Juni 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 Juni 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vårdkedja Flödesschema Barnhälsovårdens roll i vårdkedjan Beräkning av BMI ISO-BMI tabell Lathund för vikt och längdregistrering Informationsblad om fetma och övervikt 2. Några tankar och tips inför samtal med föräldrar om deras barns övervikt Förslag på samtalen inom BHV vid övervikt Guide för hälsoundersökning och föräldrasamtal vid 4 år 1(2) Guide för BVC personal om övervikt 2(2) Förslag på samtalen inom BHV vid fetma Fördjupningslitteratur Remittering till överviktsteamen i Södra Älvsborg 3. Goda matvanor och Rörelse vid 4 år ABC - Vad ska jag tänka på när jag vill nå en hälsosam vikt? Energibalans Förslag på myrsteg Måltidsordning Frukt och grönsaker Tallriksmodellen Drycker Utrymmet Fysisk aktivitet Pärmen är framtagen 2006 av Överviktsteamet, Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, Alingsås. Teamansvarig: Anna Klebom. Ansvarig för utgivning och uppdatering: Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg. Ansvarig: Therese Lindh, leg dietist, Tfn: Reviderad 2009

2 UPPHOVSRÄTT Allt material i pärmen skyddas av lagen om upphovsrätt. Materialet får inte mångfaldigas, kopieras, överlåtas eller på annat sätt återges, utan skriftligt tillåtelse från Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg. Det material som får kopieras och användas (i sitt originalskick) i patientundervisning är följande: ABC Vad ska jag tänka på när jag vill nå en hälsosam vikt? Energibalans Förslag på myrsteg Måltidsordning Frukt- och grönsaksrekommendation Drycker Utrymmet Fysisk aktivitet Remissblankett Information om team Information om fetma och övervikt För information om pärmen och kommenterar, vänd Er till: Centrala Barnhälsovården i Södra Älvsborg Tfn: ,

3 VÅRDKEDJA Övervikt och fetma hos barn och ungdomar har ökat kraftigt de senaste 25 åren. För att hindra denna trend måste vårdkedjor upprättas och arbete bedrivas på flera olika nivåer. I detta sammanhang viktigt att skilja på fetma och övervikt. Fetma är en sjukdom/diagnos som skall utredas och aktivt behandlas. Detta bör ske på inom sjukvården precis som andra kroniska sjukdomar. Övervikt däremot är inte någon sjukdom men ett tydligt tecken på obalans mellan intag och utgifter. Vid övervikt är det viktigt att bedriva ett förebyggande arbete där syftet är att förhindra utveckling till fetma genom att jobba utifrån ett friskperspektiv och lyfta fram generella råd om mat och rörelse som gäller alla barn.

4 Maj 2009 Centrala Barnhälsovården i Södra Älvsborg BMI vid hälsoundersökning 4 år Väg och mät barnet Räkna ut BMI Jämför med isobmi Normalvikt isobmi 25 Övervikt isobmi 30 Fetma Ge generella råd utifrån materialet Goda matvanor och Rörelse vid 4 år Ge generella råd utifrån materialet Goda matvanor och Rörelse vid 4 år Inled ett samtal om övervikten Erbjud/boka tid för föräldrasamtal om 1 månad. Ge generella råd utifrån materialet Goda matvanor och Rörelse vid 4 år Inled ett samtal om fetman Erbjud tid till specialist-bvc Ny vikt och längd efter 3 mån. Använd överviktspärmen*, se blad Guide för BVC-personal om övervikt Remiss till närmaste barn- och ungdomsmedicinska mottagning *Manual barnhälsovården övervikt hos barn och ungdomar

5 BARNHÄLSOVÅRDENS ROLL I VÅRDKEDJAN 1. Att under förskoleåldern främja bra mat- och rörelsevanor i hela familjen med generella råd som gäller alla barn. 2. Att i samband med hälsosamtalen vid 4 år och 5,5 år ta fram BMI på alla barn för att: Identifiera barn med fetma (ISO-BMI >30) och remittera till behandling. Identifiera barn med övervikt (ISO-BMI 25-30) och en accelererande viktutveckling. Dessa barn bör följas upp av BVC 1 ggr/kvartal med vikt- och längdkontroll och information utifrån ABC-materialet. Se förslag på hur dessa samtal kan läggas upp. Målsättning att bromsa upp accelererande viktutveckling och förhindra utveckling till fetma.

6 BERÄKNING AV BMI BMI (=Body Mass Index) används för att bedöma om en person väger för mycket. För vuxna går gränsen för övervikt vid BMI 25 och för fetma vid BMI 30. För barn kan inte samma gränsvärden användas utan gränserna har anpassats utifrån ålder och kön. Dessa gränsvärden man då fått fram kallas ISO-BMI. Ett ISO-BMI över 25 definieras som övervikt och ett ISO-BMI över 30 definieras som fetma. BMI = vikt/(längd *längd) Vikt i kg Längd i m Exempel: Pojke 5 år, 112 cm lång, 25 kg. 25/(1,12*1,12)= 19,93 (ISO-BMI 30=19,30)

7 Tabell där BMI-värden listas som motsvarar gränserna för fetma (isobmi-30) och övervikt (isobmi-25) för flickor och pojkar från 2 till 18 års ålder (Cole 2000) Table 4. International cut off points for body mass index for overweight and obesity by sex between 2 and 18 years, defined to pass through body mass index of 25 and 30 kg/m 2 at age 18, obtained by averaging data from Brazil, Great Britain, Hong Kong, Netherlands, Singapore, and United States Body mass index 25 kg/m 2 Body mass index 30 kg/m 2 Males Females Males Females

8 1(1) Centrala Barnhälsovården Katarina Almkvist Version 1.1 Barbro Thomasson Profdoc version 1.82(8) Barn födda 2003 lathund för vikt och längd registrering för BMI värde För barn födda 2003 görs alla BVC registreringar i pappersjournalen, alla besök kontaktregistreras i Profdoc. För att få ut BMI på dessa barn ska även längd och vikt registreras i journalsystemet. Inga lösblad behövs. Vi får möjlighet att kunna ta ut BMI på en hel årskull barn. Hämta patienten Välj menyvalet Journal, Tillväxt, Lista eller kortkommando Shift + F5 och enter för att komma till listan i tillväxtmodulen. Välj Ny, kontrollera att du har rätt datum, sätt kontaktregistrering som gäller för dagens besök. Skriv in vikt och längd. Spara med Ok. För att se BMI ändrar man till kurvan som gäller för Skola Välj därefter Kurva Ändra till kurvan som gäller för Tabell och BMI 2-18 år Jämför barnets BMI i relation till kurvan för övervikt och fetma. Inställningen för vilken kurva som skall visas ändras automatiskt tillbaka till rätt.

9 ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN OCH UNGDOMAR När väger mitt barn för mycket? Utifrån hälso- och sjukvårdens perspektiv ser vi till största del på koppling mellan kroppsvikten och risker för hälsan. För att bedöma om en person väger för mycket används BMI (Body Mass Index) och man skiljer då på normalvikt, övervikt och fetma. Förekomst Under de senaste 25 åren har övervikt och fetma ökat bland barn och ungdomar. Idag lider ca 3% av fetma och 20-25% av övervikt. Orsaker I de allra flesta fall beror övervikt och fetma på en kombination av arv och livsstil. Arvet kan vi inte påverka men däremot våra mat- och motionsvanor. Prognos För barn under 3 år är prognosen god att fetma och övervikt försvinner. Ju äldre barnet är och ju högre BMI det har, desto större är risken att barnet skall bibehålla sin fetma/övervikt som vuxen. Redan i 7-årsåldern sjunker chanserna om inget görs och endast hälften med fetma spontantläker. Efter 10- års ålder är risken hela 90%. Under pubertet gör hormonomställningarna att övervikten blir mer svårbehandlad. Under samma period skall barnet frigöra sig från sina föräldrar varför det är bra om ett behandlingsprogram kommit igång tidigare. Hälsomässiga risker? Graden av övervikt är kopplad till flera hälsorisker som t ex risk för att utveckla diabetes typ 2, även om detta fortfarande är ovanligt bland barn och ungdomar i Sverige. Även tecken på åderförkalkning och högt blodtryck förekommer vilket på sikt kan leda till hjärtinfarkt och stroke. Utöver detta finns en rad olika problem som uppkommer mycket tidigare som t ex psykisk ohälsa och problem med rörelseapparaten.

10 Finns det risk med att gör något åt övervikt/fetma? Många är rädda för att barnet skall ta skada om man försöker göra något åt problemet. Viktigast är att reagerar så tidigt som möjligt och inte vänta på att övervikten skall växa bort. Bra matvanor och ökad rörelse mår alla barn bra av och tanken är inte att gå ner i vikt utan att bromsa den accelererande viktutveckling. Då är risken för att utveckla ätstörning inte högre än hos andra barn och ungdomar. Viktigt med föräldrastöd och regelbunden kontakt med BVC/skolhälsovård eller barnmottagning. Hur prata med sitt barn om övervikten? När det gäller förskolebarn så räcker det med att föräldrarna genomför förändringar i mat- och motionsvanor. Förklaringar som är kopplade till kroppsvikt behöver inte ges. Om barnet undrar över förändringarna är det bästa att svara utifrån ett allmänt hälsoperspektiv t ex vi blir piggare eller det är bättre för kroppen. Skolbarn och tonåringar är ofta medvetna om sitt utseende och vikt. Bekräfta övervikten och samtala om det. Lägg tillsammans upp en strategi där du som förälder klargör vad du kan bidra med men diskutera även vad barnet kan göra själv för att påverka sin vikt.

11 Några tankar och tips inför samtal med föräldrar om deras barns övervikt Att samtala om övervikt hos barn kan vara svårt både för föräldrarna och dig som professionell. Känslor av oro, skuld och skam finns ofta med i bilden. Inte sällan känner föräldrarna stor vilsenhet och även uppgivenhet inför sitt barns svårigheter. Man kan då, på grund av sina egna känslor, ha svårt att lyssna och ta till sig information. Man kan också ha svårt att erkänna (kanske även för sig själv) och diskutera vissa saker som man tror man är ensam om och kanske också skäms för. Här finns (lika lite som på andra områden) några helt enkla och säkra vägar till framgångsrika samtal. Några beprövade tumregler finns ändå och är bra att känna till: Försök att skapa en trygg samtalsatmosfär. Ge enkel, tydlig och saklig information. Var ärlig men undvik skräckpropaganda (blir man alltför oroad har man svårt att ta till sig informationen på ett bra sätt). Undvik även alltför långa förklaringar. Om föräldrarna själva frågar eller på annat sätt verkar undrande kan du naturligtvis fylla på med mera information men börja kortfattat! Nämn positiva vinster med att nå en hälsosam vikt inte bara risker vid övervikt.

12 Undvik frågor och kommentarer som lätt ger känslor av skuld och skam. Börja gärna med att berätta att många befinner sig i samma situation och att du vet att det kan vara svårt. De flesta föräldrar gör så gott de kan men det är inte alltid lätt att själv hitta rätt metoder i sin barnuppfostran, framförallt då så mycket förändras i snabb takt som det gör i vårt samhälle. Därför är det så viktigt att ALLA runt barnet nu ställer upp och samarbetar. För det är verkligen mycket viktigt att barnet nu får bra hjälp snarast! (Däremot bör man vara medveten om att det kan ta lång tid innan tydliga resultat märks! Ibland är det svårt att hitta metoder som fungerar rent medicinskt. Det är viktigt att rikta sig mest till föräldrarna och ge dem stöd. Barnet ska inte känna skuld.) Då du ställer frågor till föräldrarna är det bra om de är så öppna och förutsättningslösa som möjligt. Fråga t ex hellre har ni några speciella regler..? (t ex kring godisätande) än vilka regler har ni..?. Det blir lättare en trygg och öppen samtalssituation med den första sortens fråga. Med den andra riskerar man att samtalet blir mera som ett förhör, där det finns givna rätta och felaktiga svar. Råd och förslag skall naturligtvis ges på ett tydligt sätt. Men det är också viktigt att föräldrarna känner sig som en jämlik part i samtalet. Våra expertkunskaper gör ju att vi har en hel del allmänna råd som vi vet brukar fungera. Dessa bör vi dela med oss av. Föräldrarna däremot är de som oftast vet bäst vad som kan fungera just nu för deras barn, i deras familj. För att kunna nå bra resultat är det mycket betydelsefullt att vi lyssnar noga på föräldrarna och samarbetar med dem!

