartläggningen vill bidra till att sprida kunskaper om den sociala ekonomin Den här kartläggningen har som ambition att öka kunskaperna om den sociala ekonomin i Östergötland. Begreppet den sociala ekonomin är delvis svårfångat och många aktörer saknar en övergripande bild av vad sociala ekonomin är, vad det kan vara och hur den kan bidra till ett minskat utanförskap i regionen. Med ökade kunskaper om den sociala ekonomins bidrag till vårt välfärdssamhälle hoppas vi att acceptansen för arbete och företagande inom denna, ibland kallat den tredje sektorn, successivt ska öka och att alla aktörer bidrar till att främja ett växande inom den sociala ekonomin. (se även kapitel 2) Social ekonomi omfamnas av alla partier Den dåvarande regeringen tog 1999 fram följande definition på vad den sociala ekonomin är: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Traditionellt kan man indela samhällets sektorer i tre delar: privat, offentlig och social, där social ekonomi ses som ett komplement till övriga aktörer på marknaden. På liknande sätt kan den sociala ekonomin delas in i ovan nämnda delar, där man kanske främst kan skilja på de delar som är inriktade på frivillig- och volontärinsatser som inte i första hand handlar om att skapa arbete och praktik åt arbetslösa, och de verksamheter som bedriver näringsverksamhet som ett medel för att skapa arbete och möjligheter till arbetsträning och praktik. Den senare delen, främst genom de arbetsintegrerande sociala företagen, har varit kartläggningens huvudfokus. Regeringen har under 2010 kommit med en handlingsplan för att främja framväxten av fler arbetsintegrerande social företag (ASF). Ett sådant företag kännetecknas av att det har ett övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna, eller liknande verksamheter är företag som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet 4

13 Viktiga aktörer som Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har i uppdrag att främja framväxten av fler arbetsintegrerande sociala företag. Det legitimerar företagsamheten inom den sociala ekonomin och dess betydelse för att lösa problem som inte andra aktörer på arbetsmarknaden gör, i varje fall inte lika konsekvent och med samma omfattning. På detta sätt är ASF tillsammans med Samhall AB mycket viktiga för personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är oftast mycket framgångsrikt om privata företag använder sig av de stödformer som finns för anställningar av utsatta på arbetsmarknaden. Men hittills har det skett i alldeles för liten utsträckning. Ett drygt tiotal arbetsintegrerande sociala företag kan bli dubbelt så många på kort sikt I Östergötland finns det ett drygt 10-tal sådana företag och tillsammans med företag som definitionsmässigt uppfyller nästan alla krav uppgår antalet anställningar till drygt 110 och praktikplatser till 370. Enligt vår utredning finns det goda förutsättningar att dubbla detta om aktörerna verkar målmedvetet och långsiktigt för att skapa en god jordmån för dessa och tillkommande företag. Erfarenheter från andra länder visar att arbetsintegrerande sociala företag kan användas i mycket större omfattning, något som indikerar att vi i Sverige skulle kunna få många fler företag av den här karaktären om insatser görs nationellt, regionalt och lokalt. (Läs mer om några andra länder i kapitel 3). Sociala företag skapar uppenbara sociala och samhällsekonomiska vinster Det finns en uppenbar s k vinna-vinna-situation med att stimulera framväxten av nya ASF:s. Till de uppenbara fördelarna hör att företagen verkar lokalt, vidgar arbetsmarknaden genom att integrera utsatta människor i arbete, arbetsträning och praktik, plöjer ner sina vinster i fler arbetstillfällen, kompletterar det offentliga och privata näringslivet, erbjuder tjänster och varor som ingen annan tillhandahåller, motverkar svartjobb och ekonomisk brottslighet, samt bygger på en värdegrund som ser, bekräftar och utvecklar människor. (se avsnitt 2.2.7) Socioekonomiska bokslut som gjorts på bl a Koop M i Vadstena visar att de samhällsekonomiska vinster för ett enda kooperativ uppgår till mellan 3-4 miljoner kronor. Liknande analyser som gjorts av Bastakooperativen pekar på att samhällets vinster är mycket stora för individer som haft omfattande missbruksproblem och varit kriminella. För att vara lite provokativ skulle vi kunna hävda: det bästa sättet som vi känner till idag för att minska utanförskapet i samhället är att lägga mer produktion i företag som har denna inriktning! Då skulle andelen personer med olika former av nedsatt arbetsförmåga som har anställning öka kraftigt. Men det är å andra sidan inget som kan göras lättvindigt, kortsiktigt eller oreflekterat och vi är inte ute efter att provocera utan få så stor uppställning som möjligt bakom satsningar på fler arbetsintegrerande sociala företag i regionen. Kritiska frågor är huruvida det uppstår en undanträningseffekt av arbetstillfällen som skulle kunna uppstå i andra sammanhang och om ASF:s konkurrerar på 5

