Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA. Irene Jensen Professor i företagshälsa och personskadeprevention

Transkript

1 Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor i företagshälsa och personskadeprevention

2 Syftar till att stödja användandet av evidensbaserad praktik i hälsofrämjande insatser på arbetsplatser genom att: utveckla och utvärdera metoder för att främja arbetsförmåga, arbetshälsa och produktivitet. testa metoder utifrån dess effekter på arbetsförmåga, prestationsförmåga och sjukfrånvaro. utvärdera metoders kostnadseffektivitet Utarbeta implementeringsstöd 1 september

3 Exempel på pågående forskning inom programmet Att förebygga Stressrelaterad psykisk ohälsa Förebyggande insatser på arbetsplatsen, Samarbete med Örebro LL, Gävledalahälsan, Feelgood Mobbning inom akademi och industri Riskfaktorer för framtida mobbning på arbetsplatsen, Checklista utarbetas för användning i SAM Samverkanspartner söks för test av checklistan Riskbruk Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Samarbete med Sveriges företagshälsor, ett antal FHV Ulrik Hermansson berättar på konventet Arbetsmiljöekonomi Malin Lohela Karlsson berättar på konventet 1 september

4 Några nya resultat: Hälsokontroller och förändring av levnadsvanorindividnivå Motiverande samtal via FHV effektivt för beteendeförändring inom livsstil (Kwak L. et al 2012) Internationella sammanställningar av det vetenskapliga kunskapsläget om hälsokontroller: Allmän hälsoscreening ingen effekt på framtida sjukdom eller förtidig död (Krogsböll 2012) Regelbunden riskscreening följt av feedback och strukturerade insatser effektivt (Soler et al 2010) 1 september

5 Forts några resultat Hälsokontroller - Arbetsplatsnivå Evidensbaserat SAM. Oberoende utvärdering visar att AHA-metoden leder till: Ökad effektivitet och produktivitet upp till 5% Den ökade produktivitet förklaras av kvalitetshöjning av human kapitalet (förbättringar i hälsa och arbetstrivsel ) Ökningen sker över tid så uthållighet i insatsen är nödvändig för optimal effekt. F. Ødegaard, P. Roos, IFAU 2012 Implikationer: Inkludera evidensbaserade metoder för hälsa och psykosocial arbetsmiljö i SAM arbetet med en participativ metodik 1 september

6 Systematiskt arbetsmiljöarbete för hälsa och säkerhet Reglerat via lagar och regelverk eller frivilligt? Båda systemen ger ökade kunskap och engagemang, ökat antal insatser och minskat antal skador, minskad sjukfrånvaro samt ökad produktivitet Robson 2007, Systematic review, Safety science starkt stöd för positiv effekt när anställda aktivt medverkar och engagerar sig i hälso- och säkerhetsarbetet. Mindre stöd för effekt av skyddskommittéer och liknande Milgate (2002), Work 1 september

7 Forts några resultat: Stressrelaterad psykisk ohälsa Långtidssjukskrivna med psykiska besvär. Högst chans att återgå i arbete om insatser på arbetsplatsen genomförs alternativt byte av arbete. Bryngelsen A. et al Implikationer: Arbetsplatsen den viktigaste aktören i arbetslivsinriktad rehabilitering. Stöds av tidigare internationell forskning. Även slutsats från rehabiliteringsrådet. 1 september

8 Rehabiliteringsrådet rekommendationer 1 september

9 Forts några resultat: Intervjuer med rehab patienter om betydelsen av konkreta insatser för återgång i arbete tidigt i rehab arbetet Rehabiliteringen fokuserar på arbete i liten utsträckning. Sker mestadels genom diskussioner mellan patienterna och personalen, och utan samverkan med arbetsgivaren. Genom diskussionerna på rehabiliteringen fick patienterna förhoppningar om hur deras kommande arbetsliv skulle te sig men när de senare inte uppfylldes kände deltagarna en stark besvikelse. Efter rehabiliteringen kände patienterna sig ensamma i processen mot arbetsåtergång och saknade stöd från rehabiliteringspersonalen. Många deltagare kände sig efter rehab missförstådda av sina chefer vilket försämrade deras möjligheter att acceptera och ta emot de anpassningar på arbetsplatsen som faktiskt erbjöds dem. Hellman T september 2013 Therese 9 Hellman

10 Forts några resultat: Utvärdering Rehabiliteringsgarantin Fördelningen mellan vårdande insatser och aktiva insatser för arbetsåtergång bör belysas Möjligheter för kontakter med arbetsplats, uppföljning samt ansvarsfördelning mellan olika aktörer bör belysas Rehabiliteringspersonal inom hälso- och sjukvården är ovana att tydligt fokusera på arbetsrelaterade åtgärder Kraven på insatser i nära anslutning till arbetet och arbetsplatsen bör förtydligas. För att insatser ska leda till ökad arbetsåtergång krävs troligen en tydlig och välfungerande samverkan med arbetsplatsen och externa aktörer från andra instanser. Hellman T. Delrapport till socialdepartementet aug september

11 Vad ska särskilja Företagshälsa mot vården.? Kunskap om arbetets påverkan på hälsan Kunskap om arbetsplatsen Kunskap om effektiva åtgärder på arbetsplatsen Möjligheterna att arbeta i nära kontakt med/på uppdrag av arbetsgivaren Möjligheterna att arbeta med åtgärder direkt på/med arbetsplatsen Som arbetsgivare förväntar du dig hjälp med åtgärder i relation till arbetet inte vård! Hur ofta pratar du först vård och först senare arbete Hur ofta har du tidigt planeringsmöte med närmsta chef Hur ofta ställer du frågan till patienten/närmsta chef är det fler på din arbetsplats som har liknande besvär 1 september

12 Participativ metodik inom arbetshälsa Starka belägg för positiva effekter En metodik där man fokuserar på att involvera den anställde för att fånga problemet och lösning utifrån hur den anställde ser det. Den anställde tar aktivt del i mötet genom att själv: beskriva sina besvär och problem relaterat till arbetet, diskutera funktionsnedsättning i relation till arbetet Diskutera möjliga/nödvändiga förändringar i relation till arbetet Göra en handlingsplan Om arbetsrelaterade besvär där FHV kan vara behjälplig ta omgående kontakt med arbetsgivare/närmsta chef för ett planeringsmöte (ex med hjälp av KOF, ADA) 1 september

13 Exempel på frågor i KOF-intervjun som behandlar psykisk och kognitiv förmåga Margareta Torgén, AMM, Uppsala

14 Arbetsmiljöproblem ger mer produktionsbortfall än hälsoproblem Förebyggande mer effektivt ur ett arbetsgivarperspektiv än efterhjälpande För friska arbetsplatser kräv av leverantörer av företagshälsa: Öppen och dokumenterad redovisning av: vilket vetenskapligt stöd insatsen/metoden har för att åstadkomma det du som arbetsgivare avser att uppnå (ex minska sjukfrånvaro, öka engagemanget och produktivitet, minska risk för stress, vibrationsskador etc) formell kompetens och erfarenhet hos utföraren för att genomföra den specifika insatsen hur organisationen tillser att nya rön integreras och kvalitetssäkras i verksamhetens tjänsteutbud Samt att FHV involverar närmsta chef tidigt i processen så att denna kan vara aktivt delaktig när anställd erbjuds hjälp via FHV 1 september

15 Företagshälsans riktlinjegrupp Implementeringsstöd för evidensbaserad praktik Finansiering från AFA Försäkring och FORTE!! Sammanställning av metoder Prioriterings kommitté Företagshälsans riktlinjegrupp Ekonomisk analysgrupp Akademisk företagshälsa 1 september

16 Deltagare riktlinjegruppen FHV Namn Yrkeskategori Tillhörighet Annika Berndtsson Företagssköterska Previa / Lund Bodil Carlstedt-Duke Företagsläkare Järfällahälsan Per Blomquist Arbetsmiljöingenjör Företagshälsovården Runstenen AB Ebba Nordrup Beteendevetare Landstingshälsan i Örebro Kjerstin Stigmar Leg sjukgymnast/ergonom Kommunhälsan i Växjö Lisa Edén Hälsovetare/Hälsopedagog Hälsan & arbetslivet Göteborg Lotta Rahm Hälsoutvecklare Previa Uddevalla Michael McKeogh Företagsläkare Feelgood Företagshälsa Linköping Ragnhild Ivarsson Walther Företagsläkare Manpower Hälsopartner Rolf Hagström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Stella Ziemelis Ergonom Landstingshälsan i Värmland Karolinska Institutet Irene Jensen Professor Enheten för interventions- och implementeringsforskning, IMM Charlotte Wåhlin Forskare Enheten för interventions- och implementeringsforskning, IMM Lydia Kwak Forskare Enheten för interventions- och implementeringsforskning, IMM Sveriges Företagshälsor Lars Hjalmarson Sveriges företagshälsor Marie Dahlgren Sveriges företagshälsor 1 september

17 Inbjudna experter för riktlinjer ländrygg Hannu Määttenen, ortoped specialist, KI Svend Erik Mathiesen, professor ergonomi, Gävle högskola Jonas Källström, FHV läkare, Madelene Malvezzi, Beteendevetare, St Erikshälsan Margareta Torgen, forskare (KOF metoden)uppsala Nelleke Heijemans, Motiverande samtal, SLL 1 september

18 Strategier för ländryggbesvär Ryggundersökning Utredning av besvären. Matris röda flaggor. Finns några indikationer gällande röda flaggor? Se röda boxen Ja Gå vidare med adekvat medicinsk utredning samt bilddiagnostik. Förekomst av Röda flaggor dvs. medicinska indikationer på annan allvarlig sjukdom nej Samsjuklighet (ex svårare psykiatriska sjukdom, annat fysiskt handikapp, etc.), Utred risknivå. OMPSQ formuläret samt fråga om arbetsåtergång. Hög risk? Se gula boxen Ja Evidensbaserade råd om aktivitet, uppmuntra till aktivitet, Ryggboken, undvik sjukskrivning, träning hos sjukgymnast och beteendevetare, arbetsplatsutredning och anpassning, kontakta arbetsplats. Skriftlig info arbetsgivare, närstående. Regelbunden tät uppföljning. Smärtlindring. Kvarstående arbetsoförmåga? Nej Nej Evidensbaserade råd om aktivitet, uppmuntra till aktivitet FAR, ledarstöd träning med uppföljning, undvik sjukskrivning. Ryggboken, arbetsplatsutredning och anpassning, kontakta arbetsplats, Uppföljning, smärtlindring Fortsatt uppföljning av träning och aktivitet. OMPSQ Total poäng under 90 indikerar en låg risk för långvariga funktionsnedsättande problem. Total poäng mellan 90 och 105 indikerar en moderat risk för långvariga funktionsnedsättande problem. Total poäng på 106 poäng eller mer indikerar en hög risk för långvariga funktionsnedsättande problem. Ja Multimodal rehabilitering specialistrehabilitering Remittera inte till bilddiagnostik om inte röda flaggor eller indikationer på behov av kirurgi Smärtlindring Läkemedel: paracetamol, NSAID Manipulation Akupunktur

19 Innehåll riktlinjen Flödesschema utredning och insats för ländryggsbesvär Mer detaljer kring vad och hur man utreder och vilka insatser: Arbetsplatsen, Självhjälp, Läkare, sjukgymnast, Ergonom/arbetsterapeut, ingenjör, beteendevetare, hälsovetare Vad behövs för att få detta att fungera på FHVimplementeringsunderlag (organisatoriska förutsättningar, kompetens mm mm) Uppskattad tidsåtgång Referensunderlag som använts i arbetet

20 Arbetsplan Färdigställande av riktlinjen, okt 2013 Remiss till bl a yrkesföreningarna inom FHV smat enskilda experter inom området, okt-nov 2013 Revidering utifrån inkomna synpunkter nov 2013 Kommunikationsplan (görs tillgänglig helt fritt via olika medier) Release 16 dec 2013 via seminarium Vetenskaplig utvärdering görs av implementeringen av riktlinjen Samarbetspartners söks för studie september

21 Tack för att ni lyssnat! Blogg: professornharordet Hemsida: