RESUME från LSS-dagarna och förbundsstämman i Malmö den 16-18/ Deltagare från Lidingö FUB: Elisabeth Assis och Christer Olsson.

Transkript

1 RESUME från LSS-dagarna och förbundsstämman i Malmö den 16-18/ Deltagare från Lidingö FUB: Elisabeth Assis och Christer Olsson. LSS DAGARNA Rapport från LSS-kommittén Annelie Sylvén Troedsson Uppdraget för kommittén var att ta fram en handlingsplan för att bevara och stärka LSS. Man upplever att det finns ett hot mot LSS och goda levnadsvillkor. Åtgärder: Utbildning i LSS och studiecirklar, dvs alla medlemmar ska få möjlighet att lära om LSS för att lättare kunna argumentera för sina behov, dvs egenmakt i demokrati och hälsa. (mer om detta lite längre ner i resumén). Utbildning av LSS-handläggare på högskolenivå. Det talades om en 7,5-poängs kurs på nationell nivå. Socialstyrelsen har uppmärksammat att dessa frågor inte är tillgodosedda inom dagens utbildning av socionomer (man har ca 4 timmars utbildning idag inom LSS idag). Samarbete med andra organisationer, både lokalt och på riksnivå, med motiveringen att ju fler som efterfrågar insatser desto tydligare blir det vad som behövs. Samråd med strategiska myndigheter, både lokalt och på riksnivå. Man tog upp följande ämnen: Personlig Assisstans och God Man. Det finns en utredning på socialstyrelsens hemsida. Gynnnde resp. villkorat beslut Ett gynnande beslut får ej ändras, t.ex pga att man får en ny handläggare (mer om detta lite längre ner i resumén). FUBs och SVs studiematerial om LSS Kjell Stjernholm, Studieförbundet Vuxenskolan. Man tar fram material till en studiecirkel i LSS-kunskap för alla medlemmar. Den ska finnas i pdf att ladda ner från Studieförbundet Vuxenskolan. Materialet blir troligen klart i början på hösten Materialet ska ligga på en sådan nivå att alla kan förstå och med möjlighet att gå djupare in i lagtexten för dem som vill. Man tänker sig till att börja med en kunnig FUB-medlem som cirkelledare. Då kan man starta s.k. kamratcirklar som blir kostnadsfria. Om man behöver utbilda cirkelledare får man en annan sits och kurserna blir inte längre kostnadsfria (som jag förstod det). 1

2 Det kommunala utjämningssystemet Alf Lundin, 1.e vice ordf. i RiksFUB. Det finns tydligen ett utjämningssystem mellan kommunerna vad gäller personlig assistans. Det handlar inte om statliga pengar utan bara om kommunala som snurrar runt. Anledningen är att alla ska ha rätt till sina insatser. Om man bedöms behöva <20 timmar är det kommunens ansvar och det slutar ofta i att man använder sig av SoL (socialtjänstlagen) dvs det blir hemtjänst istället för LSS insatser. Kommunen är skyldig att meddela försäkringskassan om någon behöver personlig assistans. Aktuell bok Författaren till Jag önskar jag dör före dig, Kajsa Råhlander, berättade om bakgrund och behovet av att skriva boken. Intervju av 16 föräldrar ligger till grund samt en hel del research från olika utredningar, t.ex en rapport från riksrevisionsverket. Det danska perspektivet Torben Wind kanslichef i Landforeningen LEV, Danmark Motsvarigheten till FUB i Danmark är LEV. FUB i Malmö samarbetar en del över gränsen med LEV. I Danmark finns ingen LSS. Deras lagar följer istället FN-konventionen och gäller alla, inte bara funktionsnedsatta. Man menar att FN-konventionen är likvärdig LSSlagen. Man ser dock att boendeformer för gruppen går från småskalighet till institutionsliknande bostadskomplex. Man har inga sanktioner att ta till om en kommun inte följer lagen. Vid 18 år ska den funktionsnedsatte få pension, vilket ofta inte sker. Systemet med God Man finns inte i Danmark. Ändring av beslut enligt LSS Therese Bäckman, Jur.dr. i offentlig rätt, Juridiska Institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Therese har gjort en avhandling om hur gynnande resp. villkorat beslut och hur det påverkar vår grupp. Gynnande beslut till förmån för en enskild person, är tänkt att ge trygghet, stöd och rättsäkerhet till individen. Ett gynnande beslut kan inte ändras eller återkallas när individen fått information om beslutet. Grundtanken är att en LSSberättigad som fått en insats beviljad inte ska kunna fråntas den insatsen. Det är dock vanligt att kommunerna utnyttjar den rätt till undantag som finns och som underminerar rättsäkerheten, återkallelseförbehåll, tidsbegränsning och verkställighet. Undantag som kan göras är Återkallelseförbehåll. Beslut kan också dras in om man 2

