NYA FAKTA. Vård och omsorg en bransch med tillväxtpotential. Vård och omsorg en framtidsbransch. nr 1 jan 2007

Transkript

1 NYA FAKTA & S T A T I S T I K F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V nr 1 jan 27 Vård och omsorg en framtidsbransch Vård och omsorg en bransch med tillväxtpotential Det har skett stora strukturella förändringar inom vård- och omsorgssektorn. De privata företagens betydelse har ökat och de sysselsätter i dag 14 personer jämfört med 41 år Inom sjukgymnastik, alternativmedicin, friskvård och annan hälsovård utan läkare har 4 9 företag tillkommit. Företagen inom vården och omsorgen är ofta lönsamma och ekonomiskt stabila. God lönsamhet och ökat företagande gör att vård och omsorg är en bransch med tillväxtpotential. Öppna Social inatser Särskilda boenden Antal sysselsatta i privata vård- och omsorgsföretag år 24 Sluten hälso- och Öppen Annan Källa: SCB Rams. Nuteks bearbetning. Vård och omsorg är en del av den växande tjänstesektorn. Hur konkurrenskraftig är svensk vård och omsorg? Hur kan vård- och omsorgsbranschens konkurrenskraft stärkas? Hur får vi vård- och omsorgsföretagen att skapa tillväxt och sysselsättning? Temaserien Vård och omsorg en framtidsbransch visar i en serie faktablad utveckling och möjligheter för företagande inom vård och omsorg. Initiativtagare är Nutek och Almega.

2 V å r d o c h o m s o r g e n f r a m t i d s b r a n s c h Vård och omsorg en framtidsbransch är ett projekt som Nutek startat tillsammans med Almega i syfte att undersöka vård- och omsorgssektorns konkurrenskraft. Nutek och Almega är överens om tjänstebranschernas betydelse för svensk tillväxt och sysselsättning. För att fler attraktiva jobb ska kunna skapas i Sverige och för att våra företag ska dra nytta av en allt mer integrerad marknad krävs att tjänsteföretagen är konkurrenskraftiga och framåtsträvande. Vård och omsorgs-sektorn utgör en stor och viktig del av tjänstebranscherna och dess utveckling är av betydelse för resten av näringslivet. Med sina 665 sysselsatta är det den största tjänstebranschen. Samtidigt är vård och omsorg en del av vårt välfärdssystem och inte en tjänst som juridisk rådgivning eller catering. Det gör frågan om vårdens och omsorgens utförande svår men just därför än mer viktig att diskutera och studera. Trots att vården och omsorgen har genomgått stora förändringar det senaste decenniet med personalminskningar, omflyttningar och konkurrensutsättning kommer sektorn att fortsätta omvandlas i snabb takt. Demografiska förändringar med en åldrande befolkning kommer i framtiden att sätta press på finansieringssystemet. Forskning och utveckling av nya behandlingssätt kommer att öka kvaliteten, men också kostnaderna för vården. En mer integrerad internationell marknad kommer att öka konkurrenstrycket på svensk vård och omsorg men också möjligheterna för att konkurrera i andra länder. Alla delar av ekonomin måste förberedas på en ökad konkurrens för att klara sysselsättning, tillväxt och välfärd. Vården och omsorgen har genomgått stora förändringar sedan början av 199-talet. Bland annat har vård- och omsorgstjänster i större utsträckning börjat utföras av privata vård- och omsorgsföretag. Förutom det värde nya företag i sig tillför samhällsekonomin, i form av förädlingsvärde och sysselsättning, innebär de också att nya arbetssätt, idéer och innovationer kommer in i vården och omsorgen. I det här faktabladet visar vi hur vård- och omsorgsföretagen har växt fram sedan början av 199-talet och blivit en viktig del av den svenska tjänstesektorn. Faktabladet innehåller huvuddragen i Nuteks rapport Företagens framväxt i vård- och omsorgssektorn som är den första rapporten i projektet Vård och omsorg en framtidssektor. Inom projektet delas vård och omsorgssektorn in i sex delbranscher, vilka finns specificerade på baksidan av faktabladet. Stora strukturförändringar i sektorn Från vård till omsorg I början av 199-talet minskades personalstyrkan inom hälso- och som ett svar på den ekonomiska krisen som krävde kostnadsbesparingar i hela den offentliga sektorn. Under 199-talet minskade till och med hälso- och skostnadernas andel av BNP. I slutet av 199-talet började antalet anställda inom vård och omsorg återigen vända uppåt, men då främst inom omsorgen. Antalet sysselsatta inom en exklusive tandvården har minskat med 66 personer från 1993 till 24 Samtidigt har antalet sysselsatta i omsorgen ökat med 126. Svensk vård och omsorg har i grunden en god infrastruktur, är känd för sin goda kvalitet och för att vara långt framme tekniskt och medicinskt. Det ger den svenska vården och omsorgen potentiella konkurrensfördelar gentemot omvärlden oavsett om den produceras av företag eller offentligt. Samtidigt är vård och omsorg fortfarande en av de minst internationaliserade sektorerna. Det faktablad du nu läser är det första i en serie av faktablad i projektet Vård och omsorg en framtidsbransch. Faktabladen är en del av de oberoende analysunderlag som Nutek tar fram till projektet. Dessa ska diskuteras av Nutek och Almega tillsammans med centrala aktörer och företag som verkar i branschen. Projektet Vård och omsorg en framtidsbransch kommer att handla om hur konkurrenskraften i svensk vård och omsorg ser ut och hur entreprenörskapet kan öka och företagen växa. Jag hoppas att våra nyhetsbrev blir en intressant läsning! Förskjutningen från hälso- och till omsorg beror till stor del på reformer som psykiatrireformen, handikappreformen och ädelreformen Dessa har inneburit att man för flera grupper har gått från institutionsvård till vård och omsorg i hemmet, vilket också har gett kommunerna ett större ansvar för utförandet av vård- och omsorgstjänster. Figur 1 visar hur sysselsättningen inom omsorgen, det vill säga öppna sociala insatser och särskilda boenden, ökat under perioden samtidigt som sysselsättningen inom öppen- och sluten hälso- och minskat sedan år Sune Halvarsson Tf Generaldirektör N y a F A K T A & S T A T I S T I K nr 1 jan 27

3 Figur 1 Antal sysselsatta inom vård och omsorg år Företagens ökande betydelse Fler företag, framförallt inom annan hälso- och Förutom ökade förutsättningar för företagen att leverera offentligt finansierade vård- och omsorgstjänster har andra krafter drivit fram utvecklingen i sektorn. Detta är bland annat demografiska förändringar, ökat fokus på friskvård och hälsa, men också innovationer och teknisk och medicinsk utveckling Vi ser i figur 2 hur antalet företag i de olika delbranscherna har ökat mellan 1993 och 24. Totalt fanns 5 företag med minst en person sysselsatt inom vård och omsorg år 1993 och 12 6 företag år 24. Om man räknar in de företag som bedrivs utan någon huvudsakligt sysselsatt var antalet företag inom vård och omsorg 22 2 år 24 jämfört med 6 4 år Sluten hälso- och Öppen hälso- och Annan hälso- och Öppna sociala insatser Endast företag med minst en person huvudsakligt sysselsatt har ingått i studien. Källa: Louise. Nuteks bearbetning. Ökad konkurrensutsättning Förutom att många som arbetade inom en fick lämna sina arbeten som ett led i de stora kostnadsbesparingarna i början av 199-talet, beslöt kommun- och landstingspolitiker att delvis lägga ut verksamheter på entreprenad för att effektivisera verksamheten och för att öka valfriheten bland patienter och brukare. Privata företag och organisationer fick då större möjligheter att inom ramen för det offentligt finansierade systemet producera vård- och omsorgstjänster. Kommuner och landstings köp av verksamhet från alternativa utförare har ökat successivt sedan början av 199-talet. År 1998 köpte kommuner och landsting tillsammans vård- och omsorgstjänster exklusive tandvård för drygt 16 miljarder kronor. År 25 hade summan ökat till 32 miljarder (löpande priser). Inom äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg, som står för merparten av kommunernas omsorgsverksamhet, var det endast sju kommuner som inte köpte någon verksamhet från privata företag år 25. Bland de övriga kommunerna finns stora regionala skillnader i hur mycket av verksamheten som man väljer att lägga ut på privata företag. Så är det också i landstingen. Av landstingens köp av verksamhet från privata företag stod storstadslänen för 8 procent år 25. Det är framförallt landsting och kommuner i Stockholms län och Region Skåne som köper stor del av verksamheten från privata utförare. I kommunerna i Stockholms län stod privata utförare av 27 procent av driftskostnaden för äldre- och handikappomsorg. Merparten av ökningen i antal företag har skett inom delbranschen annan hälso- och som bland annat består av sjukgymnastik, rehabilitering, naprapati, kiropraktik och liknande hälso- och stjänster utan läkare. Totalt har antalet företag inom annan hälso- och ökat med 4 9 stycken mellan 1993 och 24. Av dessa är nästan alla mikroföretag med tio eller färre sysselsatta. Ökningen av denna grupp företag tyder på att detta är verksamheter som lämpar sig väl för att utföras i små företag, men också på en ökad efterfrågan på denna typ av tjänster. En del av dessa tjänster betalas av konsumenten själv och inte genom det offentliga systemet. Att antalet företag i denna delbransch ökat så mycket tyder på att betalningsviljan för denna typ av vårdtjänster har ökat. I övriga delbranscher inom vård och omsorg har antalet företag ökat med sammanlagt stycken, varav de flesta tillkom inom delbranschen öppen hälso- och och öppna sociala insatser och endast en mindre andel inom tandvård, och särskilda boenden. Antalet företag inom sluten hälso- och har minskat efter år 21. Ökningen inom öppen hälso- och beror till stor del på att en del vårdcentraler numera drivs i privata företag. Andelen vårdcentraler som drivs i annan regi än landstinget har fördubblats sedan år 2. I Stockholms läns landsting drevs 79 vårdcentraler av en annan vårdgivare än landstinget år 25. I Region Skåne var antalet 52 och i Västra Götalands län 38. I övriga län var antalet lägre och i två län drevs samtliga vårdcentraler av landstinget. F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V

4 V å r d o c h o m s o r g e n f r a m t i d s b r a n s c h Figur 2 Antal företag inom vård och omsorg år Figur 3 Antal sysselsatta i privata vård- och omsorgsföretag år Sluten hälso- och Öppen hälso- och Annan hälso- och Öppna sociala insatser Sluten hälso- och Öppen hälso- och Annan hälso- och Öppna sociala insatser Källa: SCB Rams. Nuteks bearbetning. Anm: Endast företag med en huvudsakligt sysselsatt i företaget inkluderas. Källa: SCB Rams. Nuteks bearbetning Enskild firma är den vanligaste företagsformen bland vårdoch omsorgsföretagen, följt av aktiebolag. Ideella och ekonomiska föreningar, striftelser och fonder är få till antalet, men vanligare inom vård och omsorg än övriga näringslivet, och står för nästan 2 procent av de privatanställda inom branschen. Majoriteten av de under perioden tillkomna företagen är enskilda firmor, nästan 4 8 stycken jämfört med 1 9 nya aktiebolag, vilket har medfört att andelen av företagen som drivs som aktiebolag minskat från 62 till 4 procent. Ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och fonder har tillsammans ökat med 26 företag varav 161 är ideella föreningar. Ökad sysselsättning i privata företag, framförallt inom omsorg I takt med att antalet privata företag ökar så ökar också antalet sysselsatta inom privat vård- och omsorg. Av alla de 665 personer som år 24 sysselsattes i vård och omsorgssektorn var 14 anställda i privata företag, vilket är en betydligt fler än tio år tidigare då antalet var 41. Många av dem som arbetar i privata vårdföretag har gått över till den privata sektorn genom till exempel avknoppningar och privatiseringar, medan andra har anställts i helt nya företag. Även om ökningen i antal företag har varit störst i delbranschen annan hälso- och har sysselsättningsökningen varit störst inom omsorgsföretagen. I omsorgsföretagen ökade antalet sysselsatta från 1 4 till 56 mellan 1993 och 24. Därmed sysselsätter omsorgsföretagen fler än företagen inom hälso-, sjuk- och tandvård tillsammans. Inom sluten hälso- och ökade antal sysselsatta i privata företag fram till år 21 då den första tillfälliga stopplagen infördes. Därefter sjönk antalet sysselsatta i privata företag. Innan dess hade bland annat St Görans sjukhus privatiserats. År 23 kom ytterliggare en förändring som kan ha bidragit till minskningen i antalet privatanställda inom sluten hälso-,. Då minskade landstingen kraftigt inhyrningen av personal från bemanningsföretag. Ökat förädlingsvärde i privata vård- och omsorgssektorn För de privata företagen inom vård och omsorg med minst en sysselsatt har det totala förädlingsvärdet ökat från 13,1 till 33,5 miljarder eller 155 procent i löpande priser mellan 1997 och 24. Under samma period har prisökningarna varit 8,5 procent. Samtidigt har antalet privata företag ökat med 58 procent. En stor del av branschens totala tillväxt beror alltså på att många företag har tillkommit, men också på att företag har vuxit. N y a F A K T A & S T A T I S T I K nr 1 jan 27

5 Störst har tillväxten varit för omsorgsbranschen öppna sociala insatser som ökat förädlingsvärdet med 371 procent i löpande priser. Samtidigt har antalet företag ökat med 77 procent och antalet sysselsatta med 146 procent. Inom sluten hälso- och ökade förädlingsvärdet med 151 procent trots att antalet företag minskade. Enligt en studie av nationalräkenskaperna som publicerades i Nuteks tidigare projekt Framtidens näringsliv var tillväxten i den del av vården och omsorgen som bedrivs i företag högre är näringslivets tillväxt mellan 1995 och 23. Fortfarande så utgör det samlade förädlingsvärdet i vårdoch omsorgsföretagen bara knappt två procent av näringslivets samlade andel av BNP år 24. Figur 4 Förädlingsvärde i privata företag inom vård och omsorg 1997, 21 och 24, tusen kronor (löpande priser) Sluten hälso- och Öppen hälso- och Annan hälso- och Öppen hälso- och Tabell 1 Företagsstorlek i delbranscherna år 24 (andel av företagen per storleksklass) Mikroföretag 1 1 sysselsatta Småföretag 11 5 sysselsatta Medelstora företag sysselsatta Stora företag >25 sysselsatta Sluten hälso- och 32,1 % 29,3 % 15,7 % 22,9 % Öppen hälso- och 89,8 % 8,6 % 1,3 %,3 % 98,6 % 1,3 %, %,1 % Annan hälso- och 98,2 % 1,4 %,3 %,1 % 49,3 % 3,3 % 7, % 13,3 % Öppna sociala insatser 68,5 % 13,8 % 7,3 % 1,4 % Källa: Rams. Anm. Statistiken i Rams utgår från antalet sysselsatta, inte antalet anställda. Vi sätter likhetstecken mellan företag med noll anställda och företag med en sysselsatt. Siffrorna avser både offentliga och privata företag. Nuteks bearbetning. Det är framförallt inom vissa sverksamheter, inom tandvård och annan hälso- och, som de små företagen med upp till tio sysselsatta dominerar. Inom annan hälso- och har en klar majoritet av företagen tillkommit efter år 1993, vilket tyder på låga inträdesbarriärer. Eftersom många av företagen inte har någon huvudsakligt sysselsatt indikerar det också att dessa verksamheter kan drivas i mindre skala och som sidoverksamhet. Det är i dag mindre vanligt att till exempel naprapater och sjukgymnaster som ingår i annan hälso- och är organiserade i större enheter, något som är mer vanligt i sluten hälso- och och omsorg där bland annat äldreboenden och sjukhus som kräver mer personal inkluderas. Det kan bero på färre skalfördelar inom verksamheter i annan hälso- och jämfört med omsorgen och sluten hälso- och. Det är sannolikt också en följd av att branschen är omogen och att nya sätt att organisera dessa verksamheter mer storskaligt inte har vuxit fram ännu. Källa: SCB: s Rams. Nuteks bearbetning. Många småföretag men de stora blir allt mer betydelsefulla Nästan alla företag inom vård och omsorg, 96 procent, räknas som småföretag med upp till 5 sysselsatta. Nio av tio är mikroföretag, det vill säga har en till tio sysselsatta. Sex av tio vård- och omsorgsföretag har bara en sysselsatt, det vill säga är soloföretag. Figur 5 Antal sysselsatta i privata företag inom vård och omsorg fördelade över storleksklasser år 1993 och sysselsatta 11 5 sysselsatta sysselsatta 251+ sysselsatta Källa: SCB:s Rams. Nuteks bearbetning. F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V

6 V å r d o c h o m s o r g e n f r a m t i d s b r a n s c h Antalet sysselsatta och omsättningen i de privata företagen har ökat i alla storleksklasser. I figur 5 ser vi att det är de stora företagen som ökat mest. År 1993 sysselsatte företag med mer än 25 anställda 28 procent av alla sysselsatta i privata vård- och omsorgsföretag. År 24 hade andelen ökat till 4 procent. Även räknat i omsättning har det skett en koncentration mot stora företag. Småföretag med upp till 5 sysselsatta har minskat sin andel av sysselsättningen mellan 1993 och 24 från 48 till 37 procent. Detta skedde trots att det startades många fler nya företag inom vård och omsorg än i näringslivet som helhet mellan 1994 och 24. Majoriteten av företagen som tillkommit är små företag, ofta soloföretag, inom annan hälso- och. Eftersom de är så små har de inte bidragit så mycket till sysselsättningsökningen i de lägre storleksklasserna. En viss del av koncentrationen till större företag beror på privatiseringen av stora offentliga verksamheter, till exempel landstingsägda sjukhus. Det förekommer även en hel del strukturaffärer i branschen, då företag växer genom att köpa upp andra verksamheter. Koncentrationen mot större företag kan ses som uttryck för en typisk mognadsprocess i branschen. Samtidigt gör det relativt sett stora nyföretagandet främst i annan hälso- och, särskilda boenden och öppna sociala insatser att återväxten ser god ut. God ekonomisk utveckling i företagen Att den privata vård- och omsorgssektorn växer i förädlingsvärde och antal anställda beror till stor del på att antalet företag ökar, men hur ser utvecklingen ut på företagsnivå? För att svara på den frågan redovisar vi här hur medianvärdet för omsättning per anställd, lönsamhetsmarginal och den ekonomiska stabiliteten i företagen har utvecklats. Data som presenteras i detta avsnitt gäller aktiebolagen, de stora ekonomiska föreningarna och stiftelserna kommer från SCB:s branschnyckeltal och avser medianvärdet för branschen. Goda marginaler inom en men lägre i omsorgen Lönsamheten mätt som rörelsemarginal är god i det typiska vård- och omsorgsföretaget, till och med något bättre än för näringslivet som helhet. Det är dock framförallt hälso- och företagen som är lönsamma, medan omsorgsföretagen visar lägre lönsamhet, särskilt inom öppna sociala insatser. Figur 6 visar utvecklingen i rörelsemarginal för företagen inom vård och omsorg mellan 1997 och 24. Medianvärdet för hela sektorn var 7,1 procent år 24, en ökning från 5,4 procent år Lönsamheten har ökat inom öppen hälso- och, tandvård och annan hälso- och. Figur 6 Rörelsemarginal i medianföretaget inom vård och omsorg år 1997, 21 och 24 (procent) Källa: SCB Branschnyckeltal. Nuteks bearbetning. Företagen inom vård och omsorg har god soliditet och kassalikviditet, vilket betyder att de är stabila och kan klara av förlustår eller konjunkturnedgångar. Även här är mönstret att värdena är bättre inom vården och lägre inom omsorgen. Figur 7 Soliditet i medianföretaget i delbranscherna inom vård och omsorg 1997, 21 och 24 (procent) 7 Sluten Öppen Annan Särskilda boenden Öppna sociala insatser En personalintensiv bransch I det typiska vård- och omsorgsföretaget har omsättningen per anställd ökat från 51 kronor år 1997 till 674 år 24. Medianvärdet för omsättningen per anställd är högst inom tandvården, 844 kronor år 24. Det är också inom tandvården som den har ökat mest. Lägst omsättning per anställd hade företagen inom öppna sociala insatser. Jämfört med hela näringslivet är omsättningen per anställd låg och avkastningen på eget kapital hög inom vård- och omsorgsbranschen, vilket inte är förvånande då en så stor del av omsättningen utgörs av personalkostnader Sluten Öppen Annan Särskilda boenden Öppna sociala insatser Källa: SCB Branschnyckeltal. Nuteks bearbetning. N y a F A K T A & S T A T I S T I K nr 1 jan 27

7 De små företagen är lönsammast men de större företagen växer mest Om man studerar hur lönsamheten skiljer sig åt mellan företag i olika storleksklasser ser man att det är i mikroföretagen som lönsamheten har varit bäst. De är också effektivast, mätt som omsättningen per anställd. Dessa företag återfinns främst inom delbranscherna öppen hälso- och, annan hälso- och samt tandvård. Hos företagen med 1-49 anställda, som finns främst inom omsorgsbranscherna, är lönsamheten lägre men är ändå fullt acceptabel. De medelstora och stora företagen som återfinns inom omsorgsbranscherna öppna sociala insatser, särskilda boenden samt inom sluten hälso- och har huvudsakligen oförändrad ekonomi och lägre lönsamhet än både mikro- och småföretagen. Trots den goda lönsamheten har tillväxten varit lägre för mikroföretagen än för företagen inom vård och omsorg totalt sett. Tillväxten i det totala förädlingsvärdet för mikroföretagen som ingår i branschnyckeltalen var 73 procent mellan 1997 och 24, medan tillväxten för medelstora och stora företag var 3 procent. För alla vård och omsorgsföretag som ingår i branschnyckeltalen var tillväxten 17 procent (löpande priser). Många kvinnliga företagare i en växande bransch Vård och omsorg är en sektor som sysselsätter fler kvinnor än män, därför borde även andelen kvinnliga företagare vara högre än andelen manliga företagare. Så är också fallet. Det finns fler kvinnor än män som driver en enskild näringsverksamhet eller är delägare i ett fåmansaktiebolag. År 24 var 57 procent av företagarna inom vård och omsorg kvinnor, dock en minskning från 62 procent år 21. Det kan jämföras med hela näringslivet där kvinnorna utgör 25 procent av företagarna år 25 (SCB AKU). Med tanke på att hela 84 procent av dem som arbetar i vård och omsorg är kvinnor kunde andelen kvinnliga företagare vara högre. Av fåmansaktiebolagsägarna är den största andelen män. Tabell 2 Företagare inom vård och omsorg fördelade på kvinnor och män år Kvinnor Män Totalt Antal Andel Antal Andel Antal % % % % % % % % Källa: SCB: s Rams. Anm. Siffrorna avser både individer som driver enskild näringsverksamhet och individer som är delägare i fåmansaktiebolag. Vård och omsorg en bransch med tillväxtpotential Det har skett en stor omvandling av vård och omsorg sedan början av 199-talet med en förskjutning från vård till omsorg. Samtidigt har betydelsen av privata vård- och omsorgsföretag ökat. Förädlingsvärdet i de privata företagen har ökat med 155 procent mellan 1997 och 24 och antalet anställda med 73 procent. Till viss del speglar denna utveckling en överföring av tidigare kommunalt utförd verksamhet till verksamhet i företag. Utvecklingen beror också på att helt nya företag startats och vuxit. Inom omsorgsbranscherna samt inom sluten hälso- och dominerar de stora företagen. Dessa har under perioden vuxit och fått ökad betydelse för sysselsättningen. Särskilt har omsorgsföretagen inom öppna sociala insatser med bland annat företag inom personlig assistans vuxit i förädlingsvärde och antal sysselsatta. Inom övriga vårdbranscher har tillväxten framförallt berott på att många nya företag tillkommit. Den största ökningen har skett i enskilda firmor som sysslar med behandling, rehabilitering och alternativmedicin. Dessa små företag visar god lönsamhet och ökad omsättning per anställd, men har hittills visat en blygsam tillväxt. Mängden nya företag i denna delbransch gör att det finns en god grund för utveckling och tillväxt. Med nya koncept och utveckling kan en del av dessa verksamheter komma att organiseras mer storskaligt. Det stora antalet nya företag i vissa av delbranscherna och företagens lönsamhet sammantaget med förväntad hög efterfrågan på vård och omsorg visar att sektorn har potential för tillväxt. F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V

8 Om du vill prenumerera på nyhetsbrevet, anmäl på FA K T A O M S T A T I S T I K E N Statistiken i faktabladet kommer i huvudsak från tre olika källor. Statistiken om företagens framväxt kommer från SCB:s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, Rams, och visar samtliga vårdoch omsorgsföretag med minst en sysselsatt i november månad respektive år. Som vård- och omsorgsföretag definieras i det här projektet företag med hälso- och, tandvård samt omsorg som huvudverksamhet. Det innebär att de enligt Svensk Näringsgrensindelning 22 tillhör avdelning N Hälso- och, sociala tjänster eller veterinärverksamhet med undantag för veterinärverksamhet och dagbarnvård. Det är även statistik från Rams som visar företagarnas fördelning på kön. I statistiken över företagare ingår ägare till enskilda firmor samt ägare i fåmansaktiebolag. Uppgifter om företag utan någon huvudsakligt sysselsatt kommer från SCB:s Företagsdatabas. Analysen av företagens ekonomiska utveckling baseras på SCB:s branschnyckeltal som har framställts för branschen totalt och uppdelat på delbranscher och storleksklasserna 9 anställda, 1 49 anställda, 5 eller fler anställda. Branschnyckeltalen baseras på årsredovisningar från aktiebolag, vissa ekonomiska föreningar och stiftelser samt affärsverk som bedriver verksamhet i Sverige. De uppgivna värdena avser medianvärdet för branschen. Referenser: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU (24), Hur fungerar bemanningsbranschen? Konkurrensverket (22) Vårda och skapa konkurrens. Vad krävs för ökad konsumentnytta? KK-stiftelsen (25), Expertkompetensprogram för den framväxande Healthcarebranschen med fokus på vård och omsorg. Författad av Dag Norén. Landstingsförbudet (22) Svensk hälso- och under 199- talet. Utvecklingstendenser Nutek och IVA (26) Framtidens näringsliv, Nummer 7: Produktiviteten högst i industrin SCB (26) Skola vård och omsorg i privat regi. En sammanställning av statistik 26:5 SCB och Sveriges kommuner och landsting (26) Vad kostar verksamheten din kommun. Bokslut 25 Sveriges kommuner och landsting (26) Statistik om hälso- och samt regional utveckling 25 Vill du läsa hela rapporten? Besök Nuteks hemsida Projektet Vård och omsorg en framtidsbransch är en fortsättning på projektet Framtiden näringsliv. Nutek och Almega har tagit initiativ till projektet Vård och omsorg en framtidsbransch för att ta reda på hur konkurrenskraftig vård- och omsorgssektorn är. Syftet är att i samverkan med företag och centrala aktörer utarbeta förslag på hur vård- och omsorgssektorns konkurrenskraft, som en del i den svenska tjänstesektorn, kan stärkas. Vård och omsorg är en bransch i omvandling. Demografiska förändringar i Sverige och övriga Europa gör det troligt att efterfrågan på sikt kommer att öka både nationellt och internationellt. Sverige har internationellt sett en hög kvalitet inom vården vilket talar för en i grunden god konkurrenskraft för offentliga och privata vårdgivare i Sverige. Sammanfattningsvis är vård och omsorg en bransch med stor utvecklingspotential som står inför stora omstruktureringar och utmaningar. Vård- och omsorgsbranschen uppmärksammades särskilt i Nuteks och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens projekt Framtidens näringsliv. I maj 26 presenterades projektets slutrapport. Ett av förslagen för att höja näringslivets konkurrenskraft var att öka möjligheterna för entreprenörskap inom vård och omsorg. Genom projektet Vård och omsorg en framtidsbransch går nu Nutek tillsammans med Almega vidare med förslaget. Branscher i Framtidens Näringsliv Råvaru- och processindustri Teknikföretag Medicin och lifescience Byggindustri Handel Infrastrukturtjänster Personalintensiva tjänster Kunskapsförmedling Vård och Omsorg Konsulting Myndigheter och organisationer Delbransch Sluten hälso- och Öppen hälso- och Annan hälso- och Öppna sociala insatser Vad gör man? Exempel på arbetsgivare SSAB, SCA, Cerealia, Boliden, Dafgårds Volvo, Munthers, Flextronics, Cabseal Astrazeneca, Biotage, Gambro, Getinge Skanska, Peab, Westbergs Bygg HM, Axfood, Lidl, Bokus SAS, Nordea, Vattenfall, TeliaSonera, Song ISS, Proffi ce, Securitas, McDonalds, Scandic Växjö Grundskola, Chalmers, EF Education Danderyds Sjukhus, Capio, Vårdcentraler, Assistantia WM Data, Ogilvy, Ramböll, McKinsey Banverket, AIK, försvaret, miljöpartiet, Röda Korset Vård av patienter inskrivna vid en vårdenhet med läkare till exempel sjukhus, lasarett, vårdhem Öppna vårdmottagningar vid till exempel sjukhus, läkarmottagningar och vårdcentraler Analys, ambulans, hälsohem, sjukgymnastik, dietist, arbetsterapi, akupunktur, barnmorska, psykoanalys, tandreglering och dental kirurgi hos folktandvård och privattandläkare Ålderdomshem, gruppboende, familjehem, hem med barn- och ungdomsvård, behandlingshem Rådgivning, adoptionsbyråer, kvinnojour, stödorganisationer, flykting- förläggningar, hemtjänst, dagverksamhet, personlig assistans Nutek stärker näringslivet i hela Sverige genom att bidra till fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. Ansvarig utgivare: CECILIA WERNER KASTENSSON, kommunikationsdirektör. Författare: JÖRGEN LINDELL, projektledare, HANNA SJÖBERG, MARIA CORELL, KRISTINA NYSTRÖM. Produktion: TANGO AB. Har du frågor om innehållet? Kontakta Jörgen Lindell, tel: , E-post: jorgen.lindell@nutek.se eller Hanna Sjöberg, tel: , E-post: hanna.sjoberg@nutek.se