Vårdförbundet VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 Vårdförbundet 2005 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH ÅRSREDOVISNING a

2 Innehåll i Vårdförbundets verksamhetsberättelse och årsredovisning organisationsnr Året som gått 2 Viktiga beslut på kongressen 4 Vårdförbundet vill utveckla och förbättra vården och vi arbetar för att medlemmarna ska kunna påverka. Vårdpolitiska idén banar väg 8 Vårdförbundet anser att vården bör organiseras och ges utifrån individens särskilda vårdbehov. Avtalsutveckling 13 Delaktighet en rättighet och möjlighet 15 Internationellt samarbete ger utbyte 21 Vårdförbundets engagemang i internationellt arbete handlar om att stödja bland annat demokratiska fri- och rättigheter. Ekonomisk redogörelse 33 Revisionsberättelse 43 KORT OM VÅRDFÖRBUNDET Vårdförbundet företräder cirka medlemmar, fördelat på 21 lokalavdelningar. Vårdförbundet arbetar för att utveckla vården och villkoren för yrkesutövarna. Förbundet är ett stöd till medlemmarna och arbetar för att förstärka b medlemmarnas ställning i samhället, förbättra miljö, villkor och profession. År 2005 var ett händelserikt och viktigt år, både för mig personligen och för Vårdförbundet. För mig personligen för att jag fick det stora förtroendet att som ordförande leda förbundet. För Vårdförbundet för att vi gemensamt vid kongressen fastställde de strategier som ska leda oss i vårt arbete fram till nästa kongress om tre år. Vi beslutade om fem prioriterade inriktningsområden. Kortfattat handlar det om att vi ska utveckla oss som ett förbund, bidra till vårdens utveckling, utveckla vårdmiljön, möta individens behov i sitt sammanhang och ha ett omvärldsperspektiv i alla frågor. MEDLEMMARNA SKA KUNNA PÅVERKA Det främsta syftet med vårt arbete är att göra det möjligt för medlemmarna att delta och påverka. När medlemmarnas möjligheter att påverka vårdens och verksamhetens utveckling ökar, ökar också förutsättningarna för goda villkor, när det gäller såväl arbetstidens förläggning som löneutveckling. Vi vill skapa förutsättningar för goda vårdmöten och en god vårdmiljö där hänsyn tas till både vårdtagares och vårdgivares behov. I en god vårdmiljö finns förutsättningar för medlemmarna att utnyttja hela sin kompetens och sin professionalism så att både kvalitet och patientsäkerhet gynnas. FÖRBUNDSSTYRELSENS FOKUS För att konkretisera huvudlinjerna för förbundsstyrelsens arbete gjordes efter kongressen en omvärldsanalys om var Vårdförbundet står i dag, var vi vill vara i framtiden och vilka faktorer som påverkar oss på vägen dit. Utifrån omvärldsanalysen och de beslut som fattades på kongressen beslutade förbundsstyrelsen om tre övergripande mål som ligger till grund för arbetet den närmaste tiden: Förbundsstyrelsen ska arbeta för att skapa helhet i politiken och synliggöra den röda tråden som löper genom allt vi gör, vi ska förbättra kvaliteten i dialogen med såväl medlemmar som omvärld och vi ska stödja utvecklingen av vårdnära processer utifrån teamets villkor och vårdmiljön. TYDLIG KOMMUNIKATION För oss i förbundsstyrelsen betyder detta att vi måste arbeta med att bli tydligare i vår kommunikation. Vi måste visa hur förbundets arbete med en rad olika frågor hänger ihop med helheten och hur frågorna, var och en, är viktiga för att åstad-

3 Medlemmarnas möjlighet att delta och påverka är vårt främsta syfte Vårdmiljö komma förändring i en riktning som gör det möjligt att skapa goda vårdmöten för alla Vårdförbundets medlemmar. Det är viktigt är att varje vårdmöte får ske utifrån just det mötets specifika behov. Vårdmöten är inte bara mötet mellan en vårdgivare och en enskild vårdtagare, ett vårdmöte är till exempel också den biomedicinska analytikerns analys av ett laboratorieprov. Även för denna typ av vårdmöten krävs det att särskilda förutsättningar är uppfyllda för ett gott resultat. LÖNESÄTTNING ETT VERKTYG FÖR ATT UTVECKLA VÅRDEN Jag vill även lyfta fram vårt arbete för att sprida processen med individuell lönesättning. Den individuella lönesättningsprocessen är ett steg på vägen mot en god vårdmiljö där enskilda individers bidrag till vårdens utveckling ska synas i lönen. Här handlar det i hög grad om att förmå arbetsgivarna att förstå att lönesättningen kan användas som ett styrmedel och vara ett verktyg för arbetsgivaren att uppnå målen för verksamheten. LÅNGSIKTIGT ARBETE SOM GER RESULTAT Vårdförbundet har i alla år verkat för att förändra och förbättra. Vårt arbete ger utdelning vilket du kan se i denna verksamhetsberättelse där det finns flera exempel på hur vårt arbete har betydelse såväl i stort som i smått. Jag kan också konstatera att många av tankarna i vår vårdpolitiska idé har tagits upp i flera av riksdagspartiernas vårdpolitiska program, vilket givetvis är mycket glädjande och ett bevis på att vårt arbete ger resultat. Ytterligare ett exempel på framgång är vårt lobbyingarbete för att ge legitimering för biomedicinska analytiker. Ett arbete som startade redan på 1970-talet. Det främsta syftet med legitimering är att öka patientsäkerheten och förbättra kvalitetsarbetet. I början av oktober 2005 beslutade regeringen om ett förslag för legitimation för biomedicinska analytiker. Går förslaget igenom kommer det att bli möjligt att ansöka om en yrkeslegitimation från den 1 april Vårdens organisation och system Vi är fyra professioner Vi gemensamt Förutsättningar yrkeskunskap och säkerhet VIKTIGA FRAMTIDSFRÅGOR Två viktiga framtidsfrågor är patientsäkerhetssystemet och prioriteringsfrågor. Där har Vårdförbundet en viktig roll som opinionsbildare och påtryckare. När det gäller patientsäkerhetssystemet menar vi att vi måste gå från ett system som letar syndabockar till att skapa ett system där man lär sig av tidigare misstag och av goda exempel. Genom ett sådant system kan vi arbeta förebyggande och öka kvaliteten i vården. När det handlar om prioriteringar i vården ska de byggas tvärvetenskapligt utifrån olika kunskapsområden för att åstadkomma bästa möjliga vårdmiljö. GEMENSAM KRAFT Att åstadkomma förändring är ett långsiktigt arbete som kräver tålamod. Då är de små framstegen precis lika viktiga som de stora; det dagliga förbättringsarbetet i vården lika viktigt som opinionsarbetet för att förändra system och strukturer. Även om förändringarna ibland inte sker lika fort som vi skulle vilja så är vi en enorm kraft när vi tillsammans oförtrutet arbetar vidare för att förändra och förbättra villkoren i vården. I möten skapas kraft! Anna-Karin Eklund Förbundsordförande 1