14 orättvisa villkor t ex genom låga priser, höga lönesubventioner m m. Det finns väldigt få belägg för att det är så med de företag som idag är igång i Östergötland. Arbetsintegrerande sociala företag följer kollektivavtalet och betalar ut vanliga löner. Man måste vidare jobba efter vanliga marknadsvillkor, precis som vilket annat företag som helst. Låt oss slå fast att arbetsintegrerande sociala företag också är företag som måste gå med vinst för att överleva. För att göra det kan man tvingas konkurrera om de uppdrag som finns. Men huvudprincipen är att ASF försöker undvika att konkurrera med redan befintliga företag. Det är dock oundvikligt att flera företag jobbar inom branscher som företagsservice, lokalvård, park- och trädgårdsskötsel, hushållsnära tjänster m m. Oftast går ASF:s in i nischer som ingen annan verkar i, arbetar som underleverantör till kommunen eller företag, konkurrerar med kvalitet och inte med prisinstrumentet. Det kan finnas marknads- och konkurrensfördelar som ligger i att många tycker att företagsidén är sympatisk och där man vill stödja genom order och samverkan. En förutsägelse är också att offentliga myndigheter i högre utsträckning kommer att använda sociala kriterier i upphandlingar som gynnar de företag som t ex anställer långtidsarbetslösa. Det kommer att gynna fler arbetsintegrerande sociala företag. Privata företag är generellt sätt i betydligt mindre omfattning intresserade av att ta emot personer med lönebidrag, nyanställningsbidrag eller utvecklingsanställning, trots att det står alla fritt att göra det! I mån det är en konkurrensfördel så kan vi bara konstatera att det finns massor av arbetslösa personer som är berättigade till olika former av anställningsstöd som bara önskar att de fick jobba i privata företag! Men det vore naivt att tro att det inte finns faktiska skäl för varför företagen inte anställer personer med någon form av utsatthet i den utsträckning som vore önskvärt. Ett problem sägs vara att kunskaperna om lönebidrag är otillräckliga, andra att riskerna för arbetsgivare är för stora med att anställa personer med som varit borta från arbete länge och det finns säkert fler anledningar. Det vore därför angeläget att komplettera den här kartläggningen med en undersökning om varför företagen i Östergötland inte anställer personer med rätt till olika bidrag respektive lönesubventioner och likaså svarar på frågan hur företagen anser att man kan ta ett större socialt ansvar. Swedbanks initiativ för Unga Jobb är ett exempel på initiativ som tagits för att minska utanförskapet. Ambitioner att utveckla konceptet CSR (Corporate Social Responsibility) eller på svenska Företagens ansvar i samhället är en idé om att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, både ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. I idéns förlängning har en ISO-standard ISO kommit fram som vägledning för företagens sociala ansvar. Föreningslivet skulle kunna anställa dubbelt så många som idag Inom övriga delar av den sociala ekonomin skulle också antalet anställda t ex inom idrottsföreningar, kultur- och handikapporganisationer kunna utökas med tjänster om ytterligare bidrag erhålls för att kunna anställa personer. Behoven är många, arbetsuppgifterna meningsfulla, anställningsbara personer finns, men finansiering saknas. Denna del av den sociala ekonomin bidrar till att det sociala kittet eller det sociala kapitalet i ett samhälle stärks samtidigt som det finns klara folkhälsovinster med om den här sektorn kan erbjuda mer social fostran för barn och unga, upplevelser, aktiviteter, umgänge och möten mellan människor och det har enligt t ex Robert Putnams forskning starkt samband med vilket förtroende 6

15 och vilken tillit som byggs upp inom ett samhälle. I förlängningen är det också grunden för hur vi skapar välstånd genom att utveckla verksamheter och göra affärer tillsammans. Det är en utmaning för regionens alla aktörer att också här finna en Östgötamodell som ger bidrag till förenings- och kulturliv och anställningar till personer med olika former av arbetshinder. (läs mer i avsnitt 4.5.2) Det fortsatta arbetet och jakten på en östgötamodell Så långt kan vi konstatera att vi har ett omfattande behov av att hitta nya lösningar för att få in flera personer på arbetsmarknaden. Regeringen och många andra ser arbetsintegrerande sociala företag som ett verktyg för att åstadkomma en förbättring för många utsatta människor. Men för att det ska kunna bli fler arbetsintegrerande sociala företag måste vi förbättra förutsättningar för att sådana företag ska kunna etablera sig och växa. Åtgärder för att komma till rätta med det handlar med största sannolikhet om: ökade kunskaper om arbetsintegrerande sociala företag (ASF) bättre möjlighet att ge starthjälp till ASF fler projekt som startar med sikte på att bilda ASF finansieringsmöjligheter för företagen en samverkan mellan olika aktörer på offentliga och privata sektorn som inkluderar den sociala ekonomins företrädare som kan bli ett gemensamt partnerskap i regionen att hitta en östgötamodell för utveckling av den sociala ekonomin i allmänhet och de arbetsintegrerande sociala företagen i synnerhet Läs mer om vad som behöver göras på nationell nivå, regional nivå och lokal nivå i avsnitt 5.8. En östgötamodell finns än så länge enbart som några tänkbara byggstenar i en sådan konstruktion. Den här kartläggningen görs nämligen i två steg. Det första steget är att sammanställa bakgrunder, fakta, beskrivningar och analyser av vad den sociala ekonomin kan åstadkomma. I det senare ingår en tankebas för vad som kan göras på EU-nivå, nationellt, regionalt och lokalt. Med det som grund ska materialet presenteras för regionfullmäktige under september 2010 och processas vidare med viktiga aktörer för att i steg 2 fånga ett antal förslag som kan göra skillnad när det gäller att stödja den sociala ekonomin som en resurs för ett minskat utanförskap, ökat antal arbeten och platser för arbetsträning/praktik och då i synnerhet hur regionen kan jobba tillsammans med de arbetsintegrerande sociala företagen för att skapa en vidgad arbetsmarknad för personer som har extra svårt att återinträda eller etablera sig på arbetsmarknaden. Initiativet till kartläggningen har tagits av Regionförbundet Östsam och utredningen har gjorts av Sven-Inge Arnell. En styrgrupp bestående av Lelle Karlsson och Caroline Unéus från Regionförbundets styrelse har tillsammans med regiondirektör Peder Rehnström lett arbetet. Till styrgruppen har knutits sakkunniga i form av Gordon Hahn, Serus och Kjell Eriksson, Coompanion, båda med omfattande kunskaper om den sociala ekonomin. 7

