RÄTT FILAT I SKOGEN. Starka bokslut. skogen. Odla tryffel. Hot mot. Lyft för trä Fredrik von Platen arbetar. Nr Sveriges största skogsmagasin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RÄTT FILAT I SKOGEN. Starka bokslut. skogen. Odla tryffel. Hot mot. Lyft för trä Fredrik von Platen arbetar. Nr 2 2003. Sveriges största skogsmagasin"

Transkript

1 Nr Sveriges största skogsmagasin Pris 55 kronor inkl moms Starka bokslut i skogen Odla tryffel Lyft för trä Fredrik von Platen arbetar med ett nytt träprogram. Hot mot skogen RÄTT FILAT I SKOGEN Han kopplar gärna av i snickarboden där han bland annat snickrat stolen på bilden. Eva Nilsson är noga med att hålla ordning på motorsågen när hon arbetar i skogen. Det bäddar för effektivt och säkert arbete. I veckans tidning får du tips om konsten att fila en motorsågskedja ett arbete som ger bra utdelning!

2 JONSERED CS ,0 cc, 3,0 kw, 5,6 kg. Pris inkl. moms 6.990:- JONSERED CS ,7 cc, 2,4 kw, 5,0 kg. Pris inkl. moms 5.990:- JONSERED CS ,4 cc, 2,3 kw, 4,9 kg. Pris inkl. moms 4.890:- STYRKA MED PERSONLIGHET Jonsered har ett av marknadens mest kraftfulla och populära sortiment för arbete i skog, park och trädgård. Oavsett om du väljer en motorsåg, en åkgräsklippare eller en röjsåg får du en maskin med styrka och kontroll som ger körglädje och perfekt resultat. I vår nya produktkatalog eller på Internet kan du läsa mer om vilka produkter som passar dina behov och din personlighet bäst. Din återförsäljare hittar du lättast på jonsered.se eller i Gula sidorna. JONSERED RS 52 50,8 cc, 2,4 kw, 9,3 kg. Pris inkl. moms 8.190: Jonsered, Tel , Fax jonsered.se JONSERED RS 44 44,3 cc, 2,0 kw, 8,4 kg. Pris inkl. moms 6.490:

3 INNEHÅLL NUMMER ingår som en medlemsförmån i landets fem skogsägarföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägarförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog Norra Skogsägarna ww.norraskogsagarna.se Skogsägarna Norrbotten REDAKTION: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon och fax: E-post: Redigeringsansvarig Lena Persson Box 6044, Malmö Tel , fax: E-post: Redigering Eva Hjertstrand ANNONS: Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Tel: Fax: E-post: PRENUMERATION: Tel: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer): 295 kr inkl moms. Lösnummer 55 kr inkl moms. REDAKTIONSRÅD: Per Bengtsson, Magnus Berg, Rolf Edström, Jan Holmberg, Gunilla Kjellsson, Ola Persson och Hillevi Wiss-Kullebjörk. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägarföreningarna. TS-upplaga 2001: Tryck och repro: Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm Förlaget LRF Media är kvalitetscertifierat enligt ISO LEDARE: Forskningen är splittrad på flera olika håll, visionen bör vara nordisk kraftsamling. PROFILEN: Regeringen vill att det byggs mer i trä. Fredrik von Platen förhandlar fram ett handlingsprogram för ökad träanvändning. FÖRDEL FINLAND: Dieselskatten gör att de svenska kostnaderna för att skörda och skota virket är fem kronor mer per kubikmeter. SNYTBAGGARNA: Får snart inte bekämpas med permetrin. Nya kemikalier är på gång i väntan på giftfria alternativ, som dröjer. Nästa nummer utkommer 4 juni 2003 TEMA: Förädling och Teknik PRESSADE ENTREPRENÖRER: En sammanställning över ekonomin hos skogsentreprenörerna visar att de flesta balanserar runt nollstrecket. UNG KVINNLIG SKOGSÄGARE: Att vara ung ensamstående tjej med barn innebär mycket arbete i sig, dessutom har Maria Lindborg tagit över släktens skogsgård. SAMRÅDSGRUPP: För att få en smidigare hantering av nyckelbiotoperna möts Mellanskog och myndigheterna i en lokal samrådsgrupp. DEBATT: Nu behövs en rejäl decimering av älgstammen. MER ÄN BARA RÖTTER: Trädens liv under marken är nära sammankopplat med svamparna. Det handlar om allt från att äta sten till att producera tryffel. MODERNA TRÄMÖBLER: Designen av möbler har blivit ett spännande och stort område med många unga formgivare. Och trä hänger med i svängarna. FÖRLORADE SKOGEN: När Gert Öjerskog fick besked om att myndigheterna ville att hans skog skulle blir reservat försvann förutsättningarna att leva på gården. Han är en av många drabbade skogsägare, samtidigt visar det sig att flera reservat saknar de skötselplaner som krävs enligt miljölagen. GÄSTKRÖNIKÖR: Professor Pelle Gemmel ställer frågan om man kan lita på en forskare. SÅGA LÄTT OCH SÄKERT: Ingående beskrivning av konsten att fila en motorkedja, vilket gör arbetet både säkrare och roligare. TVISTIGT RENBETE: Genom en djupdykning i historien arbetar renbeteskommissionen på att klarlägga gränserna för renarnas vinterbete. Samtidigt tas olika initiativ till att lösa konflikterna genom samråd mellan skogsägare och renägande samer. SKOGSPRAKTIKAN: Arbeta med skogsbruksplanen i datorn. TEKNIK: Bland vårens tekniska nyheter finns en ny lätt motorsåg. MARKNADEN: Trots lågkonjunktur står skogsägarföreningarna starkare än på länge. NAMN OCH NYTT: Göran Enander, som leder Skogsstyrelsen, är väl bekant med familjeskogsbruket sedan barnsben. KRÖNIKA: Skogsbruksområdet är förutsättningen för att lokalt aktivera och knyta samman skogsägarna. TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA Gert Öjeskog och LRF:s Robert Larsson inspekterar den skog som nu står orörd och växer igen. Maria Lindborg tog över skogen när hennes morfar inte orkade längre. VI SKOGSÄGARE 2/03 3

