Häfte C: Full sysselsättning. Kongress oktober 3 november. Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Häfte C: Full sysselsättning. Kongress 2005. 29 oktober 3 november. Malmö"

Transkript

1 Häfte C: Full sysselsättning Kongress oktober 3 november Malmö

2 Häfte C Full sysselsättning Partistyrelsens utlåtanden och motioner som rör arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (motionerna C1-C75)... 2 Partistyrelsens utlåtanden och motioner som rör arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsrätt (motionerna C76-C142 samt motion C191) Partistyrelsens utlåtanden och motioner som rör ekonomisk politik och skattefrågor (motionerna C143-C190) Socialdemokratiska partistyrelsen överlämnar härmed till partiets 35e ordinarie kongress, den 29 oktober 3 november 2005 i Malmö, i stadgeenlig ordning inlämnade motioner samt partistyrelsens utlåtanden och övriga förslag. Detta häfte är utgivet av Socialdemokraterna. Tryck: EO Print, Stockholm Layout och produktion: EO Print, Stockholm Omslag: Gränslösdesign ISBN:

3 Full sysselsättning Partistyrelsens utlåtanden och motioner som rör arbetsmarknadspolitik. Partistyrelsens utlåtande över C1:1-2, C2, C3:1 och 3, C4:1-4, C5:1-2, C84:7 samt C116:1 (arbete åt alla) Motion C1: 1-2 ( Jönköpings arbetarekommun) vill att den ekonomiska politiken ges målsättningen att arbete åt alla är ett överordnat mål och att arbetsmarknadspolitiken bättre anpassas efter konjunkturförhållanden och ges målet arbete åt alla. I motion C116:1 (Hisingens arbetarekommun) yrkas att det är angeläget att föra en politik för full sysselsättning. I motion C2 (Hisingens arbetarekommun) yrkas att partiet verkar för att en diskussion enligt motionens intentioner kommer till stånd mellan berörda parter i varje kommun när det gäller exempelvis hälsa, arbetsliv och ökat samarbete mellan berörda aktörer. Motion C84:7 (Bengtsfors arbetarekommun) vill uppdra åt partistyrelsen att i samarbete med LO utarbeta ett gemensamt program för arbetslivets förnyelse inför valet Motion C3:1 och 3 (Helsingborgs arbetarekommun) föreslår att partikongressen beslutar att slå fast målsättningen att alla ska ha rätt till ett arbete samt att arbete åt alla ska vara en huvudfråga i valrörelsen Motion C4:1-4 (Stockholms arbetarekommun) vill att kongressen beslutar att målet för sysselsättningen inte är något annat än den fulla sysselsättningens mål, att det inte är tillräckligt med en strävan att få ner arbetslösheten till fyra procent, att stå upp för de mest utsatta grupperna i samhället och inte anamma borgerlighetens syn på vad som driver människor till att vilja arbeta samt att verka för att Riksbanken jämställer inflations-, tillväxt och sysselsättningsmål så att de ligger i linje med arbetarrörelsens syn på tillväxtpolitik. Motion C5:1-2 (Strömstads arbetarekommun) vill att partistyrelsen verkar för att kampen mot arbetslösheten fortsätter samt att ökad sysselsättning förstärks ännu mer. Partistyrelsens bestämda uppfattning är att arbetslöshet är ett gissel både för den enskilde och för hela samhället. Långa perioder av arbetslöshet riskerar att försvaga även det starkaste självförtroende och leda till att kunskaper och kompetens går förlorade. Att pressa tillbaka arbetslösheten och öka sysselsättningen är en överordnad uppgift för socialdemokratin. För oss finns det inget viktigare än att människor har arbete och egen försörjning. I vår kamp mot arbetslösheten sätter vi människovärdet högst. Vi socialdemokrater värnar allas rätt till välfärd och vi bekämpar orättvisor. Vi verkar för ett öppet arbetsliv som välkomnar alla, där varje människas förmåga till arbete och egen försörjning tas tillvara. Den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken vilar på arbetslinjen, som innebär att om det inte finns arbete, så ska de som riskerar att bli eller som är arbetslösa, få utbildningar eller andra stödjande insatser som ökar möjligheterna till arbete. Arbetslinjen uttrycker socialdemokratins mest grundläggande värderingar: att göra alla delaktiga i samhället, förhindra att grupper eller individer ställs utanför och att alla ska ges möjlighet att göra rätt för sig efter egen förmåga. Den socialdemokratiska regeringens mål om att pressa tillbaka den öppna arbetslösheten till fyra pro- 2

4 cent och att höja den reguljära sysselsättningen till 80 procent av befolkningen i åldern 20 till 64 år står fast. Både arbetslöshets- och sysselsättningsmålet är delmål. På sikt är målet full sysselsättning. Långa perioder av öppen arbetslöshet riskerar att leda till att människor marginaliseras. Samtidigt skulle enbart ett arbetslöshetsmål riskera att tappa fokus från betydelsen av hög sysselsättning. Målen kompletterar därför varandra. För att arbetslinjen ska fungera, måste de arbetsmarknadspolitiska insatserna hålla hög kvalitet. Arbetsförmedlingarna måste ha tillräckliga resurser för vägledande insatser och perioder av arbetslöshet måste präglas av aktivitet och kvalitet. Arbetsförmedlingarna måste också ha god kännedom om arbetsmarknaden. Genom en aktiv arbetsmarknadspolitik som stöttar och rustar, ökar möjligheterna för arbetslösa att vara med och konkurrera om jobben. Genom detta ökar människors möjligheter att komma ut i, eller tillbaka till arbetslivet. Det handlingsprogram för offentlig sektor som partistyrelsen antagit innehållet ett stort antal förslag till förändringar av nuvarande arbetsmarknadslagstiftning för att åstadkomma bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor. Arbete och arbetets villkor är för hela arbetarrörelsen en kärnfråga. Partistyrelsen föreslår kongressen besluta: 1) att bifalla motionerna C3:1 och 3, C5:1-2 och C116:1, 2) att anse motionerna C1:1-2, C2, C4:1-4 och C84:7 besvarade med hänvisning till partistyrelsens utlåtande. Motion C1 Jönköpings arbetarekommun Arbete och rättvisa Det är inte troligt, att alla som med gillande upprepa talet om att vi måste spara och därför inte kunnat skaffa arbete åt de arbetslösa, ha gjort klart för sig vad deras ståndpunkt innebär. Den leder nämligen rakt fram till den fantastiska slutsatsen, att arbete är en lyx, att arbete åt alla medborgare är något man kan kosta på sig i rika och välmående samhällen, men som långt överstiger krafterna hos ett fattigt land som Sverige, och överhuvudtaget hos alla de av krisen drabbade länderna. Ju svårare krisen blir, ju mera arbetslösheten växer, desto mindre bli inkomsterna i hela samhället, desto mera måste alltså kravet på sparsamhet skärpas, och desto omöjligare skulle det bli att sätta igång arbeten. Inför den växande arbetslösheten skulle medborgarna alltså bekymrat men undergivet säga till varandra: Vi äro för fattiga för att kunna arbeta. Och ju fattigare vi bli, desto mindre har vi råd att arbeta. Det finns intet folk med sätt, sunda förnuft i behåll, som i längden kan slå sig till tro med en ekonomisk visdom av detta dårhusmässiga slag. Ovanstående citat från Ernst Wigforss valpamflett Har vi råd att arbeta? från 1932, presenterar en analys och samhällskritik, som är giltig än idag, drygt 70 år senare. Kampen för full sysselsättning eller arbete åt alla har varit socialdemokratins signum under arbetarrörelsens hela historia. Arbetslöshet skapar ekonomisk orättvisa och sociala klyftor. Arbetslösheten tenderar också att stärka 3

5 arbetsgivarnas makt genom att fler konkurrerar om arbetstillfällen, vilket gör det möjligt att försämra löne- och anställningsvillkor. Sedan socialdemokratin erövrat politiskt inflytande har den praktiska politiken orienterats mot övergripande målet full sysselsättning. En repressiv borgerlig politik, som handlande om krav på utförande av arbete för erhållande av bidrag ersattes av en modern arbetsmarknadspolitik när socialdemokratin på allvar fick regeringsmakten vid 1932 års val. Under flera decennier handlade arbetsmarknadspolitiken om att samordna politiken inom ett antal sakområden. Den ekonomiska politiken anpassades så att finans- och penningpolitik i hög grad underordnades övergripande mål om full sysselsättning. Utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik hade tydlig orientering mot full sysselsättning och aktiverades när arbetsmarknaden så krävde. I dag upplever vi att olika politiska sakområden inte samverkar i önskvärd omfattning. Vi har behov av utbyggnad och upprustning av infrastruktur såsom vägar, järnvägar och nyttigheter, men anser oss inte ha råd trots att arbetslösheten i historisk mening är rekordhög! Vi har behov av förbättring och utveckling av områden inom välfärdssektorn, men anser oss inte ha råd trots att arbetslösheten i historisk mening är rekordhög. Socialdemokratin gjorde en mycket betydande insats när arbetslösheten halverades efter det nyliberala haveriet Att ta ned arbetslösheten till 4 procent från 8 procent är en prestation. Men 4 procent som mål är uppgivet och omöjligt, nu är dessvärre arbetslösheten över 5 procent nationellt och få verkliga ansträngningar görs för att vända utvecklingen. Ett socialdemokratiskt parti kan inte bara vänta på konjunkturvändning. Politiken måste ta ett ansvar för att motverka och påverka konjunkturvändningen. När arbetslösheten är på väg att nå historiska alltför höga nivåer återkommer också annat i historien. Varierande krav på hårda tag mot fusk i A- kassan, rätten att arbeta till lägre lön och kravet på att de arbetslösa verkligen söker jobb är som eko från 1920-tal. Många arbetslösa upplever sig i dag som hjälplösa i ett centralstyrt system, som bygger mer på underkastelse av direktiv och rutiner än personligt möte och utbildning eller aktivering för nytt arbete. De ständiga svängningarna i AMS budget och uppdrag innebär att all kontinuitet och legitimitet i AMS viktiga samhällsuppdrag hotas. Redan nu förmedlar arbetsförmedlingar mindre än hälften av jobben. En mindre viktig AMS innebär ytterligare begränsningar att föra en politik för arbete åt alla. Vår uppfattning är att socialdemokratin i praktisk politik måste tydliggöra sitt ansvar mot sitt viktigaste uppdrag: Arbete åt alla och föreslår därför: 1) att den ekonomiska politiken ges målsättningen att arbete åt alla är ett överordnat mål, 2) att arbetsmarknadspolitiken bättre anpassas efter konjunkturförhållanden och ges målet Arbete åt alla samt 3) att arbetsmarknadspolitiken bättre samordnas till skilda lokala förhållanden i syfte att uppnå effektivitet och utveckling av verksamheten. Jönköpings arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. 4

6 Motion C2 Hisingens arbetarekommun Sjuk till vilket pris, vilka kan göra något åt det och hur? Det pågår en debatt kring den höga sjukfrånvaron. Det innebär inte bara ett mänskligt lidande för alla drabbade, det riskerar också att haverera samhällsekonomin och därmed den gemensamma välfärden. Långtidssjukskrivningarna är också ett ständigt återkommande tema i den ekonomiska/ politiska debatten. Kring problemet finns många olika förslag till lösningar. Bland framförallt borgerliga politiker, näringsföreträdare, ledarskribenter m fl, anser man inte att det är människorna som är sjuka utan försäkringssystemet och dess tolkning och tillämpning: ändra systemet och problemet försvinner. Som socialdemokrater kan vi inte delta i denna problemsyn utan vi måste utgå från den forskning och de grundläggande fakta som finns om dagens arbetsliv. Att ständiga och snabba förändringar; down-sizing, outsourcing, organisationsförändringar personalminskningar och höjda prestationskrav etc är viktiga faktorer som kan ge effekter på arbetskraftens hälsa. En annan viktig faktor utifrån arbetslivet är att många arbetsplatser inte är anpassade efter människans fysiska förutsättningar och därför är belastningssjukdomar, allergisjukdomar m m, fortfarande sjukdomar som till stor del uppstår i arbetslivet. Dessutom tillkommer olycksfall i arbetet. Livsstilsfrågor är ytterligare en fråga där den ökande fetman är ett accelererande problem. Alkohol och droger, rökning och för lite motion är andra faktorer som den enskilde individen ansvarar för. En vision Svenskarna: Vi i Sverige är friskast i Europa och känner oss också friskast. Varje arbetstagare och företagare tar ett personligt ansvar för sin hälsa. Arbetsmiljö och ledarskap är inriktat på att skapa hållbara och hälsosamma miljöer. Vid sjukdom regleras sjukförsäkringen genast. Snabba åtgärder sätts in för vård och rehabilitering. Åtgärder vidtas omgående på arbetsplatsen utifrån den enskildes förutsättningar. Det är lätt att byta arbete om man behöver. Alla aktörer agerar utifrån den enskilda och har ett nära samarbete med varandra. Så borde det vara! Så är det inte idag! Men kan alla aktörerna som finns i de olika nivåerna (Sverige, länen och kommunerna) genom bättre samverkan och handlande nå en bit på vägen? Hur kan dessa aktörer samarbeta för att förebygga sjukfrånvaro och ge möjlighet till snabb återgång till arbetet? Aktörerna är arbetsgivare, facket, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket, Arbetsförmedlingen och politiken. Varje aktör har idag sin uppgift och sitt ansvar i en process kring den enskilda arbetstagaren. Ingen har en helhetsbild. En ny arena Vad kan man då göra för att få till stånd ett bättre samarbete än det som idag finns, för att förebygga sjukskrivningar och förkorta sjukskrivningarna och så snabbt som möjligt få tillbaka den sjukskrivne i arbete. Kommunen är den nivå där man skulle kunna åstadkomma en ny arena för samtal om hur man kan förebygga och arbeta med ohälsofrågorna. I dag ges det förutsättningar för ett ökat samarbete mellan försäkrings- 5

7 kassan, arbetsförmedling, sjukvården och socialtjänsten som bygger på att dessa myndigheter samordnar sig kring de behov som individen har. Det som skulle kunna göras är att få till stånd en diskussion om helheten, s k sjupartssamtal, i varje kommun. För att någon ska känna ett ansvar för detta samarbete och dessa samtal är det bra om initiativet till sådana samtal kommer från kommunen och kommunens politiker, exempelvis kommunstyrelsens ordförande. I samtalen kan var och en av aktörerna kan bidra med sina kunskaper och se vad kan man göra tillsammans i hela kommunen på både offentliga och privata arbetsplatser. Innehållet i sådana samtal kan variera men några tankar runt detta kan vara bra att ha med sig: Hur ser det ut i vår kommun, vilka sjuktal har vi? Vad gör var och en av de sju aktörerna på detta område? Vad kan vi göra tillsammans? Hur ser det ut med företagshälsovården i vår kommun, vilka företag har företagshälsovård, saknar vi något i det som idag erbjuds? Kan vi arbeta mer med förebyggande åtgärder vad det gäller droger, motion, rökning m m? Hur fungerar rehabiliteringsarbetet i kommunen, kan vi starta företagsringar och se till så att man ökar möjligheten till deltidssjukskrivning för de som är helt sjukskrivna? Kan vi stimulera till utbildning för fack och arbetsgivare i Bättre arbetsmiljö? Kan vi starta friskvårdsgrupper? Kan vi lyfta fram bra exempel på arbetsplatser som arbetar med att utveckla arbetsorganisation och ledarskap? Kan vi samordna de system som finns bättre (arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommunen, sjukvården) i vår kommun? Utifrån det ovan sagda hemställer vi: 1) att partiet verkar för att en diskussion enligt motionens intentioner kommer till stånd mellan berörda parter i varje kommun. Backa s-förening Hisingens arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion C3 Helsingborgs arbetarekommun Inte bara full sysselsättning utan också arbete åt alla I vårt gamla partiprogram står det Solidariteten kräver därför en insats efter vars och ens förmåga och en försörjning som svarar mot vars och ens behov. Denna skrivning redogör för fundamentet i arbetarrörelsens ideologi, här kommer arbetet in som det viktigaste verktyget vi har för att förverkliga våra mål. I detta solidariska samhälle har alla en rätt att få en försörjning efter sitt behov men först sen man gjort en insats efter sin förmåga/sitt bästa. Med dagens arbetslöshet förvägras nära en miljon medborgar att göra rätt för sig. Det betyder också att tusentals arbetslösa som inget högre vill än att ha ett arbete och att göra rätt för sig idag straffas, ibland mer och ibland 6

8 mindre, för att man inte har ett arbete, alltså inte fullgör sin del av den gemensamma insatsen i samhället. För visst är vi så många, som är arbetslösa i dag. Därför är det viktigt att vi talar klarspråk och struntar i statistiska manipulationer för att dölja verkligheten. Det är först när vi lägger papperna på bordet och utifrån denna realitet tar upp en diskussion om hur vi ska lösa arbetslöshetsproblematiken som det finns en möjlighet att hitta svaren på vad och hur vi ska göra. Det finns i dag cirka 5,5 miljoner personer mellan år. Antalet sysselsatta är 4,25 miljoner personer alltså är det 1,25 miljoner personer (23procent) som inte har arbete. Räknar vi bort de som går i utbildning för att de vill gå i utbildning samt ett antal sjuka och gravt funktionshindrade kommer man fram till att vi har nästa en miljon arbetslösa. Antalet lediga platser är bara en bråkdel mot de som är arbetssökande, dessutom kan man konstatera att de arbetslösas erfarenheter och kompetens ofta inte svarar upp mot de krav som gäller för de lediga platserna. Samtidigt finns det en diskussion om att arbetskraften inte kommer att räcka till i framtiden, antalet äldre blir fler och fler och de som genom arbete/skatter ska stå för resurserna blir färre. Som tidigare nämnts har vi redan idag svårt att få tag i tillräckligt med personal som passar in på efterfrågan. Framtidsprognoserna målar upp en bild där dagens problem kommer att flerdubblas. När det gäller den framtida bristen på utbildad personal pekar man på att det kommer att bli nödvändigt att importera arbetskraft i en betydande omfattning, om vi ska kunna få en gynnsam ekonomisk tillväxt i landet. Gör vi ingenting kommer vi att få en brist på och behöva importera arbetskraft samtidigt som vi har ett relativt stort antal arbetslösa. Dessa arbetslösa en resurs som i första hand ska användas för att fylla arbetskraftsbehovet. Men trots kunskapslyft och andra utbildningsinsatser är det svårt att fa en kompetens hos de arbetslösa som svarar mot arbetsmarknadens krav. Anledningarna till detta är flera, till exempel hur vi lägger upp och genomför utbildningar i förhållande till de som ska utbildas och hur arbetet är organiserat och vilka krav vi ställer på anställda i förhållande till de arbetslösa som står till förfogande. Människor har olika förmåga att klara utbildningar och skaffa sig de kompetenser som behövs utifrån de krav som är gällande. Utmaningen är att hitta nya lösningar. Människornas förutsättningar och förmåga, och då just den aktuella gruppen arbetslösa, måste bli avgörande när vi bygger upp nya arbetsorganisationer och planerar nya utbildningar/utbildningssystem. Detta gäller såväl på den privata som på den offentliga arbetsmarknaden. Politiskt måste vi fatta besluten om strategier, planer och genomförande och då är det viktigt att den offentliga sektorn blir ett föredöme när det gäller att anta och genomföra nyordningarna. I väntan på att vi kommer igång kan vi till exempel avsätta procent av de arbetsmarknadspolitiska medlen, det är ju skattepengar, till att i den offentliga sektorn besluta om inrättande av behövliga samhällsnyttiga avtalsenliga jobb. Sådana kan också inrättas i den ideella föreningsverksamheten. Dessa arbete kan, när vi lagt om arbetsmarknadspolitiken, i viss mån permanentas för att överbrygga strukturarbetslöshet samt för arbetande med olika funktionshinder. 7

9 Alla bör ha rätt att alltid kunna kräva ett arbete, men det bör också finnas möjlighet att under kota perioder mellan två jobb vara aktivt arbetslös. Att utbilda/fortbilda sig för art svara mot arbetsmarknadens samt samhällets behov bör också räknas och därmed betalas som ett arbete. Denna motion skulle kunna göras mycket längre, bli en avhandling/bok, men jag väljer att bara ta fram några exempel samt peka på en möjlig inriktning. Samtidigt vill jag här avslutningsvis påpeka att de exemplen ovan är just exempel, kanske möjliga bland många andra. (I att-satserna nedan föreslås att arbete åt alla ska vara en prioriterad huvudfråga i den kommande valrörelsen, men jag inser givetvis att en helt ny arbetsmarknadsstrategi inte kan tas fram så snabbt. Men inriktningen samt insikten kan ändå vara tydlig.) Med hänvisning till argumenteringen ovan föreslår jag att partikongressen beslutar: 1) att slå fast målsättningen att alla ska ha rätt till ett arbete, 2) att skyndsamt initiera ett riksomfattande rådslag som syftar till en ny arbetsmarknadspolitik, 3) att arbete åt alla ska vara huvudfråga i valrörelsen inför valet Rolf Andersson Helsingborgs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion C4 Stockholms arbetarekommun Full sysselsättning nu och på arbetarrörelsens sätt Även om prognoserna visar att konjunkturen har vänt uppåt så är arbetslösheten hög. De senaste siffrorna från SCB visar att närmare fem procent är öppet arbetslösa och att den genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger på ca 73 procent. Detta under en socialdemokratisk regering. Utifrån nya prognoser om arbetsmarknadsläget satsar regeringen relativt mer på arbets-marknadspolitiken, dvs utbudssidan i ekonomin, under 2005 och 2006 jämfört med tidigare uttalanden. Det är naturligtvis bra. Det vi dock ställer oss lite frågande till är att efterfråge-sidan i ekonomin uppmärksammas i mindre utsträckning samt att det ska eftersträvas att komma under fyraprocentsmålet om arbetslösheten. Socialdemokratin måste nu kraftigt markera att arbetarrörelsens syn på tillväxt bygger på andra principer än borgerlighetens. Deras synsätt på tillväxt utgår vanligen helt från åtgärder på ekonomins utbudssida (åtgärder på produktionssidan bestående av arbetskraft, företagare och kapitalägare). Receptet är vanligen sänkta skatter, nedskärningar i de offentliga transfereringarna. Företagare och kapitalägare ska få morötter incitament till att tjäna mycket pengar, vilket antas göra att tillväxt kommer av sig självt. För arbetarna är incitamenten snarare piskan ökad otrygghet, flexibla löner och att snabbt flytta för att ta nya jobb, vanligen genom en avreglerad arbetsmarknad som innebär begränsningar av det fackliga arbetet, försämrad arbetsrätt, sänkt a- kassa mm. 8

