Sidan 1 av 22. Utlåtande. Vatten- och avloppsplan Nässjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sidan 1 av 22. Utlåtande. Vatten- och avloppsplan 2014. Nässjö kommun"

Transkript

1 Sidan 1 av 22 Datum: Dnr: MI Utlåtande Vatten- och avloppsplan 2014 Nässjö kommun Planförslag och ärendehantering Nässjö kommun har tagit fram ett förslag till VA-plan (vatten- och avloppsplan). Syftet med en kommunal VA-plan är att få en heltäckande långsiktig planering för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen. Planen behandlar både enskilt och kommunalt vatten- och avlopp. VA-planen var på utställning 18 oktober till 15 november VA-planen fanns då tillgänglig på webbsidan samt var utställd på kommunens medborgarkontor i Anneberg, Forserum, Malmbäck, Bodafors och Nässjö samt på Miljö- och byggkontoret i Nässjö. Synpunkter under utställningstiden framgår av detta utlåtande. Utlåtandet Där det finns anledning att kommentera synpunkterna görs detta. I det fall synpunkterna inte är kommenterade står de för sig själva som åsikter, förslag och synpunkter på VA-planen som får beaktas i den politiska beslutsprocessen. Påståenden och frågor som till exempel huvudsakligen handlar om värderingar och politiska avväganden kommenteras inte. Synpunkterna återfinns i utlåtandets vänsterspalt och kommentarer i högerspalten. Synpunkterna har i vissa fall har bearbetats redaktionellt men är i huvudsak återgivna i sin helhet. Kommentarerna görs sammanfattande och där ungefär samma fråga eller påstående kommer från flera yttranden så sker hänvisning.

2 Sidan 2 av 22 Skriftliga synpunkter på VA-planen under utställningstiden 1. Länsstyrelsen, Eksjö kommun, Aneby kommun, Birgitta och Lothar Johannesson, Leif Forsman, Johan Boström, , , Meier Andersson, Stig Hild, Styrelsen för Gisshults stugförening, Jan Johansson, Alla fastighetsägare på Blåklintsvägen, Roland Bergdahl, Uno Albinsson, Synpunkt (sammanfattning) 1. Länsstyrelsen kommentar Länsstyrelsen ser positivt på att ha fått möjlighet att granska det utställda förslaget till VA-plan för Nässjö kommun. Länsstyrelsen bedömer att planen är tydligt och bra. Länsstyrelsen ser särskilt positivt på att kommunen beaktar klimatförändringarna i sin VA-planering och i sitt utförande. Nedan följer några synpunkter som kommunen bör beakta: Rubriken VA-utbyggnadsplan I beskrivningen för respektive område finns ett stycke med om statusklassningen som fastställdes Under 2013 har en ny statusklassning arbetats fram (preliminär t.o.m då vattendelegationen fastställer denna), där den ekologiska statusen i vissa fall ändrats. Följande ändringar som berör beskrivningarna i VA-planen har skett: Sjunnarydssjön (Marietorp/Pallarp)- sänkts till måttlig status p.g.a. övergödningsproblem Gisshultasjön övre (Gisshult) - sänkts till måttlig status p.g.a. övergödningsproblem Nömmen (Bodaviken/Långelidsviken)- sänkts till måttlig status p.g.a. övergödningsproblem Malmbäcksån (Malmbäck södra) - fortsatt måttlig ekologisk status men övergödning visar nu på god status. Dessa förändringar kan föranleda översyn av den prioritering som gjorts. Marietorp/Pallarp föreslås därför få en högre prioritet. Eventuellt ytterligare utredningsområde Länsstyrelsen har noterat att bebyggelsen i I den nya statusklassningen för Sjunnarydssjön, Gisshultasjön, Nömmen och Malmbäcksån har den ekologiska statusen sänkts från god till måttlig status på grund av övergödningsproblem. Det är ökade fosforhalter som styr bedömningen. Ökade fosforhalter kan bero på läckage från enskilda avloppsanläggningar, spridning av olika växtnäringsprodukter i jordbruket samt diffusa källor såsom dagvatten. Information om den nya statusklassningen förs in i VA-planen och leder till förändrade bedömningar för berörda områden. Resultatet blir att Marietorp/Pallarp ges högre prioritet än Sjölund/Klinten. Båda dessa områden ligger dock tillsammans med Vareviken i den andra planperioden, och utbyggnadsbeslut och prioritetsordning kommer att ses över och beslutas särskilt inför nästa planperiod. Bebyggelsen vid Hästsjön anses framförallt för gles för att falla in under kriterierna för

3 Sidan 3 av 22 södra delen av Hästsjön är ett område som tangerar kraven för utredning. Håknarp som enligt VA-översikten är ett utpekat LIS-område och Hästerum med förtätad bebyggelse. Hästsjön har god ekologisk status men med risk att statusen försämras med avseende på övergödning. 2. Eksjö kommun utredningsområde. Hästsjön bedöms kunna skyddas genom upprustning och nyanläggning av enskilda VA-anläggningar. Nytt ställningstagande tas i nästa planperiod, vilken då kan beakta en eventuell förändrad utveckling gällande Hästsjöns status och bebyggelsens utveckling. Kommunstyrelsens beslutade samhällsbyggnadsutskott att uttala att frågan om anslutning till kommunalt vatten och avlopp av den del av Gisshultsområdet som ligger i Eksjö kommun bör utredas ytterligare i samband med att Nässjö kommun påbörjar utrednings- och projekteringsarbete för anslutningen till området i övrigt, Noteras. Det är viktigt att vi håller en fortsatt dialog gällande Gisshult och är samordnade i utrednings- och eventuella utbyggnadsfaser. att inte ha någon erinran beträffande förslaget för Rosjön, samt Noteras. att notera att planen i övrigt inte berör Eksjö kommun. 3. Aneby kommun Utställningsförslaget till VA-plan för Nässjö kommun ger en överblick över vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen idag och de utmaningar den står inför under de kommande åren. Förslaget kan bidra med goda ambitioner, aspekter och ideér när Aneby kommun nu står inför slutförandet av en motsvarande VA-plan. Vidare kan konstateras att Nässjö och Aneby kommuner har många beröringspunkter som grannkommuner. Under senare åt har kommunerna (tillsammans med Tranås kommun) haft ett gott samarbete inom det så kallade STOPP-projektet med avseende på små avlopp och lantbruk inom Svartåns avrinningsområde. Nyligen initierades även projektet SANT, ett samarbete mellan Aneby, Nässjö och Tranås kommuner för framtagande av underlag för en gemensam upphandling av flödeskattering inom just Svartåns avrinningsområde. Särskilt viktigt med tanke på det förändrade klimat vi lever i idag. En fördjupad samverkan över kommungränserna framöver är en möjlighet, och kanske också nödvändigt, för att klara av att hantera de utmaningar som finns när det gället den framtida vatten- och avloppsförsörjningen. Noteras.

4 Sidan 4 av Birgitta och Lothar Johannesson Vi har sedan ca 13 år ett sommarställe intill sjön skärvingen (i Hansarp/Skärsboda). Vårt intresse av vattenfrågor har under åren varit en stor miljöfråga hos oss. Vår fina källsjö är viktig att bevara för oss alla då det gäller vattenkvalitén. Att många innehar gamla läckande stenkistor, har redan inspekterats av Miljö o Bygg, och vi hör att flera har läckor från sina tankar o.d. Då vi läste i dagstidningen för ett antal veckor sedan om att Skärsboda står i tur (efter Gisshult) angående kommunalt vatten, blev många glada och vill därför visa vårt intresse och uppskattning av kommande miljöförbättring i våra vattendrag. Vi hoppas på framgångsrik planering och genomförande. 5. Leif Forsman Noteras. Öppet brev till VA-chef Patrik Cantby och kommunstyrelsens ordförande Bo Zander. Kopior till Smålands Tidningen Debatt, SVT:s Uppdrag granskning, SVT Plus. Angående konfiskering av kommuninnevånares banktillgodohandhavanden: saken gäller alltså Gisshults stugby där man planerar en tvångsanslutning till kommunalt VA till en kostnad av ca :- per hushåll. Vår egen ordförande i stugföreningen tror att många är positiva till kommunalt VA, trots den höga kostnaden. Det tror inte undertecknad. Jag betvivlar folk är så nerlusade med pengar så att det här ses som ett välkommet alternativ. Mitt hus uppfördes ursprungligen Brunn grävdes på tomten och toaletten var ett utedass. Under åren som gick byggdes huset ut och 1992 samma år som min mor avled hade hon planerat en utbyggnad med toalett, dusch och sluten avloppstank. Undertecknad slutförde installationen efter hennes frånfälle. Tanken töms ca 4 ggr om året och allt har varit frid och fröjd tills ganska nyligen, då jag fick veta att min tidigare hustru som bor i Långanäs Eksjö kommun, drabbats av samma dråpslag som vi i Gisshult nu står inför, med en skillnad. Hon ägde sin tomt och fick låna på fastigheten. Det kan inte vi för våra tomter är arrendetomter. Min bank hävdar att jag med min pension inte har råd med ett dyrt borgenslån och jag har nu hamnat i moment 22: Hur jag än vänder och vrider på det hela så sitter jag i fällan. Medellösa, arbetslösa, sjukskrivna etc. sitter nu på pottan och kan inte komma loss. Det är ju ingen Ungefär 65 % av de enskilda anläggningarna i Gisshult är ej godkända och måste åtgärdas. Slutna tankar anses inte vara en långsiktigt hållbar lösning. Skäl för detta anges i bilaga 1. Att området består av arrendetomter är en försvårande omständighet, som kommunen är medveten om och som framgår av VAplanen. Kommunen kan dock inte påverka reglerna för belåning. En allmän VAanläggning ska enligt lagen om allmänna vattentjänster anordnas om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Lagstiftning gör då ingen skillnad på arrendetomter och avstyckade tomter utan föreskriver att det som gäller

5 Sidan 5 av 22 hemlighet att folk som sitter i sådana knipor kan bli benägna att avsluta det hela på drastiska sätt. Förr när vi var ett samhälle så delade vi kostnaderna rättvist via skattsedeln, men idag räknas vi som en hop individer som ska klara allt själva. För övrigt så är det sammanlagda beloppet: :- ganska högt så man kan bara hoppas att pengarna hamnar på rätt plats och inte hamnar i några andra kommunala projekt. Vidare säger en ej bekräftad uppgift att man mörkat och låtit medborgare gräva ner tankar i närtid utan att varna för det komma skall. 6. Johan Boström Angående ev kommunalt vatten och avlopp i Gisshults sommarstugeområde. Som arrendator till ett litet sommartorp i Gisshults sommarstugeområde har jag här sammanställt mina synpunkter och mina frågeställningar gällande en eventuell anslutning till kommunalt vatten och avlopp i området. Först och främst tycker jag det är bra att kommunen tar avloppsfrågan på allvar, även vad gäller stugområden. Jag är också medveten om de regler som kommunen har att rätta sig efter vad gäller vatten och avlopp. Med detta sagt så är jag trots allt mycket kritisk till en anslutning i Gisshult. Detta främst av fyra skäl: 1. Miljömässiga hänsyn avseende avlopp I sådana här sammanhang tas nästan alltid miljön som gisslan för att användas som ett argument. I Gisshult handlar det om totalt ca 60 hushåll. De allra flesta av dessa 60 stugor är enkla sommarhus som används under en kort del av året. Vår stuga t.ex. har allt avlopp kopplat till den slutna tanken och vi klarar oss med stor marginal med en tömning per år. Det är i dagsläget max 10 hushåll i Gisshult som används som permanentboende. Om vi då räknar högt så skulle man behöva köra en slamtömningsbil varannan vecka till Gisshult för att tömma tankar. Detta är en sträcka på ca 2 mil tur och retur per gång. Således landar vi på en total körsträcka på ca 50 mil per år för att lösa hela avloppsfrågan för området. Det motsvarar 0,8 mil körsträcka per år och hushåll i snitt. Det känns som en rätt försumbar miljöbelastning tycker jag. Särskilt som för fastighetsägare också gäller för ägare till byggnad på ofri grund. Nässjö kommuns allmänna VA-anläggning är sedan länge till 100 % finansierad via avgifter baserade på en VA-taxa. VAverksamheten har en separat ekonomisk redovisning och pengar från VAverksamheten blandas inte, och får heller inte blandas, med pengar för andra verksamheter. Avloppet måste lösas på ett godtagbart sätt, annars kan stugorna inte användas. Tankar har i närtid godkänts som lösning för att stugorna skall kunna användas. Det kan även bli aktuellt med denna typ av lösningar tillfälligt i avvaktan på att en godkänd helhetslösning för området är färdigställd. Angående slutna tankar som en lösning för Gisshultsområdet hänvisas till bilaga 1. Det är 13 tomtföreträdare som i samband med inventeringen angivit att de bebor stugan/huset permanent.

6 Sidan 6 av 22 alternativet är att man ska förflytta samma avloppsvatten med hjälp av elektriska pumpar till reningsverket. Det är ju knappast heller klimatneutralt. För att inte tala om vilken miljömässig påverkan allt arbete med schaktning och övriga installationer innebär. Kommunen har vidare gjort en inventering av samtliga avlopp i området så man är väl medveten om vilka hushåll som har installerat sluten tank och vilka som har avlopp som inte är godkända. Mitt förslag är således helt enkelt att man skickar ut ett föreläggande om åtgärd för de hushåll som inte löst avloppsfrågan på ett bra sätt. Detta är tveklöst det mest miljöeffektiva alternativet. Min slutna avloppstank släpper inte ut en milliliter avfall i naturen och miljöpåverkan för slamtömningen är rimligtvis försumbar. 2. De ekonomiska aspekterna för kommunen. Mot bakgrund av tidigare VA-projekt som i de flesta fall gått med stora underskott för kommunen så är det ju en avsevärd ekonomisk risk för kommunen att driva ett sånt här projekt. Som jag ser det är den enda miljömässiga vinst man kan göra med att driva igenom detta mångmiljonprojekt att spara 50 mils körsträcka per år med en slamtömningsbil. I gengäld får man då pumpa samma vattenmängd (eller troligen en större vattenmängd eftersom sparsamheten kommer att minska) med elektriska pumpar. Vad gäller dricksvatten så innebär det troligen en rejäl miljömässig förlust eftersom en fullgod anläggning finns lokalt. Varför vill man göra en så stor och riskfylld investering när det kanske inte ens innebär en miljömässig vinst överhuvudtaget? Frågan är väl också i vilken utsträckning man har laglig rätt att tvinga de hushåll där ni själva nyligen godkänt avloppslösningar att fysiskt koppla på det installerade systemet. Jag vet ju att ni kan tvinga igenom anslutningsavgiften men hur kommer de löpande intäkterna att se ut för kommunen om många inte kopplar på sig? Slutligen kanske man skulle kunna anföra att Gisshult skulle kunna bli ett attraktivt bostadsområde som ökar Nässjös attraktionskraft som bostadsort och därmed på sikt ger skatteintäkter till kommunen. Men hur sannolikt är det när tomterna inte är friköpta och markägaren inte har för avsikt att sälja tomterna? Hur många småbarnsfamiljer kan t.ex. finansiera ett nybygge utan lånefinansiering? De befintliga Ungefär 65 % av de enskilda avloppsanläggningarna i området är inte godkända. Om slutna tankar skall användas som VAlösning måste allt avloppsvatten, även BDT-vatten (bad- disk och tvättvatten) ledas till tanken. En VA-lösning med slutna tankar anses inte långsiktigt hållbar, se vidare bilaga 1. Utbyggnadskostnaden för kommunalt VA till Gisshult har översiktligt bedömts i VAplanen. Utbyggnadskostnaden för lokala ledningar bedöms vara förhållandevis låg medan kostnaden för överföringsledning bedöms förhållandevis dyr, jämfört med andra utbyggnadsområden. Sammantaget bedöms att kommunen av miljö- och hälsoskäl har en skyldighet att anordna en allmän avloppslösning och att utbyggnadens kostnader och ekonomiska risk inte är så höga att utbyggnaden blir ekonomiskt orimlig för VA-taxekollektivet. Se vidare bilaga 1. Hur de anläggningar som idag är godkända ska hanteras i samband med utbyggnad får utredas. Slutna tankar är inte en långsiktigt hållbar lösning för området. Det är naturligt att intäkter i utbyggnadsområden inledningsvis är lägre av den anledningen att inte alla blir inkopplade samtidigt, vilket ingår i förutsättningarna. Arrendetomter är försvårande för investeringar på tomten vilket i sin tur försvårar bland annat permanentboende. Detta framgår av VA-planen. VA-planens skäl för att föreslå utbyggnad av kommunalt

7 Sidan 7 av 22 stugorna är ju i de flesta fall långt ifrån beboeliga på permanent basis. 3. Dricksvattenfrågan Vad gäller dricksvatten så har stugägarna gått samman och byggt en gemensam vattenanläggning dit det stora flertalet av stugorna idag är anslutna. Ett ledningsnät har grävts ner till frostfritt djup i hela området och systemet har nu varit i drift i ca 10 år. Brunnsföreningen tar årligen vattenprover med bra resultat och man har, mig veterligen, inte vid något tillfälle haft några kapacitetsproblem. Brunnsföreningen har också genom ett fonderingssytem byggt upp ekonomiska reserver för att hantera eventuella framtida reparationer på anläggningen. Även i detta avseende anser jag att frågan är löst på ett mycket bra sätt lokalt. Enligt gällande regelverk kan nog inte kommunen känna sig helt säker på att man kan tvinga arrendatorerna att ansluta till kommunalt vatten eftersom man kan uppvisa en lång historik med tillgång till bra vatten genom den lokala anläggningen. Det fåtal stugägare som inte idag är ansluten till systemet har rätt och möjlighet att ansluta sig till systemet till en mycket låg kostnad. 4. De ekonomiska konsekvenserna för arrendatorerna. Eftersom stugorna saknar belåningsvärden så är lånefinansiering uteslutet. Många stugor har ett marknadsvärde på kanske tusen kr. Ett par stugor har denna sommar varit till salu runt kr och de har inte blivit sålda. Många har taxeringsvärden runt kr. Är det verkligen skäligt att med dessa förutsättningar tvinga arrendatorer till investeringar på kanske uppemot :- vilket ju i många fall överstiger både taxeringsvärden och marknadsvärden? Om ni driver igenom det här så kommer det t.ex. att innebära slutet för min och min familjs somrar i Gisshult och vi kommer framgent att spendera vår semesterkassa i någon annan kommun. Detta trots att vi löst VA-frågan på ett fullgott sätt. Vi är en småbarnsfamilj som inte har några ekonomiska resurser att utan belåning finansiera så stora investeringar. Det är en situation som vi inte är ensamma om i området. Hade detta varit den enda miljömässiga möjliga utvägen så hade man fått acceptera läget. Men gällande Gisshult så går dessa frågor utmärkt att lösa lokalt och det är VA i Gisshult bygger på den problematiska situation som redan idag råder, där ca 65 % av anläggningarna är underkända och det råder mycket dåliga förutsättningar för enskilda hållbara VA-lösningar. Områdets attraktiva sjönära läge, goda kommunikationsläge och närheten till Nässjö stad bedöms ge förutsättningar för ökat permanentboende på sikt, även om situationen med arrendetomter skulle bestå. Ökat permanentboende ställer större krav på VA-systemen. Ökningen av antalet tanktömningar under senare år visar på en tydlig trend avseende mängden avloppsvatten som produceras i Gisshult. Kan man uppvisa tillgång till bra dricksvatten kan inte kommunen tvinga enskilda att ansluta sig till kommunalt vatten. Se kommentar till yttrande nr 5.

