HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Transkript

1 HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1(3) Mål nr meddelad i Stockholm den 19 september 2014 KLAGANDE Allmänna ombudet hos Skatteverket Solna MOTPART Salta Kvarn AB, Ombud: Kent Andersson Söderberg & Partners SPWM Special Clients Services AB Box Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 24 april 2014 i ärende dnr 93-13/D, se bilaga SAKEN Förhandsbesked angående inkomstskatt HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked i den del det avser avdrag för konsultkostnader. Högsta förvaltningsdomstolen ändrar beskedet i övrigt och förklarar att avdrag inte ska göras för utgifter för förvärv av s.k. utsläppskrediter. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2293 Birger Jarls torg måndag - fredag Stockholm E-post: 08:00-16:30 hogstaforvaltnmgsdomstolen@dom. se

2 DOM Mål nr YRKANDEN Allmänna ombudet hos Skatteverket yrkar att Skatterättsnämndens förhandsbesked ska fastställas. Salta Kvarn AB anser också att beskedet ska fastställas. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Bolagets verksamhet avser ekologiska jordbruksprodukter. Frågan i målet är om bolaget har rätt till avdrag för utgifter för att kompensera den klimatpåverkan som följer av bolagets transporter (klimatkompensation). Rätten till avdrag för de aktuella utgifterna ska prövas mot bestämmelserna i 16 kap. l inkomstskattelagen (1999:1229), IL, om avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet och de allmänna bestämmelserna i 9 kap. 2 om avdragsförbud för gåvor m.m. Av regleringen följer att utgifterna är avdragsgilla om de syftar till att förvärva och bibehålla inkomster och avdragsförbudet inte är tillämpligt. Avdrag kan komma i fråga även om det inte förekommer någon direkt motprestation men däremot en stark anknytning mellan den egna verksamheten och den verksamhet som stöds (RÅ 1976 ref och II samt RÅ 2000 ref. 31 II). Den omständigheten att företaget kan få förbättrad goodwill och utgifterna således kan vara kommersiellt motiverade hindrar inte att avdragsförbudet kan vara tillämpligt (RÅ 2000 ref. 311). Bolagets utgifter avser till en del ersättning till ett konsultföretag för analys och beräkning av klimatpåverkan av bolagets transporter. I den delen saknas anledning att ifrågasätta bolagets rätt till avdrag. I övrigt avser utgifterna bolagets förvärv av s.k. utsläppskrediter. Den ersättning som bolaget betalar skapar förutsättningar för att, inom ramen för ett privat

3 DOM Mål nr projekt, plantera träd i Uganda. Någon direkt motprestation kommer inte bolaget till del. Det finns inte heller någon egentlig anknytning mellan bolagets verksamhet avseende ekologiska produkter och trädplanteringen. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därför ändras i denna del. I avgörandet har deltagit justitieråden Mats Melin, Gustaf Sandström, Nils Dexe, Erik Nymansson och Elisabeth Rynning. Målet har föredragits av justitiesekreteraren Maria Sundberg.

4 SKATTERÄTTSNÄMNDENS FÖRHANDSBESKED meddelat den 24 april 2014 EMLI enligt 27fepi4 pfféntlighets Dnr 93-13/D SÖKANDE Allmänna ombudet hos Skatteverket Solna MOTPART Salta Kvarn AB ( ) Ombud SAKEN Kent Andersson Söderberg & Partners SPWM Special Clients Services AB Box Stockholm Inkomstskatt Ansökan med kompletteringar: Bilaga l (10 s.). FÖRHANDSBESKED Utgifterna för klimatkompensationen ska dras av. BESLUT Salta Kvarn AB (Salta) beviljas ersättning av allmänna medel med kr exklusive mervärdesskatt för sina kostnader i Skatterättsnämnden. Adress Telefon Telefax E-postadress Box kansliet@skatterattsnamnden.se Stockholm

5 SKATTERÄTTSNÄMNDEN 2(5) BAKGRUND M.M. Omständigheterna i ärendet Dnr 93-13/D Salta är ett livsmedelsföretag som säljer s.k. kravmärkta jordbruksprodukter,! viss omfattning efter egen vidareförädling. Alla varor kommer från jordbruk som inte använder konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Tidigare sålde Salta endast varor som producerats i Sverige men sedan 2003 ingår även importerade produkter i sortimentet. Bolagets totala omsättning under 2011 uppgick till drygt 155 miljoner kr. Som ett led i företagets ekologiska profil klimatkompenserar Salta för samtliga sina transporter. Utifrån föregående års kostnader beräknades vid bokslutsarbetet för 2011 klimatkompensationen uppgå till kr. Av beloppet avsåg drygt en femtedel betalning till ett svenskt konsultföretag för analys och beräkning av den klimatpåverkan som bolagets transporter förorsakade. Resterande del gällde inköp av VER (Verified Emission Reduction) för att kompensera för transporternas påverkan genom trädplantering i Uganda. VER, som kallas utsläppskrediter, ska skiljas från klimatkompensation som omsätts i FN:s och EU:s system för handel med utsläppsrätter (se tex. ord och begreppslista i Energimyndighets rapport Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2013, s. 54). Den aktuella trädplanteringen beskrivs på följande sätt. På grundval av uppgifter från konsultföretaget om utsläppsmängden koldioxid under året köper Salta utsläppskrediter från ett frivilligt kontrollerat projekt via konsultföretaget och en certifierad organisation. Inom projektet används de medel man får vid försäljningen av utsläppskrediterna till att köpa in träd för plantering. Den enskilde skogsägaren avtalar med en lokalt certifierad organisation där skogsägaren förbinder sig att plantera träden på viss yta och att sköta dessa under viss tid. Salta yrkade avdrag för kostnaderna för klimatkompensationen vid 2012 års taxering. I beslut den 15 april 2013 fann Skatteverket att fråga var om en ej avdragsgill gåva. Verket motiverade beslutet med att klimatkompensationen var en utgift för ett allmänt goodwillskapande som inte motsvarades av någon mätbar motprestation och att det inte heller förelåg en tillräckligt stark anknytning mellan bolagets och mottagarens verksamheter. Frågan och parternas inställning Allmänna ombudet hos Skatteverket (allmänna ombudet) vill få klarlagt om kompensationen för utsläpp av den mängd koldioxid som Saltås transporter under 2011 orsakar ska anses som driftkostnad i näringsverksamheten.

6 SKATTERÄTTSNÄMNDEN 3(5) Dnr 93-13/D Enligt allmänna ombudet har Salta fått en tjänst utförd som har samband med bolagets verksamhet. Även om man ser arrangemanget med trädplantering som ett slags bidrag anser allmänna ombudet att det är svårt att hävda att bolaget inte får en marknadsmässig motprestation. I stället bör klimatkompensationen uppfattas så att Salta får en tjänst utförd som har sådant samband med bolagets verksamhet att utgifterna i varje fall utgör indirekta omkostnader i bolagets verksamhet och att de därmed i sin helhet är avdragsgilla kostnader i näringsverksamheten. Salta vidhåller att avdrag ska medges. Klimatkompensation sker för den del av bolagets verksamhet som inte kunnat miljömässigt åtgärdas på något annat sätt, genom exempelvis användande av förnyelsebar energi. Varken konsulttjänsten eller trädplanteringen sker av benefika skäl utan för att Salta rent affärsmässigt ska kunna behålla sin plats på marknaden. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Utgångspunkt för prövningen l samband med bokslutsarbetet för räkenskapsåret 2011 och baserat på föregående års kostnader beräknades klimatkompensationen till sammanlagt kr. Parternas inställning i ärendet liksom Skatteverkets beslut vid 2012 års taxering får uppfattas så att de anser att det i detta fall är förenligt med god redovisningssed att hänföra utgifterna till räkenskapsåret 2011 (jfr BEN U88:4). Mot denna bakgrund och särskilt med hänsyn till beloppets relativt ringa storlek i förhållande till bolagets omsättning bör enligt Skatterättsnämndens mening ett sådant synsätt kunna tas som utgångspunkt för att pröva frågan huruvida rätt till avdrag för klimatkompensationen föreligger vid 2012 års taxering. Skatterättsnämndens bedömning Enligt 16 kap. l inkomstskattelagen (1999:1229) ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad. Som framgår av praxis föreligger en presumtion för att ett aktiebolags utgifter uppfyller detta villkor (RÅ 2000 ref. 31 D- På motsvarande sätt som i rättsfallet, som gällde sponsring av Operan i Stockholm (Kungliga Teatern), saknas skäl att underkänna det yrkade avdraget på grund av att presumtionen brutits. Istället aktualiseras frågan om rätten till avdrag bortfaller av den anledningen att betalningen omfattas av förbudet mot avdrag för gåvor i 9 kap. 2. Av betydelse för den bedömningen är om mottagaren utför motprestationer och om värdet av dessa svarar mot den lämnade ersättningen. I praxis har i dessa sammanhang hänsyn tagits inte bara till direkta tjänster. Då en tillräcklig stark anknytning mellan en bidragsgivares och mottagares verksamhet ansetts

7 SKATTERÄTTSNÄMNDEN 4(5) Dnr93-13/D föreligga har detta uteslutit en tillämpning av avdragsförbudet (jfr RÅ 1976 ref och RÅ 2000 ref. 31II samt vad Påhlsson anför om förväntade effekter, Sponsring - Avdragsrätt vid inkomstbeskattning, 2:a uppl. särskilt s. 51 f. och 621). Under senare tid har allmänhetens ökade intresse för miljöfrågor slagit igenom på bred front inom olika delar i samhället. Det gäller inte minst efterfrågan på ekologiskt producerade livsmedel. Salta är ett livsmedelsföretag med en uttalad miljöprofil. För att ett sådant företag ska framstå som trovärdigt ter det sig nödvändigt att ha kontroll över negativa konsekvenser som företagets verksamhet kan ha för miljön och att i förekommande fall vidta lämpliga åtgärder för att neutralisera dessa. Mot bakgrund av det anförda står det enligt Skatterättsnämndens mening klart att det råder en sådan anknytaing mellan bolagets verksamhet och de vidtagna klimatkompenserande åtgärderna att utgifterna ifråga inte kan träffas av avdragsförbudet för gåvor. Salta ska därför medges avdrag för sina kostnader vid 2012 års taxering. Kostnadsersättningen Salta har yrkat ersättning för sina ombudskostnader enligt reglerna i 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) med sammanlagt kr exklusive mervärdesskatt. Allmänna ombudet har inte haft någon erinran mot detta. Skatterättsnämnden finner att Salta bör medges ersättning med yrkat belopp. GILTIGHET Beskedet avser 2012 års taxering. Upplysningar om förutsättningarna för dess tillämplighet finns i Bilaga 2. HUR MAN ÖVERKLAGAR Upplysningar om hur man överklagar ett förhandsbesked finns i Bilaga 2. SKILJAKTIG MENING: Bilaga 3.

8 SKATTERÄTTSNÄMNDEN 5(5) Dnr 93-13/D På Skatterättsnämndens vägnar Peder André Krister Rentrop I avgörandet har deltagit Peder André, ordf., Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg (skiljaktig), Leif Gäverth (skiljaktig), Richard Hellenius, Ulrika Lundström och Ulla Werkell (skiljaktig). Ärendet har föredragits av Krister Rentrop. I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.

9 Bilaga 2 TILLÄMPLIGHETEN AV ETT FÖRHANDSBESKED När ett förhandsbesked vunnit laga kraft är det bindande för Skatteverket och allmän förvaltningsdomstol i förhållande till den enskilde under giltighetstiden, om den enskilde yrkar att beskedet ska tillämpas och visar att de förutsättningar som beskedet har grundats på fortfarande gäller, och någon författningsändring inte påverkar bedömningen i beskedet. HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga förhandsbeskedet ska göra det skriftligen. Överklagandet ska ställas till Högsta förvaltningsdomstolen, men skickas till Skatterättsnämnden Box Stockholm Överklagandet ska ha kommit in till Skatterättsnämnden inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av förhandsbeskedet. Om sista dagen för överklagandet infaller på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. Om överklagandet kommit in i rätt tid skickas det till Högsta förvaltningsdomstolen. I överklagandet ska anges den klagandes namn, personnurnmer/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer, ärendets diarienummer, vilken ändring som yrkas, och vilka omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet Om klaganden anlitat ombud ska motsvarande uppgifter framgå rörande ombudet Skatteverket får överklaga även om verket inte yrkar någon ändring. Observera att det inte är möjligt att överklaga Skatterättsnämndens beslut om att helt eller delvis avvisa en ansökan om förhandsbesked. Den som har frågor kan kontakta Skatterättsnämndens kansli på telefon

10 SKATTERÄTTSNÄMNDEN 1(2) Dnr 93-13/D BilagaS SKILJAKTIG MENING Mattias Dahlberg, Leif Gäverth och Ulla Werkell är skiljaktiga och anför följande. Som en allmän utgångspunkt gäller att avdrag medges för intäkternas förvärvande och bibehållande. När det gäller ett aktiebolags utgifter föreligger det en presumtion för att dessa uppfyller nämnda krav för avdragsrätt Det finns dock vissa inskränkningar i avdragsrätten. Bl.a. medges inte avdrag för gåvor enligt 9 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229). Rätt till avdrag för i ärendet aktuella kostnader för s.k. klimatkompensation i form av trädplantering ska enligt vår mening prövas mot den praxis som finns rörande rätten till avdrag för kostnader för sponsring. Vad gäller avdrag för kostnader hänförliga till sponsringsåtgärder framgår det av praxis (RÅ 1976 ref II och RÅ 1977 Aa 4) att det för avdrag ställs ett krav på samband mellan sponsorns verksamhet och de motprestationer denne erhåller. I praxis har slagits fast att även om en utgift avser sponsring förutsätter avdrag att utgiften tillika är en omkostnad för intäkternas förvärvande och bibehållande (RÅ 2000 ref. 311-ED. En sponsringskostnad kan således träffas av förbudet mot avdrag för gåvor. I RÅ 1976 ref. 127 II gällde det Kooperativa Förbundets (KF) rätt till avdrag för bidrag till en städkampanj. Bidraget hade lämnats mot bakgrund av att KF genom sin produktion och försäljning bidragit till nedsmutsning och miljöproblem. KF avsåg att genom bidraget förbättra sitt rykte hos allmänheten och således hos sina kunder. KF ansåg sig ha ett moraliskt ansvar att bidra till miljövårdande åtgärder. Dessa argument avfärdades dock av Högsta förvaltningsdomstolen då det inte fanns något sådant samband mellan KF:s verksamhet och lämnade bidrag som krävdes för avdragsrätt. Av RÅ 2000 ref. 311-II kan slutsatsen dras att det inte är fråga om en gåva i de fall mottagaren lämnar motprestationer och dessa svarar mot det lämnade bidraget En sådan motprestation kan tex. bestå av såväl direkta tjänster som kommer sponsorn tillgodo, som tex. reklam, likaväl som av indirekta tjänster. Det är en objektiv bedömning av motprestationen som ska göras. I RÅ 2000 ref. 311 uttalar Högsta förvaltningsdomstolen att den omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill, och därigenom kan vara kommersiellt motiverad, inte i sig innebär att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva. Denna slutsats ligger väl i linje med vad Högsta förvaltningsdomstolen uttalade i RÅ 1976 ref. 27 H.

11 SKATTERÄTTSNÄMNDEN 2(2) Dnr 93-13/D BilagaS Av handlingarna i ärendet och sökandens hemsida framgår att Salta Kvarn AB producerar livsmedel i Sverige och även importerar livsmedel från Sydostasien och i någon mån också från Sydamerika. Bolagets kunder finns till övervägande del i Sverige och i viss utsträckning också i övriga Norden. KBmatkompensationen i form av plantering av träd sker dock i Uganda, där företaget således varken har producenter av livsmedel eller kunder till sina produkter. Bolaget hävdar att klimatkompensationen utgör ett led i ett miljöarbete och också är varumärkesbyggande. Den trädplantering som sker i Uganda kan enligt vår mening inte anses ske i syfte att förvärva eller bibehålla inkomster i företaget Sponsringsåtgärden saknar ett sådant direkt samband vad gäller motprestation som är en förutsättning för avdragsrätt. Att bolaget anser sig föranlett att lämna bidrag till Q miljöåtgärder är i sig, i likhet med vad Högsta förvaltningsdomstolen fann i RA 1976 ref. 27 H, inte avdragsgrundande. Det förhållandet att klimatkompensationen möjligen kan leda till viss ökad goodwill medför, i enlighet med RÅ 2000 ref. 311, inte rätt till avdrag. Av vad som framkommit på bolagets hemsida och på dess produkter används inte heller klimatkompensationsåtgärderna i reklamsyfte. Inte heller har något annat framkommit som ger stöd för att kostnaden på ett direkt eller indirekt sätt leder till ökade intäkter för företaget. Rätt till avdrag föreligger därför inte. Vad gäller avdrag för konsultkostnader har inget framkommit som föranleder oss att ha en annan uppfattning än majoriteten.

12 Allmänna ombudet tös Skatteverket Johan Svari&erg Telefon ANSÖKAN Datum Dnr ' / (4) Skatterättsnämnden Sökande Allmänna ombudet hos Skatteverket Motpart SaltåKvarnAB ( ), Saltå3, Jama Ombud KentAn Stockholm Saken Ansökan om förhandsbesked rörande inkomsttaxering Fråga om huruvida kostnader för si»ompensation skall anses utgöra driftkostnader i näringsverksamhet eller ej avdragsgill gåva. Taxeringsår 2012 Bilaga Skatteverkets (skattekontoret i Uppsala) omprövningsbeslut den 15 april 2013 Formella förutsättningar för ansökan Kvarn AB emot

13 2(4) Såvitt jag kan förstå berör frågestäuningen. ett stort antal skattskyldiga, och enligt min uppfattning är det av vikt för en enhetlig lagtolkning och rättstiuämpning att förhandsbesked lämnas. Fråga Skall utgifter för att genom trädplantering kompensera för utsläpp ay den mängd koldioxid Salta Kvarn AB:s verksamhet orsakar (klimatkompensation) anses som:' driftkostnad i närmgsverksamheten eller inte avdragsgill gåva? Bakgrund och. Skatteverkets beslut Salta Kvarn AB (företaget) beskriver sig som ett ekologiskt matföretag. 1 Samtliga produkter är kravmärkta och kommer från jordbruk som inte tillåter konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Företagets produktionssätt anges vara inriktat på hög naturlig kvalitet och minimal miljöpåverkan. Sedan 1964 producerar företaget mjöl och olika brödsorter av biodynamiskt och ekologiskt odlad spannmål som även används i andra spannmålsprodukter som flingor, gryn och musli. De senaste åren har företaget också tagit fram ett hundratal nya ekologiska matprodukter såsom linser, bönor, torkade frakter, nötter, snacks, pasta, quinoa, dinkelmjöl och biodynamiska juicer. Även dessa produkter kommer från jordbruk som inte tillåter konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Företagets produkter säljs främst genom Hvsmedelshandeln i hela landet och hälsokostbutiker. För storkök och restauranger finns ett särskilt storkökssortiment av större förpackningar. Sten-målet mj öl sälj s även direkt till bagerier. År 2003 började företaget, som tidigare endast sålt svenska, produkter, importera från flera länder. Företaget uppger sig ha varit först i landet med att khinatkompensera- och betonar att klimarkompensationen av transporter är lielt nödvändig för att det som ansvarstagande företag överhuvudtaget ska kunna importera och erbjuda svenska konsumenter ekologisk mat från andra länder, vilket motsvarar halva företagets omsättning. Den totala omsättningen uppgick under 2011 till drygt 155 rnnkr. Företaget klim atkompenserar i dag samtliga sina transporter. Det görs genom småskaliga trädplanteringar i Uganda via den cerufieraude organisationen Plan Vivo ( och svenska konsultföretagets U&We:s fwww.uandwe.se) varumärke för kumatarbete ZeroMission ( Företagets klimatkompensation under 2011 anges motsvara l 048 ton koldioxid. Utgifterna för detta uppgick under 2011 till ca kr, varav ungefär 78 % avser trädplantering och 22 % analys av transportemas Himatpåverkan. 1 TJppgif terna är främst hämtade från företagets hemsida se

14 3(4) I självdeklarationen lade företaget tillbaka beloppet till beskattning sedan Skatteverket föregående år vägrat det avdrag för motsvarande kostnader men begärde sedermera omprövning och yrkade avdrag för kostnaderna i fråga. I omprövningsbeslutet den 15 april 2013 vägrade Skatteverket avdraget Verket motiverade beslutet med att utgifter för klimatkompensatiori enligt dess bedömning var utgifter för ett allmänt goodwihskapande. Enligt verket-fanns ingen mätbar motprestation och inget tydligt samband med företagets verksamhet Himafkompensation kunde jämställas med sponsring och träffades av avdragsförbudet för gåva i denutsträckning sponsorn inte fick någon direkt motprestation eller mottagarens verksamhet inte hade ett sådant samband med sponsorns verksamhet att utgifterna kunde ses som indirekta omkostnader i denna. Att sponsringen var avsedd att förbättra sponsorns goodwill och därigenom, kommersiellt motiverad innebar inte att sponsringerl förlorade sin karaktär av gåva. Enligt verket utgjorde därför utgifterna för klimatkompensation inte avdragsgill gåva- Rättslig bedömning Beträffande såväl Skatteverkets rättsliga argumentation "och slutsatser hänvisar jag till Skattverkets omprövningsbeslut men vill vidare anföra följ ande. Kostnaderna för kfeiatkompensation går till trädplanteringar som totalt sett binder koldioxid motsvarande företagets alla transporter. Detta är därför enligt företaget varken bistånd, gåva eller sponsring utan en marknadsdriven och tredjepartscertifierad tjänst, ungefär som annanmnjömärkning. Förutom att fylla en grundläggande funktion i företagets verksamhet anges den ingå i väl etablerade produkt- och företagslöften till konsumenter. Khmatkompensation innebär alltså en marknadsrnässig motprestation med stark koppling till produktemas distribution och mervärde och bör därför enligt företaget betraktas som vilken annan kostnad som helst i företagets verksamhet Företaget understryker att allt fler företag i dag väljer att klimatkompensera på liknande marknadsmässiga grunder. För egen del kan jag ansluta mig till företagets synsätt och har svårt att förstå verkets' inställning att företaget inte erhållit marknadsmässiga motprestationer eller att verksamheten, dvs. Mimatkompensationen, inte skulle ha sådant samband med företagets verksamhet att utgifterna inte skulle utgöra ens indirekta omkostnader i företagets verksamhet. Företaget har ju onekligen fatt en tjänst utförd som det ligger i dess intresse att få utförd. I så motto finns inget benefikt i det hela, och utgifterna för att klimatkompensera för företagets utsläpp av koldioxid bör då ses som vilken annan, driftkostnad som helst Å andra sidan medför den förvärvade tjänsten ett berikande av den på vars mark planteringarna i fråga utförs. Man kan alltså se arrangemanget som något

15 4(4) slags U-hjälp. Men även med ett sådant synsätt är det svårt att hävda att foretaget inte skalle fa en avdragsgill motprestation helt i linje med de av Skatteverket åberopade rättsfallen RÅ 2000 ref. 31 och RA 1976 ref Med hänsyn till det och då det inte finns något som tyder på att motprestationen inte skulle vara markaadsmassig finns ingen anledning att till någon del vägra företaget avdrag. Jag anser därför att min fiåga skall besvaras med att utgifterna för klimatkompensation skall'anses utgöra avdragsgilla kostnader i näirngsverksamheten. Johan Svanberg

16 Skatteverket Skatekontoret TJppsalä UPPSALA Omprövningsbeslut Datum Referensnummer (4) Handläggare Lars Annemark lars.armemark@ska±teverketse SALTA KVARN AKTIEBOLAG c/o SALTA KVARN AB SALTA JÄENA Stotiebetalare: SALTA KVARN AKTIEBOLAG. person-/0rganisafionsnr Taxeringsår: 2012 Omprövning på initiativ av. Skattskyldige Omprövat beslut Grundläggande beslut om årlig taxering Omprövningen gäller. Avdrag for kostnader för kliraatkompensation BESLUT Skatteverket beslutar att inte medge avdrag för kostnader för kliroatkompensaiion med kr. Skatteverket beslutar att taxeringen blir följande: - underskott av näringsverksamhet kr S ti o MOTIVERING Ni har-begärt omprövning av 2012 års taxering. I er begäran skriver ni att under inkomståret 2011 har ni haft kostnader avseende Tdimatkompensation uppgående.till kr. Dessa kostnader har ni återlagt till beskattning under skattemässiga justeringar. Ni yrkar nu i er begäran om omprövning avdrag for hela kostnaden om kr. Underskottet av naiingsverksamhet skulle därmed, uppgå till kr istället för tidigare redovisat kr.

17 Skatteverket är prövningsb^hl Daiutn =04=15 Referensnummer (4) v ' Baigrtmd I inkornstdeklaratiqnen för taxeringsåret 2011 yrkade ni avdrag for Mimatkompensaäonmed kr. Skatteverket företog en skatterevision hos er avseende detta taxeringsår och följande jramkomvid denna revision rörande frågan om HimafikDmpensation. Ni har fram till 2003 endast sålt svenska produkter och. sorn till största delen producerades vid er anläggning i Jama. Ar 2003 började ni. importera från olika länder. Ni anser att er trovärdighet i allmänhet, och särskilt kring ert miljöarbete, är er största tillgång i relationen med era kunder. Eftersom många anser ätt transporterna.är en bidragande orsak till de pågående tyckte ni att import av produkter från avlägsna länder, Titan att vidta några åtgärder for att minska transportemas milj öpåverkan, utgj orde en stor affärsrisk för er. När möjligheten öppnades för er att khroaikompensera produkterna genom ett utarbetat program för trädplantering i Afrika så ansåg ni det vara lämpligt for er. Ni anser att ni på så sätt avsevärt har en av de största afstsriskemamer er importverksamhet Ni var först i Sverige med att Mimatkompensera en produkt och i stallet för negativ kritik har ni fatt goodwill som har varit av stor betydelse för er försäljning. Vid revisionen framkom det vidare att ni köper en tjänst som består av trädplantering, vilket ni anser är en motprestation och inte 'är en -gåva. Klirnatkompensationen utgör en mycket viktig del av er marknadsföring enligt er. M gör inte traditionell reklam genom att köpa medieutrymme utan ökar kätmedomen om ert varumärke genom att arbeta med massmederelationer, - Tcsarohet. per5qn ga^atavter."vidare framkom det vid revisionen att irtgn klimatkompensation skulle ni långsiktigt anse att affärsrisken är for stor och anser därför att utgifterna för denraldimaikompensering är en viktig del av er affirsvedsamhet :... Skatteverket medgav vid revisionen för inkomstdekkrationeri vid taxeringsåret inte avdrag for kostnader för Idimatkompensation eller för boräknmg av kurhalkompensation. Gällande rätt "Roligt 16 kapfflet l inkomsiskattebgen (EL) ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad. Av 9 kapitlet 2 IL framgår 'att utgifter för gåvor inte får dras av. Skatteverkets bedömning Ni har gjort avdrag för kostnader för klimatkompensation avseende khmatpåverkaa från transporter samt for beräkning och analys av transporternas

18 4 Skatteverket ' Omprövningstoslut 3 (4) Dsium Referensnummer ^5955" klimatpåverkan. I3ima±ompensationen har inneburit att ni har planterat träd i Uganda. Skälet till att ni har Himatkornpenserat är risken att förlora goodwill och därmed kunder på grand av er import av varor som har lett till ökade transporter. Enligt Skatteverket är utgifier för tiädplantering i syfte for klima&ompensation en utgift för ett allmänt goodwillskapan.de. Det finns inte någon mätbar motprestation och det har inget tydligt samband medtbolagets verksamhet Det bör därför vara att jämföra med sponsring. Av RÅ 2000 ref 31 framgår att mottagarens prestationer" vid sponsring kan vara av olika slag. Hansyn bör tas inte bara titt direkta tjänster (tex exponering av reklam) utan också till tjänster som indirekt kommer sponsorn till godo-. Det kan tex firmas så. stark anknytning mellan sponsorns och mottagarens verksamheter att en av sponsringen möjliggjord ökning av den mottagande bedrivna verksamheten bör utesluta en tillätnpning av avdragsförbjtidet (se tex RÅ 1976 ref 1271 där PLM medgavs avdrag för bidrag till kampanjerna "Håll Skåne rent" och "Håll Sundet rent"). Sponsring träffas således av forbudet mot avdrag for gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagarea som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersattrjingarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom Vgn vara-kommersiellt motiverad innebär inte i sig att sponsringen förlorar sm karaktär av gåva. Enligt Skatteverket är Idimaikornjensation en giva i ert fall Avdrag ska därför inte medges för kostnader för Idimafkompensatipn eller för berälonng av khmatkornpensation med kr för beskarfaingsåret Hur man begär omprövning eller överklagar - se bilaga. g CO CM

19 Skatteverket " Omprövningsbeslut Dartum Rsfefensnummer TO (Underskriii} Moa Blomqyist Särsldlt kvalificerad beslutsfattare (Underskris) Lats AnneinEtk Föredragande' Detta beslut Käx fattats ay undertecknad särskilt kvalificerad "beshrtsfetthre enligt 66 kap. 5 skatteforfkrandslagea, efter foredragning ay Laxs Annsmadc s S Sca IN 1 II l! h IM

20 S f fl Skatterättsnäirnden Datnin /D Krister Rentrop Allmänna ombudet hos Skatteverket Solna Dnr 1(2) Ny begäran om komplettering gällande Salta Kvarn AB Tack för ert tidigare svar. För att Skatterättsnämnden ska kunna ta ställning till er ansökan ombeds ni att kommentera nedanstående beskrivning av bakgrunden till avdraget och. hur. förfarandet vid den Mimatkompensation som ansökan gäller har uppfattats gå till Detta utifrån tidigare lämnade uppgifter från er samt information från hemsidor som ni har hänvisat till ( Frågan i ansökan gäller om upplupna kostnader om kr för klimatkompensation utgör en avdragsgill driftskostnad för Salta Kvarn AB (Salta) eller en ej avdragsgill gåva. Den upplupna kostnaden har beräknats utifrån motsvarande kostnader för tidigare år. Den upplupna kostnaden består av två delar varav den ena delen utgör upplupna kostnader för den tjänst som konsultföretaget U&We AB ska tillhandahålla bokget i form av beräkning och analys av den mängden utsläpp koldioxid som Salta beräknas förorsaka genom sin verksamhet vid transporter m.m. I denna del tillhandahålls en direkt tjänst av konsultföretaget där Saltås kostnad motsvaras av en intäkt hos konsultföretaget.. Den andra delen är upplupna kostnader för klimatkompensation, som aktuellt år kom att bestå i trädplantering i Uganda. I denna del berikas inte konsultföretaget eller någon annan part som Salta ingår avtal med. Istället används ett belopp, beräknat till viss nivå utifrån utsläppsmängden koldkrad, till att via konsultföretaget och lokalt certifierade organisationer köpa utsläppsrätter (VER) från ett frivilligt kontrollerat projekt (Plan Vrvo). En TER är en slags produkt som har ett marknadspris och som är föremål för handel Inom projektet används de medel man fått från försäljning av VER till att köpa in träd som ska planteras hos skogsägare. Skogsägaren ingår avtal med en lokalt certifierad organisation där skogsägaren förbinder sig att plantera träden på viss yta och sköta om dessa. Skogsägaren ges vidare rätt att erhålla inkomsterna från de planterade träden. Det finns inga avtal mellan skogsägaren och Salta.

21 Skatterättsnämnden Dnr 93-13/D 2(2) Kompletteringarna/kommentaren sänds till Skatterättsnämndens kansli, Box 24144, Stockholm. Ange alltid ärendets diarienummer vid kontakter med kansliet Med vänlig hälsning Krister Rentrop