10 Mot detta står arbetarrörelsens allmänna tillväxttänkande där både ekonomins efterfrågesida (främst konsumtion och investeringar) och utbudssidan är viktiga. Efterfrågesidan är viktig då det gäller att upprätthålla en hög och jämn konsumtion. För detta behövs en väl fungerande stabiliseringspolitik (penning- och finanspolitik) som hindrar stora minskningar i konsumtionen eftersom kraftiga konsumtionsfall leder till både sysselsättnings- och produktionsfall. En väl fungerande stabiliseringspolitik bidrar därmed till att hålla en hög och jämn tillväxttakt. Om efterfrågan stimuleras med ökade barnbidrag, högre ersättning i socialförsäkringarna och sänkta räntor leder detta till ökad tillväxt och sysselsättning hos såväl företaget som producerar varorna som affären som säljer dem. Om offentliga sektorn får mer pengar leder det till ökad konsumtion av skola, vård och omsorg, vilket leder till ökad produktion och sysselsättning i denna sektor. Utbudssidan är också viktig i arbetarrörelsens tillväxtideologi. Men utbudsproblematiken ses på ett helt annat sätt jämfört med den borgerliga sidans enkla syn på skattesänkningar för de (redan) välbeställda och försämrade villkor för löntagarna. Det finns heller inget vetenskapligt belägg för att låga skatter ger högre tillväxt. Arbetarrörelsens utbudsstimulanser handlar både om att öka utbudet av arbetskraft och om att med hjälp av utbildning förbättra arbetskraftens kompetens. De åtgärder som föreslås är vanligen subventionerad barnomsorg, satsningar på utbildning och kompetensutveckling, aktiv arbetsmarknadspolitik och solidarisk lönepolitik. Det är också just i den solidariska lönepolitiken ligger en tillväxtpotential i form av ett omvandlingstryck. Genom att hålla upp lönerna slås ineffektiva företag ut från marknaden, vilka inte kan eller ska räddas av sänkta löner. Företagen tvingas till att öka produktiviteten eller att lägga ned. I det sistnämnda fallet finns arbetsmarknadspolitiken som instrument att utbilda och utveckla arbetskraften så att den åter kan matcha efterfrågan på arbetskraft. Denna utbudspolitik skapar en god geografisk och yrkesmässig rörlighet på arbetsmarknaden. Skadliga inflationsdrivande falskhalsar bekämpas både generellt och selektivt. Arbetarrörelsens tillväxtideologi innebär alltså i korthet att ge stor stimulans av efterfrågan och samtidigt med utbudsåtgärder göra allt för att förhindra inflationen att ta fart. Med andra ord handlar det om åtgärder som ska öka och förbättra utbudet av arbetskraft i syfte att kunna driva en mer ickeinflationsdrivande och efterfrågestimulerande politik. En klassisk, modern och unik arbetarrörelsepolitik, i Rehn och Meidners anda, som på en och samma gång strävar efter att uppnå viktiga ekonomisk-politiska mål som tillväxt, strukturomvandling, full sysselsättning, prisstabilitet samt ökad jämlikhet och jämställdhet. Tyvärr finns det tendenser i dagens tillväxtdebatt att dessa visdomar som alltid legat till grund för fackligt ekonomisk-politiskt tänkande kommer bort. Vi menar att det måste till bättre åtgärder på ekonomins efterfrågesida eftersom det finns en obalans. Socialdemokratin tycks inte riktigt klara av att presentera en sammanhållen strategi när det gäller tillväxtfrågor, vilket förutom de höga arbetslöshetstalen, gör att den borgerliga sidan vinner mark i tillväxtdebatten. Mot bakgrund av ovanstående hemställer Handelsanställdas förbundskontors s-förening att kongressen måtte besluta att: 9

11 1) att målet för sysselsättningen inte är något annat än den fulla sysselsättningens mål, 2) att det inte är tillräckligt med en strävan om att få ner arbetslösheten till fyra procent, 3) att stå upp för de mest utsatta grupperna i samhället och inte anamma borgerlighetens syn på vad som driver människor till att vilja arbeta, 4) att verka för att Riksbanken jämställer inflations-, tillväxt- och sysselsättningsmål så att de ligger i linje med arbetarrörelsens syn på tillväxtpolitik. Handelsanställdas förbundskontors s-förening Stockholms arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion C5 Strömstads arbetarekommun Regional sysselsättnings- och utvecklingspolitik Kampen mot arbetslösheten är den största utmaningen arbetarrörelsen har att ta tag i. Speciellt nu när den åter skjuter i höjden. Länens/regionernas betydelse har ökat då decentraliseringen av statliga funktioner flyttats ut, så har också fokus riktas på behovet av en bred och samordnad politik för regional utveckling. Regionala tillväxtprogram är viktiga redskap. För utvecklingen i olika län/regioner är dessutom investeringar i bättre kommunikationer också oerhört viktiga och av avgörande betydelse. Vi har lärt oss att enbart arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte räcker när man vill att förvärvsarbetet ska öka till 80 procent av den arbetsföra befolkningen på några få år. Sambanden mellan arbetslöshet, arbetsmarkandsåtgärder och förtidspensioneringar måste naturligtvis uppmärksammas mer ur ett närings- och regionalpolitiska perspektiv. Här måste alla krafter samverka med varandra inom olika områden för att stärka utvecklingen i hela Sverige. Framför allt blir det allt viktigare att se till att samordningen kan stärkas mellan politiska insatser på arbetsmarknaden, i utbildningssystemet, i näringslivet och då i den regionala utvecklingen. Det handlar då främst om att använda det regionala tillväxtkapitalet som har stora potentialer. Kravet på samordning av de statliga insatserna inom olika verksamhetssektorer är entydigt för den kommande sysselsättningsstrategin, det gäller också på läns/regional nivå för en sammanhållen strukturpolitik. För att länet/regionen ska bli framgångsrikt förutsätter det en stark regional utvecklingspolitik. Arbetsmarknadens parter har här ett särskilt ansvar för detta. När en samlad politik för regional utveckling ska utformas är det dessutom viktigt att stärka arbetsmarknadens parters roll och samtidigt underlätta för dessa att delta i detta viktiga arbete. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att kongressen beslutar uppdra åt partistyrelsen att verka för 10

12 1) att kampen mot arbetslösheten fortsätter, 2) att ökad sysselsättning förstärks ännu mer, 3) att en ökad samordning mellan utbildnings-, arbetsmarknads-, näringsoch regionalpolitik bildar en plattform för en sammanhållen sysselsättnings- och strukturell politik för Sverige, 4) att i varje län/region eftersträvar en tydlig samordning av statliga insatser till stöd för ökad sysselsättning och tillväxt, 5) att medverka till att arbetsmarknadens parter i regionala och kommunala organ samverkar i sysselsättningspolitik i varje län/region. Strömstads arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Partistyrelsens utlåtande över motionerna C6, C7:1-4, C8, C9:2, C10:5 och 7 samt C11 (anställningsstöd m.m.) I motion C6 (Härjedalens arbetarekommun) föreslås att tiden för att uppbära Starta-eget-bidrag utökas. Motion C7:1-4 (Karlskrona arbetarekommun) vill att kongressen beslutar att påverka berörda myndigheter att se över systemet med arbetsgivarstöd, att följa upp och utvärdera verksamheten för att få fram faktaunderlag som ett stöd i förändringar av systemet, att verka för att de fackliga organisationerna får vetorätt och kan avgöra vilka företag som ska få del av bidragen, att verka för sanktionsbestämmelser vid missbruk. Motion C8 (Karlskrona arbetarekommun) vill att en studie genomförs, ur ett jämställdhetsperspektiv, av det arbetsmarknadspolitiska instrumentet arbetsmarknadsutbildning. Motion C9:2 (Lunds arbetarekommun) vill att resurserna för arbetsmarknadsutbildning och anställningsstöd ökar. I motion C10:5 och 7 (Örebro läns partidistrikt) föreslås partistyrelsen verka för att kommunerna stimuleras att öka satsningarna på vuxenutbildning när arbetslösheten ökar eller riskerar att öka och att regelverket för arbetsmarknadsutbildningarna inte utformas så att det utesluter grupper som är svaga på arbetsmarknaden. Motion C11 (Helsingborgs arbetarekommun) begär att socialdemokraterna lokalt, regionalt och i riket verkar för att erbjuda arbetslösa anställningsstöd redan efter sex månaders arbetslöshet. Allas rätt till ett arbete är för oss socialdemokrater grundläggande. Partistyrelsen anser liksom motionärerna att det är viktigt med olika former av stöd för att ge den som tillfälligtvis är arbetslös en möjlighet att återgå i arbete. Lika viktigt är det att stöden är rätt utformade. Syftet med starta-eget-bidrag är att ge arbetslösa, som har förutsättningar för att starta egen verksamhet ett stöd till försörjningen under inledningsskedet. Stödet kan ges till den som bedöms ha goda förutsättningar att driva företag och om verksamheten bedöms få en god lönsamhet och ge varaktig sysselsättning. Stödet får inte snedvridna konkurrensförutsättningarna för annan verksamhet. Normalt ges starta-eget-bidrag under sex månader. Anställningsstödet är ett mycket viktigt instrument för att se till att långtidsarbetslösa kommer in på arbetsmarknaden. Anställningsstöden minskar inte bara arbetslösheten på kort sikt, de ser också till att förbätt- 11

13 ra för många att få in en fot på arbetsmarknaden vilket kan leda till bättre sysselsättning på sikt. Den socialdemokratiska regeringen har avsatt en miljard kronor för 2005 respektive 2006 i anställningsstöd för långtidsarbetslösa. Det allmänna stödet gäller i sex månader. Lönekostnaden subventioneras med 50 procent upp till ett maxbelopp. För att få stödet måste man ha varit inskriven på arbetsförmedlingen i minst 12 månader. När det gäller ungdomar räcker det dock med att ha varit inskriven i minst sex månader. Ungdomar har ofta inte fått in någon fot alls på arbetsmarknaden och saknar ofta arbetslivserfarenhet som krävs. Det är också extra allvarligt om ungdomar som en inledning på sin yrkeskarriär tillåts gå passiva under längre perioder. Den som anställs med anställningsstöd ska ha lön och anställningsförmåner enligt kollektivavtal eller förmåner som är likvärdiga med kollektivavtal i branschen. Före en anvisning ska arbetsförmedlingen samråda med facket på arbetsplatsen. Anställningsstöden fungerar mycket väl. Det är dock viktigt att denna och andra former av stöd till företag och arbetsgivare följs upp och utvärderas. Partistyrelsen ser idag ingen anledning att ta ställning för att förändra anställningsstöden och dess utformning. Men det är viktigt att ständigt följa de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för att se till att de är väl anpassade till situationen på arbetsmarknaden. Den ökade satsningarna på arbetsmarknadspolitiska insatser innebär också bland annat att den kvalificerade yrkesutbildningen utökas med platser hösten Ytterligare platser skapas i arbetsmarknads-utbildningen, med särskild inriktning mot bristyrken. För att säkerställa antalet platser i den kommunala vuxenutbildningen behålls det riktade statliga stödet för vuxenutbildning i ytterligare tre år. Frågan om huruvida kvinnor och män behandlas likvärdigt på arbetsmarknaden är oerhört viktig. Partistyrelsen är väl medveten om den jämställdhetsproblematik som finns kopplad till den könssegregerade arbetsmarknaden. Fördelningen av arbetsmarknadspolitiska medel utgår från det arbetsmarknadspolitiska uppdraget. Hur mycket insatser män och kvinnor tilldelas ska ställas i relation till hur könsfördelningen ser ut inom målgruppen för respektive insats. I dag är kvinnorna något överrepresenterade i de arbetsmarknadspolitiska programmen. Kvinnors andel av arbetslösheten är 42 procent men 47 procent i programmen. AMS redovisar kontinuerligt hur de arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas mellan kvinnor och män. Partistyrelsen föreslår kongressen besluta 1) att avslå motion C11, 1) att anse motionerna C6, C7:1-4, C8, C9:2 samt C10:5 och 7 besvarade med hänvisning till partistyrelsens utlåtande. 12

14 Motion C6 Härjedalens arbetarekommun Starta-eget bidrag För att kunna upprätthålla en bra kommunservice i glesbygden, behöver vi öka antalet medborgare. För att öka antalet medborgare behöver vi flera intressanta, utvecklande och trygga arbetstillfällen. Framtidens arbetstillfällen kommer bl.a. att skapas av växande småföretag. Att starta och få fart på ett företag är inte det lättaste då det är svårt att nå lönsamhet i ett nystartat företag de första åren. Möjligheten att få lån för investeringar har även försvårats av ett ökat krav på säkerhet från långivarna. Nystartande småföretagare, utan eget sparat kapital, brukar arbeta deltid som anställda för att få det gå ihop. Men mister de sin anställning har de ingen rätt till A-kassa om de inte avvecklar sitt företag och säljer företagets produktionsmedel. För att öka chansen för arbetslösa och arbetare att starta och driva ett företag samt öka antalet småföretag som överlever de första fem åren. Därför föreslår Svegs s-förening att partikongressen ska besluta om: 1) att tiden man kan uppbära Starta eget bidrag utökas. Jonny Springe Härjedalens arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion C7 Karlskrona arbetarekommun Arbetsgivarstöd Systemet med arbetsgivarstöd är inte tillfredställande, då stöden kan utnyttjas och missbrukas. Stöden kan gynna de oseriösa företagen på bekostnad av de seriösa. Syftet med Arbetsgivarstöden är att underlätta för arbetslösa att få varaktiga arbeten och inte att arbetsgivaren får billig arbetskraft under en viss tid. Därför är det viktigt att den anställde får en utbildning/praktik i de olika arbeten som finns på arbetsplatsen, under tiden som arbetsgivaren har arbetsgivarstödet. Vi föreslår kongressen besluta: 1) att påverka berörda myndigheter att se över systemet med arbetsgivarstöd. 2) att följa upp och utvärdera verksamheten för att få fram faktaunderlag som ett stöd i förändringar av systemet. 3) att verka för att de fackliga organisationerna får så kallad vetorätt och kan avgöra vilka företag som ska få del av bidragen. 4) att verka för sanktionsbestämmelser vid missbruk. RASP-gruppen, LO-facken i Karlskrona Karlskrona arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. 13

15 Motion C8 Karlskrona arbetarekommun Arbetsmarknadsutbildning Trots år av jämställdhetssträvan har vi fortfarande ett könssegregerat arbetsliv. Män och kvinnor utför olika arbeten och dessa olika uppgifter värderas ekonomiskt och statusmässigt olika utifrån kön. För att få ett jämställt samhälle krävs jämställda villkor i arbetslivet. Arbetsmarknadsutbildning har skapats som ett av instrumenten i arbetsmarknads-politiken. Ett instrument som tillkom när Sveriges arbetare, männen, till mycket stor del arbetade inom industrin och då kvinnors sysselsättningsgrad var betydligt lägre än den är idag. Arbetsmarknadsutbildningarna skapades för att rusta den enskilde i lågkonjunkturen och minska flaskhalsarna i den privata sektorn, när konjunkturen var på väg upp. Detta arbetsmarknadspolitiska program har självklart varit mycket värdefullt för Sverige som industrination. Systemet är emellertid idag djupt ojämställt, beroende på regelverket, omvandlingen sysselsättningsmässigt av Sverige från industri- till tjänstenation och den könsuppdelade arbetsmarknaden. I Sverige och i Europa försiggår utvecklingen mot en alltmer kunskapsintensiv arbetsmarknad. I Sverige har vi bestämt oss för att kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar på arbetsmarknaden. Det innebär också samma möjligheter till utbildning. Kvinnors arbetsmarknad är till mycket stor del den offentliga sektorn. Kunskaps-höjningen har här varit betydande från vårdbiträde till sjuksköterskor och från dagbarnvårdare till förskollärare. Kunskapshöjningen inom industrin har också varit betydande. Skillnaden är att den har skett genom återkommande arbetsmarknads-utbildningar, medan kvinnornas kunskapshöjning skett genom högskoleutbildningar S-kvinnor i Karlskrona föreslår därför partikongressen besluta 1) att genomföra en studie, ur ett jämställdhetsperspektiv, av det arbetsmarknadspolitiska instrumentet arbetsmarknadsutbildning. Karlskrona arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion C9 Lunds arbetarekommun Hävda arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken Arbetsmarknadspolitiken behöver delvis läggas om. Resurserna för arbetsmarknadsutbildning och olika former av anställningsstöd måste förstärkas. Åtskilliga utredningar, gjorda under tidigare årtionden, visar att det är ren ekonomisk vinst för den offentliga sektorn att ge anställningsstöd till riktiga arbeten istället för att betala ut bidrag eller ta i anspråk socialförsäkringar för att försörja medborgarna. Då har ändå inte de mänskliga vinsterna för individen eller de långsiktiga vinsterna för samhället räknats med. Anställningsstöd som alternativ till arbetslöshet, förtidspensionering eller socialbidrag är som regel att föredra för alla inblandade och ur alla synvinklar. Kunskapen är gammal och tycks ändå ibland bortglömd. 14

16 Starka skäl talar för att öka användningen av anställningsstöd/lönebidrag för olika grupper som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Självkart måste stöden utformas så att de subventionerade arbetstillfällena inte slår ut reguljära arbeten. Undanträngningseffekterna måste begränsas så långt möjligt. Vad gäller Samhalls verksamhet och lönebidragsanställningarna är den idag förhärskande föreställningen att dessa åtgärder är att betrakta som en övergång sluss till den reguljära arbetsmarknaden. Det är en bra och behjärtansvärd ambition, att alla ska klara sig på marknadens villkor, men hur realistisk är den politiken på en arbetsmarknad som dagens, där också många personer utan arbetshandikapp ratas? Målet för verksamheten inom Samhall och för lönebidragssystemet bör istället vara en så hög andel arbetande som möjligt. Av samma skäl bör det övervägas att använda anställningsstöd också för att hjälpa människor ur andra grupper på arbetsmarknaden till arbete. Arbetsmarknadspolitiken måste på allvar sätta arbetslinjen i främsta rummet. Arbetslinjen får inte främst stå för åtgärder som skärper kraven på sjuka, handikappade och arbetslösa utan istället betyda möjligheter till utveckling och meningsfull sysselsättning för var och en när arbetsförmågan sviktar. En sådan politik är en vinst för individen och en vinst för samhället. Vi yrkar att partikongressen beslutar: 1) att den svenska arbetsmarknadspolitiken förtydligas i den riktning som motionen föreslår när det gäller arbetslinjens innebörd och tillämpning, 2) att resurserna för arbetsmarknadsutbildning och anställningsstöd ökar. Styrelsen i Lunds Arbetarekommun Lunds arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion C10 Örebro läns partidistrikt Sysselsättningen viktigaste framtidsfrågan Det är de många människornas arbete, som är grunden för välfärden. De kommande åren ställs välfärdssamhället inför stora utmaningar. Det kräver att hela arbetskraften mobiliseras. Arbetet är samtidigt en av de viktigaste förutsättningarna för att varje människa ska känna sig behövd och vara delaktig i samhället. Vi ser därför kampen mot arbetslösheten som den viktigaste utmaningen för arbetarrörelsen. Socialdemokratin måste sätta sysselsättningen högst på dagordningen under den närmaste mandatperioden. Ekonomisk politik för jobben Trots att konjunkturen under senare år varit god har arbetslösheten varit fortsatt hög. En kraftigt ökad produktivitet har bidragit till att jobb försvunnit trots att tillväxten varit stark. Samtidigt har Riksbanken bedrivit en mycket försiktig politik, som inneburit att inflationen ofta kommit att understiga inflationsmålet. Det är inte acceptabelt om minsta misstanke finns om att arbetslösheten används som medel för att minska inflationen. Vi menar också 15

17 att staten måste ha starkare instrument för att motverka svängningar i sysselsättningen och stimulera jobben i långkonjunktur. Det måste alltid finnas marginaler för att finansiera a-kassan och arbetsmarknadspolitiken vid lågkonjunktur. Den ekonomiska politiken ska bidra till full sysselsättning. Statsbudgeten måste också ha en sysselsättningsmarginal, under utgiftstaket, som är avsedd endast för arbetsmarknadspolitiska utgifter. Bredda arbetsmarknadsregionerna En viktig förutsättning för hög sysselsättning är matchningen mellan jobben och arbetskraften. Därför krävs goda kommunikationer, som bidrar till att bredda arbetsmarknadsregionerna. Mälar och Svealandsbanorna är liksom Värmlandsbanan goda exempel på infrastruktur, som kan bidra till ökad pendling. På samma sätt är Tåg i Bergslagen en god samhällelig satsning, som underlättar för människor att bo och arbeta på olika orter. Denna typ av satsningar måste stimuleras så att fler ska kunna efterfråga jobb på nya orter. Vi är därför glada över att Regeringen i vårpropositionen prioriterat Rikstrafiken och skapat utrymme för att säkra bergslagstrafiken. Men det finns alltför många exempel på att pendling mellan regioner försvåras av att staten i mycket begränsad utsträckning tar ansvar för den interregionala trafik, som inte har full lönsamhet. SJ har t ex dragit tillbaka direkttrafiken mellan Örebro och Eskilstuna och den tidigare direkttrafiken mellan Mälardalen och Arlanda har upphört. Pendling mellan Degerfors/ Karlskoga och Hallsberg närmast omöjliggörs av att länskorten inte godtas på X2000. Det här är inga enstaka exempel, utan uttryck för att ambitionerna att bredda arbetsmarknadsregionerna motarbetas av begränsade satsningar på den interregionala tågtrafik, som har betydelse för daglig pendling. Också praktiska frågor, som svårigheter att köpa biljetter på vissa orter bidrar till att försvåra resandet. Vi kräver därför att socialdemokratin tar initiativ till statliga satsningar på den interregionala tågtrafiken i syfte att bredda arbetsmarknadsregionerna. Genomför ett kompetenslyft för arbetskraften Samhället har under den senaste tioårsperioden genomfört två stora utbildningspolitiska reformer för den vuxna befolkningen. Den första var Kunskapslyftet, där bortåt en miljon svenskar fick möjlighet till grundläggande kunskaper på gymnasial nivå. Detta fortsätter i kommunerna om än på en lägre nivå än tidigare. Den andra var den kraftiga utbyggnaden av högskolan, som nu lett till att betydligt mer än 40 % av befolkningen börjar en högskoleutbildning före 25 års ålder. Tidigare kongresser har slagit fast målet att 50 % av ungdomarna ska gå vidare till högskola. Vi oroas därför över att lärosätena av ekonomiska skäl tvingas minska antalet utbildningsplatser samtidigt som ungdomskullarna växer. Inte minst i de regioner, där andelen högskoleutbildade är låg krävs en fortsatt utbyggnad av högskolan. Inom ramen för högskolan krävs en större anpassning till arbetsmarknadens krav på mer yrkesinriktade utbildningar. Samhället måste också erbjuda goda karriärmöjligheter för den del av befolkningen, som inte går vidare till traditionell högskoleutbildning. Det är därför hög tid att genomföra en kraftig satsning på olika former av kvalificerad yrkesutbildning för vuxna. Inom kommunerna pågår omfattande diskussioner med näringsliv och fackliga organisationer, som visar på 16

18 behov av yrkesutbildningar för att stärka arbetskraften. Detta är inte minst en viktig förutsättning för att behålla och utveckla kvalificerade jobb inom produktionen i Sverige. Bland de grupper, som behöver någon form av kvalificerad yrkesutbildning för vuxna finns både de studerande, som gått olika teoretiska program på gymnasiet och efter gymnasiet vill välja ett mer praktiskt inriktat yrkesområde, som de ungdomar från yrkesinriktade program, som behöver fördjupa sin utbildning. Utbudet av kvalificerade yrkesutbildningar för vuxna är begränsat. KYutbildningarna omfattar inte mer än platser och yrkeshögskolan några tusen. Till detta kommer ett begränsat antal utbildningar vid kompletterande skolor och folkhögskolor och ett likaledes begränsat antal påbyggnadsutbildningar för vuxna. I vårpropositionen tar regeringen ett första steg i utbyggnaden av KY genom 1000 nya platser. Det är värdefullt, men får bara ses som ett steg på vägen mot en kraftig utbyggnad av olika former av kvalificerad yrkesutbildning. Socialdemokratin bör ta initiativ till ett kompetenslyft för arbetskraften genom att under nästa mandatperiod ta initiativ till en kraftig utbyggnad av olika former av kvalificerad yrkesutbildning för vuxna. Kunskaps- och kompetenslyft i lågkonjunktur Socialdemokratin tog under den massiva lågkonjunkturen på nittiotalet initiativ till Kunskapslyftet. Det är viktigt både ur rättvisesynpunkt och för att bredda rekryteringen till högskola och kvalificerad yrkesutbildning att kommunerna också i framtiden erbjuder grundläggande utbildning på grundskole och gymnasienivå. Vi ser därför mycket positivt på Regeringens beslut att inte avveckla de riktade statsbidragen till vuxenutbildningen. De behövs. Samtidigt måste goda former för validering av teoretiska och praktiska kunskaper utvecklas för att ge yrkeskunniga människor möjlighet att gå vidare inom sina verksamhetsområden. Kraftfulla satsningar på kunskap och kompetensutveckling måste också i framtiden kunna genomföras för att möta lågkonjunkturer. Därför måste socialdemokratin ha beredskap för att genomföra kraftiga volymökningar i form av kunskaps- och kompetenslyft i lågkonjunktur. Detta underlättas av beslutet att behålla de riktade statsbidragen till vuxenutbildningen. Starkare stöd till de arbetslösa Arbetsmarknadspolitiken ställer höga krav på de arbetslösa samtidigt som många upplever att det personliga stödet till de arbetslösa brister. Vi oroas över att alltför många tvingas till långa perioder av arbetslöshet utan särskilda åtgärder och utan möjlighet till direkt kontakt med stödpersoner vid förmedlingen. Det behövs ett ökat utbud av sysselsättningspolitiska åtgärder, som gör att arbetslinjen upprätthålls och som stärker den enskilde inför kommande jobb. Ökade resurser måste avsättas till arbetsmarknadspolitiska åtgärder samtidigt som förmedlingarnas hjälp till den enskilde förstärks. Vi vill att arbetsmarknadsutbildningen ska vara en tung del av de arbetsmarknadspolitiska satsningarna. Det är också riktigt att utbildningarna utformas med inriktning på att leda vidare till nya jobb. Vi oroas dock för att kraven på att utbildningarna ska leda direkt till nya jobb sätt så högt att de grupper, som är allra svagast på arbetsmarknaden alltför sällan får del av utbildningarna. Risken med att ställa kravet på att 70 % av de studerande får jobb 17

19 direkt efter utbildningarna är att förmedlingarna kan lockas att skicka arbetssökande, som egentligen inte behöver utbildning på olika arbetsmarknadsutbildningar i stället för att man riktar sig till de grupper, som har störst behov av en arbetsmarknadsanpassad utbildning. Tag vara på hela arbetskraften Trots att Sverige i förhållande till övriga EU-länder har en stor andel av befolkningen i sysselsättning står en orimligt stor andel av befolkningen utanför arbetskraften. Sammantaget bedöms bortåt en miljon människor vara antingen arbetslösa, sjuka, förtidspensionerade eller av andra skäl utslagna från arbetsmarknaden. Ett skäl till den stora utslagningen är det allt hårdare tempot på arbetsplatserna. Samtidigt är instrumenten för att möta den enskildes behov begränsade. Det behövs en omfattande satsning på sysselsättningstillfällen, som kan ta till vara arbetsförmågan hos varje individ. Det behövs ett ökat utbud av lönebidrag samtidigt som taket för lönebidragen bör justeras ytterligare. Den höjning av taket från kronor till kronor, som aviseras i vårpropositionen ska ses som ett steg på vägen till att återställa taket för lönebidrag till tidigare nivå, som i dagens penningvärde motsvarar över kronor. Det är också nödvändigt med nya former av stöd till grupper, som står utanför arbetsmarknaden. Många människor med olika former av arbetshandikapp behöver ett starkt stöd för att kunna bli attraktiva på arbetsmarknaden. Det handlar både om fördjupad erfarenhet av arbetsmarknaden och olika former av utbildning. Vi vill därför föreslå att kongressen tar initiativ till statligt subventionerade kombinationstjänster, där konkreta arbetsuppgifter i stat, kommuner och landsting förenas med kompetensutveckling, som stärker den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Vi oroas också över att en grupp svårt utsatta människor ställs utanför trygghetssystemen. Det handlar om människor, som av Försäkringskassorna bedöms kunna ta något av jobben på arbetsmarknaden, men som av A-kassorna bedöms för sjuka för att anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Här krävs ett regelverk, som förhindrar att enskilda människor ramlar mellan stolarna. Se över förutsättningarna för Samhall Samhall är ett viktigt instrument för att skapa jobb åt svaga grupper på arbetsmarknaden. Vi oroas dock över att de förutsättningar, som nu gäller för Samhalls verksamhet dels bidrar till att andra slås ut från arbetsmarknaden, dels bidrar till att kraven på Samhalls egen arbetskraft många gånger ställs för högt. Med de ekonomiska förutsättningar, som givits Samhall har företaget svårt att konkurrera med låglöneländer om industriproduktion. Man tvingas också ställa så hårda krav på sin personal att människor med stora svårigheter på arbetsmarknaden slås ut. Företaget genomför nu upphandlingar av t ex städtjänster och fastighetsskötsel, där företaget i vissa fall gör upphandlingar, som innebär att andra svaga grupper slås ut från arbetsmarknaden. Ett exempel är den upphandling av städtjänster för Försvarsmarken, där lokalvårdare i övre medelålder och på utsatta orter förlorade jobbet till förmån för Samhall. Det kan inte vara rimligt att staten med riktade satsningar för att skapa jobb åt en svag grupp på arbetsmarknaden bidrar till att yrkeserfarna människor på en svag arbetsmarknad slås ut. I stället måste Samhall ges möjlighet att arbeta på markna- 18

