Test av Allan ec och MMX med punktskriftsdisplay

Transkript

1 Test av Allan ec och MMX med punktskriftsdisplay

2 Test av Allan ec och MMX med punktskriftsdisplay Andreas Richter och Jane Eriksen

3 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Andreas Richter och Jane Eriksen Ansvarig informatör: Anna Karbin-Lund Ansvarig handläggare: Andreas Richter URN:NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas i pdf-format på Den kan också beställas i alternativa format från HI, tfn

4 Förord Rapporten är en sammanfattning av de erfarenheter som Andreas Richter och Jane Eriksen gjorde under ett antal användartester av hur totalkonversationsprogrammen Allan ec och MMX fungerar i kombination med skärmläsare och punktskriftsdisplay. Leverantörer och tillverkare av program, liksom den som förskriver eller anpassar program, kan ha nytta av rapporten. Testerna ger en bild av hur Jane, som har dövblindhet, använder och hanterar text- och bildtelefonprogrammen Allan ec och MMX. Andreas och Jane ger exempel på möjliga förändringar i programmen som skulle förenkla användningen. Förhoppningen är att tillverkarna kan förbättra programmen i kommande versioner. Erfarenheterna baseras på Janes preferenser, de kan inte väntas vara representativa för alla personer med dövblindhet. Bland personer med dövblindhet finns olika preferenser och behov, bl.a. beroende på graden av hörsel- och synnedsättning, datorvana m.m. Författarna har inte haft kontakt med personer med olika grader av dövblindhet alltså kan det finnas fler åtgärder som kan behövas för att förändra och förbättra Allan ec och MMX för personer med dövblindhet. T.ex. är programmens grafiska gränssnitt inte utvärderat, vilket är avgörande för en person med nedsatt syn. 1

5 Innehåll Förord... 1 Bakgrund... 3 Om användning av dator... 3 Om behovet av utbildning... 4 Hjälpmedel som använts i testerna... 4 Skärmläsare... 5 Navigering med skärmläsaren SuperNova... 5 Allan ec... 5 Kortkommandon och Allan ec... 6 Allan ec med JAWS... 6 Allan ec med SuperNova... 7 MMX... 7 Grundförutsättningar för att använda MMX... 8 Navigering generellt i MMX... 8 Textkommunikation i samtal... 9 Att hitta inkommande och utgående text MMX med JAWS MMX med SuperNova Att använda bildtelefoniförmedlingen Bildtelefoni.net Ej förbokat samtal med endast teckenspråkstolk Förbokat samtal med skriv- och teckenspråkstolk Om förmedlingstjänsterna och hjälpmedlen Förmedlingstjänsterna Bildtelefoni.net och Texttelefoni.se Hjälpmedel

6 Bakgrund Personer med dövblindhet som inte har möjlighet att använda taltelefon för att ringa samtal kan kommunicera på distans på andra sätt. För indirekt kommunikation kan sms och e-post fungera bra. För direktkommunikation behövs hjälpmedel som gör det möjligt att kommunicera direkt via text eller rörlig bild. Det lämpligaste sättet att kommunicera kan bero på graden av hörsel- och synnedsättning och om personen använder teckenspråk eller inte. Hjälpmedlen som vanligtvis används är dator med utrustning och program för alternativ telefoni (text- och bildtelefoni), skärmläsarprogram och punktskriftsdisplay. Det möjliggör direktkommunikation med en annan person som använder alternativ telefoni. Telefonsamtal till och från hörande personer som använder taltelefon görs via någon av Kommunikationsmyndigheten PTS tjänster texttelefoniförmedling eller bildtelefoniförmedling. På sidan 13 börjar ett avsnitt som förklarar förmedlingstjänsterna och hjälpmedlen. Om användning av dator Under testerna stötte vi på många små hinder som inte varit relaterade enbart till de program vi testade. Jane har i testerna använt Windows 7 som skiljer sig till viss del Windows XP, den version Jane var van vid. När man navigerar och läser via punktskriftsdisplay är det svårare att veta vad som är relevant av all text som finns i en dator. Mycket information som visas på datorskärmen har underförstådda budskap i grafiken, som inte kan uttydas när man enbart får information via punktskriftsdisplayen. Exempel på information som är störande och svår att avgöra relevans för är meddelanden som visas i Windows aktivitetsfält. Dessa kan dyka upp under ett par sekunder på skärmen och visas också i punktdisplayen. Det är svårt att avgöra vilket program som är avsändare för meddelandet och att hinna läsa det innan meddelandet försvinner. Då är det viktigt att veta vilka program som finns i datorn, vilka som är igång, och ungefär vad programmen används till, för att snabbt kunna bedöma om ett meddelande eller en dialogruta kräver åtgärd. 3

