SBN Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SBN 2014-08-21 1 2014-08-14. Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden"

Transkript

1 SBN Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden

2 SBN

3 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansli Ann-Christin Olofsson E-post: ann-christin.olofsson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Remiss: Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län - Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar yttrandet som sitt eget. Ärendet Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram ett regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen för perioden Åtgärdsprogrammet har skickats på remiss till kommunen för synpunkter. Remisstiden var satt till och med den 1 augusti 2014, men har på kommunens begäran förlängts till och med den 30 september Kommunstyrelsen har remitterat ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Bakgrund Grunden till det svenska miljöarbetet finns i de 16 miljökvalitetsmål som beslutades av 1999 års riksdag. För att nå de uppsatta målen har riksdagen beslutat att arbetet ska ske inom ett miljömålssystem. Kalmar län berörs av alla mål förutom målet Storslagen fjällmiljö. De flesta miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda Åtgärdsprogrammet för Kalmar län har tagits fram för att öka takten i arbetet med miljökvalitetsmålen samt för ökad samverkan och effektivisering av länets resurser. Åtgärdsprogrammet beskriver utmaningarna inom miljöarbetet i länet och vad som måste göras för att nå miljömålen. Länsstyrelsens förhoppning är att åtgärdsprogrammet ska leda till fler konkreta åtgärder samt att det blir ett användbart verktyg í det lokala och regionala miljöarbetet. Åtgärdsprogrammets syfte är att samordna de insatser som genomförs eller ska genomföras och vara ett stöd i prioriteringen av de åtgärder som gör störst miljönytta, samt att stimulera samverkan mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer. Yttrande Samhällsbyggnadsnämnden välkomnar ett regionalt åtgärdsprogram för ökad samordning av miljömålsarbetet i länet. Gemensamma mål och åtgärder är viktigt för ett effektivt och framgångsrikt arbete. Programmet har en bra uppdelning i och med de olika temaområdena och blir på så sätt enkelt att navigera i. Det är bra att Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit initiativ till att förenkla och förtydliga miljömålsarbetet. Åtgärdsprogrammet är ambitiöst och många av de listade åtgärderna är realistiska och genomförbara. Samhällsbyggnadsnämndens synpunkter redovisas nedan i en punktlista som är numrerad från ett till femtio. Generella synpunkter Nedan redovisas nämndens generella synpunkter på programmet:

4 SBN Det saknas en sammanfattning i inledningen av programmet. 2. Programperioden bör justeras till att gälla under perioden Det bör finnas en tydlig prioritering av de åtgärder som listas under de olika temaområdena, där det framgå vilka åtgärder som är viktigast att börja med och vilka man kan vänta med. Åtgärderna bör även vara tidssatta under programperioden så att ett länsgemensamt arbete underlättas. 4. Det bör framgå i programmet hur åtgärderna kommer att följas upp. För att nå målen är det betydelsefullt med kontinuerlig uppföljning för att se resultat och vad som behöver arbetas vidare med. 5. Det bör tas fram konsekvensbeskrivningar för åtgärderna i programmet. För ett effektivt och motiverande arbete krävs det kunskap om vilka åtgärder som ger störst effekt. En samlad konsekvensbedömning skulle kunna fungera som underlag för kommunala åtgärdsplaner. Ofta är resurserna knappa och det blir viktigt att satsa på de åtgärder som ger mest effekt i förhållande till insatsen. Åtgärdsprogrammet skulle därför bli mer användbart om konsekvensbeskrivningar för åtgärderna finns i dokumentet, antingen i kortform eller som bilaga. 6. Det bör framgå på vilket sätt åtgärderna i programmet är tänkt att finansieras. Det är bra om länsstyrelsen kan söka medel för att samordna åtgärder eller underlätta för gemensamma projektansökningar. 7. Ett förtydligande kring vilken aktör som bär huvudansvaret för respektive åtgärd skulle göra programmet mer användbart. Det skulle tydliggöra om det är en kommunal eller regional fråga, vilket underlättar kommunernas arbete med en implementering av programmet på lokal nivå. En markering eller förtydligande kring vilka åtgärder som redan pågår eller är planerade att genomföras saknas i åtgärdslistan. 8. Åtgärdsprogrammets ordval, layout och formalia behöver ses över. Texterna under de olika temaområdena behöver kortas ner och formuleras på ett enhetligt sätt och med ett enkelt och tydligt språk som även kan förstås av allmänheten. 9. Det bör tydligt framgå vad som är mål och vad som är åtgärd. Varje åtgärd bör kompletteras med ett tydligt syfte. 10. De olika åtgärderna bör hållas på samma övergripande nivå. I nuvarande form är en del åtgärder detaljerade medan andra är generellt skrivna. Om det finns utförligare beskrivningar av en åtgärd är det bättre att hänvisa läsaren till exempelvis en databas eller ett webbaserat dokument för mer information. 11. Bilderna som illustrerar miljömålen i åtgärdstabellerna är bra, men bilderna behöver förtydligas med text för att öka förståelsen, till exempel bilden för god bebyggd miljö får bildtexten god bebyggd miljö. 12. Om en digital version tas fram för det slutliga åtgärdsprogrammet ser vi gärna att det är möjligt att kunna söka ut och sortera åtgärderna utifrån respektive miljömål. Det vill säga att alla åtgärder som rör exempelvis god bebyggd miljö kan klickas fram som en förteckning. 13. Bland åtgärderna som rör till exempel temaområdet Vatten och miljöer vid vatten finns ett antal åtgärder från den regionala vattenförsörjningsplanen. Förtydliga gärna vilka åtgärder inom samtliga temaområden som återfinns i andra styrande dokument så att läsaren förstår vilka åtgärder som enbart återfinns i det här programmet och vilka som hämtats från andra strategier, planer och program.