3 har gett Vilseledande Uppgifter eller av Tvingande Säkerhetsskäl (om det kan förekomma fara för liv och hälsa). Återkallelseförbehåll nyttjas näst intill regelmässigt av kommunerna och ofta skriver man in att beslut kan omprövas vid förändrade behov och/eller förändrade förhållanden. Eftersom det är allmänt hållet kan det t.ex. tolkas som att omprövning kan göras om kommunen måste spara, genom att definiera begreppet goda levnadsvillkor på ett nytt sätt (dvs man har ändrade förhållanden). Ett annat sätt att kringå ett gynnande beslut är att tidsbegränsa beslutet, vilket också utnyttjas regelmässigt av kommunerna trots att det finn ett JO-beslut på att det inte bör användas regelmässigt. Vid ett tidsbegränsat beslut försvinner kontinuiteten eftersom ett nytt beslut ska tas efter angiven tid och det nya beslutet kan givetvis ändras. Resultatet av detta blir att kommunerna skyddar sig mot att det gynnande beslutet får gälla fortsatt. Ytterligare ett sätt man hittat för att kringå ett gynnande beslut kallar man ändring av verkställigheten, t.ex tvångsflytt till annan bostad som medför sämre levnadsvillkor. Man har då inte ändrat det gynnande beslutet. I ett sådant fall, om verkställigheten, t.ex innebär sämre levnadsvillkor, bör man kunna hävda att det är ett ändrat beslut. Om tidsbegränsningen gått ut och man glömt ompröva i tid kan olika domstolar döma olika huruvida en insats måste begäras på nytt eller anses fortsatt gynnande. Det saknas regler för hur detta ska hanteras dvs det är rättsligt oklart och innebär ett rättsäkerhetsproblem för individen. Uppmaningen lyder att man bör om möjligt överklaga genom att ange ändring av gynnande beslut om det gäller förbeåll resp. verkställighet. Man kan även överklaga tidsbegränsning av ett beslut. Man får kanske inte rätt men man belyser man problematiken och ju fler som överklagar desto bättre. En uppmaning var att hänvisa till avhandlingen om man överklagar som heter Gynnande besluts negativa rättskraft och rättssäkerhet för människor..inom LSS och SoL. ISBN http//hdl.handle.net/2077/ (är osäker om jag fick allt rätt här). Se även Rapport från FUBs ekonomigrupp Förbundjurist Elisabeth Langran FUB har gett ut rapporten Fångad i fattigdom som kommenterades i DN den 16/ Rapporten finns på nätet. Man konstaterar att över hela landet är det statliga stödet lika, men det variera väldigt mycket i de olika kommunerna hur man ser på gruppens inkomster kontra utgifter. Man konstaterar att individen i de flesta fall går back år efter år livet ut. Till största delen beror det på individens bostadskostnad. Merkostnadsprincipen beaktas inte alltid. Bostadstillägg har inte höjts för den här gruppen sedan SEK i 3

4 förmögenhet är gräns för tillägget. Alla kommuner ger inte ut habiliteringsersättning då detta ej är tvingande. RiksFUB tänker driva ekonomiska frågor mot regering och riksdag och önskar att man gör detsamma mot kommunerna på det lokala planet. En kalkyl för egna beräkningar är under bearbetning och ska komma att finnas på FUBs websida framöver. FUBs boendekommitté Eva Borgström, ombudsman RiksFUB En enkät Hur vill du bo har skickats ut slumpmässigt till FUBmedlemmar. En rapport kommer att bli klar den 2 juli och finnas på FUBs hemsida. Pågående projekt Valprojekt Kjell Stjernholm från SV Man har diskussioner och studiecirklar om EU-valet och det kommer också om höstens val så småningom. Det finns berättelser och diskussioner att ta del av på Come together Johanna Bergsten, projektledare RiksFUB/Erikshjälpen samarbetar med ett projekt i Tanzania. RiksFUB/FUB i Jönköping samarbetar med ett projekt i Ruanda. Informtion finns på Börje Fors från Falköpings FUB-förening berättade om Tanzania och TAM som är deras motsvarighet till FUB. I Tanzania gömmer man fortfarande funktionsnedsatta. Försäljning av produkter gjorda där pågick hela helgen. På söndagen hade man också en insamling. Kampanj Ansökan om vanligt liv. Jesper Tottie kampanjeledare. Man har tagit fram ett kampanjematerial som beställs och distribueras till lokalavdelningarna. Det fanns ett grundpaket (0 SEK), samt två tilläggspaket för resp SEK att beställa, vilket skulle ske före 18 maj. Det innehåller pressmaterial, affischer, ansökningsblaketter för ett vanligt liv mm för att dela ut till politiker m.fl. Ett grundpaket är beställt till vår förening. Kampanjen ska pågå juni och avslutas med presskonferen. Man önskar engagemang av lokalavdelningarna och har support på RiksFUB under kampanjeveckan. Man har tagit fram en film för bioreklam som kommer att sändas under 6 veckor. Mer information finns på 4

5 Projekt Störd och stolt (finansierade via postkodlotteriet varifrån man fått 6 milj. SEK för projeket.) Jesper Tottie projektledare Projektet är närbesläktat med föregående kampanj. Man tar fram PR material, filmer osv. Webredaktör Victoria Sjöström presenterade hemsidan och det arbete som pågår för att förbättra hemsidan. Lätt att hitta och söka på t.ex. lokalavdelningar. För lokalredaktörerna kommer man att ordna ett lärotillfälle den 6 september. Man är aktiv på facebook. Man ska kunna beställa material, läsa nyheter, hitta kampanjer osv. STÄMMAN Stämman följde gängse rutiner. Värt att notera var att KDs riksdagsledamot Emma Henriksson var stämmans ordförande. En förändring avseende medlemskap beslutades, nämligen att familjemedlemmar inte behöver bo på samma adress som huvudmedlemmen. En huvudmedlem betalar 130 SEK (höjning med 20 SEK) och varje familjemedlem 30 SEK (sänkning med 20 SEK) till RiksFUB. Notera att vissa kommuner ger bara bidrag till fullvärdiga medlemmar och andra kommuner kan ha en minsta avgift för att man ska få bidrag. Varje lokalavdelning anpassar sina avgifter efter behov, dock lägst ovanstående avgifter. (Antar att det i vissa fall också kommer en avgift för resp. länsförening att ta hänsyn till också) Huvudmedlemmen betalar för sig själv och för familjemedlemmarna. Lokalföreningarna ska lämna in 2015 års avgifter till RiksFUB senast 15 november. Beslut om avgift kan tas på ett medlemsmöte när som helst före detta datum. Övriga motioner som behandlades berörde Lättläst, God Man/förvaltare, Hälso och sjukvård, att synas i massmedia, medlemsregister. I samband med hälso-och sjukvårdsmotionerna gjorde Lidingö FUB reklam för våra Krav gällande Primärvården. Flera lokalföreningar har fått ta del av den. Efter Stämman - Angående medlemsregistret har man lagt in en funktion som ska skicka välkommet-brev till nya medlemmar och information till lokalföreningens registeransvarige. Lokalföreningarna ombads komma med feedback på hur/om detta fungerar. - En lathund för att göra en Individuell Plan finns på hemsidan. 5

6 - Flera medlemmar önskar att man följer upp de frågor som berör de som åldras samt flerfunktionshindrade. - Lokalföreningarna och RiksFUB bör uppmärksamma och försöka hitta och bistå de invandrare som kommer och är funktionsnedsatta. De har ofta mycket stora svårigheter. 6