7 Om behovet av utbildning En av våra viktigaste erfarenheter var att det krävs mycket tid för att lära sig behärska dator med skärmläsare och punktskriftsdisplay. Varje nytt Windows-program som ska användas har sin struktur och sitt sätt att navigera och det är mycket tids- och tålamodskrävande att utforska programmen helt på egen hand. För en person som är beroende av att surfa på webben för att komma åt information och av att använda alternativ telefoni för kommunikation med släkt, vänner, myndigheter m.fl. får datorn inte fallera. Nästan alla moderna datorprogram uppdateras regelbundet och det medför ibland förändringar i användargränssnitt. Detta kräver att man på nytt behöver lära sig hur man ska navigera i det. En person med dövblindhet som behöver sin dator för att kommunicera med andra riskerar att begränsa sitt datoranvändande till enbart direktkommunikation/alternativ telefoni av rädsla för att annan användning ska ställa till med tekniska problem som gör att datorn inte längre kan användas för direktkommunikation. För dem med en sådan grad av dövblindhet att datoranvändning kräver hjälpmedel behövs därför utbildning i vanlig datoranvändning, som t.ex. att surfa och använda e-post. Hjälpmedel som använts i testerna Under testerna fick vi låna programmen Allan ec och MMX av tillverkarna Omnitor respektive nwise. Det fanns vid testernas genomförande ytterligare en totalkonversationsenhet på den svenska marknaden, TM Den har inte testats då den enligt tillverkaren inte stöder navigering och läsning med punktskriftsdisplay. Följande programvara har använts i testerna: Totalkonversation Allan ec version Samtal med en Allan ec Totalkonversation MMX version Ett snabbt test med nwises prototyp särskilt framtaget för personer med dövblindhet gjordes också, men inga skillnader i navigering med skärmläsare/punktskriftsdisplay upptäcktes Skärmläsare JAWS version Skärmläsare SuperNova version

8 Punktskriftsdisplay Baum SuperVario2-40 (med 40 celler/tecken) Dator Dell Latitude E6510 med operativsystemet Windows 7 Skärmläsare På den Svenska marknaden dominerar två skärmläsarprogram, JAWS och SuperNova. Inledningsvis använde vi skärmläsarprogrammet JAWS tillsammans med Allan ec och MMX. Under testernas gång valde vi att byta till skärmläsaren SuperNova då det visade sig att Allan ec inte är gjort för att fungera tillsammans med JAWS. Navigering med skärmläsaren SuperNova Vid navigering med skärmläsarprogrammet SuperNova är det möjligt att välja mellan två lägen, fysiskt och logiskt. I logiskt läge visas enbart ett objekt i taget på punktskriftsdisplayen. Det fysiska läget visar flera objekt samtidigt. Nedan ges ett exempel. SuperNova i logiskt läge: När markören står på skrivbordet visar punktskriftsdisplayen Dator. SuperNova i fysiskt läge: Punktskriftsdisplayen visar flera av de objekt som finns på skrivbordet, Dator Allan ec itunes visas. Det objekt som markören står på är understruket. Allan ec Vid läsning av inkommande text i Allan ec kan markören flyttas fritt. Det går att följa och läsa texten i den takt man själv önskar, det görs t.ex. med datorns piltangenter. Genom att klicka på upp/ner-tangenterna kan vi stega igenom rad för rad i texten. Beroende på hur många tecken/punktskriftsceller som kan visas på punktskriftsdisplayen kan man behöva byta rad. Ett bättre sätt att göra det är att ställa in textstorleken i Allan ec så att lagom antal tecken visas för varje rad på punktskriftsdisplayen. Om t.ex. punktskriftsdisplayen har 40 tecken blir det enklare att navigera om texten i Allan ec förstoras så att ca 40 tecken visas per rad. Denna inställning kan behöva göras av en seende person, eftersom man måste titta på skärmen för att uppskatta hur många tecken som visas per rad. I övrigt tycker vi att det är mycket bra att man bläddrar fritt i texten och läser i den takt som passar. 5

9 När vi använt Allan ec har vi blivit förbryllade av att saker beter sig olika vid olika tillfällen. Vi har inte hittat någon förklaring till detta, och kan inte utesluta att det beror på hur Allan ec samverkar med skärmläsarprogrammet. Kortkommandon och Allan ec Alt+h: I den version av Allan ec som testats användes kommandot Alt+h för att få helskärmsläge. I helskärmsläget verkar det inte gå att läsa inkommande text. Om man av misstag tryckt på Alt+h blir det lätt förvirrande att texten försvunnit. Det skulle underlätta om texten gick att läsa även i helskärmsläget. Alt: Vid ett tillfälle upptäckte vi att det gick att trycka på Alt för att växla mellan inkommande och utgående textrutor. Annars användes Alt+i respektive Alt+u för att växla till respektive textruta. Vid nästa tillfälle då vi testade att använda Alt för att växla mellan inkommande och utgående text fungerade det inte på samma sätt, då flyttade markören till Arkiv-menyn. Det är svårt att lära sig navigera i program om de inte fungerar likadant från gång till gång. Allan ec med JAWS Omnitor, tillverkare av Allan ec, rekommenderade oss att använda SuperNova som skärmläsningsprogram istället för JAWS. Allan ec var inte utvecklat för JAWS och Omnitor kunde därför inte garantera att 6

10 programmen fungerade tillsammans. De bistod inte heller med support till JAWS-användare. På grund av det valde vi ganska tidigt att avsluta våra tester av Allan ec tillsammans med JAWS. Textkommunikationen under samtal fungerade inte bra när vi testade JAWS i kombination med programmet Punktvisning. De inledande orden syntes i displayen, och vissa rader syntes i texten, men merparten av texten i rutan inkommande text syntes inte. Vid ett testtillfälle försvann menyvalet Passage. På skärmen var Passage gråmarkerad, men i punktskriftsdisplayen visades inte texten. Allan ec med SuperNova Inkommande och utgående text Vid användning av SuperNovas fysiska läge syntes hela tiden texten inkommande text eller utgående text längst till vänster i punktskriftsdisplayen. Om man använder en kort variant av punktskriftsdisplay som inte har så många punktskriftsceller/tecken blir det omständligt att läsa, eftersom endast några få tecken av den skickade/mottagna texten visas i punktskriftsdisplayen. Inkommande och utgående text visas efter varandra i punktskriftsdisplayen, d.v.s. inkommande text i ett stycke och utgående text i nästa stycke (enligt turtagningen som görs under samtalet). Det upplevdes ungefär som att texten presenterades i samma fönster. I logiskt läge visades enbart den text som skickats eller tagits emot, beroende på om markören var i rutan för inkommande eller utgående text. När man under samtalet växlade från rutan för utgående text till rutan för inkommande text hamnade markören i början av texten. Under längre samtal blev det lite omständligt eftersom markören måste flyttas till slutet av den inkomna texten. För att snabba på nedflyttningen kan man trycka kortkommandot Ctrl-End. MMX Inför testerna hade vi kontakt med MMX:s tillverkare nwise. De berättade att de (våren 2011) utvecklar en särskild texttelefonklient för personer med dövblindhet, avsedd för den danska marknaden. Dövblindklienten tas fram i samarbete med Foreningen af Danske DøvBlinde (FDDB). De synpunkter som presenteras här kan förhoppningsvis tas tillvara av nwise och FDDB i den fortsatta utvecklingen av texttelefonklienten. Vi har haft tillgång både 7

11 till den prototyp som utvecklas för den danska marknaden och den MMXversion som används i Sverige (våren 2011). Enligt en utvecklare hos nwise låg skillnaden mellan den danska och den svenska klienten i det grafiska gränssnittet. Navigering med skärmläsare görs på samma sätt i de båda klienterna. Vi valde därför att genomföra testerna med den MMX-version som användes i Sverige. MMX samtalsfönster. Överst i fönstret visas bilden i videosamtalet. Nederst visas rutor för inkommande och utgående text. Mellan videorutan och textrutorna finns ett antal knappar. Grundförutsättningar för att använda MMX För att navigera i MMX med punktskriftsdisplay var vi tvungna att installera ett tillägg till programmet Java Java Access Bridge (JAB). Om inte JAB installeras är punktskriftsdisplayen helt tom när MMX används. JAB installeras inte per automatik när MMX installeras. Vi hittade inte information om att JAB behövs i MMX:s bruksanvisning. Vi tror att det skulle underlätta för användare och tekniker i landsting om JAB installerades automatiskt när MMX installeras på en dator. JAB kan laddas ner kostnadsfritt från webben, och är ett relativt litet program, 1 MB. Navigering generellt i MMX När MMX öppnades visades ett fönster med olika flikar på skärmen, dessa fungerade som menyer. Flikarna hette Kontaktlista, Samtalshistorik, 8

12 Meddelanden samt en flik med symbolen kugghjul. Flikarna syntes väl på skärmen, men om man navigerade endast med punktskriftsdisplay behövde man veta att flikarna fanns där, och att det gick att växla mellan dem, för att överhuvudtaget hitta dem. Det var alltså viktigt att få en handfast instruktion i hur man navigerade i MMX för att komma igång. Man kunde använda tabb för att flytta markören mellan olika fält och knappar i MMX. När markören var på en flik användes istället piltangenterna för att växla mellan flikarna. Alla piltangenter, både höger/vänster och upp/ner, behövdes för att komma åt alla flikar. Om man navigerar via tangentbordet i andra program är Alt det vanligaste sättet att flytta markören till menyn. Piltangenterna används då för att bläddra bland menyalternativ, upp/ner för att göra menyval i en meny och höger/vänster för att växla meny. Eftersom MMX saknar motsvarande menyer som vanligtvis finns i Windows-program, flikarna motsvarar menyer, tror vi att det skulle underlätta om man kunde navigera bland MMX flikar på samma sätt som man navigerar i menyer i andra program. Under testerna hade vi generella problem med att förstå var markören var på Windows skrivbord eller i ett MMX-fönster och det var inte helt lätt att flytta markören till önskat ställe. Kortkommandot Ctrl-h skulle användas för att lägga på samtal, men det fungerade inte när fokus var i textrutan. Då resulterade Ctrl-h istället i att det senast skriva tecknet raderades från skärmen. Det var förvirrande att kortkommandot gav olika effekt beroende på var markören stod. Textkommunikation i samtal När man läste inkommande text i MMX följde markören hela tiden de nya tecknen som togs emot. Det innebar att tecknen åkte eller rullade från höger till vänster på punktskriftsdisplayen. Det går att anpassa hur snabbt tecknen ska åka till den individuella lästakten i MMX:s inställningsmeny. Om man aktiverat att texten ska åka långsamt skickas även texten Var snäll och skriv mycket långsamt! till den person man kommunicerar med. Att texten åker på punktskriftsdisplayen medför att man måste vara mycket uppmärksam. Om man tappar uppmärksamheten ett ögonblick och då missar viss text får man vänta tills den andra personen skrivit klart för att läsa det man missat. Om den andra personen då börjar skriva på nytt tappar man bort sig, texten på punktskriftsdisplayen byts då ut mot den nyare texten. 9

13 Efter testernas genomförande har vi fått veta att det finns en funktion i den dövblindklient nwise utvecklar för den danska marknaden, som gör att texten fryses efter 40 tecken. Mer text visas först när användaren trycker på ett särskilt kortkommando. Funktionen kan underlätta problemet med att texten åker genom att låta användaren själv bestämma lästakt. Att hitta inkommande och utgående text Det går att välja om inkommande och utgående text ska blandas och visas i samma ruta eller hållas isär och visas i olika textrutor. Jane föredrog att ha inkommande och utgående text i separata rutor för att kunna särskilja vem som skrivit vad och snabbare gå tillbaka i texten och läsa vad som skrivits. Det är inte helt enkelt att navigera till textfönstret/-en. Det går att använda tabb för att flytta markören mellan knappar, textrutor m.m. i MMX. Vi tycker dock att det kan behövas ett eller flera särskilda kortkommandon för att snabbt flytta markören till textrutorna för inkommande och utgående text, eftersom det är stressande att tabba runt i MMX när man snabbt behöver hitta tillbaks till textrutorna. MMX med JAWS Att använda skärmläsaren JAWS med MMX var inte helt oproblematiskt. Om JAWS är i läget PC-markör går det att navigera och läsa, men när JAWS är inställt i JAWS-markör fungerar det inte alls. När JAWS är i radläge upplevdes andra problem. När vi använde MMX hade vi ställt in så att inkommande och utgående text skulle visas i två separata textrutor. När markören flyttades till rutan för inkommande text visades annan text på punktskriftsdisplayen än den som visades på skärmen. MMX med SuperNova Även då MMX används med skärmläsaren SuperNova uppstår en del konstigheter. När markören ställdes i logiskt läge flyttades markören från MMX till Windows skrivbord. I praktiken kunde alltså inte logiskt läge användas i MMX, eftersom markören inte hittar MMX. 10

14 Att använda bildtelefoniförmedlingen Bildtelefoni.net Bildtelefoniförmedlingen erbjuder personer som vill använda teckenspråk men få skriven text tillbaka att förboka tid för samtal via Bildtelefoni.nets kundtjänst. Ej förbokat samtal med endast teckenspråkstolk Jane testade att ringa samtal till Bildtelefoni.net utan att bokning gjorts i förväg. Samtalet började med att Jane förklarade att hon har dövblindhet och läser text på punktskriftsdisplay och att hon inte ser när tolken tecknar. Tolken skrev några ord som svar till Jane och kopplade upp samtalet till Andreas, som var den Jane ville ringa till, Andreas använde taltelefon. I praktiken kunde konversationen mellan Jane och Andreas inte genomföras, situationen blev för komplex för tolken att hantera. Till viss del kan det bero på respektive tolks vana att skriva på tangentbord, men för att ha möjlighet att genomföra ett samtal där parterna inte kommit överens om en strikt turtagning ställs höga krav på att tolken fått träning i metod för dövblindtolkning på distans och har mycket god kompetens i att skriva på tangentbord. Spontana samtal via Bildtelefoni.net teckenspråkstolkas, och det ingår idag inte i tjänsten att tolken förväntas skriva tillbaks till den teckenspråkiga personen (i vårt fall Jane). Det är alltså fullt förståeligt att samtalet mellan oss, Jane och Andreas, inte blev lyckat. Förbokat samtal med skriv- och teckenspråkstolk Vi genomförde samtal via bildtelefoniförmedlingen då både skriv- och teckenspråkstolk var med. Samtal med flera typer av tolkar kräver förbokning, och vid bokningen anger man sin SIP-adress (bildtelefonnummer). Tolkarna ringer sedan upp den tid som är bokad. Under samtalet uppstod vissa hinder. Dessa borde kunna överbryggas genom en tydlig metodbeskrivning som både tolkar och användare använder. Hindren var: Otydlig turtagning. Det kan behövas en rekommendation/överenskommelse om ett unikt tecken för överlämning av ordet, så att tolken direkt förstår när personen med dövblindhet tecknat klart. När tolken tolkar för en seende döv person blir överlämningen naturlig med hjälp av b.la. ögonkontakt, och tolken kan snabbt stämma av med den döva 11

15 personen. I vårt fall, när tolken och Jane inte kan ha ögonkontakt, uppstod problem. Eftersom Jane växlar mellan att läsa på punktskriftsdisplay och att teckna (teckenspråk) tar det lite tid att växla och tydlig överlämning skulle underlätta snabb kommunikation eftersom Jane då vet när det är dags att teckna och när det är dags att läsa. För textkommunikationen kan det behövas ett tecken eller ord för överlämning, av samma anledning som det behövs ett tecken för överlämning från personen med dövblindhet till den hörande personen. Att använda samma turtagningsmetod som i texttelefon, kom eller * borde vara mest praktiskt. Det är en väletablerad metod och för personen med dövblindhet som ibland ringer via texttelefonförmedlingen och ibland via bildtelefoniförmedlingen. Förvirring om vem som tilltalar/skriver/tecknar till vem. Ibland vände sig Andreas (talande) till tolkarna, ibland tecknade Jane (teckenspråkig med dövblindhet) till tolkarna. Det är möjligt att denna typ av kommunikation är nödvändig även om tydlig metodik finns för hur samtalet ska genomföras i övrigt, och i så fall kan särskilda kodord eller tecken behövas för att tydliggöra att det är tolken som tilltalas. I det fall kommunikation sker med en person som är helt döv och blind går det inte att avbryta när personen med dövblindhet tecknar. Om missförstånd uppstår och tolken behöver få något upprepat finns i dagsläget inget snabbt och enkelt sätt att avbryta den som tecknar. En lösning på problemet skulle kunna vara om personen med dövblindhet tecknar med en hand och har den andra på punktskriftsdisplayen. Detta kan däremot göra det svårare för tolken att avläsa tecknen. Ett annat alternativ är att använda standardiserade metoder för att "knacka på", så att den dövblinda personen får signal i sitt varseblivningssystem, som då vibrerar. I standarden ITU T.140, som används i totalkonversationsenheter, finns en särskild kod för att skicka varseblivningssignal mellan texttelefoner eller totalkonversation. Om tillverkarna av totalkonversationsenheter och bildtelefoniförmedlingen implementerade koden skulle tolkarna kunna använda den för att påkalla uppmärksamheten från personen med dövblindhet. En annan viktig aspekt som vi upptäckte var att tolken och den hörande personen bör vara väl införstådda med hur samtalet bäst ska genomföras. Det kräver att tolken beskriver metoden för den hörande personen innan själva samtalet sätter igång. Olika individer med dövblindhet kan ha olika preferenser för hur samtalet genomförs på bästa sätt, och dessa preferenser kan bestämmas med tolken när samtalet inleds. Däremot kan det underlätta om Bildtelefoni.net sparar information om respektive användares personliga preferenser, så att 12

16 tolken direkt när samtalet påbörjas får upp skriftlig information om individens preferenser. Det förutsätter dock att informationen får lagras och kan lagras så att obehöriga personer inte kan få tillgång till den, samt att användaren är införstådd och godkänner att uppgifterna lagras. Möjligen kan FSDB och Bildtelefoni.net komma överens om hur metoden kan utvecklas för att fungera på bästa sätt för personer med dövblindhet. Om förmedlingstjänsterna och hjälpmedlen Det här avsnittet ger förklaringar och beskrivningar av vissa tjänster och hjälpmedel som har varit med i de tester som genomförts och som rapporten beskriver. Förmedlingstjänsterna Bildtelefoni.net och Texttelefoni.se Samtal via förmedlingstjänsten görs genom att man ringer Texttelefoni.ses eller Bildtelefoni.ses särskilda telefonnummer eller SIP-adress (används för samtal till/från bildtelefon eller totalkonversation). Då svarar en tolk/förmedlare, som frågar vilket telefonnummer man vill ringa. Tolken/förmedlaren kopplar sedan upp samtalet mellan texttelefonen/bildtelefonen och taltelefonen. Hos Bildtelefoni.net är det en teckenspråkstolk som svarar och kopplar upp samtalet mellan bildtelefon och taltelefon och sedan tolkar mellan svenska och teckenspråk. I Texttelefoni.se svarar en snabbskrivande telefonist/förmedlare som sedan kopplar upp samtalet mellan texttelefonen och taltelefonen. Förmedlaren läser upp det som texttelefonanvändaren skriver för den hörande personen. Förmedlaren skriver ner vad den hörande personen säger så att texttelefonanvändaren kan läsa det i sin texttelefon. Samtal via Texttelefoni.se kräver turtagning, d.v.s. att texttelefonanvändaren och taltelefonanvändaren turas om att skriva/prata och avslutar med att säga/skriva kom. 13

17 Hjälpmedel Texttelefon Texttelefon används för att skriva och ta emot text och ha en direkt dialog, i realtid, ett alternativ till vanlig taltelefon. Under texttelefonsamtal turas de som ringer om att skriva till varandra, de lämnar över ordet till den andre genom att skriva kom eller *, så kallad turtagning. Traditionella texttelefoner använder modem för kommunikation över det vanliga analoga telefonnätet. Det finns även texttelefoner som använder bredband istället för telefonnätet. Det går då att ringa till traditionella texttelefoner via särskilda gateways (omkopplingspunkter). Bildtelefon Bildtelefon är ett vanligt hjälpmedel för personer, som använder teckenspråk. Bildtelefonen har kamera och skärm och kopplas till Internet. Bildtelefoner använder alltså inte det traditionella telefonnätet. För bra kvalitet på bilden behövs relativt snabbt Internet, ca kb/sekund både uppströms och nedströms, d.v.s. att det går att både skicka och ta emot data med tillräcklig hastighet. Med bildtelefon kan man ringa till andra bildtelefoner som förskrivits i Sverige och till bildtelefoniförmedlingen. Totalkonversation Totalkonversation är en kombination av bildtelefon och texttelefon. Vanligast är att utrustningen består av kamera, skärm, tangentbord och dator som kopplas till Internet samt av ett speciellt program för totalkonversation t.ex. Allan ec eller MMX. En annan variant är utrustning med pekskärm och inbyggd kamera och mjukvara. För att bildkvaliteten ska vara bra behövs även här tillgång till relativt snabbt Internet. Om bägge personer som kommunicerar har rätt utrustning kan kommunikation ske med rörlig bild, ljud och text i realtid. En person som har utrustning för totalkonversation kan även ringa till personer som har utrustning för endast bildtelefoni eller endast texttelefoni. Skärmläsare Skärmläsare är ett hjälpmedel i form av ett program till dator eller mobiltelefon som gör att personer som inte ser eller har nedsatt syn kan 14

18 navigera och använda datorn eller mobiltelefonen. Skärmläsarprogram kan läsa upp det som finns på skärmen med talsyntes, förstora delar av skärmen, förstora text eller visa det som finns på skärmen i en punktskriftsdisplay. JAWS och SuperNova är två av de vanligaste skärmläsarprogrammen till datorer med Windows operativsystem. Båda har för- och nackdelar och det kan vara relevant för personer med dövblindhet att få utbildning i båda för att ha komplement om en av dem inte fungerar med ett visst program eller om ett av dem slutar fungera som det ska. Punktskriftsdisplay Punktskriftsdisplay kopplas till dator eller mobiltelefon som har ett skärmläsarprogram installerat. Skärmläsaren strukturerar information i datorn och skickar den som text till punktskriftsdisplayen. En punktskriftsdisplay kan visa åtta punkter i varje punktskriftscell. En vanlig punktskriftscell består av sex punkter, de två extra punkterna som finns på en punktskriftsdisplay används bl.a. för att stryka under tecken och visa specialtecken. I en punktskriftscell visas en bokstav/tecken, ibland kan två punktskriftsceller behövas för att visa det som i svartskrift skrivs med ett tecken. Det gör att punktskrift kräver mycket utrymme. Mer information om punktskrift finns på Punktskriftsnämndens webbplats, 15

19 Test av Allan ec och MMX med punktskriftsdisplay Rapporten sammanfattar användartester av totalkonversationsenheterna Allan ec och MMX vid användning med skärmläsare och punktskriftsdisplay. Syftet är att ge en bild av hur programmen kan användas av personer med dövblindhet som använder punktskriftsdisplay. Rapporten visar på hinder som är angelägna att åtgärda för att underlätta användningen. Den vänder sig till personer som arbetar med hjälpmedel för personer med dövblindhet men naturligtvis kan du som har dövblindhet också ha intresse av rapporten. Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel, forskning och utveckling, utredningsverksamhet, utbildning och kompetensutveckling, internationell verksamhet samt information och kommunikation. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting Box 510, Vällingby Tfn Fax Texttfn E-post Artikelnummer pdf Webbplats