16 1 Inledning Den här utredningen försöker fånga en av de viktiga framtidsfrågorna för regionens utveckling, nämligen att hitta åtgärder för att minska utanförskapet och vidga arbetsmarknaden för dem som har en svag förankring på denna marknad. I inledningen av år 2010 var över östgötar arbetslösa och prognosen från Arbetsförmedlingen (AF) pekade inledningsvis på att det först i slutet på året som vi skulle kunna se en minskning av arbetslösheten. Många grupper har drabbats hårt av den senaste krisen, som exempel kan nämnas att ungdomar mellan år fått allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. På orter som Boxholm, en traditionell brukskommun, gick var fjärde ung arbetslös i början av På många andra orter är det svårt för ungdomar. Men självklart har arbetslösheten slagit hårt mot andra grupper i vår region. Som vi kommer att visa i rapporten ställs det allt högre krav på utbildning på arbetsmarknaden och AF gör egna analyser på nationell nivå som pekar på att de som varit långvarigt utanför arbetsmarknaden kommer att öka från 2 % till 3 % av arbetskraften. Fram till 2011 beräknas gruppen med långa inskrivningstider öka med personer (basår 2008). Allt eftersom året framskridit har prognoserna blivit allt bättre när det gäller statens ekonomi, vilket också gäller för många kommuner och företag, som medfört en viss ljusning även på arbetsmarknaden. Men i juni 2010 var siffrorna marginellt bättre, strax under arbetslösa i Östergötland, vilket var närmare fler än motsvarande period Lägger vi till personer som försörjs av socialförsäkringssystemet och socialbidrag gäller det sammanlagt över östgötar 2009 och sett över en tioårsperiod så har det varit lika många eller fler. Det betyder att många människor riskerar att hamna utanför både arbetsmarknaden och övrigt samhällsliv. Alla länets kommuner söker lösningar på detta stora samhällsproblem. Ett verktyg som kan användas mer konsekvent är arbetsintegrerande sociala företag. Verksamheter inom den sociala ekonomin har visat sig ha en stor potential att utvidga arbetsmarknaden i synnerhet för personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden. I sociala företag i regionen och i Sverige ges arbete och arbetsträning/praktik åt tusentals människor, många med arbetshinder av något slag. Tendensen är att antalet sociala företag ökar och den här utredningen ska också försöka beskriva hur samverkan mellan offentliga och privata aktörer på arbetsmarknaden kan stimulera och utveckla förutsättningarna för de sociala företag som finns idag och de som kan starta i framtiden. För Regionförbundets Östsams del finns höga ambitioner för regionens utveckling, som bland annat speglas i den regionala utvecklingsplanen (RUP 2020). I planen finns ett antal utvecklingsstrategier som berör den sociala ekonomins aktörer t ex där den sociala ekonomin kan bidra till att utveckla nya lösningar som alternativ till offentligt driven service i traditionell form och differentiera arbetsmarknaden. Inledningsvis kan också konstateras att kunskaperna om den sociala ekonomins utbredning och omfattning i regionen är förhållandevis okänd. Det finns behov av att både förklara fenomenet social ekonomi i allmänhet och arbetsintegrerande sociala företag i synnerhet. Men också att beskriva de företag som finns idag samt 8

17 vilka möjligheter och begränsningar som kan skönjas. Arbetsmarknadsproblematiken är en komplex fråga och vi gör genom utredningen ett försök att ringa in på vilket sätt och till vilken omfattning den sociala ekonomin är en del av lösningen på problematiken. Hur ser då förutsättningarna ut för att den sociala ekonomins företrädare ska kunna spela ännu mer väsentliga roller? En del av svaret ges i rapporten och dess förslag till utveckling av den sociala ekonomin i regionen. Det finns många delar som berör de sociala företagens egna behov och önskemål för att kunna växa, knoppas av och för att bilda nya arbetskooperativ. Men förslagen tar också sikte på att belysa vad arbetsförmedlingar, kommuner, Regionförbundet Östsam tillsammans med företrädare för den offentliga och privata sektorn kan göra. Många av åtgärderna måste verka under lång tid för att ge goda utvecklingsmöjligheter. 1.1 Syften Det finns några syften med denna kartläggning som framför allt ska framhållas: Det primära syftet med utredningen beskriva hur verksamheter inom social ekonomin kan erbjuda alternativa vägar till meningsfull arbetsträning och praktik som leder till egen eller delvis egen försörjning. I och med detta läggs utredningens huvudsakliga fokus på arbetsintegrerande sociala företag. Men det handlar även om att få djupare kunskaper om den sociala ekonomin och dess betydelse som komplement till kommuners välfärdstjänster och det samlade näringslivet Till det kan läggas ett tredje syfte som handlar om att lägga fram förslag till Regionförbundet Östsams fortsatta politiska hantering av denna viktiga fråga. Efter hand som arbetet fortskridit har allt mer kommit att handla om arbetsmarknaden, arbetslösheten och samhällets utmaningar för att lösa problematiken. 1.2 Mål Från Regionförbundets håll har det särskilt framhållits att en viktig del av detta utredningsprojekt är att bereda vägen för en fortsatt utveckling av den sociala ekonomin i regionen. Det har formulerats på följande sätt: Östergötland ska inta en ledande position i landet när det gäller att erbjuda personer som står långt från arbetsmarknaden en meningsfull sysselsättning 2 och möjlighet till egen eller delvis egen försörjning med stöd av verksamheter inom eller tillhörande den sociala ekonomin Denna höga målsättning öppnar upp för att finna möjligheter att tillsammans med kommunerna, den sociala ekonomins företrädare och Europeiska socialfonderna (ESF) genomföra utvecklingsprojekt under de avslutande åren av denna planperiod, d v s till och med Här används begreppet sysselsättning synonymt med arbetsträning och praktik 9