8 Sidan 8 av 22 inte varken ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att genomföra så omfattande åtgärder som nu föreslås. Sammanfattning: Kommunen står i begrepp att driva igenom en mångmiljoninvestering för att, i bästa fall, göra en miljömässig vinst på ca 50 mils körsträcka med en tankbil per år. Troligen blir resultatet istället en miljömässig förlust med tanke på elektriska pumpar, en ökad vattenanvändning samt ett omfattande miljöstörande arbete i samband med installationen. Beslutet innebär en katastrof för de allra flesta stugägare där man kommer att tvingas att sälja sina stugor då de pga arrende saknar belåningsvärde och det innebär också en stor ekonomisk risk för kommunen. Kort och gott: Alla förlorar! Eftersom kommunen efter sin inventering nu vet exakt vilka hushåll som saknar godkända avlopp så föreslår jag att man istället förelägger dessa hushåll att lösa sin VA-fråga på ett miljömässigt godkänt sätt, t.ex. genom sluten tank. Detta skulle enligt mina beräkningar innebära en total investering på mindre än en tiondel av en kommunal anslutning och framförallt skulle man inte straffa oss husägare som varit proaktiva i frågan och tagit stora investeringar för att lösa VA-frågan på ett godtagbart och miljövänligt sätt. Något som dessutom skett i samråd med kommunen. Skrivet den 13 november 2013 Kompletterande frågor ang ev kommunalt VA i Gisshult efter informationsmöte Efter informationsmötet dök ett antal nya frågeställningar upp och jag har därför sammanställt dessa nedan. Observera att jag kräver att kommunen besvarar dessa frågor. Om man i kommunen fattar beslut som man vet innebär att folk får lämna sina bostäder så tycker jag de ansvariga åtminstone ska kunna svara på varför. Detta projekt innebär ju jättestora ingrepp i människors liv så det är av yttersta vikt att kommunen har riktigt bra argument för sitt agerande. o Hela frågan handlar ju om hur man på bästa sätt förflyttar avloppsvatten från fastigheterna i Gisshult till reningsverket. Observera att jag inte ifrågasätter huruvida avloppsvattnet ska renas i kommunens reningsverk eller ej. Min syn är definitivt att

9 Sidan 9 av 22 allt avloppsvattnet ska till reningsverket och inget ska släppas ut i naturen. Det handlar enbart om hur avloppsvattnet ska transporteras. För att lösa förflyttningen av avloppsvattnet finns två alternativ: Alt 1. Förelägga de fastigheter (ca 30 st) som saknar tank att anlägga en sådan. Därefter tömma tankarna med hjälp av kommunens tankbil ca en gång varannan vecka (högt räknat). Detta ger följande resultat: Total investering för fastigheter som saknar godkänt avlopp: 30x30000:- = :-. Total investering för fastigheter som har godkända avloppstankar: 0:-. Total investering för kommunen: 0:-. Totalt utsläpp av avloppsvatten: 0 %. Årlig körsträcka med en tankbil: ca 50 mil (högt räknat). Alt 2. Anlägga kommunalt vatten och avlopp. Detta ger följande resultat: Total investering för arrendatorer som saknar godkänt avlopp: 30x = till :- Total investering för arrendatorer som har godkänt avlopp: 30x := :- till :-. Total ofinansierad investering för kommunen: Totalt utsläpp av avloppsvatten: 0 %. Årlig körsträcka med en tankbil: 0 mil. Årlig körsträcka med andra fordon för att sköta service och underhåll av anläggningen: 25 mil (en tur i månaden i snitt). Årlig elförbrukning för pumpar: kwh (lågt räknat) Total gångtid för dieseldrivna schaktmaskiner i samband med installationer: timmar (mycket lågt räknat). Frågan som jag kräver att ni besvarar är: Tycker ni att alternativ två är bättre än alternativ ett och i så fall varför? Motivera! Om ni räknar på något annat sätt än vad jag gör ovan så kräver jag att ni redovisar dessa beräkningar. Se bilaga 1. o I mötet kallade man sluten tank för en dålig nödlösning. Varför är detta en dålig lösning i Gisshult? Inget avloppsvatten släpps ut i naturen. 100 % av avloppsvattnet hamnar i reningsverket. I mötet hänvisar ni till markförhållanden i Gisshult som gör tank till en dålig lösning. Vad menar ni med detta? Inget avloppsvatten släpps ju ut i marken. Det är ju heller inga alls problem att förankra en sluten tank med hjälp av t.ex. en Allt avloppsvatten måste ledas till tanken, även BDT-vattnet. En sådan lösning anses inte långsiktigt hållbar för ett så stort bebyggelseområde, när rimliga alternativ finns. Se vidare bilaga 1.

10 Sidan 10 av 22 betongsliper för att motverka problem vi högt vattenstånd. Så har jag gjort. Enkelt, problemfritt och kostnadseffektivt. Jag kräver att ni svarar på frågan varför tank inte är en bra lösning? o I mötet drog ni paralleller med installationen i Spexhult. Det är en extremt haltande jämförelse. Nedan följer fakta: - I spexhult finns kommunens vattentäkt. I Gisshult finns enligt kommunens egna VA-plan inga miljömässigt särskilda hänsyn. - I Spexhult anslöts över 300 hushåll varav många är permanentboenden. I Gisshult är det 60 varav det stora flertalet är och förblir sommarstugor pga arrende. - I spexhult var kommunen i huvudsak markägare och i samband med installation av kommunalt VA så erbjöd man arrendatorer att friköpa sina tomter till mycket förmånliga (under)priser. Därigenom fick arrendatorerna en belåningsmöjlighet på sina fastigheter och kunde i de flesta fall lösa problemen som uppstod. Dessutom fick man ju genom kombinationen av kommunalt VA och friköpta tomter möjligheten till bygge av permanentboende och klart högre fastighetsvärden. Inget av detta gäller i Gisshult. - I Spexhult tog kommunen mer än 55 % av den knappt 40 miljoner stora investeringen. I Gisshult tänker man ta runt 30% av den ca 15 miljoner stora investeringen. Varför ska Gisshultsbor betala mer? Hur rimmar detta med att kommunen ska behandla alla kommuninvånare lika? Jag kräver att ni besvarar frågan på vilket sätt Spexhult och Gisshult är jämförbara? Naturligtvis skiljer sig områdena Spexhult och Gisshult åt på flera sätt, t ex möjligheten att friköpa arrendetomter. Likheter finns dock gällande överföringsledning, sommarstugor och områden med högt grundvatten. Det ska också påtalas att problematiken med arrendetomter fanns även vid utbyggnaden i Spexhult, där diskussionen kring begränsade lånemöjligheter fördes vid utbyggnaden. I detta område fanns år arrendetomter, varav 33 i kommunal ägo. Både kommunen och privat markägare har därefter styckat av och sålt merparten av arrendetomterna. Idag finns 12 arrendetomter kvar i privat ägo, där arrendatorerna har betalt anslutningsavgiften. För Spexhult upprättades en särtaxa, med högre anslutningsavgifter än dåtidens normaltaxa. Trots särtaxan blev avgiftens kostnadstäckningsgrad för låg. Med 55 % kostnadstäckning via anslutningsavgifterna finansierades en stor del av utbyggnaden av VA-taxekollektivet. Utbyggnaden i Spexhult skedde för ca 10 år sedan och det var då inte lika höga krav på kommunernas utbyggnad av VA-nätet. Om krav ställs på att fler och mer perifera områden ska byggas ut ökar också kostnaden för att bygga ut framtida områden. De principer för VA-taxan som kommunfullmäktige har fastställt genom antagen VA-policy innebär att den genomsnittliga kostnaden för utbyggnad av ledningar inom samtliga planerade utbyggnadsområden samt ca 20 % av kostnaden för alla planerade överföringsledningar föreslås ligga till grund för beräkning av anläggningsavgifterna, vilket innebär att kostnaderna i underlaget för beräkning av anläggningsavgifterna är större än de har varit historiskt. Anläggningsavgiften avses bli gemensam för samtliga inom den allmänna VAanläggningens verksamhetsområde.

11 Sidan 11 av 22 o I mötet hävdar man att det inom några år kommer att kosta :- att tömma en tank. Hur har man kommit fram till detta? Körsträckan är mindre än två mil och dessutom kan man tömma flera tankar åt gången. Detta torde göra att kommunens slamtömningsbil är den dyraste entreprenadmaskinen i hela världen! Jag kräver att ni redovisar hur ni kommit fram till att det ska kosta :- för att tömma en sluten tank på 5 m3 en knapp mil från reningsverket. o Vem tjänar på denna gigantiska investering om ca :-? Vilka vinnare ser ni med hela projektet? Fastighetsägarna? Miljön? Kommunen? På vilket sätt? Jag kräver att ni svarar på frågan vilka vinster (miljömässiga eller ekonomiska) som ni ser med denna jätteinvestering. Motivera tydligt! Jag inväntar nu era svar på dessa frågor. Betänk att detta är frågor som ni kommer att tvingas svara på inför kommuninvånarna när de via pressen får klart för sig att ni planerar att använda ytterligare 6 miljoner av kommuninvånarnas pengar för att spara totalt 50 mils körning med en tankbil per år och dessutom med en massa andra miljömässigt dåliga bieffekter samtidigt som ni med samma manöver kör bort ett antal stugägare från sina bostäder. Jag vill att ni svarar skriftligt till min e- post så att inga missförstånd kan uppstå angående vad som sagts. Skrivet den 14 november 2013 Angående VA-plan rörande Gisshult I mitt tycke uppenbart felaktiga och omotiverade uppgifter beträffande Gisshult i VA-planen har påtalats i mina (hittills obesvarade) tidigare skrivelser och också i samband med informationsmötet den 13 november För ordnings skull har jag här sammanfattat dessa felaktigheter. Att fatta beslut om investeringar med andras pengar på omkring 15 mkr baserat på felaktiga grunder betraktar jag som mycket allvarligt. Jag har skickat denna sammanfattning brevledes men sänder den här också mailledes för säkerhets skull. Uppgifter i kommunens VA-plan: *Man skriver i VA-planen att det i Gisshult På mötet angavs att det finns kommuner som förbjuder slutna tankar helt som en lösning för allt avloppsvatten. Det angavs att det i branschen talas om att kostnaden för att tömma tankar framöver behöver och kommer att höjas väsentligt. I samband med detta nämndes siffran kr/tömning, vilket var olyckligt, då den saknar relevans för Nässjö kommun. Det finns inga planer på att i närtid höja avgifterna i Nässjö kommun kraftigt, i syfte att med priset tvinga fram andra lösningar. Det ansågs dock viktigt att upplysa om den diskussion som pågår. Av VA-planen framgår bakgrund, syfte och förslag. Där redovisas också bedömda konsekvenser för hälsa, miljö och ekonomi med mera. Vid förnyad genomgång av inventeringsresultatet visar sig siffran 19 permanentboende vara felaktig. Det har blivit en sammanblandning med de som bor längre tider på året. Gisshults stugområde inventerades 2011, det ingick 64 tomter i inventeringen. Arrendatorerna uppgav då en uppskattad tid som de vistas i Gisshult. I inventeringen saknas uppgifter för 6 tomter samt ytterligare 2 som var under renovering. För resterande tomter angavs följande uppgifter om vistelsetid per år: 13 stycken permanentboende 5 stycken, 5-6 månader/år 3 stycken, 4-5 månader/år

12 Sidan 12 av 22 finns 19 permanenthushåll. Detta är direkt fel. I Gisshult finns vad jag vet följande permanentboenden: Blåklintsvägen: 2-3 st Konvaljevägen: l st Kaprifolvägen: 3-4 st Samt stuga 51 och 53. Det summerar jag till max 10 st permanentboenden och inte 19! Det betyder att de 30 % permanentboenden som man uppger i själva verket är under 20 %. Om ni kommer fram till något annat så kräver jag att ni redovisar vilka de 19 är! * Man skriver i VA-planen att hälften av de 65 tomterna har strandtomt. 17 av de 65 tomterna har direkt strandtomt. Det är rätt långt ifrån hälften. Därtill finns ytterligare 11 tomter med strandnära läge men med tex väg emellan tomt och strand. Men strandtomter är de inte! Viktigt med en enhetlig terminologi när man jämför områden för att prioritera. * Man skriver att man varit tvungen att förankra ett flertal tankar och att detta är "mycket problematiskt". Vari består denna problematik? Hur svårt är det att förankra en sluten tank med en betongsliper vid installation. Detta kan ju knappast betraktas som mycket problematiskt när man jämför med en investering på 15 mkr. Man skriver också att det kan uppstå problem med vatteninträngning i tankarna vid högt grundvatten. Min tank är helt sluten och har en gjuten stos som sticker upp ca 20 cm över markytan och därpå finns ett lock med tätning. Hur ska vatten kunna tränga in i denna typ av tank? *Man skriver att VA-frågan i Gisshult är mycket problematisk. Till att börja med är V -frågan enligt min mening helt oproblematisk. Det finns en gedigen och väl utbyggd lokal vattenanläggning i Gisshult med en lång historik av bra vattenprover och helt utan kapacitetsproblem och med fonderade medel för att klara framtida reparationer och underhåll. Risken för försämrad vattenkvalitet i vattentäkten i framtiden bedömer kommunen själv i VA-planen vara mycket liten. Vari består problematiken? Vad gäller avloppsfrågan så är den ju knappast mer besvärlig än tex den i det naturkänsliga Kansjö-området som man inte bygger ut trots ett stort antal ömmande skäl (bla Natura 2000). Att förankra en tank med en betongsliper ser jag inte som "mycket problematiskt" och att tömma tankar från i huvudsak fritidshus är en försumbar 8 stycken, 3-4 månader/år 6 stycken, 2-3 månader/år 10 stycken, 2 månader/år 11 stycken 1 månad eller mindre/år Den felaktiga siffran 19 i VA-planen ändras till 13 och hänvisar till inventeringsresultatet. Huvuddelen, ca 60 % av tomterna, har vattenkontakt eller avgränsas från sjön endast av ett mindre vägområde. VA-planen revideras så att detta framgår. Geologiska förutsättningar som kräver att slutna tankar förankras med betongslipers måste i VA-sammanhang betraktas som mycket problematiska. Enskilda VA-anläggningar bedöms inte i detta sammanhang, utan i enskilda ärenden. Rent generellt så innebär tankar risk för både vatteninträngning och utläckage om tanken går sönder eller skadas. Att upptäcka dessa läckor är många gånger svårt. I VA-planen redovisas inga stora brister gällande vattenförsörjningen utan det framgår att det är omhändertagandet av avloppsvattnet som är problematiskt. Bedömning gällande Kansjön framgår av VA-planen.

13 Sidan 13 av 22 miljöbelastning jämfört med att förflytta samma vatten med elektriska pumpar. Andelen icke godkända avlopp i Gisshult är inte heller högre än i resten av regionen. * Gisshultasjön är en av de få sjöar i området som inte har problem med övergödning och som dessutom saknar speciella miljövärden (som tex finns i stor omfattning i Kansjön). Ändå är det här man ska sätta in massiva åtgärder och man kommer fram till att, och jag citerar ur Kommunens V A-plan under rubriken Utsläppens påverkan på miljön: "... utsläppen av näringsämnen till Gisshultasjön är medelhöga men vid sammanvägning med andra faktorer blir bedömningen totalt sett hög belastning på miljön... Cirka hälften av tomterna har strandtomt (FEL!) och flera stugor har problem med högt grundvatten (Ett fåtal). En annan faktor är närheten till Nässjö tätort (hur skiljer sig detta från övriga inventerade områden??) och goda trafikförbindelser som gör att nästan 30 % är permanentboenden idag (FEL! Verklig siffra är under 20%)... ". Om miljöbelastningen är hög, varför är då Gisshuttasjön en av de få sjöar i området som inte har problem med övergödning? * Slutligen skriver ni att användet av tank och därpå följande kapacitetsbegränsningar hämmar byggandet av befintliga och nya bostäder. Ni tror inte att det faktum att samtliga (100 %) av de mycket små och tätt liggande tomterna i Gisshult är arrenden med en privatjordägare som är helt ointresserad av att sälja är den hämmande faktorn i sammanhanget? Tror ni att det kommer att börja byggas en massa permanentboenden som inte överhuvudtaget kan lånefinansieras i Gisshult för att man ökar kapaciteten på avloppet? Om ni fattar beslut om en investering på 15 mkr av andra människors medel på så bristfällig data så kommer jag att lyfta denna frågan till ytan för det anser jag vara djupt oansvarigt. Skrivet den 15 november 7. Meier Andersson Varför gör man denna stora satsning då inga problem föreligger? Citat: Gisshultasjön uppnår god ekologisk och kemisk status, sid 27. Varför är inte alla områden med runt sjöarna? Eksjö? Kostnaden onormalt hög mot tidigare ökning med 45 %. Svårt eller omöjligt att klara för de flesta. Se bilaga 1. Oavsett om övergödningsproblem förekommer eller inte så skall avloppsvatten renas enligt dagens krav. Släpps orenat avloppsvatten ut får det konsekvenser gällande bland annat övergödning både lokalt och nedströms. Detta är processer som i många fall tar lång tid, innan effekter kan mätas och påverkan börjar bli synlig. Och det tar då oftast lång tid att vända trenden, på grund av att naturen buffrar utsläppen. Länsstyrelsen har under samrådet meddelat att en ny statusklassning arbetats fram under 2013 som anger att den ekologiska statusen för övre Gisshultasjön och även Nömmen sänkts från god till måttlig status på grund av övergödningsproblem. Detta talar för att det är angeläget att få till stånd en godkänd och långsiktigt hållbar VA-lösning för stugområdet. Medelhöga utsläpp i kombination med dåliga förutsättningar att omhänderta avloppsvattnet bedöms innebära en hög belastning på miljön och starka skäl för en gemensam ordnad lösning på omhändertagandet av avloppsvattnet. Att arrendetomter hämmar utvecklingen framgår av VA-planen. VA-planen anger att det i Eksjö kommun finns bebyggelse som gränsar till Gisshultasjön i söder, och att VA-åtgärder för denna utreds av Eksjö kommun. Nässjö kommun kan inte göra en VA-plan över delar av Eksjö kommun. Ställningstagande till VA-frågan för dessa tomter kan endast tas av Eksjö kommun. Samråd med Eksjö

14 Sidan 14 av 22 Arrendetomter, går ej att låna på. Vi måste få hjälp på något sätt. Värdefall på stugorna, flera måste sälja. Vem betalar då? Obs sid 79 4:e 10 år. kommun skall naturligtvis ske under både utrednings- och eventuell utbyggnadsfas. Eksjö kommuns beslut har dock inte ansetts vara avgörande för att Nässjö kommun skall kunna fatta beslut. Det skall poängteras att områdena har tydliga skillnader i fråga om flera av de aspekter som VA-planen tar hänsyn till vid förslag till åtgärder. Se vidare kommentar till yttrande nr 1, 5 och Stig Hild Det finns idag ca 30 avloppstankar nergrävda i området. Enl. VA planen skulle det vara stora problem, att få dem att ligga kvar i marken.jag har då inte sett en enda, som har flutit upp ur marken. Jag tror att grävmaskinisten och rörläggarna kan sitt jobb efter alla år som de grävt ner dessa. Hur kan kommunens VA-folk godkänna nergrävning av 3 anläggningar det senaste året, då det i rapporten verkar vara stora problem. Att miljön skulle bli så dålig, när tömningsbilen stannar till ca 1/2 timme vid varje tömning, tror jag inte på. Det kör ju ca vanliga bilar + alla badgästers bilar varje dag. Vattnet i sjön är ju bra idag enligt VA-planen, trots alla stenkistor och mulltoa. Om vi övriga, som ej har tankar får dessa nergrävda, blir det inga problem med vattenkvalitén. Tänk om, låt oss få tankar nergrävda! Kostnaden blir då bara 1/4. 9. Styrelsen för Gisshults stugförening Avser Gisshults sommarstugeområde. Varför göra denna stora satsning då inga problem föreligger för sjön (se sidan 27 i i VAplanen)? Om utbyggnad av vatten- och avlopp inom sommarstugeområdena i Nässjö kommun skall utföras, så anser vi inte att Gisshults området skall bli det första. En orsak som gör det speciellt besvärligt i Gisshult är att husen ligger på "ofri grund". Vi äger alltså inte tomterna vilket gör att vi inte kan låna till va-anslutningen. Vad vi reagerar emot är den höga anläggningskostnaden. Vi vet att dessa belopp är alltför betungande för flertalet stugägare i området. Utöver denna avgift tillkommer tillbyggnad och egen va-installation. Ytterligare problem är att de som tvingas sälja Se bilaga 1 samt kommentar till yttrande nr 5 och 6. Se kommentar till yttrande nr 1, 5 och 6.

15 Sidan 15 av 22 med anledning av va-utbyggnaden säkerligen får mindre för sina hus än vad som hittills har varit gällande, då köparen är medveten om blivande anläggningskostnad. Detta blir ett hårt slag mot många stugägare. Ovan nämnda skäl gör det omöjligt för de flesta att klara av den uppkomna situationen. Då det blir väldigt stora kostnader för både kommun och enskild stugägare föreslår vi att frågan utreds vidare. Det bör finnas andra lösningar. Vi motsätter oss alltså den nu föreslagna VAplanen i det som berör Gisshult. Om utbyggnad mot all förmodan kommer till, förutsätter vi att vad som står på sidan 79, 4:e stycket ska gälla. Citat: "Fastighetsägaren/arrendatorn har enligt LAV möjlighet att begära att anläggningsavgiften delas upp i årliga delbetalningar, i max tio år, om avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter". 10. Jan Johansson Hej! Jag besökte informationsmötet i stadshuset gällande va-planen hur den berör Gisshults stugområde. Många var arga och upprörda jag hörde ingen som var positiv till va utbyggnad. Eftersom fler och fler välj er att bosätta sig permanent därute så förstår jag att kommunen måste ha en plan för framtiden. Det jag reagerar på är den väldiga brådskan med utbyggnaden, kommunen borde väl istället lägga allt krut på en reservvattentäkt för Nässjö stad och reinvesteringar i stadens va-nät. För att bibehålla låga utsläpp från Gisshults stugområde kan kanske kommunen anmoda markägaren att inte tillåta fler permanentboende i området, samt att de som släpper sitt BDTvatten till stenkistor snarast åtgärdar det. Jag tycker det är tråkigt om Nässjö kommun "tvingar" bort gamla stugägare och det blir en exploatering likt den i Spexhult, den enkla men fullt dugliga badplatsen ska vi vara rädda om. 11. Alla fastighetsägare på Blåklintsvägen Angående er plan med kommunalt avlopp i sommar-stugby Gisshult. Att vi alla skall medverka till att förbättra vår miljö och hänsyn mot kommande möjliga problem i framtiden inser vi alla är ett måste. Åtgärder mot detta kan vi göra på olika sätt. Den aktuella texten på sidan 79 utgår från lagtext i Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Vid uppdelning av kostnaden enligt LAV skall godtagbar säkerhet kunna ställas. Noteras. VA-planen innebär ett förslag på avvägning mellan reinvesteringar i befintliga verksamhetsområden, utökning av verksamhetsområden, arbete med reservvattentäkt med mera. Kommunen eller markägaren kan inte bestämma hur mycket stugorna får användas. Se bilaga 1.

16 Sidan 16 av 22 Men den viktigaste frågan är att det måste vara ekonomiskt försvarbart för de som drabbas av Ert så kallade förslag till VA plan i vårt område. För 2,5 år sedan så hade vi ett möte med Göran Sundell här i Gisshult på Blåklintsvägen. Anledningen till detta möte med Göran Sundell var att vi var intresserade av att bygga ett minireningsverk för Blåklintsvägen eller för hela sommar-stugområdet. Vi gick in i frågeställningar om dessa och priser hade vi fått från tillverkare av dessa. Göran ombeddes att återkomma med svar om tillvägagångssätt för bygge av sådana reningsverk. Att Göran Sundell på över 2,5 år inte ens har hört av sig till någon varken på telefon eller brev är mer än ynkligt. Vi vet inte hur det fungerar inom kommunen, men inom privatnäringen så hade det blivit ett jäkla liv om personer anställda inte gör sitt arbete. Här vill vi ha ett svar av er hur ni kan undvika att svara under denna tid. För är det tillåtet att behandla sina kommuninvånare på det sättet så måste det nog till en lagändring inom er arbetsplats. Alternativ en klar instruktion hur man skall behandla sina kunder. För vi är ju era kunder om ni inte visste det. Vi visade kommunen att vi var intresserade att göra egna förbättringar för att ta hand om vår närmiljö.. Och ert svar var tystnad.. Vi vill också ha ett svar av Göran Sundell på varför han inte svarade.. Möjligt instruktioner uppifrån? Hur kan man som anställd inom kommunen visa sådan nonchalans mot personer som försöker hitta förbättringar?. På ert möte angående den planerade anslutningen för Gisshult hörde vi allt för många gånger om lagen lagen och lagen. Fint att vi har lagar men denna lag är inte huggen i sten. Det finns undantag i lagen där det inte är ekonomiskt försvarbart. Här måste kommunen lyssna. Er plan är en ren ekonomiskt katastrof för personer som äger hus i Gisshult Med enkel simpel matematik kan se detta och det innebär endast förluster för ägarna. Sen nyheten spreds så har inte ett enda hus sålts i Gisshult och det kommer det inte heller att göras innan vi vet exakt vad som händer med VA planen. På mötet sa Ni att denna investering kommer att höja värdet av våra fastigheter. Detta är motsatt fakta enligt mäklarna. De är rörande överens om att vi inte ens kommer att få tillbaka investeringen. Ni sa också på mötet att anslutningen inom staden kostar kr. Så det är ju nästan billigt att det bara kostar Det är oklart vilket ärende som avses då skrivelsen är anonym. Diskussion kring en icke godkänd, skadad och olovligt påkopplad anläggning har förts med två arrendatorer på Blåklintsvägen. Olika lösningar diskuterades muntligt hösten 2011 och en godkänd lösning skulle presenteras av arrendatorerna. Någon färdig lösning har därefter inte presenterats. Miljö- och byggkontoret kan i sin roll som tillsynsmyndighet inte agera konsult utan sökanden måste ha eller skaffa sig rätt kompetens och presentera en färdig lösning. Kontoret har inte krävt åtgärder omgående utan avvaktat resultatet av VA-planen. Ärendet kommer att aktualiseras i samband med antagande av VA-planen. Undrar man över något eller anser att svar inte erhållits, är man alltid välkommen att höra av sig till kontoret.

17 Sidan 17 av kr i Gisshult. Här har ni glömt en sak. Om vi bygger en villa i staden så vet vi att denna kostnad kommer. Därför lägger man in det i kalkylen från början och bygger in denna kostnad i de huslån man behöver. Här fanns vi och hade våra egna lösningar för VA. Alla inte bra men vi har försökt att göra det bättre och ni svarar inte genom Göran Sundell. Så vi har lösningarna bra eller mindre. Men inte kr som ni utan att tveka försöker få oss att tycka är bra. Sen ser vi ett dokument om att man vid särskilda svårigheter kan dela upp betalningen över tio år med kommunen. Men det skulle vara särskilda besvär med betalningen om detta skulle godkännas. Återigen så kommer det inte att gå eftersom man måste ha garantier. Det finns inga garantier att få på fastigheter på ofri grund. Det insåg säkert även Kantby när han efter han hade sagt meningen. Det blev ovanligt tyst där. Banken tillåter inte oss till vanliga huslån pga ofri grund. Då kan ju inte heller kommunen göra det. Nässjö kommun begär att vi skall investera kr i våra fastigheter. Det finns stugor i Gisshult som inte är värda kr. Så här kommer ägaren att troligtvis lämna tillbaka tomten till arrendatorn. Man kan likna det med att ta en gammal bil till besiktningen, kostar det mer att reparera den än vad den är värd. Då skrotar vi bilen. Deras val blir nog det lättaste att ta. De kommer att sakna sina stugor men Er VA plan gör det omöjligt för dem. De som har stugor värda mer än så har det betydligt svårare att ta beslut kr är ju endast till tomtgräns. Sen tillkommer runt kr till för anslutning. Här finns då 3 olika typer av hus som skall ta denna kostnad. l. De som har allt klart i fastigheten de kommer att klara sig med inblanco lån på kr blir en summa på 2500kr i månaden i 10 år total investering kr. 2. De som har utrymme i huset för bad o toalett. För ett enkelt sådant ökar investeringen till kr 3300kr i månaden i 10 år total investering kr. 3. De som inte har utrymme i husen och tvingas bygga ut för att tillgodose VA investeringen. Enkel utbyggnad med bad o toalett kr 4800kr i månaden i 10 år total investering kr. De som har typ 3 hus med kr i investering för dem är det också bättre att inte göra investeringen utan lämna tillbaka arrendet då de istället kan köpa billigare hus på egen På mötet angavs vad en VA-anslutning kostar idag. Det är samma avgift inom hela kommunen förutom i Spexhult som har särtaxa. Anslutningsavgiften vid utbyggnad i Gisshult kommer att vara densamma som vid anslutning i Nässjö. Se kommentar till synpunkt nr 5. Vid uppdelning av kostnaden enligt LAV skall godtagbar säkerhet kunna ställas. Ett icke godkänt avlopp sänker rimligtvis värdet vid försäljning. Likaså antas typen av VA-lösning påverka värdet. Hur mycket värdet höjs eller sänks beror på det aktuella objektet och marknadens värdering vid den aktuella tidpunkten.

18 Sidan 18 av 22 tomt för runt i Bodafors eller Anneberg. Troligtvis kommer de aldrig att köpa någon fastighet mer inom Nässjö kommuns gränser. Här ligger problemet. stugorna har nu ett uppskattat värde runt och över beroende på standard. Man måste ju räkna in sin investering i priset på huset. Dessa fastigheter står fortfarande på ofria grunder. Om denna VA plan tvingas på så kommer inga hus att kunna säljas då de nya köparna måste ta ett inblancolån. Ta i inblancolån på 10 år 9600kr i månaden totalt kr De ägare som inte har råd att lämna sina hus på grund av dess värde eller tidigare investeringar. Och tvingas till er VA plan. Dessa kommer att få lämna sina bostäder i staden och göra om stugorna till permanent bostad istället. Så då har vi ett villa område med hus på ofri grund som pga investeringar inte går att sälja utan förluster. Kommunen gör om ett sommarstugområde till ett villaområde med ovanligt dyra hus och alla ägarna förlorar pengar på er VA plan. Ta er så kallade billiga installation på endast kr blir med lån. Det är ju inte endast ni som skall ha pengar av oss. Banken skall ju ha sin ränta också. Sen har ni ju inte informerat oss om att ett vanligt hushåll har omkostnader på runda tal 7000kr i avgifter varje år till Nässjö Kommun. 65hus gånger 7000kr så en lätt liten ökning i era intäkter på kr om året som ni skall ha för att ni vill tvinga oss till en anslutning. Så om vi betalar kr i lån med ränta på 10 år skall ni ha kr också under samma tid. De som inte har några lån på sina sommarhus idag har det lättare att ta beslut. Det finns ju dem som har lån på fastigheterna idag och har maximerat sina utlägg för att göra dessa till sina bostäder. De klarar inte av denna investering utan kommer att drivas till en ekonomisk ruin. De klarar inte anslutningsavgiften utan de kommer att hamna i en skuldfälla. De äger ett hus med lån som de inte kan sälja till ett rimligt pris, möjligt kr under värde och investering. De får lämna sina hus och söka annat boende, men de får betala lånen. Så där kommer väl kommunen att betala lägenhetshyran och eventuellt socialhjälp. Låt oss kontrollera andra alternativ som tex minireningsverk. Vi har priser för hela Blåklintsvägen sen tidigare. Och vi kommer inte ens i närheten av era mardrömsiffror. Det begärdes på mötet att vi skulle få se pappren på Vid mötet angavs att de analyser NAV gjort på vatten från ett fåtal minireningsverk visar på bristfällig funktion. Resultaten finns inte

19 Sidan 19 av 22 att dessa inte håller kraven. Kantby sa att han hade sådana, men när vi ville se dem så ändra han sig o sa att de inte hade undersökt dessa utan han hade bara hört att de inte skulle vara bra. Det finns ju redan ett sådant i Nässjö kommun och det är godkänt vad vi vet. Man kan ju inte stå på möten som gäller våra pengar och ljuga för oss. Sen kan Ni ju som allt som oftast bara köra över folk. Vi vill se dessa papper som Kantby sa att han har. Och i samman andetag så refererar vi tillbaka till Göran Sundells 2,5 års tystnad. Vi hade inte ens behövt detta möte om vi för 2,5 års sedan fått respons från kommunen gällande detta. Det kunde varit installerat och i drift. Ytterligare en kommentar som Ni sa på mötet var.. O vem skall sköta det minikraftverket?? Med Göran Sundell diskuterades detta och då skulle det kunna skötas av kommun mot ersättning. Men är ni inte villiga att göra det så finns det ju andra aktörer inom detta område. Ni har ett reningsverk i Bodafors. Hur sköter ni det? För det pumpas väl inte till Nässjö. Det slammet måste väl också tas hand om. Det skulle Ni även kunna göra likadant från ett minireningsverk i Gisshult. Angående Kantbys kommentar gällande folk runt Spexhultsjön. Det beror på vem man pratar sammanställda men däremot finns externa rapporter i ämnet. En sådan är till exempel En undersökning av funktionen hos minireningsverk i Marks kommun från Miljökontoret i Marks kommun. Ett stort problem enligt rapporten är tillsyn och service av minireningsverken. Rapporten Tillsyn på minireningsverk inklusive mätning av funktion av Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne från 2009 tar upp problemen med att det finns många varianter av minireningsverk från många olika tillverkare. Detta är fortfarande ett problem 2013, marknaden växer på grund av att många kommuner kräver hög skyddsnivå för enskilda avloppsanläggningar. I sammanfattningen av rapporten framgår att få anläggningar renar avloppsvattnet i den utsträckning som fabrikanten angav. Drift och underhåll av anläggningarna är en viktig fråga, och för att undvika dålig rening krävs regelbunden tillsyn och service av sakkunnig. Brist på nödvändig tillsyn av sakkunnig resulterar i fel på utrustning, brist på kemikalier, feldosering av kemikalier och så vidare. Detta verkar vara den största orsaken till undermålig rening. I Nässjö kommun har vi idag mellan stycken minireningsverk som i de flesta fall servar en fastighet. Miljö- och byggkontoret har tagit prover på utgående vatten från dessa minireningsverk, vid två tillfällen. Endast fosfor är analyserat. Resultaten från provtagningarna visar att nästa alla har för höga fosforhalter i utgående vatten. Miljö- och byggkontoret har varit i kontakt med ett antal tillverkare för att få svar på frågan varför de inte håller måttet. Det har varit varierande svar och miljö- och byggkontoret kommer att fortsätta att utreda hur vi ska komma tillrätta med detta problem med för höga utsläpp av fosfor från minireningsverk. Se även domskäl för mål M , Svea hovrätt. Vid utbyggnad av kommunalt VA i Gisshult har den bästa lösningen bedömts vara överföringsledning till Nässjö reningsverk. Ett lokalt reningsverk har ansetts mindre fördelaktigt totalt sett när aspekter som utbyggnadskostnad, markåtkomst samt drift och underhåll beaktats. Kommunens

20 Sidan 20 av 22 med. Det är långt ifrån alla som är nöjda. Däremot så infann det sig en känsla hos vissa att det var enkelt och bra. Det är det säkert men inte till den kostnaden. Sen finns det ju en och annan liten fråga om pumpar och dylikt som NAV har lagt locket på där de påstår att dessa inköp inte ligger i den offentliga delen. Man kan ju fråga sig varför? Har man inget att dölja så brukar det inte vara svårt att visa det folk vill se. Vad Nässjö kommun också glömmer är ju att Gisshult har genom alla år skött sig själva. Föreningen håller vägarna farbara både sommar och vinter. Albinsson som arrendator äger marken vid badplatsen. Vi betalar för vägar era övriga kommuninvånare använder för att åka och bada i Gisshult. Fina sommardagar så går det mycket mer än 100 bilar fram och tillbaka på det vi enskilt betalar för. Vid badet finns toaletter idag. Enkla toaletter, men vad händer om Ni tvingar på oss VA planen? Skall detta anslutas? Vad händer om Föreningen säger att vi inte betalar för vägen ner till badet. Den får förfalla. Vad händer om Albinsson säger att han inte vill installera toalett vid badplatsen utan beslutar sig för att bara ta bort stugorna och stänga vägen. Eller om Albinsson tar betalt för toalettbesök och parkering för badgäster? Tänk bara tanken vad som kan hända. Ingen vet det. Men åtgärder ger alltid effekter. När vi ändock är inne på vad kommunen vill tvinga oss till och andra saker kommunen skall göra. Var är vårt fibernät? Alla kommuninvånare skall ju enligt ert eget beslut ha tillgång till fibernät Här har det lagt en budget på 10 miljoner för att alla skall ha det. Men nu är vi väl inte kommuninvånare för här finns det inte. Ett fibernät för 10 miljoner kunde man haft ett alternativt trådlöst nät. Tyvärr så för 10 miljoner så är det omöjligt att skicka avföring och diskvatten trådlöst till reningsverket. Ge oss möjlighet att undersöka minireningsverk och kostnader för detta. Ge oss extra tid för att hitta en lösning som vi all i gisshult och kommunen kan vara nöjda med. Ge oss 1 år för att få fram all dessa uppgifter. Det kan ju inte vara för mycket att ge oss då era egna medarbetare inte kan svara oss på 2,5 år reningsverk i Bodafors är inte ett minireningsverk för ett fåtal hushåll utan försörjer Bodafors och Grimstorp och är dimensionerat för 3500 personekvivalenter. De pumpar NAV installerat i Spexhult ingår i anslutningsavgiften. Vid eventuellt fel på en pump byter NAV ut den och står för kostnaden. Om fastighetsägaren däremot inte följt de anvisningar som gäller för pumpen bekostar fastighetsägaren reparationen. Samtliga byggnader som inte har godkänt avlopp och som vid utbyggnad av kommunalt VA har behov av avlopp måste anslutas. Eftersom det är privat mark och enskilda vägar kan fordonstrafik förbjudas. Allemansrätten gäller dock på de platser som inte är tomtmark till hus. Frågan om fibernät hanteras inte inom ramen för VA-planen och utbyggnad av fibernät görs inte med kommunala skattemedel. VA-planen revideras så att det för arrendatorerna/fastighetsägarna i varje utbyggnadsområde ges möjlighet att inom en viss tid presentera en helhetslösning med enskilt huvudmannaskap. Lösningen skall vara gemensam och omfatta samtliga tomter/fastigheter och uppfylla gällande krav. Presenteras en godkänd lösning kan kommunen tills vidare avvakta med beslut att inrätta verksamhetsområde.

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Ett av Europas bästa vatten.

Ett av Europas bästa vatten. Ett av Europas bästa vatten. Dagordning informationsmöten - 2 timmar 1. Bakgrund Sven-Åke + Kaj 2. Rening? Och nya riktlinjer och lagar Micael 3. Utredningsläget Kaj + Micael 4. Frågor Närvarande: Sven-Åke

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna!

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna! Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Närvarande Astrid Löfdahl, 1:a vice ordf. Tekniska nämnden Roger Rohdin, Verksamhetschef Vatten och avlopp Kerstin Nyström,

Läs mer

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Bakgrund Holmen är ett område i förändring. Fler bygger nytt eller planerar att göra det och många väljer att bo här permanent eller bygga fritidshus som

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden

Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden Birger Wallsten, Mälarenergi AB, Västerås Svante Larsson, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen,

Läs mer

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Varför bygger vi ut VA-nätet? Trosa kommun växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas alltmer till permanentbostäder. Detta ställer

Läs mer

Informationsmöte gällande förslag till strategi för vatten och avlopp på landsbygd, minnesanteckningar

Informationsmöte gällande förslag till strategi för vatten och avlopp på landsbygd, minnesanteckningar Datum 2012-05-14 Diarienummer 1 (5) Informationsmöte gällande förslag till strategi för vatten och avlopp på landsbygd, Teckomatorp 2012-03-27, kl 19.00-21.30 Svalövs kommun har, i samarbete med NSVA och

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Byggarbetsplats Norrlandet

Byggarbetsplats Norrlandet Byggarbetsplats Norrlandet Välkommen Informationsmöte för fastighetsägare i Utvalnäs och Harkskär Ta lite fika innan du sätter dig! Kontaktpersoner Gästrike Vatten Stefan Hedström, Projektledare VA Jessica

Läs mer

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 PROJEKT Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se

Läs mer

Informationspaket för nyanslutning med LTA

Informationspaket för nyanslutning med LTA Informationspaket för nyanslutning med LTA Hej Här får ni ett informationspaket som hjälper er att komma igång med er anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet samt installationen av LTA-tanken.

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

Kommunen bestred yrkandena men vitsordat de uppgivna anläggningskostnaderna i och för sig som skäliga.

Kommunen bestred yrkandena men vitsordat de uppgivna anläggningskostnaderna i och för sig som skäliga. 6 Sedan en kommun byggt ut allmän avloppsanläggning utanför verksamhetsområdet har, på talan av fastighetsägare som kort tid dessförinnan investerat i enskilt avlopp, kommunen ansetts skyldig att förse

Läs mer

Gällivare kommun Norrbottens län

Gällivare kommun Norrbottens län SAMRÅDSHANDLING Ändring av byggnadsplan för fritidsbebyggelse över del av Gällivare 25:1, 64:1 m fl Vid Vassaraträsket Gällivare kommun Norrbottens län Akt 25-P75/2, fastställd den 20 december 1974 13218

Läs mer

Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA

Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA OK Ställ diagnos på ditt avlopp med hjälp av Svea Avloppsguide. Bildspelet tar cirka fem minuter. Föregående 1 Jag ger dig lite tumregler, men det

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun 2013-06-11 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun Plats och tid: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl.19:00-21:30 Närvarande: Åhörare: 100-talet

Läs mer

2005-01-12 1 (4) BILAGA 15

2005-01-12 1 (4) BILAGA 15 PM 2005-01-12 1 (4) UDDEVALLA KOMMUN Miljö och Stadsbyggnad Handläggare/telefon Jan Engström/0522-69 73 16 BILAGA 15 Miljö och Stadsbyggnads PM angående områden mellan Ljungskile och Uddevalla med VA-problem.

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Wira Bruk 2009-09-08

Wira Bruk 2009-09-08 Wira Bruk 2009-09-08 Nulägesrapport av projektet Kort om Roslagsvatten Fattade beslut Samråd om placering av förbindelsepunkt Frisprängning Aktuella va-ledningskartor Va-anslutning av fastighet Tidplan

Läs mer

Projekt VA Norrfjärd. Välkommen! Informationsmöte för fastighetsägare/ arrendatorer i Norrfjärd

Projekt VA Norrfjärd. Välkommen! Informationsmöte för fastighetsägare/ arrendatorer i Norrfjärd Projekt VA Norrfjärd Välkommen! Informationsmöte för fastighetsägare/ arrendatorer i Norrfjärd Program Inledning Bakgrund Ekonomi Teknik Information - kontakt Frågestund Projektgrupp Namn Befattning Organisation

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

Byggstart för kommunalt vatten och avlopp

Byggstart för kommunalt vatten och avlopp 1 (6) INFORMATIONSBREV 2014-02-14 Information till fastighetsägare i Bergshamra by Etapp 1 Byggstart för kommunalt vatten och avlopp Hej! Nu påbörjar vi byggnationen av vatten och avlopp i ditt område.

Läs mer

Kommunalt verksamhetsområde

Kommunalt verksamhetsområde Vänerkustprojektet Kommunalt verksamhetsområde Ett kommunalt verksamhetsområde beslutas av kommunfullmäktige. Alla fastigheter inom ett verksamhetsområde är skyldiga att betala anslutningsavgiften. Från

Läs mer

Gällivare kommun Norrbottens län

Gällivare kommun Norrbottens län GRANSKNINGSHANDLING Ändring av detaljplan för Del av Gällivare 1:15 Vassaraträsk Gällivare kommun Norrbottens län Akt 25-P00/91, laga kraft den 22 september 1998, ändrad akt 25-P03-133, laga kraft den

Läs mer

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten Årsredovisning 211 VA-verksamheten Rev 12316 Innehållsförteckning VA-verksamheten 3 Bakgrund 3 VA-verksamheten i Kinda 3 Mål och måluppfyllelsen 3 Årets verksamhet 3 Drift och underhåll 4 Investeringar

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Informationsträff om VA för Skillingeudd 20/11 2012

Informationsträff om VA för Skillingeudd 20/11 2012 Informationsträff om VA för Skillingeudd 20/11 2012 kl. 18:00 20:00 Allmän information om VA-utbyggnaden Information förbindelsepunkter Frågor Kungsörs Kommunteknik Ab - Projektledare Magnus Ribbing 0227-600140

Läs mer

DOM 2015-04-15 Stockholm

DOM 2015-04-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060204 DOM 2015-04-15 Stockholm Mål nr M 9447-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-10-02 i mål nr M 3184-14, se bilaga KLAGANDE 1. T A 2. A

Läs mer

Anslutning av vatten och avlopp. Vattenanslutning

Anslutning av vatten och avlopp. Vattenanslutning Anslutning av vatten och avlopp Vattenanslutning Ansluta kommunalt vatten och avlopp I den här broschyren beskriver vi hur det går till att ansluta sig till vatten och avlopp. Alla blanketter finns på

Läs mer

Information och anvisningar vid utbyggnad av vatten- och avloppsna t i Sjo bo sommarby

Information och anvisningar vid utbyggnad av vatten- och avloppsna t i Sjo bo sommarby Information och anvisningar vid utbyggnad av vatten- och avloppsna t i Sjo bo sommarby Under år 2015 påbörjar kommunen utbyggnaden av vatten- och avloppsledningsnät i Sjöbo Sommarby. Samtidigt kommer Sjöbo

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

MÖTESANTECKNINGAR VISION VÄSTANVIK

MÖTESANTECKNINGAR VISION VÄSTANVIK MÖTESANTECKNINGAR VISION VÄSTANVIK Informations- och diskussionsmöte Tid: 2013-07-13 kl.10.00-11.45 Plats: Klubbhuset Västanvik Deltagare: cirka 60 deltagare INLEDNING Jan Alexanderson, ordförande i Västanviks

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Detta dokument behandlar förändringarna i VA-taxan för 2014 som är Kommunal författningssamling (KFS) 13:2.

Detta dokument behandlar förändringarna i VA-taxan för 2014 som är Kommunal författningssamling (KFS) 13:2. 2013-09-03 Rev 2013-10-15 Mats Falås VA- och renhållningschef 08 560 39 336 Mats.falas@ekero.se PM VA-taxa 2014 (KFS 13:2) Dnr KS13/228-346 Detta dokument behandlar förändringarna i VA-taxan för 2014 som

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

DOM 2008-12-22 Stockholm

DOM 2008-12-22 Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 1304 DOM 2008-12-22 Stockholm Mål nr Sid 1 (6) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom den 20 december 2007 i mål nr M 1304-07, se bilaga KLAGANDE Nämnden för

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden Datum 2011-03-25 Strategi för vatten och avlopp på landsbygden Utredare Måns Troedsson VA-ingenjör NSVA mans.troedsson@nsva.se Beställare Bengt-Olle Andersson Samhällsbyggnadschef Åstorps kommun Innehåll

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Aktuella frågor om VA-juridik

Aktuella frågor om VA-juridik Aktuella frågor om VA-juridik Vattenstämman 2015 Sundsvall Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Aktuella frågor Statens VA-nämnd Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster Förutsättningar för särtaxa Krav

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband Vatten Marie Svensson VA-projektör Anna Holmstén Utredningschef Kjell Ekman Distributionschef Sandviken Energi Vatten AB Välkomna! Bakgrund Kort presentation av projektet Tidplan Verksamhetsområde eller

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Sammanfattning av synpunkter på förslag till utökat verksamhetsområde för vatten och avlopp på Hemlunda-Vitsand

Sammanfattning av synpunkter på förslag till utökat verksamhetsområde för vatten och avlopp på Hemlunda-Vitsand Sammanfattning av synpunkter på förslag till utökat verksamhetsområde för vatten och avlopp på Hemlunda-Vitsand Förslag och bakomliggande projektrapport har publicerats på Piteå kommuns hemsida. Inbjudan

Läs mer

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04 Dagordning 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs Välkomna till Informationsmöte inför avloppsinventering Fogdön Helena Segervall, miljöchef

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

DOM 2015-06-18 Stockholm

DOM 2015-06-18 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060101 DOM 2015-06-18 Stockholm Mål nr M 11273-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-12-04 i mål M 3431-14, se bilaga KLAGANDE Miljö- och byggnadsnämnden

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Norrtälje i siffror. Globala siffror. Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp. Norrtäljemodellen

Norrtälje i siffror. Globala siffror. Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp. Norrtäljemodellen 2 Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp Norrtäljemodellen 3 4 Norrtälje i siffror Globala siffror 56.600 invånare 23.000 pe anslutna till VA 150.000 turister 27.000 fritidsfastigheter 40.000

Läs mer

På följande sidor finns inventeringsformulär. Det fylls i av inventeraren vid inventering i fält.

På följande sidor finns inventeringsformulär. Det fylls i av inventeraren vid inventering i fält. Inventeringsformulär BILAGA 3 På följande sidor finns inventeringsformulär. Det fylls i av inventeraren vid inventering i fält. Små rutor i formuläret är avsedda att bara kryssas i, medan de större rutorna

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun

Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun Den genomsnittliga arealen på s.k. bostadsarrenden i Söderhamns kommun är ca 1000 m2. Söderhamns kommun har 313 arrenden 217 av dessa har anknytning

Läs mer

Tryck mars 2008. Din enskilda avloppsanläggning

Tryck mars 2008. Din enskilda avloppsanläggning Tryck mars 2008 Din enskilda avloppsanläggning Vill du veta mer? Vänd dig till miljökontoret, tfn 0650-193 32 eller e-post: miljo.raddningsnamnden@hudiksvall.se Det finns också mycket information att hämta

Läs mer

Budget 2016 med plan 2017-2018. Vatten och avlopp

Budget 2016 med plan 2017-2018. Vatten och avlopp Budget 2016 med plan 2017-2018 Vatten och avlopp Innehållsförteckning 1 Vatten och avlopp... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 5 1.4 Förslag till budget 2016... 6 1.5 Utmaningar

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Information om anslutning till kommunalt vatten och avlopp

Information om anslutning till kommunalt vatten och avlopp Information om anslutning till kommunalt vatten och avlopp Anmälan om anslutning Varje gång du bygger nytt, bygger om, bygger till, eller vid flytt av befintlig mätare och detta berör vatten och avlopp

Läs mer

Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering

Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Information till fastighetsägare Översvämning Västerlånggatan 1962 foto Linderoth (bearbetad) Riktlinjer för bättre miljö inne och ute Nu gäller nya riktlinjer

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Nämnden för myndighetsutövning

Sammanträdesprotokoll Nämnden för myndighetsutövning 2015-06-15 1(15) Plats och tid Sammanträdesrummet Salen vån 1 Alvesta 2015-06-15 kl. 13.00-15.00 Justerade paragrafer 18-24 Beslutande Lisbeth Holmqvist (S) ordf. Monica Phil (C) 19-24 jäv 18 Anita Thörn

Läs mer

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående 1(5) Detaljplan för delar av Fagersand 1:2 m.fl. Gullspångs kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 Ett förslag till detaljplan upprättades i juni 2013. Planärendet handlades med s.k. normalt planförfarande och

Läs mer

Hittills har 2 av 7 fastighetsägare med direktutsläpp åtgärdat sitt avlopp på eget initiativ, vilket ses som positivt.

Hittills har 2 av 7 fastighetsägare med direktutsläpp åtgärdat sitt avlopp på eget initiativ, vilket ses som positivt. Jeanette Nilsson 0477-441 70 jeanette.nilsson@tingsryd.se 2009-02-23 1(6) INFORMATION Kommunstyrelsens arbetsutskott Avloppsinventering delredovisning för 2008 RESULTAT Inventeringen omfattar enskilda

Läs mer

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen Separering av dag- och spillvatten VA-avdelningen Separering av ledningar Kommunens avloppssystem ska hantera både dagvatten och spillvatten. I dagvatten räknas regn-, smält- och dräneringsvatten. Spillvatten

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat.

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat. Tjänsteställe: Bygg- och miljökontoret Handläggare: Elena Eckhardt Datum: 2011-12-05 Beteckning: 2007/0104 218 Er beteckning: Planprogram för Ubbhult Hägnen Samrådet Planprogrammet har varit ute på samråd

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Frågor och svar kring kommunalt VA på Norrlandet

Frågor och svar kring kommunalt VA på Norrlandet Datum 2010-08-24 Frågor och svar kring kommunalt VA på Norrlandet Frågor som har ställts vid Öppet-Hus i samband med utställning av översiktsplan för Norrlandet under maj och juni 2010. Gästrike Vatten

Läs mer

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg.

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg. Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg Mats Johansson Ecoloop / VERNA Ekologi AB Ny mailadress! mats.johansson@ecoloop.se Uppsala 29 september 2009 Använd hela verktygslådan!

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Omdränering. Information om VA-lösningar för husgrundsdränering

Omdränering. Information om VA-lösningar för husgrundsdränering Omdränering Information om VA-lösningar för husgrundsdränering Information till fastighetsägare Du gör precis rätt i att kontakta UMEVA när du ska ändra VA-förhållandet på huset! Vi ger råd och anvisningar

Läs mer

VA Viareds sommarstad

VA Viareds sommarstad VA Viareds sommarstad Presentation Filip Ström, projektledare 033-357464, filip.strom@borasem.se Harry Sörensen, VA-projektör och kontakt 033-357463, 0733-277207 harry.sorensen@borasem.se Carol Jarpa de

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-04-30 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2011-02-16, rev. 2012-06-19 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för fastigheterna Solö 1:5 och 1:15, Marholmen, i Länna församling - enligt ÄPBL Dnr 07-10189.214

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Frågor och Svar? Detaljplanefrågor

Frågor och Svar? Detaljplanefrågor Frågor och Svar? Detaljplanefrågor Till vilken adress skickas inbjudningar och handlingar ut? Alla handlingar skickas till den adress där man är skriven. Kommunen tar alltid ut en fastighetsägarförteckning

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

REDOGÖRELSE AV UTSTÄLLNING

REDOGÖRELSE AV UTSTÄLLNING NACKA KOMMUN Exploateringsenheten BESLUTSHANDLING Dnr KFKS 2009/139 258 Projektnr 9306 REDOGÖRELSE AV UTSTÄLLNING Gatukostnadsutredning för del av Kummelnäs, Björnbergsområdet (Område E), Nacka kommun

Läs mer

Miljövänlig avloppsrening

Miljövänlig avloppsrening Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

L och ACJ yrkade reducering av va-avgiften med 800 kr.

L och ACJ yrkade reducering av va-avgiften med 800 kr. 31 En fastighetsägare har inte medgivits nedsättning av va-avgiften för att han själv pumpat ut inträngande avloppsvatten från sin källare så att detta inte kom att belasta kommunens avloppsreningsverk.

Läs mer

Detaljplan för del av Nötsäter 1:311 Dunkavlemyren

Detaljplan för del av Nötsäter 1:311 Dunkavlemyren GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2014-03-05 NORMALT PLANFÖRFARANDE (Utställningshandling) Detaljplan för del av Nötsäter 1:311 Dunkavlemyren Tjörns Kommun, Västra Götaland 1. INLEDNING Genomförandebeskrivningen

Läs mer

Förbättring av enskilda avlopp inom Norrtälje kommuns skärgårdsområde

Förbättring av enskilda avlopp inom Norrtälje kommuns skärgårdsområde Förbättring av enskilda avlopp inom Norrtälje kommuns skärgårdsområde Stockholm Västra Götaland Skåne Förbättring av enskilda avlopp inom Norrtälje kommuns skärgårdsområde För mer information kontakta:

Läs mer

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Stadsbyggnadsnämnden 2014-04-16

Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Stadsbyggnadsnämnden 2014-04-16 2014-04-16 1(6) Plats och tid Ekströmska i kv Värjan klockan 09.00-12.25, 13.30-15.00 Beslutande Magnus Johansson (MP) Ann-Sofie Wågström (S) Eva Alström (S) Ingerth Haglund (S) Nicklas Karlsson (S) Birgitta

Läs mer