4 Vad hände 2005? 10 JANUARI Istället för att skicka runt den enskilde mellan olika organisationer och vårdgivare borde alla inom vården samlas kring den enskildes behov av vård. Det är utgångspunkten i den modell för en ny närvård som Vårdförbundet presenterat. I modellen beskrivs hur ett system för vården kan se ut och hur detta kan förändra situationen för ett antal individer. Vårdförbundet vill ha ett nytt system för styrning av vården, som ersätter gränsdragningsproblem och ständiga omorganisationer. Den nya närvården bör handla mer om hur det friska kan stärkas så att sjukdomar förebyggs och om att i högre grad ta tillvara den kompetens som finns. Vårdförbundets modell beskriver ett vårdsystem för cirka 90 procent av dagens vård, det som kan betraktas som basvård, som många människor har behov av ofta och som bör finnas nära. Därutöver finns den högspecialiserade vården, där Vårdförbundet anser att ansvaret bör vara nationellt. FEBRUARI I ett brev till Migrationsminister Barbro Holmberg uppmärksammar Vårdförbundet att familjen Kordbache hotas av avvisning från Sverige. Sjuksköterskan Firoze Kordbache tvingades fly från Iran efter att i hemlighet ha vårdat en svårt skadad regimkritisk person. I brevet påpekar Vårdförbundet att kvinnan följt sjuksköterskornas etiska kod när hon gett behandling till en person i behov av vård och att familjen nu riskerar att få betala ett alltför högt pris för den medmänsklighet och professionalism som hon visade. Vårdförbundets protest var en av många till förmån för familjen som hotades av avvisning på mycket svaga grunder och med en mycket svår situation för barnen som följd. MARS I början av mars presenterade regeringen och dess samarbetspartier en lagrådsremiss om driftsformer för offentligt finansierade sjukhus. Eva Fernvall sa i en kommentar att remissinstanserna synpunkter borde ha tagits tillvara i större utsträckning. Förslaget kan leda till att färre nya företag vill etablera sig inom vårdsektorn. Därmed riskerar man att sätta stopp för en utveckling som bidragit med nya sätt att driva vård. Med förslaget finns det risk att det i än högre grad blir landstingsdriven vård som får utgöra modell för hur vård ska bedrivas och då skräms alternativ bort till nackdel för alla: skattebetalare, vårdbehövande och medarbetare. Under mars genomför Vårdförbundet en undersökning bland medlemmarna rörande incidenter vid användning av stickande och skärande utrustning. Undersökningen visar att 80 procent av de svarande någon gång råkat ut för tillbud. Tidsbrist anges vara ett av de vanligaste skälen till olyckorna. 5 APRIL Kvinnor gynnas inte av att behandlas som ett stort kollektiv lösningen på orättvis lönesättning handlar om att se var och ens kompetens. Dessutom är det inte politiker som ska sätta lönerna det ska arbetsmarknadens parter göra. Det skriver Eva Fernvall och Anna-Karin Eklund på Expressens debattsida med anledning av att partiet Feministiskt Initiativ bildas APRIL Under tre dagar i april arrangerades Vårdstämman. Vårdstämman är den största kollegiala mötesplatsen för Sveriges sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor. Under Vårdstämman genomfördes ett flera hundra föreläsningar inom i stort sett varje specialitet. 2

5 10 12 MAJ Vid kongressen avgick Eva Fernvall som ordförande för Vårdförbundet. Till ny ordförande valdes Anna-Karin Eklund som tidigare varit vice ordförande. Vårdförbundet ska fortsätta vara en blåslampa inom vården och i samhällsdebatten. Att resurserna används på bästa sätt är viktigt, inte bara för patienterna. Det är även en förutsättning för våra medlemmars löneutveckling.anställda inom vården måste ges större möjlighet att påverka sin egen arbetssituation och delta i utvecklingen av verksamheten, skriver Anna-Karin Eklund i en debattartikel som publiceras i ett antal tidning i samband med valet. Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund valdes in i styrelsen för ICN (International Council for Nurses) vid årets kongress som hölls i Taiwan. JUNI Vårdförbundet genomförde en enkätundersökning bland studerandemedlemmar där studenternas syn på utbildning och kliniska studier kartlagts. Resultaten visar att studenterna generellt är nöjda med sin utbildning. 7 JULI Varannan kommun svarar inte på samtal om alkoholberoende. Det konstaterar Vårdförbundet i en telefonundersökning som presenteras i samband med Almedalsveckan på Gotland. Vårdförbundet ringde landets samtliga kommuner och bad att bli kopplad till någon som kan svara på frågor om alkoholberoende. Nästan samtliga kommuners växlar svarade men i över hälften av de vidarekopplade samtalen, 55 procent, var det ingen som svarade på de avdelningar dit samtalet kopplats. Personer med beroende, som efter mycket tvekan söker hjälp, har med andra ord svårt att få hjälp och stöd. Detta kan leda till att det dröjer ytterligare innan de söker hjälp, eftersom det obesvarade samtalet kan uppfattas som ett avvisande, menar Anna- Karin Eklund i en debattartikel i Dagens Nyheter. Under Almedalsveckan lyfter Vårdförbundet fram frågor kring beroenden, både bemötande från kommuner och vårdpersonals upplevelse av arbete med olika former av missbruk. 23 SEPTEMBER Anna-Karin Eklund väljs till andre vice ordförande i TCO. Att vara med och påverka på en större arena, inte enbart inom vården, är en spännande utmaning. Vi har alla olika perspektiv som vi vinner på att bryta mot varandra, menade Anna-Karin. 19 OKTOBER Det är bra att regeringen föreslår legitimation för biomedicinska analytiker, skriver Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund och Michel Silvestri (ordförande för Institutet för Biomedicinsk Laboratorievetenskap, IBL) i Dagens Medicin. NOVEMBER Regeringen verkar ha gett upp sina ambitioner, men vill inte medge det. I stället väljer den att ålägga tre lärosäten att skapa lightutbildningar, som aldrig kommer att kunna motsvara de kunskapskrav som med all rätt ställs på lärare i förskolan och sjuksköterskor. Våra professioner kommer aldrig att acceptera förkortade genvägar. Det skriver Anna-Karin Eklund och Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz med anledning av att tre högskolor och universitet fått regeringens uppdrag att undersöka om utbildningarna till sjuksköterska och förskollärare kan förkortas för grupper som arbetat inom vården och skolan tidigare. 1 DECEMBER Patienterna är förlorare när läkare markerar revir mot sjuksköterskor. För Vårdförbundet är den övergripande frågan hur den enskildes behov av vård på bästa sätt ska mötas. Detta perspektiv kräver samsyn och samarbete mellan alla som arbetar inom vården oavsett yrkestillhörighet eller huvudmannaskap. Det skriver Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund i Dagens Medicin. 8 DECEMBER De kommunala fackförbunden inom OFR och Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat ett nytt kommunalt pensionsavtal. Avtalet, som gäller från den 1 januari 2006, innebär bland annat att pensionsavgiften som arbetsgivaren avsätter till de anställdas framtida ålderspension höjs rejält. I och med det blir pensionsavsättningarna för kommun- och landstingsanställda de bästa på arbetsmarknaden. 3

6 KONGRESS 2005 Viktiga beslut på 2005 års kongress 4

7 KONGRESS 2005 Vårdförbundet arbetar kontinuerligt för att skapa möjligheter för medlemmarna att påverka. Vi vill utveckla och förbättra vården det ska vara möjligt för medlemmarna att fullt ut använda all sin kompetens och sitt yrkeskunnande, till nytta för både vårdgivare och vårdtagare. Detta arbete är en fortgående process som involverar allt från enskilda möten mellan individer till erfarenhetsutbyte på internationella konferenser. Ett viktigt verktyg i denna process är Vårdförbundets kongress som hålls vart tredje år. Då samlas ombud från hela landet tillsammans med förbundsstyrelsen för att diskutera och behandla motioner samt välja en ny förbundsstyrelse. FÖRARBETE UNDER VINTERN OCH VÅREN Kongressarbetet startar dock långt innan själva kongressen äger rum. Bland annat har det under vintern och våren arrangerats en rad regionala konferenser där den vårdpolitiska idén diskuterats. Tidigt på våren genomfördes också en så kallad Dialog med fokus på medlemsmötet. I en Dialog får alla kongressombud värdera olika påståenden kring ett visst ämne. Det finns också utrymme för att fritt kommentera ämnet som undersöks. Dialogen om medlemsmötet visade att kongressombuden lade mycket stor vikt vid mötet med medlemmar. I sina roller som förtroendevalda, ansåg de att viktiga uppgifter var att fungera som ett stöd och en samtalspart och att vara rådgivare. En av kongressens viktigaste uppgifter är att bestämma inriktningen på förbundets arbete fram till nästa kongress. I det sammanhanget diskuteras förbundets lång- siktiga mål och visioner ingående. Den maj samlades 190 ombud och förbundsstyrelsen i Stockholm till 2005 års kongress. Antalet ombud utgår från hur många medlemmar varje lokal avdelning har. Vid årets kongress hade Västra Götaland flest ombud med 33 stycken. De minsta avdelningarna, Gotland och Jämtland, representerades av tre ombud var. Kongressen är Vårdförbundets högsta beslutande organ och har flera viktiga uppgifter, några av dem är följande: Kongressen < skapar och utvecklar en gemensam vilja och strategi för Vårdförbundets verksamhet < granskar verksamheten < beviljar avdelningsstyrelserna och förbundsstyrelsen ansvarsfrihet < beslutar om inriktning av verksamhet och ekonomi för den kommande kongressperioden < fastställer förbundets organisation < beslutar om medlemsavgiftens storlek < väljer förbundsstyrelse, ordförande, revisorer och valberedning. 5

8 KONGRESS 2005 Fem viktiga inriktningsområden Efter en omfattande process där över förslag bearbetades (se separat ruta nere till höger), enades kongressen om fem inriktningsområden för perioden fram till nästa kongress som äger rum Vi ska utveckla oss som ett förbund. Vi vill få alla medlemmar att känna sig betydelsefulla, som en del av helheten. 2. Vi ska bidra till verksamhetens/vårdens utveckling bryta revir. Vi vill fortsätta arbete med 3V och förankra/vidareutveckla modellen bland medlemmar och medborgare. Ny ordförande I enlighet med stadgarna valde kongressen också ordförande och förbundsstyrelse. Eva Fernvall hade tidigare meddelat att hon inte ställde upp för omval då hon tyckte att det efter drygt tio år var dags att lämna över ordförandeskapet till någon annan. Valberedningens förslag till ny ordförande var Anna-Karin Eklund, som valdes med acklamation. Anna- Karin som är hemmahörande i Söderhamn, har varit medlem i förbundsstyrelsen sedan 1999 och vice ordförande sedan Hon har dessutom tidigare varit avdelningsordförande i Gävleborg. 3. Vi ska utveckla vårdmiljön utveckling ska löna sig. Vi vill skapa en vårdmiljö där individen har förutsättningar att ta ansvar och utveckla vården samt utvecklas i sin yrkesroll genom ett helt arbetsliv. 4. Vi ska möta individen och gruppers behov i dess sammanhang och stödja mångfald. Vi vill skapa möten där medlemmar i olika situationer och funktioner känner sig viktiga och sedda. 5. Vi ska öppna vården mot världen. Vi vill ha omvärldsperspektiv i alla våra frågor och dialoger. < < < < < < < < < < < < < < < < < < Anna-Karin Eklund I sitt tal till kongressen angav Anna-Karin Eklund att några av de viktigaste frågorna för henne är att utveckla den löneprocess förbundet drivit under flera år samt att Vårdförbundet även fortsättningsvis fungerar som en pådrivare när det gäller att förbättra vården. Att resurserna används på bästa sätt är viktigt, inte bara för vårdtagarna utan även en förutsättning för att medlemmarna ska få en god löneutveckling. Övriga medlemmar i förbundsstyrelsen är Margot Bergman, Södermanland; Conny Carlsson, Västernorrland; Ingrid Frisk, Stockholm; Ejja Häman Aktell, Västerbotten; Lisbeth Löpare Johansson, Norrbotten; Kristina Nyström, Östergötland; Marina Olsson, Västra Götaland; Janet Parmvi, Skåne; Eva Strandh, Värmland och Ann-Sofie Togner, Kalmar. Lisbeth Löpare Johansson och Ingrid Frisk blev valda till vice ordföranden. Arbetsprocess som främjar delaktighet Precis som vid kongressen 2002 användes modern IT-teknik för att ta emot inlägg och processa fram beslut. Kongressarbetet utfördes huvudsakligen genom arbete i grupp. Ombuden arbetade tre och tre med en dator där ombuden kunde göra inlägg och föra fram synpunkter. Inläggen och synpunkterna skickades vidare till en analysgrupp som strukturerade materialet och gjorde sammanställningar. Varje ombud hade även en röstningsdosa och såväl alla inlägg som resultaten av omröstningarna kunde ses på en storbildsskärm i lokalen. Arbetssättet med datorer för inlägg bidrar till att alla på ett enkelt och tidseffektivt sätt kan föra fram sina synpunkter. Metoden uppskattas också av deltagarna som känner att de aktivt kan delta i den demokratiska processen. Genom detta förfarande kunde över inlägg tas emot och behandlas och så småningom resultera i de fem inriktningsområden som kongressen beslutade om (se till vänster). Samtliga inlägg finns kvar och kan användas som referensmaterial. 6

9 KONGRESS 2005 När kongressen är slut. Hur går arbetet till i praktiken? Varje avdelning arbetar vidare med de mål och riktlinjer som fastställs gemensamt på kongressen. Kongressmålen bryts ned till konkreta mål som anpassas till förutsättningarna för respektive avdelning. Detta arbete sker på olika sätt. Ett exempel kommer från Blekinge där de förtroendevalda sex år i rad samlats till ett tvådagars höst-internat. Internatet är populärt och vid 2005 års internat deltog omkring 65 personer av de totalt cirka 120 förtroendevalda i länet. Förutom att ta fram lokala mål och aktiviteter utvärderar deltagarna också det gångna verksamhetsåret. Röster från kongressen Per Lilja, kongressombud Västra Götaland Det är min första kongress och jag var lite skeptisk till det mjuka arbetssättet innan jag åkte hit. Jag tyckte det verkade flummigt. Men jag har helt ändrat uppfattning sättet har varit oerhört inspirerande. Det har varit många bra möten med de andra ombuden och våra likheter och olikheter har varit en bra grogrund i diskussionerna. Den viktigaste frågan för mig var slutdiskussionerna om förbundets strategier och viljeinriktningar under kommande period. De har stor betydelse för vad vi ska arbeta med hemma. Där kommer vi först att fortsätta med arbetet att definiera begreppet vårdmiljö och föra ut det bland medlemmarna och sedan arbeta med den frågan samhällspolitiskt. Magdalena Samuelsson, kongressombud Blekinge Kongressarbetet har varit väldigt engagerande och alla har fått komma till tals. Det är min första kongress och jag är glad att jag var väl förberedd och påläst i förväg, för det här arbetssättet kräver det. Vårdmiljön och löneprocessen är de frågor som varit viktigast för mig. Just vårdmiljön är ju fortfarande ett spretigt begrepp och det blir en utmaning att föra ut det till medlemmarna. Stärkandet av hela förbundet och att föra ut politiken till medlemmarna är ju alltid lika viktigt. Vi kanske ska fundera på att göra en utbildning för alla våra medlemmar hemma. 7

10 DEN VÅRDPOLITISKA IDÉN Den vårdpolitiska idén banar väg för god vårdmiljö Vårdförbundet anser att vården bör organiseras och ges utifrån individens särskilda vårdbehov. Det kräver en vårdkedja med många olika kompetenser som samverkar i ett flöde oavsett huvudman och organisation. En förutsättning för att vårdtagarna ska kunna känna trygghet är att rätt kompetens finns tillgänglig när och där den behövs. 8

11 DEN VÅRDPOLITISKA IDÉN För att det ska vara möjligt måste vi utnyttja de resurser som finns på bästa sätt. Det handlar inte bara om resurser i form av pengar utan i lika hög grad om de resurser som finns i form av kompetens och erfarenhet hos alla som arbetar inom vården. Möjligheten att få utvecklas i sitt yrke och att vara delaktig i att utveckla den verksamhet man arbetar inom, bidrar till arbetstillfredsställelsen och möjligheterna att kunna verka ett helt yrkesliv. VÅRDMILJÖN SÄTTER MÄNNISKAN FRÄMST I mötet mellan vårdtagare som känner trygghet och vårdgivare som tillåts utnyttja hela sin kompetens i vårdmötet måste det skapas förutsättningar för en god vårdmiljö. Vårdmiljö omfattar så mycket mer än vad vi vanligtvis menar med arbetsmiljö. På årets kongress tydliggjordes begreppet vårdmiljö. I huvudsak kan sägas att vårdmiljö handlar om att sätta människan främst och se varje individ som kompetent och kunnig. Ett vårdmöte innebär att ta hänsyn till alla vårdtagarens behov ska tillgodoses liksom medarbetarens rättigheter att behålla, uppnå och utveckla hälsa. PROFESSIONER I SAMSPEL För att nå en god vårdmiljö måste varje profession ta ett eget ansvar för att de egna kunskaperna och erfarenheterna, utifrån vårdtagarens behov, tillämpas i samspel med övriga professioner i det team som finns kring en vårdtagare. Varje yrkesroll måste helt enkelt se sin egen plats i relation till helheten. För att kunna arbeta på ett sätt som främjar hälsa och som tillvaratar kompetenser och erfarenheter i hela vårdsystemet, måste det vara möjligt att skapa utrymmen för att reflektera, ompröva och lära nytt och att föra dialog om lösningar i olika situationer. Det kräver en öppenhet och ett förhållningssätt kring hur kompetenser ska samspela och användas där de bäst behövs. En god vårdmiljö handlar också om kunskap om helheten och om att se sin egen roll i denna helhet. Kunskap om orsak och samband ger arbetstillfredsställelse och bidrar till att säkerställa kvaliteten i mötet med vårdtagaren. MODELL FÖR NY NÄRVÅRD Under 2004 presenterade Vårdförbundet en modell för hur en ny närvård skulle kunna se ut i framtiden. Modellen bygger på den vårdpolitiska idé som kongressen beslutade om De lösningar vi ser, och som finns i vår modell, 3V, fokuserar på kompetens och samverkan istället för på hierarkier och revir. Utgångspunkten är individen inte byggnader och organisationsstrukturer. En viktig grund i modellen är också ökat fokus på aktiviteter som främjar hälsa och som underlättar egenvård. I många verksamheter ute i landet är den vårdpolitiska idén en inspirationskälla när förändrade arbetssätt och utveckling av vården diskuteras. En av de mest grundläggande principerna i vår vårdpolitiska idé är att individen är utgångspunkten. Vården ska ges och organiseras utifrån den enskilde individens specifika behov. Modellen medför krav på en helt annan styrning, både av resurser och av kompetens, än den som finns idag. Med vår modell för närvård följer några tuffa utmaningar. 1. Den första utmaningen är att gå från fokus på organisation till fokus på individ. För detta krävs en lätttillgänglig ingång till vården, en Vårdportal, som blir vårdtagarens första kontakt när han eller hon behöver vård. Vårdportalen har helhetssyn över systemet och ett samlat ansvar men organiserar inte vården själv. Vårdportalen ansvarar även för en slags kundtjänst via internet och telefon, som utan långa väntetider kan hjälpa de vårdsökande. Det kan handla om allt ifrån att ge råd för egenvård eller boka tid till att skicka en ambulans eller ett mobilt vårdteam. 2. Den andra utmaningen är att skapa ett sammanhängande system som hanterar individen i hela vårdkedjan, utan att vårdtagaren tvingas in i de stuprör som idag styr vården. Behov och kompetens måste mötas på bästa sätt. I modellen organiseras detta av så kallade Vårdcenter som kan liknas vid en generalentreprenör som har ansvar för att organisera och distribuera vården genom att skapa nätverk av vårdproducenter med kompetenser som tillgodoser behoven. 3. Den tredje utmaningen är att skapa individuell nytta som samtidigt säkrar en effektiv resursanvändning. Utifrån individuella behov skapas en vårdkedja som innefattar allt ifrån den medicinska behandlingen, rehabilitering och vård i hemmet till mobila vårdteam, telemedicin och boendetjänster. Alla delar i vårdkedjan paketeras och samordnas på ett resurseffektivt sätt i vad vi kallar Vårdmötesplatser. 9

12 DEN VÅRDPOLITISKA IDÉN MIN VÅRDBOK Den mest centrala delen i Vårdförbundets modell för den framtida vården är att utgångspunkten i all vård är den enskilde individens behov. Varje individs vårddokumentation och att den görs tillgänglig när det behövs, blir en förutsättning för att systemet ska kunna ställas om från fokus på organisation till fokus på individ. I vår modell samlas all relevant vårdinformation om vårdtagaren i det vi kallar Min vårdbok, som följer vårdtagaren vid alla vårdsituationer, hos alla vårdgivare. Min vårdbok ersätter dagens patientjournal och dokumentationen kan nås av alla vårdgivare när så behövs och tillåts, vilket bidrar till att öka rörligheten i vårdsystemet och minska ledtiderna. Dokumentationen är nationellt samordnad, vilket underlättar för vårdtagarna att fritt välja mellan olika vårdgivare. Relevant information om en vårdtagare registreras i Min vårdbok redan vid vårdtagarens första kontakt med Vårdportalen, som i modellen fungerar som vårdtagarens första kontaktpunkt och ingång i vårdsystemet. Om en vårdtagare exempelvis skulle behöva ambulansvård, kan ambulanspersonalen få information från Vårdportalen och sedan omgående returnera information om utförda insatser och status för vårdtagaren, varpå Min vårdbok uppdateras med denna information. Genom att all relevant information finns samlad på ett och samma ställe får vårdtagaren en bättre kontroll över den information som finns om honom eller henne. Dessutom ökar såväl patientsäkerheten som samverkan mellan olika vårdgivare. VÅRDVÄGLEDARE Behoven av vård är i de allra flesta fall relativt likartade för olika individer med samma symptom. I vår modell skapas i så stor utsträckning som möjligt standardiserade vårdprogram och rutiner för dessa. Följden blir ett enklare beslutsfattande för vårdgivarna samtidigt som tryggheten ökar för vårdtagarna. Undantaget är de individer som har stora vårdbehov. Just för dessa vårdtagare märks bristerna med dagens vård oftast mest. De har störst behov av fungerande vårdprocesser med samverkan Spelar Vårdförbundet någon roll? mellan olika kompetenser men drabbas ofta av samordningsproblem. I Vårdförbundets modell får vårdtagare med komplexa och omfattande vårdbehov aktivt stöd av en Vårdvägledare. Vårdvägledaren blir ett slags ombud för vårdtagaren och upprättar en vårdplan med insatser från relevanta kompetenser i systemet oavsett om det är kommun, landsting eller ett privatägt företag som är vårdproducent. Vårdvägledaren ser till att dialogen mellan vårdtagare och vårdgivare fungerar och möjliggör flexibla lösningar som ofta är nödvändiga för dessa vårdtagare. En viktig uppgift för Vårdvägledaren är alltså att samordna och koordinera de kompetenser som behövs för vårdtagare med omfattande vårdbehov. Flera av riksdagspartierna har tagit till sig många av Vårdförbundets tankar i sina egna vårdpolitiska program. Det gäller till exempel tankarna om vårdvägledare, en nationell samordnad vårdrådgivning och en patientjournal där vårdtagaren har kontroll. Läs mer på nästa sida. 10

13 DEN VÅRDPOLITISKA IDÉN Vardagligt förbättringsarbete förändrar helheten Allt förändrings- och förbättringsarbete genomförs av individer, enskilt och tillsammans. Det är medlemmarnas dagliga förbättringsarbete i sina verksamheter som på sikt kommer att leda till en förändring även av helheten. När de stora modellerna kan fungera som inspirationskällor är det de enskildas insatser som driver förbättringsarbetet framåt. Det ständigt pågående förbättringsarbetet som sker i den vardagliga verksamheten är något som varje individ själv kan påverka och ta ansvar för. Genom detta arbete bidrar var och en till att utveckla verksamheten, till nytta för såväl vårdtagare som vårdgivare något som skapar förutsättningar för en god vårdmiljö. Den enskilde medarbetarens bidrag till verksamheten genom det vardagliga förbättringsarbetet ska även ge en positiv löneutveckling. Arbetet i det lilla hänger på så sätt ihop med Vårdförbundets strävanden i det stora. Ute i landet pågår en mängd förbättringsarbeten, i stort som smått, alla lika värdefulla. I detta avsnitt beskrivs några få av dessa. genom att lyfta fram det förebyggande arbetet inom vård och omsorg. De register som finns idag utgår enbart från diagnoser. Med det nationella kvalitetsregistret finns en annan ansats. Registret avser alla vårdåtgärder och spänner över hela vårdprocessen så att olika huvudmän kommuner, landsting, privata vårdgivare kan använda systemet. Registret är alltså inte förbehållet någon viss yrkesgrupp utan ska vara tillgängligt för alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med vårdtagarna. Landstinget i Jönköpings län har under flera år arbetat med att förbättra de vårdnära processerna. Metoden för att få igång förändringar har bland annat byggt på att varje förändring utvärderas genom mätningar. När arbetet med det nationella kvalitetsregistret startades valdes nutrition, fallprevention och trycksår som fokusområden. Att dessa områden valdes berodde främst på att det finns accepterade vetenskapliga metoder för att mäta och utvärdera dessa. Dessa områden ingick även bland de områden som Jönköpings läns landsting redan arbetat med i sitt förbättringsarbete. Ett nationellt kvalitetsregister medför inte bara förbättrad NATIONELLT KVALITETSREGISTER Hösten 2004 tog Vårdförbundet tillsammans med Jönköpings läns landsting initiativet till att starta ett nationellt kvalitetsregister för vårdprevention. Syftet är framför allt att öka patientsäkerheten 11

14 DEN VÅRDPOLITISKA IDÉN 12 patientsäkerhet. Registret gör det också möjligt att på grundval av insamlad data utforma nya arbetssätt som utvecklar verksamheten och förbättrar vården. Genom registret kan medarbetarna även utveckla sin kompetens då de får en tydlig återkoppling kring vad genomförda insatser fått för effekt för vårdtagarna. Registret ska utgå från individen, bygga på tvärprofessionellt teambaserat förbättringsarbete och vara oberoende av vem som är huvudman för vården. Det allra mest centrala i registret är resultatet för vårdtagarna. Genom registret ska risker identifieras, åtgärdas och därmed kunna förebyggas. Målet är ingen onödig skada, inget onödigt lidande och inga onödiga risker. PRIORITERINGAR Vårdförbundet har genom åren engagerat sig starkt i frågan om prioriteringar inom vården. Vi har tillsammans med en rad olika aktörer medverkat i olika projekt för att studera och kartlägga hur prioriteringar i vården faktiskt sker, vilken kunskap som finns om prioriteringar och hur principerna för prioriteringar kan utvecklas. Bland annat har vi tillsammans med Svensk Sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet genomfört ett projekt för att få fram en modell för öppna prioriteringar inom omvårdnadsområdet för strokepatienter. Tre strokeenheter testade modellen med framgång och modellen används och utvecklas nu vidare. Varje individ kan själv påverka och ta ansvar för förbättringsarbetet. Vårdförbundet har också en representant i PrioriteringsCentrums styrelse. PrioriteringsCentrum är ett nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg vars verksamhet startade Av studierna framkommer tydligt att kunskaperna om prioriteringar behöver öka för att resurserna i vård och omsorg ska kunna användas på bästa sätt. EN SEGER FÖR VÅRDMILJÖN Arbetstiden är en viktig del av vårdmiljön. Bra förläggning av arbetstiden som de anställda kan vara med och påverka och som är väl förankrade på arbetsplatsen, leder vanligtvis till mindre frånvaro och högre arbetstillfredsställelse. Därmed skapas även förutsättningar för ett bra vårdmöte. Inom Härnösands och Medelpads sjukvårdsförvaltning hade alla arbetsplatser under senare åren arbetat fram olika arbetstidsmodeller anpassade efter just deras behov. Syftet var att säkerställa bemanningen samtidigt som flexibiliteten i förläggningen av arbetstiden ändå kunde öka. Spelar Vårdförbundet någon roll? Vårdförbundet deltog vid föredrag och seminarier i den nationella prioriteringskonferensen. Tack vare vår medverkan i så många studier och projekt har vi ingående kunskaper om hur prioriteringsarbetet ser ut i verkligheten, vilket stärker vårt bidrag och vår betydelse vid en konferens av detta slag. Detsamma gäller vårt deltagande i den nationella konferensen om patientsäkerhet. Läs mer på sid 26. I början av 2005 sa arbetsgivarsidan i Härnösands och Medelpads sjukförvaltning upp alla arbetstidsmodeller från och med den 1 juni Skälen angavs i första hand vara ekonomiska. Samtliga avdelningschefer protesterade och Vårdförbundet engagerade sig djupt i frågan. Bland annat begärde vi att uppsägningen skulle skjutas upp så att det gavs tid att genomföra en ordentlig ekonomisk jämförelse av situationen före arbetstidmodellen och efter med hänsyn tagen även till sådana faktorer som sjukfrånvaro, rekryteringar, vikariat etc. När en sådan jämförelse gjordes utföll den helt till arbetstidsmodellens fördel. Tidsfaktorn innebär att alla timmar på dygnet har ett poängvärde timmar på nätter och helger har exempelvis högre poäng än timmar på dagtid en vardag. För till exempel en heltid krävs ett visst antal poäng om dessa poäng arbetas ihop på kvällar, helger eller vardagar är upp till varje arbetslag som fastställer schemat. Genom detta system har det blivit betydligt lättare att bemanna även obekväma arbetstider.

15 AVTALSUTVECKLING Utveckling ska avspeglas i lönen Vårdförbundet har ända sedan 1980-talet arbetat för att lönerna ska sättas individuellt. Avtalen ska nu ge en lön som är individuell och differentierad. Till grund för lönesättningen ska den enskildes bidrag till verksamheten ligga. Att utbilda och utveckla sig, ta större ansvar eller bidra konstruktivt i förbättringsarbete måste synas i lönekuvertet. Kopplingen mellan verksamhetens utveckling, den enskildes bidrag till denna utveckling och lönen blir tydlig först när lönerna sätts individuellt. En viktig del i vår lönestrategi är att även öka lönespridningen och att skapa en högre löneutveckling under yrkeslivet. När man utvecklas i sitt arbete och i sitt kunnande kan man bidra mer till verksamheten. Det måste synas i lönekuvertet. Vi har inte kommit riktigt så långt som vi hade önskat, men vi har ändå kommit en bit på väg; att ta större ansvar och att öka sin kompetens lönar sig numera bättre än förr. En ökad lönespridning ger stimulans till förkovran vilket bidrar till att höja kompetensen generellt i hela vårdverksamheten. En karriär inom någon av våra yrkesgrupper är inte bara stimulerande utan ska även vara privatekonomiskt lönsam. Goda karriärmöjligheter ger också högre status till professionerna inom vården. STÄRKT PROFESSION Det första avtalet med individuell lönesättning tecknades Modellen med individuella lönesamtal har lett till att medlemmarnas bild av både sig själva och sin profession har stärkts. Även den externa bilden har förändrats. Från att i många år ha betraktats som underordnade har förbundets yrkesgruppers värde för verksamheterna tydliggjorts och yrkesstatusen har höjts. Att modellen är framgångsrik visas av att löneutvecklingen för Vårdförbundets medlemsgrupper har varit god de senaste åren med undantag för 2004 och 2005 då vi fått se en nedväxling av löneökningstakten. Minskade löneökningar gäller hela den svenska arbetsmarknaden, men våra grupper har under de senaste två åren fått en relativt lägre löneökning än genomsnittet på arbetsmarknaden. Förklaringen är främst sparkrav i kombination med att arbetsgivarsidan inom kommuner och landsting under denna period valt att prioritera andra yrkesgrupper. Vårdförbundet kan självklart inte stillatigande acceptera nedprioriteringen av våra medlemsgrupper och kommer att fortsätta arbeta för att stärka vår position ytterligare i förhållande till andra yrkesgrupper. De senaste två åren till trots hör våra medlemsgrupper till dem som sammantaget haft den bästa löneutvecklingen på marknaden. Sedan 1995 har lönerna ökat mer än 50 procent och för de medlemmar som varit yrkesverksamma under hela perioden har lönerna ökat med 60 procent. För att vi ska nå våra mål är en viktig uppgift inom förbundet att sprida kunskapen bland medlemmarna om hur lönebildningen går till. Först då har man som individ möjlighet att påverka. Varje enskild medlems agerande eller icke-agerande påverkar den samlade löneutvecklingen och lönebildningen. ARBETSMARKNADENS BÄSTA PENSIONSAVTAL I början av december 2005 slöts ett nytt pensionsavtal för kommun- och landstingsanställda. Förhandlingarna inleddes redan Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2006 och innebär bland annat att pensionsavgiften som arbetsgivaren sätter av till de anställdas framtida ålderspen- 13

16 AVTALSUTVECKLING sion höjs rejält. Samtidigt sänks lägsta ålder för att börja tjäna in pension från 28 till 21 års ålder. Liksom tidigare innehåller avtalet även efterlevandeskydd. Pensionsavgiften betalas på hela lönen upp till 30 inkomstbasbelopp (år 2006 är ett inkomstbasbelopp kronor). Avgiften kommer under de närmaste åren successivt att öka från 3,5 procent till 4,5 från och med år Pensionsavsättningarna för kommun- och landstingsanställda är genom detta avtal de bästa på arbetsmarknaden. FÖRÄNDRADE ROLLER FÖR ALLA VID INDIVIDUELLA LÖNESAMTAL Förhandlingsordningen med individuella lönesamtal förutsätter ett förändrat beteende för alla. De lokalt förtroendevalda får en annan roll vid mötet med de lokala arbetsgivarföreträdarna i landsting och kommuner. Där skapas bra förutsättningar för löneprocessen på arbetsplatsen. Första linjens chefer har också fått ett annat mandat. För de förtroendevalda har förändringen inneburit att de från att tidigare ha förhandlat om andras löner, nu istället fungerar som coacher, där de är ett stöd för medlemmarna i deras löneoch utvecklingssamtal. LÖNECOACHEN STÖTTAR Den ena arbetsplatsen är inte den andra lik och därför kan man inte självklart ta lönekriterier som fungerar bra på en arbetsplats och implementera den på en annan. Det bästa är om alla på en avdelning eller arbetsplats tillsammans kan komma fram till vad som är avgörande för att just deras verksamhet ska utvecklas och vad som ska värderas. Olika saker är viktiga på olika arbetsplatser. Lönecoachens roll blir att vara ett stöd i arbetet med att ta fram en modell som passar verksamhetens behov samt att ge stöd och råd kring hur ett bra lönesamtal genomförs, hur man kan utvärdera sina insatser och hur man kan utvecklas för att ytterligare bidra till att förbättra verksamheten som man arbetar inom. För medlemmarna medför den individuella lönesättningen att de måste bli bättre på att se och tala om hur de som individer bidrar till att utveckla verksamheten på den egna arbetsplatsen. Genom att engagera sig och reflektera kring sin yrkesroll blir det möjligt att påverka lönen. Individuella samtal ställer också nya krav på cheferna och deras förmåga att förstå vars och ens bidrag till verksamhetens utveckling. Det handlar inte bara om att sätta en lön i kronor och ören, utan också om att tillsammans med varje medarbetare göra en plan för hans eller hennes yrkesutveckling och följa upp gamla mål och sätta nya för framtiden. SUCCESSIV SPRIDNING AV INDIVIDUELL FÖRHANDLINGSORDNING På nationell nivå finns en samsyn mellan Vårdförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting om att Spelar Vårdförbundet någon roll? Lönerna för Vårdförbundets medlemsgrupper har sedan 1995 ökat med hela 50 procent. Under 2004 och 2005 har vi dock tvingats se en nedväxling i löneökningstakten, men vi arbetar självklart vidare för att i framtiden stärka vår position ytterligare i förhållande till andra yrkesgrupper. Se lönestatistik på sid 30. lönen ska sättas individuellt i dialog med verksamhetsnära chef och att den enskilde medarbetarens bidrag till verksamheten ska vara en del i löneutvecklingen. Trots det finns det många medlemmar som ännu inte får sina löner satta i individuella lönesamtal och ännu fler som inte upplever att det finns någon koppling mellan deras bidrag till verksamheten och deras löner. I en medlemsenkät som Vårdförbundet låtit genomföra uppgav 80 procent av de som svarade, att de hade haft lönesamtal det senaste året. Bara hälften ansåg att det fanns viss eller hög grad av samband mellan deras lön och deras bidrag till verksamheten och endast 40 procent svarade att det fanns tydliga lönekriterier på arbetsplatsen. Arbetet med att införa den individuella förhandlingsordningen går successivt framåt om än långsammare än önskvärt. Vårdförbundet arbetar självklart vidare för att genomslaget ska bli större. Där modellen med individuell lönesättning används är reaktionerna genomgående positiva. Vid sidan av effekter i lönekuvertet medför modellen stora vinster för vårdmiljön; medarbetarna blir bekräftade, arbetsprestationerna blir synliga och förväntningarna tydliga. 14

17 MÅNGFALD I KOMMUNIKATIONEN Delaktighet en rättighet och möjlighet Vårdförbundets viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för medlemmarna att använda sina kunskaper, sin kraft och sitt mod till att vilja påverka. När vi kan påverka kan vi aktivt bidra till att utveckla vården, till nytta för såväl vårdtagare som vårdgivare. Viktiga inslag i Vårdförbundets värderingar, och som vägleder oss både som yrkesutövare och yrkesförbund, är individens delaktighet, integritet och säkerhet. Att vara delaktig och medskapande är en rättighet och en möjlighet. Vi arbetar målmedvetet för att underlätta för medlemmarna att aktivt delta och påverka. I det arbetet använder vi en mängd olika kanaler som tryckt material, webbplatser, tidningar, rådgivning via telefon med mera. Den allra viktigaste kanalen för att skapa dialog och möjlighet till kommunikation är dock det personliga mötet. Förutom alla de möten som sker i vardagen mellan medlemmar arrangeras kontinuerligt seminarier och Spelar Vårdförbundet någon roll? Vårdförbundet tar avstånd från alla former av sexuell exploatering av människor och bokar därför endast hotell som inte erbjuder pornografi i sitt TV-utbud. Flera hotell har efter påtryckningar från bland andra Vårdförbundet slutat att visa pornografi i sitt TV-utbud. konferenser där medlemmar från olika yrkesgrupper, verksamheter och orter träffas och kan utbyta erfarenheter. Vårdstämman, kongressen och Vårdförbundsveckan är några av de största arrangemangen där många medlemmar får möjlighet att träffa såväl förbundsstyrelsemedlemmar, förtroendevalda som kollegor. På följande sidor redovisas en del av de aktiviteter och kanaler som Vårdförbundet använder för att kommunicera, skapa möten och dialog. < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < Vårdförbundsveckan anordnades för tredje året i rad. Under en vecka i november genomförde alla lokala avdelningar en rad aktiviteter för att skapa möten mellan medlemmarna och öka kännedomen om förbundet. Arrangemanget har blivit så uppskattat att vi nu ser det som ett mer eller mindre permanent inslag i förbundets aktiviteter. Varje lokalavdelning anordnar de aktiviteter, föreläsningar, seminarier och evenemang som passar just dem. Under denna vecka anordnades också för första gången Viamdagen, en mötesplats för medlemmar som driver egen verksamhet. Ett trettiotal av Viams medlemmar, Viams styrelse och andra intressenter träffades för mingel, kalas och föredrag. Evenemanget blev mycket uppskattat och kommer att anordnas även nästa år. En viktig del under Vårdförbundsveckan är givetvis också möjligheten för förtroendevalda och medlemmar att träffas under trevliga och avslappnade former. Under veckan träffas många medlemmar som vanligtvis inte deltar i förbundets övriga aktiviteter. Inför Vårdförbundsveckan finns en särskild webbplats på internet där lokalavdelningarnas program görs tillgängliga. Genom att ta del av vad kollegor gjort i andra delar av landet kan inspiration väckas inför kommande arrangemang. Webbplatsen innehåller också tävlingar och tester. På nästa sida följer några axplock från de olika avdelningarnas aktiviteter under Vårdförbundsveckan Vid samtliga lokalavdelningar fanns också tillfälle för medlemmarna att träffa förtroendevalda och diskutera frågor som förbundet arbetar med. 15

18 MÅNGFALD I KOMMUNIKATIONEN < Lokala aktiviteter under Vårdförbundsveckan 2005 Södermanland Sörmlandsavdelningen anordnade drop in-utställningar på flera orter i länet. Besökarna kunde ta del av olika förändringsarbeten som skett/sker runt om i länet. Det handlade till exempel om trygghetsplatser och fysisk aktivitet på recept. Personer som arbetat med de olika förändringsarbetena fanns på plats för att svara på frågor och förhoppningsvis lyckades de locka fler till att starta förändringsarbeten. Kalmar Vid entréerna till länets tre sjukhus delades broschyrer ut och tipstävlingar med frågor kopplade till Vårdförbundet både lokalt och nationellt anordnades. Vid de personliga möten som uppstod diskuterades frågor av olika art såsom sista lönerevisionen, neddragningarna i länet samt frågor direkt kopplade till professionen. På olika platser runt om i länet arrangerades glöggprovning med ostbricka. Aktiviteten var mycket uppskattad och innebar en naturlig mötesplats fylld av liv och rörelse, och med utvecklande dialog. Västerbotten Lokalavdelningen i Västerbotten hade Öppet Hus på expeditionen. De besökande pratade främst om fackliga frågor med de förtroendevalda till exempel löner, seniora medarbetares situation, varför man ska vara medlem i facket och attityder gentemot sjukskrivna. Ola Schenström, leg. läkare, specialist i allmän medicin samt vårdcentralschef, förläste om ett liv i balans. Ola Schenström arbetar med personlig utveckling, mental träning och empatisk kommunikation. Uppsala I Uppsala anordnades en studiedag om komplementär medicin. Bland annat fick deltagarna lära sig mer om taktil massage och akupunktur. Föreläsarna berättade att de anlitas allt oftare av andra vårdprofessioner och deltagarna såg direkt användningsområden på sina egna arbetsplatser. Kronoberg I Kronoberg beskrevs projektet Linnea. Linnea är symbolen för en äldre patient som har flera olika kroniska sjukdomar och ett stort behov av vård och omsorg. Syftet med projektet är att Linnea ska känna sig trygg i sin livsvärld, veta var hon ska vända sig och känna att hon får det stöd hon behöver. Projektet är en del i ett övergripande arbete för Framtida närsjukvård i Kronoberg. Medlemmarna fick aktivt prova på att arbeta enligt genombrottsmetodiken och hela tiden utgå från Vad är bäst för Linnea. Flera uttryckte att det är på tiden att utgå från Linnea och riva gränser och revir. Jämtland I Jämtland företogs ett arrangemang med utgångspunkt i Närvårdsidén, prioriteringar samt beskrivningar av två goda exempel på samverkan över huvudmannagränserna, kommun och landsting. Jönköping Teatergruppen ETIKetterna från Jönköpings kommun spelade upp scener med etiska frågeställningar och inbjöd till en diskussion om etik. Gävleborg I Gävleborg anordnades tre diskussionsträffar. Fokus var hur vi, var och en kan bidra och forma framtidens vård. Skåne I Skåne hölls en föreläsning på temat Framtiden är inte vad den brukade vara. Frågor som behandlades var hur framtiden ser ut och hur man som individ kan förhålla sig till framtidsutsikterna för att utvecklas i sitt arbete. För förtroendevalda och ledare anordnades en studiedag där man diskuterade arbetsglädje. På alla nio sjukhus i regionen fanns skärmutställningar. < Medlemsrådgivning via telefon Medlemmar är alltid välkomna att ringa förtroendevalda eller kansliet för att få råd och stöd. För att förenkla och förbättra tillgängligheten öppnade Vårdförbundet hösten 2002 ett 020-nummer dit medlemmar från hela landet kan ringa för att få råd och stöd om de har frågor eller problem. Numret är öppet alla vardagar mellan och En tidigare medlemsundersökning visade att 80 procent av dem som utnyttjat medlemsrådgivningen var nöjda med den hjälp de fått och att servicen tillför nytt värde. 16

19 MÅNGFALD I KOMMUNIKATIONEN <LIV LIV är en satsning på ledare i vården. Bland annat ordnas föreläsningar om ledarskap och relaterade ämnen ute bland ledare i vården. En del i satsningen är tidningen LIV, som kom ut med sitt första nummer under hösten Under 2005 har fem nummer getts ut med följande teman: Ledarskap med patienten i fokus, Det kommunikativa ledarska- pet, Modigt ledarskap, Kön och ledarskap samt Det visionära ledarskapet. LIV är den första tidningen i Sverige om ledarskap i vården. Mellan och av Vårdförbundets medlemmar är chefer och tidningen vill för denna målgrupp vara både en inspirations- och kunskapskälla. Tidningen vill även få ledare och chefer att reflektera och fundera över vad rollen som ledare innebär. Under året gjordes en läsarundersökning som visade mycket glädjande resultat. En klar majoritet av de tillfrågade läser stora delar av innehållet med behållning; 89 procent tyckte att tidningen var bra eller mycket bra. Nära hälften av läsarna ägnade 20 minuter eller mer år att läsa tidningen. Läsarna uppfattar tidningen som inspirerande, användbar, relevant, snygg och som en kunskapskälla. Chefer som är medlemmar får tidningen gratis medan icke medlemmar kan prenumerera. < Kanalen Kanalen är en tidning som vänder sig till de förtroendevalda på arbetsplatserna. Tidningen kommer ut med sju till åtta nummer per år. Under 2005 gavs sju nummer med följande teman ut: Teamarbete, Lön, Förändringsarbete/utveckling, Coaching, Prioriteringar, Avvikelserapportering och Omvärldsbevakning. Genom att i tidningen berätta om goda exempel sprids kunskap och erfarenhet. Läsarna får tips och råd och tidningen ger även analyser och grunder. bak- dersökningar Läsvärdesunderas uppdrag. De visar att tidningen uppfattas som viktig för de förtroendevalda i långa arbetsplatsreportagen hör till den avdelning i tidningen som uppskattas mest. < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < Vårdfacket 2004 års satsning på en förnyelse av medlemstidningen Vårdfacket gav under 2005 resultat, i form av högre betyg i en ny läsarundersökning och rekord i antal läsare. Läsarundersökningen, som presenterades i början av året, visar att 64 procent fler läsare gav tidningen betyget mycket bra efter förändringen av form och innehåll. Den genomsnittliga lästiden för Vårdfacket är 36 minuter och tidningen sparas i genomsnitt i 18 veckor. Den typ av innehåll som läses mest är ansvarsfall, etik, läkemedel, medicinsk vetenskap och lönefrågor. Enligt Sifos läsarundersökning Orvesto Konsument 2005:2 hade Vårdfacket läsare, den högsta siffra som uppmätts för tidningen. Varje exemplar av tidningen har därmed i genomsnitt 1,6 läsare. Vårdfacket utkom under 2005 med elva nummer, fyra av dessa innehöll temanummer: Fetma, Palliativ vård, Beroende och Trauma. Upplagan var Vårdfackets redaktion producerade dagliga nyhetstidningar under Vårdstämmans tre dagar i april. På publicerar Vårdfacket också dagliga nyheter. 17

20 MÅNGFALD I KOMMUNIKATIONEN < Webbplatsen En av Vårdförbundets viktigaste kanaler för medlemskommunikation är vår webbplats. Tillgängligheten, det rikliga innehållet av både nyheter och äldre information, möjligheten att delta i debattforum, interaktiviteten, tillgången till rapporter och undersökningsresultat, information om förmåner och erbjudanden etcetera, gör webbplatsen till ett populärt och välbesökt forum för medlemmarna. Under året har det skapats ett gemensamt gränssnitt för den nationella och de lokala webbplatserna. På webbplatsen finns flera tjänster som är exklusiva för medlemmarna. Bland annat finns det vi kallar Min Sida för förtroendevalda och för chefer och ledare. Innehållet på respektive sida är skräddarsytt efter de olika målgruppernas behov. De som vill ha tillgång till sidorna för ett personligt login och lösenord. Här finns möjlighet att delta i diskussionsforum och nätverk, ta fram lönestatistik, få e-post, kontrollera och uppdatera de egna medlemsuppgifterna med mera. Förtroendevalda kan enkelt nå just sina medlemmar med information och inbjudningar. Sidan blir ett redskap för de förtroendevalda att använda för att bättre kunna företräda medlemmarna. Sidorna innehåller också länkar till andra webbplatser som kan vara av intresse för respektive grupp. < Medlemsförmåner Som medlem i Vårdförbundet får man tillgång till ett flertal förmåner. Bland annat erbjuds rabatterade prenumerationer på många tidningar liksom rabatterat semesterboende. Medlemmar erbjuds även förmånliga biljettpriser till diverse evenemang och teaterföreställningar. Genom TCO kan Vårdförbundets medlemmar också få billigare el och förmånliga datorerbjudanden. Förmånliga spar- och försäkringsprodukter erbjuds via Salus Ansvar som tillsammans med Nordea och Föreningssparbanken även erbjuder medlemslån. En ny medlemsförmån är rabatterat bensinpris på Preem. Vårdförbundet erbjuder också en rad profilprodukter med förbundets logotyp, som träningskläder, väskor, ryggsäckar, smycken, badlakan med mera. < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < < Almedalsveckan I juli samlades politiker, journalister, opinionsbildare och andra till den årliga Almedalsveckan i Visby. Även Vårdförbundet var aktivt under veckan. Vi arrangerade ett seminarium om beroendefrågor under rubriken Fylla, fetma och förluster vågar vi se att beroende orsakar ohälsa?. I samband med seminariet presenterade vi två undersökningar som Vårdförbundet gjort. Den ena visade på stora brister i kommunernas bemötande av människor med beroende. Den andra hade gjorts bland Vårdförbundets medlemmar och visade att bara 28 procent av de tillfrågade ansåg att de hade tillräckliga kunskaper om beroendefrågor för sin yrkesutövning. Över 80 procent känner sig bekväma i att ställa frågor om tobaksberoende, och 60 procent känner detsamma när det gäller att fråga om alkoholeller läkemedelsberoende. Betydligt färre tyckte sig ha tillräckliga kunskaper för att hantera livsstilsrelaterade beroenden. Bara 30 procent uppgav att de kunde tala om spelberoende utan större problem och endast 15 procent kände sig bekväma med att tala om sexberoende. För att ge medlemmarna stöd i diskussioner om beroenden har vi tagit fram en skrift som heter Om beroende att möta ett ohälsosamt beteende. På seminariet deltog bland andra folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson. Stora delar av förbundsstyrelsen var närvarande på Gotland och medverkade eller lyssnade på de flesta seminarier som handlade om vårdfrågor. Även vid sidan av seminarierna arbetade styrelsemedlemmarna aktivt för att informera både seminariedeltagare och folk i allmänhet om såväl beroendefrågor som om min vårdbok som är ett centralt inslag i förbundets modell för den framtida vården. 18