18 1.3 Uppdraget och utredningen Uppdraget har förankrats i Regionförbundets styrelse, men formellt getts av regiondirektör Peder Rehnström till Sven-Inge Arnell. Arnell har under 2010 gjort denna utredning som huvudsakligen är kartläggning av den sociala ekonomin i regionen. Organisatoriskt leds arbetet av en styrgrupp med bestående av Caroline Unéus (M) och Lelle Karlsson (V) och regiondirektör Peder Rehnström. Till styrgruppen har även adjungerats expertis i form av Kjell Eriksson, verksamhetsledare vid Coompanion i Östergötland och Gordon Hahn, verksamhetsledare för SE- RUS (Social Ekonomi och Regional Utveckling i Skandinavien). I uppdraget framkommer ytterligare ett antal viktiga faktorer som utredningen ska ge svar på. Utredningen ska belysa i vilken mån verksamheterna är anpassade för både män och kvinnor i det avseendet också belysa om det svarar mot mäns och kvinnors preferenser när det gäller arbete, yrkesval eller typ av produktion ta fram beslutsunderlag för politikers agerande för att utveckla den del av sociala ekonomin som arbetar med att skapa meningsfull sysselsättning och ökade möjligheter till egen försörjning för de som står långt från den reguljära arbetsmarknaden 1.4 Arbetsformer Utredningsarbetet startades under november-december 2009 med en omfattande litteraturstudie av vad som skrivits om den sociala ekonomin. Av källförteckningen i slutet på rapporten framgår att det finns ett omfattande material som utkommit de senaste 10 åren och som speglar framväxten av den sociala ekonomin. En del av detta material är sammanfattat och återfinns i del 1 och del 2 av rapporten. En projektplan togs fram till styrgruppens första möte i december 2009 och i stora drag har den följts under arbetets gång. Styrgruppen har haft 6 möten under perioden 18 december, 2009 till och med den 30 augusti Minnesanteckningar har skrivits vid samtliga möten. En studieresa genomfördes den 31 maj 1 juni 2010 till Göteborg, då ett arbetsintegrerande socialt företag (Le Mat) besöktes och möten genomfördes med företrädare för Västra Götalandsregionen samt Coompanion och VägenUt-kooperativen. Vid styrgruppens möten har inledningsvis uppdraget preciserats och upplägget av arbetet formats. Det har varit viktigt för styrgruppen att i så stor utsträckning involvera alla 13 kommunerna i regionen i arbetet och även företrädare för den sociala ekonomin. Efter hand som utredaren rapporterat om hur processen framskridit och utredningsmaterial presenterats har styrgruppen analyserat dels materialet i sig och de tankar, idéer och förslag som kommit fram från olika håll. En internationell konferens anordnades den 22 april i Norrköping av Partnerskapet för lokal utveckling och social ekonomi (PLUS). 10

19 Samtliga kommuner ombads utse kontaktpersoner för projektet. Utredaren har besökt samtliga kommuner och intervjuat kommunrepresentanterna och i vissa kommuner även andra representanter. Besöksrundan genomfördes i januari och februari Besök på arbetsintegrerande sociala företag i regionen har genomförts i viss utsträckning under arbetets gång. Likaså har utredaren medverkat både vid de vid nätverksträffar som Coompanion håller i för de sociala företagen i regionen och de nätverksträffar som anordnats för samma målgrupp i hela i Östra Mellansverige. 1.5 Avgränsningar Den sociala ekonomin är omfattande och består av såväl stiftelser, föreningar, kooperativ av olika slag som producentkooperativ, konsumentkooperativ likväl som föräldra- och personalkooperativ. Det innebär att verksamheten är väldigt omfattande. Till delar beskrivs detta i rapporten, men styrgruppen har i första hand avgränsat och fokuserat arbetet på det som brukar kallas arbetsintegrerande sociala företag. Vi återkommer till vad det är i kapitel Om rapportens upplägg Med utgångspunkt från uppdraget formulerades inledningsvis en projektplan, som består av fyra delar: 1. definition av begreppet och avgränsningar 2. beskrivningar av verksamheter inom den sociala ekonomin som har syfte som stämmer med projektets syften och mål inklusive förekomst i regionens kommuner 3. en analys av verksamheternas förmåga att erbjuda meningsfull arbetsträning och praktik för att förflytta individer närmare den reguljära arbetsmarknaden 4. förslag till hur den sociala ekonomin kan utvecklas i regionen I kapitel 2 gås den första punkten igenom. Vad är den sociala ekonomin och varför har vi koncentrerat oss på de sociala företagen som vi kallar arbetsintegrerade? I kapitlet ges också bilder av hur arbetsmarknaden ser ut idag och vad vi med någon säkerhet kan säga om framtiden. Kapitlet visar på svårigheterna att hitta marknadslösningar för alla personer som står utanför arbetsmarknaden. I Sverige har vi högre arbetslöshet för ungdomar och utlandsfödda än i många andra jämförbara länder. Men också funktionshindrade med arbetsnedsättningar, korttidsutbildade, människor som har eller är långtidsarbetslösa eller sjukskrivna har mycket svårt att hitta arbetstillfällen, även när konjunkturerna är goda. Från och med detta kapitel avslutas varje kapitel med en sammanfattning. I kapitel 3 vänder vi blickarna mot omvärlden och betraktar en rad olika nivåer. Europeiska Unionen är naturligtvis med, liksom vad som händer på nationell nivå. Regeringen har i flera år jobbat med frågor om stöd för utveckling av den sociala ekonomin. I april 2010 presenterade regeringen sina kommande ambitioner för 11

20 den sociala ekonomin. De förslag som regeringen la fram presenteras i kapitlet och förslagen har inriktning på att ge förutsättningar för växande och att det skapas fler arbetsintegrerande sociala företag. En del uppmärksamhet ägnas åt tre regioner som under en tid arbetat med att utveckla den sociala ekonomin, nämligen de tre storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Utredningen har haft kontakter med alla tre regionerna i denna fråga. Korta presentationer görs även av några kommuner som på olika sätt tagit ställning för att främja den sociala ekonomin. I kapitel 4 redovisas den egentliga kartläggningen av den sociala ekonomin i regionen. Den sociala ekonomin behandlas mycket översiktligt för att ägna den största delen av kapitlet åt arbetsintegrerande sociala företag. Här lämnas beskrivningar av vilka sociala företag som finns, vad de sysslar med m.m. I kapitlet finns också en sammanställning på faktorer som de sociala företagen beskrivit som viktiga förutsättningar för företagens uppkomst och fortlevnad. I de avslutande delarna görs först en analys av vad som framkommit i arbetet med utredningen i kapitel 5. Avsikten är sedan att via dialog med viktiga aktörer inom regionen formulera de förslag som framkommit som siktar på att främja utveckling av den sociala ekonomin i Östergötland. Rapporten kommer att kompletteras med de förslag som framkommer i den fortsatta dialogen med olika aktörer. 12

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Föreliggande policy avses vara styrande för Falkenbergs kommun under perioden och skall därefter revideras.

Föreliggande policy avses vara styrande för Falkenbergs kommun under perioden och skall därefter revideras. Datum 2014-07-28 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-12-16 243 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Inledning Denna policy utgår från att vårt samhälle är ekonomiskt organiserad i

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Coompanion. främja kooperativt företagande. affärsutveckling. regionalt, nationellt och internationellt nätverk. Vi har 25 kontor i landet

Coompanion. främja kooperativt företagande. affärsutveckling. regionalt, nationellt och internationellt nätverk. Vi har 25 kontor i landet Coompanion främja kooperativt företagande affärsutveckling regionalt, nationellt och internationellt nätverk Vi har 25 kontor i landet stöd från Tillväxtverket, kommuner, Landsting och medlemmar Vad vi

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi

Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi Linköping 20130212 Gordon Hahn 1 2 - AGENDA Vad är civilsamhället idéburet företagande social ekonomi socialt företagande Hur stor är denna

Läs mer

Förstudie Arbetsintegrerade Sociala Företag. Johanna Fredriksson Social innovation i Halland

Förstudie Arbetsintegrerade Sociala Företag. Johanna Fredriksson Social innovation i Halland Förstudie Arbetsintegrerade Sociala Företag Johanna Fredriksson Social innovation i Halland 2016-11-18 Bakgrund Tillväxtverket utlyste förstudiemedel Fler jobb genom arbetsintegrerade sociala företag till

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Motion om sociala arbetskooperativ

Motion om sociala arbetskooperativ 2008-09-29 209 474 Kommunstyrelsen 2010-02-08 40 85 Arbets- och personalutskottet 2010-01-25 19 34 Dnr 08.605-008 Motion om sociala arbetskooperativ Bilaga: KF beslut 2008-05-26 120 Ärendebeskrivning septkf33

Läs mer

Svar på motion Satsa på sociala företag!

Svar på motion Satsa på sociala företag! YTTRANDE Tyresö kommun 2012-01-16 Socialförvaltningen 1 (5) Åsa Linge Utredare Dnr 2011/SN 0179 001 Socialnämnden Svar på motion Satsa på sociala företag! Förslag till beslut - Kommunstyrelse/kommunfullmäktige

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

VILKA ÄR VI? Vi är ger rådgivning och stöd till människor som vill starta företag tillsammans.

VILKA ÄR VI? Vi är ger rådgivning och stöd till människor som vill starta företag tillsammans. VILKA ÄR VI? Vi är ger rådgivning och stöd till människor som vill starta företag tillsammans. ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION Företagsformer Aktiebolag (SVB) Ekonomisk

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Remissvar gällande Sänkta Trösklar Högt i Tak, SOU 2012:31 Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Allmänna synpunkter

Läs mer

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Pernilla Svebo Lindgren VD Vägen ut! utvecklar företag för en hållbar värld. Vi behövs!

Pernilla Svebo Lindgren VD Vägen ut! utvecklar företag för en hållbar värld. Vi behövs! Pernilla Svebo Lindgren VD Vägen ut! utvecklar företag för en hållbar värld. Vi behövs! Vad är ett socialt företag? En näringsverksamhet som: Integrerar personer som står långt från arbetsmarknaden i samhälle

Läs mer

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om vi alla gör något är ingen6ng omöjligt.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om vi alla gör något är ingen6ng omöjligt. Arbetsintegrerande Sociala företag Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om vi alla gör något är ingen6ng omöjligt. Bo Blideman bosse@tankeochhandling.coop 0705-176 176 Hör gärna av dig! AA tänka

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Civilsamhället i samhällsomvandling

Civilsamhället i samhällsomvandling Civilsamhället i samhällsomvandling Det offentligas karaktärsdrag: Lagar och regler Förordningar, föreskrifter Politisk påverkan Tydlig hierarki Byråkrati Rättssäkerhet Jämlikhet Rättvist för alla Förutsägbarhet

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Slutrapport 10 augusti 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/259513 Datum: 2013-08-10 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Socialt Bokslut 2010. GF Chansen

Socialt Bokslut 2010. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 00 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE Program för att stödja och utveckla arbetsintegrerande sociala företag - ASF! Ett år har gått sedan SKOOPIs

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Socialt entreprenörskap på frammarsch

Socialt entreprenörskap på frammarsch Socialt entreprenörskap på frammarsch 1 Samhällsentreprenörskap Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer tar sin utgångspunkt i viljan att förbättra sådant man anser saknas, eller inte fungerar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Socialt företagande Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom satsningen på socialt företagande i KAK, Köping - Arboga - Kungsör.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

SE-vägen från sociala företag. SFSE Konferens 20 mars 2015

SE-vägen från sociala företag. SFSE Konferens 20 mars 2015 SE-vägen från sociala företag SFSE Konferens 20 mars 2015 Film Arbetsintegrerande sociala företag Företag som driver näringsverksamhet med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag

Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Ulf Lundström Datum 2013-08-22 Diarienummer UAN-2013-0368.5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Uppsala Social Ekonomi om projektbidrag

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Att främja arbetsintegrerande sociala företag. exemplet Östersunds kommun

Att främja arbetsintegrerande sociala företag. exemplet Östersunds kommun Att främja arbetsintegrerande sociala företag exemplet Östersunds kommun Kommunens Tillväxtarbete Konkreta verktyg för att skapa ett socialt hållbart Östersund Främjande och förebyggande satsningar på

Läs mer