20 der, där man inte riskerar att friställa annan arbetskraft, som riskerar att få stora svårigheter på arbetsmarknaden. Genomför 80 + subventionerade tjänster för äldre över 80 år Arbetslösheten är så allvarlig att arbetarrörelsen inte får väja för möjligheten att också genom skattesubventioner medverka till nya och meningsfulla jobb. Även om subventioner leder till att skatt skulle tas ut i mycket begränsad utsträckning för vissa jobb kan dessa bli samhällsekonomiskt gynnsamma. Förutsättningen är att det ökade antalet jobb bidrar till att människor, som annars stått vid sidan av arbetsmarknaden får ett jobb. Vi tror dock inte på den borgerliga modellen med 50 % iga avdrag för tjänster, som utförs i hemmet. Erfarenheterna från Danmark och Finland visar att reformen är dyr, i ringa utsträckning bidragit till att nya grupper kommit ut på arbetsmarknaden och är fördelningspolitiskt tveksam. Vi vill i stället att socialdemokratin i full skala prövar den modell för subventionerade tjänster åt äldre, som Örebro kommun genomförde tillsammans med Kommunalarbetarna. Den, som hade fyllt 80 år fick möjlighet att köpa servicetjänster såsom t ex städning, hemhandling, trädgårdstjänster eller matlagning till en kostnad av 75 kronor per timme. Antalet timmar per pensionär var starkt begränsat, men tjänsterna mycket uppskattade. Erfarenheterna från Örebro visar att 80 +-tjänsterna kräver ganska omfattande subventioner. Priserna bör inte överstiga 100 kronor i timmen, men kan med begränsade resurser nå många pensionärer. Så kunde två anställda, som tidigare varit långtidsarbetslösa göra tillräckliga insatser för ett hundratal pensionärer, som genom insatserna fick en kraftigt ökad livskvalitet. Genom att rikta servicetjänsterna till äldre går subventionen till ett prioriterat område. Behoven av konventionella hemtjänstinsatser kan minskas. Samtidigt är jobb riktade mot äldre lättare att anpassa till heltidsuppgifter än de servicetjänster de borgerliga föreslagit jobben kan också vara en av flera vägar att intressera nya grupper för utbildning och jobb i kommunernas hemtjänst. Vi föreslår att socialdemokratin i sitt valprogram lovar att genomföra en satsning på 80 + subventionerade servicetjänster åt äldre. Satsa på svenska språket Vi ser fram mot en reform av SFI-utbildningen, som stärker sambandet mellan språkutbildningen och arbetsmarknaden. Vi efterlyser samtidigt ökade satsningar på svenskutbildning för invandrare och andra, som har problem med det svenska språket och redan finns på den svenska arbetsmarknaden. Vi ser också fram mot att den enskilde i ett tidigt skede ställs till arbetsmarknadens förfogande. Bland människor med utländsk bakgrund finns många, som har svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden för att kunskaperna i svenska språket är otillräckliga. Vi anser att det inte är rimligt att begränsa möjligheterna att läsa svenska för den, som är arbetslös. Så länge den enskilde står till arbetsmarknadens förfogande ska han stimuleras, och inte motarbetas när, han läser svenska. Därför föreslår vi att partikongressen uttalar sig för att undanta studier i svenska från de begränsningar av rätten till studier mot a-kassa, som ingår i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. 19

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Hotet mot den svenska modellen

Hotet mot den svenska modellen Hotet mot den svenska modellen En rapport om alternativen i svensk politik. Fler människor i arbete eller 90 000 fler öppet arbetslösa? SOCIALDEMOKRATERNA www.socialdemokraterna.se 1. Ett rött eller blått

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

SVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009

SVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009 SVENSK EKONOMI Riktlinjer och utmaningar för Regeringens den ekonomiska riktlinjer politiken för den enligt ekonomiska regeringens politiken ekonomiska vårproposition för 2009 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Svar från Västra Götalandsregionen:

Svar från Västra Götalandsregionen: Svar från Västra Götalandsregionen: Miljöpartiet de gröna i Västra Götalandsregionen Miljöpartiet arbetar för ett mer jämlikt utbud av rehabilitering än vad som tidigare varit fallet. Det historiska utbudet

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

För framtiden i Gävleborg

För framtiden i Gävleborg RAPPORT 2008-12-05 1 (7) Regeringen Näringsdepartementet Statssekreterare Jöran Hägglund 103 33 Stockholm För framtiden i Gävleborg Gävleborg har enorma rikedomar av natur, kultur, mångfald och öppenhet.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, genomför årligen en kommunundersökning angående sommarjobb och feriepraktik för ungdomar. Undersökningen går ut till samtliga av Sveriges kommuner

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje September 2008 En starkare arbetslinje Fler jobb, ett skapande arbetsliv, en aktiv arbetsmarknadspolitik och trygghet för förändring Socialdemokraterna RÅDSLAG JOBB Innehållsförteckning En Starkare Arbetslinje

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Tankar och reflektion från medlemmar vid Årsmötetsdagen 28/2 Sunderby Folkhögskola. Viktigaste frågan är jobben, eller rättare sagt bristen på jobb.

Tankar och reflektion från medlemmar vid Årsmötetsdagen 28/2 Sunderby Folkhögskola. Viktigaste frågan är jobben, eller rättare sagt bristen på jobb. 1(9) Tankar och reflektion från medlemmar vid Årsmötetsdagen 28/2 Sunderby Folkhögskola. Viktigaste frågan är jobben, eller rättare sagt bristen på jobb. 75-dagars regel, A-kasse indragning från dag 76.

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Sommarlovet som aldrig tar slut

Sommarlovet som aldrig tar slut I Riksdagen Enköping 2009-09-21 Sommarlovet som aldrig tar slut En rapport om ungdomsarbetslösheten i Uppsala län och om socialdemokraternas investeringar för jobb och utbildning till unga 2 (10) Framtidstro

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen

Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen Motion: tydliggör företagens ansvar De svenska börsnoterade

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik

Läs mer

LOs yttrande över utredningen om Matchningsanställningar (A 2014:D)

LOs yttrande över utredningen om Matchningsanställningar (A 2014:D) 1 HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad, Emil Johansson 2015-06-08 20150163 ERT DATUM ER REFERENS 2015-03-25 A2015/881/A Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Svensk finanspolitik 2010. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010

Svensk finanspolitik 2010. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010 Svensk finanspolitik 2010 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010 Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf.) Torben Andersen (vice ordf.) Michael Bergman Martin

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer