Arkitekten som grön entreprenör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arkitekten som grön entreprenör"

Transkript

1 Arkitekten som grön entreprenör the Architect as a Green Entrepreneur Examensarbete vid Chalmers Arkitektur Anders Kyrkander & Anders Linde Handledare : Björn Malbert Examinator : Anders Hagson

2 Innehåll förord material och metod resultat Samarbete för ekologi bakgrund, syfte metoddiskussion översikt inledning fångarnas dilemma intervju med Ing.Marie Odegren partnerskap med kund, livscykelanalys Stadsskogen partnerskap mellan kommun och exploatörer partnerskap mellan marknadens aktörer krav och kriterier för ekonomi och kvalitet Grön marknadspåverkan politikens styrmedel marknad spelplan och spelregler Att sälja på hållbarhet intervju med Hans Eek psykologiska faktorer styr konsumentens val marknadsundersökning säljprocess information och intuition Ekologi på ekonomins spelplan utveckling, inveckling eller bara förändring

3 makten och pengarna i företaget finansiering att sälja ut sin kontroll? Affärsplan Youbi utvik källor innehållsförteckning affärsplan Slutdiskussion

4 4

5 Förord Detta arbete började i frustration. Frustration över en obegriplig global orättvisa, över ett samhälle som inte verkar förstå de enklaste orsakssamband, över fega och visionslösa arkitekter som skyller sin egen slätstrukenhet på maktförhållanden i branschen. Vår egen impotens inför problemen fick oss att gnissla tänder. Inte så att vi slog huvet i väggen eller så att det var uppförsbacke, det var som att slåss i vatten. I mörker. Med bakbundna händer. Vi fick inget motstånd någonstans, hittade inte ens motståndaren. Vi kände att vi måste hitta ett verktyg för att göra något åt problemen. Vi ville undersöka om vi kan föra samman ekologi, arkitektur och entreprenörskap. Det ledde till att vi i fyran lämnade hållbarhetskursens huvudfåra och började försöka förstå mekanismerna kring hur projekt realiseras. Vi studerade ämnet förutsättningslöst, började i detaljer och cirklade utåt för att förstå sammanhanget, när vi så fått en överblick och detaljerna försvunnit dök vi in från en ny vinkel, cirklade uppåt och dök igen. Så har vi fortsatt i examensarbetet. Arbetet har utförts hypotesgenererande och associativt. Vi har läst litteratur inom ekonomi, filosofi, religion, psykologi, sociologi, ekologi, stadsbyggnad, byggnadskonstruktion och politik. Vi har diskuterat med politiker, arkitekter, fysiker, självhushållare, kapitalister, ingenjörer, administratörer, psykologer, revolutionärer, ekonomer och biologer. Men mest har vi diskuterat med varandra och försökt sortera våra idéer och tankar. Det har lett till en stor mängd utvikningar där vi testat olika infallsvinklar och idéer. De har varit viktiga för att driva resonemang till sin spets och konkretisera tankar. Men även för att känna tillfredställelsen att producera faktiska resultat bland alla texter. Utvikningarna redovisas kortfattat efter avsnittet om källor. Arkitekten som grön entreprenör utvecklar genom sitt arbete tekniken och kulturen för att denna skall stödja, inte hindra, fortlevnad på jorden. Hon skapar rum och platser med kulturell och symbolisk mening genom samspel med naturen. För att kunna agera i enlighet med detta krävs en förståelse för människan och hennes system likaväl som för biologin. Därför har vi i vårt arbete sökt brett, och inte begränsat vårt sökande på annat sätt än med frågan: Vad har det här med saken att göra? Kärnan i arbetet har dock varit affärsplanering, och det som skulle kunna kallas slutsatsen, eller startlinjen, är den affärsplan för småhus vi utvecklat tillsammans med Frans Magnusson och Jonas Löfqvist. Denna tog oss till regionalfinal i affärsplanetävlingen Venture Cup. Under vägen har delar av arbetet publicerats i tidningen Arkitekten, vilket lett till att kollegor spontant söker upp oss med frågor kring ekologi och byggande. På det lär vi oss lika mycket som de, eftersom varje fråga ger en ny vinkel. Vi märker att branschen vaknat, att allt fler ser hållbarhet som en ödesfråga, men vi märker också att många känner precis samma handfallenhet inför det som vi gjorde. Under sommarmånaderna kommer vi därför att publicera ytterligare utsnitt av vår process i Arkitekten, med förhoppningen att på detta sätt bidra till en vitaliserande debatt. Vi vill tacka alla dem som bidragit till detta arbete, intervjupersoner, diskussionspartners, lärare och forskare på Chalmers. Men mest vill vi tacka kvinnorna i våra liv som trots att de tyckt sig se tecken på begynnande psykos tålmodigt låtit oss älta Pigouskatter, nanomaterial och cncteknik vid frukostbordet. / Anders & Anders 5

6 Bakgrund Ekosystem i kris Människan lever allt längre och har det allt bättre ställt. Men jordens ekosystem, själva förutsättningen för vår existens, mår allt sämre. Hade människan varit separerad från naturen eller om jorden var oändligt stor hade detta inte varit ett problem. Varför ska vi då försaka något för att generationer i framtiden skall kunna leva? För det första tror vi inte att vi behöver försaka speciellt mycket, det handlar mer om att göra det vi gör lite smartare. Vad gäller framtida generationer är det en etisk och logisk diskussion men den tar vi inte här. Begreppet hållbar utveckling myntades av Bruntlandkommissionen och går i korthet ut på att uppfylla mänskliga behov utan att äventyra framtida generationers förmåga att göra detsamma 1. Begreppet är politiskt och används på skilda sätt av olika politiska intressen men vi har valt att använda det ändå. Vi måste forma ett samhälle där allt går jämt upp i slutkalkylen, där det inte släpps ut mer än vad som kan återbindas och vi inte gör av med än vad vi har. Den utveckling som krävs handlar om att bygga 1 United Nations Report of the World Commission on Environment and Development. system som är del i ett kretslopp. I stället för att skapa mer måste vi skapa bättre. Vårt förhållningssätt till begreppen civilisation och natur måste ändras om livet på jorden skall vara drägligt för våra barn. Vi måste skapa en civilisation som inte tar slut, ett no end game som Arkitekten William Mcdonough uttrycker det. 2 Arkitekternas utmaning Byggbranschen som helhet påverkar samhället enormt. En attitydförändring här skulle därför kunna få en enorm effekt. Den arkitektroll vi anar i Sverige, där vi på konsultbasis kommer in sent i projekten, gör det svårt att vara del i denna förändring. Alternativet tycks vara att som arkitekt jobba på beställarsidan; i kommuner, på boverket eller politiskt för att därigenom påverka branschen. Kan vi istället finna ett annat eller effektivare sätt att verka? En position där vi själva skapar och driver projekten och på så sätt redan från början kan definiera målen och även följa upp deras 2 William Mcdonough, feedburner.com/tedtalks_video, 20 maj 2007 realisering: en roll som developer 3 där vi på marknadsmässiga grunder verkar för ett hållbart samhälle. Kanske finns det luckor i systemet vi kan utnyttja för att uppnå det vi strävar efter. Genom att analysera vad som verkar med och mot vår vision kanske vi kan navigera oss fram till andra definitioner av hur samhället kan byggas och detta utan revolutioner eller politik som väcker motlobbyister och slås ner, ett tyst övertagande i hållbarhetens tecken 4. Syfte Vårt arbete syftar till att utreda de samband vi anar mellan ekologi, arkitektur och entreprenörskap. Vi har försökt hitta parametrar och samband dem emellan som påverkar dessa möjligheter. Kan dessa skärningspunkter utnyttjas för att verka för hållbarhet lokalt och globalt? 3 Den som i egen regi förädlar fastigheter och därigenom ökar deras värde. 4 Uttryck lånat av Noreena Hertz, the Silent takeover : Global Capitalism and the death of democracy, London : Heinemann,

7 Material och metod Först ska vi här redogöra för hur vi faktiskt gått till väga och sedan följer en bredare metoddiskussion. Litteratur Vi har läst mycket och i vitt skilda ämnen. En detaljerad lista över litteratur, intervjuer och andra källor finns i slutet av arbetet. Urvalet av källor har skett genom aktiv sökning kring men också till stor del genom att följa upp stickspår vi fann när vi läste. Intervjuer I litteratur och under samtal fann vi personer vi tyckte hade intressanta resonemang och vi sökte upp dessa för att tala mer ingående om våra frågor. Mer om intervjuerna under källor i slutet. Intervjuerna kretsade löst kring våra tankegångar och hade få fördefinierade frågor. Vår intervjuteknik var bristfällig men vi lät oss samtidigt ledas in i helt andra resonemang än de vi tänkt tala om. På så vis fann vi andra svar än vad vi hade tänkt oss och ofta förtroliga samtal. Samtalen med parter kring processen i Stadsskogen i Alingsås hade sin upprinnelse i att vi önskade förankra vårt arbete i ett verkligt fall. Partnerskapet i sig var intressant för arbetet men framförallt gav det en möjlighet att tala med företrädare för vitt skilda delar av byggbranschen och de kommunala instanser som är viktiga för den. Som i studiet av litteratur lät vi dem vi talade med rekommendera andra personer de trodde var intressanta för vårt arbete. Kurser och seminarier Under arbetets gång har vi deltagit i ett antal kurser vi upplevde som relevanta. Främst av dessa var VentureCup affärsplanering för tillväxtföretag. Kursen gav ovärderlig insikt i hur man startar och driver företag i allmänhet och ligger till stor del till grund för kapitel tre. AK har även gått en kurs till ByggaBoutbildare. AL har gått en kurs i Geografiska verktyg (GIS) i syfte att ta del av de metoder som har relevans för informationshantering. Cirkla ut och återattackera Efter ett tag började referenserna återkoppla till tidigare resonemang och på så sätt började vi urskilja ett antal noder i informationsmassan. Till synes oändliga mindmaps och högar av post it-lappar flyttades fram och åter; vi indexerade och attackerade klustren av ledord på nytt. I efterhand känns det som att de eviga stickspåren tenderade att leda till att resonemang sjönk undan snarare än utreddes helt. Samtidigt tror vi oss på detta sätt kunnat hålla kvar de stora perspektiven. Vi försökte dokumentera denna process löpande med memos för att fånga upp idéer under arbetets gång. Våra intryck och tankar fick på detta sätt lika stor vikt som andra källor. Med tiden blev vi bättre på detta men större delen av arbetet är mycket subjektivt. Ändlösa mindmaps 7

8 Metoddiskussion Vi sökte en metod men fann att vi från utbildningen saknade verktygen att förhålla oss vetenskapligt till de samband mellan ekonomi, politik och hållbarhet vi anade. Istället kastade vi oss handlöst ut i den idiotiskt stora informationsmängden. Vi var ute efter att finna de viktiga frågorna snarare än att lösa problem. Varje stickspår följdes rastlöst upp, något som tillslut ledde till världen var full av väderkvarnar. Istället för att fråga sig om arbetet är vetenskapligt kan man fråga sig om vetenskapen i sin nuvarande form är önskvärd. Vi får ofta en känsla av att själva anledningen till miljö och resursproblemen är just den cartesianska världsbilden där allt, likt en klocka, hänger ihop mekaniskt. Samband som, om studerade tillräckligt noga, är förutsägbara eller till och med linjära. Vetenskapen och dess metoder i sig måste kanske dissikeras för att vi ska förstå sambanden vi tycker oss se. Många av tankarna kring paradigm som kommer att avhandlas här är omstridda. Men det behöver inte innebära att de är falska eller sämre, de strider bara mot etablerad världsbild Vi inser att vi är ute på djupt vatten och hoppas på diskussion. Ickelinjär vetenskaplig utveckling Positivismen statuerar att den enda verkliga kunskapen är vetenskaplig kunskap, sådan kunskap kan bara komma från bekräftelse av teorier med hjälp av strikta metoder. 5 Vidare betraktar positivismen vetenskaplig utveckling som en kumulativ tillväxt där man undan för undan gör sig av med vanföreställningar. 6 Detta synsätt är idag starkt ifrågasatt inom vetenskapsteorin. 7 Vetenskaplighet leder inte till implicit till rätt svar. Den aristoteliska fysiken var till exempel inte ovetenskaplig utan kom till andra slutsatser på grund av en annan natursyn och andra normer. Synen på naturen kullkastas dock emellanåt av vetenskapliga revolutioner. Det råder stor enighet om att dessa revolutioner snarare baseras på nya ramverk och idéer än bättre faktaunderlag och metoder. 8 Linjär vetenskaplig utveckling blir i skenet av detta ett omöjligt synsätt maj Visst låter det lite som ekonomisk tillväxtpolitik och teknologisk optimism: problem orsakade av teknologi skall lösas med ny teknologi 7 Samhällsvetenskapernas förutsättningar, N.Gilje, H. Grimen, sidan Ibid, sidan 106 8

9 Paradigm Ett paradigm är ett allmän erkänt vetenskapligt resultat som under en tid ger en grupp forskare klart definierade problem och legitima problemlösningar. 9 Paradigm är förebilder, de reglerar hur man ska undersöka problem och är en karta för den unga forskaren att följa. Tillsammans löser forskarna olika delar av ett pussel som tillsammans bildar en större bild av ämnet. Väl inne i paradigmet behövs ingen filosofi eller ifrågasättande eftersom allt definieras av paradigmet. I stället för pussel kan man jämföra det med schack. Forskaren betänker bara vilka drag som skall göras utifrån förutsättningarna, accepterar man inte schackparadigmet är det meningslöst. En forskare som inte anammar ett paradigm förkastar hela vetenskapen. Vi lär oss att se och förstå världen genom rådande ramverk och det är svårt att bryta sig ur det när det väl etablerat vår världsbild. 9 Ibid, sidan 107 Paradigmskiften Forskare som klarar att skapa nya paradigm är nästan alltid unga eller nya inför ämnet de förändrar. 10 Var jorden platt när människor trodde den var det? Här kommer det vetenskapliga tänkandet in och sätter upp regler för hur man genererar kunskap och vad som är vetenskapligt. Fiffigt eller hur? Men vad händer om man anser att vetenskapen i sig är en konstruktion, ett trossystem likt religion? Feyerabend argumenterar att vad som är fakta är beroende av teorin. Dels påverkas allt vi upplever av naturen hos våra sinnen, en perceptiv vridning av vår verklighet; teorin producerar sina egna data. 11 Många av den moderna naturvetenskapens teorier fick empiriskt stöd långt efter att de framlagts. 12 Vetenskapliga framsteg grundar sig inte sällan i kreativitet baserad på en till en början vag känsla. Dessutom kan man inte anta att det som är rådande uppfattning är 10 Ibid, sidan Paul Feyerabend, mot Metodtvånget: utkast till en anarkistisk vetenskapsteori, översättning av Thomas Brante och Cecilia Hansson, Lund : Arkiv, Ett exempel är Einsteins relativitetsteori. sant; är jorden platt om det är konsensus? Det finns alltså en slags kulturella reklamkampanjer som ofta omärkligt ändrar vår uppfattning av världen. Borde vi inlemma även vetenskapen bland de filter; politik, ekonomi, biologi, psykologi, mfl. vi försöker operationalisera till verktyg för att förverkliga våra projekt? Ska vi se vetenskapen, eller i alla fall positivismen, som ett hinder och en möjlighet som vi helt enkelt måste ta ställning till och hantera? Vi ansåg att det var svårt att anamma en metod och följa den eftersom det innebär att vi måste acceptera dess grundstenar vilket gör att undersökningen redan från början är vinklad. Även om de positivistiska gränserna mellan vetenskap och metafysik suddats ut allt mer var det svårt att hitta en metodmässig ingång till vårt arbete. Ämnet kanske helt enkelt ska tillåtas vara ett hav av anomalier 13 för att vi inte skall slänga ut babyn med badvattnet? 13 Imre Lakatos talar om att varje forskningsprogram (ungefär det Thomas Kuhn kallar paradigm) måste hantera en mängd motsägelser, ett hav av anomalier, för att överleva. 9

10 10 I skenet av detta kanske vår bristfälliga metodutbildning kan ses som en fördel. Givetvis lever vi med paradigm upp över öronen men utbildningen på Chalmers Arkitektur har i alla fall inte inlemmat oss i ett naturvetenskapligt paradigm vilket kanske är bra för denna undersökning. Dock kämpar vi febrilt för att inte hamna i de konstnärliga paradigm som arkitekter i Sverige tycks leva med. Arkitekternas tradition är vårt stigma men kanske också vår möjlighet till frihet. Kunskap innebär att man vet att världen är på ett visst sätt medan vi sökte en bred kontaktyta mellan världen och våra aningar om hur den fungerar. Vi kapitulerade därför inför vår subjektivitet och kastade oss ut i praktiken för att lära oss och förstå snarare än att bevisa något. Just på grund av vårt irrande finns det en fara att vi själva konstruerat de skärningspunkter och noder vi tror oss funnit under arbetet, vill man se väderkvarnar så gör man det. Därför uppstår frågan om huruvida någon annan kan dra nytta av arbetet. På det har vi två svar: ja och det skiter vi i. Välkommen till vår resa.

11 Resultat Affärsplan En aktiv strävan att finna nya förhållningssätt till rollen som arkitekt ledde så småningom fram till affärsplanen Youbi House. Den försöker till stor del hantera uppkomna frågeställningar, den är vårt resultat, vårt projekt. Affärsplanen bearbetar våra frågor på ett praktiskt plan, vi söker kombinera ekologi, arkitektroll och entreprenörskap på affärsvärldens villkor. Under vägen fann vi även andra viktiga byggstenar för vår framtida verksamhet som genererats av eller konkretiserats i arbetet med Youbi. Förståelse/insikter Det är svårt att såhär nära inpå redogöra för våra insikter, om det någonsin alls är möjligt. Vi har utvecklat ett förhållningssätt till hur vi kan driva hållbarhetsfrågor men även hur vi kan dra företagsekonomisk nytta av arbetet. Våra kunskaper och åsikter har nyanserats och nya frågor har uppstått. Kanske är det just reflekterandet kring de frågor som uppkommit som varit det främsta utfallet av arbetet. Frågor som vi kommer fortsätta att reflektera över i vårt framtida yrkesliv. Frågor och hypoteser som skär genom informationsmängden och blottlägger skikt längre in. Vi har märkt att det som är svårt att skriva ut explicit ofta bubblar upp i diskussioner. Vår förmåga att hitta avgörande punkter i resonemang kring företagande och ekologi är intuitiv men aktivt verksam i vår syn på världen. Naturligtvis försvårar vårt eget deltagande och den utveckling vi gått igenom analysen av vad vi egentligen gjort och uppnått. 11

12 Översikt Vi har avhandlat ett enormt ämne och texterna är hårt komprimerade men emellanåt samtidigt svävande. Man kan läsa den på lite olika sätt och vi ska här försöka introducera hur det kan gå till och vad texterna handlar om. Textmassan kan läsas löpande men är indelad i fyra kapitel och en avslutande diskussion om arbetet som helhet. De tre första kapitlen inleds av en övergripande diskussion som tar sin ansats i resonemang om vårt samhälle för att sedan dyka ner i resonerande närmare knutet till affärsplanering och ekologi. Samarbete för ekologi Kapitlet tar sin ansats i evolutionsbiologin och tankar kring altruismens fördelar. Det hållbara är per definition långsiktigt men det verkar svårt att sälja långsiktiga lösningar. Samarbete kanske kan verka för en annan syn på detta. Olika former av partnerskap exemplifieras och diskuteras. Efter dessa följer tre delar som kan läsas separat; partnerskapet i Stadsskogen, krav och kriterier för ekologi och ekonomi samt intervjuer. Artiklarna handlar förutom om partnerskap även om politikens och det allmännas roll i vårt arbete. Att sälja på hållbarhet Det som är bäst vinner inte alltid i längden. Det finns många faktorer som styr vilka produkter som blir framgångsrika på marknaden. Det finns olika strategier för hur man förhåller sig till marknaden, konkurrenter och kunder. Resonemang från psykologisk forskning kring hur vi väljer eller inte väljer ekologiska produkter leder fram till hur vi kan marknadsföra till exempel energisnåla byggnader. Efter detta avhandlas säljprocessen och hur man undersöker marknaden för att finna sina strategier. 12

13 Ekologi på ekonomins villkor Denna del närmar sig de mer handfasta strategierna kring företagande, utveckling och kapital. Först en inledande utläggning om informationshantering och utvecklingsarbete. Vi bearbetar sedan några av de problem kring informationsasymmetri mellan olika parter men föreslår även ett nytt sätt att se på utveckling i och av företag i stort. För att driva utveckling krävs pengar men hur får man in pengar och vad innebär det för företaget. De flesta former av externt kapital innebär att man förlorar en del av kontrollen över företaget. Det finns ingen enhetlig lösning på detta. Istället resonerar vi kring olika former av finansiering, när de kommer i fråga och vad de har för och nackdelar. Affärsplan Youbi Affärsplanen är en något reviderad version av den vi lämnade in i VentureCup. I den försöker vi hantera många av de problem vi diskuterat i tidigare texter på marknadens (och tävlingens) villkor. Affärsidén kretsar kring ett nytt sätt att hantera information i byggprocessen, kommunikation med kunden samt ett försök att etablera en eftermarknad i småhusbranschen. Slutdiskussion Vi utgår här ifrån VentureCup juryns kritik på Youbi affärsplan. Sedan försöker vi se om affärsplanen stärkt eller försvagat våra hypoteser. Slutord Referenser, inspiration och utvik 13

14 Inledning Ekologi vs. Ekonomi Det verkar så självklart: ekonomi och ekologi går hand i hand. Båda handlar om att med lite resurser skapa stor nytta, att så idag för att skörda imorgon. Hur kan det då komma sig att det så ofta uppstår konflikt? Modellen för marknadsekonomin är torghandeln, där rykten sprider sig fort och kunder såväl som handlare kan överblicka utbudets pris och kvalitet. Ett dåligt beteende straffar sig omedelbart, nischer fylls snabbt och nyheter sprider sig av sig själva. Man vet vad som säljs, vem som tillverkat det, hur det luktar vid skinngarverierna, hur väl bonden sköter sina djur. Marknaden är transparent. Så fungerar torget, men så fungerar inte dagens kapitalism. En fundamental princip i vårt ekonomiska system är att få någon annan att betala för de kostnader man orsakar. 1 Man vältrar över kostnader för miljöförstöring, produktionsbortfall i biologiska system, social utslagning, ohälsa etcetera på någon annan, för det finns inget övergripande system för att värdera och återföra kostnaderna till källan. En stor del av marknadsekonomins misslyckande som 1 Immanuel Wallerstein, Världssystemanalysen, s. 71 fördelare av välstånd och resurshushållande system kommer av detta eftersom systemet bygger på principen om tillgång och efterfrågan. Efterfrågan på exempelvis olja skulle sjunka till en rännil om den tvingades att bära sina kostnader. Kunderna får alltså felaktig information om den vara de köper, eftersom de verkliga kostnaderna inte syns där de orsakas. Fossila drivmedel tjänar bra som exempel. Försurningen dessa orsakar ger produktionsportfall i miljardklassen för skogsbruket varje år vilket betalas av skogsägarna, de människor som insjuknar eller dör i Sverige varje år på grund av sotpartiklar och marknära ozon innebär en kostnad på 2,7 miljarder för sjukvården 2 etc. Bensinen ser alltså ut att vara betydligt billigare än den är eftersom merparten av kostnaderna inte betalas vid köp utan via skattsedeln, av framtida generationer och av de areella näringarna. 3 Kunden ges alltså inte möjlighet att göra ett rationellt val. Aristoteles skilde på vad han kallade oikonomi och kremastik i försörjningssystemet. Oikonomin stod för hushållande med resurser och inkluderar 2 Vägverkets samhällsekonomiska kalkylmodell 1997 s. 137 ff 3 jmfr Paul Hawken The Ecology of Commerce s. 95 ff samhällets/jordens kostnader och erkänner en naturlig gräns för utnyttjandet. Dess princip är att öka tillgångarnas värde för hushållets samtliga medlemmar på lång sikt. Kremastik däremot tar bara hänsyn till köpares och säljares kostnader och har ingen egentlig gräns. Det är den gren av ekonomin som handlar om manipulering av tillgångar för att kortsiktigt öka ägarens monetära styrka. Dagens globala ekonomi är i grunden krematisk. Ränta och ränta på ränta ger ett inneboende behov av tillväxt som ger att stora delar av kostnaderna för tillväxten förskjuts till andra delar av samhället, biosfären eller till och med framåt i tiden. Lösningen är tillsynes enkel; baka in de egentliga kostnaderna i priset så löser marknaden resten genom att konkurrera ut varor som är dyra för jorden. Man kan likna det vid att vända på ekvationen och se jordens biologiska produktion som budget, råvaror som uttag och återvinning som vinst. Det finns en mängd teoretiska modeller för internalisering av kostnader, och det finns sjösatta system som försöker hantera delar av problematiken. 4 Grön skatteväxling och handeln med utsläppsrätter är exempel, om än grova och ofärdiga, på sådana försök. 4 Paul Hawken, The Ecology of Commerce sid

15 Det säger sig självt att få bolag vill minska sin konkurrenskraft genom att internalisera på egen hand, även om det faktiskt förekommer sådana försök. 5 Det ankommer därför på de politiska institutionerna att genomföra förändringen. Detta måste ske på ett sådant sätt att reglerna gäller lika för alla på respektive marknad för att undvika snedvriden konkurrens. För att så skall ske krävs en opinion som åtminstone inte motsätter sig förändringen, utan ser och förstår varför vissa smärtsamma beslut måste tas. Politiken är alltså beroende av moralen, den tysta kraft som talar om vad man får och inte får göra, men också av en högljudd etisk diskussion. Genom att föra denna diskussion och utveckla denna moral ger vi politikerna mandat att genomföra en kursändring. Det är inte som konsumenter vi har den största chansen att avskaffa rovdrift på människor och natur, utan som medborgare och politiska subjekt. Men medan etiken är den teoretiska diskussionen om rätt och fel är moral handling och därav med nödvändighet pragmatisk till sin natur, och ett beteende blir därför inte moraliskt förkastligt förrän man ser ett acceptabelt alternativ. 6 Det ger 5 Till exempel: Bodyshop, 3M, Folksam, DHL 6 M. Gustafsson, A. Biel, T. Gärling, Optimism and Overharvesting in Resource Dilemmas, att en miljö-etisk propaganda bara kan nå praktiskt genomslag inom de områden där det redan finns hållbara och lönsamma alternativ. Exemplets makt är således stort och vi tror att ett genomfört och utvärderat grönt projekt är den mest effektiva opinionsbildningen. Genom att tjäna pengar på hållbarhet får man efterföljare och man visar vad som är möjligt. Passivhusen är ett aktuellt exempel. Det är inte en slump att nya och radikalt tuffare energiregler genomdrivs året efter att passivhusen får ett ordentligt genomslag. Arkitektur kan alltså vara ett sätt att agera politiskt och förse myndigheterna med argument för regeländringar. Entreprenörskap som drivkraft för hållbarhet Begreppet entreprenörskap kan sägas ha uppfunnits av ekonomen Schumpeter. Likt de växter som snabbt koloniserar outnyttjade områden efter till exempel en skogsbrand finner entreprenören nischer att slå sig in på. Entreprenörskap är att skapa värde där inget fanns. Genom att sammanföra befintliga strukturer på nya sätt eller att nyttja nya tekniker exploateras nya områden. Efter hand koloniseras nya marker och mognar till ett rikt och moget självuppehållande system. Inom biologin kallas denna Göteborg Psychilogical Reports, 1997, 27, No 10 process ekologisk succession. Vad vi måste genomgå är en ekonomisk succession 7 och nå fram till en ekonomi där det inte handlar om konkurrens om resurserna utan om effektivt gemensamt utnyttjande. 8 Schumpeter myntade även uttrycket skapande förstörelse vilket uttrycker att om något nytt kommer till måste något gammalt ge vika. Det är en organisk tanke, som i motsats till mycket av den ekonomiska teorin erkänner det faktum att ständig tillväxt i ett slutet system är omöjlig. Entreprenörskap i en bärkraftig ekonomi handlar om att genom intressegemenskap och ökat kunskapsinnehåll förädla utan att förbruka, och på så sätt ersätta nässlorna med ormbunkar och träd med djupa rötter. Det här arbetet är vårt sökande efter en position från vilken vi kan driva hållbarhetsfrågor i byggandet och vårt antagande är att vi som entreprenörer har stor chans att göra detta. Ett företag baseras på ett erbjudande som på något sätt löser ett problem - faktiskt eller skapat, medvetet eller omedvetet - för kunden. Så om det finns miljöproblem borde det finnas utrymme för företag som tjänar pengar på att lösa dessa. 7 jmfr Paul Hawkwen, The Ecology of Commerce s.69 8 jmfr Paul Hawken, The Ecology of Commerce sid 69 15

16 16

17 Samarbete för ekologi Det är svårt att ta betalt för långsiktig kvalitet eller låga driftskostnader. En extra investering måste generera en ökning i priset man kan ta ut och det anses allmänt att den måste betala sig inom sex till åtta år för att vara ekonomiskt försvarbar. 1 Vinsterna av låga driftskostnader, kvalitet och användbarhet över tid uppstår hos kunden, medan kostnaderna och makten att säkerställa dessa egenskaper uppstår hos producenten. Detta kan ses som en motsättning men det ligger i producentens intresse att ha nöjda kunder även på lång sikt. En god kommunikation eller samarbete mellan parterna borde därför vara båda till gagn. Kanske kan resonemanget utökas till hela byggbranschen och samhället som helhet? Vi ska i detta kapitel diskutera samarbetets möjligheter för att verka för ekologi och hållbar utveckling. 1 Föreläsning Sven-Gunnar Johansson, Seminariet Energieffektivt byggande, Chalmers Tekniska Högskola Jan

18 Fångarnas dilemma Det är match på Ullevi och du har fått en ganska bra plats. Visst, ibland skyms synfältet av någon annan i publiken, men det funkar. Så ställer sig personen framför dig upp och du måste resa dig för att se varpå du skymmer nästa man. Tillslut står hela stadion upp, men ser ungefär lika mycket som förut. Alla förlorar. Begreppet survival of the fittest används ofta som ett slags bevis för att alla tjänar på att vara egoistiska. I själva verket talade begreppets upphovsman Charles Darwin om det naturliga urvalet i en specifik ekologisk nisch, och de egenskaper som premieras här kan lika gärna vara samarbetsförmåga som aggressivitet. 2 Evolutionsbiologin har nyligen till och med visat att det man kallar reciprok (ömsesidig) altruism är nedärvd bland många arter. 3 Apor visade sig försaka egen föda till förmån för andra apor i buren bredvid på ett sätt som forskarna inte kunde förklara med annat än att beteendet att se även till andra individers intresse är nedärvt. Annan forskning gör gällande att den smärta vi känner när vi blir övergivna är en överlevnadsmekanism eftersom människan ensam hade betydligt sämre odds 2 jmfr Hawken, Ecology of commerce sid KVA, Populärvetenskaplig Information, Crafoordpriset 2007 till Robert L Trivers. att överleva på den forntida savannen än i grupp. 4 Fångarnas dilemma är en modell för att förstå gruppsykologin i resurshantering. Principen är att en grupp människor får en gemensam virtuell resurs att förvalta. Varje individ skördar sedan av resursen efter eget gottfinnande. Undersökningen går ut på att finna vilka faktorer som avgör huruvida individerna kommer att lyckas hushålla och få ut maximal kollektiv skörd eller överexploatera resursen. Förenklat går det ut på att två parter spelar ge och ta om någon slags belöning; säger båda ta förlorar de, säger båda ge vinner de en mindre summa medan om de säger olika får den som säger ta något mer. De två faktorer som verkar avgörande för hur utfallet blir är social osäkerhet och ovisshet om resursens storlek. Är gruppen otydlig och har dåliga kommunikationsmöjligheter föder det osäkerhet om hur de andra spelarna kommer att agera vilket ger överexploatering och sämre gemensamt resultat. Är man osäker på resursens storlek leder det till att deltagarna överskattar resurserna. 5 Människor väljer 4 GP, 20 maj M. Gustafsson, A. Biel, T. Gärling, Optimism and Overharvesting in Resource Dilemmas, Göteborg Psychological Reports, 1997, 27, No 10 vid osäkerhet gärna det alternativ de föredrar snarare än det som verkar mest troligt. Om de parter som skall dela en resurs vet om dess storlek är det ett starkt incitament för en jämn fördelning. Är storleken på resursen väldigt osäker kan information om hur andra parter bedömer dess storlek leda till att kraven sänks. Det skall dock tilläggas att om någon vill maximera sitt uttag för egen vinning så kan denna information användas för att i stället maximera sin del av kakan. I matematiken sorteras detta under spelteori, vilken starkt har influerat modern ekonomisk teori, och kontentan är att varje part inte bara måste se till sin egen utan även till gruppens bästa för att vinna i längden. Översatt till byggbranschen kanske detta ge perspektiv på totalentreprenad, partnering och kanske på hur en gemensam vision och öppna böcker kan påverka resultatet. Ekologi och energieffektivitet kräver kontroll och kvalitet, vilket i sin tur kräver engagemang och lagarbete. 18

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT GÅ!

EXPEDITION FRAMÅT GÅ! EXPEDITION FRAMÅT Hej företagare! Vi har ett tillväxtprogram för just er. Programmet heter Expedition Framåt. Ja, vi vet att tillväxt kan kännas som ett ganska uttjatat ord. (En sökning på Google ger 9

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se Konflikthantering Johan Ydrén www.hanterakonflikter.se En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas, och upplever sina

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Kan hållbar kapitalism lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Världsekonomin är i kris och kortsiktigt kvartalstänkande förvärrar många av dagens miljöproblem.

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Olika sätt att lösa ekvationer

Olika sätt att lösa ekvationer Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Olika sätt att lösa ekvationer Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Att lösa ekvationer är en central del av algebran, det

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1 Vetenskapsteori Page 1 Om hypoteser 11 April 2016 14:38 Återvänder till Karl Popper och vad som är en bra studie. En bra studie drivs av ett bra antagande som kan motbevisas. Har detta med oss att göra?

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande.

Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande. Filosofi 16.3.2011 Fråga 1. Definiera instrumentellt värde och egenvärde och ge exempel. Egenvärde är eftersträvansvärd för sin egen skull och är ett mål i sig självt. Instrumentellt värde innebär att

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig.

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig. Omställning av samhället, men blir det uthålligt? Vad är uthållighet och vad krävs för att förverkliga den? av Staffan Delin Omställningen av samhället verkar, av den aktuella debatten att döma, ha som

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap?

VD Barometern Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? 2015 VD Barometern 2015 - Har vi råd med kortsiktigt ledarskap? Resultatet av VD Barometern påminner i vissa delar om förra årets. Tidsbrist är fortfarande ett problem, hållbarheten kommer lågt ner på

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram 1. Mentorskap vad och varför? I den grekiska mytologin berättas att Odysseus, strax innan han lämnade ön Ithaka, anförtrodde sin son Telmachos uppfostran

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Entreprenörskap modell Bergvreten

Entreprenörskap modell Bergvreten Entreprenörskap modell Bergvreten Det här är ett exempel på hur man kan arbeta med entreprenöriellt lärande inom ramen för so ämnet. Eleverna ska komma fram till en affärsidé och förverkliga den så långt

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Gemensam idé Idéns kvalitet Värden vi levererar Generella effekter

Gemensam idé Idéns kvalitet Värden vi levererar Generella effekter Gemensam idé Lärande organisationer utvecklas ur en medveten och gemensamt accepterad organisations- och verksamhetsidé. Genom idén finner vi de gemensamt nödvändiga motiven för det kontinuerliga lärandet.

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

PRESENTATIONSSTÖD. Ledarnas syn på lön

PRESENTATIONSSTÖD. Ledarnas syn på lön PRESENTATIONSSTÖD Ledarnas syn på lön Målet är utveckling för individ och verksamhet Ledarnas syn på lön utgår från individens och verksamhetens behov. När behoven samspelar skapas utveckling och nya möjligheter.

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar.

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar. Manuskript Internetdagarna 2006 Stefan Görling 1. Introbild Forskare KTH. Forskar kring innovation & entreprenörsskap. I samband med att jag studerade omoraliska entreprenörer på nätet, som tjänade pengar

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING Alla kontakter bidrar till nya affärer Genom ett förändrat tankesätt kring försäljning, och genom att värdera sina kontakter som potentiella kunder över en längre tidshorisont,

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

ClueE: De boendes perspektiv

ClueE: De boendes perspektiv Hushåll ClueE: De boendes perspektiv Marie Thynell, Docent Freds och utvecklingsforskning, Globala studier, GU Hushåll Boendes förbrukning och inställning till hushållsel Individuell mätning av varmvatten

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Strategiskt ledande är bra ledande

Strategiskt ledande är bra ledande Strategiskt ledande är bra ledande Ledarskap kan förstås på många olika sätt. Ett sätt att se på det är att uppfatta ledarskapet som ledarens förmåga att styra den energi som finns i organisationen så

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Etik i samhälle, företagande och ledarskap

Etik i samhälle, företagande och ledarskap Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap UPPFINNARKOLLEGIET Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap Förord Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Tanka Tankar Ett inspirationsbrev

Tanka Tankar Ett inspirationsbrev Tanka Tankar Ett inspirationsbrev november 2009 Att leta möjligheter är som att plocka svamp, man missar många om man bara närmar sig från ett håll Tanka Tankar är ett inspirationsbrev där vi på TrainingLab

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer