Sidan 1 av 22. Utlåtande. Vatten- och avloppsplan Nässjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sidan 1 av 22. Utlåtande. Vatten- och avloppsplan 2014. Nässjö kommun"

Transkript

1 Sidan 1 av 22 Datum: Dnr: MI Utlåtande Vatten- och avloppsplan 2014 Nässjö kommun Planförslag och ärendehantering Nässjö kommun har tagit fram ett förslag till VA-plan (vatten- och avloppsplan). Syftet med en kommunal VA-plan är att få en heltäckande långsiktig planering för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen. Planen behandlar både enskilt och kommunalt vatten- och avlopp. VA-planen var på utställning 18 oktober till 15 november VA-planen fanns då tillgänglig på webbsidan samt var utställd på kommunens medborgarkontor i Anneberg, Forserum, Malmbäck, Bodafors och Nässjö samt på Miljö- och byggkontoret i Nässjö. Synpunkter under utställningstiden framgår av detta utlåtande. Utlåtandet Där det finns anledning att kommentera synpunkterna görs detta. I det fall synpunkterna inte är kommenterade står de för sig själva som åsikter, förslag och synpunkter på VA-planen som får beaktas i den politiska beslutsprocessen. Påståenden och frågor som till exempel huvudsakligen handlar om värderingar och politiska avväganden kommenteras inte. Synpunkterna återfinns i utlåtandets vänsterspalt och kommentarer i högerspalten. Synpunkterna har i vissa fall har bearbetats redaktionellt men är i huvudsak återgivna i sin helhet. Kommentarerna görs sammanfattande och där ungefär samma fråga eller påstående kommer från flera yttranden så sker hänvisning.

2 Sidan 2 av 22 Skriftliga synpunkter på VA-planen under utställningstiden 1. Länsstyrelsen, Eksjö kommun, Aneby kommun, Birgitta och Lothar Johannesson, Leif Forsman, Johan Boström, , , Meier Andersson, Stig Hild, Styrelsen för Gisshults stugförening, Jan Johansson, Alla fastighetsägare på Blåklintsvägen, Roland Bergdahl, Uno Albinsson, Synpunkt (sammanfattning) 1. Länsstyrelsen kommentar Länsstyrelsen ser positivt på att ha fått möjlighet att granska det utställda förslaget till VA-plan för Nässjö kommun. Länsstyrelsen bedömer att planen är tydligt och bra. Länsstyrelsen ser särskilt positivt på att kommunen beaktar klimatförändringarna i sin VA-planering och i sitt utförande. Nedan följer några synpunkter som kommunen bör beakta: Rubriken VA-utbyggnadsplan I beskrivningen för respektive område finns ett stycke med om statusklassningen som fastställdes Under 2013 har en ny statusklassning arbetats fram (preliminär t.o.m då vattendelegationen fastställer denna), där den ekologiska statusen i vissa fall ändrats. Följande ändringar som berör beskrivningarna i VA-planen har skett: Sjunnarydssjön (Marietorp/Pallarp)- sänkts till måttlig status p.g.a. övergödningsproblem Gisshultasjön övre (Gisshult) - sänkts till måttlig status p.g.a. övergödningsproblem Nömmen (Bodaviken/Långelidsviken)- sänkts till måttlig status p.g.a. övergödningsproblem Malmbäcksån (Malmbäck södra) - fortsatt måttlig ekologisk status men övergödning visar nu på god status. Dessa förändringar kan föranleda översyn av den prioritering som gjorts. Marietorp/Pallarp föreslås därför få en högre prioritet. Eventuellt ytterligare utredningsområde Länsstyrelsen har noterat att bebyggelsen i I den nya statusklassningen för Sjunnarydssjön, Gisshultasjön, Nömmen och Malmbäcksån har den ekologiska statusen sänkts från god till måttlig status på grund av övergödningsproblem. Det är ökade fosforhalter som styr bedömningen. Ökade fosforhalter kan bero på läckage från enskilda avloppsanläggningar, spridning av olika växtnäringsprodukter i jordbruket samt diffusa källor såsom dagvatten. Information om den nya statusklassningen förs in i VA-planen och leder till förändrade bedömningar för berörda områden. Resultatet blir att Marietorp/Pallarp ges högre prioritet än Sjölund/Klinten. Båda dessa områden ligger dock tillsammans med Vareviken i den andra planperioden, och utbyggnadsbeslut och prioritetsordning kommer att ses över och beslutas särskilt inför nästa planperiod. Bebyggelsen vid Hästsjön anses framförallt för gles för att falla in under kriterierna för

3 Sidan 3 av 22 södra delen av Hästsjön är ett område som tangerar kraven för utredning. Håknarp som enligt VA-översikten är ett utpekat LIS-område och Hästerum med förtätad bebyggelse. Hästsjön har god ekologisk status men med risk att statusen försämras med avseende på övergödning. 2. Eksjö kommun utredningsområde. Hästsjön bedöms kunna skyddas genom upprustning och nyanläggning av enskilda VA-anläggningar. Nytt ställningstagande tas i nästa planperiod, vilken då kan beakta en eventuell förändrad utveckling gällande Hästsjöns status och bebyggelsens utveckling. Kommunstyrelsens beslutade samhällsbyggnadsutskott att uttala att frågan om anslutning till kommunalt vatten och avlopp av den del av Gisshultsområdet som ligger i Eksjö kommun bör utredas ytterligare i samband med att Nässjö kommun påbörjar utrednings- och projekteringsarbete för anslutningen till området i övrigt, Noteras. Det är viktigt att vi håller en fortsatt dialog gällande Gisshult och är samordnade i utrednings- och eventuella utbyggnadsfaser. att inte ha någon erinran beträffande förslaget för Rosjön, samt Noteras. att notera att planen i övrigt inte berör Eksjö kommun. 3. Aneby kommun Utställningsförslaget till VA-plan för Nässjö kommun ger en överblick över vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen idag och de utmaningar den står inför under de kommande åren. Förslaget kan bidra med goda ambitioner, aspekter och ideér när Aneby kommun nu står inför slutförandet av en motsvarande VA-plan. Vidare kan konstateras att Nässjö och Aneby kommuner har många beröringspunkter som grannkommuner. Under senare åt har kommunerna (tillsammans med Tranås kommun) haft ett gott samarbete inom det så kallade STOPP-projektet med avseende på små avlopp och lantbruk inom Svartåns avrinningsområde. Nyligen initierades även projektet SANT, ett samarbete mellan Aneby, Nässjö och Tranås kommuner för framtagande av underlag för en gemensam upphandling av flödeskattering inom just Svartåns avrinningsområde. Särskilt viktigt med tanke på det förändrade klimat vi lever i idag. En fördjupad samverkan över kommungränserna framöver är en möjlighet, och kanske också nödvändigt, för att klara av att hantera de utmaningar som finns när det gället den framtida vatten- och avloppsförsörjningen. Noteras.

4 Sidan 4 av Birgitta och Lothar Johannesson Vi har sedan ca 13 år ett sommarställe intill sjön skärvingen (i Hansarp/Skärsboda). Vårt intresse av vattenfrågor har under åren varit en stor miljöfråga hos oss. Vår fina källsjö är viktig att bevara för oss alla då det gäller vattenkvalitén. Att många innehar gamla läckande stenkistor, har redan inspekterats av Miljö o Bygg, och vi hör att flera har läckor från sina tankar o.d. Då vi läste i dagstidningen för ett antal veckor sedan om att Skärsboda står i tur (efter Gisshult) angående kommunalt vatten, blev många glada och vill därför visa vårt intresse och uppskattning av kommande miljöförbättring i våra vattendrag. Vi hoppas på framgångsrik planering och genomförande. 5. Leif Forsman Noteras. Öppet brev till VA-chef Patrik Cantby och kommunstyrelsens ordförande Bo Zander. Kopior till Smålands Tidningen Debatt, SVT:s Uppdrag granskning, SVT Plus. Angående konfiskering av kommuninnevånares banktillgodohandhavanden: saken gäller alltså Gisshults stugby där man planerar en tvångsanslutning till kommunalt VA till en kostnad av ca :- per hushåll. Vår egen ordförande i stugföreningen tror att många är positiva till kommunalt VA, trots den höga kostnaden. Det tror inte undertecknad. Jag betvivlar folk är så nerlusade med pengar så att det här ses som ett välkommet alternativ. Mitt hus uppfördes ursprungligen Brunn grävdes på tomten och toaletten var ett utedass. Under åren som gick byggdes huset ut och 1992 samma år som min mor avled hade hon planerat en utbyggnad med toalett, dusch och sluten avloppstank. Undertecknad slutförde installationen efter hennes frånfälle. Tanken töms ca 4 ggr om året och allt har varit frid och fröjd tills ganska nyligen, då jag fick veta att min tidigare hustru som bor i Långanäs Eksjö kommun, drabbats av samma dråpslag som vi i Gisshult nu står inför, med en skillnad. Hon ägde sin tomt och fick låna på fastigheten. Det kan inte vi för våra tomter är arrendetomter. Min bank hävdar att jag med min pension inte har råd med ett dyrt borgenslån och jag har nu hamnat i moment 22: Hur jag än vänder och vrider på det hela så sitter jag i fällan. Medellösa, arbetslösa, sjukskrivna etc. sitter nu på pottan och kan inte komma loss. Det är ju ingen Ungefär 65 % av de enskilda anläggningarna i Gisshult är ej godkända och måste åtgärdas. Slutna tankar anses inte vara en långsiktigt hållbar lösning. Skäl för detta anges i bilaga 1. Att området består av arrendetomter är en försvårande omständighet, som kommunen är medveten om och som framgår av VAplanen. Kommunen kan dock inte påverka reglerna för belåning. En allmän VAanläggning ska enligt lagen om allmänna vattentjänster anordnas om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Lagstiftning gör då ingen skillnad på arrendetomter och avstyckade tomter utan föreskriver att det som gäller

5 Sidan 5 av 22 hemlighet att folk som sitter i sådana knipor kan bli benägna att avsluta det hela på drastiska sätt. Förr när vi var ett samhälle så delade vi kostnaderna rättvist via skattsedeln, men idag räknas vi som en hop individer som ska klara allt själva. För övrigt så är det sammanlagda beloppet: :- ganska högt så man kan bara hoppas att pengarna hamnar på rätt plats och inte hamnar i några andra kommunala projekt. Vidare säger en ej bekräftad uppgift att man mörkat och låtit medborgare gräva ner tankar i närtid utan att varna för det komma skall. 6. Johan Boström Angående ev kommunalt vatten och avlopp i Gisshults sommarstugeområde. Som arrendator till ett litet sommartorp i Gisshults sommarstugeområde har jag här sammanställt mina synpunkter och mina frågeställningar gällande en eventuell anslutning till kommunalt vatten och avlopp i området. Först och främst tycker jag det är bra att kommunen tar avloppsfrågan på allvar, även vad gäller stugområden. Jag är också medveten om de regler som kommunen har att rätta sig efter vad gäller vatten och avlopp. Med detta sagt så är jag trots allt mycket kritisk till en anslutning i Gisshult. Detta främst av fyra skäl: 1. Miljömässiga hänsyn avseende avlopp I sådana här sammanhang tas nästan alltid miljön som gisslan för att användas som ett argument. I Gisshult handlar det om totalt ca 60 hushåll. De allra flesta av dessa 60 stugor är enkla sommarhus som används under en kort del av året. Vår stuga t.ex. har allt avlopp kopplat till den slutna tanken och vi klarar oss med stor marginal med en tömning per år. Det är i dagsläget max 10 hushåll i Gisshult som används som permanentboende. Om vi då räknar högt så skulle man behöva köra en slamtömningsbil varannan vecka till Gisshult för att tömma tankar. Detta är en sträcka på ca 2 mil tur och retur per gång. Således landar vi på en total körsträcka på ca 50 mil per år för att lösa hela avloppsfrågan för området. Det motsvarar 0,8 mil körsträcka per år och hushåll i snitt. Det känns som en rätt försumbar miljöbelastning tycker jag. Särskilt som för fastighetsägare också gäller för ägare till byggnad på ofri grund. Nässjö kommuns allmänna VA-anläggning är sedan länge till 100 % finansierad via avgifter baserade på en VA-taxa. VAverksamheten har en separat ekonomisk redovisning och pengar från VAverksamheten blandas inte, och får heller inte blandas, med pengar för andra verksamheter. Avloppet måste lösas på ett godtagbart sätt, annars kan stugorna inte användas. Tankar har i närtid godkänts som lösning för att stugorna skall kunna användas. Det kan även bli aktuellt med denna typ av lösningar tillfälligt i avvaktan på att en godkänd helhetslösning för området är färdigställd. Angående slutna tankar som en lösning för Gisshultsområdet hänvisas till bilaga 1. Det är 13 tomtföreträdare som i samband med inventeringen angivit att de bebor stugan/huset permanent.

6 Sidan 6 av 22 alternativet är att man ska förflytta samma avloppsvatten med hjälp av elektriska pumpar till reningsverket. Det är ju knappast heller klimatneutralt. För att inte tala om vilken miljömässig påverkan allt arbete med schaktning och övriga installationer innebär. Kommunen har vidare gjort en inventering av samtliga avlopp i området så man är väl medveten om vilka hushåll som har installerat sluten tank och vilka som har avlopp som inte är godkända. Mitt förslag är således helt enkelt att man skickar ut ett föreläggande om åtgärd för de hushåll som inte löst avloppsfrågan på ett bra sätt. Detta är tveklöst det mest miljöeffektiva alternativet. Min slutna avloppstank släpper inte ut en milliliter avfall i naturen och miljöpåverkan för slamtömningen är rimligtvis försumbar. 2. De ekonomiska aspekterna för kommunen. Mot bakgrund av tidigare VA-projekt som i de flesta fall gått med stora underskott för kommunen så är det ju en avsevärd ekonomisk risk för kommunen att driva ett sånt här projekt. Som jag ser det är den enda miljömässiga vinst man kan göra med att driva igenom detta mångmiljonprojekt att spara 50 mils körsträcka per år med en slamtömningsbil. I gengäld får man då pumpa samma vattenmängd (eller troligen en större vattenmängd eftersom sparsamheten kommer att minska) med elektriska pumpar. Vad gäller dricksvatten så innebär det troligen en rejäl miljömässig förlust eftersom en fullgod anläggning finns lokalt. Varför vill man göra en så stor och riskfylld investering när det kanske inte ens innebär en miljömässig vinst överhuvudtaget? Frågan är väl också i vilken utsträckning man har laglig rätt att tvinga de hushåll där ni själva nyligen godkänt avloppslösningar att fysiskt koppla på det installerade systemet. Jag vet ju att ni kan tvinga igenom anslutningsavgiften men hur kommer de löpande intäkterna att se ut för kommunen om många inte kopplar på sig? Slutligen kanske man skulle kunna anföra att Gisshult skulle kunna bli ett attraktivt bostadsområde som ökar Nässjös attraktionskraft som bostadsort och därmed på sikt ger skatteintäkter till kommunen. Men hur sannolikt är det när tomterna inte är friköpta och markägaren inte har för avsikt att sälja tomterna? Hur många småbarnsfamiljer kan t.ex. finansiera ett nybygge utan lånefinansiering? De befintliga Ungefär 65 % av de enskilda avloppsanläggningarna i området är inte godkända. Om slutna tankar skall användas som VAlösning måste allt avloppsvatten, även BDT-vatten (bad- disk och tvättvatten) ledas till tanken. En VA-lösning med slutna tankar anses inte långsiktigt hållbar, se vidare bilaga 1. Utbyggnadskostnaden för kommunalt VA till Gisshult har översiktligt bedömts i VAplanen. Utbyggnadskostnaden för lokala ledningar bedöms vara förhållandevis låg medan kostnaden för överföringsledning bedöms förhållandevis dyr, jämfört med andra utbyggnadsområden. Sammantaget bedöms att kommunen av miljö- och hälsoskäl har en skyldighet att anordna en allmän avloppslösning och att utbyggnadens kostnader och ekonomiska risk inte är så höga att utbyggnaden blir ekonomiskt orimlig för VA-taxekollektivet. Se vidare bilaga 1. Hur de anläggningar som idag är godkända ska hanteras i samband med utbyggnad får utredas. Slutna tankar är inte en långsiktigt hållbar lösning för området. Det är naturligt att intäkter i utbyggnadsområden inledningsvis är lägre av den anledningen att inte alla blir inkopplade samtidigt, vilket ingår i förutsättningarna. Arrendetomter är försvårande för investeringar på tomten vilket i sin tur försvårar bland annat permanentboende. Detta framgår av VA-planen. VA-planens skäl för att föreslå utbyggnad av kommunalt

7 Sidan 7 av 22 stugorna är ju i de flesta fall långt ifrån beboeliga på permanent basis. 3. Dricksvattenfrågan Vad gäller dricksvatten så har stugägarna gått samman och byggt en gemensam vattenanläggning dit det stora flertalet av stugorna idag är anslutna. Ett ledningsnät har grävts ner till frostfritt djup i hela området och systemet har nu varit i drift i ca 10 år. Brunnsföreningen tar årligen vattenprover med bra resultat och man har, mig veterligen, inte vid något tillfälle haft några kapacitetsproblem. Brunnsföreningen har också genom ett fonderingssytem byggt upp ekonomiska reserver för att hantera eventuella framtida reparationer på anläggningen. Även i detta avseende anser jag att frågan är löst på ett mycket bra sätt lokalt. Enligt gällande regelverk kan nog inte kommunen känna sig helt säker på att man kan tvinga arrendatorerna att ansluta till kommunalt vatten eftersom man kan uppvisa en lång historik med tillgång till bra vatten genom den lokala anläggningen. Det fåtal stugägare som inte idag är ansluten till systemet har rätt och möjlighet att ansluta sig till systemet till en mycket låg kostnad. 4. De ekonomiska konsekvenserna för arrendatorerna. Eftersom stugorna saknar belåningsvärden så är lånefinansiering uteslutet. Många stugor har ett marknadsvärde på kanske tusen kr. Ett par stugor har denna sommar varit till salu runt kr och de har inte blivit sålda. Många har taxeringsvärden runt kr. Är det verkligen skäligt att med dessa förutsättningar tvinga arrendatorer till investeringar på kanske uppemot :- vilket ju i många fall överstiger både taxeringsvärden och marknadsvärden? Om ni driver igenom det här så kommer det t.ex. att innebära slutet för min och min familjs somrar i Gisshult och vi kommer framgent att spendera vår semesterkassa i någon annan kommun. Detta trots att vi löst VA-frågan på ett fullgott sätt. Vi är en småbarnsfamilj som inte har några ekonomiska resurser att utan belåning finansiera så stora investeringar. Det är en situation som vi inte är ensamma om i området. Hade detta varit den enda miljömässiga möjliga utvägen så hade man fått acceptera läget. Men gällande Gisshult så går dessa frågor utmärkt att lösa lokalt och det är VA i Gisshult bygger på den problematiska situation som redan idag råder, där ca 65 % av anläggningarna är underkända och det råder mycket dåliga förutsättningar för enskilda hållbara VA-lösningar. Områdets attraktiva sjönära läge, goda kommunikationsläge och närheten till Nässjö stad bedöms ge förutsättningar för ökat permanentboende på sikt, även om situationen med arrendetomter skulle bestå. Ökat permanentboende ställer större krav på VA-systemen. Ökningen av antalet tanktömningar under senare år visar på en tydlig trend avseende mängden avloppsvatten som produceras i Gisshult. Kan man uppvisa tillgång till bra dricksvatten kan inte kommunen tvinga enskilda att ansluta sig till kommunalt vatten. Se kommentar till yttrande nr 5.

8 Sidan 8 av 22 inte varken ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att genomföra så omfattande åtgärder som nu föreslås. Sammanfattning: Kommunen står i begrepp att driva igenom en mångmiljoninvestering för att, i bästa fall, göra en miljömässig vinst på ca 50 mils körsträcka med en tankbil per år. Troligen blir resultatet istället en miljömässig förlust med tanke på elektriska pumpar, en ökad vattenanvändning samt ett omfattande miljöstörande arbete i samband med installationen. Beslutet innebär en katastrof för de allra flesta stugägare där man kommer att tvingas att sälja sina stugor då de pga arrende saknar belåningsvärde och det innebär också en stor ekonomisk risk för kommunen. Kort och gott: Alla förlorar! Eftersom kommunen efter sin inventering nu vet exakt vilka hushåll som saknar godkända avlopp så föreslår jag att man istället förelägger dessa hushåll att lösa sin VA-fråga på ett miljömässigt godkänt sätt, t.ex. genom sluten tank. Detta skulle enligt mina beräkningar innebära en total investering på mindre än en tiondel av en kommunal anslutning och framförallt skulle man inte straffa oss husägare som varit proaktiva i frågan och tagit stora investeringar för att lösa VA-frågan på ett godtagbart och miljövänligt sätt. Något som dessutom skett i samråd med kommunen. Skrivet den 13 november 2013 Kompletterande frågor ang ev kommunalt VA i Gisshult efter informationsmöte Efter informationsmötet dök ett antal nya frågeställningar upp och jag har därför sammanställt dessa nedan. Observera att jag kräver att kommunen besvarar dessa frågor. Om man i kommunen fattar beslut som man vet innebär att folk får lämna sina bostäder så tycker jag de ansvariga åtminstone ska kunna svara på varför. Detta projekt innebär ju jättestora ingrepp i människors liv så det är av yttersta vikt att kommunen har riktigt bra argument för sitt agerande. o Hela frågan handlar ju om hur man på bästa sätt förflyttar avloppsvatten från fastigheterna i Gisshult till reningsverket. Observera att jag inte ifrågasätter huruvida avloppsvattnet ska renas i kommunens reningsverk eller ej. Min syn är definitivt att

9 Sidan 9 av 22 allt avloppsvattnet ska till reningsverket och inget ska släppas ut i naturen. Det handlar enbart om hur avloppsvattnet ska transporteras. För att lösa förflyttningen av avloppsvattnet finns två alternativ: Alt 1. Förelägga de fastigheter (ca 30 st) som saknar tank att anlägga en sådan. Därefter tömma tankarna med hjälp av kommunens tankbil ca en gång varannan vecka (högt räknat). Detta ger följande resultat: Total investering för fastigheter som saknar godkänt avlopp: 30x30000:- = :-. Total investering för fastigheter som har godkända avloppstankar: 0:-. Total investering för kommunen: 0:-. Totalt utsläpp av avloppsvatten: 0 %. Årlig körsträcka med en tankbil: ca 50 mil (högt räknat). Alt 2. Anlägga kommunalt vatten och avlopp. Detta ger följande resultat: Total investering för arrendatorer som saknar godkänt avlopp: 30x = till :- Total investering för arrendatorer som har godkänt avlopp: 30x := :- till :-. Total ofinansierad investering för kommunen: Totalt utsläpp av avloppsvatten: 0 %. Årlig körsträcka med en tankbil: 0 mil. Årlig körsträcka med andra fordon för att sköta service och underhåll av anläggningen: 25 mil (en tur i månaden i snitt). Årlig elförbrukning för pumpar: kwh (lågt räknat) Total gångtid för dieseldrivna schaktmaskiner i samband med installationer: timmar (mycket lågt räknat). Frågan som jag kräver att ni besvarar är: Tycker ni att alternativ två är bättre än alternativ ett och i så fall varför? Motivera! Om ni räknar på något annat sätt än vad jag gör ovan så kräver jag att ni redovisar dessa beräkningar. Se bilaga 1. o I mötet kallade man sluten tank för en dålig nödlösning. Varför är detta en dålig lösning i Gisshult? Inget avloppsvatten släpps ut i naturen. 100 % av avloppsvattnet hamnar i reningsverket. I mötet hänvisar ni till markförhållanden i Gisshult som gör tank till en dålig lösning. Vad menar ni med detta? Inget avloppsvatten släpps ju ut i marken. Det är ju heller inga alls problem att förankra en sluten tank med hjälp av t.ex. en Allt avloppsvatten måste ledas till tanken, även BDT-vattnet. En sådan lösning anses inte långsiktigt hållbar för ett så stort bebyggelseområde, när rimliga alternativ finns. Se vidare bilaga 1.

10 Sidan 10 av 22 betongsliper för att motverka problem vi högt vattenstånd. Så har jag gjort. Enkelt, problemfritt och kostnadseffektivt. Jag kräver att ni svarar på frågan varför tank inte är en bra lösning? o I mötet drog ni paralleller med installationen i Spexhult. Det är en extremt haltande jämförelse. Nedan följer fakta: - I spexhult finns kommunens vattentäkt. I Gisshult finns enligt kommunens egna VA-plan inga miljömässigt särskilda hänsyn. - I Spexhult anslöts över 300 hushåll varav många är permanentboenden. I Gisshult är det 60 varav det stora flertalet är och förblir sommarstugor pga arrende. - I spexhult var kommunen i huvudsak markägare och i samband med installation av kommunalt VA så erbjöd man arrendatorer att friköpa sina tomter till mycket förmånliga (under)priser. Därigenom fick arrendatorerna en belåningsmöjlighet på sina fastigheter och kunde i de flesta fall lösa problemen som uppstod. Dessutom fick man ju genom kombinationen av kommunalt VA och friköpta tomter möjligheten till bygge av permanentboende och klart högre fastighetsvärden. Inget av detta gäller i Gisshult. - I Spexhult tog kommunen mer än 55 % av den knappt 40 miljoner stora investeringen. I Gisshult tänker man ta runt 30% av den ca 15 miljoner stora investeringen. Varför ska Gisshultsbor betala mer? Hur rimmar detta med att kommunen ska behandla alla kommuninvånare lika? Jag kräver att ni besvarar frågan på vilket sätt Spexhult och Gisshult är jämförbara? Naturligtvis skiljer sig områdena Spexhult och Gisshult åt på flera sätt, t ex möjligheten att friköpa arrendetomter. Likheter finns dock gällande överföringsledning, sommarstugor och områden med högt grundvatten. Det ska också påtalas att problematiken med arrendetomter fanns även vid utbyggnaden i Spexhult, där diskussionen kring begränsade lånemöjligheter fördes vid utbyggnaden. I detta område fanns år arrendetomter, varav 33 i kommunal ägo. Både kommunen och privat markägare har därefter styckat av och sålt merparten av arrendetomterna. Idag finns 12 arrendetomter kvar i privat ägo, där arrendatorerna har betalt anslutningsavgiften. För Spexhult upprättades en särtaxa, med högre anslutningsavgifter än dåtidens normaltaxa. Trots särtaxan blev avgiftens kostnadstäckningsgrad för låg. Med 55 % kostnadstäckning via anslutningsavgifterna finansierades en stor del av utbyggnaden av VA-taxekollektivet. Utbyggnaden i Spexhult skedde för ca 10 år sedan och det var då inte lika höga krav på kommunernas utbyggnad av VA-nätet. Om krav ställs på att fler och mer perifera områden ska byggas ut ökar också kostnaden för att bygga ut framtida områden. De principer för VA-taxan som kommunfullmäktige har fastställt genom antagen VA-policy innebär att den genomsnittliga kostnaden för utbyggnad av ledningar inom samtliga planerade utbyggnadsområden samt ca 20 % av kostnaden för alla planerade överföringsledningar föreslås ligga till grund för beräkning av anläggningsavgifterna, vilket innebär att kostnaderna i underlaget för beräkning av anläggningsavgifterna är större än de har varit historiskt. Anläggningsavgiften avses bli gemensam för samtliga inom den allmänna VAanläggningens verksamhetsområde.

11 Sidan 11 av 22 o I mötet hävdar man att det inom några år kommer att kosta :- att tömma en tank. Hur har man kommit fram till detta? Körsträckan är mindre än två mil och dessutom kan man tömma flera tankar åt gången. Detta torde göra att kommunens slamtömningsbil är den dyraste entreprenadmaskinen i hela världen! Jag kräver att ni redovisar hur ni kommit fram till att det ska kosta :- för att tömma en sluten tank på 5 m3 en knapp mil från reningsverket. o Vem tjänar på denna gigantiska investering om ca :-? Vilka vinnare ser ni med hela projektet? Fastighetsägarna? Miljön? Kommunen? På vilket sätt? Jag kräver att ni svarar på frågan vilka vinster (miljömässiga eller ekonomiska) som ni ser med denna jätteinvestering. Motivera tydligt! Jag inväntar nu era svar på dessa frågor. Betänk att detta är frågor som ni kommer att tvingas svara på inför kommuninvånarna när de via pressen får klart för sig att ni planerar att använda ytterligare 6 miljoner av kommuninvånarnas pengar för att spara totalt 50 mils körning med en tankbil per år och dessutom med en massa andra miljömässigt dåliga bieffekter samtidigt som ni med samma manöver kör bort ett antal stugägare från sina bostäder. Jag vill att ni svarar skriftligt till min e- post så att inga missförstånd kan uppstå angående vad som sagts. Skrivet den 14 november 2013 Angående VA-plan rörande Gisshult I mitt tycke uppenbart felaktiga och omotiverade uppgifter beträffande Gisshult i VA-planen har påtalats i mina (hittills obesvarade) tidigare skrivelser och också i samband med informationsmötet den 13 november För ordnings skull har jag här sammanfattat dessa felaktigheter. Att fatta beslut om investeringar med andras pengar på omkring 15 mkr baserat på felaktiga grunder betraktar jag som mycket allvarligt. Jag har skickat denna sammanfattning brevledes men sänder den här också mailledes för säkerhets skull. Uppgifter i kommunens VA-plan: *Man skriver i VA-planen att det i Gisshult På mötet angavs att det finns kommuner som förbjuder slutna tankar helt som en lösning för allt avloppsvatten. Det angavs att det i branschen talas om att kostnaden för att tömma tankar framöver behöver och kommer att höjas väsentligt. I samband med detta nämndes siffran kr/tömning, vilket var olyckligt, då den saknar relevans för Nässjö kommun. Det finns inga planer på att i närtid höja avgifterna i Nässjö kommun kraftigt, i syfte att med priset tvinga fram andra lösningar. Det ansågs dock viktigt att upplysa om den diskussion som pågår. Av VA-planen framgår bakgrund, syfte och förslag. Där redovisas också bedömda konsekvenser för hälsa, miljö och ekonomi med mera. Vid förnyad genomgång av inventeringsresultatet visar sig siffran 19 permanentboende vara felaktig. Det har blivit en sammanblandning med de som bor längre tider på året. Gisshults stugområde inventerades 2011, det ingick 64 tomter i inventeringen. Arrendatorerna uppgav då en uppskattad tid som de vistas i Gisshult. I inventeringen saknas uppgifter för 6 tomter samt ytterligare 2 som var under renovering. För resterande tomter angavs följande uppgifter om vistelsetid per år: 13 stycken permanentboende 5 stycken, 5-6 månader/år 3 stycken, 4-5 månader/år

12 Sidan 12 av 22 finns 19 permanenthushåll. Detta är direkt fel. I Gisshult finns vad jag vet följande permanentboenden: Blåklintsvägen: 2-3 st Konvaljevägen: l st Kaprifolvägen: 3-4 st Samt stuga 51 och 53. Det summerar jag till max 10 st permanentboenden och inte 19! Det betyder att de 30 % permanentboenden som man uppger i själva verket är under 20 %. Om ni kommer fram till något annat så kräver jag att ni redovisar vilka de 19 är! * Man skriver i VA-planen att hälften av de 65 tomterna har strandtomt. 17 av de 65 tomterna har direkt strandtomt. Det är rätt långt ifrån hälften. Därtill finns ytterligare 11 tomter med strandnära läge men med tex väg emellan tomt och strand. Men strandtomter är de inte! Viktigt med en enhetlig terminologi när man jämför områden för att prioritera. * Man skriver att man varit tvungen att förankra ett flertal tankar och att detta är "mycket problematiskt". Vari består denna problematik? Hur svårt är det att förankra en sluten tank med en betongsliper vid installation. Detta kan ju knappast betraktas som mycket problematiskt när man jämför med en investering på 15 mkr. Man skriver också att det kan uppstå problem med vatteninträngning i tankarna vid högt grundvatten. Min tank är helt sluten och har en gjuten stos som sticker upp ca 20 cm över markytan och därpå finns ett lock med tätning. Hur ska vatten kunna tränga in i denna typ av tank? *Man skriver att VA-frågan i Gisshult är mycket problematisk. Till att börja med är V -frågan enligt min mening helt oproblematisk. Det finns en gedigen och väl utbyggd lokal vattenanläggning i Gisshult med en lång historik av bra vattenprover och helt utan kapacitetsproblem och med fonderade medel för att klara framtida reparationer och underhåll. Risken för försämrad vattenkvalitet i vattentäkten i framtiden bedömer kommunen själv i VA-planen vara mycket liten. Vari består problematiken? Vad gäller avloppsfrågan så är den ju knappast mer besvärlig än tex den i det naturkänsliga Kansjö-området som man inte bygger ut trots ett stort antal ömmande skäl (bla Natura 2000). Att förankra en tank med en betongsliper ser jag inte som "mycket problematiskt" och att tömma tankar från i huvudsak fritidshus är en försumbar 8 stycken, 3-4 månader/år 6 stycken, 2-3 månader/år 10 stycken, 2 månader/år 11 stycken 1 månad eller mindre/år Den felaktiga siffran 19 i VA-planen ändras till 13 och hänvisar till inventeringsresultatet. Huvuddelen, ca 60 % av tomterna, har vattenkontakt eller avgränsas från sjön endast av ett mindre vägområde. VA-planen revideras så att detta framgår. Geologiska förutsättningar som kräver att slutna tankar förankras med betongslipers måste i VA-sammanhang betraktas som mycket problematiska. Enskilda VA-anläggningar bedöms inte i detta sammanhang, utan i enskilda ärenden. Rent generellt så innebär tankar risk för både vatteninträngning och utläckage om tanken går sönder eller skadas. Att upptäcka dessa läckor är många gånger svårt. I VA-planen redovisas inga stora brister gällande vattenförsörjningen utan det framgår att det är omhändertagandet av avloppsvattnet som är problematiskt. Bedömning gällande Kansjön framgår av VA-planen.

13 Sidan 13 av 22 miljöbelastning jämfört med att förflytta samma vatten med elektriska pumpar. Andelen icke godkända avlopp i Gisshult är inte heller högre än i resten av regionen. * Gisshultasjön är en av de få sjöar i området som inte har problem med övergödning och som dessutom saknar speciella miljövärden (som tex finns i stor omfattning i Kansjön). Ändå är det här man ska sätta in massiva åtgärder och man kommer fram till att, och jag citerar ur Kommunens V A-plan under rubriken Utsläppens påverkan på miljön: "... utsläppen av näringsämnen till Gisshultasjön är medelhöga men vid sammanvägning med andra faktorer blir bedömningen totalt sett hög belastning på miljön... Cirka hälften av tomterna har strandtomt (FEL!) och flera stugor har problem med högt grundvatten (Ett fåtal). En annan faktor är närheten till Nässjö tätort (hur skiljer sig detta från övriga inventerade områden??) och goda trafikförbindelser som gör att nästan 30 % är permanentboenden idag (FEL! Verklig siffra är under 20%)... ". Om miljöbelastningen är hög, varför är då Gisshuttasjön en av de få sjöar i området som inte har problem med övergödning? * Slutligen skriver ni att användet av tank och därpå följande kapacitetsbegränsningar hämmar byggandet av befintliga och nya bostäder. Ni tror inte att det faktum att samtliga (100 %) av de mycket små och tätt liggande tomterna i Gisshult är arrenden med en privatjordägare som är helt ointresserad av att sälja är den hämmande faktorn i sammanhanget? Tror ni att det kommer att börja byggas en massa permanentboenden som inte överhuvudtaget kan lånefinansieras i Gisshult för att man ökar kapaciteten på avloppet? Om ni fattar beslut om en investering på 15 mkr av andra människors medel på så bristfällig data så kommer jag att lyfta denna frågan till ytan för det anser jag vara djupt oansvarigt. Skrivet den 15 november 7. Meier Andersson Varför gör man denna stora satsning då inga problem föreligger? Citat: Gisshultasjön uppnår god ekologisk och kemisk status, sid 27. Varför är inte alla områden med runt sjöarna? Eksjö? Kostnaden onormalt hög mot tidigare ökning med 45 %. Svårt eller omöjligt att klara för de flesta. Se bilaga 1. Oavsett om övergödningsproblem förekommer eller inte så skall avloppsvatten renas enligt dagens krav. Släpps orenat avloppsvatten ut får det konsekvenser gällande bland annat övergödning både lokalt och nedströms. Detta är processer som i många fall tar lång tid, innan effekter kan mätas och påverkan börjar bli synlig. Och det tar då oftast lång tid att vända trenden, på grund av att naturen buffrar utsläppen. Länsstyrelsen har under samrådet meddelat att en ny statusklassning arbetats fram under 2013 som anger att den ekologiska statusen för övre Gisshultasjön och även Nömmen sänkts från god till måttlig status på grund av övergödningsproblem. Detta talar för att det är angeläget att få till stånd en godkänd och långsiktigt hållbar VA-lösning för stugområdet. Medelhöga utsläpp i kombination med dåliga förutsättningar att omhänderta avloppsvattnet bedöms innebära en hög belastning på miljön och starka skäl för en gemensam ordnad lösning på omhändertagandet av avloppsvattnet. Att arrendetomter hämmar utvecklingen framgår av VA-planen. VA-planen anger att det i Eksjö kommun finns bebyggelse som gränsar till Gisshultasjön i söder, och att VA-åtgärder för denna utreds av Eksjö kommun. Nässjö kommun kan inte göra en VA-plan över delar av Eksjö kommun. Ställningstagande till VA-frågan för dessa tomter kan endast tas av Eksjö kommun. Samråd med Eksjö

14 Sidan 14 av 22 Arrendetomter, går ej att låna på. Vi måste få hjälp på något sätt. Värdefall på stugorna, flera måste sälja. Vem betalar då? Obs sid 79 4:e 10 år. kommun skall naturligtvis ske under både utrednings- och eventuell utbyggnadsfas. Eksjö kommuns beslut har dock inte ansetts vara avgörande för att Nässjö kommun skall kunna fatta beslut. Det skall poängteras att områdena har tydliga skillnader i fråga om flera av de aspekter som VA-planen tar hänsyn till vid förslag till åtgärder. Se vidare kommentar till yttrande nr 1, 5 och Stig Hild Det finns idag ca 30 avloppstankar nergrävda i området. Enl. VA planen skulle det vara stora problem, att få dem att ligga kvar i marken.jag har då inte sett en enda, som har flutit upp ur marken. Jag tror att grävmaskinisten och rörläggarna kan sitt jobb efter alla år som de grävt ner dessa. Hur kan kommunens VA-folk godkänna nergrävning av 3 anläggningar det senaste året, då det i rapporten verkar vara stora problem. Att miljön skulle bli så dålig, när tömningsbilen stannar till ca 1/2 timme vid varje tömning, tror jag inte på. Det kör ju ca vanliga bilar + alla badgästers bilar varje dag. Vattnet i sjön är ju bra idag enligt VA-planen, trots alla stenkistor och mulltoa. Om vi övriga, som ej har tankar får dessa nergrävda, blir det inga problem med vattenkvalitén. Tänk om, låt oss få tankar nergrävda! Kostnaden blir då bara 1/4. 9. Styrelsen för Gisshults stugförening Avser Gisshults sommarstugeområde. Varför göra denna stora satsning då inga problem föreligger för sjön (se sidan 27 i i VAplanen)? Om utbyggnad av vatten- och avlopp inom sommarstugeområdena i Nässjö kommun skall utföras, så anser vi inte att Gisshults området skall bli det första. En orsak som gör det speciellt besvärligt i Gisshult är att husen ligger på "ofri grund". Vi äger alltså inte tomterna vilket gör att vi inte kan låna till va-anslutningen. Vad vi reagerar emot är den höga anläggningskostnaden. Vi vet att dessa belopp är alltför betungande för flertalet stugägare i området. Utöver denna avgift tillkommer tillbyggnad och egen va-installation. Ytterligare problem är att de som tvingas sälja Se bilaga 1 samt kommentar till yttrande nr 5 och 6. Se kommentar till yttrande nr 1, 5 och 6.

15 Sidan 15 av 22 med anledning av va-utbyggnaden säkerligen får mindre för sina hus än vad som hittills har varit gällande, då köparen är medveten om blivande anläggningskostnad. Detta blir ett hårt slag mot många stugägare. Ovan nämnda skäl gör det omöjligt för de flesta att klara av den uppkomna situationen. Då det blir väldigt stora kostnader för både kommun och enskild stugägare föreslår vi att frågan utreds vidare. Det bör finnas andra lösningar. Vi motsätter oss alltså den nu föreslagna VAplanen i det som berör Gisshult. Om utbyggnad mot all förmodan kommer till, förutsätter vi att vad som står på sidan 79, 4:e stycket ska gälla. Citat: "Fastighetsägaren/arrendatorn har enligt LAV möjlighet att begära att anläggningsavgiften delas upp i årliga delbetalningar, i max tio år, om avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter". 10. Jan Johansson Hej! Jag besökte informationsmötet i stadshuset gällande va-planen hur den berör Gisshults stugområde. Många var arga och upprörda jag hörde ingen som var positiv till va utbyggnad. Eftersom fler och fler välj er att bosätta sig permanent därute så förstår jag att kommunen måste ha en plan för framtiden. Det jag reagerar på är den väldiga brådskan med utbyggnaden, kommunen borde väl istället lägga allt krut på en reservvattentäkt för Nässjö stad och reinvesteringar i stadens va-nät. För att bibehålla låga utsläpp från Gisshults stugområde kan kanske kommunen anmoda markägaren att inte tillåta fler permanentboende i området, samt att de som släpper sitt BDTvatten till stenkistor snarast åtgärdar det. Jag tycker det är tråkigt om Nässjö kommun "tvingar" bort gamla stugägare och det blir en exploatering likt den i Spexhult, den enkla men fullt dugliga badplatsen ska vi vara rädda om. 11. Alla fastighetsägare på Blåklintsvägen Angående er plan med kommunalt avlopp i sommar-stugby Gisshult. Att vi alla skall medverka till att förbättra vår miljö och hänsyn mot kommande möjliga problem i framtiden inser vi alla är ett måste. Åtgärder mot detta kan vi göra på olika sätt. Den aktuella texten på sidan 79 utgår från lagtext i Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Vid uppdelning av kostnaden enligt LAV skall godtagbar säkerhet kunna ställas. Noteras. VA-planen innebär ett förslag på avvägning mellan reinvesteringar i befintliga verksamhetsområden, utökning av verksamhetsområden, arbete med reservvattentäkt med mera. Kommunen eller markägaren kan inte bestämma hur mycket stugorna får användas. Se bilaga 1.

16 Sidan 16 av 22 Men den viktigaste frågan är att det måste vara ekonomiskt försvarbart för de som drabbas av Ert så kallade förslag till VA plan i vårt område. För 2,5 år sedan så hade vi ett möte med Göran Sundell här i Gisshult på Blåklintsvägen. Anledningen till detta möte med Göran Sundell var att vi var intresserade av att bygga ett minireningsverk för Blåklintsvägen eller för hela sommar-stugområdet. Vi gick in i frågeställningar om dessa och priser hade vi fått från tillverkare av dessa. Göran ombeddes att återkomma med svar om tillvägagångssätt för bygge av sådana reningsverk. Att Göran Sundell på över 2,5 år inte ens har hört av sig till någon varken på telefon eller brev är mer än ynkligt. Vi vet inte hur det fungerar inom kommunen, men inom privatnäringen så hade det blivit ett jäkla liv om personer anställda inte gör sitt arbete. Här vill vi ha ett svar av er hur ni kan undvika att svara under denna tid. För är det tillåtet att behandla sina kommuninvånare på det sättet så måste det nog till en lagändring inom er arbetsplats. Alternativ en klar instruktion hur man skall behandla sina kunder. För vi är ju era kunder om ni inte visste det. Vi visade kommunen att vi var intresserade att göra egna förbättringar för att ta hand om vår närmiljö.. Och ert svar var tystnad.. Vi vill också ha ett svar av Göran Sundell på varför han inte svarade.. Möjligt instruktioner uppifrån? Hur kan man som anställd inom kommunen visa sådan nonchalans mot personer som försöker hitta förbättringar?. På ert möte angående den planerade anslutningen för Gisshult hörde vi allt för många gånger om lagen lagen och lagen. Fint att vi har lagar men denna lag är inte huggen i sten. Det finns undantag i lagen där det inte är ekonomiskt försvarbart. Här måste kommunen lyssna. Er plan är en ren ekonomiskt katastrof för personer som äger hus i Gisshult Med enkel simpel matematik kan se detta och det innebär endast förluster för ägarna. Sen nyheten spreds så har inte ett enda hus sålts i Gisshult och det kommer det inte heller att göras innan vi vet exakt vad som händer med VA planen. På mötet sa Ni att denna investering kommer att höja värdet av våra fastigheter. Detta är motsatt fakta enligt mäklarna. De är rörande överens om att vi inte ens kommer att få tillbaka investeringen. Ni sa också på mötet att anslutningen inom staden kostar kr. Så det är ju nästan billigt att det bara kostar Det är oklart vilket ärende som avses då skrivelsen är anonym. Diskussion kring en icke godkänd, skadad och olovligt påkopplad anläggning har förts med två arrendatorer på Blåklintsvägen. Olika lösningar diskuterades muntligt hösten 2011 och en godkänd lösning skulle presenteras av arrendatorerna. Någon färdig lösning har därefter inte presenterats. Miljö- och byggkontoret kan i sin roll som tillsynsmyndighet inte agera konsult utan sökanden måste ha eller skaffa sig rätt kompetens och presentera en färdig lösning. Kontoret har inte krävt åtgärder omgående utan avvaktat resultatet av VA-planen. Ärendet kommer att aktualiseras i samband med antagande av VA-planen. Undrar man över något eller anser att svar inte erhållits, är man alltid välkommen att höra av sig till kontoret.

17 Sidan 17 av kr i Gisshult. Här har ni glömt en sak. Om vi bygger en villa i staden så vet vi att denna kostnad kommer. Därför lägger man in det i kalkylen från början och bygger in denna kostnad i de huslån man behöver. Här fanns vi och hade våra egna lösningar för VA. Alla inte bra men vi har försökt att göra det bättre och ni svarar inte genom Göran Sundell. Så vi har lösningarna bra eller mindre. Men inte kr som ni utan att tveka försöker få oss att tycka är bra. Sen ser vi ett dokument om att man vid särskilda svårigheter kan dela upp betalningen över tio år med kommunen. Men det skulle vara särskilda besvär med betalningen om detta skulle godkännas. Återigen så kommer det inte att gå eftersom man måste ha garantier. Det finns inga garantier att få på fastigheter på ofri grund. Det insåg säkert även Kantby när han efter han hade sagt meningen. Det blev ovanligt tyst där. Banken tillåter inte oss till vanliga huslån pga ofri grund. Då kan ju inte heller kommunen göra det. Nässjö kommun begär att vi skall investera kr i våra fastigheter. Det finns stugor i Gisshult som inte är värda kr. Så här kommer ägaren att troligtvis lämna tillbaka tomten till arrendatorn. Man kan likna det med att ta en gammal bil till besiktningen, kostar det mer att reparera den än vad den är värd. Då skrotar vi bilen. Deras val blir nog det lättaste att ta. De kommer att sakna sina stugor men Er VA plan gör det omöjligt för dem. De som har stugor värda mer än så har det betydligt svårare att ta beslut kr är ju endast till tomtgräns. Sen tillkommer runt kr till för anslutning. Här finns då 3 olika typer av hus som skall ta denna kostnad. l. De som har allt klart i fastigheten de kommer att klara sig med inblanco lån på kr blir en summa på 2500kr i månaden i 10 år total investering kr. 2. De som har utrymme i huset för bad o toalett. För ett enkelt sådant ökar investeringen till kr 3300kr i månaden i 10 år total investering kr. 3. De som inte har utrymme i husen och tvingas bygga ut för att tillgodose VA investeringen. Enkel utbyggnad med bad o toalett kr 4800kr i månaden i 10 år total investering kr. De som har typ 3 hus med kr i investering för dem är det också bättre att inte göra investeringen utan lämna tillbaka arrendet då de istället kan köpa billigare hus på egen På mötet angavs vad en VA-anslutning kostar idag. Det är samma avgift inom hela kommunen förutom i Spexhult som har särtaxa. Anslutningsavgiften vid utbyggnad i Gisshult kommer att vara densamma som vid anslutning i Nässjö. Se kommentar till synpunkt nr 5. Vid uppdelning av kostnaden enligt LAV skall godtagbar säkerhet kunna ställas. Ett icke godkänt avlopp sänker rimligtvis värdet vid försäljning. Likaså antas typen av VA-lösning påverka värdet. Hur mycket värdet höjs eller sänks beror på det aktuella objektet och marknadens värdering vid den aktuella tidpunkten.

18 Sidan 18 av 22 tomt för runt i Bodafors eller Anneberg. Troligtvis kommer de aldrig att köpa någon fastighet mer inom Nässjö kommuns gränser. Här ligger problemet. stugorna har nu ett uppskattat värde runt och över beroende på standard. Man måste ju räkna in sin investering i priset på huset. Dessa fastigheter står fortfarande på ofria grunder. Om denna VA plan tvingas på så kommer inga hus att kunna säljas då de nya köparna måste ta ett inblancolån. Ta i inblancolån på 10 år 9600kr i månaden totalt kr De ägare som inte har råd att lämna sina hus på grund av dess värde eller tidigare investeringar. Och tvingas till er VA plan. Dessa kommer att få lämna sina bostäder i staden och göra om stugorna till permanent bostad istället. Så då har vi ett villa område med hus på ofri grund som pga investeringar inte går att sälja utan förluster. Kommunen gör om ett sommarstugområde till ett villaområde med ovanligt dyra hus och alla ägarna förlorar pengar på er VA plan. Ta er så kallade billiga installation på endast kr blir med lån. Det är ju inte endast ni som skall ha pengar av oss. Banken skall ju ha sin ränta också. Sen har ni ju inte informerat oss om att ett vanligt hushåll har omkostnader på runda tal 7000kr i avgifter varje år till Nässjö Kommun. 65hus gånger 7000kr så en lätt liten ökning i era intäkter på kr om året som ni skall ha för att ni vill tvinga oss till en anslutning. Så om vi betalar kr i lån med ränta på 10 år skall ni ha kr också under samma tid. De som inte har några lån på sina sommarhus idag har det lättare att ta beslut. Det finns ju dem som har lån på fastigheterna idag och har maximerat sina utlägg för att göra dessa till sina bostäder. De klarar inte av denna investering utan kommer att drivas till en ekonomisk ruin. De klarar inte anslutningsavgiften utan de kommer att hamna i en skuldfälla. De äger ett hus med lån som de inte kan sälja till ett rimligt pris, möjligt kr under värde och investering. De får lämna sina hus och söka annat boende, men de får betala lånen. Så där kommer väl kommunen att betala lägenhetshyran och eventuellt socialhjälp. Låt oss kontrollera andra alternativ som tex minireningsverk. Vi har priser för hela Blåklintsvägen sen tidigare. Och vi kommer inte ens i närheten av era mardrömsiffror. Det begärdes på mötet att vi skulle få se pappren på Vid mötet angavs att de analyser NAV gjort på vatten från ett fåtal minireningsverk visar på bristfällig funktion. Resultaten finns inte

19 Sidan 19 av 22 att dessa inte håller kraven. Kantby sa att han hade sådana, men när vi ville se dem så ändra han sig o sa att de inte hade undersökt dessa utan han hade bara hört att de inte skulle vara bra. Det finns ju redan ett sådant i Nässjö kommun och det är godkänt vad vi vet. Man kan ju inte stå på möten som gäller våra pengar och ljuga för oss. Sen kan Ni ju som allt som oftast bara köra över folk. Vi vill se dessa papper som Kantby sa att han har. Och i samman andetag så refererar vi tillbaka till Göran Sundells 2,5 års tystnad. Vi hade inte ens behövt detta möte om vi för 2,5 års sedan fått respons från kommunen gällande detta. Det kunde varit installerat och i drift. Ytterligare en kommentar som Ni sa på mötet var.. O vem skall sköta det minikraftverket?? Med Göran Sundell diskuterades detta och då skulle det kunna skötas av kommun mot ersättning. Men är ni inte villiga att göra det så finns det ju andra aktörer inom detta område. Ni har ett reningsverk i Bodafors. Hur sköter ni det? För det pumpas väl inte till Nässjö. Det slammet måste väl också tas hand om. Det skulle Ni även kunna göra likadant från ett minireningsverk i Gisshult. Angående Kantbys kommentar gällande folk runt Spexhultsjön. Det beror på vem man pratar sammanställda men däremot finns externa rapporter i ämnet. En sådan är till exempel En undersökning av funktionen hos minireningsverk i Marks kommun från Miljökontoret i Marks kommun. Ett stort problem enligt rapporten är tillsyn och service av minireningsverken. Rapporten Tillsyn på minireningsverk inklusive mätning av funktion av Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne från 2009 tar upp problemen med att det finns många varianter av minireningsverk från många olika tillverkare. Detta är fortfarande ett problem 2013, marknaden växer på grund av att många kommuner kräver hög skyddsnivå för enskilda avloppsanläggningar. I sammanfattningen av rapporten framgår att få anläggningar renar avloppsvattnet i den utsträckning som fabrikanten angav. Drift och underhåll av anläggningarna är en viktig fråga, och för att undvika dålig rening krävs regelbunden tillsyn och service av sakkunnig. Brist på nödvändig tillsyn av sakkunnig resulterar i fel på utrustning, brist på kemikalier, feldosering av kemikalier och så vidare. Detta verkar vara den största orsaken till undermålig rening. I Nässjö kommun har vi idag mellan stycken minireningsverk som i de flesta fall servar en fastighet. Miljö- och byggkontoret har tagit prover på utgående vatten från dessa minireningsverk, vid två tillfällen. Endast fosfor är analyserat. Resultaten från provtagningarna visar att nästa alla har för höga fosforhalter i utgående vatten. Miljö- och byggkontoret har varit i kontakt med ett antal tillverkare för att få svar på frågan varför de inte håller måttet. Det har varit varierande svar och miljö- och byggkontoret kommer att fortsätta att utreda hur vi ska komma tillrätta med detta problem med för höga utsläpp av fosfor från minireningsverk. Se även domskäl för mål M , Svea hovrätt. Vid utbyggnad av kommunalt VA i Gisshult har den bästa lösningen bedömts vara överföringsledning till Nässjö reningsverk. Ett lokalt reningsverk har ansetts mindre fördelaktigt totalt sett när aspekter som utbyggnadskostnad, markåtkomst samt drift och underhåll beaktats. Kommunens

20 Sidan 20 av 22 med. Det är långt ifrån alla som är nöjda. Däremot så infann det sig en känsla hos vissa att det var enkelt och bra. Det är det säkert men inte till den kostnaden. Sen finns det ju en och annan liten fråga om pumpar och dylikt som NAV har lagt locket på där de påstår att dessa inköp inte ligger i den offentliga delen. Man kan ju fråga sig varför? Har man inget att dölja så brukar det inte vara svårt att visa det folk vill se. Vad Nässjö kommun också glömmer är ju att Gisshult har genom alla år skött sig själva. Föreningen håller vägarna farbara både sommar och vinter. Albinsson som arrendator äger marken vid badplatsen. Vi betalar för vägar era övriga kommuninvånare använder för att åka och bada i Gisshult. Fina sommardagar så går det mycket mer än 100 bilar fram och tillbaka på det vi enskilt betalar för. Vid badet finns toaletter idag. Enkla toaletter, men vad händer om Ni tvingar på oss VA planen? Skall detta anslutas? Vad händer om Föreningen säger att vi inte betalar för vägen ner till badet. Den får förfalla. Vad händer om Albinsson säger att han inte vill installera toalett vid badplatsen utan beslutar sig för att bara ta bort stugorna och stänga vägen. Eller om Albinsson tar betalt för toalettbesök och parkering för badgäster? Tänk bara tanken vad som kan hända. Ingen vet det. Men åtgärder ger alltid effekter. När vi ändock är inne på vad kommunen vill tvinga oss till och andra saker kommunen skall göra. Var är vårt fibernät? Alla kommuninvånare skall ju enligt ert eget beslut ha tillgång till fibernät Här har det lagt en budget på 10 miljoner för att alla skall ha det. Men nu är vi väl inte kommuninvånare för här finns det inte. Ett fibernät för 10 miljoner kunde man haft ett alternativt trådlöst nät. Tyvärr så för 10 miljoner så är det omöjligt att skicka avföring och diskvatten trådlöst till reningsverket. Ge oss möjlighet att undersöka minireningsverk och kostnader för detta. Ge oss extra tid för att hitta en lösning som vi all i gisshult och kommunen kan vara nöjda med. Ge oss 1 år för att få fram all dessa uppgifter. Det kan ju inte vara för mycket att ge oss då era egna medarbetare inte kan svara oss på 2,5 år reningsverk i Bodafors är inte ett minireningsverk för ett fåtal hushåll utan försörjer Bodafors och Grimstorp och är dimensionerat för 3500 personekvivalenter. De pumpar NAV installerat i Spexhult ingår i anslutningsavgiften. Vid eventuellt fel på en pump byter NAV ut den och står för kostnaden. Om fastighetsägaren däremot inte följt de anvisningar som gäller för pumpen bekostar fastighetsägaren reparationen. Samtliga byggnader som inte har godkänt avlopp och som vid utbyggnad av kommunalt VA har behov av avlopp måste anslutas. Eftersom det är privat mark och enskilda vägar kan fordonstrafik förbjudas. Allemansrätten gäller dock på de platser som inte är tomtmark till hus. Frågan om fibernät hanteras inte inom ramen för VA-planen och utbyggnad av fibernät görs inte med kommunala skattemedel. VA-planen revideras så att det för arrendatorerna/fastighetsägarna i varje utbyggnadsområde ges möjlighet att inom en viss tid presentera en helhetslösning med enskilt huvudmannaskap. Lösningen skall vara gemensam och omfatta samtliga tomter/fastigheter och uppfylla gällande krav. Presenteras en godkänd lösning kan kommunen tills vidare avvakta med beslut att inrätta verksamhetsområde.

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Planering för vatten och avlopp. Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa

Planering för vatten och avlopp. Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa Planering för vatten och avlopp Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa Bakgrund Det finns ca 3 000 enskilda avlopp i Piteå kommun. Somliga väl fungerande, andra med stora behov av

Läs mer

Va-policy Emmaboda kommun

Va-policy Emmaboda kommun Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade

Läs mer

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson,0550-88002 kalle.alexandersson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-07 Ks/2012:210 011 Planfrågor Sida 1(4) Planläggning och VA-utredning inom

Läs mer

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Bakgrund Holmen är ett område i förändring. Fler bygger nytt eller planerar att göra det och många väljer att bo här permanent eller bygga fritidshus som

Läs mer

G R A N S K N I N G S U T L Å T A N D E 2

G R A N S K N I N G S U T L Å T A N D E 2 G R A N S K N I N G S U T L Å T A N D E 2 Detaljplan för Snokebo 1:49, del av, norra sidan av sjön Snesaren, Vimmerby Kommun, Kalmar län 2013-05-02 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplanen har varit utställd

Läs mer

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Varför bygger vi ut VA-nätet? Trosa kommun växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas alltmer till permanentbostäder. Detta ställer

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09

Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09 Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09 Program informationsmöte Munga: Bakgrund till beslut om VA- utbyggnation Principlösning beslutat VA-system Kostnader och regler för anslutning Projektorganisation

Läs mer

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013 Information om vatten & avlopp i Åmot 19 december 2013 Tillbakablick bildandet av Gästrike Vatten och Ockelbo Vatten samt uppdrag Utredning av förutsättningar för utbyggnad av kommunalt avloppsnät och

Läs mer

Stora Källviken. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp

Stora Källviken. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Stora Källviken Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Innehåll BAKGRUND... 2 TIDIGARE HÄNDELSER... 2 VERKSAMHETSOMRÅDE... 3 PRELIMINÄR TIDSPLAN... 4 PROJEKTERING... 4 LEDNINGSRÄTT... 4 UPPHANDLING...

Läs mer

upprättat en Vatten och avloppsplan för områden med enskild VAförsörjning. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till Tekniska nämnden

upprättat en Vatten och avloppsplan för områden med enskild VAförsörjning. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till Tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2012-11-05 Tekniska nämnden Dnr Ten 2012/619 Fastställande av Vatten och avloppsplan för områden med enskild VAförsörjning Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag

Läs mer

Varför gör inte kommunen jobbet att kontrollera våra avlopp? Om ni påstår att det är gjort, en källförteckning och när den är gjord,tack.

Varför gör inte kommunen jobbet att kontrollera våra avlopp? Om ni påstår att det är gjort, en källförteckning och när den är gjord,tack. Om avloppet/vattnet inte är en delfinansierings fråga utan en miljöfråga så hur stor är miljöpåverkan från vårt område Noor jämfört med annat område exempelvis den djurhållningen som finns runt sjön valloxen.

Läs mer

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna!

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna! Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Närvarande Astrid Löfdahl, 1:a vice ordf. Tekniska nämnden Roger Rohdin, Verksamhetschef Vatten och avlopp Kerstin Nyström,

Läs mer

Skellefteå Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte

Skellefteå Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte Informationsbrev Vatten- och avfallsavdelningen Skellefteå 2016-07-05 Resultat inventering av enskilda avlopp och vattenbrunnar samt inbjudan till informationsmöte Om det är något begrepp du inte förstår,

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Västersjöns östra fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna!

Västersjöns östra fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Västersjöns östra fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte 20140423 Välkomna! Närvarande Rolf Landin, Enhetschef VA Nät drift Kerstin Nyström, Projektledare Vatten och Avlopp Torbjörn

Läs mer

Ett av Europas bästa vatten.

Ett av Europas bästa vatten. Ett av Europas bästa vatten. Dagordning informationsmöten - 2 timmar 1. Bakgrund Sven-Åke + Kaj 2. Rening? Och nya riktlinjer och lagar Micael 3. Utredningsläget Kaj + Micael 4. Frågor Närvarande: Sven-Åke

Läs mer

Tillsyn av enskilda avlopp 2014. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015

Tillsyn av enskilda avlopp 2014. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015 Tillsyn av enskilda avlopp 2014 Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 3 Resultat... 6 Diskussion...

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Information och anvisningar vid utbyggnad av vatten- och avloppsna t i Svansjo sommarby

Information och anvisningar vid utbyggnad av vatten- och avloppsna t i Svansjo sommarby Information och anvisningar vid utbyggnad av vatten- och avloppsna t i Svansjo sommarby Under år 2016 påbörjar kommunen utbyggnaden av vatten- och avloppsledningsnät i Svansjö sommarby. Möjlighet att ansluta

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011 Dnr : 2010-0368-446 akt 4 Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Havridaån Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

Härjedalens kommun har varit oss behjälpliga att distribuera ut materialet så att alla registrerade fastighetsägare skall få sitt exemplar.

Härjedalens kommun har varit oss behjälpliga att distribuera ut materialet så att alla registrerade fastighetsägare skall få sitt exemplar. Till Dig som fastighetsägare på Slagavallen. Med anledning av de pågående diskussionerna gällande Vatten- och Avloppsfrågan på Slagavallen kommer här ett informationsmaterial sammanställt och framtaget

Läs mer

Informationsmöte. VA-utbyggnad i Djupvik

Informationsmöte. VA-utbyggnad i Djupvik Informationsmöte VA-utbyggnad i Djupvik 2016-04-24 Dagordning * 10:00 Inledning Admir Ibrisevic (VA-chef) Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö * Kommunala beslutet om VA-utbyggnad Christer Axelsson (VA-och

Läs mer

TRELLEBORGS KOMMUN Tekniska nämnden 2013-05-29

TRELLEBORGS KOMMUN Tekniska nämnden 2013-05-29 TRELLEBORGS KOMMUN Tekniska nämnden 2013-05-29 1(6) Kommunfullmäktige Begäran om anslag för investering i utbyggnad av vatten- och avloppsledningar till Norra Gylle, Fröjdenborg, Långskiftet och Väster

Läs mer

Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA

Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA OK Ställ diagnos på ditt avlopp med hjälp av Svea Avloppsguide. Bildspelet tar cirka fem minuter. Föregående 1 Jag ger dig lite tumregler, men det

Läs mer

Befolkningsutveckling Knivsta 2012-11-21. Snabbast växande kommuner 2003-2011(Knivsta 6:e snabbast)

Befolkningsutveckling Knivsta 2012-11-21. Snabbast växande kommuner 2003-2011(Knivsta 6:e snabbast) Lärdomar från fallet Västersjö hur gör vi rätt från början? Tyra Wikström, Knivsta kommun & Anna Tengelin Skoog, Roslagsvatten Befolkningsutveckling Knivsta Ackumulerad procentuell befolkningstillväxt

Läs mer

Dagordning för mötet

Dagordning för mötet Dagordning för mötet 1. Inledning 2. Information om ansvar för VA i Nor 3. Svar på inskickade frågor 4. Frågestund 5. Mötet avslutas Samhällsutvecklingsnämnden har beslutat att delegera till samhällsutvecklingsnämndens

Läs mer

DOM 2013-01-24 Stockholm

DOM 2013-01-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2013-01-24 Stockholm Mål nr M 5065-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-15 i mål nr M 4789-11, se

Läs mer

Information till ägare av fastighet inom verksamhetsområde för dricks- och spillvatten vid Harnäs udde/sjöbo och Harnäs västra

Information till ägare av fastighet inom verksamhetsområde för dricks- och spillvatten vid Harnäs udde/sjöbo och Harnäs västra Information till ägare av fastighet inom verksamhetsområde för dricks- och spillvatten vid Harnäs udde/sjöbo och Harnäs västra Wessman Barken Vatten & Återvinning har fått i uppdrag av huvudmannen Smedjebacken

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

Vatten- och avloppsverksamheten

Vatten- och avloppsverksamheten falun.se/ Vatten- och avloppsverksamheten i Falun VA-strategi Steg 2 i arbetet med VA-planering i Falu kommun Antagen av kommunfullmäktige Falu kommun 120614 1 2 Innehåll Inledning 4 Falu kommuns VA-strategier

Läs mer

Byggarbetsplats Norrlandet

Byggarbetsplats Norrlandet Byggarbetsplats Norrlandet Välkommen Informationsmöte för fastighetsägare i Utvalnäs och Harkskär Ta lite fika innan du sätter dig! Kontaktpersoner Gästrike Vatten Stefan Hedström, Projektledare VA Jessica

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 94 2013-12-10 Va 540/12 Stockholm

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 94 2013-12-10 Va 540/12 Stockholm Bilagor uteslutna STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 94 2013-12-10 Va 540/12 Stockholm SÖKANDE Ånge kommun Ombud: Tekniske chefen O S MOTPART Länsstyrelsen Västernorrland Ombud: F U SAKEN Verksamhetsområde för

Läs mer

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 158/13 Stockholm

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 158/13 Stockholm Bilagor uteslutna STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 28 2015-03-19 Va 158/13 Stockholm KLAGANDE Klippans kommun Ombud: Advokaten A L och jur. kand. A W MOTPART Länsstyrelsen i Skåne län SAKEN Föreläggande att

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen. Regler för vatten och avlopp i tillväxtoch omvandlingsområden. Umeå kommun

Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen. Regler för vatten och avlopp i tillväxtoch omvandlingsområden. Umeå kommun Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen Regler för vatten och avlopp i tillväxtoch omvandlingsområden Umeå kommun Antagen av kommunfullmäktige år 2009 1 Framtagande av föreliggande dokument Regler

Läs mer

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 1 2014-03-06 Torsås Kommun Bygg- och miljönämnden 385 25 Torsås Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 Torsås Kustmiljögrupp har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad

Läs mer

Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden

Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden Birger Wallsten, Mälarenergi AB, Västerås Svante Larsson, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen,

Läs mer

DOM 2015-02-09 Stockholm

DOM 2015-02-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 DOM 2015-02-09 Stockholm Mål nr M 11550-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-12-05 i mål nr M 2076-14,

Läs mer

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson,0550-88002 kalle.alexandersson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-07 Ks/2012:210 011 Planfrågor Sida 1(4) Planläggning och VA-utredning inom

Läs mer

Finansiering av VA-utbyggnad en politisk fråga

Finansiering av VA-utbyggnad en politisk fråga Finansiering av VA-utbyggnad en politisk fråga Agenda Bakgrund Underlag för dialog med politiken Kostnadsmodell Tidplan Egna lösningar Hur arbetar vi vidare? Slutsatser Kostnad nytta Gungor och karuseller

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012 Dnr : 2011-1300-446 akt 10 Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Storån del 2 Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

Informationsmöte. VA-utbyggnad i Edsala-Kalkudden

Informationsmöte. VA-utbyggnad i Edsala-Kalkudden Informationsmöte VA-utbyggnad i Edsala-Kalkudden 2016-04-16 Dagordning Edsala * 13:00 Inledning Admir Ibrisevic (VA-chef) Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö * Beslutet om VA-utbyggnadsplanen Christer

Läs mer

Bjurbäcken 1:27 m fl i Karlsborg, Karlsborgs kommun. Granskningshandling. Detaljplan för. Samrådsredogörelse

Bjurbäcken 1:27 m fl i Karlsborg, Karlsborgs kommun. Granskningshandling. Detaljplan för. Samrådsredogörelse Granskningshandling Detaljplan för Bjurbäcken 1:27 m fl i Karlsborg, Karlsborgs kommun Samrådsredogörelse Plan- och byggenheten i Karlsborg dec 2013 Karlsborgs kommun, Byggnadsnämnden, Storgatan 16, 546

Läs mer

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Söder om sjön Örlen 2011-10-19

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Söder om sjön Örlen 2011-10-19 PROJEKT Inventering av enskilda avloppsanläggningar Söder om sjön Örlen 2011-10-19 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS

Läs mer

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Benchmarking VA-verksamhet 2007 Benchmarking VA-verksamhet 7 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 8-- Inledning Riksdagen har antagit en ny lag om allmänna vattentjänster som gäller från januari 7. Lagstiftningen ställer bland annat

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun Diarienummer: 676/2014-424 Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun -Sara Berglund18 november 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail)

Läs mer

Vatten- och avloppsverksamheten

Vatten- och avloppsverksamheten falun.se/ Vatten- och avloppsverksamheten i Falun VA-plan Steg 3 i arbetet med VA-planering i Falu kommun Antagen av kommunfullmäktige Falu kommun 140213ge Falu kommun 1 2 Innehåll Inledning 3 Plan för

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp

Vatten Avlopp Kretslopp Arbetsgång Allmän hantering av VAförsörjning vart föreligger behovet? VA-översikt Riktlinjer för dricksvattenoch Joakim Ekberg VA-strateg Principupplägg s arbetet startar Sep 2013 Juni 2014 Riktlinjer

Läs mer

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Tag kontakt med de grannar som berörs av krav på en ny avloppsanläggning för att ta reda på vilka som är intresserade av att undersöka vad en gemensam avloppsanläggning

Läs mer

Efter att kommunen hade inspekterat den aktuella fastigheten skickades den 2 juni 2004 en skrivelse till Roger Broström med följande innehåll:

Efter att kommunen hade inspekterat den aktuella fastigheten skickades den 2 juni 2004 en skrivelse till Roger Broström med följande innehåll: FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-06-15 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-004 Box 5625 PM nr 2 (slutlig) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning avseende

Läs mer

DOM 2012-03-16 Stockholm

DOM 2012-03-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 6 Rotel 060101 DOM 2012-03-16 Stockholm Mål nr M 2403-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Statens va-nämnds beslut 2011-02-28, BVa 15, i mål nr Va 112-09, se bilaga A KLAGANDE Knivsta kommun,

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Kommunalt verksamhetsområde

Kommunalt verksamhetsområde Vänerkustprojektet Kommunalt verksamhetsområde Ett kommunalt verksamhetsområde beslutas av kommunfullmäktige. Alla fastigheter inom ett verksamhetsområde är skyldiga att betala anslutningsavgiften. Från

Läs mer

VA-utbyggnad, Kagghamra

VA-utbyggnad, Kagghamra FÖRSTUDIERAPPORT VA-enheten 2010-03-20 Referens Mottagare Ingmari Holmsten Tekniska nämnden Version PA3 Förstudierapport VA-utbyggnad, Kagghamra Samhällsbyggnadsf örvaltningen Post Botkyrka kommun, 147

Läs mer

Utbyggnad av Vatten & Avlopp på HORNSLANDET. Till fastighetsägare inom Horn verksamhetsområde för vatten & spillvatten

Utbyggnad av Vatten & Avlopp på HORNSLANDET. Till fastighetsägare inom Horn verksamhetsområde för vatten & spillvatten Utbyggnad av Vatten & Avlopp på HORNSLANDET Till fastighetsägare inom Horn verksamhetsområde för vatten & spillvatten Nu återupptas VA-utbyggnaden Västervik Miljö & Energi bygger ut allmänt vatten och

Läs mer

Därefter fick fastighetsägarna möjligt att ställa frågor, se nedan för mötesanteckningar från mötet.

Därefter fick fastighetsägarna möjligt att ställa frågor, se nedan för mötesanteckningar från mötet. Datum Ärende 2015-02-04 V -2014-509-12 Er referens Rickard Kalm Hej! Norrköping Vatten och Avfall har nu sammanställt de frågor och svar som uppkom på informationsmötet den 21 januari 2015. Frågor och

Läs mer

POLICY VATTEN OCH AVLOPP

POLICY VATTEN OCH AVLOPP POLICY VATTEN OCH AVLOPP Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

Länsbodarna. Utbyggnad av allmänt avlopp

Länsbodarna. Utbyggnad av allmänt avlopp Länsbodarna Utbyggnad av allmänt avlopp Bakgrund Länsbodarna är ett område som konstaterats ha behov av verksamhetsområde för avlopp. Stora delar av området har täta jordlager och nära till berg som leder

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun 2013-06-11 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun Plats och tid: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl.19:00-21:30 Närvarande: Åhörare: 100-talet

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Inventeringsplan för enskilda avlopp

Inventeringsplan för enskilda avlopp SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Inventeringsplan för enskilda avlopp Gävle Kommun Handlingsplan För inventering av enskilda avlopp Författare Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014-11-17 Grafisk

Läs mer

Information enskilda avlopp

Information enskilda avlopp Information enskilda avlopp HISTORIK-Krav 1949 Slamavskiljning 1969 Slamavskiljare (trekammarbrunn) med efterföljande rening 2007 Reduktionskrav från Naturvårdsverket VARFÖR Hälsoskydd, Grundvatten, Miljöskydd

Läs mer

VÄLKOMNA! Informationsmöte VA-sanering 2011-11-28. Lannekulla

VÄLKOMNA! Informationsmöte VA-sanering 2011-11-28. Lannekulla VÄLKOMNA! Informationsmöte VA-sanering 2011-11-28 Lannekulla Presentation Christer Adlerborn Byggledare Mikael Fellman Projektansvarig Lennart Torgelsson Stadsnät Michael Johansson VA-plan Informationsmöte

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 PROJEKT Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se

Läs mer

VA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version

VA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version VA-policy Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun Version 2016-05-24 Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 4 Samhällsutveckling... 4 Vision Rättviks kommun... 4 Utveckling... 4 UTMANINGAR... 5

Läs mer

Utbyggnad av kommunalt avlopp i Ytterboda. Information till fastighetsägare

Utbyggnad av kommunalt avlopp i Ytterboda. Information till fastighetsägare Utbyggnad av kommunalt avlopp i Ytterboda Information till fastighetsägare Kommunalt avlopp i Ytterboda Dåliga enskilda avlopp Anslutning till kommunalt avlopp anses vara den bästa lösningen på lång sikt

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Kärande har hänvisat till en tidigare dom (VA-nämndens beslut , BVa 13 Mål nr Va 16/18).

Kärande har hänvisat till en tidigare dom (VA-nämndens beslut , BVa 13 Mål nr Va 16/18). 1(6) Mark- och miljödomstolen Växjö Tingsrätt Box 81 351 03 VÄXJÖ Myndighetsnämnden i Nybro kommun har stämts till mark- och miljödomstolen att svara på vad kärande yrkar och i övrigt anför gällande mål

Läs mer

Kommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden.

Kommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden. 6 Länsstyrelses åläggande för kommun att bygga ut allmän dricksvattenanläggning har upphävts då vattenförsörjningen inte kunde anses avse ett större sammanhang. En grupp fastighetsägare i Långaröd i Hörby

Läs mer

Wira Bruk 2009-09-08

Wira Bruk 2009-09-08 Wira Bruk 2009-09-08 Nulägesrapport av projektet Kort om Roslagsvatten Fattade beslut Samråd om placering av förbindelsepunkt Frisprängning Aktuella va-ledningskartor Va-anslutning av fastighet Tidplan

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 1 Planering Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

Uppdragsnr: 10214630. Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby)

Uppdragsnr: 10214630. Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby) Uppdragsnr: 10214630 Källa: www.eniro.se VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby) Uppdragsnr: 10214630 2(5) Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700

Läs mer

Projekt VA Norrfjärd. Välkommen! Informationsmöte för fastighetsägare/ arrendatorer i Norrfjärd

Projekt VA Norrfjärd. Välkommen! Informationsmöte för fastighetsägare/ arrendatorer i Norrfjärd Projekt VA Norrfjärd Välkommen! Informationsmöte för fastighetsägare/ arrendatorer i Norrfjärd Program Inledning Bakgrund Ekonomi Teknik Information - kontakt Frågestund Projektgrupp Namn Befattning Organisation

Läs mer

Information inför anläggande av VA-anläggning i Munga

Information inför anläggande av VA-anläggning i Munga Information inför anläggande av VA-anläggning i Munga Mälarenergi hoppas att denna information om utbyggnaden av VA-anläggning i Munga ska ge Er den information som behövs inför VA-anslutningen av Er fastighet.

Läs mer

Bortföring av dag- och dräneringsvatten inom Långasandsområdet.

Bortföring av dag- och dräneringsvatten inom Långasandsområdet. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2012-05-15 131 Bortföring av dag- och dräneringsvatten inom Långasandsområdet. Dnr KS 2011-415 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

2005-01-12 1 (4) BILAGA 15

2005-01-12 1 (4) BILAGA 15 PM 2005-01-12 1 (4) UDDEVALLA KOMMUN Miljö och Stadsbyggnad Handläggare/telefon Jan Engström/0522-69 73 16 BILAGA 15 Miljö och Stadsbyggnads PM angående områden mellan Ljungskile och Uddevalla med VA-problem.

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller

Läs mer

Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp

Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp Tomas Waara 2016-11-29 RB 26 Utsläpp av enskilda avlopp Länsstyrelserna ska, i syfte att öka åtgärdstakten; Aktivt vidareutveckla sitt arbete med tillsynsvägledning

Läs mer

Detaljplan för Kroksdal 1:170 Tennistomten

Detaljplan för Kroksdal 1:170 Tennistomten TENNISTOMTEN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-03-29 ENKELT PLANFÖRFARANDE (SAMRÅDSHANDLING) Detaljplan för Kroksdal 1:170 Tennistomten Tjörns Kommun, Västra Götaland 1. INLEDNING Genomförandebeskrivningen

Läs mer

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 77 2015-07-30 Va 288/13 Stockholm

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 77 2015-07-30 Va 288/13 Stockholm Bilagor uteslutna STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 77 2015-07-30 Va 288/13 Stockholm KLAGANDE Ludvika kommun Ombud 1: Förvaltningschefen Li N Ombud 2: Ordföranden för samhällsbyggnadsnämnden S F Adress som

Läs mer

Lagen om allmänna vattentjänster

Lagen om allmänna vattentjänster Lagen om allmänna vattentjänster Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större

Läs mer

Dialog i Grödinge den 19 januari 2012. Detta är det första mötet avseende Kagghamra, Sibble och Eldtomta

Dialog i Grödinge den 19 januari 2012. Detta är det första mötet avseende Kagghamra, Sibble och Eldtomta Dialog i Grödinge den 19 januari 2012 Detta är det första mötet avseende Kagghamra, Sibble och Eldtomta Dagordning, dialog Grödinge kl:19-22 (2-3 tim) Välkommen Birgitta Mörk (s), Ordförande för dialogforum

Läs mer

Ny översiktsplan för Nässjö kommun Samråd 16 januari - 12 mars 2012

Ny översiktsplan för Nässjö kommun Samråd 16 januari - 12 mars 2012 Ny översiktsplan för Nässjö kommun Samråd 16 januari - 12 mars 2012 Vad tycker du? Översiktsplanen talar om hur mark och vatten ska användas Hur vill jag att tätorterna ska utvecklas? Tänk om de bygger

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten Frågor och svar Hyllinge 29/5 2012 Historik- ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Handboken beskrev tekniska beskrivningar och rekommendationer

Läs mer

Frågor från startmöte för södra etappen,

Frågor från startmöte för södra etappen, Frågor från startmöte för södra etappen, 2015-06-03 Vad är syftet med planläggningen? Borde inte beslutet komma från fastighetsägarna? Kommunen ser ett ökat intresse för att bosätta sig i Norrby permanent.

Läs mer