4 Byt upp dig till en Farma/ Palms Mest prisvärd! FARMA ,5 ton, 5 m kran :- FARMA ,5 ton, 5 m kran :- FARMA ,5 ton, 6 m kran :- FARMA ,5 ton, 5,2 m kran med dubbelram :- FARMA ,5 ton, 6 m kran med dubbelram :- FARMA ,0 ton, 6,5 m kran med dubbelram :- FARMA/PALMS den mest privärda skogsvagnen! FARMA/PALMS 1065 har 11 tons lastförmåga och 6,5 meters kran. Vår mest prisvärda skogsvagn. Den har vridstyv dubbelram, lagrad boggie, större och kraftigare vridhus och högre vridkraft. Teleskopiska stödben med inneliggande hydr.cylindrar. Helt enkelt den mest prisvärda vagnen i sin klas s! FARMA/PALMS 7050 Mest köpta! -lite dyrare, men mycket bättre! FARMA/PALMS 7050 med 7,5 tons lastförmåga och 5 meters kran. Jämför gärna med andra fabrikat på marknaden, så upptäcker du lätt att du får mycket mer skogsvagn för pengarna när du väljer en Farma/Palms. Den har därför också blivit vår mest köpta skogsvagn. Ta själv reda på varför genom att läsa mer på Mycket hög kapacitet! Driftsäker! FARMI flishugg CH med hög kapacitet för de professionella användarna FARMI CH 260 flishugg är den största allätande skivfilshuggen i FARMIprogrammet. Klarar virkesstorlekar upp till 260 mm. Flisstorleken är justerbar från 7 till 26 mm, vilket gör att flisen passar till förbränning eller till industriell användning. Finns också i utförande med "No Stresser-funktion" vilket gör att du alltid får rätt kvalité på flisen. Prisexempel: CH 260 med manuell matning :- KLAPPI vedprocessor enormt driftsäker KLAPPI är en kombinerad kap- och klyvmaskin för ved upp till 20 cm diameter. Vedlängden justerbar upp till 55 cm. Säker drift via kraftuttaget på din traktor. Pris Klappi :- Mer information och tekniska data på FARMA skogsekipage, FARMI flishuggar och KLAPPI vedprocessor finner du på vår hemsida Kontakta din Nordfarm-återförsäljare eller ring direkt till oss: Alla priser i denna annons är exkl moms och frakt. 6 månaders räntefri betalning på belopp upp till :- alt. NF Maskinfinans som innebär upp till 5 års avbetalning eller leasing. Sedvanlig kreditprövning. Läs mer om villkoren för Räntefritt och NF Maskinfinans i vår katalog eller på vår hemsida NORDFARM MASKIN AB Genom utvalda återförsäljare i hela landet erbjuder vi också bra maskiner och redskap för hö, snö och skog till rätt pris! Beställa vår 100-sidiga maskinkatalog. Vi skickar den utan kostnad. Order: Reservdelar: Växel: Fax:

5 Nordisk kraftsamling Nyttan av att röja och gallra verkar glasklar. I stället för en snårskog av outvecklade stammar, där ingen blir riktigt värdefull, ökar värdet mångdubbelt av att kraftsamla på färre ställen. Därför är det konstigt att tekniken inte tillämpas mer av de som borde veta bäst, bland forskare, universitet och högskolor. Vi talar nu inte om skogsbruket, utan skogsnäringens organisationer i allmänhet och forskningen i synnerhet. Frågan är aktuell med anledning av förändringarna på Lantbruksuniversitetet. Det återstår att se vad de innebär, men någon förstärkning av den skogliga forskningen som det ibland antytts handlar det knappast om. Nästan all skoglig verksamhet i Uppsala sorteras in under den nya Naturresursfakulteten. Skog är i högsta grad en naturresurs. Ur ekonomisk synvinkel den största vi har. Men namnet antyder något mer, och det är inte oviktigt vad man kallar saker och ting. Namnskiftet associerar mot en lite diffus grön sektor, friluftsliv och naturvärden i allmänhet. Allt utomordentligt viktigt, bara man inte går bort sig i blåbärsskogen. Nästa fråga är vad som händer med kulturen och inriktningen i de skogliga institutioner som blir en naturresurs, det handlar bland mycket annat om sådana angelägna saker som snytbaggar och andra skogsskador som har en direkt koppling till skogsproduktionen. En skogsproduktion som nu koncentreras till den skogliga fakulteten i Umeå och delvis Alnarp. Det är visserligen inga avskräckande geografiska avstånd, och dessutom är det en resa inom samma universitet. Men likväl finns risken att sambanden i den skogliga verksamheten tunnas ut och fokus förändras i samband med att nya forskare och forskningsprogram tar vid. Det är upp till universitetets ledning att hantera samordningen, men onekligen är det en splittring på flera fakulteter. Och splittring är bara förnamnet när det gäller resurserna i stort. Vid sidan av Lantbruksuniversitetet står Skogforsk för en stor del av den gröna skogliga forskningen, finansierad av statliga pengar och ett avdrag på virkespriserna. Massa- och pappersindustrin har något liknade i form av Stfi och på träsidan finns Trätek och svenskt Trä. Till det här kommer alla andra universitet och högskolor vilka växer upp som svampar ur jorden. Listan kan göras hur lång som helst, men som om inte den snårskogen vore nog splittrar systemet i sig. En forskares vardag går till stora delar ut på att söka pengar från finansiärer med olika egenintressen. Företag har sina uppenbart kommersiella intressen, men även stiftelser och liknande institutioner drivs av egenintresset att motivera sin existens genom att vara politiskt korrekta. Handlar samhällsdebatten om miljö får miljöforskningen Pär Fornling, chefredaktör pengar. Om det är barrskogsbruk går pengarna till granskogen. Systemet är som en vindflöjel som ofta visar fel. Bra forskningsresultat tar nämligen lång tid att få fram. Och då resultaten kommer har samhällsdebatten svängt För skogen som i sig är långsiktig är det synnerligen olyckligt. Det är rent tragiskt när skogliga försöksserier avslutas eller läggs i malpåse. På så sätt har vi förlorat minst en trädgeneration inom delar av lövskogsforskningen och frågan är hur mycket terräng som förlorats när produktionsfrågorna tar ny fart i spåren av en begynnande virkesbrist. Den oberoende forskaren som står över dagsintressen och ser flera generationer framåt har väl aldrig funnits. Men nu finns han eller hon mindre än någonsin. Likväl bör det vara en vision. Att jaga pengar från en massa olika källor styr forskningen och tar en massa tid. Dessutom bidrar det till att systemet är oöverblickbart. Hjulet uppfinns gång på gång, men ingen går vidare och konstruerar en bil. Möjligen har vi, som i så många fall, en hel del att lära av Finland, där forskningen verkar mer strukturerad och långsiktig. Men framför allt borde något göras tillsammans med Finland och de andra nordiska länderna. För resurserna splittras också mellan länderna. Skogens förutsättningar är ju ungefär desamma på andra sidan Bottenviken, ändå är samarbetet begränsat. Och i stället för att konkurrera har det nordiska skogsbruket gemensamma intressen på världsmarknaden. Det görs en del lovvärda försök till allianser, men den riktiga visionen vore en kraftsamling kring ett nordiskt skogsuniversitet. LEDAREN VI SKOGSÄGARE 2/03 5

6 PROFILEN Han ska sprida sin passion för trä Regeringen och riksdagen vill att användningen av trä ökar. Fredrik von Platen är mannen som ska visa vägen. Av PÄR FORNLING Privat kan man nog säga att han har en passion för trä. Favoritstunderna är i snickarboden som hör till hans vackra 1700-talshus i Karlskrona. Det är en passande bostad för mannen som bromsade rivningshysterin i stadskärnorna på 70-talet. Av dem som då mobiliserade grävskoporna mot de gamla husen hände det att han blev kallad en överklasslyngel som ville att folk skulle bo i gamla råttbon. Själv tyckte han det var onödigt att först riva ner och sedan bygga upp. Då var det bättre att ta tillvara den slumrande resurs som redan fanns på plats. Dessutom är gamla hus älskvärda. I mitten av 70-talet arbetade Fredrik von Platen med den Nordiska trästaden, vilket mynnade ut i byggnadsvårdsåret och en kartläggning av städernas trähusbebyggelse. Med ögon för det vackra i vardagen, som det kluvna vedträet vilket tillsammans med ett par träkulor blev ett spännande konstverk. Trä ligger honom alltså varmt om hjärtat, men han har också fått pris i bästa design för en stor blomkruka i betong. Vi träffar honom på Boverket i Karlskrona där Fredrik von Platen är biträdande generaldirektör. Namn: Fredrik von Platen Familj: Hustrun Barbro, länsarkitekt i Blekinge, barnen Carl och Johanna samt tre barnbarn. Yrke: Arkitekt, stf generaldirektör på Boverket. Karriär: Studerade arkitektur på Konsthögskolan, arbetade som konsult med restaurering och byggnadsvård som specialitet. Blev planchef i Kalmar 1976 och kom till Boverket 1989, strax innan flytten till Karlskrona. Har hela tiden arbetat parallellt med praktisk formgivning och arkitektur. Fritid: Ett stort och aktivt konstintresse, sitter bland annat i styrelsen för stiftelsen Vandalorum som bygger landets största träbyggda museum i Värnamo. Jobbar dessutom gärna praktiskt med trä. Regeringen har tillsatt dig som förhandlare, varför inte utredare som det brukar kallas? Det markerar att både branschen och staten måste ställa upp. Vilka menas egentligen med branschen? Det är förstås sågverk och trämekanisk industri, men betydligt mer än så. Det här handlar om att gifta ihop trä med hela det byggindustriella komplexet. Därtill har vi arkitekter, formgivare, forskning och utbildning som också måste engageras för trä. Vad menar du med att gifta ihop? Kedjan fram till ett färdigt hus består av många delar. Ärrade sågverksmän måste se till så deras produkter passar in i byggsystemen och systemen måste samordnas i en byggprocess. Krukorna i betong, som är ritade av Fredrik von Platen, har fått utmärkelsen utmärkt Svensk Form. På gården hemma i Karlskrona står en gammal alm som sakta men säkert tränger sig på uthuset. Den får stå kvar, skadorna till trots. Trädet och symbiosen med huset är en levande del av historien. En förhandling kräver något att erbjuda, har du en tjock plånbok? Det är inte så att vi har hundratals miljoner kronor att sätta sprätt på, vi får väl se vad det blir. Nu handlar det inte alltid om pengar utan också om att visa en viljeinriktning. Är du en bra förhandlare? Ja, det tror jag. Innan man fattar beslut är det viktigt att skapa sig en gemensam bild av hur saker och ting ser ut. Sedan kan man i och för sig fatta ett olämpligt beslut, men det är en annan sak. Det värsta är de som inte vill lyssna och förstå hur det förhåller sig. VI SKOGSÄGARE 2/03

7 Varför blev du utsedd att ta fram programmet? Det bör du fråga regeringen om, men det är nog inte så dumt med någon som har en ganska lång och omväxlande karriär. Vilka är dina tidigare utredningsuppdrag? Det har varit en hel del. Jag var expert i saneringsutredningen som lade fram sitt betänkande i början av 70-talet. Det resulterade i ett finansieringssystem för att bygga om äldre hus i stället för att riva dem. I mitten av 90-talet var jag med och tog fram nya byggregler som öppnade dörren för höga trähus. Var det träbranschen som drev på för regeländringen? Nej, faktiskt inte. Inspirationen kom från USA och Österrike. Är du nöjd med resultatet? Förnyelserna av byggreglerna är bra. Jag tycker vi på Boverket gjorde en bragd. Det är tråkigt att inte byggbranschen uppfattade det, utan fortsätter att betrakta trä som ett hobbymaterial. Nu överdriver jag förstås. En hel del har hänt, men det finns utrymme för mer. Fredrik von Platen tycker om trä också handgripligen, här är han i det gamla brygghuset som numera är snickarbod. Finns det många bromsande regler kvar? Inte alls, och det är detta som branschen har så svårt att begripa. Vi har gått från detaljregler till funktionsregler. En vägg ska ha en viss tålighet mot brand, så får den vara i vilket material som helst. I en trerumslägenhet ska det finnas förvaringsutrymmen, men det är fritt fram att slå in spikar i väggen som klädhängare. Men byggarna sitter kvar i de gamla reglerna då det skulle vara en 320 centimeter lång kapphylla och liknande bestämmelser i varje detalj. Branschen måste vakna och inse att förbudsreglerna är borta. Behöver träbyggande bidrag? Nej, trä klarar sig absolut på sina egna meriter. Här på Boverket har vi något som kallas byggnadskostnadsforum. Det visar att de billigaste husen byggs i trä. Däremot behövs mer utvecklade träbyggnadssystem. Har massiva trähus framtiden för sig? De har många fördelar och ur miljösynpunkt är det bra att de är lite tunga. Husen är lätta att arbeta med, vill du ha ett fönster är det bara att sätta sågen i väggen. Då jag arbetade i Kalmar satsade vi på att ta till vara trästaden. I stället för att riva de gamla husen flyttade vi ihop dem, vilket är ganska lätt med massiva timmerhus. I grunden är det samma teknik som kommer igen i ny skepnad. När kom du första gången i kontakt med tankarna på träprogrammet? Dåvarande miljöministern Kjell Larsson var tidigt engagerad i det här, inte minst fick jag lämna synpunkter på trä som kolsänka. Trä binder ju mycket kol Fortsättning sid 8 Läs regeringens lovord om trä och träbyggande Den 12 december lade regeringen grunden till en strategi som ska främja användningen av trä i byggande och produkter. Protokollet från mötet talar sitt tydliga språk, som framgår av den här sammanfattningen: Skogsindustrin är viktig för hela landet. Miljöfördelarna är många. Det är ett förnybart material som kräver lite energi att förädla. Genom ökad efterfrågan på sågtimmer gynnas äldre skogar med grövre dimensioner. Det är bra för den biologiska mångfalden och motverkar växthuseffekten genom att träden binder mycket kol (träd fungerar som kolsänkor). Dålig konkurrens på byggmarknaden och gamla politiska styrmedel har begränsat utvecklingen av trä i byggandet. Nu har reglerna ändrats och det byggs såväl broar som höga hus i trä. Men det behövs mer utvecklade byggsystem och moderna byggprodukter. Trä är både vackert och miljömässigt tilltalande. Insikten om träbyggandets arkitektur och design måste öka. Kunskapen om modern träbyggnadsteknik är för liten i byggsektorn. Ett problem är att träföretagen är för små och splittrade för att fylla igen kunskapsglappet. Det behövs en samlad svensk strategi så att trävaror kan utvecklas och bli konkurrenskraftiga både nationellt och internationellt. En förhandlare ska ta fram en strategi för att öka träets marknadsandel. Den ska visa vilka åtaganden som krävs från näringslivet och staten. VI SKOGSÄGARE 2/03 7

8 PROFILEN Fortsättning: Han ska sprida som inte frigörs förrän det ruttnar eller bränns. På så sätt gömmer trähus kol under mycket lång tid. Husen är alltså kolsänkor som bromsar växthuseffekten. Hur läggs arbetet upp? Jag leder det hela och har en heltidsarbetande sekreterare, jägmästare Tomas Nord, till min hjälp. Dessutom har vi en grupp med representanter från närings-, miljö-, finans-, kultur- och utbildningsdepartementet. När ska ni vara klara? Till årsskiftet, sedan är det dags att genomföra strategin. Branschen har inte vaknat ännu och insett att tvångsreglerna i byggandet är borta, säger Fredrik von Platen, som själv medverkade till att de försvann. Har du något eget favorithus? I min utbildning ingick att både vara med och rita samt praktiskt arbeta med husen. På så sätt arbetade jag i slutet av 50-talet med ett hus i Ljunghusen. Det är byggt på japanskt vis med stolpar och stora träbalkar på 15x40 centimeter. Fribergs sommarhus, som det kallas, blev lite legendariskt och för egen del bidrog det till att jag blev frälst för trä. Mindre sågar mest lönsamma Att fusionera och bilda stora sågverksföretag är ingen garanti för bättre lönsamhet. Tvärtom är det de relativt små sågarna som tjänar mest. Roland Palm, vd för sågverkens riksförbund, har gått igenom årsredovisningarna under fem år ( ). Som ett mått på vinsten har han använt resultatet i rörelsen i procent av omsättningen. Det samlade resultatet för de fem åren är entydigt. De stora bolagssågarna, med miljardomsättningar, har alla en negativ rörelsemarginal. Sågarna som omsätter upp till ett par hundra miljoner kronor har positiva resultat. Roland Palms förklaring är att de i och för sig är små, men samtidigt stora inom sin speciella nisch. De har flexibel produktion och lätt att kundanpassa sig. Företag Rörelsemarginal Omsättning procent miljoner kronor Stenvalls Trä, Sikfors 10,7 276 Ingarps, Eksjö 9,8 150 Alvesta Timber 9,6 320 Neiktar, Urshult 9,5 122 Brattby skog, Vännäs 8,9 84 Frödinge, Vimmerby 8,1 48 Gyllsjö, Klippan 7,2 71 Wallmarks, Skellefteå 7,1 178 Torsåsverken 7,1 148 Nössemarks, Ed 6,9 87 Rågsvedens, Äppelbo 6,7 180 Wallnäs, Mariannelund 6,6 98 Martinssons, Byggsiljum 6,4 570 En satsning som garanterat kommer att växa dig över huvudet. Investering i skog har sett över längre tid varit en bra affär, jämfört med andra investeringar. Vill du satsa på nya skiften är Bottenlån Skog ett ovanligt bra sätt att finansiera köpet. Du lånar med fördelaktig ränta. Med Räntesäkringsavtal kan du dessutom försäkra dig mot obehagliga överraskningar. Bindningstiden är från tre månader och uppåt. Vilken passar dig bäst? Välkommen in och prata med oss om Bottenlån Skog. 8 VI SKOGSÄGARE 2/03

9 Fortsatta protester mot dieselskatten Billigt bränsle och bidrag till skogsskötsel ger Finland en fördel med tio kronor per kubikmeter virke jämfört med Sverige. Hälften av det är diesel, där skillnaden i skatt är 2:50 kronor per liter. I genomsnitt går det åt två liter bränsle för en skördare och en skotare att ta fram en kubikmeter virke till bilvägen. (Gallring med många klena stammar drar betydligt mer bränsle än grov slutavverkningsskog.) Jordbruket har liknande nackdelar jämfört med konkurrenterna ute i Europa. Därför kräver LRF Skogsägarna sedan länge en skattesänkning ner till finsk nivå. Sammanlagt handlar det om att lyfta bort en ryggsäck på en miljard kronor, varav skogsbruket belastas med en tredjedel. Vi har fått olika löften, men inget händer. Det kom en utredning för ett år sedan som föreslog en sänkning med 62 öre, vilket är alldeles otillräckligt. Idag är förslaget dessutom bara värt 28 öre. Men utredningen visar i alla fall att det är tekniskt möjligt. Från regeringen heter det att ärendet fortfarande bereds, dessutom skyller man på det statsfinansiella läget, säger Lars-Erik Lundkvist, som arbetar med frågan på LRF. För några veckor sedan gjorde Södra och LRF en protestaktion i Småland. Där framkom att en entreprenör, med skördare och skotare, betalar drygt kronor mer i bränsleskatt per år än kollegan i Finland. Samtidigt visar nya siffror att lönsamheten för entreprenörerna närmar sig nollstrecket (se artikel sidan 11). Kraven på sänkning gäller arbetsfordon (skördare+ De svenska skogsmaskinerna kör in hundratals miljoner kronor till staten i form av bränsleskatt. skotare), det är där de främsta orättvisorna finns. I övrigt drar vägtransporterna mycket bränsle. Den sammanlagda energiåtgången för en kubikmeter virke fram till fabriken i norra Sverige motsvarar sex liter diesel, enligt Skogforsk. Dessutom får finska skogsägare bidrag till röjning och annan skogsvård. Vi räknar med att de bidragen är värda fem kronor per kubikmeter. Tillsammans handlar det alltså om en kostnadsnackdel med tio kronor kubikmetern, vilket är mycket pengar i de här sammanhangen, säger skogsdirektör Sven Lundell, LRF Skogsägarna. Långbänken när det gäller dieselskatten är förvånande, men vi ger oss inte. Det blir fler protester om inget positivt händer. TERRI ATD - NÅR LÄNGRE I SKOGEN ETT GRÖNT ALTERNATIV TILLBEHÖR FÖR SKOGEN ACKUMULERANDE FÄLLHUVUD ENGREPPSSKÖRDARE FÄLLGRIPARE KRANAR, VINSCHAR M M ALCAB THT AB VIKSDAL, MORGONGÅVA TEL FAX HOS OSS KAN DU KÖPA ELLER HYRA SLÄPVAGNAR, 4-HJULINGAR, SNÖSKOTRAR VI SKOGSÄGARE 2/03 9

10 Snytbaggen fortsätter att gäcka skogsbruket Hittills har permetrin skyddat 100 miljoner plantor om året mot snytbaggarna, men till årsskiftet är det obönhörligen slut. Andvändning efter den 31 december är förbjuden dessutom försvinner medlet från marknaden. Frågan är hur plantorna ska skyddas framöver. Om inte permetrinet ersätts med något nytt medel visar en utredning från Skogsstyrelsen att det årligen skulle kosta skogsbruket och industrin 550 miljoner kronor. Grunden till de beräkningarna är att 4 5 miljoner kubikmeter virke om året försvinner genom misslyckade planteringar. Det troliga i skrivande stund är att permetrin ersätts av andra kemikalier under en begränsad tid. En snytbagge gnager i sig ungefär 0,2 kvadratcentimeter bark om dagen. Med tanke på att det brukar vara djur per hektar blir det en hel del. Kemikalieinspektionen har tre medel på lut: Cyper Plus, från företaget Interagro. Karate, från Syngenta. Konfidor, från Bayer. Först i kön står Cyper Plus, vilket liksom Karate påminner om permetrin med pyreoider som den aktiva substansen som är en fara för fiskar. Konfidor däremot bygger på en substans (imidakloprid) som är farlig för fåglar. Men den springande punkten handlar nog om arbetsmiljön. Medlen är redan godkända för användning i jordbruket. Kemikalieinspektionen vill sannolikt ge tillstånd, men i den här känsliga frågan lämnar verket avgörandet till miljöministern. Beskedet om att permetrin skulle förbjudas kom redan i början av 90-talet, därefter har det forskats för att få fram alternativ. Största satsningen är Snytbagge 2005 som finansieras med 3 öre per behandlad planta. Det ger en årsbudget på 3 miljoner kronor. Det finns tre huvudalternativ till gift: Mekaniska skydd antingen beläggning på plantan eller kragar som hindrar baggens gång. Skogsskötsel mindre hyggen, skärmar, hyggesvila och markberedning där det är viktigt att mineraljorden friläggs runt plantan. Dofter som avskräcker baggen. Det finns flera sådana, problemet är att de försvinner. Senaste tekniken är små bubblor som doftar när de gnags sönder. Bland de mekaniska skydden är nog Conniflex mest lovande. Det är en beläggning med mineralkorn som sprutas på plantan. Effekten varar i två år, vilket är en viktig egenskap. Kragarna fungerar också, men de kräver en omsorgsfull placering för att fungera, säger Göran Norlander, SLU, som leder Snytbagge Fortfarande återstår en hel del tester och utveckling av alternativen innan de är klara för en storskalig användning.

11 Entreprenörerna måste förbättra sin lönsamhet Lönsamheten för skogsentreprenörerna är hotande låg. En genomsnittlig skogsmaskinföretagare har en nettomarginal på 1,1 procent. Nästan hälften av företagen nödgas redovisa negativa resultat efter finansnetto. Det visar en sammanställning av SMF (Skogsmaskinföretagarna) som granskat boksluten för 402 företag över hela landet. Siffrorna, som är medianvärden, gäller år 2001 och jämförs med resultatet Det är genomgående nedslående läsning. Resultatet efter finansnetto har sjunkit från kronor till kronor. Ett genomsnittsföretag omsätter 3 miljoner kronor och ägaren tar ut en lön på kronor, inklusive sociala avgifter, berättar Karl- Magnus Hembjer, som gjort sammanställningen. Att öka volymerna har inte hjälpt, resultaten har sjunkit trots att omsättningen stigit med 16 procent. Allra sämst är det i Norrland där nettomarginalen är 0,9 procent, medan den i södra Sverige är drygt 1,5 procent var genomsnittet 4 procent. Företagen lever farligt och är mycket känsliga för högre räntekostnader, samtidigt försvårar de svaga resultaten en bra finansiering. För att ändå få det hela att gå runt håller man ner de egna lönerna och Pressad lönsamhet håller skogsentreprenörerna i ett järngrepp. drar ut på avskrivningarna till strax under tio procent. Det betyder att maskinen ska hålla i tio år, vilket är en väldigt lång tid i sådana här sammanhang, säger Karl-Magnus Hembjer. Att verksamheten ändå fortsätter som den gör förklarar han med att många ser det som en livsstil. Så här kan det inte hålla på i längden. Lönsamheten måste vara bättre om branschen ska utvecklas. Det handlar inte bara om dagens företagare, det gäller också att vara attraktiv då det gäller att rekrytera nya förare, vilket idag är ett problem, säger Karl-Magnus Hembjer.

12 Här sätts

13 värdet på din skog! Under detta avgörande ögonblick krävs perfekt samspel mellan människa och teknik. Därför kommer nära hälften av maskinerna inom det professionella skogsbruket från Timberjack.

14 Morfar väckte kärleken till skogen Jag vill driva den som morfar gjorde med kunskap och kärlek till skogen, säger Maria Lindborg, 29 år, som tillsammans med dottern valde att flytta ut på landet och ta hand om släktgården. Av CAMILLA LAGERQVIST Att vara ung tjej och skogsägare ger inga fördelar utan Maria får kämpa lite extra för att både ta för sig och fysiskt orka med att arbeta i skogen. Hon bor i Årsunda två mil utanför Sandviken. Det är en gård med anor. Lassas, som stället heter, har gått i arv inom släkten under minst tolv generationer. Maria flyttade hit 1994 när hennes morfar blev svårt sjuk och behövde hjälp med skogsskötseln. Morfar hade cancer och gick bort Min dåvarande sambo och jag bestämde oss för att ta över gården eftersom min mamma inte alls är intresserad av skogsskötsel. År 2000 blev övertagandet verklighet och Maria blev skogsägare också på papperet, i praktiken hade hon ju skött skogen sedan hon flyttade till gården. Övertagandet blev lite tuffare än Maria hade tänkt eftersom hon och sambon separerade i samma veva. I dag ansvarar hon ensam för skötseln av skogen på 50 hektar, men hon har stor hjälp av sin yngre bror, Anders, som bor i ett hus på samma gård. Brorsan och jag brukar arbeta i skogen tillsammans, han är jätteduktig men jag kan inte alltid räkna med att han ska ställa upp utan jag måste lära mig saker själv också, säger Maria som gått utbildningen Grönare skog, en röjningskurs och nu i vår väntar en motorsågskurs. Mycket jobb Hon har behållit sin tjänst vid socialkontoret i Sandvikens kommun, där hon rekryterar personliga assistenter. Jag vill att gården ska kunna gå runt utan att jag behöver avverka för hårt. Men det är mycket jobb, säger Maria, som också är mamma till femåriga Alina. Det är med andra ord fullt upp att göra! Men skogen är inte bara hårt arbete utan också ett stort intresse och ett sätt att leva nära naturen något som hon haft med sig sedan barnsben. Morfar var och är min stora inspirationskälla. Han brukade ta med mig ut för att visa och berätta vad han gjorde. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte lyssnade mer till det han berättade det hade jag haft oerhörd nytta av i dag, men då när jag var i tonåren var det andra saker som var intressantare. Jag har i alla fall slutat att be om ursäkt för att jag inte vet allt om skogsbruk! Senast hon gjorde det var inför representanten från Skogsvårdsstyrelsen, som klokt nog svarade att om kunskapen är begränsad kan det bara bli bättre Maria upplevde den hjälp hon då fick som ett stort stöd och en kick för självförtroendet. Han tog mig på allvar och var med mig en hel dag i skogen. Han berättade var det behövde röjas och var det behövde stödplanteras. I dag har Maria också fått åtskilligt mer skinn på näsan än vad hon hade när hon började. Och hon har lärt sig av misstagen. För att ha råd att köpa ut Bakom Maria skymtar gården där hon bor. En gård som gått i arv i släkten länge. mamma var vi tvungna att göra en större avverkning och tog hjälp utifrån. Tyvärr blev vi missnöjda med deras arbete. De tog bort stigar, en gammal kolbotten och en ruin efter en kolarkoja. Då var jag alldeles för ny och osäker för att veta vilka rättigheter jag hade som skogsägare. Idag vet jag att jag kan ställa krav. Långsiktigheten viktig Marias morfar arbetade manuellt, själv har hon hjälp av en jordbrukstraktor, men målsättningen är densamma: att driva långsiktigt skogsbruk. Hon är medlem i Mellanskog och tycker det i stort sett fungerar bra, men betonar hur viktigt det är för nya skogsägare att få stöd, hjälp och inte minst uppmuntran. I dag har jag lärt mig be om hjälp att jag fysiskt kanske inte orkar allt, men samtidigt så lär jag mig också mer och mer, säger Maria som liksom morfar njuter av skogen. Jag vill lära mig mer om både röjning och skogsvård. Men framför allt vill jag bedriva långsiktig skogsvård så att Alina kan ha nytta av skogen när hon är vuxen, säger Maria. 14 VI SKOGSÄGARE 2/03

15 Smidigare hantering av nyckelbiotoper I ett av landets nyckelbiotoptätaste områden arbetar Skogsägarna och myndigheterna tillsammans för att räta ut alla frågetecken. Enligt beräkningar av Folke Stenström (expert på certifiering) förväntas var femte hektar avverkningsmogen skog i Norrtälje kommun vara en nyckelbiotop. Det får långtgående konsekvenser för skogsbruket, men dessutom är osäkerheten i sig jobbig för markägarna. Det började med att vi mötte många förtvivlade skogsägare, som helt enkelt inte visste hur de skulle göra med beskeden som hängde i luften om nyckelbiotoper, biotopskydd, naturvårdsavtal och reservat, berättar Per Sandberg, miljöledare på Mellanskog. Han tog initiativ till att bilda en samrådsgrupp med Skogsvårdsstyrelsen och länsstyrelsen. De arbetar framför allt med att få en smidigare och snabbare handläggning. Ett viktig steg är en gemensam modell för värdering av biotopskydd, när det gäller ersättning till markägaren. Första steget är att beräkna virkesvärdet efter Mellanskogs prislista, när det är klart diskuteras andra delar av ersättningen. Det är viktigt att tala samma språk, att skogsägaren känner igen sig i beskrivningen oavsett om den kommer från oss eller myndigheten. Jag tycker det fungerar bra. Både länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen tar åt sig och lyssnar på vad vi har att säga, samtidigt får vi insikt i deras uppgifter att fullföja olika politiska beslut. En annan viktig sak är att kontakta skogsägaren på ett tidigt stadium och inte komma med en färdig kartskiss över området. Samförståndet gäller hur besluten ska hanteras. I grundfrågan, om hur stora arealer som ska skyddas, kan åsikterna likväl gå isär. VI SKOGSÄGARE 2/03 När en vanlig granplantering under skärm hamnar bland nyckelbiotoperna är gruppen överens om att gränserna måste göras om. Skogen står hos en drabbad skogsägare i Norrtälje, se Vi Skogsägare nr Ett problem när det gäller nyckelbiotoper är att skogsägaren riskerar att komma i kläm mellan två olika system. Skogsvårdsstyrelsen har hittat en mängd nyckelbiotoper. En del, men långt ifrån alla, kommer att ingå i biotopskydd som innebär någon form av ekonomisk ersättning för att inte avverka skogen. Föreningarna, tillsammans med andra virkesköpare, har i samband med certfieringen åtagit sig att inte ta emot virke från några nyckelbiotoper oavsett om de har biotopskydd eller inte. Trots att Skogsvårdsstyrelsen godkänner en avverkning på en nyckelbiotop kan virket i praktiken alltså vara osäljbart. För skogsägarrörelsen gäller åtagandet till och med år Vi har en del fall där det blivit uppenbart fel vid inventeringen av nyckelbiotoper, det kan vara vanlig ungskog som klumpats ihop med andra naturvärden. I sådana fall har vi genom gruppens försorg fått gränserna omdefinierade. Likväl kan åsikterna gå isär och det får inte råda någon tvekan om att vi står på skogsägarnas sida. Men jag tror på en öppen dialog och ömsesidig förståelse. Skyttegravsgrävandet leder inte till så många resultat. Jag tycker det här fungerar bra, säger Per Sandberg. Nu har vi all utrustning du behöver! när det gäller: Plantering Sådd Plantskydd VI HAR ÄVEN FÖLJANDE PRODUKTER: Snitselband med lång livslängd EcoPlug mot stubb & rotskott Terracut jordfräsklinga Rotstop mot rotröta PW Viltskydd mot vilt Matabi eldriven viltspruta Planteringsrör SilviPlant med nytt starkt handtag Specialisten inom skogsföryngring! Bärsele Silvitec NY modell lätt att justera Vikingavägen 17F, Saltsjöbaden Tel: Fax: e-post: Lådhållare SilviPack XL BESTÄLL KATALOG 2003! 15

16 PAGANINI VENTIL FOTO: ULF BLOMBERG Jordnära finansieringar Vi vänder oss till Sveriges jord- och skogsägare. Stora som små. Äger du en bit mark (eller är på väg att köpa) erbjuder vi finansieringshjälp till väldigt bra villkor: 1. Samma låga ränta till alla. 2. Återbäring. Varje år går en del av dina ränteutgifter tillbaka till dig. 3. Delägarskap. Som kund blir du automatiskt delägare och får del av Landshypoteks resultatutveckling. Går det bra för oss påverkar det dina lån positivt. (Det har gått bra i nästan 170 år nu.) 4. Handläggare med bondförnuft. Vi vet betydelsen av en datafodervagn, värdet på 30 ha ungskog, nyttan av en tröska med större skärbord, o s v. Ring oss! Pröva oss! Eller prata med någon av våra delägare. Tel

17 Inför fri avskjutning! Man kan inte reparera ett trädbestånd, men en älgstam kan man fördubbla på tre år. Orden kommer från en klok skogsman och är tankeväckande för alla skogsägare och jägare i hela landet. Katastrofläge är ett starkt ord, men kan nog användas i det läge som råder för skogsföryngringarna i stora delar av landet. Här i västra Jämtland har inventeringar som blivit gjorda 2002 visat på färska betesskador på över 20 procent. Många tallplanteringar är totalförstörda, den biologiska mångfalden kan vi glömma eftersom älgarna betar ner sälg, rönn och andra viktiga lövarter. I många områden drabbas granföryngringarna i brist på annan föda. Nu behövs en radikal avskjutning, inte en begränsad tilldelning till jaktlagen där man måste skjuta ett visst antal kalvar eller kor för att eventuellt få ökad tilldelning mitt i vintern när jägarna inte är intresserade av att sitta och frysa på passen. Nej, för att få ner älgstammen på en rimlig nivå krävs fri avskjutning. Med andra ord: inga begränsningar av antal skjutna älgar, inga begränsningar av Olle Hemmingson oroar sig för den växande älgstammen. kor och tjurar och inga krav på en viss procent skjutna kalvar. Jag uppmanar skogsägarna, ut och titta på föryngringarna, kolla vilken inställning som jägarna har till älgtäthet kontra skogsskador och engagera Er i problemet nu när årets tilldelning ska avgöras! Som skogsägare har vi ett juridiskt ansvar att återbeskoga de ytor som avverkats men även ett moraliskt ansvar. Vilka bestånd vill vi lämna till kommande generationer? Som sagt: Man kan inte reparera ett trädbestånd men en älgstam kan man fördubbla på tre år. Därför krävs fri avskjutning! Olle Hemmingson, Gärdsta Riv upp vargbeslutet Under en vecka har jag besökt och umgåtts med ryska vargforskare. Jag har mött kunniga jägare och forskare på flera nivåer. Därmed törs jag idag påstå att introduktionen av varg i Sverige är rena vansinnet. I samband med att den gamla sovjetstaten föll tappade man kontrollen över vargstammen. Från 1990 fick stammen därmed en okontrollerad tillväxt från djur i det egentliga Ryssland. År 2002 hade vargstammen växt till djur i det nuvarande federationsområdet. Är det denna situation vi vill ha i vår svenska natur? Mitt svar är solklart nej. Nu kommer man samfällt att säga så Conny Sandström fruktar en utveckling liknande den i Ryssland. blir det inte i Sverige. Vi kommer att ha bra kontroll över vargstammen. Trots min stora respekt för den kunskap som finns hos den svenska jägarkåren är jag inte övertygad. Detta listiga och svårjagade djur, i kombination med byråkratin i Sverige och och EU, blir övermäktigt. Till politiker i Sveriges riksdag kan jag bara säga, riv upp rovdjursbeslutet och se hur det har gått på andra håll innan ni fattar ett nytt beslut. Conny Sandström, ordförande Jägarnas Riksförbund DEBATT Tala med oss om finansiering. Vill du ha en bank som begriper sig på snytbaggar, generationsskiften, tillköp och andra av skogsbrukets vardagligheter, så ska du tala med oss. Vi kan. Nordea Jord&Skog är en specialistgrupp inom Nordea, Nordens ledande finansiella koncern. Välkommen du också att känna oss på pulsen. Du träffar oss enklast genom närmaste Nordeakontor. Eller ring någon av oss direkt. Nordea Bank Sverige AB (publ) Rolf Nordén, Sundsvall. Skogstekniker med 13 års erfarenhet från LRF Konsult/Skogsbyrån. Specialist på skogsekonomisk rådgivning och fastighetsmäkleri. Tel eller Arne Grundberg, Karlstad. Skogsmästare med lång erfarenhet från LRF Konsult/Skogsbyrån, där han specialiserat sig på skogsägarens ekonomiska och juridiska frågor. Tel eller Eivor Mettävainio, Östersund. Skogsmästare och fastighetsmäklare. 8 år på bank som skogsekonomisk rådgivare, 5 år i egen konsultverksamhet och de senaste 2 åren på LRF Konsult/Skogsbyrån gör Eivor perfekt för jobbet. Tel eller VI SKOGSÄGARE 2/03 17

18 Samspelet mellan svampar är livsviktigt för skogen. Tryffel och kantareller är synbara bevis, men det handlar om mycket mer. Däribland att träden faktiskt äter sten, vilket ställt teorier om skogsdöd på huvudet. AV PÄR FORNLING Anna Rosling skriver en doktorsavhandling om hur träden med hjälp av svampar kan ta upp näring direkt från stenarna. I gångers förstoring syns hyfernas framfart på stenen. Här har de fått växa på marmor i tre månader. På bilden ser hyferna ut som platta grässtrån med små bollar på sig, vilket beror på att svampen utsöndrat oxalsyra som bildat kristaller med kalcium från marmorn. Till höger syns hur en av hyferna gått av och lämnat spår på stenen. Foto: Anna Rosling Träden som äter sten Mykor är grekiska och betyder svamp, medan rhiza betyder rot. Det är helt naturligt att skriva ihop dem till ett ord eftersom de lever i symbios och alltså är beroende av varandra. Svampen tar upp näring ur marken och transporterar den till träden, som i sin tur levererar socker till svamparna. Rötterna är därför bara en liten, liten, del av trädet under jord. Till det kommer tusentals gånger så långa svamptrådar och där de slutar tar bakterierna vid. Allt hänger samman till en enda enhet. Forskarna räknar med att det finns runt olika arter av mykorrhizasvampar, bland dem flera ätliga sorter som kantarell, Karl-Johan, blodriska och tryffel. Spännande symbios Alla trädrötter i barrskogen är täckta av mykorrhizasvampar och svamptrådar (hyfer) som sträcker sig ut i marken. Hyferna i sin tur utsöndrar ett slem som bakterier, vilka samarbetar med svampen, kan leva i. På näringsfattiga jordar är träden helt beroende av svamparna för sitt upptag av näring och vatten. Mykorrhizasymbiosen är viktig för skogen och fantastiskt spännande. Ändå är det fortfarande mycket vi inte vet, säger Anna Rosling, som skriver en doktorsavhandling om svamparnas förmåga att ta upp näringsämnen direkt ur sten. I marken bildar mykorrhiza täta mattor av hyfer på sten som löses upp genom att svamparna utsöndrar syror. I mitten av 90-talet konstaterades att träden på så sätt faktiskt äter sten. Forskarna spräckte gråsten med en slägga och upptäckte svamptrådar långt där inne. Vid extrem förstoring, med svepelektronmikroskop, ser man hyfer som verkar växa rakt in i stenen. Den så kallade vittringen är i och för sig gammal kunskap, men förut trodde man att den skedde på ytan av stenarna och att träden sedan tog upp näringen via markvattnet. Nu tänker vi istället att hyferna genom att vara på plats i stenen kan ta upp näringsämnen direkt när de frigörs. Inuti stenen är svampen skyddad från konkurrens och upptaget kan ske oberoende av markvattnet, säger Anna Rosling. Det kan förklara varför vi inte fått den dramatiska skogsdöd många förutspådde i mitten på 80-talet, på grund av de sura regnen. Klarar försurningen Efter den sensationella upptäckten av vittrande svampar, lanserades teorin att skogen klarar försurningen genom att äta sten. En del forskare menar därför att kalkning av skogsmark för trädens skull är en onödig åtgärd. Det hindrar inte att försurningen ger andra skador, speciellt på vattnet. Och forskarna är långt ifrån överens över i vilken grad träden drabbas, eller hur försöken ska tolkas. Precis som träden behöver näring och vatten, behöver de alltså mykorrhiza kring rötterna för att trivas och växa bra. En del plantskolor har experimenterat med att tillsätta mykorrhiza för att träden ska få en bra start. Hittills har det visat sig svårt för de nyttiga svamparna att klara konkurrensen med andra växter i naturen, men arbetet fortsätter. I Atlasbergen i nordvästra Afrika som varit kala i mer än år, blev svamparna nyckeln till ny skog. Alla tidigare återbeskogningsförsök hade misslyckats tills man tillsatte en skopa naturlig skogsjord med varje planterat träd. Den naturliga skogsjorden innehöll sporer av mykorrhizasvampar som kunde bilda symbios med träden. Nu växer det åter träd på bergen. Förändrad skogsskötsel Forskarna har funnit att träden till och med hjälper varandra med svamparna som sambandscentraler. Ett stort träd i solen kan dela med sig av näringen till ett litet i skuggan! Sedan gammalt är det känt att björken är granens moder men varför trivs träden egentligen så bra ihop? Förklaringen kan finnas nere bland svamptrådarna, där det finns många frågetecken att räta ut. Resultaten kan komma att påverka skogsskötseln. 18 VI SKOGSÄGARE 2/03

19 I väntan på kantareller Kantareller, flera sorters tryffel och helt nya svampar kan komma att odlas i Sverige. I hela världen odlas runt fem miljoner ton matsvamp. Av det står Sverige bara för en halv procent, men det skulle kunna vara betydligt mer, säger Eric Danell. Han arbetar för att Sverige ska få ett nationellt svampcentrum som samlar sex forskningsfält under samma hatt. De ätbara svamparna finns självklart där, men också svampar till medicin och andra områden. Själv har han skrivit svamphistoria genom att vara först i världen med att odla kantareller, vilket liksom tryffel är en mykorrhizasvamp. I april 1996 stack de första gula kantarellerna upp i ett amerikansk växthus. Nästa steg var att preparera 600 tallplantor som planterades ut på 25 olika platser i Sverige. Vi gjorde planteringarna Hittills har det inte kommit några kantareller, men om allt fungerar bör de vara på gång. I växthus, med evig sommar, tog det ungefär ett år. Ute i naturen förväntar vi oss att det dröjer minst tre år, kanske mycket längre. Till att börja med ska svampen bygga upp ett näringsförråd och när det är tillräckligt stort kommer de ätbara fruktkropparna, berättar Eric Danell. Problemen har varit planteringarna i sig som skadats av Kanske kommer de första naturligt odlade kantarellerna att visa sig i år. Foto: Gunnar Larsson snytbaggar och gnagare. Vi vet i alla fall att kantarellmycel finns etablerat på tio platser. I väntan på forskningsresultaten har Eric Danell bildat företaget Cantharellus AB som är tänkt att arbeta med kommersiell odling, inte minst att ta fram preparerade plantor till rimliga priser. En annan svamp att utveckla är Stjänhovs-tryffeln (döpt efter samhället Stjärnhov i Södermanland där den är speciellt talrik). Den är ljust gul och större än sin svarta motsvarighet på Gotland. Den har inte samma krav på kalkhaltig mark utan klarar ett ph kring 5,5. Svampen lever troligen i symbios med ek och björk. Att döma av fynden klarar den dessutom ett ganska tufft klimat. Till de för svenska öron helt nya arterna finns droppmussling som är på gång i Japan och nyligen gjordes ett fynd av Bagnoli-tryffel. Det finns väldigt mycket att upptäcka och forska om, här skulle ett nationellt svampcentrum få fart på utvecklingen. Inte minst kan det bli ytterligare en näringsgren på landsbygden, som komplement till jord- och skogsbruket. Bland mycket annat kan det hjälpa till att stimulera ekskogsodling, som annars är mycket långsiktig. Genom samspelet med odlingsvärda svampar kan det gå att få avkastning efter 5 10 år, säger Eric Danell. Han bedriver matsvampsforskning på Lantbruksuniversitetet, men är nu på väg till Uppsala universitet. VI SKOGSÄGARE 2/03 19

20 Christina Wedén och Ingvar Jacobsson granskar odlingen på SLU:s försöksgård. Ingvar är själv skogsägare och har planterat en del tryffelträd på den egna gården. Preparerade plantor ger värdefull tryffel Tr yffelodling kan bli en ny näringsgren för jord- och skogsbrukare på Gotland. Det är ett av många exempel på samspelet mellan träd och svampar. AV PÄR FORNLING Plantorna prepareras på Agritruffe i Frankrike. Foto: Christina Wedén Hösten 1997 befann sig Christina Wedén under en ek på Gotland. Hon trevade sökande i mossan. På ett ställde kändes det lite annorlunda, marken liksom sviktade under handflatan. Hon petade försiktigt bort ett tunt lager mossa och fick snart fram en stor svart skrovlig klump. Christina sniffade på den och pulsen steg. En lyckokänsla infann sig. För i den stunden bekräftades att teorierna höll och det vetenskapliga arbetet kunde gå vidare. Det blev startpunkten för vad som håller på att växa till en hel näringsgren och en ny inkomstkälla för jord- och skogsbrukarna på ön. Med stor tveksamhet skar hon senare ut en bit av svampen och stoppade i munnen. Det var första gången jag smakade tryffel och det kändes lite läskigt till att börja med, berättar Christina Wedén då vi träffas på högskolan, nere vid hamnen i medeltidsstaden. Numera hör tryffel till de absoluta favoriterna vid köksbordet. Hon säger sig bli glad bara av att känna lukten och delar med sig av recepten så målande och entusiastiskt att det börjar vattnas i munnen. Fyndet var en avgörande pusselbit i ett examensarbete på Uppsala universitet, som lett vidare till en femårig doktorandtjänst, med Lantbruksuniversitetet som bas. År 2004 är det dags att disputera. Opponenten på doktorsavhandlingen får nog sökas i Frankrike, där Christina är väl hemmastadd bland tryffelexperterna. Bland dem finns en biträdande handledare, Gèrard Chevalier, och kontakterna med matlandet är många. Franska kännare har gjort blindtester, utan att märka skillnad på inhemsk och gotländsk tryffel. 20 VI SKOGSÄGARE 2/03

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Hans trädgård är en fest!

Hans trädgård är en fest! Hans trädgård är en fest! Text: Stina Lovisa Seger Bild: Ewa-Marie Rundquist Det är väl knappast någon som har missat att vi trädgårdsintresserade delar vårt intresse med Sveriges genom tiderna största

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT PA1 1 (9) Utvärdering ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT Rötslam Kommuner Industriavfall Org. Material CO 2 Kolsänka SÄNKKREDITE R Biogas anläggning BIONÄRIN G Tillväxt i skog Handel med sänkkredite r INFORMATIO

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt

Läs mer

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Banken för jord- och skogsbrukare För ett rikare liv på landet Välkommen till jord- och skogsbrukarnas egen bank Jord- och skogsbrukarna har en egen bank,

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Välkomsterbjudande! Fler gör mer för ett grönare Sverige. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet

Välkomsterbjudande! Fler gör mer för ett grönare Sverige. Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet Välkomsterbjudande! Fler gör mer för ett grönare Sverige Bli medlem och få en rådgivningscheck + prenumeration på köpet Tillsammans gör vi skillnad! Tycker du det är viktigt med en livskraftig landsbygd?

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016

Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016 Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016 Min utgångspunkt Konkret utgå från skogsgården Den svenska skogen är taxerad till 600 miljarder kronor vad är en rimlig avkastning? Var finns jobb

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Min APU i Slovenien Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Jag heter Carl Bjärkse och går i V09S. Jag går skoglig inriktning på Vretagymnasiet, den 1 Maj 2010 åkte jag och Magnus Pettersson till Slovenien på utlands

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

-Det ryker, det fräser, det brinner!

-Det ryker, det fräser, det brinner! -Det ryker, det fräser, det brinner! Signe Persson Melin om Gråsippa, debuten i aluminium. - Äntligen har jag hittat rätt material till den här formen. Signe Persson Melin hade prövat att göra sippformer

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Räcker Skogen? Per Olsson

Räcker Skogen? Per Olsson Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Varför stopp på eftersök på trafikskadat vilt?

Varför stopp på eftersök på trafikskadat vilt? Varför stopp på eftersök på trafikskadat vilt? Svenljungastrejken Vi accepterar varg men kräver ett tak på mellan 150 till 210 individer. Detta för att här går den absoluta gränsen för vad våra gröna näringar

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Nu kan du göra bankärenden på nya sätt och på nya platser. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem...

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... Vi levererar el och värme till människor och företag - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... 100% förnybar Du får enbart förnybar energi hos oss (sol, vind, vatten, biobränsle). Lokala Drygt100

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall

Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE Emma Pålsson och Bo Lindvall 9 mars 2009 i Pildammsparken Vi träffar Stock och Stens

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden Jag tänker inte låta cancern stoppa mig i mitt liv. Jag har inte tid med det, jag har ju så mycket som jag vill göra. Det var tankar som stärkte Håkan Sandberg, konstnären bakom frimärket Blå bandet, när

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Det finns självklart en proffsdröm

Det finns självklart en proffsdröm Nummer 4, November Från Halmstads Energi och Miljö AB Det finns självklart en proffsdröm - Robert Bladh, HK Drott Värmeljus blir till proteser i Thailand Vintertider på våra ÅVC:er Nr. 4 Nov. 2014 Med

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer