Arkitekten som grön entreprenör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arkitekten som grön entreprenör"

Transkript

1 Arkitekten som grön entreprenör the Architect as a Green Entrepreneur Examensarbete vid Chalmers Arkitektur Anders Kyrkander & Anders Linde Handledare : Björn Malbert Examinator : Anders Hagson

2 Innehåll förord material och metod resultat Samarbete för ekologi bakgrund, syfte metoddiskussion översikt inledning fångarnas dilemma intervju med Ing.Marie Odegren partnerskap med kund, livscykelanalys Stadsskogen partnerskap mellan kommun och exploatörer partnerskap mellan marknadens aktörer krav och kriterier för ekonomi och kvalitet Grön marknadspåverkan politikens styrmedel marknad spelplan och spelregler Att sälja på hållbarhet intervju med Hans Eek psykologiska faktorer styr konsumentens val marknadsundersökning säljprocess information och intuition Ekologi på ekonomins spelplan utveckling, inveckling eller bara förändring

3 makten och pengarna i företaget finansiering att sälja ut sin kontroll? Affärsplan Youbi utvik källor innehållsförteckning affärsplan Slutdiskussion

4 4

5 Förord Detta arbete började i frustration. Frustration över en obegriplig global orättvisa, över ett samhälle som inte verkar förstå de enklaste orsakssamband, över fega och visionslösa arkitekter som skyller sin egen slätstrukenhet på maktförhållanden i branschen. Vår egen impotens inför problemen fick oss att gnissla tänder. Inte så att vi slog huvet i väggen eller så att det var uppförsbacke, det var som att slåss i vatten. I mörker. Med bakbundna händer. Vi fick inget motstånd någonstans, hittade inte ens motståndaren. Vi kände att vi måste hitta ett verktyg för att göra något åt problemen. Vi ville undersöka om vi kan föra samman ekologi, arkitektur och entreprenörskap. Det ledde till att vi i fyran lämnade hållbarhetskursens huvudfåra och började försöka förstå mekanismerna kring hur projekt realiseras. Vi studerade ämnet förutsättningslöst, började i detaljer och cirklade utåt för att förstå sammanhanget, när vi så fått en överblick och detaljerna försvunnit dök vi in från en ny vinkel, cirklade uppåt och dök igen. Så har vi fortsatt i examensarbetet. Arbetet har utförts hypotesgenererande och associativt. Vi har läst litteratur inom ekonomi, filosofi, religion, psykologi, sociologi, ekologi, stadsbyggnad, byggnadskonstruktion och politik. Vi har diskuterat med politiker, arkitekter, fysiker, självhushållare, kapitalister, ingenjörer, administratörer, psykologer, revolutionärer, ekonomer och biologer. Men mest har vi diskuterat med varandra och försökt sortera våra idéer och tankar. Det har lett till en stor mängd utvikningar där vi testat olika infallsvinklar och idéer. De har varit viktiga för att driva resonemang till sin spets och konkretisera tankar. Men även för att känna tillfredställelsen att producera faktiska resultat bland alla texter. Utvikningarna redovisas kortfattat efter avsnittet om källor. Arkitekten som grön entreprenör utvecklar genom sitt arbete tekniken och kulturen för att denna skall stödja, inte hindra, fortlevnad på jorden. Hon skapar rum och platser med kulturell och symbolisk mening genom samspel med naturen. För att kunna agera i enlighet med detta krävs en förståelse för människan och hennes system likaväl som för biologin. Därför har vi i vårt arbete sökt brett, och inte begränsat vårt sökande på annat sätt än med frågan: Vad har det här med saken att göra? Kärnan i arbetet har dock varit affärsplanering, och det som skulle kunna kallas slutsatsen, eller startlinjen, är den affärsplan för småhus vi utvecklat tillsammans med Frans Magnusson och Jonas Löfqvist. Denna tog oss till regionalfinal i affärsplanetävlingen Venture Cup. Under vägen har delar av arbetet publicerats i tidningen Arkitekten, vilket lett till att kollegor spontant söker upp oss med frågor kring ekologi och byggande. På det lär vi oss lika mycket som de, eftersom varje fråga ger en ny vinkel. Vi märker att branschen vaknat, att allt fler ser hållbarhet som en ödesfråga, men vi märker också att många känner precis samma handfallenhet inför det som vi gjorde. Under sommarmånaderna kommer vi därför att publicera ytterligare utsnitt av vår process i Arkitekten, med förhoppningen att på detta sätt bidra till en vitaliserande debatt. Vi vill tacka alla dem som bidragit till detta arbete, intervjupersoner, diskussionspartners, lärare och forskare på Chalmers. Men mest vill vi tacka kvinnorna i våra liv som trots att de tyckt sig se tecken på begynnande psykos tålmodigt låtit oss älta Pigouskatter, nanomaterial och cncteknik vid frukostbordet. / Anders & Anders 5

6 Bakgrund Ekosystem i kris Människan lever allt längre och har det allt bättre ställt. Men jordens ekosystem, själva förutsättningen för vår existens, mår allt sämre. Hade människan varit separerad från naturen eller om jorden var oändligt stor hade detta inte varit ett problem. Varför ska vi då försaka något för att generationer i framtiden skall kunna leva? För det första tror vi inte att vi behöver försaka speciellt mycket, det handlar mer om att göra det vi gör lite smartare. Vad gäller framtida generationer är det en etisk och logisk diskussion men den tar vi inte här. Begreppet hållbar utveckling myntades av Bruntlandkommissionen och går i korthet ut på att uppfylla mänskliga behov utan att äventyra framtida generationers förmåga att göra detsamma 1. Begreppet är politiskt och används på skilda sätt av olika politiska intressen men vi har valt att använda det ändå. Vi måste forma ett samhälle där allt går jämt upp i slutkalkylen, där det inte släpps ut mer än vad som kan återbindas och vi inte gör av med än vad vi har. Den utveckling som krävs handlar om att bygga 1 United Nations Report of the World Commission on Environment and Development. system som är del i ett kretslopp. I stället för att skapa mer måste vi skapa bättre. Vårt förhållningssätt till begreppen civilisation och natur måste ändras om livet på jorden skall vara drägligt för våra barn. Vi måste skapa en civilisation som inte tar slut, ett no end game som Arkitekten William Mcdonough uttrycker det. 2 Arkitekternas utmaning Byggbranschen som helhet påverkar samhället enormt. En attitydförändring här skulle därför kunna få en enorm effekt. Den arkitektroll vi anar i Sverige, där vi på konsultbasis kommer in sent i projekten, gör det svårt att vara del i denna förändring. Alternativet tycks vara att som arkitekt jobba på beställarsidan; i kommuner, på boverket eller politiskt för att därigenom påverka branschen. Kan vi istället finna ett annat eller effektivare sätt att verka? En position där vi själva skapar och driver projekten och på så sätt redan från början kan definiera målen och även följa upp deras 2 William Mcdonough, feedburner.com/tedtalks_video, 20 maj 2007 realisering: en roll som developer 3 där vi på marknadsmässiga grunder verkar för ett hållbart samhälle. Kanske finns det luckor i systemet vi kan utnyttja för att uppnå det vi strävar efter. Genom att analysera vad som verkar med och mot vår vision kanske vi kan navigera oss fram till andra definitioner av hur samhället kan byggas och detta utan revolutioner eller politik som väcker motlobbyister och slås ner, ett tyst övertagande i hållbarhetens tecken 4. Syfte Vårt arbete syftar till att utreda de samband vi anar mellan ekologi, arkitektur och entreprenörskap. Vi har försökt hitta parametrar och samband dem emellan som påverkar dessa möjligheter. Kan dessa skärningspunkter utnyttjas för att verka för hållbarhet lokalt och globalt? 3 Den som i egen regi förädlar fastigheter och därigenom ökar deras värde. 4 Uttryck lånat av Noreena Hertz, the Silent takeover : Global Capitalism and the death of democracy, London : Heinemann,

7 Material och metod Först ska vi här redogöra för hur vi faktiskt gått till väga och sedan följer en bredare metoddiskussion. Litteratur Vi har läst mycket och i vitt skilda ämnen. En detaljerad lista över litteratur, intervjuer och andra källor finns i slutet av arbetet. Urvalet av källor har skett genom aktiv sökning kring men också till stor del genom att följa upp stickspår vi fann när vi läste. Intervjuer I litteratur och under samtal fann vi personer vi tyckte hade intressanta resonemang och vi sökte upp dessa för att tala mer ingående om våra frågor. Mer om intervjuerna under källor i slutet. Intervjuerna kretsade löst kring våra tankegångar och hade få fördefinierade frågor. Vår intervjuteknik var bristfällig men vi lät oss samtidigt ledas in i helt andra resonemang än de vi tänkt tala om. På så vis fann vi andra svar än vad vi hade tänkt oss och ofta förtroliga samtal. Samtalen med parter kring processen i Stadsskogen i Alingsås hade sin upprinnelse i att vi önskade förankra vårt arbete i ett verkligt fall. Partnerskapet i sig var intressant för arbetet men framförallt gav det en möjlighet att tala med företrädare för vitt skilda delar av byggbranschen och de kommunala instanser som är viktiga för den. Som i studiet av litteratur lät vi dem vi talade med rekommendera andra personer de trodde var intressanta för vårt arbete. Kurser och seminarier Under arbetets gång har vi deltagit i ett antal kurser vi upplevde som relevanta. Främst av dessa var VentureCup affärsplanering för tillväxtföretag. Kursen gav ovärderlig insikt i hur man startar och driver företag i allmänhet och ligger till stor del till grund för kapitel tre. AK har även gått en kurs till ByggaBoutbildare. AL har gått en kurs i Geografiska verktyg (GIS) i syfte att ta del av de metoder som har relevans för informationshantering. Cirkla ut och återattackera Efter ett tag började referenserna återkoppla till tidigare resonemang och på så sätt började vi urskilja ett antal noder i informationsmassan. Till synes oändliga mindmaps och högar av post it-lappar flyttades fram och åter; vi indexerade och attackerade klustren av ledord på nytt. I efterhand känns det som att de eviga stickspåren tenderade att leda till att resonemang sjönk undan snarare än utreddes helt. Samtidigt tror vi oss på detta sätt kunnat hålla kvar de stora perspektiven. Vi försökte dokumentera denna process löpande med memos för att fånga upp idéer under arbetets gång. Våra intryck och tankar fick på detta sätt lika stor vikt som andra källor. Med tiden blev vi bättre på detta men större delen av arbetet är mycket subjektivt. Ändlösa mindmaps 7

8 Metoddiskussion Vi sökte en metod men fann att vi från utbildningen saknade verktygen att förhålla oss vetenskapligt till de samband mellan ekonomi, politik och hållbarhet vi anade. Istället kastade vi oss handlöst ut i den idiotiskt stora informationsmängden. Vi var ute efter att finna de viktiga frågorna snarare än att lösa problem. Varje stickspår följdes rastlöst upp, något som tillslut ledde till världen var full av väderkvarnar. Istället för att fråga sig om arbetet är vetenskapligt kan man fråga sig om vetenskapen i sin nuvarande form är önskvärd. Vi får ofta en känsla av att själva anledningen till miljö och resursproblemen är just den cartesianska världsbilden där allt, likt en klocka, hänger ihop mekaniskt. Samband som, om studerade tillräckligt noga, är förutsägbara eller till och med linjära. Vetenskapen och dess metoder i sig måste kanske dissikeras för att vi ska förstå sambanden vi tycker oss se. Många av tankarna kring paradigm som kommer att avhandlas här är omstridda. Men det behöver inte innebära att de är falska eller sämre, de strider bara mot etablerad världsbild Vi inser att vi är ute på djupt vatten och hoppas på diskussion. Ickelinjär vetenskaplig utveckling Positivismen statuerar att den enda verkliga kunskapen är vetenskaplig kunskap, sådan kunskap kan bara komma från bekräftelse av teorier med hjälp av strikta metoder. 5 Vidare betraktar positivismen vetenskaplig utveckling som en kumulativ tillväxt där man undan för undan gör sig av med vanföreställningar. 6 Detta synsätt är idag starkt ifrågasatt inom vetenskapsteorin. 7 Vetenskaplighet leder inte till implicit till rätt svar. Den aristoteliska fysiken var till exempel inte ovetenskaplig utan kom till andra slutsatser på grund av en annan natursyn och andra normer. Synen på naturen kullkastas dock emellanåt av vetenskapliga revolutioner. Det råder stor enighet om att dessa revolutioner snarare baseras på nya ramverk och idéer än bättre faktaunderlag och metoder. 8 Linjär vetenskaplig utveckling blir i skenet av detta ett omöjligt synsätt maj Visst låter det lite som ekonomisk tillväxtpolitik och teknologisk optimism: problem orsakade av teknologi skall lösas med ny teknologi 7 Samhällsvetenskapernas förutsättningar, N.Gilje, H. Grimen, sidan Ibid, sidan 106 8

9 Paradigm Ett paradigm är ett allmän erkänt vetenskapligt resultat som under en tid ger en grupp forskare klart definierade problem och legitima problemlösningar. 9 Paradigm är förebilder, de reglerar hur man ska undersöka problem och är en karta för den unga forskaren att följa. Tillsammans löser forskarna olika delar av ett pussel som tillsammans bildar en större bild av ämnet. Väl inne i paradigmet behövs ingen filosofi eller ifrågasättande eftersom allt definieras av paradigmet. I stället för pussel kan man jämföra det med schack. Forskaren betänker bara vilka drag som skall göras utifrån förutsättningarna, accepterar man inte schackparadigmet är det meningslöst. En forskare som inte anammar ett paradigm förkastar hela vetenskapen. Vi lär oss att se och förstå världen genom rådande ramverk och det är svårt att bryta sig ur det när det väl etablerat vår världsbild. 9 Ibid, sidan 107 Paradigmskiften Forskare som klarar att skapa nya paradigm är nästan alltid unga eller nya inför ämnet de förändrar. 10 Var jorden platt när människor trodde den var det? Här kommer det vetenskapliga tänkandet in och sätter upp regler för hur man genererar kunskap och vad som är vetenskapligt. Fiffigt eller hur? Men vad händer om man anser att vetenskapen i sig är en konstruktion, ett trossystem likt religion? Feyerabend argumenterar att vad som är fakta är beroende av teorin. Dels påverkas allt vi upplever av naturen hos våra sinnen, en perceptiv vridning av vår verklighet; teorin producerar sina egna data. 11 Många av den moderna naturvetenskapens teorier fick empiriskt stöd långt efter att de framlagts. 12 Vetenskapliga framsteg grundar sig inte sällan i kreativitet baserad på en till en början vag känsla. Dessutom kan man inte anta att det som är rådande uppfattning är 10 Ibid, sidan Paul Feyerabend, mot Metodtvånget: utkast till en anarkistisk vetenskapsteori, översättning av Thomas Brante och Cecilia Hansson, Lund : Arkiv, Ett exempel är Einsteins relativitetsteori. sant; är jorden platt om det är konsensus? Det finns alltså en slags kulturella reklamkampanjer som ofta omärkligt ändrar vår uppfattning av världen. Borde vi inlemma även vetenskapen bland de filter; politik, ekonomi, biologi, psykologi, mfl. vi försöker operationalisera till verktyg för att förverkliga våra projekt? Ska vi se vetenskapen, eller i alla fall positivismen, som ett hinder och en möjlighet som vi helt enkelt måste ta ställning till och hantera? Vi ansåg att det var svårt att anamma en metod och följa den eftersom det innebär att vi måste acceptera dess grundstenar vilket gör att undersökningen redan från början är vinklad. Även om de positivistiska gränserna mellan vetenskap och metafysik suddats ut allt mer var det svårt att hitta en metodmässig ingång till vårt arbete. Ämnet kanske helt enkelt ska tillåtas vara ett hav av anomalier 13 för att vi inte skall slänga ut babyn med badvattnet? 13 Imre Lakatos talar om att varje forskningsprogram (ungefär det Thomas Kuhn kallar paradigm) måste hantera en mängd motsägelser, ett hav av anomalier, för att överleva. 9

10 10 I skenet av detta kanske vår bristfälliga metodutbildning kan ses som en fördel. Givetvis lever vi med paradigm upp över öronen men utbildningen på Chalmers Arkitektur har i alla fall inte inlemmat oss i ett naturvetenskapligt paradigm vilket kanske är bra för denna undersökning. Dock kämpar vi febrilt för att inte hamna i de konstnärliga paradigm som arkitekter i Sverige tycks leva med. Arkitekternas tradition är vårt stigma men kanske också vår möjlighet till frihet. Kunskap innebär att man vet att världen är på ett visst sätt medan vi sökte en bred kontaktyta mellan världen och våra aningar om hur den fungerar. Vi kapitulerade därför inför vår subjektivitet och kastade oss ut i praktiken för att lära oss och förstå snarare än att bevisa något. Just på grund av vårt irrande finns det en fara att vi själva konstruerat de skärningspunkter och noder vi tror oss funnit under arbetet, vill man se väderkvarnar så gör man det. Därför uppstår frågan om huruvida någon annan kan dra nytta av arbetet. På det har vi två svar: ja och det skiter vi i. Välkommen till vår resa.

11 Resultat Affärsplan En aktiv strävan att finna nya förhållningssätt till rollen som arkitekt ledde så småningom fram till affärsplanen Youbi House. Den försöker till stor del hantera uppkomna frågeställningar, den är vårt resultat, vårt projekt. Affärsplanen bearbetar våra frågor på ett praktiskt plan, vi söker kombinera ekologi, arkitektroll och entreprenörskap på affärsvärldens villkor. Under vägen fann vi även andra viktiga byggstenar för vår framtida verksamhet som genererats av eller konkretiserats i arbetet med Youbi. Förståelse/insikter Det är svårt att såhär nära inpå redogöra för våra insikter, om det någonsin alls är möjligt. Vi har utvecklat ett förhållningssätt till hur vi kan driva hållbarhetsfrågor men även hur vi kan dra företagsekonomisk nytta av arbetet. Våra kunskaper och åsikter har nyanserats och nya frågor har uppstått. Kanske är det just reflekterandet kring de frågor som uppkommit som varit det främsta utfallet av arbetet. Frågor som vi kommer fortsätta att reflektera över i vårt framtida yrkesliv. Frågor och hypoteser som skär genom informationsmängden och blottlägger skikt längre in. Vi har märkt att det som är svårt att skriva ut explicit ofta bubblar upp i diskussioner. Vår förmåga att hitta avgörande punkter i resonemang kring företagande och ekologi är intuitiv men aktivt verksam i vår syn på världen. Naturligtvis försvårar vårt eget deltagande och den utveckling vi gått igenom analysen av vad vi egentligen gjort och uppnått. 11

12 Översikt Vi har avhandlat ett enormt ämne och texterna är hårt komprimerade men emellanåt samtidigt svävande. Man kan läsa den på lite olika sätt och vi ska här försöka introducera hur det kan gå till och vad texterna handlar om. Textmassan kan läsas löpande men är indelad i fyra kapitel och en avslutande diskussion om arbetet som helhet. De tre första kapitlen inleds av en övergripande diskussion som tar sin ansats i resonemang om vårt samhälle för att sedan dyka ner i resonerande närmare knutet till affärsplanering och ekologi. Samarbete för ekologi Kapitlet tar sin ansats i evolutionsbiologin och tankar kring altruismens fördelar. Det hållbara är per definition långsiktigt men det verkar svårt att sälja långsiktiga lösningar. Samarbete kanske kan verka för en annan syn på detta. Olika former av partnerskap exemplifieras och diskuteras. Efter dessa följer tre delar som kan läsas separat; partnerskapet i Stadsskogen, krav och kriterier för ekologi och ekonomi samt intervjuer. Artiklarna handlar förutom om partnerskap även om politikens och det allmännas roll i vårt arbete. Att sälja på hållbarhet Det som är bäst vinner inte alltid i längden. Det finns många faktorer som styr vilka produkter som blir framgångsrika på marknaden. Det finns olika strategier för hur man förhåller sig till marknaden, konkurrenter och kunder. Resonemang från psykologisk forskning kring hur vi väljer eller inte väljer ekologiska produkter leder fram till hur vi kan marknadsföra till exempel energisnåla byggnader. Efter detta avhandlas säljprocessen och hur man undersöker marknaden för att finna sina strategier. 12

13 Ekologi på ekonomins villkor Denna del närmar sig de mer handfasta strategierna kring företagande, utveckling och kapital. Först en inledande utläggning om informationshantering och utvecklingsarbete. Vi bearbetar sedan några av de problem kring informationsasymmetri mellan olika parter men föreslår även ett nytt sätt att se på utveckling i och av företag i stort. För att driva utveckling krävs pengar men hur får man in pengar och vad innebär det för företaget. De flesta former av externt kapital innebär att man förlorar en del av kontrollen över företaget. Det finns ingen enhetlig lösning på detta. Istället resonerar vi kring olika former av finansiering, när de kommer i fråga och vad de har för och nackdelar. Affärsplan Youbi Affärsplanen är en något reviderad version av den vi lämnade in i VentureCup. I den försöker vi hantera många av de problem vi diskuterat i tidigare texter på marknadens (och tävlingens) villkor. Affärsidén kretsar kring ett nytt sätt att hantera information i byggprocessen, kommunikation med kunden samt ett försök att etablera en eftermarknad i småhusbranschen. Slutdiskussion Vi utgår här ifrån VentureCup juryns kritik på Youbi affärsplan. Sedan försöker vi se om affärsplanen stärkt eller försvagat våra hypoteser. Slutord Referenser, inspiration och utvik 13

14 Inledning Ekologi vs. Ekonomi Det verkar så självklart: ekonomi och ekologi går hand i hand. Båda handlar om att med lite resurser skapa stor nytta, att så idag för att skörda imorgon. Hur kan det då komma sig att det så ofta uppstår konflikt? Modellen för marknadsekonomin är torghandeln, där rykten sprider sig fort och kunder såväl som handlare kan överblicka utbudets pris och kvalitet. Ett dåligt beteende straffar sig omedelbart, nischer fylls snabbt och nyheter sprider sig av sig själva. Man vet vad som säljs, vem som tillverkat det, hur det luktar vid skinngarverierna, hur väl bonden sköter sina djur. Marknaden är transparent. Så fungerar torget, men så fungerar inte dagens kapitalism. En fundamental princip i vårt ekonomiska system är att få någon annan att betala för de kostnader man orsakar. 1 Man vältrar över kostnader för miljöförstöring, produktionsbortfall i biologiska system, social utslagning, ohälsa etcetera på någon annan, för det finns inget övergripande system för att värdera och återföra kostnaderna till källan. En stor del av marknadsekonomins misslyckande som 1 Immanuel Wallerstein, Världssystemanalysen, s. 71 fördelare av välstånd och resurshushållande system kommer av detta eftersom systemet bygger på principen om tillgång och efterfrågan. Efterfrågan på exempelvis olja skulle sjunka till en rännil om den tvingades att bära sina kostnader. Kunderna får alltså felaktig information om den vara de köper, eftersom de verkliga kostnaderna inte syns där de orsakas. Fossila drivmedel tjänar bra som exempel. Försurningen dessa orsakar ger produktionsportfall i miljardklassen för skogsbruket varje år vilket betalas av skogsägarna, de människor som insjuknar eller dör i Sverige varje år på grund av sotpartiklar och marknära ozon innebär en kostnad på 2,7 miljarder för sjukvården 2 etc. Bensinen ser alltså ut att vara betydligt billigare än den är eftersom merparten av kostnaderna inte betalas vid köp utan via skattsedeln, av framtida generationer och av de areella näringarna. 3 Kunden ges alltså inte möjlighet att göra ett rationellt val. Aristoteles skilde på vad han kallade oikonomi och kremastik i försörjningssystemet. Oikonomin stod för hushållande med resurser och inkluderar 2 Vägverkets samhällsekonomiska kalkylmodell 1997 s. 137 ff 3 jmfr Paul Hawken The Ecology of Commerce s. 95 ff samhällets/jordens kostnader och erkänner en naturlig gräns för utnyttjandet. Dess princip är att öka tillgångarnas värde för hushållets samtliga medlemmar på lång sikt. Kremastik däremot tar bara hänsyn till köpares och säljares kostnader och har ingen egentlig gräns. Det är den gren av ekonomin som handlar om manipulering av tillgångar för att kortsiktigt öka ägarens monetära styrka. Dagens globala ekonomi är i grunden krematisk. Ränta och ränta på ränta ger ett inneboende behov av tillväxt som ger att stora delar av kostnaderna för tillväxten förskjuts till andra delar av samhället, biosfären eller till och med framåt i tiden. Lösningen är tillsynes enkel; baka in de egentliga kostnaderna i priset så löser marknaden resten genom att konkurrera ut varor som är dyra för jorden. Man kan likna det vid att vända på ekvationen och se jordens biologiska produktion som budget, råvaror som uttag och återvinning som vinst. Det finns en mängd teoretiska modeller för internalisering av kostnader, och det finns sjösatta system som försöker hantera delar av problematiken. 4 Grön skatteväxling och handeln med utsläppsrätter är exempel, om än grova och ofärdiga, på sådana försök. 4 Paul Hawken, The Ecology of Commerce sid

15 Det säger sig självt att få bolag vill minska sin konkurrenskraft genom att internalisera på egen hand, även om det faktiskt förekommer sådana försök. 5 Det ankommer därför på de politiska institutionerna att genomföra förändringen. Detta måste ske på ett sådant sätt att reglerna gäller lika för alla på respektive marknad för att undvika snedvriden konkurrens. För att så skall ske krävs en opinion som åtminstone inte motsätter sig förändringen, utan ser och förstår varför vissa smärtsamma beslut måste tas. Politiken är alltså beroende av moralen, den tysta kraft som talar om vad man får och inte får göra, men också av en högljudd etisk diskussion. Genom att föra denna diskussion och utveckla denna moral ger vi politikerna mandat att genomföra en kursändring. Det är inte som konsumenter vi har den största chansen att avskaffa rovdrift på människor och natur, utan som medborgare och politiska subjekt. Men medan etiken är den teoretiska diskussionen om rätt och fel är moral handling och därav med nödvändighet pragmatisk till sin natur, och ett beteende blir därför inte moraliskt förkastligt förrän man ser ett acceptabelt alternativ. 6 Det ger 5 Till exempel: Bodyshop, 3M, Folksam, DHL 6 M. Gustafsson, A. Biel, T. Gärling, Optimism and Overharvesting in Resource Dilemmas, att en miljö-etisk propaganda bara kan nå praktiskt genomslag inom de områden där det redan finns hållbara och lönsamma alternativ. Exemplets makt är således stort och vi tror att ett genomfört och utvärderat grönt projekt är den mest effektiva opinionsbildningen. Genom att tjäna pengar på hållbarhet får man efterföljare och man visar vad som är möjligt. Passivhusen är ett aktuellt exempel. Det är inte en slump att nya och radikalt tuffare energiregler genomdrivs året efter att passivhusen får ett ordentligt genomslag. Arkitektur kan alltså vara ett sätt att agera politiskt och förse myndigheterna med argument för regeländringar. Entreprenörskap som drivkraft för hållbarhet Begreppet entreprenörskap kan sägas ha uppfunnits av ekonomen Schumpeter. Likt de växter som snabbt koloniserar outnyttjade områden efter till exempel en skogsbrand finner entreprenören nischer att slå sig in på. Entreprenörskap är att skapa värde där inget fanns. Genom att sammanföra befintliga strukturer på nya sätt eller att nyttja nya tekniker exploateras nya områden. Efter hand koloniseras nya marker och mognar till ett rikt och moget självuppehållande system. Inom biologin kallas denna Göteborg Psychilogical Reports, 1997, 27, No 10 process ekologisk succession. Vad vi måste genomgå är en ekonomisk succession 7 och nå fram till en ekonomi där det inte handlar om konkurrens om resurserna utan om effektivt gemensamt utnyttjande. 8 Schumpeter myntade även uttrycket skapande förstörelse vilket uttrycker att om något nytt kommer till måste något gammalt ge vika. Det är en organisk tanke, som i motsats till mycket av den ekonomiska teorin erkänner det faktum att ständig tillväxt i ett slutet system är omöjlig. Entreprenörskap i en bärkraftig ekonomi handlar om att genom intressegemenskap och ökat kunskapsinnehåll förädla utan att förbruka, och på så sätt ersätta nässlorna med ormbunkar och träd med djupa rötter. Det här arbetet är vårt sökande efter en position från vilken vi kan driva hållbarhetsfrågor i byggandet och vårt antagande är att vi som entreprenörer har stor chans att göra detta. Ett företag baseras på ett erbjudande som på något sätt löser ett problem - faktiskt eller skapat, medvetet eller omedvetet - för kunden. Så om det finns miljöproblem borde det finnas utrymme för företag som tjänar pengar på att lösa dessa. 7 jmfr Paul Hawkwen, The Ecology of Commerce s.69 8 jmfr Paul Hawken, The Ecology of Commerce sid 69 15

16 16

17 Samarbete för ekologi Det är svårt att ta betalt för långsiktig kvalitet eller låga driftskostnader. En extra investering måste generera en ökning i priset man kan ta ut och det anses allmänt att den måste betala sig inom sex till åtta år för att vara ekonomiskt försvarbar. 1 Vinsterna av låga driftskostnader, kvalitet och användbarhet över tid uppstår hos kunden, medan kostnaderna och makten att säkerställa dessa egenskaper uppstår hos producenten. Detta kan ses som en motsättning men det ligger i producentens intresse att ha nöjda kunder även på lång sikt. En god kommunikation eller samarbete mellan parterna borde därför vara båda till gagn. Kanske kan resonemanget utökas till hela byggbranschen och samhället som helhet? Vi ska i detta kapitel diskutera samarbetets möjligheter för att verka för ekologi och hållbar utveckling. 1 Föreläsning Sven-Gunnar Johansson, Seminariet Energieffektivt byggande, Chalmers Tekniska Högskola Jan

18 Fångarnas dilemma Det är match på Ullevi och du har fått en ganska bra plats. Visst, ibland skyms synfältet av någon annan i publiken, men det funkar. Så ställer sig personen framför dig upp och du måste resa dig för att se varpå du skymmer nästa man. Tillslut står hela stadion upp, men ser ungefär lika mycket som förut. Alla förlorar. Begreppet survival of the fittest används ofta som ett slags bevis för att alla tjänar på att vara egoistiska. I själva verket talade begreppets upphovsman Charles Darwin om det naturliga urvalet i en specifik ekologisk nisch, och de egenskaper som premieras här kan lika gärna vara samarbetsförmåga som aggressivitet. 2 Evolutionsbiologin har nyligen till och med visat att det man kallar reciprok (ömsesidig) altruism är nedärvd bland många arter. 3 Apor visade sig försaka egen föda till förmån för andra apor i buren bredvid på ett sätt som forskarna inte kunde förklara med annat än att beteendet att se även till andra individers intresse är nedärvt. Annan forskning gör gällande att den smärta vi känner när vi blir övergivna är en överlevnadsmekanism eftersom människan ensam hade betydligt sämre odds 2 jmfr Hawken, Ecology of commerce sid KVA, Populärvetenskaplig Information, Crafoordpriset 2007 till Robert L Trivers. att överleva på den forntida savannen än i grupp. 4 Fångarnas dilemma är en modell för att förstå gruppsykologin i resurshantering. Principen är att en grupp människor får en gemensam virtuell resurs att förvalta. Varje individ skördar sedan av resursen efter eget gottfinnande. Undersökningen går ut på att finna vilka faktorer som avgör huruvida individerna kommer att lyckas hushålla och få ut maximal kollektiv skörd eller överexploatera resursen. Förenklat går det ut på att två parter spelar ge och ta om någon slags belöning; säger båda ta förlorar de, säger båda ge vinner de en mindre summa medan om de säger olika får den som säger ta något mer. De två faktorer som verkar avgörande för hur utfallet blir är social osäkerhet och ovisshet om resursens storlek. Är gruppen otydlig och har dåliga kommunikationsmöjligheter föder det osäkerhet om hur de andra spelarna kommer att agera vilket ger överexploatering och sämre gemensamt resultat. Är man osäker på resursens storlek leder det till att deltagarna överskattar resurserna. 5 Människor väljer 4 GP, 20 maj M. Gustafsson, A. Biel, T. Gärling, Optimism and Overharvesting in Resource Dilemmas, Göteborg Psychological Reports, 1997, 27, No 10 vid osäkerhet gärna det alternativ de föredrar snarare än det som verkar mest troligt. Om de parter som skall dela en resurs vet om dess storlek är det ett starkt incitament för en jämn fördelning. Är storleken på resursen väldigt osäker kan information om hur andra parter bedömer dess storlek leda till att kraven sänks. Det skall dock tilläggas att om någon vill maximera sitt uttag för egen vinning så kan denna information användas för att i stället maximera sin del av kakan. I matematiken sorteras detta under spelteori, vilken starkt har influerat modern ekonomisk teori, och kontentan är att varje part inte bara måste se till sin egen utan även till gruppens bästa för att vinna i längden. Översatt till byggbranschen kanske detta ge perspektiv på totalentreprenad, partnering och kanske på hur en gemensam vision och öppna böcker kan påverka resultatet. Ekologi och energieffektivitet kräver kontroll och kvalitet, vilket i sin tur kräver engagemang och lagarbete. 18

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Entreprenörskap modell Bergvreten

Entreprenörskap modell Bergvreten Entreprenörskap modell Bergvreten Det här är ett exempel på hur man kan arbeta med entreprenöriellt lärande inom ramen för so ämnet. Eleverna ska komma fram till en affärsidé och förverkliga den så långt

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Green shower days. Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini

Green shower days. Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini Green shower days Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini Sammanfattning Vår produkt går ut på att man ska hålla koll på sin vattenförbrukning och försöka

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tärningar och risk-reward

Three Monkeys Trading. Tärningar och risk-reward Three Monkeys Trading Tärningar och risk-reward I en bok vid namn A random walk down Wall Street tar Burton Malkiel upp det omtalade exemplet på hur en apa som kastar pil på en tavla genererar lika bra

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

ClueE: De boendes perspektiv

ClueE: De boendes perspektiv Hushåll ClueE: De boendes perspektiv Marie Thynell, Docent Freds och utvecklingsforskning, Globala studier, GU Hushåll Boendes förbrukning och inställning till hushållsel Individuell mätning av varmvatten

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar.

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar. Manuskript Internetdagarna 2006 Stefan Görling 1. Introbild Forskare KTH. Forskar kring innovation & entreprenörsskap. I samband med att jag studerade omoraliska entreprenörer på nätet, som tjänade pengar

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Projekt Solenergi Stockholm

Projekt Solenergi Stockholm Projekt Solenergi Stockholm Skriven av i samarbete med Solar Scandinavia 1 Innehållsförteckning Ursprunglig pitch... 3 Inledning... 4 Målgrupp... 4 Marknadsföring... 4 Målgrupp... 4 Marknadsföring... 4

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet?

Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet? 130928/BW Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet? Vi lever som om vi hade tillgång till tre jordklot, började Tobias Jansson sin föreläsning om cirkulär ekonomi på Ekocentrum i Göteborg

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT GÅ!

EXPEDITION FRAMÅT GÅ! EXPEDITION FRAMÅT Hej företagare! Vi har ett tillväxtprogram för just er. Programmet heter Expedition Framåt. Ja, vi vet att tillväxt kan kännas som ett ganska uttjatat ord. (En sökning på Google ger 9

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Innehållsförteckning Inledning... 3 Problemformulering... 3 Problemformulering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Genomförande... 4 Ecodisk...

Innehållsförteckning Inledning... 3 Problemformulering... 3 Problemformulering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Genomförande... 4 Ecodisk... 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Problemformulering... 3 Problemformulering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Genomförande... 4 Ecodisk... 6 Beräkningar... 6 Produktion... 7 Marknadsföring...

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Kvadrat Management AB Way of Working

Kvadrat Management AB Way of Working Way of Working Organisationsnummer 556865-0302 KVADRAT MANAGEMENT WAY OF WORKING Står ditt företag inför ett förändringsarbete med långsiktiga konsekvenser för er verksamhet? Då kan vi erbjuda några av

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Tid är inte pengar utan pengar är tid.

Tid är inte pengar utan pengar är tid. Published by Erik Dahlén at Smashwords Copyright Erik Dahlén This copy is for your private use only, no distribution is allowed without consent from the author. Denna kopian är enbart för ditt privata

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Bäste herren på täppan? En ESO-rapport om bostadsbyggande och kommunala markanvisningar

Bäste herren på täppan? En ESO-rapport om bostadsbyggande och kommunala markanvisningar Bäste herren på täppan? En ESO-rapport om bostadsbyggande och kommunala markanvisningar Carl Caesar, Thomas Kalbro och Hans Lind Fastigheter och byggande, KTH Ett betydande kommunalt markägande Boverket,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04

Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04 Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04 Inledning Ägardirektiv Ändamålet med verksamheten erbjuda kommuninvånarna ett attraktivt, tryggt

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff

Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff Lingonets styrelse 2014-11-12 Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff Genom att fastställa en verksamhetsplan för tre år, 2015-2017ff, vill styrelsen förbättra förutsättningarna

Läs mer