5 SBN För bilaga 3, Handlingsprogram Miljö i balans, regional utvecklingsstrategi (RUS) för Kalmar län, saknas syfte och vilken funktion den fyller som bilaga till programmet. Nedan följer synpunkter på åtgärderna inom respektive temaområde med referens till viken sida som avses: Temaområde klimat Åtgärder på sidan 13 i remissdokumentet 15. Starta en miljöskola behöver förtydligas med vilka som är målgrupp för utbildningssatsningen. Flera aktörer än de listade kan bli aktuella, som Linnéuniversitet, Folkhögskolor, Studieförbund och så vidare. 16. Samordna samhällsbetalda transporter bör delas upp på två åtgärder; en för godstransporter och en för tjänsteresor där även hemtjänsten ingår. Kommuner och kommunala bolag bör finnas med som aktörer. 17. Arbeta med energifrågor i fysisk planering behöver utökas med kommunen som aktör. 18. Öka biogasproduktionen i länet behöver förtydligas med om det är ett mål eller en åtgärd. 19. Flermyndighetsprojekt för att ta fram ett poängsättningssystem i den fysiska planeringen, bör förtydligas med om det är en regional eller en nationell åtgärd samt att kommunerna läggs till som aktör. 20. Genomföra en kampanj för begränsning av dubbdäcksanvändning ; blir mer genomförbart om det handlar om att minska dubbdäcksanvändningen genom informationsinsatser. Aktörer för att genomföra åtgärden bör utökas till att inkludera Länsstyrelsen och Regionförbundet. 21. Informera om miljövänlig vedeldning bör utökas med ett länsgemensamt initiativ för en samordnad tillsyn eller annan samordnad aktivitet. Åtgärder på sidan 14 i remissdokumentet 22. Använda RANE-projektets vårdprogram som tagits fram för hällristningar Förkortningen RANE bör förklaras. 23. Genomföra energieffektivisering av gamla hus på ett varsamt sätt genom Energismart bör hållas mer generell och inte hänvisa till ett enskilt projekt som drivs av Länsmuseet. 24. Genomföra projektinriktad tillsyn och egenkontroll gällande ozonnedbrytande ämnen bör utökas med Miljösamverkan Sydost (MSO) som aktör. 25. Verka för att det ska vara gratis i alla kommuner att lämna in avfall som innehåller köldmedia bör begränsas till privatpersoner och inte inkludera verksamhetsutövare för att avfallshanteringen och kostnaderna ska bli rimliga för kommunerna att hantera. Temaområde miljögifter Åtgärder på sidan 18 i remissdokumentet. 26. Giftfri vardag i Kalmar län ; det är oklart vad som är åtgärd och vilken målgrupp som åtgärden riktar sig till.

6 SBN Utreda och åtgärda förorenade områden ; tillsynsprojekt bör läggas till som en samordnad aktivitet för att följa upp och få kännedom om vilka förorenade områden som kräver åtgärder. 28. Övervakning av miljögifter bör kompletteras med vems miljöövervakningsprogram som åtgärden avser, om det till exempel är länsstyrelsens program som avses. 29. Tillsyn kemikalieanvändning ; här bör Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och MSO läggas till som aktörer. 30. Miljökrav vid upphandling ; åtgärden saknar en specificering av vilka miljökrav som ska ställas, exempelvis Miljöstyrningsrådets baskrav. Åtgärden bör även kompletteras med miljökrav för inköp. Inom åtgärden upphandling och inköp bör även etiska och sociala krav ställas. 31. Det saknas en åtgärd för ökad konsumtion av till exempel ekologisk mat och giftfria produkter, både inom offentliga och privata inköp. Temaområde vatten och miljöer vid vatten Åtgärder på sidan 28 i remissdokumentet 32. Genomföra samarbetsprojekt för praktiskt åtgärdsarbete bör förtydligas med vem som är huvudaktör och vilken/vilka aktörer som ska ta fram projektidéer. 33. Uppdatera och förbättra planeringsunderlag utifrån natur- och kulturmiljövärden gällande i och invid vatten ; kommunerna bör inte vara huvudaktörer för åtgärden. Om kommunerna ska vara delaktiga krävs extra ekonomiska medel, eftersom detta inte är något som ryms inom ordinarie verksamhet. 34. Arbeta proaktivt med planering och skydd ; åtgärden är otydlig och bör preciseras. För åtgärden som handlar om GROT-uttag bör förkortningen GROT förklaras. 35. Skydda ett antal särskilt värdefulla limniska miljöer till 2020 ; här bör ordet limniska förklaras för att göra texten tillgänglig för alla. Ansvariga aktörer bör utökas till att innefatta mark- och vattenägare. 36. Inventera grundvattenkvaliteten i enskilda brunnar ; åtgärden är svår att genomföra för kommunerna, då det inte finns resurser för sådan insats. Däremot skulle en informationskampanj för att uppmuntra fastighetsägare med enskilda brunnar att själva ta prover på sitt vatten vara genomförbar. 37. Genomföra insatser för levande skärgård är otydlig och behöver förtydligas med vilka insatser respektive åtgärder som behöver genomföras för att nå målet. 38. En åtgärd som kan läggas till är att bilda vattenråd för de vattendrag som saknar den typen av styrning. Temaområde levande landskap Åtgärder på sidan 36 i remissdokumentet 39. Öka kunskapen om biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i landskapet, är otydlig och bör förtydligas. Temaområde god bebyggd miljö Åtgärder på sidan 43 i remissdokumentet

7 SBN Ta fram regionala riktlinjer för ny bebyggelse med översvämningsrisk utmed kusten ; denna åtgärd bör inte specificeras, rubriken är tillräcklig för att beskriva åtgärden. Åtgärden bör kompletteras med riktlinjer för befintlig bebyggelse. 41. Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiktsplanering bör kompletteras med att regional samverkan över länsgränserna är en förutsättning för regional tillväxt och utökade arbetsmarknadsregioner. Regionförbundet och landstinget bör vara aktörer utöver de redan nämnda. Åtgärder på sidan 44 i remissdokumentet 42. Regional samverkan för att motverka hemlöshet, åtgärden bör ändras till att handla om samverkan för att det ska finnas bostäder för alla. 43. Utbildningsinsatser kan förtydligas genom att åtgärden inriktas på folkbildning och information för ökad återvinning av avfall. 44. Ta fram en strategi för att bevara och utveckla länets kulturhistoriskt värdefulla miljöer ; åtgärden bör formuleras om för att bli mer lättbegriplig. 45. Utbildningsinsatser inom förorenad mark i plan- och byggprocessen, här bör fastighetsägare läggas till som aktör. Åtgärder på sidan 45 i remissdokumentet 46. Se över planeringsunderlag till översiktsplanering, ansvaret ska ligga på både kommunerna och Länsstyrelsen. 47. Se över planeringsunderlag till havsmiljöplanering, årtalet bör tas bort i åtgärden. Åtgärder på sidan 46 i remissdokumentet 48. Informationsinsatser för att uppmärksamma skadliga effekter av solning kan kompletteras med planering för beskuggning, till exempel vid förskolor, skolor och badplatser för att på så sätt skydda människor från solen. 49. Kontroll av radioaktiva ämnen, kan utökas med kontroll av radon i mark och i byggnadsmaterial. Alternativt läggs det in som en ny åtgärd. 50. Ta fram och implementera en strategi för avsök och sanering av radioaktiva ämnen ; åtgärden är för detaljrik och kan med fördel kortas ner. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Ann-Christin Olofsson Miljöstrateg Beslutsunderlag Remissversion Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmål

8 SBN Skickas till För kännedom: För åtgärd:

9 Sida 1 av 2 SBN Datum Vår beteckning KS 2014/ Ert datum Er beteckning Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Monica Hultenius E-post: monica.hultenius@oskarshamn.se Tel: , Fax: Samhällsbyggnadsnämnden Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län - Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Yttrande till kommunstyrelsen ska vara inne senast den 31 maj 2014 STRATEGI- OCH NÄRINGSLIVSENHETEN Monica Hultenius Förvaltningsassistent Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

10 Sida 2 av 2 SBN

11 SBN REMISSVERSION Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmål

12 SBN Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län - Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmål Meddelande 2014:08 ISSN Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Redaktör: Omslagsbild: Foto: Tryckt hos: Länsstyrelsen Kalmar län Samhällsbyggnadsenheten Annigun Wedin Nästa generations fågelskådare vid Ölands södra udde. Foto: Helena Lager Se respektive foto. Arkitektkopia, Kalmar

13 SBN Innehållsförteckning INLEDNING... 2 SVERIGES MILJÖMÅL... 3 KALMAR LÄNS ÅTGÄRDSPROGRM... 7 TEMAOMRÅDE KLIMAT 9 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN FRISK LUFT SKYDDANDE OZONSKIKT TEMAOMRÅDE MILJÖGIFTER 15 GIFTFRI MILJÖ TEMAOMRÅDE VATTEN OCH MILJÖER VID VATTEN 19 BARA NATURLIG FÖRSURNING INGEN ÖVERGÖDNING LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD MYLLRANDE VÅTMARKER TEMAOMRÅDE LEVANDE LANDSKAP 31 LEVANDE SKOGAR ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP ETT RIKT VÄXT OCH DJURLIV TEMAOMRÅDE GOD BEBYGGD MILJÖ 39 GOD BEBYGGD MILJÖ SÄKER STRÅLMILJÖ Bilaga 1 Preciseringar för miljömålen Bilaga 2 Etappmål Bilaga 3 Handlingsprogram Miljö i balans, regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

14 SBN Inledning Kalmar län är unikt. Inom dess gränser finns många olika typer av miljöer att vara stolt över. Variationen i landskapet är stor och de höga kultur- och naturvärdena bidrar till att vi har en mycket god livsmiljö i länet. År 2020 ska vi lämna över ett samhälle till kommande generationer där de största miljöproblemen är lösta. För att bevara och utveckla vår unika region med dess goda livsmiljö till kommande generationer står vi inför många utmaningar. Åtgärdsprogrammet du håller i din hand beskriver de utmaningar vi står inför och vad vi måste göra för att nå miljömålen. Redan idag görs mycket miljöarbete i länet men för att nå målen krävs nu krafttag och nya samarbetsformer. Länsstyrelsens förhoppning är att detta åtgärdsprogram ska leda till fler konkreta åtgärder för en bättre miljö och att det blir ett användbart verktyg såväl lokalt som regionalt. Programmet lämpar sig också som grund för en massiv folkbildningsaktivitet, en historiskt sett välbeprövad och framgångsrik svensk väg att lösa svåra samhällsproblem. Kalmar län kan göra mycket, men inte allt, för att lösa regionens miljöproblem. När det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller förbättra luftkvaliteten, krävs internationella överenskommelser. För att eliminera miljögifter i produkter är Sverige beroende av EU: s kemikalielagstiftning. För att uppnå de miljömål som berör sjöar, vattendrag och hav, krävs ett samarbete som sträcker sig långt utanför länets och landets gränser. För de miljömål som är knutna till markanvändningen har länets aktörer mer möjligheter att påverka. Naturligvis berörs dessa miljömål av nationella lagar och stödsystem, men här kan länets aktörer tillsammans arbeta aktivt för att nå målen.

15 SBN Sveriges miljömål Miljömålen från 1999 års riksdag ligger till grund för vårt miljöarbete. För att nå dem har riksdagen bestämt att arbetet ska ske inom ett miljömålssystem. Inom detta system anges generationsmål, miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål, se bilaga 1. Generationsmålet Miljökvalitetsmål De 16 miljökvalitetsmålen beskriver det framtida tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Kalmar län berörs av alla miljökvalitetsmålen förutom Storslagen fjällmiljö. Målen skall nås inom en generation, det vill säga till år När det gäller miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ska målet ska vara uppnått Generationsmålet är ett övergripande mål som visar miljöpolitikens inriktning. Det pekar ut vilka värden som ska skyddas, vilken miljökvalitet som ska uppnås och vilka samhällsomställningar som krävs. "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället och syftar till att: ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, så att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad, den biologiska mångfalden och naturoch kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart, människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen, en god hushållning sker med naturresurserna, andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. För att förtydliga miljömålens innebörd har regeringen fastställt preciseringar för vart och ett av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna ska också vara en hjälp för arbetet med uppföljning, se bilaga 1. Etappmål Etappmålen ska beskriva den önskade samhällsomställning som kommer att krävas för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna förverkligas. De ska också ange steg på vägen mot målen, se bilaga 2. Det finns för närvarande 24 etappmål, fördelade inom fem områden: 1. Begränsad klimatpåverkan, 2. Avfall, 3. Biologisk mångfald, 4. Farliga ämnen 5. Luftföroreningar.

16 SBN De 16 nationella miljökvalitetsmålen 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett Sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbarutveckling inte äventyras. Sverige har tillsammansmed andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 5 Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska ha återhämtat sig så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 6 Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. 2 Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas 7 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 3 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. 4 Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna avnaturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. 8 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 9 Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

17 SBN Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 14 Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 11 Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 15 God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 12 Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 13 Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternaslivsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljömed rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

18 SBN Uppföljning Länsstyrelsen ansvarar för samordning och en årlig uppföljning av miljömålen på regional nivå. Skogsstyrelsen har ansvaret för miljömålet Levande skogar. Vid uppföljningen görs en bedömning av om målen kommer att nås till Bedömningen sammanfattas i betygen Ja, Nära eller Nej. Det är möjligt att nå målet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före Det är inte möjligt att nå målet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Upptäck Miljömålsportalen Miljömålsportalen innehåller förutom information om miljökvalitetsmålen, dess preciseringar och etappmål, även aktuell kunskap om miljöns tillstånd i Kalmar län och i övriga Sverige. Information om miljömålen i Kalmar län hittar du också på Länsstyrelsens webbplats Länsstyrelsen planerar att ta fram en webbsida där man årligen visar vilka miljömålsåtgärder som pågår i länet. Alla aktörer skall här ges möjlighet att presentera sina åtgärdsinsatser. Målet är att ge allmänheten möjlighet att följa vad som pågår. Inom arbetet med vattenförvaltning används databasen VISS, VatteninformationssystemSverige. I databasen samlas nu även information om genomförda, planerade och möjliga åtgärder. De årliga bedömningarna visar hittills att tillståndet i miljön inte förbättras tillräckligt snabbt. Ska vi nå målen innan 2020 krävs det kraftfulla insatser och förändringar inom lagstiftning, kunskapsuppbyggnad, beslut om tillräckligt långtgående åtgärder, ökade resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt. För 2013 har tolv miljömål bedömts i Kalmar län och av dem är det bara ett miljömål, Frisk luft, som förutspås kunna nås till Uppföljningarna är ett oerhört viktigt redskap och en förutsättning för att vi ska ha möjlighet att i tid sätta igång nya eller förändra redan påbörjade satsningar i miljömålsprogrammet. För att vi ska nå målen är det också viktigt att resultaten av uppföljningarna når ut till länets medborgare. Att skapa en bred acceptans för målen och för den inte alltid lätta vägen dit, blir sannolikt en nyckelfråga. Uppföljningsresultaten kan också ge förnyad kraft och spännande aktiviteter i en eventuell folkbildningssatsning. Blommande nattviol i beteshage utanför Torsås. Foto: Per Lindegård

19 SBN Kalmar läns åtgärdsprogram De regionala åtgärdsprogrammen är ett hjälpmedel för att öka tempot i miljöarbetet och underlätta för länen att genomföra de åtgärder som krävs för att komma närmare generationsmålet. kompletterar programmet finns mer preciserade åtgärder med noggrant definierade steg på vägen för att genomföra de övergripande åtgärderna. Åtgärdsprogrammets syfte är att: samordna de insatser som genomförs eller ska genomföras för att bättre utnyttja länets gemensamma resurser, vara ett stöd för att kunna prioritera de åtgärder som ger stor miljönytta, stimulera samverkan mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer. Bred samverkan i länet Miljömålsarbetet startade i Kalmar län redan då de regionala miljömålen arbetades fram tillsammans med många av länets aktörer. Under 2005 och 2006 skapades en åtgärdsdatabas på Länsstyrelsen. Ur den har de mest nödvändiga och mest effektiva åtgärderna för att förbättra länets miljö och nå miljömålen sållats fram. Detta gjordes genom grupparbeten tillsammans med 150 deltagare under en regional miljömålsdag Under 2012 och 2013 har arbetet fortsatt, dels i mindre grupper och dels med hjälp av olika nyckelpersoner. Länsstyrelsen har skapat arbetsgrupper med kompetens från olika verksamheter i sin egen organisation. Dessa grupper har därefter gemensamt arbetat med att utveckla programmet. Vad vi vill med programmet Vår ambition är att Kalmar läns åtgärdsprogram ska vara ett verktyg som hjälper oss att fokusera på de viktigaste och mest effektiva åtgärderna för att förbättra miljön. Verkställs åtgärderna som föreslås i programmet närmar vi oss miljömålen. Många av de åtgärder som tas upp i programmet är av övergripande karaktär. Ett skäl till detta är att programmet ska gälla mellan I en databas som Sjömarker i Stenåsa socken. Foto: Jan Videvik Genomförande Kalmar län måste kraftsamla för att nå miljömålen. Insatserna måste utan fördröjning samordnas och samarbete ske i större utsträckning än idag. Åtgärdsprogrammet ska vara hela länets och därför ska arbetet med miljömålen organiseras på ett nytt sätt i länet. En styrgrupp ska tillsättas med representanter från olika aktörer i länet. Delar av arbetet med åtgärdsprogrammet har skett i samarbete med Regionförbundet i Kalmar län. I deras regionala utvecklingsstrategi, RUSEN, för åren , ska handlingsprogram fastställas för områden som till stora delar sammanfaller med miljömålens. Dessa handlingsprogram lyfts in i åtgärdsprogrammet för miljömål, så att det bara finns ett övergripande styrdokument för länet. Regionförbundets handlingsprogram finns i sin helhet med som bilaga 3. Många aktörer arbetar i sin dagliga verksamhet, lokalt och regionalt, för att miljömålen ska nås. Länsstyrelsen är samordnare för miljömålsarbetet i länet och kan rekommendera och entusiasmera övriga aktörer att verka enligt åtgärdsprogrammet. Flera av de åtgärder som föreslagits i detta program är delar av pågående arbeten och uppdrag. För vissa åtgärder finns riktade statliga stöd eller ersättningar, till exempel miljöersättningar, bidrag till lokala vattenvårdsprojekt, LOVA och bidrag till lokala naturvårdssatsningar, LONA. Dessa stöd och bidrag kräver i de flesta fall medfinansiering från mottagaren. För andra åtgärder saknas det idag pengar.

20 SBN Styrdokument och styrmedel Mycket av det miljöarbete som sker idag styrs av lagar och regler. Miljöbalken, Kulturmiljölagen och Plan- och bygglagen är några exempel på svensk lagstiftning. Det sker också prövning och tillsyn av anläggningar som riskerar att påverka miljön utifrån denna lagstiftning. Internationella överenskommelser, som konventionen för Biologisk mångfald och Europeiska landskapskonventionen och EUlagstiftning, som till exempel Natura 2000, Ramdirektivet för vatten, REACH (miljögifter) påverkar också miljöarbetet. Miljökvalitetsnormer finns framtagna för områdena buller, luft och vatten. Flera regionala styrdokument för olika sektorer stärker åtgärdsprogrammet för miljömålen. Några exempel: Nooil - handlingsprogram för en fossilbränslefri region 2030 Åtgärdsprogram för vattenförvaltningen inom södra Östersjöns vattendistrikt Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper Skogsstrategi för Kalmar län Sveriges landsbygdsprogram Regionalt program mot förorenade områden Planeringsunderlag för fysisk planering och klimatanpassning Länets kulturmiljöprogram Regional vattenförsörjningsplan för Kalmar län Skyddsplan för myrar Riksintressen för natur- och kulturmiljövård samt friluftsliv Läsanvisningar Åtgärdsprogrammet är indelat i fem temaområden. Under varje tema finns de 15 miljökvalitetsmålen som berör länet grupperade. De åtgärder som är föreslagna kan i många fall påverka mer än ett miljökvalitetsmål. De kan också finnas med på åtgärdslistan under mer än ett mål. Orsaken till detta är att om man som läsare bara är intresserad av ett temaområde och läser enbart detta, ska man hitta alla åtgärder som är föreslagna. Under varje tema finns en kortfattad beskrivning av bakgrund, utmaningar och åtgärder. Sedan följer en tabell med prioriterade åtgärder och huvudsakliga aktörer som föreslås ansvara för åtgärden. Somliga åtgärder är snarare strategier än åtgärder. Framtagandet av en strategi ses i dessa fall som ett första steg på vägen innan ytterligare åtgärder kan formuleras. Uddevallshyltan Alsterån. Foto: Erika Nilsson

21 SBN Temaområde klimat Utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar är en av vår tids största utmaningar. Förbränning av fossila bränslen som kol, olja och natur- eller fossilgas och ett intensivt jord- och skogsbruk, har lett till ökade halter i atmosfären av ämnen som starkt bidrar till växthuseffekten, klimatförändringar, sämre luftkvalitet och försurad mark. Vissa växthusgaser som har skapats av människan har dessutom en nedbrytande effekt på ozonlagret. ämne som har stor negativ påverkan på både miljö och hälsa. Problemen med klimatförändringar och luftföroreningar är i hög grad globala problem. På internationell nivå leds arbetet främst inom FN:s olika konventioner. År 2013 var Luftens år inom EU och en omfattande översyn av luftvårdspolitiken avslutades. EUkommissionen har publicerat ett nytt program för luftvårdsarbetet. Programmet anger nya mål till år 2030 och innehåller bland annat ett förslag till ett nytt direktiv om nationella utsläppstak. En positiv utveckling de senaste åren är att det europeiska åtgärdsarbetet mot luftföroreningar har börjat ge effekt. Kalmar län är ett utpräglat jord- och skogsbrukslän med viktiga näringar knutna till förädlingsföretag inom livsmedels-, trä- och skogsindustrin. Kalmar län är också det mest djurtäta länet i landet. De gödselgaser som släpps ut från jordbruket bidrar till klimatförändringarna. Länets höga andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin bidrar till ett stort energibehov. Turismen, som har en central roll för länets näringsliv, kräver ökade gods- och persontransporter. Utsläppen av växthusgaser i länet kommer främst från energi- och transportsektorn och från jordbruksnäringen. Vägtransporter påverkar klimatet. Foto: Martina Lönnbom Luftföroreningar och växthusgaser har en stor inverkan på hälsan. De kan ha lokalt ursprung eller transporterats hit via luft och nederbörd från andra platser långt från länet. De föroreningar som är mest skadliga för människan är partiklar, ozon och vissa organiska kolväten som vi kan andas in. Årligen dör fler människor av luftföroreningar som orsakat cancer-, hjärt- och lungsjukdomar än av trafiken. Generellt är det unga, gamla och sjuka som är mest sårbara. Luftföroreningar bidrar även till försurning, övergödning, att ozonskiktet tunnas ut och till skador på skog och växter. Byggnadsmaterial som innehåller metall, gummi, plast eller kalksten bryts ned snabbare. Korrosion är ett växande problem och årligen skadas skog, grödor, kulturföremål och materiel för stora värden. Marknära ozon är ett exempel på ett Kalmar län påverkas i stor utsträckning av luftföroreningar från kontinenten. Utsläpp som skapats inom länets gränser kommer främst från vägtrafik, energiproduktion och industriprocesser. Även utsläppen från sjöfart och hamnverksamhet är betydande. Främst rör det sig om ämnen som bidrar till bildandet av marknära ozon, partiklar och tungmetaller. Ozonskiktet är livsnödvändigt eftersom det filtrerar bort skadlig UV-strålning från solen. De mest negativa effekterna är ökad risk för olika former av hudcancer, nedsatt immunförsvar, ögonskador som till exempel starr och skador på ekosystem, jordbruksgrödor och skog. Även klimatet påverkas då ozon bidrar till växthuseffekten både direkt och indirekt. Kalmar län var ett av de pilotlän som redan 2007 fick regeringens uppdrag att ta fram en regional energi- och klimatstrategi. Det arbetet inriktas främst på att minska beroendet av fossila bränslen och att öka andelen förnybar energi av den totala energikonsumtionen.

22 SBN Arbetet för ett hållbart klimat drivs gemensamt i Kalmar län av Länsstyrelsen, Regionförbundet, Landstinget, kommuner, organisationer och näringsliv med flera. Samarbetet kallas Klimatsamverkan Kalmar län. En klimatkommission har bildats för att hålla samman och driva på arbetet. Syftet är att: öka takten för att nå länets energi- och klimatmål, bidra till att anpassa samhället till ett förändrat klimat, finna nya metoder och lösningar för att nå uppsatta mål. Samarbetet har mynnat ut i ett strategiskt arbete med konkreta mål och åtgärder för att nå ett fossilbränslefritt Kalmar län år Målen och strategierna är politiskt förankrade i ett handlingsprogram som tas fram varje år och går under benämningen Nooil. Klimatsamverkan i Kalmar län arbetar förutom med Nooil också med att minska övriga växthusgaser och klimatanpassning av samhället. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan Utmaningar Länet har många utmaningar inom klimatområdet, men utan tvekan är transporterna den svåraste nöten att knäcka. Fordonen blir bränslesnålare men ändå ökar utsläppen från trafiken eftersom transporter av gods och människor ökar. Transportproblematiken är starkt förknippad med ett beteende hos oss människor. Vi ska arbeta för utveckling och införande av bättre teknik, men vi kan inte enbart förlita oss på den. Det är i slutänden vi som bor och verkar i länet som tillsammans ska skapa en förändring. Glädjande nog visar nationell data från de två senaste åren på en svag minskning av utsläpp från transporter. Motsvarande statistik har ännu inte tagits fram för länet. Biogas, ett alternativ till fossila drivmedel. Foto: Roland Enefalk Åtgärder Länsstyrelsen har identifierat följande områden som lämpliga för åtgärder: Transportsektorn Ett av regionens tidigare huvudmål var att släppa ut 20 procent mindre koldioxid från transporter år 2010 jämfört med år Utsläppen från transporter har istället ökat. Energibalansen för 2010 visar på en ökning med 7 procent från vägtransporter under perioden Åtgärder som minskar transporternas klimatpåverkan är därför centrala om vi ska lyckas uppfylla intentionerna om ett fossilbränslefritt samhälle. Nuvarande Nooil-mål är att koldioxid från vägtransporten ska minska med fem procent mellan och med 50 procent mellan 1990 och Industri och byggverksamhet Genomförda projekt visar att upp till hälften av elförbrukningen i företag kan sparas, oftast utan oöverkomliga investeringar. Industri och byggverksamhet är en stor källa till utsläppen av fossil koldioxid i Kalmar län, så åtgärder med inriktning på denna sektor är därför av flera skäl strategiskt riktiga. Produktion av förnybar energi I Kalmar län är idag 65 procent av länets tillförda energi förnybar. Med länets målsättning om en fossilbränslefri region år 2030 måste produktionen av förnybar energi fortsätta att utvecklas, 35 procent av energitillförseln är ju fortfarande fossilberoende.

23 SBN Bostäder, service, tjänsteföretag, handel, utbildning Inom arbetet för en fossilbränslefri region 2030, utmanas länets fastighetsägare att byta ut sina oljepannor till ett klimatneutralt alternativ. Länets offentliga sektor utmanas att senast år 2014 ha 100 procent förnybar uppvärmning sina lokaler. Parallellt är det av stor vikt att fortsätta arbeta med optimering av system och effektivisering i energianvändningen. Andra exempel på regionala delmål är att nya bostadshus inte ska förbruka mer än 60 kwh/kvadratmeter och lokaler i övrigt inte överstiga 80 kwh/kvadratmeter. Jord- och skogssektorn Utsläppen av metan är mjölk- och nötköttsproduktionens största enskilda bidrag till växthuseffekten. Eftersom vårt län har förhållandevis stor andel av denna produktion, är utmaningen betydande. Länet har en förhållandevis bra luftkvalitet och de senaste 10 åren har föroreningarna minskat. En bidragande orsak kan vara att länet är relativt glest befolkat. Att stadsplaneringen utvecklas på ett genomtänkt och hållbart sätt är viktigt för att luftkvaliteten ska fortsätta förbättras. Att elda med ved kan skapa betydande hälsoproblem eftersom röken innehåller organiska kolföreningar och partiklar som är skadliga att andas in. Idag är många fastigheter försedda med vedpannor som inte är miljögodkända och trivseleldningen har ökat på senare år. Med rätt utrustning och teknik kan dock en stor del av dessa problem avhjälpas. För att minska lustgasutsläppen från stall- och mineralgödsel krävs god hushållning och anpassad tillförsel av gödseln. Åtgärder för att minska lustgasavgången går hand i hand med åtgärder för att minska övergödningen. Kvävet har en central roll och utmaningen består i att undvika höga, outnyttjade överskott i marken. Växande skog bidrar naturligt till att motverka orsakerna till klimatförändringar. Samtidigt måste biologisk mångfald och naturliga processer och funktioner bevaras. Dessa funktioner kan vara avgörande för skogens uthålliga produktionsförmåga och förmåga till återhämtning efter en störning. Miljökvalitetsmålet Frisk luft Utmaningar Kalmar län påverkas i stor utsträckning av luftföroreningar från kontinenten. De hot som har sitt ursprung i länet domineras av utsläpp från väg- och sjötrafik, energiproduktion och industriprocesser. De högsta halterna av luftförorening finns i människans närhet. I tätorter kan bilavgaser utgöra en hälsorisk. På landsbygden kan rök från vedeldning vara besvärande. Mycket av den luftövervakning som bedrivs i länet görs inom ramen för Kalmar läns Luftvårdsförbunds verksamhet. Utsläpp från industriproduktion i länet. Foto: Roland Enefalk Åtgärder Ett viktigt styrmedel i arbetet med att minska utsläppen av luftföroreningar är miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Kommunerna ansvarar för övervakning av luftkvaliteten. Överskrids någon miljökvalitetsnorm är kommunen skyldig att sätta in lämpliga åtgärder för att klara normerna.

24 SBN För att kartlägga möjligheterna att bygga ut fjärrvärmenät och för att gå över till miljögodkända pannor gör Boverket en översyn av gällande byggregler. Kanske kan detta bidra till minskade utsläpp av luftföroreningar i framtiden. Information till villaägare om hur man eldar rätt skulle också kunna ge viss effekt. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar. Riksdagens uppsatta folkhälsomål hanteras av Folkhälsomyndigheten. Länets luftvårdande åtgärder har en stark koppling till det pågående klimatarbetet. Regionförbundets strävan att göra länet fossilbränslefritt till år 2030 är ett exempel. Andra exempel är bilpooler i Kalmar, eldrivna bilar i Högsby, Kalmars biogasdrivna stadsbussar, utbyggnaden av gång- och cykelbanor i flertalet kommuner, samåkningsprojekt för landsbygden samt införandet av p-avgifter i stadskärnorna. Idag får CFC enbart användas i befintliga stationära enhetsaggregat med en fyllnadsmängd av 900 gram eller mindre. Regeringen har beslutat att användningen av HCFC med vissa undantag ska förbjudas helt i Sverige till Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen sker idag främst som läckage från varor och produkter där de används eller tidigare har använts som köldmedier eller i gamla isoleringsmaterial. Krav ställs på att sådana produkter och sådant avfall tas omhand på ett miljömässigt riktigt sätt. Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt Utmaningar Klimatet och halten av vissa växthusgaser i atmosfären påverkar ozonskiktets tjocklek. Den dramatiska uttunning av ozonskiktet som har skett beror framförallt på de senaste 50 årens utsläpp av ozonnedbrytande ämnen innehållande klor eller brom. Ozonnedbrytande ämnen är långlivade och hinner färdas långa sträckor, vilket orsakar en påverkan som kvarstår under flera decennier. I Montrealprotokollet, som är en global miljökonvention, förbinder sig Sverige och övriga länder att begränsa tillverkning och användning av halogenföreningar, som förstör ozonskiktet i övre atmosfären. Detta har resulterat i att uttunningen av ozonskiktet har brutits. Ultraviolett strålning ökar. Foto: Martina Lönnbom Åtgärder Länsstyrelsen och länets kommuner har genomfört ett tillsynsprojekt för miljöriktigt omhändertagande av rivningsmaterial, inklusive ozonnedbrytande ämnen. Ett tunt ozonskikt medför att människor utsätts för en ökad ultraviolett strålning. I Kalmar län har den allvarligaste formen av hudcancer, malignt melanom, ökat sedan 1970-talet. Information om hur man solar rätt kan vara en kompletterande, kortsiktig åtgärd. Ämnen som bryter ned ozonskiktet är till exempel vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner, CFC och klorfluorkolväten, HCFC. Dessa finns i bland annat kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och i skumplast.

25 SBN Åtgärder för temaområde Klimat Starta en miljöskola Beteendeåtgärder - det ska vara lätt att göra rätt Ansvarig Energikontoret, Länsstyrelsen Miljömål Samordna samhällsbetalda transporter Genom at samordna godstransporter och upphandling av dessa minska behovet av transporter Optimera rutterna för bilresor inom t. ex hemtjänst mm Arbeta med energifrågor i fysisk planering Länsstyrelsen Länsstyrelsen/ Klimatkommissionen Öka biogasproduktionen i länet Utnyttja potentialen av all möjlig biogasproduktion i länet. Ett län medstror djurhållning lämpar sig för biogasproduktion Flermyndighetsprojekt för framtagande av poängsättning/betygsättning av kommunal fysisk planering ur olika perspektiv Arbeta aktivt med Klimatsamverkan Kalmar län. Samla länets resurser för att genomföra åtgärder Genomföra handlingsprogrammet för Nooil Målet är att Kalmar län är en fossilbränslefri region2030 Genomföra en kampanj för begränsning av dubbdäcks användning. Syftet är att minska luftens innehålla av partiklar Informera om miljövänlig vedeldning Sträva efter att gamla vedpannor byts ut till miljögodkända med ackumulatortankar Länsstyrelsen, Regionförbundet, LRF, Energikontor sydost Länsstyrelsen/ Klimatkommissionen Länsstyrelsen och regionförbundet m fl Regionförbundet Länets kommuner Landsting Länsstyrelse Linnéuniversitetet m fl Kommunen Kommunen

26 SBN Åtgärder Ansvarig Miljömål Åtgärda skyddade byggnadselement och lämningar som hotas av försurning, luftföroreningar m.m i länet. Syftet är att bevarar dessa. Använda RANE-projektets vårdprogram som tagits fram för hällristningar. Programmet ska tillsamman med nya bedömningar/ny kunskap genomföras Genomföra energieffektivisering av gamla hus på ett varsamt sätt genom Energismart Länsstyrelsen Länsstyrelsen Kommunerna/Fastighetsägarna Genomföra projektinriktad tillsyn och egenkontroll gällande ozonnedbrytande ämnen. På så vis påskyndas en minskad yrkesmässig användning och utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. Verka för att det ska vara gratis i alla kommuner att lämna in avfall som innehåller köldmedia Syftet är att få kontroll på avfall innehållande ozonnedbrytande ämnen Kommunen Kommunen

27 SBN Temaområde miljögifter Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats eller utvunnits i länet ska varken hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är en förutsättning för att flera av de övriga miljömålen ska vara möjliga att uppnå. EU:s kemikalielagstiftning, REACH, och de nationella miljömålen syftar bland annat till att tillsynen ska bli effektivare, att särskilt farliga ämnen ska fasas ut, samt att grundkunskapen om ämnens och varors hälso- och miljöegenskaper ska förbättras. Flera av etappmålen är satta till Möjligheten att begränsa miljöpåverkan från kemikalier genom lagstiftning är starkt beroende av hur EU:s kemikaliepolitik utformas och hur REACH tillämpas. Det är egentligen bara för tungmetaller som bilden är någorlunda heltäckande. Först på senare år har en mer systematisk miljöövervakning påbörjats när det gäller de övriga prioriterade ämnena. Det visar sig då att fler miljögifter, organiska tennföreningar till exempel TBT, bromerade flamskyddsmedel, bland annat PBDE, polyaromatiska kolväten, PAH, samt nonyl- och oktylfenoler förekommer i mätbara mängder i vår vattenmiljö. I kustmiljön sker övervakning främst i organismer, trenden är här att halterna av tungmetaller minskar. För kvicksilver är nivån i fisk dock så hög att alla vattenförekomster klassas med ej god kemisk status. Detta avspeglar sig bland annat i Livsmedelsverkets rekommendationer kring intag av fisk. Jordbruket är en stor och betydelsefull näring i länet. Många kemikalieintensiva grödor odlas, till exempel potatis, jordgubbar och lök. Många bekämpningsmedel har fasats ut men kan finnas kvar i mark, sediment och i vatten från tidigare användning. Användningen av växtskyddsmedel har inte minskat, men genom ny lagstiftning försöker man öka användningen av icke-kemiska metoder. I länet finns det gott om enskilda brunnar. För dessa saknas skyddsföreskrifter och för flertalet sker ingen provtagning. Många kommunala vattentäkter har gamla skyddsföreskrifter som behöver uppdateras. Plastleksaker kan innehålla farliga ämnen. Foto: Länsstyrelsen Kalmar län Kalmar län har en lång industriell historia med till exempel många glasbruk, sågverk, träimpregneringsanläggningar, pappersbruk, gruvor, järn- och kopparverk, batterifabriker och hamnar. De har i många fall lämnat spår efter sig i form av deponier, förorenad mark, vatten och sediment. Många spännande platser som berättar länets historia kan alltså också vara miljöfarliga. Mellan åren 2000 och 2013 har de på ett systematiskt sätt identifierats och riskklassats. Sju av de högst prioriterade områdena har åtgärdats. De senaste åren har så kallade hormonstörande ämnen fått mer uppmärksamhet. Man känner till, eller misstänker, att det finns över 800 kemikalier som bedöms kunna störa hormonsystemet. Många är vanliga i samhället, i miljön och förekommer i produkter. Extra känslighet råder för foster, barn och ungdomar. Eftersom exponeringen av kemikalier i samhället är omfattande är det angeläget att prioritera var och i vilken ordning åtgärder behöver sättas in. Arbetet måste dock bedrivas på bred front. En spridning av luftföroreningar från bland annat industrier och förbränningsanläggningar har skett inom och till länet. Förhöjda halter i fisk av flera långlivade miljögifter påvisas därför i miljöövervakningen. Tillståndet i vattenmiljön för de av EU prioriterade ämnena är till stora delar okänd.

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA

Läs mer

Yttrande över remissen Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län

Yttrande över remissen Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jane Wågsäter 2014-08-14 KS 2014/0436 50162 Kommunstyrelsens arbetsutskott Yttrande över remissen Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Frågor för framtiden och samverkan

Frågor för framtiden och samverkan En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning Granskningshandling 2017-03-31 Dnr: 2016:313 Behovsbedömning Upphävande för delar av detaljplan EII580 (handel inom kv Överkastet och industri inom Övertrycket 3). Gamla Bangården (Södra Munksjön), Jönköpings

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

Åtgärder Region Skåne. inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder Region Skåne. inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder Region Skåne inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är generella

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljömålssystemet i korthet

Miljömålssystemet i korthet Miljömålssystemet i korthet 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Även fyra så kallade övergripande miljömålsfrågor ingick i miljömålssystemet: Naturmiljön, Kulturmiljön, Hälsofrågor

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa

Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa Eva Mikaelsson och Marie Vallin, Länsstyrelsen Västerbotten Lena Friborg, Region Västerbotten Karin Modig, Västerbottens

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Giftfri miljö - strategi för Stockholms län

Giftfri miljö - strategi för Stockholms län Södermalms stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-11-19 Handläggare Mats Christenson Telefon: 08-508 12 201 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2014-12-11 Giftfri miljö - strategi

Läs mer

Trollhättan & miljön

Trollhättan & miljön Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella

Läs mer

Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013

Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013 PROGRAM FÖR LOKALA MILJÖMÅL Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013 Miljömålens bakgrund 1999 kom de nationella miljömålen tillsammans med en tydlig uppmaning till samhällets alla aktörer att jobba hårt

Läs mer

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Kommunernas åtgärder. inom åtgärdsprogrammen för miljömålen och klimatanpassning

Kommunernas åtgärder. inom åtgärdsprogrammen för miljömålen och klimatanpassning Kommunernas åtgärder inom åtgärdsprogrammen för miljömålen och klimatanpassning Aktuella åtgärder för 2016 Kommunernas samlade åtgärder för 2016 I denna broschyr hittar du en sammanställning av alla aktuella

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå Bilagan omfattar de globala, nationella, regionala och kommunala miljömål som identifierats och som varit vägledande

Läs mer

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Nyheter inom Miljömålssystemet

Nyheter inom Miljömålssystemet Illustration: Tobias Flygar Nyheter inom Miljömålssystemet Petronella Troselius Historik - Varför miljömålssystemet? 172 olika miljömål mellan 1980-1994: Ingen överblick eller samordning Oklart vem som

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun Samrådshandling 2017-02-12 Dnr: 2015:250 Behovsbedömning Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Dnr Kst 2014/279 Giftfri miljö, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Dnr Kst 2014/279 Giftfri miljö, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-07 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/279 Giftfri miljö, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun 1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig

Läs mer

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Lägesbild för klimatarbete i Sverige Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer