Gröna bilagan Information till Lärarförbundets pensionärsmedlemmar Hösten 2008

Transkript

1 Gröna bilagan Information till Lärarförbundets pensionärsmedlemmar Hösten 2008 Greven bakom småskolan Torsten Rudenschöld verkade under 1800-talets första hälft och hade så djärva idéer att han stundtals kallades den galne greven. Han har dock gått till historien som småskolans skapare och Sveriges förste skolinspektör. Gunnar Richardson, författare och professor i historia, har i sin bok Torsten Rudenschöld samhällskritiker och skolreformator beskrivit denna märklige mans levnadsbana. Sid. 6-7 Bild ut stiftelsen SAF:s arkiv. Löpning håller Daga ung Daga Lindberg, 75 år, har hittat sin perfekta motionsform löpning: De som känner mig säger att det här håller mig ung, säger hon efter sin insats i en av världens största löpartävlingar Göteborgsvarvet. Sid 3 Foto: Pia Olofsson Nya ordföranden har ordet Marianne Stensson är ny ordförande i Lärarförbundets pensionärskommitté och skriver i detta nummer sin första krönika: Pensionärerna behövs i förbundet. Sid 2 Resa i författares spår Läs om läsecirkeln som har hållit på i tio år och som firade sitt jubileum med en Stockholmsresa där de vandrade i välkända författares fotspår. Sid 5 A Gröna bilagan hösten 2008

2 »Pensionärerna behövs i förbundet«hösten är underbar. På västkanten njuter vi av hög och klar luft. Spegelblankt hav lockar fortfarande till ett snabbt morgondopp. Badstegen får jag ha för mig själv. Som framgår av presentation på annan plats har pensionärskommittén delvis ny sammansättning. Nytt är också att en av ledamöterna utses till ordförande. Att få leda en kommitté som representerar ca medlemmar känns ansvarsfullt, men det är samtidigt stimulerande och utmanande att tillsammans med mina erfarna kollegor utveckla verksamheten. Jag är övertygad om att pensionärerna behövs. Få fackförbund har kvar sina medlemmar sedan de lämnat aktiv tjänst. Vi är lite unika. Att ha kvar den fackliga gemenskapen och att ta till vara erfarenheter och kunskap är viktigt. Enligt Christer Romilson, före detta förbundsordförande, var just detta skälet till att det i stadgan fastställdes att fullvärdigt medlemskap kan behållas även sedan man lämnat aktiv tjänst. Kontinuitet inom skolpolitik är viktigt. Detta gäller också förbundets hållning i skolfrågor. Tvära kast och politisk oenighet skapar osäkerhet. Vårt arbete med en skola för alla har haft pedagogisk forskning som grund. Som exempel på frågor som engagerade mig kan nämnas lärarutbildningen och en betygsfri grundskola. Birgit Rohde, fp, skolminister , sa i en intervju med hänvisning till att Lpo 94 öppnade för betyg redan på lågstadiet. Det är ju helt vansinnigt. Men jag är ändå övertygad om att betygen kommer att försvinna ur grundskolan om några år. De har spelat ut sin roll. Det tycker ju för övrigt arbetsgivarna också. De frågar efter helt andra saker än betyg i dag. Dagens många utfall mot skolan får mig att känna mig kränkt. Min arbetsplats benämns flumskola. Vi arbetade med att ge barn och ungdomar färdigheter och kunskaper för att de skulle vara väl rustade för fortsatta studier, för arbetslivet och för att bli ansvarskännande samhällsmedborgare. Det åstadkoms inte med flum. Att skolan skall ge kunskaper är självklart, men i stället för att diskutera hur kunskaper skall mätas, vore det upplyftande att få höra en debatt, som handlade om vilka kunskaper som behövs. Den gamla skolan hade sin Aura. Just för att den var SKOLAN ifrågasattes den sällan. Men trots det fanns det problem och det kommer det alltid att finnas. Hur vore något annat möjligt på landets största arbetsplats? Förr lika lite som nu fanns enkla lösningar. Pedagogisk forskning tycks negligeras. Om den medicinska forskningen skulle få lika lite genomslag skulle knappast någon våga lägga sig på operationsbordet. Det gäller att ta till vara vår medlemsgrupps samlade erfarenheter. Centralt måste vi diskutera om Marianne Stensson ordförande i centrala pensionärskommittén vår rådgivande roll till förbundsstyrelsen uppfylls eller om vi bör arbeta för en adjungerad plats i styrelsen. Att finna vägar för att säkra och förbättra nuvarande pensioner är en viktig fråga. Kontakt med lokalavdelningarnas pensionärsombud är avgörande för att vi ska kunna erbjuda en bra verksamhet. Hör av dig till den i kommittén, som är ansvarig för din region! Gemensamt arbete ger nöjda medlemmar. Marianne Stensson är tidigare ordförande i Uddevalla lokalavdelning och ledamot i förbundsstyrelsen under Hon har också varit kretsordförande i Göteborgs och Bohus län Info/gröna bilagan Gröna bilagan är Lärarförbundets tidning för pensionerade medlemmar. Den distribueras som en bilaga till Lärarnas tidning och kommer ut två gånger per år. Upplaga hösten 2008: ex Manusstopp för nästa nummer är i början av mars Redaktion: Pernilla Frantzich, Magnus Leijer, Mikael Johansson, Annica Pettersson, Marianne Stensson, Birgitta Wennerberg. Kontakta redaktionen: Pernilla Frantzich, Lärarförbundet, Box , Stockholm. Tel: , e-post: pernilla. frantzich@lararforbundet.se Hitta lätt på webben! Nu är det ännu lättare att hitta till informationen på Lärarförbundets webbplats som gäller dig som är pensionerad lärare. Du behöver bara skriva lararforbundet.se/pensionar i adressfältet så kommer du rätt direkt. A 2 Gröna bilagan hösten 2008

3 Löpartävlingar håller Daga ung Med en tid på 2 timmar, 39 minuter och 19 sekunder sprang Daga Lindberg i mål efter Göteborgsvarvet i maj. Hon var ensam i sin åldersklass om att passera mållinjen. De som känner mig säger att det här håller mig ung, säger Daga Lindberg belåtet om sin insats i en av världens största löpartävlingar. Redan i realskolan var hon intresserad av idrott. Jag jagade aldrig rekord, men jag tyckte att det var roligt, säger Daga Lindberg, pensionerad lärare och aktiv löpare i allra högsta grad. I maj sprang hon Göteborgsvarvet på 2,1 mil för femte gången. Medelåldern i loppet ligger på 36, 3 år för kvinnor. Daga fyller 75 i november. Bara en av de tusentals springande k v i n n o r n a som gick i mål på Slottsskogsvallen var äldre än Daga. Men själv verkar hon inte tycka det är det minsta konstigt att hon springer som vilken ungdom som helst. Foto: Pia Olofsson, Barometerm. Jag joggar på i min egen takt och bryr mig inte om någon annan, säger hon enkelt. Alltid motionerat Daga Lindberg har egentligen alltid motionerat. Hon cyklar, simmar, springer och åker gärna skidor och skridskor. Intresset för långlopp väcktes i mitten av 90-talet. Med en dotter i Stockholm och en i Göteborg blev det naturligt för Daga Lindberg att springa lopp tillsammans med döttrarna. Det blev tjejmilen, Adaloppet och sen Göteborgsvarvet Årets varv var hennes femte, och entusiasmen lyser igenom när hon berättar om loppet som mer är en folkfest än en idrottstävling. Drygt - Det är inte många kvinnor i min ålder som gör det här. De flesta i min ålder är karlar, säger Daga Lindberg. Här är hon i aktion på Göteborgsvarvet som gick i maj. Foto: Photomotion löpare, över åskådare och 34 orkestrar med namn som Funkability och Mucho Grandes underhöll löpare och publik. Det är själva festligheterna som gör att Daga Lindberg uppskattar en riktig halvmara. När hon springer föredrar hon asfalten i Göteborg framför den tysta naturen hemma i Bergkvara i sydöstra Småland. Springer jag i skogen kan det kännas lite ensamt, men i sådana här lopp är det härligt! Det är folk överallt, folk som springer, folk som tittar på och folk som står och spelar. Drömde om läraryrket I sin ungdom drömde Daga Lindberg om två saker: att bo vid havet och att bli lärare. Båda drömmarna slog in, men det var inte utan vånda som Daga Lindberg bestämde sig för att söka till Rostads folkskoleseminarium i Kalmar i början av femtiotalet. Jag var rädd för att ta lån och sätta mig i skuld, man var uppfostrad till det, men sen har jag aldrig ångrat mitt beslut, säger hon med övertygelse i rösten. Med undantag för några år direkt efter utbildningen jobbade Daga Lindberg på Bergkvara skola hela sitt yrkesliv. På mellanstadiet, med årskurs 4-6. Det var fantastiskt att få följa eleverna i tre år, de har så många möjligheter. Det enda som gjorde mig ledsen i jobbet var om föräldrarna tvivlade på vilka möjligheter deras barn hade. Kurskamraterna från Rostad ses fortfarande vart femte år, 2006 firade de 50-årsjubileum som lärare. Som pensionärsmedlem i Lärarförbundet håller Daga Lindberg också kontakten med sina lärarkollegor, de träffas varje halvår. Men när det gäller skolpolitiken kan Daga Lindberg konstatera att hennes intresse börjar avta efter elva år som pensionär. Det som kallas nymodigheter fanns förr också, men då pratades det inte så mycket om det, konstaterar hon. Om Daga Lindberg får vara frisk och rörlig även i framtiden råder det inget tvivel om vad hon tänker göra. Hon siktar på sitt sjätte långlopp, det 30-årsjubilerande Göteborgsvarvet den 16 maj Vill du så tror Daga Lindberg att du kan göra henne sällskap. Har man en grundkondition är det aldrig för sent att börja, bara man tar det i sin takt, säger hon. pernilla frantzich Gröna bilagan hösten A

4 Solsemester i Monte Rojo Pensionerade medlemmar kan hyra förbundets fyra fritidsvåningar i San Agustin, Gran Canaria. Våningarna är avsedda för två personer. Hyran under perioden 2008 till och med 30 juni 2009 är kr per vecka. Hyran för perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2010 blir per vecka, men under juni, juli och augusti 2010 blir kostnaden bara 900 kr per vecka för pensionerade medlemmar. Cirka en månad före 1 mars 2009 kommer det att finnas en anmälningsblankett på vår webbplats där du kan anmäla dig till Monte Rojo. Naturligtvis kommer vi att ta emot anmälningar per brev för er som inte har tillgång till Internet. Skriftlig anmälan: Neide Montanari, Lärarförbundet, Box , Stockholm eller neide. montanari@lararforbundet. se. Uppge medlemsnummer, om du hyrt förut, vilken vecka du vill hyra samt två alternativa veckor. För mer information kan du gå in på pensionar Förbundsmöte och jubileum för PLR PLR, Pensionerade Lärares Riksförbund, höll sitt förbundsmöte i juni i år och passade samtidigt på att fira 70-årsjubileum. Ombud från landets kretsar och många gäster samlades för att förutom att ta de vanliga besluten även diskutera vägar mot framtid för PLR. Jag representerande pensionärskommittén i Lärarförbundet och deltog i en av grupperna och diskuterade samarbetet mellan PLR och Lärarförbundet. Vi konstaterade att vi tyvärr inte längre anordnar några gemensamma resor på grund av för få deltagare och att det för närvarande inte förekommer något centralt samarbete. Aina Rieslund Kunskapsresa till Bergen Nordiska lärarpensionärsträffen i Bergen juni 2008 bjöd bland annat på besök i Håkonshallen och Mariakyrkan men även en båttur genom det fjordbemängda landskapet och ett stranhugg på ön Lygra. Deltagarna hade även en dag för egen disposition och kunde ta del av Bergens skönhet. Nationalikonen Edvard Grieg stod också på programmet. Grup- Norska: Bokmål och nynorsk Efter att Norge frigjort sig från Danmark 1814 och erkänts som nation i union med Sverige, tog tankarna på ett eget norskt språk fart. Danskan hade gradvis förnorskats i det bildade talspråket (skriftspråket var fortfarande danska) och skolmannen Knudsen ( ) ansåg att det borde vara grunden för ett norskt skriftspråk. Enormt arbete Aasen ( ) var mer radikal; man skulle samla in dialektala ord och grammatiska upplysningar från olika landsdelar och bilda ett språk utan danska inslag. Han lade också ned ett enormt arbete på insamling av ord och grammatik och gav ut både Norsk Ordbog och Norsk Grammatik. Under sista halvan av 1800-talet blev skiljelinjerna i språksituationen mer markerade. Ämbetsmännen och borgerskapet ville ha Knudsens förnorskade danska, Bogsprog, som skriftspråk och landsbygdsbefolkningen och städernas växande arbetarklass ville ha Aasens Landsmaal. En höger-vänsterlinje om man så vill. Hela tiden har det bakom språkstriden legat sociala och politiska motsättningar, det har inte bara varit en strid om språkformer. Likställighet 1885 fattade i alla fall Stortinget beslut om likställighet mellan språken. Man har under årens lopp reformerat båda språken, främst vad gäller stavningen så 4A Gröna bilagan hösten 2008

5 10-årsjubileum för läsecirkel Läsecirkel firade jubileum med Stockholmsresa i författares fotspår. pen bevistade den trolskt vackert belägna Troldhaugen där Grieg fann inspiration till många av sina senare kompositioner. Resan avslutades på Fløyfjellets topp, med fin utsikt över Bergen, där en festmiddag avnjöts i Folkerestauranten års Nordiska Penskonärslärarträff äger rum i Egilsstdir på Islands östkust, den juni. Mer information om mötet kommer i Lärarnas Tidning nr 1/2009. den skulle rätta sig efter talspråket. Olika politiska grupperingar har också under åren försökt få till stånd en samlingslinje så de två norska språken, som Stortinget 1929 gav namnen bokmål och nynorsk, skulle smälta samman till ett språk. Det har man inte lyckats med, men det verkar för närvarande råda ett stilleståndsavtal. Varje kommun får själv bestämma vad man ska ha för administrationsspråk och för undervisningsspråk i skolorna, men man måste även undervisa i det andra språket. Alla läroböcker och dokument ska finnas på båda språken, ett demokratiskt men dyrt åtagande. Fortskridande urbanisering Vid krigsslutet 1945 hade nynorsk sin största utbredning då 34 procent av skoleleverna hade det som sitt undervisningsspråk. Nu har mindre än 15 procent av befolkningen nynorsk som sitt förstaspråk och andelen minskar vartefter urbaniseringen fortskrider. Bergen fick heta Bergen 1917 och åren därefter fick flera hundra kommuner och orter nya namn, det vill säga till stor del gamla norska eller förnorskade namn. Kristiania blev Oslo, Fredrikshald blev Halden men när man ville ändra Trondhjem till Nidaros bröt en av de stora språkstriderna ut: man fick gå tillbaka till Trondheim, observera norsk stavning. Och Bergen fick fortfarande heta Bergen. Det hela kan också exempelifieras med en gammal Norgehistoria: Svensken: Vad bråkar ni om i Norge? Är det revolution? Norrmannen: Nei, vi strider om hvordan man staver revolusjon. Ingegerd Byström För tio år sedan var vi sju-åtta lärarpensionärer som startade en cirkel. För närvarande är vi tolv deltagare i cirkeln, varav fem var med från början. Konceptet är enkelt: vi väljer en författare per träff, vi lånar böckerna på biblioteket, vi läser alltså inte samma bok och varannan tisdag förmiddag träffas vi och har livliga diskussioner. Vi har följt flera antologier med bland annat nordiska, småländska och kvinnliga författare. För närvarande läser vi svenska klassiker. För att fira våra tio år reste vi tillsammans till Stockholm i två dagar. Vi besökte Strindbergsmuseet i Blå tornet, hans hem finns bevarat som det var under hans levnad. Vi strövade också runt i Per Anders Fogelströms kvarter på Söder och på kvällen såg vi filmen Bang och Världshistorien med klipp ur flera gamla journalfilmer. Andra dagen började med en promenad till Bastugatan på Söder där ett för många okänt museum ligger: Ivar Lo Johanssons museum. En mycket god vän till Ivar Lo, Dan Mellin, tog emot och berättade för oss om författarens liv och hans böcker. Museet var inrymt i Lo Johanssons hem och arbetsrum som var två små lägenheter på samma våningsplan. Dan Mellin hade mycket att berätta och vi lärde oss mycket under den trots allt korta tiden. Aina Rieslund Gröna bilagan hösten A

6 Rudenschöld en visionär före sin tid Då FN-organet UNESCO för drygt tio år sedan publicerade ett stort bokverk i fyra delar och på flera språk - om ett hundra av alla tiders pedagogiska tänkare, visade det sig att fyra svenskar hedrande nog tagits med. De fyra var Otto Salomon, Ellen Key, Torsten Rudenschöld och Torsten Husén alla på sin tid välkända men en del numera mer eller mindre bortglömda. En av dem ska här helt kort presenteras. Eftersom idéerna om vikten av social rörlighet kom att spela stor roll i Torsten Rudenschölds verksamhet finns skäl att här något beröra den klassresa eller rättare sagt ståndsresa som hans släkt tidigare företagit. Den började på en värmländsk bondgård på 1600-talet och nådde som högst upphöjelsen till grevligt stånd och det nya adelsnamnet Rudenschöld. Sonsonen Torsten föddes 1798 och växte upp på herrgården Gudhammar i Västergötland. Han gav sig först in på den militära banan för att senare ta hand om ett stort jordbruk och därefter som delägare - bli förvaltare av ett järnbruk i Värmland. Ny verklighet Det var en ny verklighet som mötte den unge greven skrämmande och brutal för den som växt upp i välbeställd herrgårdsmiljö. Eftersom styrelsen ansett honom vara allt för generös med de anställdas arbetsvillkor fick han snart lämna sitt uppdrag. Så stod den 30-årige familjeförsörjaren på bar backe utfattig och vanmäktig. Räddningen kom genom den äldste brodern som innehade Läckö kungsgård i Västergötland. Han erbjöds plats som informator och kom därvid in på den bana som skulle bli hans livsverk. Tanken att där inrätta en internatskola kom dock inte att förverkligas. Detta blev därför ingen riktig lösning på hans försörjningsproblem. Torsten Rudenschöld förevigad som byst i Lärarnas hus, i Stockholm. Efter ett misslyckat försök som jordbrukare var han åter utblottad och förtvivlad, beredd att som han uttryckte sig spränga familjen: att utsätta barnen på nådebröd skilda från far och mor och låta hustrun ta plats som hushållerska och själv försörja sig som informator. Visionären Det var i denna situation som han började reflektera över sina ståndsbröders sätt att leva. Många hade lockats att leva över sina tillgångar och till detta bidrog nya möjligheter att låna pengar. Detta var en sak som Rudenschöld skarpt ogillade: ökade möjligheter att låna pengar leder till lyx och överflöd och olycklig skuldsättning. Hans diskussionsinlägg väckte uppmärksamhet och ledde till den 1845 utgivna boken Tankar om ståndscirkulation. Den bärande tanken i hans förkunnelse var krav på ökad social rörlighet, däremot inte allmän nivellering. Utvecklingen hade lett till överbefolkning inom Gunnar Richardson Gunnar Richardson är författare och professor i historia med inriktning på utbildningshistoria. Han har skrivit Svensk utbildningshistoria och boken Torsten Rudenschöld samhällskritiker och skolreformator. herrskapsklassen, en rad av överloppsherrar som levde i lyx och överflöd och inte gjorde ett uns nytta. Vad var då roten till det onda? Rudenschöld tvekade inte om svaret: en missriktad uppfostran som tvingade barnen till en fåfäng tävlan om ledande platser i samhället men som oftast enbart ledde till att de bildningsfernissade herrskapssönerna hamnade i ett osunt halvherreliv. Liksom blodet cirkulerade genom kroppens alla organ borde det också ske cirkulation mellan de olika delarna i samhället. De högre klasserna borde utan fåfänga låta sina barn som inte var läsbegåvade övergå till kroppsarbetarnas leder medan de breda lagrens barn som hade fallenhet för studier borde få studera vidare. Det borde alltså finnas en uppåtgående och en nedåtgående rörelse i samhället en ståndscirkulation. Rudenschölds bok en social och moralisk utopi väckte stor uppmärksamhet. Den togs dock inte på allvar av alla. En del talade föraktfullt om den galne greven och hans galna bok. Och den bitska kritiken av hans ståndsbröder var självfallet inte populär i de egna kretsarna. Men den blev en nyttig tankeställare och kom att spela stor roll i den aktuella skoldebatten. Folkskolan skulle byggas ut Torsten Rudenschölds bestående insats i svensk utbildnings- och bildningshistoria kom vid exakt rätt tillfälle. Situationen var ju den att folkskolan i enlighet med 1842 års folkskolestagda snabbt skulle byggas ut men detta visade sig stöta på stora problem. Efter att ha fungerat som informator på Läckö slott kom han själv att engageras som lärare i den folkskola som hans hemförsamling startade. Han insåg därvid omedelbart svagheten i den nyligen beslutade skolreformen: att avstånden från hemmen till sockenskolorna var 6A Gröna bilagan hösten 2008

7 Nya böcker med historiska anor Nils Holgersson en illustrerad resa. Selma Lagerlöfs klassiska berättelse om Nils Holgersson har illustrerats av många olika konstnärer. I den här boken återges ett åttiotal illustrationer och fotografier från originalutgåvan till mer moderna utgåvor. Boken ges ut av Lärarförbundets förlag och Stiftelsen SAF. Pris 90 kr. Torsten Rudenschöld Bild ut stiftelsen SAF:s arkiv. allt för stora och att den hemundervisning som man räknat med inte fungerade. Lösningen borde bli att skilja ut de minsta barnen och inrätta vad Rudenschöld kallade roteskolor på rimligt avstånd från hemmen. Hans egna skolförsök blev riksbekanta och banade väg för riksdagens beslut (1858) om möjligheten att inrätta mindre skolor, mindre i betydelsen småskolor (dvs. folkskolans lågstadium). Riksskolinspektören Han deltog livligt i 1850-talets skoldebatt och engagerades som ett slag riksskolinspektör och som något av organisationskonsult bland rådvilla församlingar runt om i landet. Han dömde helt ut den så kallade växelundervisningen (lancasterskolan), som innebar att en enda lärare med hjälp av försigkomna elever, så kallade monitörer, kunde undervisa klasser med långt över hundra elever. Torsten Rudenschöld kämpade med ekonomiska svårigheter under nästan hela sitt liv. Som erkänsla för sina insatser erhöll han senare statlig pension. Ett annat uttryck för uppskattning fick han vid en uppvaktning av Uppsala studentkår. Den man som ägnat sin levnads krafter åt folkets upplysning borde, förklarade kårens ordförande, vördas och älskas av den ungdom som en gång skulle gå ut i livets stora folkskola för att sprida bildning och folkupplysning. I sitt svarstal liknade sig Rudenschöld vid en tändsticka i sig själv intet och inom kort förbrunnen men om dess eld kunde spridas till andra skulle den bringa ljus och värme. Den idé som han främst verkat för skulle aldrig kunna förverkligas utan folkskolans höjande. Och folkskolan skulle i sin tur aldrig kunna höjas nämnvärt utan att utvecklas till en skola gemensam för alla samhällsklassers barn. Så framstår Torsten Rudenschöld inte endast som visionär utopist utan också som småskolans skapare och en av de första och främsta företrädarna för den enhetsskoleidé som skulle komma att slå igenom i Sverige hundra år senare. Gunnar Richardson Den lärarinna är den lyckligaste - händelser i förskollärarnas historia Systrarna Ellen och Maria Moberg från Norrköping var pionjärer som ville att barn skulle ha en medveten pedagogisk fostran. De ville bygga ut den tidens barnträdgårdar och var ledande när Svenska Fröbelförbundet bildades Boken som är utgiven av Lärarförbundets förlag handlar om hur de ledande valda företrädarna för förskollärarkåren argumenterade för att utveckla sin organisation, de ville förena pedagogisk utveckling med facklig utveckling. Pris 119 kr. Böckerna finns att beställa i Lärarförbundets materialkatalog på webbplatsen. Tävling - ge Gröna bilagan nytt namn Gröna bilagan behöver ett nytt namn! Därför utlyser pensionärskommittén nu en tävling. Skicka in ditt bästa namnförslag så har du chans att vinna boken Nils Holgersson en illustrerad resa. Kontaktuppgifter hittar du på sidan 2. Observera att tävlingen gäller förslag på namn, det nya namnet bestäms slutgiltigt av redaktionen. Gröna bilagan hösten A

8 Är det kris i skolan? Just nu pågår stora reformer på skolans område. Flera av dem har kommit till för att den svenska skolan anses vara i kris. Men stämmer det? Under hösten har Sveriges radio granskat hur skolan beskrivs i politik och media. Ett av de ämnen som togs upp i radioprogrammet Kris i skolan?, och som har skapat en hel del debatt, var att det finns stora skillnader mellan utbildningsminister Jan Björklunds uttalanden om internationella undersökningar och vad de faktiskt säger om svensk skola. Förra året presenterade Lärarförbundet två undersökningar som visar att bilden av skolan i medierna blivit mörkare de senaste åren utan att resultaten försämrats i samma utsträckning. Jag tycker att Lärarförbundet har ett stort ansvar att påvisa när politiker eller andra argumenterar med osanningar eller vaga åsikter, säger Ewa-May Hedenström, ledamot i förbundsstyrelsen och förbundsstyrelsens representant i pensionärskommittén. Hon är till vardags ordförande i Luleå lokalavdelning och har den senaste tiden fått uppleva en annan kris i skolan på nära håll. I Luleå har kommunen för avsikt att säga upp drygt 200 personer inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Många av dem är lärare. Den debatten handlar ensidigt om kommunens ekonomi. Att eleverna har rätt till utbildade och behöriga lärare i alla ämnen talas Ewa-May Hedenström det väldigt tyst om, det är bara Lärarförbundet som driver den frågan, säger Ewa-May Hedenström. Läs mer om krisdebatten på lararforbundet.se. Lättast hittar du artiklarna om du skriver Debatt om bilden av skolan i sökrutan uppe till vänster på webbplatsen. pernilla frantzich Att vikariera när du är pensionär Om du som pensionär arbetar som vikarie är det bra att känna till vilka regler som gäller. Det är viktigt att du redan innan du påbörjar din anställning kommer överens med arbetsgivaren om vilken lön du har rätt till. Det är också viktigt att komma överens om huruvida din lön ska samordnas med din kommunala ålderspension. Den som fortsätter att arbeta efter 65 år har i många fall rätt till sjuklön/sjukpenning. Läs mer om att vikariera på lararforbundet.se/pensionar. Bostadsbyte För ett par år sedan kläcktes idén att förbilliga pensionärers resor inom landet. Tanken var att vi inom pensionärskretsen skulle byta bostäder med varandra. Vi skulle uppskatta reaktioner på idén. Allra bäst vore det om Du vill vara med. Kontakta: Magnus Leijer. E- mail: magnusleijer@yahoo.se tel Det här är Pensionärskommittén Lärarförbundets pensionärskommitté utses av förbundsstyrelsen. Tidigare var förbundsstyrelsens representant ordförande, men från och med i år utser kommittén en ordförande bland ledamöterna. Lärarförbundets Pensionärskommitté verkar för att förbundets pensionärsmedlemmar erbjuds en bra verksamhet. Varje ledamot är kontaktperson för medlemmar i olika län. Du kan se vilket län respektive ledamot ansvarar för i anslutning till namnen. Kontaktuppgifter hittar du på webbplatsen. På bilden från vänster: Ewa-May Hedenström (förbundsstyrelsens representant), Nils-Åke Åhlin (W, X), Marianne Stensson (ordförande, On, Pn, R), Ullabritta Valdemarsson (Skåne, L), Birgitta Wennerberg (AB, I, D, E), Magnus Leijer (BD, AC), Ingegerd Byström (Y, Z), Annica Pettersson (sekreterare från kansliet), Aina Rieslund (F, G, H, K), Lennart Johansson (S, T, U, C) och Gunilla Jägemalm (N, O, Os, Ps) 8A Gröna bilagan hösten 2008