13 FÖRSLAG PÅ SAMTALEN INOM BARNHÄLSOVÅRDEN VID ÖVERVIKT Första besöket Frågeställningar att fortsätta diskutera utifrån: - Informera föräldrarna om hur det ser ut med barnets BMI i relation till ISO-BMI gränserna och tidigare viktutveckling. - Vilka funderingar och tankar har föräldrarna kring detta? - Vad känner föräldrarna till om koppling mellan hälsa och kroppsvikt? Fråga om lov att få informera. Infoblad om fetma och övervikt - Har familjen gjort något för att komma till rätta med problemet? - Se även Guide för BVC-personal om övervikt Om ja, vad? Uppmuntra de förändringar man redan gjort och fortsätt diskussion utifrån Goda matvanor och Rörelse vid 4 år och ABC materialet. Se ABC materialet, flik 3 Om nej, fråga om du får informera om vad som påverkar vikten Se ABC-materialet, flik 3 Uppföljning 1 ggr/kvartal Uppföljning vikt- och längd, diskutera utifrån BMI-utvecklingen. Viktiga frågor: Har ni ändrat några vanor sedan föregående besök? Ja - Vad har ni ändrat på? - Har ni funderat på fler förändringar? Nej Har ni funderat att ändra på något? Jobba med utgångspunkt från ABC materialet. Om barnet fortsätter att ha en accelererande viktutveckling trots stöttning via BHV under 6-12 månader, 1ggr/kvartal, rådgör med resp. barn- och ungdomsmedicinska mottagning. Reviderad juni 2009

14 Centrala Barnhälsovården Guide för hälsoundersökning och föräldrasamtal vid 4 år 1. Väg och mät barnet. Fyll i tillväxtkurvan. 2. Ta fram/räkna ut BMI och skriv in det i journalen. 3. Jämför med iso-bmi. 4. Om barnet är normalviktigt, ge generella råd utifrån materialet: Mat och rörelse vid 4 år. 5. Om barnet är överviktigt, ge generella råd utifrån materialet: Mat och rörelse vid 4 år. Inled ett samtal med föräldern kring övervikten. Viktigt att tänka på: BVC har valt att reagera även på övervikt eftersom det handlar om att hitta bra vanor, inte att banta barnen. Övervikt är ingen sjukdom, utan en hälsorisk att utveckla fetma. Vi erbjuder föräldrasamtal om bra mat och rörelse för barn. Informera utifrån materialet Mat och rörelse vid 4 år. Erbjud tid för uppföljning om tre månader. Om föräldrarna tackar nej, gör uppföljning vid nästa besök. Vid återbesök: använd överviktspärmen - Manual Barnhälsovården övervikt hos barn och ungdom och ta hjälp av Guide vid övervikt hos barn från 4 år som finns i pärmen för att strukturera besöken. 6. Om barnet har fetma, ge generella råd utifrån materialet: Mat och rörelse vid 4 år. Boka tid på spec.-bvc som remitterar till närmaste Barn- och ungdomsmedicinska mottagning. Om föräldrarna tackar nej, gör uppföljning vid nästa besök. Centrala Barnhälsovården i Södra Älvsborg, maj (2)

15 Centrala Barnhälsovården Guide för BVC-personal vid övervikt Gäller barn från 4 år Vid konstaterad övervikt 1. Frågor att lyfta vid besök: När inträffade viktuppgången? Har föräldrarna egen uppfattning om orsaker? Finns det något som de själva vill förändra? Vad vill de ha hjälp med? Hur ser måltiderna ut på förskolan? Aktuell vikt och längd. BMI. 2. Återbesök/planerad uppföljning Har man kunnat förändra något? Finns det något som man kan förändra (mat och aktivitet)? Informera utifrån Lätta tips 4-6 år Aktuell vikt och längd. BMI. 3. Återbesök/planerad uppföljning Bra att lyfta: portionsstorlek, aktivitet inklusive tv/dator, drycker, måltidsordning, utrymmet. Finns det något som man kan förändra (mat och aktivitet) Återkoppla tidigare förändringar. Aktuell vikt och längd. BMI. 4. Hur har det gått? Planera framtiden. Informera om broschyren Ät bättre. Centrala Barnhälsovården i Södra Älvsborg, maj (2)

16 FÖRSLAG PÅ HUR SAMTALEN INOM BARNHÄLSOVÅRDEN VID FETMA Första besöket Frågeställningar att fortsätta diskutera utifrån: - Informera föräldrarna om hur det ser ut med barnets BMI i relation till ISO-BMI gränserna. - Vilka funderingar och tankar har föräldrarna kring detta? - Vad känner föräldrarna till om koppling mellan hälsa och kroppsvikt? Fråga om lov att få informera. Infoblad om fetma och övervikt - Har familjen gjort något för att komma till rätta med problemet? Om ja, vad? Uppmuntra de förändringar man redan gjort och erbjud spec.-bvc alternativt remiss till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. Om nej, fråga om du får informera om varför det är viktigt att behandla. Diskutera vilka för- och nackdelar familjen kan se med att behandla/inte behandla. Vilka rädslor/farhågor finns? Erbjud remiss till respektive barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. Vid tveksamhet boka nytt besök. Följ upp BMIutvecklingen och fortsätt diskussionen utifrån föregående besök. Se infoblad om fetma och övervikt.

17 FÖRDJUPNINGSLITTERATUR Böcker, rapporter Fetma problem och åtgärder. SBU-rapport nr 160. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering, Uppdatering av kapitel om förebyggande åtgärder i SBU:s rapport, Fetma problem och åtgärder Runda barn. Gunilla Lindeberg Albert Bonniers förlag Överviktiga barn: en handbok för föräldrar och proffs. Annika Janson och Pernilla Danielsson. Stockholm: Forum, Handbok för personal Mat för småbarn 1-6 år, Övervikt sid Handbok för personal Mat för spädbarn. Skolhälsovård Övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Gothia förlaget Nr 3/ Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Finn Rasmussen m.fl. COMPASS studie fax inger.bellman@smd.sll.se Kan beställas av Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst fax Sammanfattning av regeringsuppdraget Goda matvanor och ökad fysisk aktivitet underlag till handlingsplan kan laddas ned från beställas av Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst fax Broschyrer, foldrar Om mat och lek Här kommer tips och råd från Din BVC Vid hälsosamtal 4 år Beställs från Centrala Barnhälsovården Kostförslag 4-6 år Lätta tips Beställs från Centrala Barnhälsovården Kostförslag 6-10 år Lätta tips Beställs från Centrala Barnhälsovården Kostförslag år Lätta tips Beställs från Centrala Barnhälsovården Mat/dryck Vad skall jag välja istället? Till personal Beställs från Centrala Barnhälsovården Ät bättre Råd och recept för runda barn, Barn, mat och rörelse,tips till dig med små barn. Barn, mat och rörelse, Tips och råd till dig med barn som börjar skolan. Mat för hela familjen.

18 INTERNET (Samtalsmetodik för självstudier i motiverande samtal livsstil.)

19 REMITTERING TILL BARN- OCH UNGDOMSMEDICINSKA MOTTAGNINGAR I SÖDRA ÄLVSBORG Kriterier för remittering: Barn- och ungdomar 4-16 år med: ISO-BMI över 30 ISO-BMI över 25 där BMI fortsätter öka trots täta kontakter med BVC under 6-12 månader. Hur gör jag för att remittera till teamen? För en dialog med föräldrarna kring barnets övervikt/fetma. Koppla ev. in läkare på specialist-bvc. Remittera och bifoga vikt- och längdkurva samt ev. hereditet för diabetes typ 2, fetma och/eller hjärtkärlsjukdom. Teamen finns på samtliga barn- och ungdomsmedicinska mottagningar i Södra Älvsborg. Alingsås Borås Barn- och Ungdomsmedicinska Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen mottagningen Viskan Alingsås lasarett Bryggaregatan 5, BORÅS ALINGSÅS Tfn Tfn , Skene Ulricehamn Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen SKENE Vårdcentrum Tfn Nygatan ULRICEHAMN Tfn Lerum Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen Vårdcentralen Lerum Tfn vx

20 Centrala barnhälsovården Bilaga 5 Tips till föräldrar om: Goda matvanor och Rörelse vid 4 år Ät tillsammans med barnet. Barnen gör som vi gör. Frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål är bra för alla åldrar och minskar småätandet. Komponera gärna lunch och middag enligt tallriksmodellen. Mjölk eller vatten passar bra som måltidsdryck. Servera gärna frukt och grönsaker till varje måltid. Från 4 års ålder är det bra om barnen äter 400 gram frukt och grönsaker/dag, vilket motsvara 2 frukter och 2 rejäla nävar grönsaker per dag. Ät fisk ofta, gärna 3 ggr/vecka. (Glöm inte fiskpålägg, såsom makrill i tomat.) Välj nyckelhålsmärkta livsmedel. Använd gärna flytande margarin eller olja till matlagning, i stället för fasta margariner. Skilj på vardag och fest. Begränsa intaget av söta drycker, kakor, godis, glass, chips, kräm och andra söta livsmedel. Lördagsgodis kan vara en bra variant. Låt barnet röra på sig så mycket som möjligt, gärna 60 min/dag och helst utomhus varje dag. Byt skärmtid mot rörelsetid. Det är bra om tid för TV, dvd eller data begränsas till en ½-1 timme per dag. Skapat av Julia Backlund, leg. Dietist,

21 Vad ska jag tänka på när jag vill nå en hälsosam vikt? Energibalans Övervikt beror oftast på en kombination av arv och livsstil (=för lite rörelse och för mycket mat). Se flik Energibalans Myrsteg - Att ändra livsstil och vanor är ofta svårt. Men genom att fokusera på en eller två små förändringar (myrsteg) åt gången och låta dessa bli en naturlig del av vardagen är det lättare att ändra livsstil. Se flik Förslag på myrsteg Tänk på att inte lägga ribban för högt du måste ge dig själv en chans att lyckas. Sätt därför inte upp för höga mål utan börja med en liten förändring som du tror att du kan klara av t ex att promenera med ditt barn till förskolan eller äta frukt istället för godis på vardagarna. Se flik Förslag på myrsteg Regelbundna måltider Att hoppar över måltider gör att det är lättare att bli sugen mellan måltiderna och att börja småäta eller att äta flera portioner vid nästa måltid. En bra fördelning är: Frukost, lunch, middag och ett par små mellanmål. Se flik Måltidsordning Ät frukt och grönsaker varje dag. Frukt och grönsaker ger bra mättnad men lite energi. Låt därför frukt eller grönsaker ingå i varje måltid. Se flik Frukt och grönsaksrekommendation

22 Vatten är bästa törstsläckaren Andra drycker innehåller ofta mycket energi. Se flik Drycker Godis, snacks, fika? Till denna grupp räknas de livsmedel som vi egentligen inte behöver men så gärna vill äta. Ett visst utrymme för godis, fika och snacks finns men det är begränsat. Det är väldigt lätt att tappa greppet om vad som är lite och mycket och denna typ av livsmedel innehåller enormt mycket energi. Se flik Utrymmet Begränsa skärmtiden. Det finns en stark koppling mellan stillasittande och ökad kroppsvikt. Genom att begränsa tiden framför dator och TV så gör barnet automatiskt något mer aktivt. Rekommendationen är max 2 timmars skärmtid/dag. Se flik Fysisk aktivitet Aktiv vardag Barn är gjorda för att röra sig och har en naturlig rörelseglädje som gärna kan uppmuntras. Detta kan du göra genom att cykla eller gå till förskola/dagmamma och uppmuntra utelekar. Se flik Fysisk aktivitet Extra fysisk aktivitet 1-2 ggr/vecka Utöver vardagsaktivitet behöver barn få möjlighet till mer krävande aktivitet. Försök hitta någon rolig aktivitet som ni kan göra tillsammans t ex besök till badhuset, ta en promenad i parken/skogen, spela fotboll, barngymnastik, dans m.m. Se flik Fysisk aktivitet

23 ENERGIBALANS MAT RÖRELSE MAT RÖRELSE Om vi äter mer mat/bränsle än vad vi gör av med så lagrar kroppen bränslet och vi går upp i vikt. För att nå en hälsosam vikt behöver vi hitta jämvikt mellan den mat/bränsle vi äter och mängden rörelse.

24 FÖRSLAG PÅ MYRSTEG.. SOM GER RESULTAT PÅ LÅNG SIKT! Byta 1 timmes skärmtid mot 1 timmes utevistelse varje dag ger 4 kg mindre i viktuppgång på ett år. 30 minuters aktivitet 5 dagar i veckan under ett år ger 5 kg mindre i viktuppgång. Att byta ut 1 smörgås mot 1 frukt varje dag ger 5 kg mindre i viktuppgång under ett år. Att byta ut 5 dl vanlig saft/vecka till lightsaft ger 2 kg mindre i viktuppgång under 1 år.

25 MÅLTIDSORDNING Barn behöver precis som vuxna bra måltider jämt fördelade över dagen. Detta ger en bättre mättnadskänsla, jämnare humör och bättre möjlighet till koncentration. Om man hoppar över måltider finns risk för blodsockersvängningar vilket lätt leder till småätande, överätande vid nästa måltid, trötthet och irritation. Barn under 2 år behöver äta med 2-3 timmars mellanrum eftersom de har ett högt energibehov. Från 2 års ålder rekommenderas 3 huvudmåltider och 0-3 mellanmål med 3-4 timmars mellanrum. Exempel: 8.00 Frukost Lunch Mellanmål Middag

26

27 Frukt- och grönsaksrekommendation Barn under 4 år Frukt och grönsaker till varje måltid. Ökas successivt för att vid 4 års ålder vara uppe i ca 400 g /dag. Barn 4-10 år 400 g frukt och grönsaker per dag. 400 g = 1 päron, 1 clementin och två st morötter. TIPS! Frukten kan gärna serveras som mellanmål. Många barn tycker att frukten smakar bättre om den serveras i klyftor. De flesta barn äter grönsaker men de är sällan förtjusta i kokta grönsaker eller blandade sallader. Morots- och gurkstavar accepteras av de flesta samt paprika, majs, isbergssallad och pizzasallad. Ge gärna hungriga barn en bit grönsak innan maten för att ge en liten mättnadskänsla innan de börjar äta. Detta brukar leda till att det räcker med en portion mat.

28 Källa: Tallriksmodellen

29 Drycker Vatten Vatten ger ingen energi och är därför det bästa alternativet som dryck vid måltider och som törstsläckare. Saft och läsk Saft och läsk innehåller mycket energi (40 kcal/dl) och ingen näring. Saft och läsk bör därför begränsas (se Utrymmet). Bäst är att ersätta detta med vatten. I vissa fall kan light- eller lättdrycker vara ett bättre alternativ. OBS! Lätt- och lightmärkningen innebär inte att produkten inte innehåller energi. Läs näringsvärdesdeklarationen och titta efter hur mycket energi/kalorier produkter innehåller. Många är oroliga för drycker som innehåller sötningsmedel. Ett barn på 15 kg kan enl Livsmedelsverket dricka 1 l dryck/dag som är sötad med sötningsmedel innan det finns risk för att det kan vara ohälsosamt. Juice. Juice innehåller lika mycket energi som saft/läsk (ca 40 kcal/dl) och därför bör mängden begränsas. 1 glas/dag (1,5-2 dl) är OK. Mjölk Mjölk är en viktig näringskälla för bl a kalcium men tänk på att mjölk även ger mycket energi. - 5 dl mjölk, fil eller yoghurt täcker kalciumbehovet hos barn i åldrarna 1-6 år (600 mg kalcium/dag). - Ost innehåller också kalcium. 1 dl mjölkprodukt och 1 ostskiva innehåller ungefär lika mycket kalcium. - Lättmjölk rekommenderas generellt till alla barn oavsett ålder Välling Tänk på att välling inte är någon dryck utan skall ses som mat. Ofta ges välling utöver den vanliga maten men bör ses som en del av t ex frukost/kvällsmat. 200 ml välling innehåller ungefär lika mycket kalorier som 1 st ostsmörgås eller 1.5 st skinksmörgåsar med margarin. Reviderad juni 2009

30 Godis, glass, fika -finns det utrymme? Hur stor är utrymmet för onyttigheter? Vad är det som räknas in i det utrymmet? Till utrymmet räknas livsmedel som ger oss mycket energi men lite näring t ex: Godis Choklad Glass Kex Chips Jordnötter Kräm Vispgrädde Popcorn Ostbågar 1 middag motsvarar ca 400 kalorier för ett barn 4-6 år - Lördagsgodis är 100 g godis ger ca 380 kalorier - En 200 g chipspåse motsvarar 2 middagar, ca 800 kcal. Byt chipsen mot popcorn eller morotsstavar och äpplebitar. - En 100 g chokladkaka, ca 550 kalorier, motsvarar 1 middag. -1 st Magnum innehåller kalorier. Rekommendationen är att högst 10% av energiintaget skall komma från denna grupp av livsmedel. En veckas utrymme för en 4-6 åring: Exempel 1: Exempel 2: 2 glas saft 1 burk läsk 1 kanelbulle 7 Mariekex 3 tablettaskar 100 g lösgodis 1,5 dl glass 1 minipåse chips 2,5 dl kräm 1 isglass

31

32

33

34 Varför är fysisk aktivitet viktigt? Därför att vi är gjorda för att röra på oss! Regelbunden fysisk aktivitet som är anpassad efter individens förmåga stärker kroppen och förbättrar hälsan. Regelbunden fysisk aktivitet ger: Ökad syreupptagningsförmåga. Förbättrad blodcirkulation. Förbättrad lungfunktion. Lägre vilopuls och blodtryck. Förbättrad rörelse- och balanskontroll. Starkare rygg, senor och muskelfästen, vilket ger ett större skydd mot skador. Starkare skelett risk för benskörhet minskar. Förbättrade blodfettsvärden. Större möjlighet att täcka behovet av näringsämnen. Bättre viktkontroll. Ökad stresstålighet. Bättre nattsömn. Ökat välbefinnande.

35 Att diskutera utifrån motionspyramiden: Vardagsmotion är viktigast. Uppmana föräldrarna till att gå i trappor, promenera och cykla med sitt barn. Uppmana föräldrarna till att vara ute med barnet. Max 2 tim. skärmtid per dag eller minska tiden framför skärmen (TV, dator, video och TV-spel, max 2 timmar/dag) Motion ger bättre självförtroende. Ju mer muskler, desto högre ämnesomsättning. Skjutsa inte barn i onödan, varken i vagn eller bil. Ha kul! Social samvaro är bästa drivkraften till aktivitet.

36