Den Norska SMS-marknaden

Transkript

1 RAPPORTNUMMER PTS-ER-2002:23 ISSN Den Norska SMS-marknaden 24 Oktober, 2002 Beredd av Northstream för PTS Northstream AB

2 Den norska SMS-marknaden 2 (30) Executive Summary Northstream has on request from PTS performed a study of the Norwegian mobile market with the aim to analyze why the market for SMS services has developed more rapidly in Norway than in Sweden. Currently, there are two mobile operators operating in Norway, Telenor and NetCom, and it is hence regarded to be a duopolistic market, although some attempts have been made to increase competition. In addition to the operators, there are several other players acting on the Norwegian market for SMS services; these are Service Providers, Content Providers, and SMS aggregators. The usage of SMS services, both Person-to-Person (P2P) SMS and Premium SMS, is significantly higher in Norway than in Sweden. The total volume of sent SMS messages in Norway during 2001 amounted to more than 2 billion messages, while the equivalent number in Sweden was just above 1 billion messages. The difference in usage per mobile subscriber was even more substantial; an average Norwegian mobile subscriber sent ~45 SMS messages per month during 2001, while the corresponding Swedish subscriber sent ~13 SMS messages. Even though the usage of Premium SMS is considerably higher in Norway than in Sweden, Premium SMS still only constitute a small part (~3%) of the total volume of total sent SMS messages in Norway. However, as regards the revenues, Premium SMS represents ~20-30% of overall revenues from SMS services in Norway. Also from a revenue perspective the differences between Norway and Sweden, with regards to revenues from SMS services, are striking. During 2001, an average mobile subscriber in Norway spent ~45 SEK on SMS services while an average Swedish subscriber spent ~14 SEK; total revenues from SMS services was 70% higher in Norway than in Sweden. The mobile operators in Norway launched a unified Premium SMS concept already in April in 2000, which was more than a year earlier than in Sweden where a similar concept was launched in September The principle Reversed billing (Mobile Terminated SMS or MT SMS) was applied in Norway already at launch, while the operators in Sweden still only apply Mobile Originated SMS (MO SMS) charging, which means that they only can bill subscribers for SMS messages they send. Additionally, Telenor and NetCom have had very similar offerings towards content providers and SMS aggregators, which has facilitated development and distribution for the latter. The Norwegian Post and Telecommunications Authority (PT) has actually not contributed very much to the rapid development of the Norwegian SMS market, more than by encouraging e.g. cooperation initiatives by the operators; this largely depends on the fact that SMS is considered to be a data service, which consequently should not be regulated by PT. Rather, the rapid development is mainly thanks to market forces, according to both PT itself and the market actors. Northstream has identified several factors that have contributed to the rapid usage development of SMS services in the Norwegian mobile market. These factors have been divided into two parts depending mainly on if they have primarily influenced the usage of P2P SMS or Premium SMS. It should be noted that, according to Northstream, there is no single factor that is in itself the reason for the significantly higher usageof SMS services in Norway than in Sweden; rather, it is the interplay between several factors that have contributed to this development, together with the

3 Den norska SMS-marknaden 3 (30) fact that the Norwegian mobile market generally seems to have been very receptive to SMS services. The factors that Northstream believes have contributed greatly to the high usage of P2P SMS in Norway are listed below: P2P SMS was free of charge in Norway during first 6-12 months after launch The operators have continuously marketed SMS services The price for P2P SMS has been lower than in Sweden, especially during the first years after launch The factors that Northstream has identified as main contributors to high usage of Premium SMS in Norway are: The high usage of P2P SMS enabled easy adoption of Premium SMS for endusers The cooperation between Telenor and NetCom as regards pricing and interfaces has facilitated e.g. the development for the other players The presence of the Reversed billing principle has enabled provisioning of e.g. subscription services The term marketing above also involves the openness the Norwegian operators have shown in terms of clear descriptions of functionality and conditions for 3 rd parties, by making it available for anybody. The approach by Swedish operators has not been as open and the availability of such information has hence been more difficult to retrieve for (potential) 3 rd parties. One very likely reason for this is that the competitive situation between operators in Sweden has been very different compared to the Norwegian situation. The figure below illustrates the factors that have contributed to the development of SMS services in Norway. Figur 1 Contributing factors to the high usage of SMS services in Norway. Continuous marketing of SMS services from operators Reversed billing Free P2P SMS at launch Usage of P2P SMS Usage of Premium SMS Low price on P2P SMS Early SMSinterworking Cooperation between ops.

4 Den norska SMS-marknaden 4 (30) Sammanfattning Northstream har på uppdrag av PTS genomfört en studie av den norska mobilmarknaden med syfte att analysera varför marknaden för SMS-tjänster har utvecklats betydligt snabbare i Norge än i Sverige. Den norska mobilmarknaden har starka duopolistiska drag då det endast finns två mobilnätsoperatörer som opererar på den. Utöver mobilnätsoperatörerna finns det ett flertal aktörer på den norska SMS-marknaden, vilka är tredjepartsoperatörer (Service Providers), innehållsleverantörer samt SMS-aggregatörer. Användandet av SMS-tjänster är betydligt högre i Norge än i Sverige. Detta gäller både Person-to-Person (P2P) SMS och Premium SMS. Totalt skickades drygt 2 miljarder SMS i Norge under 2001 medan det skickades drygt 1 miljard SMS i Sverige. Skillnaden i användande är än mer markant räknat per abonnemang; en genomsnittligt norsk mobilabonnent skickade ~45 SMS-meddelanden per månad under 2001 medan motsvarande svenska mobilabonnent skickade ~13 SMSmeddelanden per månad. Även fast användandet av Premium SMS utvecklats betydligt snabbare i Norge än i Sverige så är antalet skickade Premium SMS fortfarande bara en liten del volymmässigt av det totala antalet skickade SMS; ~3% av den totala volymen skickade SMS utgörs av Premium SMS i Norge. Däremot är intäkterna från Premium SMS mer signifikanta; under 2001 antas ca 20-30% av de totala intäkterna från SMS härstamma från Premium SMS. Skillnaderna mellan Sverige och Norge är också stora vad gäller intäkter från SMS. De totala intäkterna från SMS under 2001 var ungefär 70% högre i Norge än i Sverige, trots att antalet mobilabonnenter endast var lite drygt hälften i Norge. Under samma period spenderade en genomsnittlig norsk mobilabonnent ~45 SEK på SMS-tjänster medan motsvarande svenska mobilabonnent spenderade ~14 SEK. De norska mobiloperatörerna lanserade ett enhetligt Premium SMS-koncept redan i april 2000, vilket var klart tidigare än exempelvis i Sverige där ett liknande koncept lanserades september Redan vid lanseringen använde man sig i Norge av principen Reversed billing (Mobile Terminated SMS eller MT SMS), medan man i Sverige bara kan debitera en abonnent för SMS som den skickar (Mobile Originated SMS MO SMS). Därutöver har erbjudandet från Telenor och NetCom mot innehållsleverantörer och SMS-aggregatörer varit synnerligen lika varandra redan från lanseringen av Premium SMS, vilket har underlättat utveckling och distribution av SMS-tjänster för övriga aktörer. Den Norska Post- och Telestyrelsens (PT) bidrag till den snabba utvecklingen på den norska SMS-marknaden anses, av både Northstream och PT samt övriga aktörer, vara litet. Det beror till stor del på det faktum att SMS betraktas som en datatjänst som därmed inte regleras av PT. Personal på både PT och hos övriga aktörer som Northstream intervjuat menar att utvecklingen i princip varit styrd av marknadskrafter; PT:s agerande har framförallt bestått i att passivt applådera samarbetsinitiativ mellan operatörerna. Northstream har identifierat ett antal faktorer som har påverkat användandet av SMS-tjänster i Norge positivt. Dessa faktorer har delats upp i två delar beroende på om de framförallt har haft inverkan på P2P SMS-användandet eller användandet av Premium SMS-tjänster. Det som bör noteras är att det inte finns en enskild faktor som enligt Northstream kan motivera det markant mycket högre användandet av

5 Den norska SMS-marknaden 5 (30) P2P SMS i Norge än i Sverige; snarare är det samspelet av ett antal faktorer som har bidragit till denna utveckling tillsammans med det faktum att den norska mobilmarknaden förefaller ha varit synnerligen mottaglig för SMS-tjänster generellt. De faktorer som Northstream anser har påverkat användandet av P2P SMS i Norge är listade nedan: SMS-tjänsten var gratis under ett knappt år efter lansering Operatörerna har kontinuerligt marknadsfört SMS-tjänster Det har varit billigare att skicka P2P SMS i Norge än i Sverige, framförallt de inledande åren De faktorer som Northstream har identifierat som framförallt har bidragit till det relativt höga användandet av Premium SMS i Norge är: Ett högt användande av P2P SMS har underlättat adaptionen av Premium SMS Samarbete mellan operatörerna vad avser prissättning, gränssnitt etc. har underlättat för övriga aktörer Reversed billing har möjliggjort exempelvis prenumeration av SMS-tjänster i Norge I begreppet marknadsföring ovan vill Northstream även framhålla den öppenhet de norska operatörerna har visat i form av tydliga beskrivningar av funktionalitet och villkor tillgängliga för alla. En liknande tillgänglighet har inte funnits på den svenska marknaden. En anledning därtill kan möjligen vara konkurrenssituationen operatörer emellan i Sverige. Bilden nedan sammanställer de olika faktorer som har påverkat utvecklingen på SMS-marknaden i Norge. Figur 2 - Faktorer som bidragit till det höga användandet av P2P och Premium SMS i Norge. Kontinuerlig marknadsföring av SMS från operatörer Reverse billing Gratis SMS vid lansering Användande av P2P SMS Användande av Premium SMS Billigare P2P SMS Tidig SMSinterworking Samarbet mellan operatörer

6 Den norska SMS-marknaden 6 (30) Innehåll 1 INTRODUKTION DEN NORSKA MOBILMARKNADEN EN ÖVERSIKT SMS-MARKNADEN I NORGE Aktörer på den norska SMS-marknaden Användande Prisutveckling och omsättning på SMS Premium SMS Prissättning principer och strukturer Volymförsäljning av SMS Prissättning principer och strukturer Åtgärder från PT på den norska SMS-marknaden Övriga marknadsobservationer Reklamationer Användning av betalnummer (IVR) ACCESS FÖR INNEHÅLLSLEVERANTÖRER I NORGE Telenor SMS Content Provider Access NetCom SMS Content Provider Access ANALYS OCH SLUTSATSER BILAGA A - TRAFIKSCENARIER OCH SMS-INTERCONNECT BILAGA B INTÄKTSFÖRDELNINGSMODELL FÖR PREMIUM SMS. 29

7 Den norska SMS-marknaden 7 (30) 1 Introduktion Northstream har på uppdrag av PTS genomfört en studie av den norska mobilmarknaden med fokus på användandet av SMS-tjänster. I Norge skickar idag en genomsnittlig mobilabonnent 3-4 gånger fler SMS-meddelanden i månaden än en genomsnittlig svensk mobilabonnent. Två exempel på olika SMS-tjänster är Personto-Person (P2P) SMS samt Premium SMS. P2P SMS, som är den utan tvekan mest använda SMS-tjänsten, är när mobilabonnenter skickar SMS-meddelanden till varandra. Premium SMS, som vunnit mark de senaste två åren, är beteckningen på värde-adderande tjänster som säljs via SMS. Även användandet av så kallade Premium SMS är mer omfattande i Norge än i Sverige. Premium SMS är beteckningen på värde-adderande tjänster som säljs via SMS Denna studie syftar till att analysera varför den norska SMS-marknaden har utvecklats markant snabbare än den svenska vad avser användande och utvecklande av SMS-tjänster samt även den omsättning som genereras av SMS-tjänster. I enlighet med överenskommelse mellan Northstream och PTS beskriver och analyserar denna rapport exempelvis följande områden: En kort översikt av den norska mobilmarknaden och de huvudaktörer som verkar i den. Genomgång av den norska SMS-marknaden: o Hur har användandet av SMS-tjänster utvecklats de senaste åren och hur skiljer det sig från Sverige? o Hur har priser och omsättning från SMS-tjänster utvecklats de senaste åren? o Genomgång av Premium SMS med fokus på prissättning och intäktsdelningsstrukturer o Beskrivning av den norska marknaden för volymförsäljning av SMS Vad har Norska Post- och Telestyrelsen gjort för att påskynda utvecklingen och användandet på SMS-marknaden? Vilka aktörer finns på den norska SMS-marknaden? Jämförelse av vissa faktorer mellan den norska och svenska marknaden. I rapportens avslutande kapitel (kapitel 5) analyserar Northstream varför SMSmarknaden har större omsättning i Norge än i Sverige, vilket baseras på gjorda observationer på den norska mobilmarknaden. Informationen i rapporten har bland annat inhämtats från publika källor samt genom intervjuer med Telenor, Netcom GSM, Cellus, Eurobate, mblox samt Norska Postoch Telestyrelsen (PT, Post- og Teletilsynet i Norge).

8 Den norska SMS-marknaden 8 (30) 2 Den norska mobilmarknaden en översikt Detta kapitel ger en kort översikt av den norska mobilmarknaden och dess aktörer. Det finns två mobilnätoperatörer i Norge, Telenor och NetCom, som opererar på GSM-bandet. Telenor ägs till större delen av den norska staten vid utgången av 2001 ägde den norska staten 77,7% av Telenor 1 och NetCom är sedan sommaren 2000 helägt av Telia. I december 2000 delades 4 licenser ut för drift av UMTS-nätverk i Norge, vilka tilldelades Telenor, NetCom, Tele2 och Broadband Mobile. Den fjärde licensen togs tillbaka hösten 2001, då Broadband Mobile sattes i konkurs. Utöver Telenor och NetCom så finns även ett antal tredjepartsoperatörer (Service Providers) på den norska mobilmarknaden. Exempel på dylika är Sense, som är den klart största av dem, Tele2, Song Networks och Zalto (ägs till 95% av Telenor). Marknaden för tredjepartsoperatörer har dock präglats av konsolidering de senaste åren och antalet tredjepartsoperatörer på den norska marknaden har under denna tid minskat från ett 15-tal till ca 5 stycken idag. Utav dessa är Sense den klart största spelaren, med knappa abonnenter; övriga tredjepartsoperatörer har ungefär lika många abonnenter tillsammans. Figur 3. Marknadsandelar för huvudaktörerna på den norska mobilmarknaden vid slutet av Källa: PT 5,4% 5,7% 26,3% 62,5% Telenor NetCom Sense Övriga Som figuren ovan visar har Telenor en synnerligen dominerande ställning på den norska mobilmarknaden med en marknadsandel på 62,5% räknat i antal abonnenter. NetCom har idag en marknadsandel på dryga 25% enligt samma räknemått, vilket motsvarar en knapp miljon abonnenter. Utan att dra för långtgående slutsatser av detta, kan man givetvis konstatera att marknadssituation är duopolistisk vilket har hämmat konkurrensen. Den norska Post- och Telestyrelsen (PT) har genom bland annat licensieringen av nya GSM-licenser och 4 UMTS-licenser gjort försök att förbättra denna situation, men dessa åtgärder har hittills inte gett nämnvärd effekt. 1 Telenors årsrapport 2001

9 Den norska SMS-marknaden 9 (30) Konkurrensen hämmas även i viss mån av marknadssituationen för distributionen av produkter från mobilnätsoperatörerna och tredjepartsoperatörerna. De flesta specialiserade försäljarna och distributörerna av mobiltelefoniprodukter I Norge, exempelvis Telehuset, Commit och Mobildata, är genom ägarskap eller exklusivavtal starkt knutna till de båda mobilnätsoperatörerna. Det har gjort det svårt för tredjepartsoperatörerna att distribuera sina produkter genom dessa traditionella, specialiserade kanaler, vilket har lett till att de fått använda sig av mer (i dessa sammanhang) otraditionella säljkanaler såsom större varuhus. Dock säljer de flesta större elektronikförsäljarna, exempelvis Elkjöp (Elgiganten i Sverige) och Expert, produkter även från tjänstetillhandahållarna. Efter att i flera år ha minskat, stabiliserades den genomsnittliga intäkten per kund för de norska mobiloperatörerna under 2001, se figur nedan. Figur 4 - ARPU-utvecklingen på den norska marknanden Källa: PT och operatörer ARPU per abonnemang och månad, NOK Telenor NetCom Stabiliseringen berodde till stor del på att tillskottet av nya kunder, som till största delen bestod av kontantkortskunder med relativt låg ARPU 2, minskade under 2001, samt av ett ökat genomsnittligt användande av mobila tjänster per abonnent. Vid sidan av mobilnätsoperatörer och tredjepartsoperatörer så finns det även en rad andra aktörer på den norska mobilmarknaden, av vilka innehållsleverantörerna troligtvis är de mest framträdande. Exempel på dylika på den norska mobilmarknaden är Cellus, SMS Communications och Mobilnet. 2 Average Revenue Per User - Genomsnittlig intäkt per användare

10 Den norska SMS-marknaden 10 (30) 3 SMS-marknaden i Norge Detta kapitel behandlar hur den norska SMS-marknaden har utvecklats de senaste åren vad avser användande och priser samt hur den ser ut idag. Användandet av SMS-tjänster samt pris- och intäktsutveckling för SMS på den norska marknaden beskrivs i sektionerna 3.2 och 3.3. I sektion 3.4 beskrivs den norska marknaden för Premium SMS med fokus på prissättning och intäktsfördelning, varpå marknaden för volymförsäljning av SMS i Norge beskrivs i sektion Aktörer på den norska SMS-marknaden Det finns, vid sidan av mobiloperatörerna och tjänstetillhandahållarna, ett antal olika kategorier av aktörer på den norska mobilmarknaden som agerar på marknaden för SMS. Figuren nedan illustrerar dessa kategorier av aktörer och vilka av dem som interagerar med varandra; exempel på spelare inom varje kategori ges också. Streckade linjer indikerar interaktion. Figur 5 - Aktörerna och hur de interagerar på den norska SMSmarknaden. Källa: Northstream SMSaggregatörer: Carrot, mblox, Teletopia, etc. Abonnent Operatör: NetCom & Telenor Innehållsleverantörer: Cellus, MAXsms, Mobilnett, Popit, Inpoc, etc. Tjänstetillhandahållare: Sense, Tele2, Song, Zalto, Ventelo, etc. Som figuren visar har mobilabonnenten en relation (ett abonnemang) till antingen en mobiloperatör, dvs Telenor eller NetCom, eller en tredjepartsoperatörer (även kallat Service Provider), exempelvis Sense eller Tele2. Har slutkunden ett abonnemang hos en tredjepartsoperatörer så har denna i sin tur en relation till mobiloperatören som den köper kapacitet av. Telenor och NetCom interagerar sedan med både innehållsleverantörer (för Premium SMS) och SMS-aggregatörer. De finns olika typer av innehållsleverantörer. Det kan dels vara företag som specialiserar sig på att leverera mobila innehållstjänster såsom Inpoc och dels företag som endast har mobila innehållstjänster som en bisyssla såsom Start.no i Norge. Större innehållsleverantörer har en direkt relation till operatören genom ett CPA-avtal och det avtal som ger dem rätt till ett SMS-konto (se 4.) hos operatören; dvs dessa innehållsleverantörer har ingen relation till en SMS-aggregatör. Mindre

11 Den norska SMS-marknaden 11 (30) innehållsleverantörer, som inte har råd att skaffa eget SMS-konto eller sluta CPAavtal, kan använda sig av en SMS-aggregatör som har avtal med en operatör. Historiskt sett har Telenor och NetCom marknadsfört SMS generellt i relativt stor utsträckning sedan lanseringen, exempelvis i jämförelse med de svenska operatörerna. Däremot har både Telenor och NetCom på senare tid varit mindre aktiva med marknadsföringen av Premium SMS-tänster; detta har istället till stor del överlåtits på tredjepartsleverantörer av dessa tjänster. 3.2 Användande Norge ligger idag i den absoluta framkanten vad gäller användande och utveckling av SMS-tjänster. Användandet av SMS-tjänster har vuxit kraftigt de senaste åren, vilket visas i grafen nedan. Figur 6 - Antal skickade SMS-meddelande per år (i miljoner) samt antal skickade SMS/abonnemang/månad i Norge och Sverige Källa: PT och PTS ,0 Miljoner skickade SMS per år ,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Norge - totalt Sverige - totalt N - SMS/kund/månad S - SMS/kund/månad Staplarna i figuren visar totalt antal skickade SMS i Norge och i Sverige under perioden (vänster Y-skala). Linjerna visar det genomsnittliga användandet av SMS per abonnemang och månad under samma period (höger Y-skala). Som figuren visar fyrdubblades det totala SMS-användandet i Norge mellan 1999 och 2001, från dryga 500 miljoner skickade SMS under 1999 till dryga 2 miljarder skickade SMS under Under samma period ökade även användandet av SMS i Sverige väsentligt, men volymerna per år har konstant varit betydligt lägre än i Norge. Under 2001 skickades 1020 miljoner SMS i Sverige totalt, medan motsvarande siffra i Norge var 2070 miljoner skickade SMS, dvs mer än dubbelt så många. Skillnaden i antal skickade SMS per abonnemang och månad blir följaktligen än mer markant; medan det genomsnittliga användandet av SMS/abonnemang/månad i Norge ökade från 20 stycken 1999 till drygt 45 stycken år 2001, så ökade motsvarande användande i Sverige från 2,8 SMS/abonnemang/månad 1999 till 12,9 stycken år Med andra ord var användandet av SMS per GSM-abonnent drygt tre gånger så högt i Norge som i Sverige 2001.

12 Den norska SMS-marknaden 12 (30) Man kan vidare konstatera att SMS-användandet inte har skiljt sig speciellt mycket mellan operatörernas abonnenter på den norska marknaden. Tabellen nedan visar att under 2000 och 2001 skickade en genomsnittlig Telenorabonnent något fler SMS än en genomsnittlig NetComabonnent, men skillnaden är idag med största sannolikhet liten. Table 1. Antal skickade SMS per abonnent och månad hos Telenor och NetCom under åren Källa: Telenor och NetCom Telenor NetCom Under senare delen av denna period utgjorde så kallade Premium SMS (se vidare sektion 3.4) en del av dessa meddelanden, i synnerhet på den norska marknanden, men volymmässigt var denna del under 2001 fortfarande marginell. Som exempel kan nämnas att NetCom för närvarande har ett användande av ~2,5 miljoner Premium SMS i månaden, medan det totala SMS-användandet är ungefär miljoner skickade SMS i månaden. Dvs, Premium SMS utgör lite drygt 2-3% av den totala volymen skickade SMS. Sett till det totala värdet av skickade SMS blir andelen större (se vidare sektion 3.3 nedan). I Telenors fall gäller att dryga 3% av den totala volymen skickade SMS idag utgörs av Premium SMS. 3.3 Prisutveckling och omsättning på SMS Priset för att skicka SMS har historiskt varit, och är fortfarande, något lägre i Norge än i Sverige. Tabellen nedan visar prisutvecklingen för att skicka ett SMS för abonnenter hos NetCom. Priset för att skicka SMS har varit i princip detsamma hos Telenor och NetCom sedan lanseringen, vilket visas i tabellen nedan. Både Telenor och NetCom lanserade dock SMS under 1996, men började inte debitera för tjänsten förrän Northstream anser att detta bidrog till att skapa ett initialt användande av SMS, vilket i sin tur med stor sannolikhet i viss utsträckning bidrog till den snabba utvceklingen för SMS-tjänster i Norge. Tabell 1 - Prisutvecklingen på SMS i Norge. Källa: NetCom NetComs SMS-prissättning Telenors SMS-prissättning Period Pris i NOK Period Pris i NOK Från Till (inkl. moms) Från Till (inkl. moms) , Våren , , Idag 1,00 Våren 2000 Idag 1,00 Som tabellen visar har Person-till-Person SMS (P2P SMS, SMS som skickas av abonnenter mellan mobiltelefoner) kostat ungefär 1 NOK sedan snart tre år tillbaka. Anledningen till NetComs prishöjning från 0,99 NOK till 1 NOK vid årsskiftet 2000/2001 var att den norska momsen höjdes från 23% till 24% då. Det som bland annat kan konstateras från detta är att slutanvändarpriset på SMS i genomsnitt har varit lägre i Norge än i Sverige; under de inledande åren efter lanseringen var

13 Den norska SMS-marknaden 13 (30) skillnaden relativt stor (priset var ungefär det dubbla i Sverige), men skillnaden har dock inte varit särskilt stor under de senaste åren. I synnerhet har skillnaden enligt Northstream inte varit stor nog att ensam motivera den markanta skillnaden i användande, vilket vi återkommer till i kapitel 5. Figur 7 - Intäkter från SMS-tjänster i Sverige och Norge totalt (vänster skala) och per abonnemang/månad (höger skala). Källa PT och PTS SMS-intäkter totalt per år (MSEK) SMS-intäkter per abonnemang och månad (SEK) Norge (V) Sverige (V) Norge (H) Sverige (H) Som staplarna i figuren visar så var de totala intäkterna från SMS nästan dubbelt så stora i Norge som i Sverige under 2000 och 2001 (Y-skala till vänster). Eftersom antalet mobilabonnenter är lägre i Norge än i Sverige så är skillnaderna i intäkterna från SMS per abonnemang och månad än mer markanta; år 2001 spenderade en genomsnittlig norsk mobilabonnent ca 46 SEK per månad på SMS-tjänster, medan en svensk mobilabonnent endast spenderade ca 14 SEK. En bidragande orsak till denna skillnad enligt de företag som blev intervjuade för denna studie är det faktum att Premium SMS-tjänster används mer i Norge än i Sverige; Premium SMS kostar oftast 5-10 gånger mer än ett vanligt P2P SMS. Dock bör det påpekas att intäkterna från Premium SMS endast är en av flera orsaker till den stora skillnaden mellan Norge och Sverige användandet av Premium SMS utgör som tidigare nämnts endast en liten del av den totala volymen SMS. Till exempel var NetComs bruttointäkter från Premium SMS ca 100 MNOK under 2001, vilket utgjorde 20-25% av de totala SMSintäkterna. Telenors bruttoomsättnig från Premium SMS under 2001 var ca 230 MNOK (exklusive moms), medan Telenors totala omsättning från SMS-tjänster var drygt 1 miljard MNOK. 3.4 Premium SMS Som tidigare nämnts är två exempel på olika SMS-tjänster Person-to-Person (P2P) SMS samt Premium SMS. P2P SMS, som är den utan tvekan mest använda SMStjänsten, är när mobilabonnenter skickar SMS-meddelanden till varandra. Premium SMS, som vunnit mark de senaste två åren, är beteckningen på innehållstjänster som säljs via SMS. Premium SMS-tjänster, exempelvis nedladdning av en rington, kräver ofta att flera SMS-meddelande skickas för att tjänsten ska utföras. Normalt används

14 Den norska SMS-marknaden 14 (30) ett SMS för beställning medan leverans kan kräva flera SMS. Vidare kan man dela in Premium SMS-tjänster i två olika kategorier: (1) Nyttotjänster (2) Nöjestjänster. Till kategorin nöjestjänster brukar man exempelvis räkna nedladdning av ringsignaler, vykort, ikoner och spel. Kategorin nyttotjänster omfattar exempelvis nyheter, väder, mail-notifikation och upplysningstjänster. Värdekedjan för P2P SMS är tämligen okomplicerad. Mobilabonnent a skickar SMS via sin operatör till mobilabonnent b. Har b en annan operatör än a så skickas meddelandet via båda operatörerna, men utan interaktion från ytterligare aktörer. Värdekedjan för Premium SMS är däremot något mer omfattande. Figuren nedan visar den generella strukturen för denna kedja. Figur 8 - Värdekedjan för Premium SMS på den Norska SMS marknaden. Källa: Northstream Beställning av innehållstjänsten Abonnent a (Operatör A) Innehållsleverantör SMS aggregatör Operatör A Operatör B Leverans av innehållstjänsten Låt oss ta ett exempel: abonnent a, som är abonnent hos operatör A, vill beställa en innehållstjänst levererad medelst Premium SMS, exempelvis en ringsignal som är gjord av innehållsleverantören IL. Om IL har en stor omsättning på Premium SMS så har IL troligtvis ett SMS-konto med kontonummer samt CPA-avtal (se vidare kapitel 4) med operatör A. I det typiska fallet kommer då IL leverera ringsignalen via operatör A. IL skulle även kunna leverera ringsignalen via Operatör B som verkar i ett annat land, vilket skulle motiveras av kostnadsskäl (dvs, ILs avtal gällande volymköp av SMS med B är mer fördelakigt och det har inte skrivits något internationellt interconnect-avtal mellan operatör A i Norge och operatör B i exempelvis Danmark). Dock sker detta ytterst sällan (om alls) på den norska marknaden, dels eftersom internationella interconnect-avgifter successivt har införts sedan mitten på 2001 och dels för att de norska operatörerna använder reversed billing (se 3.4.1). Om IL däremot vore en mindre avancerad aktör och därför inte har ansett sig ha råd att skaffa ett SMS-konto samt CPA-avtal hos operatörerna, så kan IL ha slutit ett avtal med SMS-aggregatören SA, som i sin tur har avtal med med operatörer A. I detta fall kommer abonnent a:s beställning av en innehållstjänst gå via operatör A och vidare via SA, som antingen hämtar eller begär exempelvis en ringsignal från IL.

15 Den norska SMS-marknaden 15 (30) Ringsignalen distribueras sedan genom SA via operatör A till abonnent a (i undantagsfall kan den distribueras via operatör B) Prissättning principer och strukturer I Västeuropa har man implementerat konceptet avsändaren betalar (Calling Party Pays CPP) för nationell mobiltelefonitrafik, oavsett om det gäller röstsamtal eller SMS. Detta skiljer sig exempelvis från den amerikanska marknaden och även från vissa delar av Asien. Dock är detta något som har börjat förändras på grund av införandet av Premium SMS. När en abonnent beställer en innehållstjänst via SMS, skickas meddelandet från mobiltelefonen via ett kontonummer till ett internt konto i operatörens SMSC (se bilaga A). För att Premium SMS skall vara användbart för innehållsleverantör måste dessa aktörer ha ett konto och ett kontonummer hos samtliga operatörer på en marknad om den ska kunna nå hela marknaden med sina tjänster. Det är en klar fördel om innehållsleverantören kan marknadsföra ett kontonummer, exempelvis 2424, mot sina potentiella kunder som gäller oavsett om abonnenten är abonnent hos Telenor eller NetCom. Detta innebär att innehållsleverantören måste få tillgång till samma kontonummer i flera SMSC:e(Short Message Service Centre), vilket i denna rapport kallas för Premium SMS interworking. För att kunna realisera detta krävs att operatörerna samarbetar och dedikerar ett avsnitt i sin SMSC-kontoplan till innehållsleverantörer som har behov av Premium SMS-tjänster. Det gjorde operatörerna i Norge redan i April Operatörerna i Sverige kunde inte erbjuda innehållsleverantörerna sådana möjligheter förrän i slutet av Northstream anser att detta faktum är ett av skälen till att användningen av innehållstjänster via SMS är högre i Norge än i Sverige. I Sverige har operatörerna dedikerat nummerserierna 71xxx och 72xxx för innehållsleverantörerna, i Norge är det beroende på vilka SMS-kontonummer som är lediga. Denna skillnad torde inte ha någon betydelse på marknaden. Redan från första början använde man sig i Norge av principen Reversed billing (så kallad MT-billing, i motsats till MO-billing), vilket i detta fall innebär att operatörerna debiterar abonnenten för det SMS som skickas till kund (Mobile Terminated SMS eller MT SMS). Detta innebär att om en abonnent vill beställa en ringsignal, debiteras kunden med hjälp av det (första) SMS:et som skickar ringsignalen till kunden. I Norge kan innehållsleverantörerna använda ett och samma konto för flera innehållstjänster samt erbjuda sina kunder att beställa innehållstjänster från websidor till mobiltelefonen (m.a.o. utan att skicka ett beställnings SMS). Detta möjligörs i och med att man använder sig av reversed billing och innehållsleverantören skickar med prisinformation vid leverans av tjänsten (se 4.1, punkt 5 samt 4.2, punkt 3). I Sverige debiterar operatörerna abonnenten för det SMS densamme skickar för att beställa en innehållstjänst (Mobile originated SMS eller MO SMS). Denna skillnad medför att innehållsleverantörer i Norge kan erbjuda sina kunder att abonnera på en tjänst där varje mottaget meddelande kostar x kr. I Sverige kan innehållsleverantören endast debitera beställningen av tjänsten vilket starkt begränsar möjligheten att erbjuda tjänster som löper över en längre period. Dessutom kräver detta att innehållsleverantörerna antingen har ett pris för samtliga innehållstjänster alternativt har ett SMS-konto för varje prisklass som innehållsleverantören vill erbjuda. Enligt

16 Den norska SMS-marknaden 16 (30) uppgifter från aktörer på den svenska marknaden kommer dock de svenska operatörerna att under hösten börja erbjuda reversed billing. En annan skillnad mellan Sverige och Norge är att de norska operatörerna är väldigt öppna med information om vilka principer och prisnivåer som erbjuds till SMSaggregatörer och innehållsleverantörer. All information såsom prisnivåer, avtal och tekniska konceptbeskrivningar finns tillgänglig på internet. I Sverige lämnar operatörerna ut informationen endast om de är helt säkra på att det är en innehållsleverantör som är mottagare. Intäkten som tillfaller en innehållsleverantör varierar beroende på priset på innehållstjänsten och vilken princip operatören tillämpar för intäktsdelning. Netcoms och Telenors erbjudande till innehållsleverantörers och SMS aggregatörer skiljer sig väldigt lite åt. Kostnaderna för en innehållsleverantör eller SMS aggregatör är snarlika, se tabell nedan. Tabell 2 - Fasta kostnader för Premium SMS Ex. moms Telenor Netcom Anslutningsavgift NOK NOK Månadsavgift NOK NOK Anslutningskostnaden på NOK är hög. Det beror troligtvis på att operatörerna i Norge endast vill attrahera innehållsleverantörer som kan leverera stora volymer av SMS. I det fallet en mindre innehållsleverantör vill kunna erbjuda Premium SMS-tjänster hänvisas troligtvis dessa till någon av SMS-aggregatörerna som är aktiva på den norska marknaden. Denna modell används även i exempelvis Storbritannien och Österrike. Vad gäller intäktsdelning erbjuder båda operatörerna i Norge 32 olika slutkundspriser som varierar mellan 1 NOK (~ 1.26 SEK) till 30 NOK (~ 38 SEK). För fullständig redovisning av tarifferna se bilaga B. Tabell 3 - Intäktsfördelningen i Norge Operatör Innehållsleverantör Netcom 14-29% 86-71% Telenor 29-54% 71-46% Det som skiljer mellan Netcom och Telenor är andelen av intäkten som tillfaller innehållsleverantören. Netcom erbjuder en högre procentsats till innehållsleverantörerna vid låga Premium SMS pris medan Telenors erbjudande är tvärtom. Om ett premium SMS kostar slutanvändaren 5 NOK tillfaller 76% innehållsleverantören om det gäller en NetCom-abonnent jämfört med 64% om det gäller en Telenor-abonnent. Kostar premium SMS:et 25 NOK är andelen 71/70%. I det fallet en innehållstjänst kostar 10 NOK tillfaller 72% innehållsleverantören då

17 Den norska SMS-marknaden 17 (30) tjänsten levereras till en Netcom-abonnent medans innehållsleverantören får 68% om tjänsten levereras till en Telenor-abonnent. Andelssiffrorna 72% och 68% är dock missvisande då man kalkylerar intäkterna för en innehållsleverantör. Ytterligare kostnader tillkommer såsom exempelvis royalties. Nedan visas ett exempel på intäktsfördelningen för en ringtonstjänst i Norge. Intäkten för en innehållsleverantör kan minska ytterligare om en SMS-aggregatör agerar mellanled mellan operatör och innehållsleverantör. Figur 9 - Intäktsfördelningen för en rington (10 NOK = SEK ink. moms) i Norge Telenor Netcom 11% 19% 11% 19% 44% 26% 47% 23% Exemplet ovan har beräknats utan påverkan av anslutnings- och fasta kostnader. Enligt intervjuade företag ligger de svenska operatörerna på ungefär på liknande nivåer. 3.5 Volymförsäljning 3 av SMS Vissa typer av innehållstjänster, såsom ringsignaler och ikoner kräver mellan två till tre SMS-meddelanden för leverans. Det innebär att det uppstår en marknad för volymförsäljning av SMS. Båda operatörerna på den norska marknaden erbjuder SMS i volym till innehållsleverantörer och SMS-aggregatörer för leverans av innehållstjänster. Som tidigare nämnts, förekommer det att vissa aktörer levererar innehållstjänsterna via en annan operatör utanför Norge men det är inte speciellt vanligt. Det beror i huvudsak på att de norska operatörerna använder reversed billing, dvs man debiterar kunden för det första SMS:et kunden får vid leverans av innehållstjänsten. Innehållsleverantören blir då tvungen att leverera åtminstone det första SMS:et via operatören som abonnenten tillhör. I praktiken innebär det oftast att samtliga SMS levereras via samma operatör. Dessutom har införandet av internationella interconnectavgifter på SMS gjort att import av SMS från andra länder minskat. 3 Brukar ofta kallas Bulk sale eller Wholesale.

18 Den norska SMS-marknaden 18 (30) Prissättning principer och strukturer Telenor Telenors SMS-volymprodukt kallas SMS Aksess och den följer en standardstruktur som de flesta operatörerna i Europa tillhandahåller med en anslutningskostnad, månadsavgift samt SMS-prissättning baserad på volym, se tabell nedan. Tabell 4 Telenors SMS prissättning Fasta kostnader Anslutningsavgift NOK (~ SEK) Månadsavgift NOK (~ SEK) SMS kostnad NOK (~ 0.44 SEK) Över NOK (~ 0.35 SEK) Anmärkningsvärt är att Telenor endast har två volymsteg i sin prissättning samt att sista steget endast är SMS vilket måste anses som en relativt låg nivå Netcom Netcom har ett liknande upplägg som Telenor med den skillnaden att Netcom inte har någon anslutningsavgift eller fast avgift utöver de kostnader avtalet för Premium SMS stipulerar. Tabell 5 Netcoms SMS prissättning Antal meddelanden per månad NOK (~ 0.50 SEK) NOK (~ 0.45 SEK) NOK (~ 0.40 SEK) NOK (~ 0.37 SEK) NOK (~ 0.34 SEK) Över NOK (~ 0.31 SEK) NetCom har sex volymsteg i sin prissättning där det sista steget är SMS i månaden. NetCom har även en mer aggressiv prissättning än Telenor. Vid låga volymer är NetCom dyrare än Telenor men billigare vid volymer över Åtgärder från PT på den norska SMS-marknaden Den Norska Post- och Telestyrelsen har inte påverkat den norska SMS-marknaden genom regleringar eller lagar, eftersom SMS betraktas som en datatjänst och därmed inte regleras av dem. Därmed kan man konstatera att den norska SMS-marknadens succé inte beror på exempelvis prisregleringar eller andra åtgärder från PT; enligt PT så beror den positiva/snabba utvecklingen på den norska SMS-marknaden helt och hållet på marknadskrafter och det faktum att Telenor och NetCom tidigt samarbetade inom SMS, vilket dock applåderades av PT. Däremot planerar PT att agera något mer aktivt på marknaden för SMS i framtiden, även fast man inte

19 Den norska SMS-marknaden 19 (30) planerar att införa lagar/regleringar på den 4. Det mest tydliga exempel som PT lyfter fram är att PT inom en snar framtid kommer att tvinga Telenor att öppna upp sitt nät för SMS-trafik från ett företag som heter Teletopia, som idag är en SMSaggregatör. Syftet är att mobilabonnenter i Norge ska kunna skicka P2P SMS via en annan aktör än operatörerna, dvs via Teletopias SMSC istället för operatörernas, för att öka konkurrensen på denna marknad. Det är ovisst hur lång denna process blir, men enligt PT kommer det troligtvis att ta 12 månader. 3.7 Övriga marknadsobservationer Teoretiskt skulle man kunna tänka sig att det är en fördel för en innehållsleverantör att ha ett kort kontonummer för SMS, eftersom det är enklare för slutkund att komma ihåg ett kortare nummer. I Sverige har innehöllsleverantörerna tilldelats femsiffriga nummer av operatörerna, medan operatörerna kan använda sig av tre-siffriga kontonummer om de vill. Denna tilldelning beror med största sannolikhet på att den fem-siffriga nummerserien var de konton som var tillgängliga hos alla operatörer i Sverige, samt att användande av kortare nummer potentiellt skulle innebära begränsningar i antalet tredjepartsleverantörer som kan få ett konto (eftersom antalet konton skulle vara tämligen begränsat), vilket skulle resultera i att olika innehållsleverantörer skulle få olika siffer-längd på sina konton. Huruvida ett kortare kontonummer för Premium SMS medför teoretiska konkurrensfördelar eller ej låter vi vara osagt, men Northstream anser att skillnaderna, och därmed konkurrensfördelen, är marginell i praktiken. I Norge har tredjepartsleverantörerna av innehållstjänster för SMS generellt fyr-siffriga kontonummer. Detta beror inte på några åtgärder från PT, utan på att Telenor och NetCom har tilldelat denna nummerserie till innehållsleverantörer. Den norska Postoch Telestyrelsen har tidigare inte funderat över denna frågeställning, men menar att de spontant inte ser frågan som relevant ur ett konkurrensperspektiv Reklamationer Reklamationer av innehållstjänster via SMS Premium SMS sköts av innehållsleverantören. Är innehållsleverantören en tredjepartsleverantör är det den som därmed ska ansvara för reklamationer av tjänster den säljer. Om en mobilabonnent beställer ett Premium SMS av en tredjepartsleverantörer via sin operatör ska abonnenten sålunda vända sig till tredjepartsleverantören om tjänsten ska reklameras, exempelvis om en beställd rington inte kommer fram till mobilabonnenten eller om det är något fel på den. Oftast går reklamationen via operatören som hänvisar till innehållsleverantören Användning av betalnummer (IVR) Ytterligare en metod för att beställa en SMS-baserad innehållstjänst är via betalnummer, även kallad en Premium Call -tjänst. Detta innebär att innehållsleverantören abonnerar på en betalnummer-tjänst hos en fastnätsoperatör och abonnenten i Sverige ringer ett 071-nummer. Abonnenten möter då en talsvarsdator som ber kunden ange en sifferkod för innehållstjänsten som efterfrågas. 4 Nästa sommar kommer en ny telelag från den Norska Post och Telestyrelsen (PT), men den kommer med all sannolikhet inte innehålla något väsentligt angående SMS, enligt PT.

20 Den norska SMS-marknaden 20 (30) Denna metod att beställa en innehållstjänst var väldigt vanlig i Sverige innan operatörerna erbjöd ett Premium SMS-koncept med interworking mellan operatörerna. Betalnummer används fortfarande av vissa innehållsleverantörer, vilket pekar på att de kommersiella vilkoren för Premium SMS från operatörerna till innehållsleverantörer inte är flexibla eller i övrigt fördelaktiga nog. Betalnummer för SMS-tjänster existerar i Norge men används inte i någon större utsträckning. Northstream anser att denna metod för att beställa innehållstjänster aldrig har vunnit fotfäste i Norge p g a att man lanserade Premium SMS väldigt tidigt.

21 Den norska SMS-marknaden 21 (30) 4 Access för innehållsleverantörer i Norge Med SMS-interworking (inte att förväxlas med Premium SMS interworking) menas möjligheten att skicka SMS mellan olika GSM-nät; dvs möjligheten för en abonnent tillhörande Tele2s GSM-nät att skicka ett SMS till en abonnent tillhörande Telias GSM-nät. Nationell SMS-interworking infördes i stora delar av Europa under andra halvan på 90-talet och anses av flera bedömare, däribland Northstream, vara en av förutsättningarna för en fungerade SMS-marknad. På vissa marknader infördes SMSinterworking först nyligen; i exempelvis Hong Kong infördes det inte förrän i december Innan dess kunde abonnenterna endast skicka textmeddelanden till abonnenter tillhörande det egna nätet. Resultatet var en starkt reducerad marknad med en låg användandegrad av SMS-tjänsten. Både Sverige och Norge var bland de första länderna som införde fullskalig SMSinterworking. Att införa SMS-interworking är relativt okomplicerat. Det krävs i huvudsak två saker: operatör As meddelandecentralnummer måste vara aktiverade i operatör Bs MSC 5 och vice versa; dessutom måste dessa två operatörer ha en signaleringsbrygga för SS7 6 -trafiken. Är dessa två grundpremisser uppfyllda går det att skicka SMS-meddelanden mellan olika GSM-nät. För en mer ingående diskussion om interworking, trafikscenarier och interconnect se bilaga A. Premium SMS interworking mellan operatörerna är mer av en administrativ koordinering. Det som krävs är att operatörerna enas om att ett visst avsnitt av deras interna SMS kontoplaner reserveras till innehållsleverantörer som behöver få tillgång till samma kontonummer hos flera operatörer (se 3.4.1) samt upprättar rutiner för att boka kontonummer. Något som genomsyrar utveckligen på den norska marknaden vad gäller Premium SMS och volymförsäljning av SMS är samarbetsviljan mellan Telenor och Netcom. Operatörernas erbjudande mot innehållsleverantörerna är i stort sett identiska; dessutom är villkor, kostnader samt intäktsdelningsmodellen publik information. Nedan följer en kort sammanfattning av deras tillvägagångssätt. 4.1 Telenor SMS Content Provider Access För att kunna tillhandahålla innehåll till Telenors GSM-abonnenter måste innehållsleverantörerna först skriva ett CPA-avtal (Content Provider Access) med Telenor. Dessa standardavtal finns att ladda ner på och är bifogade som bilagor till denna rapport. Telenor tillhandahåller ett API för anslutning mot deras CPA-platform. Kommunikation mellan innehållsleverantörens applikationserver och CPA-plattformen sker över en vanlig Internetförbindelse. CPA-plattformen hanterar därefter kommunikationen mot SMSC:n och billingsystemet. Telenor erbjuder inte en så kallad hosting-lösning ; innehållsleverantören måste själv stå värd för sitt innehåll. 5 Mobile Switching Centre Växel i mobilnätet 6 SS7 Signaleringsprotokoll som används inom telekommunikation.

22 Den norska SMS-marknaden 22 (30) Figur 10 Funktionell beskrivning av SMS Content Provider Access från Telenor CPA-plattformen fungerar enligt beskrivning nedan: 1. Abonnenten skickar ett SMS till SMSC med ett kontonummer (ex. 2424) som mottagare av meddelandet för att identifiera vilken innehållsleverantör meddelandet ska skickas till. 2. SMSC vidarebefordrar sedan meddelandet till CPAplatformen. 3. Innehållsleverantörens applikationserver ansluter sig mot CPA-plattformen via TCP/IP och internet. Applikationsservern är sedan ansvarig för anslutningen 4. CPA-plattformen sänder sedan meddelandet till den innehållsleverantör som äger kontonumret. 5. Innehållsleverantören är därefter ansvarig för innehållet i tjänsten och för att svar skickas till abonnenten via CPAplattformen. Meddelandena måste innehålla information om pris på tjänsten samt om avsändarkonto. 6. CPA-plattformen kommer sedan att skicka instruktioner till billingsystem att debitera abonnentens räkning innan meddelandet har skickats till kunden.

23 Den norska SMS-marknaden 23 (30) 7. Om meddelande av någon anledning inte kan skickas till kunden inställs debiteringen. 8. Meddelandet skickas sedan via SMSC till abonnenten. 4.2 NetCom SMS Content Provider Access NetComs CPA-tjänst fungerar i stort sett enligt samma model som Telenors. Avtal finns att ladda ner på innehållsleverantören ansluter sig mot vad NetCom kallar en SMS-gateway via ett API. Vidare erhåller innehållsleverantören ett konto och 4-siffrigt kontonummer och debiteras på ett liknande sätt. Figur 11 Funktionell beskrivning av SMS Content Provider Access från NetCom NetComs CPA fungerar enligt följande beskrivning: 1. NetCom-abonnenten beställer en innehållstjänst genom att sända ett SMS till innehållsleverantörens 4- eller 5-siffriga kontonummer. Meddelandet sänds till SMSC som vidarebefordrar det till den SMS-gateway som NetCom använder. 2. Innehållsleverantören tar emot SMS-meddelandet och avkodar vilken innehållstjänst som abonnenten har beställt. 3. Innehållstjänsten tillsammans med information om prisklass skickas tillbaka till SMS-gateway. (Om abonnenten är kontantkortskund, kontrolleras saldot. Om täckning inte finns skickas inte innehållstjänsten.) 4. Innehållstjänsten skickas därefter till abonnentens telefon via SMSC. Abonnenten debiteras enligt prisklass angiven av innehållsleverantören. Intäkterna fördelas en gång per månad mellan parterna.

24 Den norska SMS-marknaden 24 (30) 5 Analys och slutsatser Användandet av SMS-tjänster är betydligt högre i Norge än i Sverige och det har så varit sedan lanseringen av SMS. Detta omfattar både den vanligaste formen av SMStjänst, P2P SMS, men även det som kommit att kallas Premium SMS, dvs innehållstjänster som distribueras via SMS. Anledningarna till att både P2P SMS och Premium SMS har tagit bättre fart i Norge än i Sverige är flera och hänger givetvis till viss del ihop, men man bör ändå analysera de två tjänsterna och deras höga användande vara för sig. Det höga P2P-användandet i Norge har med största sannolikhet påverkat användandet av Premium SMS positivt, men det omvända förhållandet är mer osäkert. Dvs, det faktum att mobilabonnenter i Norge använder och har använt P2P SMS synnerligen mycket har troligtvis underlättat adaptionsprocessen för Premium SMS-tjänster och därmed möjliggjort ett snabbt upptagande av dessa tjänster. Northstream har identifierat ett antal faktorer som troligtvis har påverkat användandet av SMS-tjänster i Norge positivt. Dessa faktorer har delats upp i två delar beroende på om de framförallt har haft inverkan på P2P SMS-användandet eller användandet av Premium SMS-tjänster. Det som bör noteras är att det inte finns en enskild faktor som enligt Northstream kan motivera det markant mycket högre användandet av P2P SMS i Norge än i Sverige; snarare är det samspelet av ett antal faktorer som har bidragit till denna utveckling tillsammans med det faktum att den norska mobilmarknaden förefaller ha varit synnerligen mottaglig för SMS-tjänster generellt. De faktorer som Northstream anser har påverkat användandet av P2P SMS i Norge är listade nedan: Gratis vid lansering det var gratis att skicka SMS-meddelanden under ett knappt år efter lanseringen av SMS, vilket gav relativt högt initialt användande som sedan höll i sig (och ökade) när debitering infördes Kontinuerlig marknadsföring från operatörer NetCom och Telenor har kontinuerligt och metodiskt marknadsfört SMS-tjänster generellt sedan dess lansering. Detta har troligtvis påverkat det allmänna användadet av SMStjänster. Billigare P2P SMS det har varit billigare att skicka P2P SMS i Norge än i Sverige, i synnerhet under de inledande åren. Northstream tror att det lägre priset i Norge på SMS under de första åren efter lanseringen av SMS utan tvekan har spelat en relativt stor roll för skillnaden i användande mellan Sverige och Norge; däremot tror vi inte att denna faktor ensam kan motivera de stora skillnader i användande av SMS-tjänster som är aktuella idag. Vad avser användandet av Premium SMS, hade de intervjuade aktörerna på den norska mobilmarknaden en klar och gemensam bild av varför Norge ligger klart före Sverige. De faktorer som Northstream identifierat är: Ett högt användande av P2P SMS Det höga användandet av P2P SMS har möjliggjort en snabb adaption av nya SMS-tjänster såsom Premium SMS. Samarbete mellan operatörerna Telenor och NetCom samarbetade redan i ett tidigt skede inom Premium SMS och erbjuder idag en väldigt likartad