Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Mariekälls förskola Utbildningskontoret. Ansvarig chef: Elisabeth Nyhlén

Transkript

1 Utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2009 Mariekälls förskola Utbildningskontoret Ansvarig chef: Elisabeth Nyhlén

2 Inledning Mariekälls förskolor innefattas av tre stycken förskolor. Gullpudran och Ängsviolen, som båda ligger i Mariekälla precis intill Torekällberget och asylförskolan Snodden som ligger i Ronna. Under juni månad avvecklades Snodden då antalet asylsökande till Södertälje minskade och behovet av en egen förskola för de asylsökande barnen minskade. De asylsökande barnen inryms nu i våra andra ordinarie förskolor i kommunen. I våra förskolor vill vi låta barnens intressen, behov och nyfikenhet styra utformandet av verksamheten. Vi ser varje barn som en unik person med stor inneboende kompetens. Genom att vara medupptäckande pedagoger så vill vi stimulera barnets nyfikenhet och kreativitet och vilja att lära och utforska sin omgivning. Vi vill att alla barn skall få känna trygghet och utveckla en stor tillit till sin egen förmåga. Detta tror vi är avgörande för att barnen skall få en god grogrund i sitt livslånga lärande. Förskolorna är inne i ett spännande utvecklingsarbete där förändringar i såväl arbetssätt som utformandet av barnens lärandemiljöer ingår. Fokus under detta år har varit att fortsätta de arbete vi startade upp under 2007 med att erbjuda en verksamheten som utgår ifrån förskolans läroplan och kommunens utbildningsplan. Vision När barnen lämnar Mariekälls förskolor skall de ha en stor tillit till sin egen förmåga och ha de bästa förutsättningar för fortsatt lärande i livet. Vi vill att alla barn skall minnas förskolan som rolig, trygg och lärorik

3 Södertälje kommuns värdegrund Värderingar Medborgaren först, detta betyder för oss... Att vi utgår ifrån barnens behov och intressen när vi utformar vår verksamhet. Att vi har en god dialog med barn, föräldrar och andra vuxna. Att vi ger möjlighet till delaktighet. Respekt för individen, detta betyder för oss... Allas rätt att vara olika, och att olikheter är en styrka. Att vi ger konstruktiv kritik. Att vi visar empati och lyssnar aktivt på alla individer. Mer än förväntat, detta betyder för oss... Att vi ger en god service baserad på varje barns och förälders behov. Att vi erbjuder en verksamhet med god kvalitet. Att personalen är engagerad. Att vi använder resurser effektivt. Principer Utgå alltid från samhällsuppdraget, detta betyder för oss... Att vi utgår ifrån läroplanen och den lokala arbetsplanen när vi utformar vår verksamhet. Att vi hela tiden arbetar med förbättringar och med att skapa en högre måluppfyllelse. Att vi alltid använder våra resurser på ett genomtänkt sätt. Olikheter är en styrka... Att vi tar tillvara på och använder oss av varandras olikheter. Att vi förbättrar våra möjligheter att få syn på och lyfta fram våra olikheter. Att vi delar med oss av vår kompetens till varandra. Omvärldsanalys En viktig faktor som ger förutsättningar för måluppfyllelse och utveckling är att Gullpudran och Ängsviolens förskolor har varit kommunala förskolor sedan Innan dess drevs de på entreprenad utav en friskola under många år. Det bidrar till att det har varit en intensiv utvecklingsperiod för - 3 -

4 att anpassa förskolorna kvalitet, struktur och innehåll så de håller samma standard som övriga förskolor i kommunens regi. Händelser och aktiviteter 2009 har varit ett händelserikt år. Vi har arbetat en hel del med att förändra och förbättra förskolornas innemiljöer, och med att införa nya rutiner kring uppföljning och utvärdering av vår verksamhet. Vi har fortsatt våra diskussioner kring förskolans uppdrag och fördjupat de nya tänket så det har börjat bli en naturlig del av vårt arbetssätt. De nya tänket är ett begrepp som personalen använder om de Reggio Emilia inspirerade arbetssättet. Ett av våra personalmål under 2009 var att öka kunskapen om uppdraget hos all personal. Därför har vi satsat en hel del på olika typer av kompetensutveckling. Rektor har varit på studiebesök i Reggio Emilia, Italien under våren för att få inspiration och fördjupad kunskap kring deras arbetssätt. En ny arbetslagledare med ateljerista utbildning har tillsatts på Gullpudrans förskola med fördjupad kunskap kring Reggio Emilia filosofin. Tio pedagoger har under detta och föregående år varit på studiebesök på den Reggio Emilia inspirerade förskolan Trollet i Kalmar. Detta har gett oss bättre möjligheter till att föra diskussioner kring och förankra den barn och kunskapssynen som finns inom Reggio Emilia. För att skaffa oss inspiration på närmare håll så har flera arbetslag gjort studiebesök på andra förskolor i Södertälje. De Prioriterade kompetensutvecklingsområden under året har varit pedagogisk dokumentation, Individuella utvecklingsplaner, språkutvecklande arbetssätt, matematik, bildhanteringsprogram, grundläggande brandutbildning, livsmedelshygien och frågor kring medarbetarskap. Vi har också haft ett samarbete med företagshälsovården Previa för att förbättra kommunikationen i personalgruppen på en av våra förskolor. På våra förskolor har vi en mängd olika traditioner som vi har firat tillsammans med barn och föräldrar både lokala som t ex Hasaloppet, Smarathon, förskolans dag, vårfest och våra allmänna svenska högtidsdagar. Under året som gått har tre förskollärare och två barnskötare avslutat sin anställning och två nya förskollärare har anställts. Två ny anställda förskollärare/lärare kommer att börja arbeta hos oss i början av Det gör att vi i feb 2010 ökat vår andel av pedagogiskt utbildad personal. En barnskötare har kommit tillbaks från sin föräldraledighet och några personal har bytt plats mellan förskolorna

5 På Gullpudran påbörjade vi under hösten 2008 ett helt nytt arbetssätt tillsammans med våra 3-5 åringar. Man arbetar med den stora gruppen och erbjuder barnen att välja mellan olika stationer i olika rum. Strukturen kring arbetssätt, rutiner och uppbyggnaden av lärandemiljöer på den avdelningen har pågått under hela 2009 och kommer att fortsätta under Alla avdelningar på våra förskolor har arbetat med att utveckla och förbättra barnens lärandemiljöer, det är ett ständigt pågående arbete. Renovering i form av nya innertak, nya golv, ommålning, förstorande av dörröppningar mm har gjorts på några utav avdelningarna på Ängsviolen. Snoddens förskola avvecklades under sommaren och barnen som gick där skrevs in på andra förskolor. Personalen som arbetade har börjat arbeta på andra enheter och en följde med barnen till deras nya förskola. Resurser och organinsation Förskolorna leds av en rektor. Det finns en ledningsgrupp för enheten som består av rektor, arbetslagledare och biträdande rektor. I början av året gjordes en förändring av ledningsgruppen och tre arbetslagledare slutade. Ledningsgruppen bestod därför under våren av en organisatorisk arbetslagledare från Ängsviolen, rektor samt bitr rektor. Under hösten nyanställdes en arbetslagledare till Gullpudrans förskola som då blev en del av enhetens ledningsgrupp. Totalt vid årets slut har vi 31 personer anställda. 2 köksbiträden. 1,5 åa. 1 förskoleassistent.0,75åa / biträdande rektor 0,25åa. 6 förskollärare: 5,35 åa. 18 barnskötare: 16,67 åa i tjänst varav en är resurs och en är vikarie. Två personal sjukskrivna och en är föräldraledig. Vi ser fortlöpande över hur vi organiserar våra barngrupper och vår personal för att skapa bästa möjliga förutsättningar utifrån de resurser vi har. Grundtanken är att all kompetens skall användas där det passar bäst

6 Rutiner/system i kvalitetsarbetet samt delaktigheten i arbetet av pedagoger, övrig personal, vårdnadshavare och barn/elev Enhetens ledningsgrupp träffas 2 timmar varje/varannan vecka. Varje avdelning har 1,5h gemensam reflektionstid varje vecka. De flesta av personalen deltar i flera olika möten och reflektionsgrupper utifrån rullande schema. Hela enheten har gemensamma arbetsplatsträffar, reflektionsmöten och nätverk. Varje avdelning har en avdelningsansvarig som ansvarar för kvalitetsarbetet och att man erbjuder en verksamhet som utgår ifrån läroplanen och lokal arbetsplan. Under 2009 har vi fortsatt att utveckla våra utvärderingsmetoder. I år har vi förbättrat delaktigheten hos avdelningarna när det gäller utvärdering av hela förskolans pedagogiska verksamhet. Alla arbetslag har två gånger per termin gjort kvalitetsuppföljningar. Två gånger per år sitter avdelningsansvariga tillsammans med rektor och arbetslag ledare i gemensamma utvärderingar där man diskuterar hela förskolan pedagogiska verksamhet. Vi försöker där identifiera våra styrkor och utvecklingsområden. Under 2010 kommer dessa gemensamma utvärderings/reflektions tillfällena att utökas i tid. Alla avdelningar använder sig av dokumentation av olika slag för att synliggöra verksamheten för barnen, föräldrarna och sig själva. En del har börjat med pedagogisk dokumentation där fokus ligger på att få fatt på och reflektera över barnens görande som hjälp för att hitta rätt utmaningar för barnen. Arbetet med att utveckla dokumentationen kommer att fortsätta under Alla avdelningar använder sig av IUP 2 ggr/år i utvecklingssamtalet med föräldrarna. Alla föräldrar bjuds in till olika typer av föräldramöten minst två gånger per år. Vi har under vt -09 startat upp en gemensamt föräldraråd för både Gullpudran och Ängsviolens föräldrar. Inbokade möten sker ca två-tre gånger per termin. Våra föräldrar har erbjudits att svara på föräldraenkäten som skickas ut ifrån UK centralt. På Ängsviolen har vi förbättrat samtliga resultat. På Gullpudran har vi något försämrade resultat under detta år

7 Under nästa år kommer vi att fortsätta med att förbättra kommunikationen, informationen, delaktigheten och utvecklingssamtalen tillsammans med föräldrarna. En del av de försämrade resultatet på Gullpudran tror vi beror på vår omstrukturering av vår 3-5 års verksamhet. Eftersom vi slog ihop två mindre avdelningar till en större så behövdes arbetssättet hos all personal förändras. Informationen till föräldrar hur den nya organisationen var tänkt att fungera var till en början mindre bra. Detta förbättrades dock efter de föräldramöte som vi hade under våren och efter det upplevde vi att föräldrarna blev mer delaktiga. l början av terminen valde några av våra medarbetare att söka sig vidare till nya uppdrag och det innebar för oss att det glappade lite i avslut och nyanställningar i personalgruppen. Detta mitt i en omstrukturering gjorde kanske att våra föräldrar upplevde verksamheten som lite rörig. När det gäller barnens delaktighet så styr de i allt större utsträckning sin egen dag och personalen försöker ständigt att förändra och förbättra utifrån barnens lekar och aktiviteter. Personalen har under året i större utsträckning börjat bjuda in barnen i diskussioner kring hur de vill använda rummen på förskolan. Detta kommer att fördjupas under Likabehandlingsplanen Vi har under året som gått arbetat med att förankra likabehandlingsplanen bland annat genom att arbeta med värdegrundsfrågor. Vi haft flera diskussioner kring hur vi vuxna i verksamheten skall säkerhetsställa att inga barn eller vuxna i vår verksamhet känner sig kränkt eller illa behandlad. Det handlar både om hur man skall vara uppmärksam på sitt eget beteende och hur man kan hjälpa andra att vara det på sitt. Det handlar om att våga se och att agera utifrån det man ser. Det gäller att hela tiden bära värdegrunden med sig i sitt dagliga bemötande med alla barn och vuxna och att vara duktig på att dokumentera och utarbeta handlingsplaner utifrån sådant som händer i vår verksamhet. Vi har förbättrat våra rutiner kring dokumentation och uppföljning så all personal skall vara väl förtrogen med vad som förväntas av var och en i sitt uppdrag. Dessa diskussioner och arbetet med acceptans och tillvaratagande av alla individers olikheter/likheter i såväl barngrupp som ibland oss vuxna kommer att fortlöpa under

8 Aktuella utvecklingsarbeten på enheten Utvecklingsarbeten bedrivs fortfarande inom i väldigt många områden inom vår enhet. Våra personalmål under 2009 har varit att: All personal skall känna delaktighet i helheten. Att utveckla kunskapen om och förtrogenheten med uppdraget hos all personal. Att förnya vårt arbetssätt så de utgår ifrån läroplan och vår arbetsplan. Därför har arbetet med att utveckla en gemensam värdegrund, barnsyn och kunskapssyn samt att fördjupa kunskapen om uppdraget, pågått under hela året i olika diskussionsforum. Parallellt med detta har vi arbetat en hel del med medarbetarfrågor. Bland annat har vi tydliggjort och arbetat för att all personal skall vara delaktiga i helheten. De gemensamma engagemanget och delaktighet har ökat men fortfarande så behöver vi diskutera allas egenansvar, se över våra informations system och förbättra hur vi kommunicerar med varandra. Det kommer vi att arbeta vidare med under -10. I jan 09 kom personalavdelningen ut på ett gemensamt apt för att ge personalen arbetsgivarinformation om bla lönerapportering, övertid, årsarbetstid, medarbetaransvar mm. Detta för att tydliggöra Södertälje kommuns medarbetarpolicy. Vi har haft företagshälsovården knuten till oss under hösten för att få stöd i att arbeta med medarbetarfrågor. Under året har vi arbetat mycket med att utveckla förskolans innemiljöer och personalen förhållningssätt. Det märks en stor förändring i hur personalen resonerar och hur de skapar lärandemiljöer för våra barn. Material av olika slag finns idag tillgängligt för barnen och det finns en medvetenhet om att skapa miljöer som tydligt inbjuder till olika typer av aktiviteter. Ett prioriterat område som vi skulle ha arbetat med under -09 var utveckla vår utemiljö. Detta har vi gjort till viss del. Vi har haft många långa diskussioner om vad vi vill erbjuda barnen på gården men det har ännu inte gett något större resultat som kommer barnen till godo. Det vi strukturerat upp är hur personalen fördelar sig på gården. Så att personalen har en god uppsikt över barnen samt att de har möjlighet att vara medupptäckande pedagoger tillsammans med barnen. Arbetet med hur vi skall utveckla vårt uterum kommer att fortsätta under Alla avdelningar dokumenterar sin verksamhet och de barnen gör, några har påbörjat att använda sig av pedagogiskt dokumentation. Personalen har under året fått ny kunskap utifrån föreläsningar och i diskussioner med vår nya arbetslag ledare men framförallt så har man börjat prova sig fram och använder sig av dokumentationen på flera olika sätt. Den används idag både till att synliggöra verksamheten, bjuda in barnen till återberättande och till att utveckla den pedagogiska verksamheten. Några i Personalen har börjat att reflektera över vad som - 8 -

9 händer på bilderna för att få fatt på hur man skall finna rätt utmaningar för barnen. Både när det gäller samspel, miljö och utforskande enskilt och i grupp. Vi har och kommer att fortsätta med att utveckla vårt arbetssätt så att all personal har ett språkutvecklande förhållningssätt och möter våra barn med nyfikenhet och fokus på lärande. Uppföljning av nationella och kommunala mål De utvärderingar som varje arbetslag arbetar med regelbundet samt de gemensamma utvärderingarna tillsammans med rektor och arbetslag ledare ger en tydlig bild av hur vår måluppfyllelse ser ut och vad vi behöver arbeta vidare med. I år har vi bedömt att vi har en god måluppfyllelse 2009 inom alla av kommunens prioriterade målområden. Vi har utvecklat barnens lärandemiljöer och förnyat vårt arbetssätt. De arbetssätt som personalen sedan -07 kallat de nya tänket har under i större utsträckning hunnit etablera sig. De nya tänket innebär bland annat att personalen utgår och formar verksamheten utifrån barnens nyfikenhet och intressen. De innebär också att de följer upp och utvärderar sin verksamhet så vi ser till att alla barn får de förutsättningar och utmaningar till lärande som läroplanen beskriver. Personalen har förbättrat sina dokumentationsmetoder och har börjat använda den för att utveckla den pedagogiska verksamheten. Det har bidragit till att vi lättare kan få syn på vad vi gör och vad det får för konsekvenser för barnen. Den ökade dokumentationen bidrar också till att föräldrarna på ett lättare sätt får insyn i verksamheten och därmed får ökad möjlighet till inflytande. Dokumentationen finns idag tillgänglig och används i samtal med barnen och föräldrarna. Inom målområdet Språk har alla bedömt att vi når en god måluppfyllelse. Personalen har genom föreläsningar och diskussioner fått en fördjupad kunskap om hur de kan utveckla sitt språkutvecklande förhållningssätt tillsammans med barnen. Det har bland annat inneburit att personalen har blivit mer medvetna i sitt eget språkbruk tillsammans med barnen. Inom målområdet natur, teknik och matematik har vi bedömt att vi når en god måluppfyllelse. Framförallt är den inom områdena teknik och matematik som vi under året har förbättrat våra resultat

10 Personalen har utvecklat sin förmåga att ta tillvara på tillfällen som dyker upp i vardagen för att synliggöra teknik och matematik. Det har bidragit till att fler pedagogerna medvetet använder sig av matematiska begrepp i barnens lek och vid rutin situationer. Personalen har även utvecklat sitt förhållningssätt och är nu mer medupptäckande och forskande tillsammans med barnen. Det bidrar till att man tillsammans med barnen reflekterar och forskar kring olika naturvetenskapliga fenomen. Vi har bedömt att vi når en god måluppfyllelse inom målområdet hälsa. Personalen har jobbat med att få barnen att känna sig betydelsefulla, trygga och bygga upp en god självkänsla. Det innebär att vi har aktiva barn som utforskar sin närmiljö, skapar relationer med barn och vuxna och hjälper varandra i olika sammanhang. Man arbetar med barnen i helgrupp för att de skall få gemensamma upplevelser tillsammans som stärker gruppkänslan, och man delar upp barnen i mindre grupper, för att ge dem mer plats och utrymme för att möta varje individ. Personalen har under året i reflektionsgrupper och på arbetsplatsträffar diskuterat värdegrund, förhållningssätt och kränkande behandling. Genom att få diskutera olika dilemman i grupp har personalen blivit mer uppmärksam på barnens, sitt eget och på varandras förhållningssätt. Vi har även bedömt att vi i år når en god måluppfyllelse inom målområdet demokrati. Vi har under året fortsatt utveckla barnens innemiljöer och pedagogernas medupptäckande förhållningssätt. Alla avdelningar har tillgängligt material på barnens nivå så de själva i stor utsträckning kan styra sitt val av aktivitet utifrån nyfikenhet och önskemål. Personalen har blivit mer lyhörda och medupptäckande i sitt förhållningssätt vilket leder till att barnens intressen tas tillvara i större utsträckning

11 Prioriterade mål och förändringsåtgärder Kvalitetsmål Språkutveckling Mål: Samtliga barn i förskolan ska erbjudas och elever i skolan ska ges möjlighet att klara av det som läroplaner och kursplaner beskriver avseende språkkunskaper i alla ämnen. I Södertälje betyder detta att barn och ungdomar ska utveckla alla sina språk på många olika sätt; att tala, läsa, skriva och lyssna, men också kommunikation genom lek, skapande och uttryckssätt utöver det talade och skrivna språket. Språk och kommunikation är viktiga delar i identiteten och upplevelsen av tillhörighet, men vi lägger också stor vikt vid språkutvecklingens betydelse för kunskapsutvecklingen. Vi vet att målet är nått när: Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: att samtala med och förstå andra barn och vuxna utifrån ett begripligt och meningsfullt sammanhang, både på svenska och det egna förstaspråket reflektion och berättande utifrån sina egna erfarenheter både på svenska och det egna förstaspråket intresse för skriftspråk Resultat och måluppfyllelse enheten totalt <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse x 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt

12 Kommentar, reflektion och analys till resultat och måluppfyllelse Inom målområdet Språk har vi bedömt att vi når en god måluppfyllelse. Personalen har under året fått utökad kompetens om hur man kan arbeta språkutvecklande tillsammans med barnen. Genom att de fått en teoretisk påfyllning om vad språkutvecklande förhållningssätt är så de blivit än mer medvetna om sitt eget språkbruk tillsammans med barnen. De gör att de reflekterar kring språkligt in och utflöde och barns och vuxnas tal utrymme. De ger medvetet språkliga utmaningar genom bland annat nya upplevelser som ger nya ord till barnens ordförråd. Man har börjat dokumentera barnens lek och utforskande. Genom att sätta upp dokumentationen i barnens höjd inbjuder den till reflektion och återberättande tillsammans med barnen och deras föräldrar. Personalen använder sig av konkret material i t ex samlingar och vid sagoberättande för att ytterligare levandegöra och ge barnen möjlighet att utveckla sitt språk och sin språkliga förståelse. Ett av arbetslagen som arbetar med de yngsta barnen använder sig av teckenkommunikation som ett komplement till de talade språket. De har sett att det varit till stort stöd framförallt för barnen med annat modersmål. De får ytterligare ett språk att kunna göra sig förstådd på. Några i personalen som har ett annat modersmål än svenska använder sig av alla sina språk i sin kommunikationen tillsammans med barnen. Det gör att barnen utvecklar både de egna modersmålet och svenskan. Åtgärder för utveckling och förväntande effekter av åtgärderna Vi behöver fortsatt bli bättre på att få in modersmålslärarna som en naturlig del av verksamheten och att använda oss fullt ut av den flerspråkiga personalens språk kompetenser. Vi behöver skaffa oss en större och bredare kompetens om flerspråkighet. Då många i personalgruppen inte har så stor erfarenhet av att arbeta med barn som har flera olika språk. Vi behöver utveckla hur vi organiserar våra grupper, miljöer så barnen får goda förutsättningar för utveckla sitt språk. Vi behöver utveckla våra metoder hur vi synliggör gruppens behov av språklig utveckling för att säkerställa att vi erbjuder en språkstimulerande miljö. Vi behöver fortsätta med våra diskussions- och reflektionsgrupper för att gemensamt tala om och finna strategier för hur vi skall utveckla vårt arbete. Vi behöver bli duktigare på att synliggöra de goda exemplen och ta tillvara på allas kompetenser inom området. Vi behöver fortsätta att utveckla vårt språkutvecklande förhållningssätt så vi förnyar våra metoder utifrån aktuell forskning

13 Vi förväntar oss att effekterna av detta blir att all personal blir mer medvetna och utvecklar sitt språkutvecklande förhållningssätt så vi ytterligare kan hjälpa och stödja barnen i sin språkutveckling. Genom bättre samarbete med modersmålslärarna kan vi få bättre kunskap om barnens utvecklingsprocess i hemspråket, de ger oss verktyg när vi skall arbeta med de svenska språket. För att barnens dag skall vara en helhet så behöver modersmålslärarna vara en naturlig integrerad del i verksamheten

14 Natur och teknik Mål: Samtliga barn i förskolan ska erbjudas och elever ska klara av det som läroplaner och kursplaner beskriver avseende kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik I Södertälje betyder detta att barn och ungdomar ska få upptäcka den lust och glädje som finns i att utforska, laborera och praktiskt pröva antaganden. Ett naturvetenskapligt, tekniskt och matematiskt förhållningssätt till lärandet innebär också att analysera och reflektera, att utveckla färdigheter i att använda teknik och verktyg och att förstå och agera för en hållbar ekologisk utveckling. Vi vet att målet är nått när: Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: möjligheten att utföra och reflektera kring naturvetenskapliga och matematiska experiment möjligheten att i leken konstruera med ett variationsrikt utbud av material och redskap att varje barn upptäcker, använder och reflekterar över matematik i olika funktioner och sammanhang, t.ex. storlek, konstruktion, sortering, intervall, form och tid möjligheten att ute i naturen tillsammans med vuxna få upptäcka, förundras och nyfiket utveckla språk och begrepp om naturen möjligheten att få se vuxna som förebilder och delta i verksamhetens miljöarbete Resultat och måluppfyllelse enheten totalt <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse x 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar, analys och reflektion till resultat och måluppfyllelse Inom målområdet natur, teknik och matematik har vi bedömt att vi når en god måluppfyllelse. Framförallt är den inom områdena teknik och matematik som vi under året har utvecklat våra arbetssätt. Några av personalen har varit på kurs och föreläsningar som har hjälpt dem att utveckla sin medvetenhet kring hur och var man finner matematik i vardagen. Det har bidragit till att fler avdelningar har provat nya metoder och fokuserat mer på att ta tillvara på all teknik och matematik som finns i vardagen. Personalen använder sig mer medvetet av matematiska begrepp tillsammans barnen i lek och rutin situationer. Vardagsmatematiken vid te x av och

15 påklädning uppmuntras med ord kring problemlösningar. Vid lunchen använder personalen uttryck som halva glaset med mjölk, hur många köttbullar har du tagit, hur många bananpengar vill du ha osv. Det vi märkt i de barngrupper där man arbetat mest medvetet med matematik är att barnen utvecklat en större förståelse för vad te x siffran sex kan vara. De har också utvecklat en större nyfikenhet och fått syn på och reflekterat över sammanhang som de tidigare inte gjort i samma utsträckning. Barnen benämner och använder sig av matematiska begrepp i sin lek och i sitt utforskande av miljön. Olika konstruktionsmateriel som lego, klossar, kapplastavar och mekano, sand och vatten finns tillgängligt i verksamheten. Vi har även ökat tillförseln av annat, sk återbruksmaterial till konstruktionslekarna. Detta för att ge barnen ytterligare möjligheter att konstruera med hjälp av egen kreativitet och inte bara utifrån färdiga modeller. Alla barn i alla åldrar går till naturen och är med och utforskar sin närmiljö. Vi har under året kunna erbjuda barnen vattenlek både utomhus och inomhus. Personalen håller på och utvecklar sitt förhållningssätt och blir allt mer medupptäckande och forskande tillsammans med barnen. Några avdelningar har börjat arbeta med projektarbete tillsammans med barngruppen. Det bidrar till att de tillsammans med barnen reflekterar och forskar kring olika naturvetenskapliga fenomen. Några avdelningar har börjat föra loggbok kring barnens aktiviteter för att kunna fördjupa sitt arbete kring barnens görande. En barngrupp har börjat med kompost för att fördjupa sig i kretsloppstänkandet. Åtgärder för utveckling och förväntade effekter av åtgärderna Vi behöver fortsätta utveckla personalens förhållningssätt så de blir med medupptäckande, utforskande, utmanande och reflekterande tillsammans med barnen. Personalens förhållningssätt och miljöns utformande vill vi skall leda till att alla barn utvecklar sin nyfikenhet och sitt utforskande som i sin tur leder till nya kunskaper. Flera i personalgruppen behöver fortfarande få fatt på vardagsmatematiken för att kunna synliggöra och ta tillvara på den tillsammans med barnen. Därför kommer vi fortsätta med att skaffa oss inspiration genom föreläsningar, studiebesök osv. Vi kommer införa mer återbruksmateriel i verksamheten så kreativ konstruktion och problemlösning får ett större utrymme i barnens utforskande och lek. På så sätt vill vi utveckla processtänkandet och arbeta mindre med att producera färdiga produkter. Att förbättra dokumentationen och använda den i pedagogiska diskussioner kommer att öka möjligheten för personalen att få fatt på barnens göranden så vi kan erbjuda rätt utmaningar för barnen. Vi behöver förbättra återvinnings stationerna inne på avdelningarna så vi sorterar papper, plast osv. Vårt uterum behöver utvecklas. Vi har påbörjat diskussioner om vad vi erbjuder för aktiviteter på gården och stationerat ut personalen. Nu behöver stationerna

16 fyllas med meningsfulla utmaningar för barnen så de får tillfälle att utforska, leka, konstruera, röra på sig i den utsträckning våra styrdokument föreskriver. Hälsa Mål: Samtliga barn och elever upplever att de mår bra och känner sig trygga i förskolan och skolan. Samtliga vårdnadshavare upplever att deras barn mår bra och är trygga. I Södertälje betyder detta att vi ska aktivt arbeta för en trygg och säker skola, där alla kan utveckla självförtroende och självkänsla, ta ett successivt ökat ansvar för sin egen hälsa och där livskunskap och etiska frågor är en röd tråd i verksamheten och alla ämnen. Vi vet att målet är nått när: Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: att självkänslan stärks och att man accepteras och duger för den man är möjligheter att få uppleva många situationer där känslan av att lyckas är stor möjligheter att röra sig aktivt inom och utomhus i organiserad och spontan verksamhet Varje vårdnadshavare till 4-åringar inskrivna i förskolan anger att deras barn får tillräckligt utrymme för spontan aktivitet och utevistelse under dagen i förskolan deras barn mår bra och är trygga deras barn serveras varierad och näringsriktig kost i en fysisk miljö som skapar förutsättningar för en god matkultur

17 Resultat och måluppfyllelse enheten totalt <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse x 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar, analys och reflektion till resultat och måluppfyllelse Vi har bedömt att vi når en god måluppfyllelse inom målområdet hälsa. Man arbetar med barnen i helgrupp för att de skall få gemensamma upplevelser som stärker gruppkänslan, och man delar upp barnen i mindre grupper, för att få möjlighet att möta varje individ. Personalen arbetar ständigt med att stärka barnens självkänsla. Det gör personalen bla genom att berömma och bekräfta barnen i vardagliga situationer. Personalen visar, pratar och vägleder barnen i frågor som hur man visar varandra respekt, och om hur man är en bra kompis. Utevistelsen är viktig, där barnen har möjligheter till att fritt få röra sig, springa, klättra, cykla och spela boll mm. Under året har vi tagit tillvara på naturens möjligheter i form av material och miljö och använt i olika konstruktions och reflektions sammanhang tillsammans med barnen. Uterummet är numer indelat i stationer och precis som i innemiljön skall barnen ha möjlighet att välja utifrån material och kompisar. Några av Barngrupperna går tillsammans med sin personal till samma plats i naturen för att uppleva skiftningarna i årstiderna. Att sortera vårt matavfall i gröna påsar och gå med barnen till miljöstationen har blivit en del av vardagen. Åtgärder för utveckling och förväntande effekter av åtgärderna Vi behöver fortsätta att utveckla och reflektera över vårt förhållningssätt gentemot både barn och vuxna. Vi behöver fortsätta att diskutera värdegrundsfrågor så vi utvecklar en större samsyn och att det syns i personalens förhållningssätt gentemot barnen. Flera utav personalen behöver öka kunskapen om vår läroplan och vårt uppdrag. Personalen behöver bli bättre på att utmana barnen och synliggöra deras läroprocesser för sig själva, för barnen och för föräldrarna. Vi strävar efter att all personal är väl förtrogna med läroplanen och vårt uppdrag, och att man alltid har barnens lärande och vår verksamhet i fokus

18 Personalens förhållningssätt och fokus på lärande leder till att vi får barn som har en stor tillit till sin egen förmåga och som lär och utvecklar alla sina förmågor i nätverk med andra barn

19 Demokrati Mål: Samtliga barn, ungdomar och vårdnadshavare upplever att de har goda möjligheter till inflytande över verksamheternas innehåll och arbetssätt. I Södertälje betyder detta att barn och ungdomar blir väl bemötta, har inflytande både i sitt lärande och i det som rör övergripande frågor och kan ta ett successivt större ansvar för såväl lärande som demokratifrågor. Deras vårdnadshavare upplever att de blir väl bemötta, att möjligheterna till inflytande är goda och att man har kunskap om hur man kan påverka. Vi vet att målet är nått när: Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: möjligheten att få ta ansvar för sina egna handlingar möjligheten att kunna påverka förskolans miljö möjligheten att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Varje vårdnadshavare till 4-åringar inskrivna i förskolan anger att: de anser att de har möjlighet till inflytande över verksamhetens innehåll de anser att pedagogerna är lyhörda inför deras åsikter Resultat och måluppfyllelse enheten totalt <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse x 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar, analys och reflektion till resultat och måluppfyllelse Vi har bedömt att vi når en god måluppfyllelse inom målområdet demokrati. Vi har under året fortsatt utveckla förskolans innemiljöer och personalens förhållningssätt. Personalen har blivit mer lyhörda och medupptäckande i sitt förhållningssätt så de i större utsträckning kan möta varje barn utifrån deras förutsättningar. Personalen försöker vara goda förebilder och pratar med barnen om hur man visar varandra respekt. Personalen hjälper till vid konflikthantering och samtalar mycket kring frågor som hur man är en bra kompis. Vi arbetar med att lyfta fram olikheter hos barnen och har utifrån det fått välfungerade grupper där barnen respekterar och lär av varandras olikheter och

20 behov. Alla avdelningar har material på barnens nivå, för att de själva ska kunna styra sitt val av aktivitet, utifrån nyfikenhet och egna initiativ. Många avdelningar har även gjort rum i rummen för att ge mer tydliga valmöjligheter till barnen. Personalen strävar efter att minska onödiga avbrott i barnens lek dels med att ha längre lekperioder samt genom att se över hela dagens struktur bland annat genom att i större utsträckning börja arbeta med frukost, lunch och mellanmåls buffé. Personalen har fått utbildning kring pedagogisk dokumentation och har i större utsträckning dokumenterat och börjat reflektera över barnens utforskande. Vi bjuder in föräldrarna till delaktighet och möjlighet att påverka förskolans innehåll dels i de vardagliga mötena och genom att skriva föräldrabrev, ha föräldramöten och utvecklingssamtal och nu också i det gemensamma föräldraråd som vi startat under året. Att dokumentationen på våra förskolor har ökat bidrar till att föräldrarna lättare får insyn i verksamheten och därmed lättare kan komma med frågor och funderingar och vara med och påverka verksamheten. Åtgärder för utveckling och förväntade effekter av åtgärderna Vi kommer under året fortsatt utveckla förskolans inne och utemiljöer och personalens förhållningssätt. Vi vill att barnens medbestämmande och möjlighet att påverka sin dag på förskolan ska öka, och att de skall vara medvetna om när och på vilket sätt de kan påverka. Alla vuxna behöver vara demokratiska förebilder. Det innebär att vi alla behöver vara aktiva i utformandet av vår verksamhet och att man behöver förhålla sig till demokratiskt fattade beslut. De vi behöver fortsätta att utveckla är medvetenheten om sitt eget förhållningssätt och hur de påverkar barnen och verksamheten. Detta gör vi bland annat genom att fortsätta diskutera dessa frågor och genom reflektion både enskilt och i grupp. Önskad effekt är att all personal utvecklar en samsyn och en gemensam värdegrund som genomsyrar hela förskolans verksamhet. Vi behöver fortsätta utveckla personalens kunskaper kring att utforma lärande miljöer som utgår från läroplan och från barnens behov och intressen. Personalens kunskaper och förmåga att använda dokumentation för att synliggöra och reflektera kring barnens läroprocesser behöver fördjupas. Genom att reflektera över hur barnens läroprocesser ser ut kan personalen lättare erbjuda utmaningar som är på rätt nivå. Vi behöver fortsätta diskutera hur vi kan undvika onödiga avbrott i barnens lek. Vi behöver bli ännu bättre på att synliggöra förskolans verksamhet för föräldrar bland annat genom dokumentation och samtal så våra föräldrar känner sig mer delaktiga

21 - 21 -

22 Enhetens egna prioriterade områden Utveckla vår inne och utemiljö. Att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation och IUP. Utveckla kunskapen om uppdraget hos all pedagogisk personal. Att utveckla våra utvärderingsmetoder. Att förankra likabehandlingsplanen. Att utveckla vårt systematiska brandskyddarbete. Att utveckla ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mål Vi har gjort framsteg inom samtliga utav dessa områden. De tre första områdena som handlar om miljö., pedagogisk dokumentation, IUP, och kunskapen om uppdraget har kommenterats tidigare i kvalitetsredovisningen. Vi har förbättrat barnens innemiljö, påbörjat arbetet med pedagogisk dokumentation och haft många diskussioner kring uppdraget. Personalen har också tagit del av en mängd olika kompetens utveckling. Utvärderingarna har blivit bättre och fler personer delaktiga. Vi har haft flera olika samtal och diskussioner kring värdegrunds frågor och likabehandling. Våra brandskyddsombud har fått utbildning för att kunna utföra sitt uppdrag och vi har under året utvecklat en systematik i vårt arbetsmiljöarbete med skriftliga rutiner. Resultat och måluppfyllelse <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse x 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar, analys och reflektion till resultat och måluppfyllelse Vi har arbetat med alla dessa områden under Det vi inte hunnit med i den utsträckning som vi tänkt är arbetet med vår utemiljö. Detta kommer att vara fortsatt prioriterat under Våra värdegrunds diskussioner kommer att fortsätta under nästa år liksom arbetet med att fördjupa kunskapen om uppdraget. Förskolans läroplan håller på att revideras och vi behöver säkerhetsställa att vår verksamhet matchar upp till de nya kraven i Lpfö-10. Detta blir av naturliga skäl den högst prioriterade uppgiften inför de kommande året

23 Vi kommer att fortsätta med att förbättra av våra uppföljningsrutiner så de finns skriftliga och att all personal är delaktiga i utformandet och har kunskap om innehållet. Detta är en förutsättning för att våra barn skall erbjudas en verksamhet som genomgår ständiga förbättringar i syfte att nå högre måluppfyllelse. Är Är delaktiga

24 Ekonomiskt resultat Mål Enheten har en budget i balans med ökad kvalitet i verksamheten. Resultat och måluppfyllelse Vi har arbetat med delaktighet och personalens förståelse för helheten på hela enheten, även när det gäller de ekonomiska frågorna. All personal skall veta hur de kan vara med att påverka vårt ekonomiska resultat och förstå hur våra förutsättningar ser ut. Personalens förståelse för helheten i enhetens ekonomi har ökat. Genom de nya föräldrarådet har vi numer också en bättre kanal ut till föräldrarna att tydliggöra dessa frågor. Vi lämnar i år ett överskott ifrån oss som vi inte hade räknat med. Vi har haft mindre nära samarbete med vår controller i år. Detta på grund av byte av controller ett antal gånger under året. Vi har haft regelbundna uppföljningar och effektivt utnyttjat de resurser vi trodde att vi hade. Kommentar, analys och reflektion av resultat och måluppfyllelse Vid senaste ekonomiska uppföljningen som gjordes i november visade att vi hade ett större underskott. Blev väldigt överraskad över att vi sedan i slutändan gick med överskott. Vi har gått igenom de olika posterna inför bokslutet och funnit att några utav mina skattningar var lite för höga i relation till utfall. Vi hade också fått mer platsbidrag till en av förskolorna än vi beräknat. I övigt stämde prognos och utfall väl överens, de stora problemet verkar vara vårt lönesystem, Heroma, som inte visar korrekta siffror vid uppföljningarna. Detta ligger tyvärr helt utanför min möjlighet att räkna kring och ger en felaktig bild av hur enhetens ekonomi ser ut. Detta kommer behöva förbättras till nästa år så att vi har korrekta siffror att förhålla oss till under året. Jag tror att det blir bra med de månatliga uppföljningarna vi skall göra under nästa år så denna typ av fel minimeras. För att vi skall kunna nyttja våra resurser på bästa sätt så krävs korrekta uppföljnings siffror. I år har vi avstått investeringar av olika slag för att våra uppföljningar visade noll resultat och sedan underskott. Den uppföljning som görs måste bygga på korrekta siffror och prognoser. Detta kan förbättras inför nästa år

25 prestationsmål Mål Att vi skall kunna erbjuda plats till alla som önskar en placering Resultat och måluppfyllelse <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse x 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar, analys och reflektion till resultat och måluppfyllelse Vi har en regelbunden kontakt med vår placerare och varierar antalet barn i verksamheten till viss del beroende på kö och placerings behov. Vi försöker alltid att gemensamt finna lösningar för att tillgodose föräldrar behov och önskemål av förskoleplats. Detta samarbete kommer fortlöpa under nästa år för att skapa de bästa förutsättningarna för våra familjer även framledes

26 Personalmål Mål Att all personal känner delaktighet i helheten. Att all personal behöver nya kunskaper som gynnar utvecklingen av verksamheten. Att vi har högre andel pedagogiskt utbildad personal. Att vi har en låg sjukfrånvaro. Resultat och måluppfyllelse <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse x 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar, analys och reflektion till resultat och måluppfyllelse Vi har under året arbetat en hel del med medarbetar frågor. Både internt i olika forum men även med extern hjälp från vår företagshälsovård. Delaktigheten har ökat men vi behöver fortfarande diskutera allas egenansvar, kunskap om uppdraget och se till att alla har en helhetssyn på vår verksamhet. Detta kommer att fortlöpa under Utvecklingen av verksamheten har gått framåt och personalen har fått nya kunskaper som de använt sig av för att förbättra vår måluppfyllelse och den pedagogiska verksamheten för barnen. Vi har haft en del personalförändringar på den ena förskolan vilket leder till en viss tillfällig instabilitet. Några förskollärare har slutat men fler lärarutbildade har börjat vilket ger ett ökat antal pedagogiskt utbildat personal i våra verksamheter. Uppföljnings siffror kring sjukfrånvaro har inte kommit regelbundet ifrån personal som vi räknat med och som de gjort tidigare, vilket gjort att vi ej följt upp sjukfrånvaron i den utsträckning vi hade tänkt. Vi har haft några fall av längre sjukfrånvaro som framförallt berott på anhörigas sjukdom eller på fysiska skador som skett på fritiden. Både långtidssjukfrånvaron och korttidssjukfrånvaron skall följas upp mer noggrant i och med hälsobokslutet. Uppföljning av sjukskriven personal har i övrigt fungerat enl kommunens policy