Våra projekt från norr till söder. Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våra projekt från norr till söder. Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning"

Transkript

1 Våra projekt från norr till söder Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Margot Granvik Foto/illustration: Marcus Lundstedt (Bildarkivet), Maimi Parik Ansvarig informatör: Johanna Grönkvist Formgivning: Johanna Grönkvist URN:NBN:se:hi (pdf) URN:NBN:se:hi (html) Artikelnummer: Publikationen hämtas i pdf-format på Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Innehåll Kognitiva hjälpmedel inom psykiatri - Sunderby sjukhus, Norrbotten Tillgängligt kognitivt stöd i Piteå - Piteå kommun /Norrbottens läns landsting Kognitiva hjälpmedel på Televägens boendestöd - Skellefteå kommun Utbildning till socialpsykiatrin - Hjälpmedelsverksamheten i Västerbotten Smartotek för alla på BUP - Sollefteå sjukhus Bedömning inför boendestöd - Kramfors kommun Stöd och support i arbetslivet - Sundsvalls kommun Pictostat PS - Neonova, Järvsö Förenkla vardagen - Östhammar kommun Web-shop - Uppsala kommun Omgivningens hjälp eller stjälp? - Uppsala universitet Vårdhund i praktiken - Utomhuset Hälsohuset AB, Vänge Sinnesstimulerande täcken - psykos - Akademiska sjukhuset Uppsala KognitiViva - stöd i vardagen - Vårdbolaget Tiohundra AB, Norrtälje Kriminalvården - Norrtälje, Storboda och Färingsö HIP - hjälpmedel inom psykiatrin - Knivsta kommun Kognitiva hjälpmedel punkt kom - Hjälpmedelsservice Landstinget Värmland Visningsrummet - Underlätta vardagen - Täby kommun NOS Nu Och Sen om kognitivt stöd - Solna stad Hjälpmedelsboken - Pavus Utbildning AB, Enskede Tvätteri Klara Ljung - Värmdö kommun Mobilekonomen - en elektronisk plånbok - Riksförbundet Attention Kognitivt stöd som hjälpmedel - Tentaculus Independent Living AB, Stockholm KOM Idékatalog - Ergonomidesign AB, Stockholm Humia - IFS Centrala Stockholm SMART i skolan - Provivus AB, Stockholm Yoga mot ångest och depression - Yogaland Kartläggning kognitiva hjälpmedel - Örebro universitet Memo Comai i boendet - Möjlighetscentret i Örebro Brukarperspektiv på kognitivt stöd - Norrköpings kommun Körkort för kognitivt stöd - Vänersborgs kommun Sociala innovationer i psykiatri - Trollhättans stad Hjälpredan för Min Ekonomi - Trollreda resurscenter, Trollhättan Kognitiva hjälpmedel - livskvalité? - Sjukhuset i Falköping

4 35 Action-stöd i vardagen - Action Caring Sweden AB, högskolan i Borås AKK och tema våld - är det möjligt? - Bräcke Diakoni, Göteborg Att må dåligt - ny folksjukdom - Fireturtle Productions, Göteborg Kognitiva hjälpmedel i centrum - Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg Vidareutveckling av Memo Comai - Comai AB, Gotland Minska gapet för anhöriga - Edu Med AB, Varberg Stöd med kognitiva hjälpmedel - Halmstads kommun IT-Handbok för anhöriga - Anhörigas Riksförbund, Norrhult Kognitivt stöd - Karlskrona kommun Kognitiva hjälpmedel i Karlshamn - Karlshamn kommun Hjälpmedel vid psykossjukdom - Kristianstads kommun Behandling vid schizofreni och ADHD - Universitetssjukhuset MAS, Malmö Varsebli ditt liv - Hyllie stadsdel i Malmö 99 4

5 Våra projekt från norr till söder Förord Under åren har Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning delat ut utvecklingsmedel. Totalt har det resulterat i mer än 50 projekt runt om i Sverige som på något sätt bidragit till en ökad kunskap om kognitivt stöd och att fler personer fått tillgång till dessa hjälpmedel. I denna katalog presenteras flertalet av dessa projekt i form av artiklar. God läsning! Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning 5

6 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning 6

7 Våra projekt från norr till söder Kognitiva hjälpmedel inom psykiatri Vuxenpsykiatrin Sunderby sjukhus i Norrbotten har beviljats kronor för projektet Kognitiva hjälpmedel inom psykiatri. Nätet för att fånga upp behovet av kognitiva hjälpmedel hos patienter blir finmaskigare. Och rättvisare. Det ska en checklista borga för. Checklista fångar upp om patient behöver utredas När patienter kommer till den psykiatriska öppenvården ska de så småningom också få frågor som ringar in om de kan ha hjälp av kognitiva hjälpmedel. Projektet ska ta fram en checklista med frågor som patienternas kontaktpersoner, som framför allt är sjuksköterskor och skötare, ska kunna gå igenom med patienten. Om checklistan visar att patienten kan ha nytta av kognitiva stöd ska kontaktpersonerna remittera patienten till en arbetsterapeut. Ulrika Wiberg, som är arbetsterapeut, leder projektet. Hon pekar på flera fördelar med en checklista. Kunskapen om kognitiva hjälpmedel är inte alltid så stor bland exempelvis allmänhet, politiker, anhöriga och patienter. Men även bland oss som arbetar inom vården kan kunskapsnivån variera. Så för att alla patienter ska få samma möjlighet att få sina behov bedömda kan en checklista användas. Ulrika Wiberg pekar på att det är vanligt inom psykiatrin med olika skattningsinstrument. Vårt mål är att checklistan så småningom ska kunna bli en rutin, så att den också kommer in som en skattning i ett ganska tidigt skede i kontakten med psykiatrin. För att få en optimalt upplagd checklista tas den fram med hjälp av en referensgrupp av sjuksköterskor och skötare från Boden och Luleå, som arbetar som kontaktpersoner. I referensgruppen ingår även representanter från patientföreningar. I referensgruppen bollar vi idéer om hur en checklista ska se ut och vilka 7

8 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning frågor man ska ställa, förklarar Ulrika Wiberg. Målet är att vi ska få fram en checklista så att kontaktpersoner oavsett vilken kunskap de hunnit få om kognitiva hjälpmedel och stöd ska få en bild av om den patient de träffar behöver remitteras till en arbetsterapeut som gör en bedömning. För patienten ökar chansen att få en bra och rättvis bedömning. Nätet som kan fånga upp patientens behov blir finmaskigare. Projektet utvärderas genom att man dels följer upp om fler kontaktpersoner börjar skicka patienter till arbetsterapeuter, och dels om själva antalet remisser ökar. På sikt hoppas vi att fler patienter ska få möjlighet till kognitiva hjälpmedel som ger stöd i vardagen. Projekttid: Kontaktperson: Ulrika Wiberg E-post: Tel:

9 Våra projekt från norr till söder Tillgängligt kognitivt stöd i Piteå Piteå kommun och Norrbottens läns landsting har beviljats kronor för projektet Tillgängligt kognitivt stöd i Piteå. I visningslokalen för kognitivt stöd ska brukare, personal och förskrivare kunna ta del av hur olika hjälpmedel och metoder fungerar i praktiken. Visningslokal gör det möjligt att prova på Vi ställer i ordning en visningslokal för kognitivt stöd för att fler personer med psykisk ohälsa ska kunna uppleva vad kognitiva stöd handlar om. I visningslokalen får de även prova på olika stöd, förklarar Gunilla Granqvist, enhetschef på Piteå kommun. Visningslokalen har flera syften, dels att samla konkreta hjälpmedel för kognitivt stöd, men också att praktiskt exemplifiera hur stöden kan användas i den enskilda personens vardag. Projektet ska även arbeta för att öka kunskapen hos personal som arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar. Genom en samling exempel visar vi rent praktiskt hur man bland annat kan arbeta med att organisera och planera aktiviteter. Det finns stöd för att planera sin dag. Vi visar förslag på flera olika sätt att lägga upp sin städning på. En arbetsordning visar exempelvis i vilken ordning man ska städa sin lägenhet: var man ska börja, vilka saker man behöver, med mera. Det går även att få detaljerade beskrivningar, som hur man använder borste och trasa när man städar toaletten. Visningslokalen, som kommer att inrymmas inom öppenvårdspsykiatrin vid Piteå Älvdals sjukhus, planeras att öppna i mitten av december Upptagningsområdet är boende i Piteå kommun och Piteå älvdal. För att komma på besök behöver man boka tid. Visningslokalen är givetvis i första hand tänkt för personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Sedan hoppas vi att även förskrivare och arbetsterapeuter från psykiatrin, kommunen och primärvården ska hitta hit. Den är också intressant för personal som arbetar med stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar, som boendehandledare, boendestödjare och vårdpersonal. 9

10 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Vi hoppas att visningslokalen ska bli ett sätt att öka kunskapen om kognitivt stöd. Som besökare ska man få idéer och se praktiska exempel så att man kommer underfund med hur stöden kan fungera i vardagen. Den största anledningen till att vi vill ha en visningslokal är att vi med hjälp av den ska kunna stötta enskilda individer i vardagen så att de kan klara mer saker själva och därigenom öka sin självständighet, säger Gunilla Granqvist. Projekttid: Kontaktperson Gunilla Granqvist E-post: Tel:

11 Våra projekt från norr till söder Kognitiva hjälpmedel på Televägens boendestöd Skellefteå kommun beviljades kronor för projektet Kognitiva hjälpmedel på Televägens boendestöd. Ett helt nybyggt serviceboende anpassades maximalt innan inflyttningen. Kök, tvättstuga och hall har märkts upp för att de boende ska klara det mesta själva. De får även individuellt anpassade hjälpmedel. Nyöppnat boende är optimalt anpassat Hösten 2010 öppnade en helt nybyggd servicebostad på Televägen i Skellefteå, med plats för nio boende. I projektet anställdes en arbetsterapeut på heltid för att boendet redan innan inflyttning skulle vara optimalt upplagt för att ge stöd åt de boende att klara sina vardagssysslor. I hallen sattes en Sigvarttavla upp för att visa dagens aktiviteter. I det gemensamma köket märktes kökslådor och skåp. Även tvättstugan märktes upp för att underlätta ett självständigt användande. I nästa steg hjälpte arbetsterapeuten de boende som började flytta in att prova ut individuella stöd. De boende har bland annat fått prova kedje- och bolltäcken, Shake-Awake klocka, Handi handdator, spisvakter och Sigvarttavlor, berättar Åsa Sjöstedt, leg arbetsterapeut som numera är kopplad till Televägen. Det som hände var att till följd av personalbrist fick den arbetsterapeut, som ursprungligen anställdes för att enbart ägna sig åt Televägens servicebostad, gå över till en schemalagd arbetstid. Hon skulle både fungera som arbetsterapeut, och ordinarie personal. De dubbla rollerna blev svåra att hantera och arbetsterapeuten gick vidare till ett annat jobb. Ser man på det efteråt så hann hon ändå ge både de boende och personalen en bra start. Hon hann jobba in en del hjälpmedel hos boende, och personalen fick en bra inskolning. Men det är klart att sådana här satsningar fungerar bäst om någon håller efter, och utvärderar och följer upp, säger Åsa Sjöstedt. Åsa Sjöstedt är en av två anställda arbetsterapeuter i kommunens hälso- och sjukvårdsteam som servar boende inom socialpsykiatrin, och även övriga gruppbostäder. Tillsammans ansvarar de för uppemot 500 patienter. Vi har svårt att hinna med, men nu har vi fått löfte om att ytterligare en arbetsterapeut ska anställas. 11

12 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Satsningen på Televägens nya boende har redan gett positiva resultat. Vi har en boende som har börjat använda handdatorn Handi för att strukturera sin dag. Hon har lärt sig att själv lägga in sitt dagsschema. Det ger både henne och personalen en trygghet. Hon har med sig Handin överallt. En annan boende har blivit hjälpt av bolltäcket. Hon är mycket lugnare, mer harmonisk och tryggare i sig själv. Åsa Sjöstedt berättar att just boll- och kedjetäckena verkar kräva en rätt lång inkörningsperiod innan man kan se resultaten. Den erfarenhet vi har hittills är att man måste vara tålmodig och använda täckena under en längre tid. Vår förhoppning är att de boende i den nya servicebostaden ska bli mer självständiga och trygga i sin vardag med hjälp av strukturer och hjälpmedel vi arbetar fram. Projekttid: Kontaktperson: Åsa Sjöstedt E-post: Tel: ,

13 Våra projekt från norr till söder Utbildning till socialpsykiatrin Hjälpmedelsverksamheten i Västerbotten har beviljats kronor för projektet Utbildning till socialpsykiatrin. Många personer med psykiatriskt funktionshinder behöver stöd för att klara vardagen. För att få det på bästa sätt utbildas boendehandledare i kognitivt stöd. De arbetar nära brukaren och ser behoven. Boendehandledare ser burkarens behov Om boendehandledare inom kommunernas socialpsykiatri får lära sig mer om kognition, stöd och hjälpmedel så kan de göra mycket för att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Det säger Sara Burvall och Åsa Risberg, som är kognitionskonsulenter inom Västerbottens läns landsting. De är vägledare och bollplank för alla länets 350 arbetsterapeuter, i kommuner och landsting, på alla nivåer och inom alla områden där arbetsterapeuterna finns. Inom det aktuella projektet, som är ett pilotprojekt såtillvida att det är första gången man också väver in socialpsykiatrin, har de valt att arbeta med Lycksele och Umeå kommuner. De personer som berörs kan ha psykoser, svåra bokstavsdiagnoser som ADHD och Aspergers syndrom, eller tvångssyndrom. Ofta kan de ha svårt att få ihop tillvaron eller att få vardagsrutiner att fungera, som att äta och sova regelbundet, eller att klara sin personliga hygien och att passa tider. Boendehandledarna i Umeå och Lycksele får en grundläggande utbildning. Vi definierar vad kognition är och hur ett kognitivt stöd kan se ut, och hur man som boendehandledare kan stötta en person, berättar Åsa Risberg. Det är också viktigt för boendehandledare att veta när de ska koppla in en arbetsterapeut eftersom det är den yrkesgruppen som förskriver kognitiva hjälpmedel. Vi har även gjort det tydligt vilken arbetsterapeut man ska vända sig till om man behöver få ett hjälpmedel förskrivet. Eftersom det är boendehandledarna som dagligen träffar brukare är det 13

14 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning också de som bäst ser brukarens behov. De har en stor uppgift att fylla. Alla brukare behöver kanske inte träffa en arbetsterapeut. Med god kunskap hos en boendehandledare kommer man långt med kognitivt stöd, till exempel genom att skapa tydlig rutiner för vardagsgöromål. Runt 200 boendehandledare i Umeå och i Lycksele har genomgått den inledande teoretiska utbildningen på en halv dag. I nästa steg kan de som är intresserade delta i två fördjupningstillfällen. Då arbetar vi vanligtvis i grupper på 7-8 personer där boendehandledarna får lyfta sina egna frågeställningar om just sin brukare och det de stöter på till vardags. Vi tar fram lösningar tillsammans. Vi har till exempel tillverkat förenklade bruksanvisningar och arbetat med uppmärkning för att hålla ordning, liksom med scheman och almanackor, berättar Sara Burvall. Projektet har blivit uppskattat. Vid varje tillfälle har vi fått kommentarer som: Oj, om vi hade vetat det här förr! Nu kan vi tänka på ett annat sätt. Sara Burvall och Åsa Risberg ser att projektet visar på ett behov. Boendehandledarna har unika möjligheter att fånga upp när någon inte tycks kunna hantera eller förstå sin vardag. När det blir tal om eventuella hjälpmedel måste det vara enkelt att bolla vidare till en arbetsterapeut för kartläggning och förskrivning. Att anställa egna arbetsterapeuter borde vara självklart inom socialpsykiatrin. Det blir också en garant för att behoven av kognitivt stöd tillgodoses över tid. Projekttid: Kontaktpersoner: Sara Burvall E-post: Tel: Åsa Risberg E-post: Tel:

15 Våra projekt från norr till söder Smartotek för alla på BUP Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen vid Sollefteå sjukhus har beviljats kronor för projektet Smartotek för alla på BUP.Tonåringar upp till 19 år får låna hem smarta hjälpmedel. Det som fungerar ska de få förskrivet, eller köpa själva. Även enkla, billiga saker kan hjälpa. Rätt stöd gör att hela familjen får det bättre. Tonåringar kan låna smarta hjälpmedel via BUP För några år sedan fick barnpsykiatrin i Kramfors-Sollefteå ansvar för att utreda misstänkta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personalen med kurator, psykolog och läkare, kompletterades med en sjukgymnast. När utredningen leder till en diagnos inom autismspektrat kan barnet eller ungdomen remitteras till habiliteringen, men övriga neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och ADD får fortsatt stöd via barnpsykiatrin. För personalen blev det tydligt att många med neuropsykiatriska funktionshinder behöver fortsatt stöd under uppväxten. Inom barn- och ungdomspsykiatrin har man traditionellt behandlat med metoder som samtal och leksaksterapi. Nu väcktes tanken att mer kan göras om kompletterande arbetsmetoder används. Projektet ser på vilka sätt kognitiva hjälpmedel kan bli till nytta. Det behövs både sjukgymnast och arbetsterapeut i utrednings- och behandlingsarbetet. Under projektet kommer vi att ha en arbetsterapeut i teamet, vilket är nytt för oss, säger Lotte Wemmenborn, leg sjukgymnast. Vi behöver veta hur stora behoven av kognitiva hjälpmedel och stöd är hos våra barn och ungdomar. Inom Västernorrlands landsting är det egentligen primärvården som har ansvaret, men där tycker man idag att man saknar kunskap. Även barnpsykiatrin kan för lite idag, efter som man inte arbetat med hjälpmedel och stöd tidigare. Nu leder barn- och ungdomspsykiatrin arbetet med stödinsatser. I projektet ingår en arbetsterapeut som vägleder bland tekniska hjälpmedel, samt ger konkreta tips. Hon träffar barnen eller ungdomarna, och familjen, och berättar om hjälpmedel och stöd. De kan få låna hem och prova hjälpmedel, dels sådana som går att förskriva, men också enklare saker som man själv kan köpa när man 15

16 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning prövat om de kan hjälpa. Att vi talar om Smartotek är för att vi vill att det ska påminna om bibliotek. Det är samma upplägg; man får låna hem saker. Det kan till exempel handla om ett tidshjälpmedel, eller en bolldyna för dem som har mycket spring i kroppen och svårt att sitta still. Vår arbetsterapeut kan sedan förskriva de hjälpmedel som är förskrivningsbara i det här landstinget och vi kan tipsa om inköpsställen för de smarta saker som inte är förskrivningsbara, säger Lotte Wemmenborn. Möjligheten att förskriva hjälpmedel är en fråga som projektet ska lyfta. I Västernorrlands landsting får arbetsterapeuter till exempel inte förskriva bolltäcken. Vi samlar erfarenheter av hur tunga täcken kan vara till hjälp för våra patienter. Det blir spännande att se om de ger effekter vid sömnproblem. Dålig sömn är ett alltför vanligt problem hos ungdomar och det kan vara en del av problemet med att orka med skolan. Om täckena visar sig fungera kommer vi att lyfta frågan till dem som bestämmer om sortimentet här i länet. Överhuvudtaget måste vi lyfta frågorna om vem som ska ansvara för kognitiva hjälpmedel till chefsnivå och politisk nivå. Idag ligger ansvaret hos primärvården medan ansvaret för utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionshinder ligger hos BUP. Vi ser kognitiva hjälpmedel som en del av det behandlande teamets insatser till dem som har psykiska funktionshinder. Det känns orimligt att hänvisa familjerna till primärvården när övriga insatser finns inom BUP, sammanfattar Lotte Wemmenborn. Våra barn och ungdomar bör få hjälp så tidigt som möjligt. Det ska inte behöva gå så långt att man får problem att slutföra skolgången eller får så svårt med sömnen att hela vardagslivet påverkas. De här barnen och deras familjer kan ibland med ganska enkla medel få en mycket bättre livskvalitet. Om barnet till exempel får en timstock för att förstå hur lång tid man har på sig att klä på sig och gå till skolbussen, så kan det ta bort en situation som inneburit stress, frustration och tjat varenda dag och som tärt på hela familjen, exemplifierar Lotte Wemmenborn. Projekttid: Kontaktperson: Lotte Wemmenborn E-post: Tel:

17 Våra projekt från norr till söder Bedömning inför boendestöd BAS förvaltningen i Kramfors kommun har beviljats kronor för projektet Bedömning inför boendestöd. Att få ett hjälpmedel satt i handen löser sällan problem. För att få rätt stöd eller metod måste hela kedjan från brukarens behov och boendestödjares stöd, till arbetsterapeutens och biståndshandläggarens bedömningar, fungera. Kedjan för stödinsats trimmas För att inte förskrivna hjälpmedel ska hamna i byrålådan vässar man till bedömningskedjan och introduktionen av kognitivt stöd i Kramfors kommun. När en person med psykisk funktionsnedsättning ansöker om boendestöd kopplas en arbetsterapeut in. Vi har en arbetsterapeut anställd på halvtid som bedömer personens förmåga att klara personlig vård och aktiviteter i boendet, som att klara av att städa, laga mat och sköta sina kläder. Arbete och fritid ingår däremot inte, berättar Gun Melinder som är rehabiliteringsutvecklare i Kramfors kommun. Projektet ska utveckla ett arbetssätt där arbetsterapeuten kommer in tidigt och kartlägger hur stödet kan utformas för att stödja personens egen förmåga att klara sig själv. Arbetssättet ska bygga på en samverkan i hela kedjan, från biståndshandläggare, arbetsterapeut och boendestödjare, till brukaren. Brukaren berättar vad hon eller han tycker är svårt att klara i sin vardag. Även boendestödjare, anhöriga och övrig personal kan berätta vad de upplever kan förbättras. Sedan är det viktigt för oss att personen själv kommer fram till vad hon eller han vill kunna klara bättre. Arbetsterapeuten träffar brukaren i hemmet och kartlägger vardagsrutinerna, bland annat enligt ett standardiserat bedömningsinstrument. Brukare beskriver var och när det brukar bli problem under en vanlig dag. Dagliga aktiviteter som är svåra att genomföra noteras. Brukaren får sedan förklara vilka saker hon eller han vill få att fungera. När man själv kommer fram till vad man tycker att man har problem med blir man också mer motiverad att prova olika stöd, menar Gun Melinder. 17

18 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Arbetsterapeuten ger i sin sammanfattande bedömning förslag på åtgärder och vilka kognitiva hjälpmedel eller strategier som skulle kunna underlätta vardagen för brukaren. Själva hjälpmedlet är ett verktyg på vägen. Det gäller också att hjälpmedlet verkligen används. Det räcker inte med att jag får ett hjälpmedel i min hand, jag måste lära mig hantera det på ett sätt som passa mig och min situation. Annars hamnar det bara i byrålådan, understryker Gun Melinder. Boendestödjarna är med från början i hela kartläggningsprocessen och när hjälpmedlet eller metoden är på plats blir deras medverkan extra viktig. Det är boendestödjarna som hjälper och utbildar brukare att använda hjälpmedlet eller stödet. Därför får boendestödjare både utbildning om kognitiva hjälpmedel och metoder, samt handledning av arbetsterapeuten. Målet är att brukarens förmåga att klara av sina vardagsaktiviteter ökar, och att brukare också lär sig att det finns hjälpmedel, samt hur man gör för att få tillgång till dem, säger Gun Melinder. Fotnot: Det bedömningsinstrument som används är Canadian Occupational Performance Measure, COPM. Projekttid: Kontaktperson: Gun Melinder E-post: Tel: ,

19 Våra projekt från norr till söder Stöd och support i arbetslivet Stöd och omsorg i Sundsvalls kommun har beviljats kronor för projektet Stöd och support i arbetslivet, SSIA. Om man glömt var gurkorna och tomaterna ska placeras i grönsaksdisken kan man kika i sin mobil. Ett basprogram som anpassas individuellt för personer i arbetspraktik ökar självständigheten i arbetslivet. Mobilstöd visar hur jobbet ska göras Vi ska ta fram en elektronisk handbok för smarta telefoner med Android. Det blir ett stöd för att utföra olika arbetsuppgifter, berättar projektets ledare Maria Holknekt, som är områdeschef för daglig verksamhet i Sundsvalls kommun. Personer som är ute på olika praktikplatser kan i sin mobiltelefon se vad man ska göra, hur man ska göra och när man ska utföra sina arbetsuppgifter. Man ska inte behöva hålla allt i huvudet. Sju personer med psykisk ohälsa som har beviljats bistånd för dagverksamhet enligt socialtjänstlagen ingår i projektet. Det är deltagare som kan vara på arbetsplatser som ICA, ett bageri, en affär eller ideella organisationer. Varje deltagare får ett individuellt anpassat stöd. Vi bygger upp handboken utifrån den arbetsplats och de arbetsuppgifter som ska utföras. Deltagarna får med sig ett anpassat stöd, förklarar Maria Holknekt. Handboken läggs upp individuellt utifrån användarens behov, och bygger på de tre grundmomenten instruktion, bilder och symboler som förstärker instruktionen, och avbockning. Instruktionen beskriver vad som ska göras. När man har gjort en sak så ska man bekräfta det genom att bocka av att man är klar med uppgiften. Man kan också gå tillbaka och kontrollera att man har bockat av alla delmoment, säger Maria Holknekt. Projektet undviker färdiga koncept. 19

20 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Vår erfarenhet är att det är väldigt viktigt att personerna är delaktiga när vi lägger upp handboken. Vi resonerar om vilka funktioner personen behöver, hur instruktionerna ska se ut och vilka ord som ska användas. Och vi väljer bilder tillsammans. En annan erfarenhet är att instruktioner bör konstrueras i olika nivåer för att kunna följa personens tillfrisknande. För en deltagare som håller på att återhämta sig kan hälsoläget variera lite fram och tillbaka. En deltagare sa spontant att: Det här stödet hade jag behövt när jag var sämre. Nu när jag är bättre klarar jag mig med en enklare instruktion.. Mobilen är lätt att bära med sig, och något som så gott som alla människor har idag, så det blir inget som sticker ut. Det blir ett diskret hjälpmedel, framhåller Maria Holknekt. Ett bra stöd gör det enklare för personer att utföra de arbetsuppgifter man har, och att kanske börja åta sig fler arbetsuppgifter. Projekttid: Kontaktperson: Maria Holknekt E-post: Tel: ,

21 Våra projekt från norr till söder Pictostat PS Företaget Neonova har beviljats kronor för att ta fram en ny version av Pictostat, Pictostat PS, för brukare inom socialpsykiatrin. Varje fråga i en webbaserad enkät är föreslagen och genomarbetad av brukare. Svaren kan hjälpa kommuner att förbättra verksamheterna för brukare inom socialpsykiatrin. Brukare väljer frågor till enkät Pictostat är ett webbaserat enkätverktyg för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Med hjälp av ljud, bild och pictogramsymboler kan de svara på frågor om kvaliteten på stöd och insatser. Tjänsten används främst av kommuner som vill utvärdera hur personer upplever sitt stöd. Idag finns enkätverktyget Pictostat i två olika ver sioner; en är anpassad för daglig verksamhet och en för boende. I projektet utvecklas nu ytterligare en version, som skräddarsys för socialpsykiatrins verksamheter som gruppbostäder, servicebostäder, boendestöd och daglig verksamhet. Det som blir speciellt med Pictostat PS, som är vårt arbetsnamn på det nya enkätverktyget, är att det är framtaget av den målgrupp som ska använda det, berättar Ingalill Fahlström på företaget Neonova. Med det menar hon att de frågor som kommer att ingå i programmet är utvärderade och utvalda av brukare. Projektet inledde nämligen med att samla ihop runt tjugo brukare i fokusgrupper i Jönköping, Västerås och Norrköping. Fokusgrupperna har diskuterat frågor kring: - Vad är viktigt för dig för att det ska vara bra för dig där du bor? - Vad är viktigt för att ditt boendestöd ska fungera bra? - Vad är viktigt för att det ska vara bra på ditt aktivitetscenter? Pia Käcker, forskare och arbetsterapeut i Norrköpings kommun, ledde framtagandet av frågor: Fokusgruppernas arbete lades upp i flera steg. Första gången diskuterade vi vad brukarna tycker är viktigt att ta upp i en utvärdering. Vid nästa träff gick vi igenom hur frågorna formulerades och under sista träffen fick brukarna testa att svara på enkäten där deras frågor lagts in. Det blev många kreativa diskussioner, som tog upp både högt och lågt. I grupperna fanns personer i olika åldrar och med olika erfarenheter. Reaktionen från brukarna var att: Äntligen frågar någon oss!, samt ett djupt engagemang över att kunna vara med och skapa frågor som vi kan förstå!. 21

22 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning 22 Jag hoppas att enkäten ger stöd åt kommuner att arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete så att de kan förbättra verksamheterna utifrån brukarnas behov och önskemål, säger Pia Käcker. Ingalill Fahlström på företaget Neonova har omsatt frågorna till den dator baserade enkäten. Just nu har vi över 100 frågor som brukare tycker är relevanta. Om brukare är överens om att det till exempel är viktigt att personalen kommer i tid när man har boendestöd kan frågan i Pictostat PS-enkäten lyda: Kommer boendestödjarna i tid till dig? Gränssnittet, det vill säga hur det ser ut på dataskärmen, kommer att skilja sig från tidigare Pictostat-versioner. Vi har haft ett mjukt utseende på programmet, vilket kan uppfattas som barnsligt. Nu gör vi det lite mer vuxet, utan att vi tappar i användarvänlighet. Visuellt ska det också bli tydligare, till exempel när en fråga övergår i en annan. Pictostat PS kommer även att innehålla uppdaterade och ändrade funktioner. Bland annat ska systemet göra det tydligare att lägga upp analyser och åtgärder så att man får en röd tråd från ett övergripande plan, ner till gruppoch individnivå. Om en kommun har självbestämmande och inflytande som ett politiskt mål, ska man kunna utvärdera insatser på en övergripande nivå. När man kommer ner på boendet kan åtgärderna för självbestämmande se ut på ett annat sätt, till exempel konkret att vi behöver jobba mer med symbolträning i vår gruppbostad. I Pictostat PS ska man även kunna lägga in filmmaterial för att få tydligare frågor. Om man till exempel har svårigheter med koncentration och minne, och får en fråga om den dagliga sysselsättningen, kan man spela upp en filmsnutt från verksamheten för att koppla frågan till arbetsplatsen. Eller om någon är döv kan man spela upp en film med frågan uppläst av en teckentolk, exemplifierar Ingalill Fahlström. Målet är att personer inom socialpsykiatrin själva ska kunna svara på frågor om hur de till exempel upplever sitt boende eller sina dagliga aktiviteter. Då kan både kommuner och personal planera upplägg och åtgärder så att insatserna utformas efter målgruppens behov på bästa sätt. Projekttid: Kontaktpersoner Ingalill Fahlström E-post: Tel: Pia Käcker E-post: Tel: ,

23 Våra projekt från norr till söder Förenkla vardagen Socialförvaltningens boendestöd i Östhammar kommun har beviljats kronor för projektetet Förenkla vardagen. I Östhammar utbildas boendestödjare för att bli de förskrivande arbetsterapeuternas förlängda arm när det gäller att föra in kognitivt stöd för brukare. Boendestödjaren blir pedagogen. Boendestödjaren är pedagogen Boendestödjaren ska bli den förskrivande arbetsterapeutens förlängda arm när det gäller att föra in kognitivt stöd för brukare. Det är projektledaren och initiativtagaren bakom projektet Förenkla vardagen i Östhammars kommun helt överens om. Vi vill hitta vägar mellan boendestödet och förskrivande arbetsterapeuter, förklarar Ancie Redin, som är projektledare för Förenkla vardagen. För att nå dit kommer kommunens boendestödjare att utbildas om både funktionsnedsättningar och kognitiva stöd. Det är boendestödjarna som arbetar nära brukarna och ser behoven. En boendestödjare ska kunna ringa arbetsterapeuten och säga att nu har vi sett att Lisa eller Pelle har svårt att komma ihåg tider och planera sin dag och att det behövs ett hjälpmedel. När arbetsterapeuten har förskrivit ett hjälpmedel introduceras det hos brukaren tillsammans med boendestödjaren. Sedan är det boendestödjaren som kommer att arbeta praktiskt med själva inlärningen. Arbetsterapeuten samarbetar med boendestödet vid uppföljningar. Efter två månader kan Ancie Redin belåtet konstatera att projektet kommit igång på ett utmärkt sätt: Det fungerar hur bra som helst med boendestödjarna, de har snabbt insett att det finns saker som kan vara väldigt bra för brukare och de är öppna för att lära sig mer om olika stöd och att föra in stöd. En viktig sak för oss att arbeta med framöver är att få till en lättare och rakare väg från att boendestödet uppmärksammar ett behov till att få tag på en arbetsterapeut. Idag är det oklart vem man ska vända sig till. Det var Helene Joelsson som väckte idén till projektet Förenkla vardagen. 23

24 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Hon är enhetschef på socialpsykiatrins boendestöd och själv legitimerad arbetsterapeut. Jag har följt utvecklingen av kognitiva stöd under många år och såg att boendestödjarna, som arbetar så nära brukarna och ser de kognitiva svårigheterna, behöver öka sin kunskap om kognitiva stöd. Men minst lika viktigt är det att få igång ett samarbete med kommunens och landstingets förskrivande arbetsterapeuter. Projektet arbetar mycket med att informera om hjälpmedel, som vid ar betsplatsträffar och via brukarföreningar. Målet är att människor som berörs själva ska börja fråga efter hjälpmedel. Jag tror att det man idag även på nationell nivå är allt mer inne på att det ytterst handlar om att öka brukares självständighet och återhämtning. Även om boendestödet och arbetsterapeuterna är de centrala aktörerna i satsningen så arbetar projektet i Östhammar även för att involvera alla kring brukaren anhöriga, biståndshandläggare, psykiatripersonal, god man och för att sprida kunskap om hur kognitiva stöd kan underlätta vardagen. Den 5 oktober hålls ett heldagsseminarium med utbildning, föreläsningar och demonstrationer av hjälpmedel i Gimo. Projektet ska även resultera i en manual för boendestödjare, som bland annat ska ta upp hur man ser behovet hos brukare, vem man vänder sig till och hur man utvärderar vilken nytta ett stöd har gett. Projekttid: Kontaktpersoner Ancie Redin E-post: Mobil: Helene Joelsson E-post: Mobil:

25 Våra projekt från norr till söder Web-shop OrdBild i Uppsala kommun har beviljats kronor för projektet Web-shop.Snart ska det bli möjligt att i lugn och ro kunna välja bilder som passar de egna behoven. En grupp i Uppsala med lång erfarenhet av bildstöd håller på att sätta upp en butik på webben. Web-butik säljer bildstöd Talesättet att en bild säger mer än tusen ord är något som bokstavligen praktiseras i den dagliga verksamheten på OrdBild på Knivstagatan i Uppsala. Hit kommer tio personer med kognitiva funktionsnedsättningar varje dag för att producera bildstöd och enkla kognitiva hjälpmedel utifrån beställningar. För att fler ska finna dessa enkla, men ofta oväntat effektiva, hjälpmedel, håller Ordbild på att sätta upp en web-butik. Vi vill att fler ska få tillgång till bildstöd som kognitiva hjälpmedel. Målet är att hjälpa personer till ökad tillgänglighet, delaktighet och att bli mer självständiga. Det säger Anna Nylund, arbetsterapeut och ledare för projektet med web-butiken. Hon får medhåll av sina kollegor Josefin Tenefors, arbetsterapeut och Natalia Georges, arbetshandledare. OrdBild tillverkar bildstöd efter beställningar. Kunder finns främst inom det egna länet, men även privatpersoner och andra kommuner och landsting har börjat anlita OrdBild. För att öka tillgången på bildstöd för hela Sverige föddes idén om en web-shop. Många har inte möjlighet att själva komma hit och titta på saker och prova dem. Vi har också märkt att många som kommer hit ganska fort blir trötta. De väljer några bilder men sedan är orken slut. På webben kan man ta det i sin egen takt. Web-butiken är även tillgänglig dygnet runt, oavsett var i landet man bor. Tanken är att användare ska kunna skräddarsy egna lösningar efter just sina särskilda behov. Säg att man till exempel vill ha stöd för att duscha. Då kan man välja bilder för hår, schampo, att skölja ur håret, tvätta sig under armar, tvätta stjärten och fötter, och lägga bilderna i den ordning man vill ha dem. 25

26 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Vi planerar också att visa produkterna i den miljö man använder dem, så att det blir konkret för dem som vill beställa. Redan idag arbetar OrdBild med att producera bildstöd utifrån olika behov. Även på webbshopen är det beställarens egna behov som ska få styra. Det ska bli möjligt att välja bilder, storlek på bilder, om man vill ha bilderna med eller utan text, om de ska fungera som scheman, eller läggas upp som en stegvis instruktion. Man ska kunna välja om man vill ha inplastade bilder med kardborreband, som klisteretiketter eller på något annat vis. Man ska kunna ladda upp egna foton om man vill ha dem i stället. Behöver man text för att informera personer runt omkring sig för att de ska förstå hur de ska göra så går det bra, förklarar arbetsledarna på OrdBild. Web-butiken kommer även att erbjuda färdiga produkter, till exempel tio olika sorters magnettavlor med veckoscheman och planering. En arbetsterapeut som sitter tillsammans med en person kan till exempel visa hur ett schema kan se ut, i stället för att försöka förklara vad ett schema är med ord. Det är lättare att förstå när man tittar på bilder. Vi har märkt att många föräldrar, särskilt föräldrar till yngre barn som kanske inte hunnit få några diagnoser, blir överlyckliga när de får tag på oss. Äntligen har vi hittat något som vi har nytta av! Hittills har vi inte vetat vart vi ska vända oss., kan de säga. Genom att vi finns på internet blir det lättare att få kontakt med oss. I projektet ingår också att vi lägger upp en metodik så att en beställning som kommer in blir så tydlig och instruktiv att våra arbetstagare kan ta emot beställningen och börja med produktionen. Beställningen ska formas som en tydlig steg för steg instruktion i både text och bild, förklarar Anna Nylund. Projekttid: Kontaktperson Anna Nylund E-post: Tel:

27 Våra projekt från norr till söder Omgivningens hjälp eller stjälp? Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet har beviljats kronor för projektet Omgivningens hjälp eller stjälp?. Hur mycket påverkar attityden hos kompisar och arbetskamrater viljan att exempelvis skriva in tiden för förmiddagsfikat i mobilen? Ju mer man förstår av samspelet, ju bättre kan en förskrivning av hjälpmedel anpassas efter individen. Vad gör att hjälpmedel används eller inte? Vi undersöker vad personer som har fått hjälpmedel förskrivna tycker om sina hjälpmedel. Använder de hjälpmedlen? Om inte, varför inte? Beror det på omgivningen, på att tekniken är för krånglig, eller på något annat? Helena Lindstedt är forskare och universitetslektor på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. I projektet intervjuas personer med psykiska och kognitiva funktionsnedsättningar som använder elektroniska planeringshjälpmedel, som mobiltelefoner och Smartphones. Vi har lagt upp en frågeguide som vår forskningsassistent följer när hon gör intervjuer med de personer som tackat ja till att bli intervjuade. Totalt kommer vi att intervjua 15 personer som idag har hjälpmedel. Det vi vill beskriva är hur faktorer i omgivningen påverkar på vilket sätt personen använder hjälpmedel. Vad betyder till exempel andras attityder? Tycker familj och vänner att hjälpmedlet är häftigt, eller fult, och vad får det för följder? Finns det annat som styr? Upplever man att det finns regler som gör att man inte får de hjälpmedel man tror att man behöver? Vilken betydelse har tjänstemännens bemötande? Många saker kan påverka. Det är komplext, för klarar Helena Lindstedt. För att få en gedigen undersökning som håller forskningsnivå följer frågorna WHOs internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder 27

28 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning och hälsa, ICF. Intervjuerna analyseras och slutsatserna ska föras vidare. Målet med projektet är att bland annat arbetsterapeuter som förskriver hjälpmedlen ska veta mer om vad som behövs för att ett planeringshjälpmedel verkligen kan bli ett stöd i vardagen för den enskilda personen. Genom att bättre förstå hur det fungerar för den enskilda personen kan förskrivande arbetsterapeuter anpassa stödet individuellt och mer träffsäkert, säger Helena Lindstedt. Projekttid: Kontaktperson: Helena Lindstedt E-post: Tel: ,

29 Våra projekt från norr till söder Vårdhund i praktiken Utomhuset Hälsohuset AB har beviljats kronor för projektet Vårdhund i praktiken.vårdhundar för in glädjen och leken i livet, och ger tillträde till en social samvaro som bryter isolering och ensamhet. Vårdhund öppnar för tillit Jag kan se stora samhällsekonomiska vinster, men också hälsovinster, med vårdhundar inom psykiatrin. Många patienter inom psykiatrin har problem med både självkänsla och med att känna tillit till att någon är uppriktigt engagerad i dem. Genom samvaron med en vårdhund får de känna att de behövs och att de accepteras precis som den de är, säger Ingeborg Höök, psykiatrisjuksköterska och chef på Vårdhundskolan. Jag skriver en bok som ska fungera som en handledning för personal på avdelningar som vill ha in vårdhund. Med hjälp av utbildningsmaterialet kan vårdhundar införas i verksamheten på ett tryggt och bra sätt för både personalen och patienterna. Boken kommer bland annat att ge drygt hundra förslag på hur man konkret kan arbeta med en hund för att med hjälp av hunden skapa en bättre allians mellan personalen eller psykiatrikern och personen som mår dåligt. Ibland är det svårt för människor som mår riktigt dåligt att känna tillräcklig tilltro till terapeuten och personalen för att orka prata om sina tankar och känslor. Många gånger är det mycket lättare att ha förtroende för terapeut och personal om de har med sig en hund i rummet. Då kan man klappa hunden och prata med hunden. Det här kan utvidgas till att bli en del av behandlingen. Till exempel så kan man arbeta med bilder. Man tittar på bilder av en hund som är skrämd, en hund som är blyg eller arg, eller en hund som ser kränkt ut. Samtidigt kan man prata om hur den hunden känner sig och göra kopplingar till personen: Har du känt så någon gång? Vad hade du behövt då? Vad fick du? Hur mådde du av det? Det är ofta lättare att tala om hundens känslor och utifrån det dra paralleller till sina egna. Det är också lättare för många flickor, eller pojkar, som har blivit utsatta för övergrepp, och som kanske har svårt att ta emot beröring, att kunna klappa en hund. Det blir en helt oladdad beröring, förklarar Ingeborg Höök. Samtidigt med boken produceras också en film. Filmen visar på vilka sätt man kan göra hunden delaktig i behandlingen. 29

30 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Det kan handla om vilka hundleksaker, bilder eller spel man kan använda. Ingeborg Höök berättar att än så länge arbetar de allra flesta vårdhundar i Sverige inom äldrevården, där de gör ett mycket viktigt arbete när det gäller demens och depression. Det är svårbehandlade diagnoser, men vi vet idag att vårdhundar kan minska konsumtionen av farmaka. Men det här betyder att i filmen är alla exempel vi visar inspelningar från äldrevården, eftersom det är enbart där vi har utbildade vårdhundar. Samma metoder och arbetssätt kan dock föras över till arbetet med yngre människor. Glädjande nog har verksamheter med vårdhundar nyligen inletts även inom psykiatrin, till exempel när det gäller barn med autism och unga med självskadebeteende. Där har vi hundar som är under utbildning. Ingeborg Höök hoppas att det framöver ska finnas verksamheter med åtminstone 2-3 vårdhundar i varje landsting. En person med psykisk ohälsa ska kunna ha vårdhund som ett erbjudande i den palett av hjälpinsatser som finns. Min dröm är att det på sikt ska finnas öppenvårdsenheter där man kan delta i verksamheter med vårdhund. Man ska kunna vara med och lära sig att träna en hund och stärka självkänslan på det sättet. Eller man ska kunna delta i en promenad med hund för att få bygga upp känslan av en social gemenskap. Vi vet idag att en viktig del av ohälsan hos personer med psykiska funktionsnedsättningar är att de blir så isolerade. Vid en hundpromenad hamnar fokus på hundarna. Man får känna att man duger som den man är och får vila från känslan av att inte räcka till. Att vårdhundar väcker stort intresse, såväl i Sverige som internationellt, vittnar Ingeborg Hööks almanacka om. Innan jul är det tio dagar i USA i utbildning hos Teri Pichot, som arbetar med hundar inom terapi och som också skriver böcker om det. Till våren styrs kosan mot Korea för att utbilda lärare som arbetar med barn med multihandikapp och efter det är det dags för Tokyo universitet. Det kommer även ett gäng barnläkare från Puerto Rico till Sverige. Intresset för utbildning och användning av vårdhundar är mycket stort, också i Sverige. Efterfrågan på utbildningsmaterial är ansenligt från chefer och vårdper sonal inom psykiatrin. De vill ha hjälp med att få ett strukturerat arbete med vårdhund som en del av insatserna inom psykiatrin, säger Ingeborg Höök. Vårdhundar för in glädje och lek i livet för både unga, vuxna och äldre med psykisk ohälsa som ångest och depression. Projekttid: Kontaktperson Ingeborg Höök E-post: Tel: ,

31 Våra projekt från norr till söder Sinnesstimulerande täcken - psykos Verksamhetsområdet psykosvård och rättspsykiatrisk vård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har beviljats kronor för projektet Sinnesstimulerande täcken psykos. Sömnen har förbättrats markant hos de patienter med psykos som hittills hunnit testa boll- eller kedjetäckena. Liksom verklighetsförankringen. Sömnen verkar bli mycket bättre Vi undersöker hur bolltäcken och kedjetäcken fungerar för patienter med psykosdiagnos när det gäller sömn, medicinering och kognition, berättar ar betsterapeuten Ann Klockars på mellanvårdsavdelningen för psykosvård och rättspsykiatrisk vård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Patienterna på mellanvårdsavdelningen kan ligga inne allt från en dag till ett år, men ofta handlar det om ett par månader. Möjligheten att pröva täckena erbjuds dem med diagnosen psykos som blir inlagda tillräckligt länge för att både kunna pröva och utvärdera. Vi börjar med att undersöka sömnkvaliteten, både genom att patienten själv gör en skattning och genom observationer av nattpersonalen, berättar Ann Klockars. Eftersom täckena är tänkta att fungera som kognitiva hjälpmedel så undersöker jag också kognitionen. Dels får patienten skatta sina utförandeförmågor i nio olika variabler. Det kan till exempel handla om hur man klarar av att hålla rutiner i vardagen, minne, koncentration och att ta initiativ. Dels får patienten utföra en uppgift som ingår i ett bedömningsinstrument som används generellt inom arbetsterapin för att bedöma funktionsförmågan. Sedan är det förstås frivilligt om patienten vill pröva täckena. Just nu har tre patienter som alla testat kedjetäcken under minst tre veckor beviljats förskrivning av kedjetäcke. Alla tre är väldigt nöjda och säger att deras sömnkvalitet har förbättrats. Inför starten av projektet prövade en testgrupp på tre personer täckena. Totalt så här långt i projektet har tre personer provat bolltäcket och tre kedjetäcket. 31

32 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Vill patienterna fortsätta med täckena efter en treveckors provperiod får de det. Några deltagare har redan haft täcket under tre månader, berättar Ann Klockars. En patient säger att hon nu är förankrad i verkligheten och att hon kan känna avslappning respektive spänning i kroppen. Hon uppger att så bra som hon sover nu har hon inte gjort på 20 år. Hon känner sig utvilad när hon vaknar. Hon berättar att hon också har nytta av att ligga under kedjetäcket en kort period under dan, för att komma tillbaka till verkligheten. En patient som tidigt brukar känna av varningstecken för psykos genom att få sömnrubbningar säger att nu med kedjetäcket kan han sova så mycket som han önskar, natt efter natt. Han har inte behövt öka sin medicin. Förr har han tvingats gå upp från en till tre tabletter för att stoppa sömnstörningen. En tredje deltagare i projektet verkar använda kedjetäcket mest för att lindra sin ångest och oro. Idag ingår inte boll- eller kedjetäcken i sortimentet på förskrivningslistan hos Hjälpmedel i Uppsala län, HUL. Huvudsyftet med projektet är att ta fram evidens för att HUL ska kunna bedöma om täckena ska kunna förskrivas som hjälpmedel. De vill ha fram mer underlag innan de för in sinnesstimulerande täcken i förskrivningssortimentet. Det här blir kanske en för liten studie, men även om den inte blir tillräcklig för HUL, så är detta i alla fall en bit på väg, säger Ann Klockars. Fotnot: En del av bedömningsinstrumentet som används heter AMPS, som står för Assessment of Motor and Process Skills. Projekttid: Kontaktperson Ann Klockars E-post: Tel:

33 Våra projekt från norr till söder KognitiViva - stöd i vardagen En Vårdbolaget Tiohundra AB i Norrtälje har beviljats kronor för projektet KognitiViva - stöd i vardagen.en visningslokal där man konkret ser hur man kan placera ett schema eller märka upp spisen. Eller testa dataprogrammet innan man köper det. Den möjligheten får brukare i Norrtälje. Visar hur hjälpmedel blir stöd Vi bygger upp en visningslokal lokalt i Norrtälje där vi demonstrerar hur man kan arbeta med kognitivt stöd i vardagen, berättar Lena Karlsson som är verksamhetschef på vårdbolaget Tiohundra. Lokalen kommer att ligga centralt inne i Norrtälje sjukhus lokaler. Visningslokalen är uppbyggd som en hemmiljö, med kök, vardagsrum, toalett och tvättstuga. Vi visar hur man kan placera och använda timstock, klockor och scheman. Hemmet märks upp med bilder, till exempel så blir spisen i köket uppmärkt. Vi har receptböcker med enkla recept. Besökare ska få en bild av hur man kan föra in kognitiva hjälpmedel i sitt hem, förklarar Lena Karlsson. Visningslokalen förses även med datorer med pedagogiska program och spel, så att brukare kan få prova innan de gör ett eget inköp. Besökare kan även ta del av informationsbroschyrer och litteratur. I visningslokalen ska människor kunna prova på olika hjälpmedel eller se hur man kan använda tekniska kognitiva stöd, metoder och uppmärkning. Även personal och anhöriga ska kunna få tips och idéer på vad som kan underlätta i vardagen. Anställda inom företaget och besökare utifrån kan boka in sig via kontaktpersoner. Vi har ett nära samarbete med våra lokala patientföreningar, och där finns ett intresse. Förskrivare, som arbetsterapeuter, kan ha stor nytta av att få tillgång till 33

34 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning lokalen. Men även brukare och personal inom daglig verksamhet och sysselsättning, och olika boenden, kan få ut något av att besöka visningslokalen, tror Lena Karlsson. I det första steget vänder vi oss till personer med psykiatriska och andra kognitiva funktionsnedsättningar. I förlängningen vill vi även innefatta äldre personer. Vårt slutliga mål är att alla personer som har någon form av kognitiv funktionsnedsättning i Norrtälje kommun ska få möjlighet att få prova kognitiva hjälpmedel hos oss, och inte som nu behöva åka till Stockholm. Behovet av hjälpmedel kommer att öka alltmer och vi måste bli bättre på att ordna så att de personer som har nytta av hjälpmedel också får dem, understryker Lena Karlsson. Initiativtagare till projektet är Gunnel Annebäck, Helena Cronebäck och Karin Lidén, som alla tre är legitimerade arbetsterapeuter. Projektet leds av Lena Karlsson och Ann-Catrine Englund. Projekttid: Kontaktperson: Lena Karlsson E-post: Tel:

35 Våra projekt från norr till söder Kriminalvården - Norrtälje, Storboda och Färingsö En sittdyna som ger ro i kroppen och en Timetimer som visar hur lång tid man har kvar i verkstan prövas nu på tre anstalter. Kriminalvården vill ge klienterna chans till ett bättre liv i frihet. Gör klienter bättre rustade för liv i frihet Nu prövas kognitiva hjälpmedel även inom kriminalvården. Man tror idag att runt 29 procent av de kvinnliga klienterna, och mellan procent av de manliga klienterna inom kriminalvården har ADHD. På tre anstalter, i Norrtälje, Storboda och på kvinnofängelset Färingsö, pågår projekt för att klienterna ska få diagnostisering vid misstänkt ADHD, och också få hjälp med att pröva hjälpmedel. De hjälpmedel som av säkerhetsskäl får användas inne på en anstalt vill säga. Kriminalvården är en underutnyttjad arena när det gäller den här sortens insatser, säger Daniel Uppström som är koordinator vid integrerat team för opiatberoende kriminalvårdsklienter, Itok. Det är Kriminalvården, via Itok, och Hjälpmedelsinstitutet som samarbetar i projektet. Det finns en grupp patienter som på grund av missbruk och kriminalitet har svårt att genomföra en neuropsykiatrisk utredning i frihet. För dem kan tiden i anstalt, där de allra flesta är drogfria, innebära en möjlighet att faktiskt få till stånd en utredning. Ett syfte är förstås att få klienten att fungera bättre på anstalten. Men det är minst lika viktigt att personen är bättre rustad för att leva sitt liv i frihet när hon eller han kommer ut, säger Daniel Uppström. Arbetsterapeuten Birgit Heuchemer har utbildat personalen på de tre anstalterna om vad det innebär att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som ADHD, och hur det påverkar en person. Jag går igenom grundläggande kunskap. Hur kan vardagen se ut när man har en funktionsnedsättning? Hur beter man sig? Mycket handlar om bemötandet från personalens sida. Om man förstår mer så påverkar det hur man ser på det som händer. 35

36 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Enligt Birgit Heuchemer har utbildningarna väckt många tankar. Det kan till och med vara så att man inom kriminalvården idag i vissa situationer gör det svårare för klienter, helt enkelt för att man inte förstår funktionsnedsättningen. Man har kanske tyckt att någon har varit motvillig eller ovillig att utföra en uppgift, fast det kan ha berott på att personen inte orkat sitta och koncentrera sig. Ett exempel på sådant som kan ses över är de så kallade nätverksmötena där olika tjänstemän samlas för att gå igenom olika åtgärder kring en klient. På kort tid avhandlas frågor om ekonomi, boende, beroende, medicinering och så vidare. Det kan bli helt omöjligt för en person med ADHD att hänga med. Om tjänstemännen behöver prata ihop sig, så kan de i stället träffas själva först, och sedan kalla in klienten. Eller också har man ett möte för varje större fråga, med färre som deltar. En annan sak som sällan fungerar är att dela ut blanketter som ska fyllas i. I stället kan man sätta sig med en klient för att tillsammans gå igenom och fylla i blanketten. ADHD-avdelningen på Norrtäljeanstalten har kommit längst i införandet av kognitiva hjälpmedel. Vi har tolv klienter som ansökt om att få ha bolltäcken, och flera som vill ha sittdynor. I verkstaden finns det en Timetimer som visuellt visar hur lång tid som är kvar. Även dygnstavlor och veckoscheman utprovas. Det handlar om att ge hjälpmedel som stöd åt individen, men också om att anpassa hela omgivningen inne på anstalten, understryker Birgit Heuchemer. Kontaktpersoner: Daniel Uppström, koordinator Itok E-post: Tel: Birgit Heuchemer, arbetsterapeut HI E-post: Tel:

37 Våra projekt från norr till söder HIP - hjälpmedel inom psykiatri Knivsta kommun har beviljats kronor för projektet HIP hjälpmedel inom psykiatri. Nu ska stödet förbättras till dem som behöver kognitiva hjälpmedel. Kommunen samarbetar med landstinget för att sätta en tydlig struktur. Bättre rutiner behövs Vi måste hitta arbetssätt och rutiner, och få till en struktur i vårt arbete så att personer med psykiska funktionsnedsättningar får sina behov av kognitiva hjälpmedel tillgodosedda, säger Mona Stålhandske, distriktsarbetsterapeut i Knivsta, tillika projektets ledare. Förklaringen kommer strax. Första delen av projektet i Knivsta är avklarad och visade att det finns utrymme för förbättringar. Projektet började med att kontakta de 21 personer i kommunen som har boendestöd. Nio av dem tackade ja till att vi fick gå igenom deras behov av kognitiva hjälpmedel, vilka hjälpmedel och stöd de har, när de använder dem och hur de fungerar, samt om de upplever att hjälpmedlen gör någon nytta. Vi fann att för dessa nio hade sju kognitiva hjälpmedel förskrivits. Av dessa var det tre som användes aktivt; två handdatorer och ett bildstöd med magnettavla. Övriga fyra förskrivna hjälpmedel användes inte alls. Vi hittade ett smutsigt bolltäcke som legat ute på balkongen nästan ett år för ingen visste hur det skulle tvättas. En Kom-ihågklocka låg i ett skåp hos personalen eftersom brukaren inte klarade av ljudet. Saken blev inte bättre av att klockan var inställd på att upprepa larmmeddelandet. Vidare så fanns ett armbandsur med larm som skulle repareras, men som innan den gick sönder inte hade fungerat bra för brukaren. Slutligen hittade vi även en handdator som inte användes men där larmet gick på regelbundet. Nej, detta låter inte som ett effektivt sätt att använda kognitiva hjälpmedel. Därom är nog alla överens, tror Mona Stålhandske. En förklaring kan vara att för de nio tillfrågade personerna har hjälpmedlen förskrivits från fyra olika håll: av förskrivare från rättspsykiatriska öppenvårdsteamet, allmänpsykiatrins beroende- och neuropsykiatrimottagning 37

38 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning och psykos- och rehabteamet från landstinget, och distriktsarbetsterapeuter från kommunen. Personalen kan ha haft svårt att veta vem de ska vända sig till. Nästa steg i projektet blir att utveckla och förbättra arbetssätt, rutiner och samarbete när kognitiva hjälpmedel förskrivs, introduceras, tränas på att användas och följs upp. Stödet till personen för att fortsätta använda ett introducerat hjälpmedel behöver förbättras. Jag ska tillsammans med Birgitta Hägg, som är arbetsterapeut på östra psykos- och rehabiliteringsteamet i Uppsala, se över våra strukturer. Vi ska ta ett helhetsgrepp och tillsammans med boendestödets personal utarbeta rutiner vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel som ger ett bättre stöd till personen att använda hjälpmedlet. Målet är att personer med psykiska funktionsnedsättningar får hjälpmedel och stöd för att kunna leva ett mera aktivt och självständigt liv. Projekttid: Kontaktperson Mona Stålhandske, arbetsterapeut E-post: Tel:

39 Våra projekt från norr till söder Kognitiva hjälpmedel punkt kom Hjälpmedelsservice hos landstinget i Värmland har beviljats kronor för projektet Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Ett effektivt datoriserat system gör att brukare inom psykiatrin i Värmland snabbt får tillgång till ett hjälpmedel när behovet bedömts. Brukarens väntan på stöd förkortas År 2010 blev det möjligt att förskriva kognitiva hjälpmedel inom psykiatrin. Landstinget i Värmland såg behovet av att hitta ett fungerande system och möjlighet att prova olika kognitiva hjälpmedel innan förskrivning. Ett litet utprovningsförråd inskaffades av Hjälpmedelsservice. Allting sköttes manuellt. Men i det manuella systemet var det svårt för förskrivare inom psykiatrin att veta när ett hjälpmedel fanns tillgängligt, vilket gjorde det svårt att planera in när man kunde genomföra utprovningar med brukaren. Statistiken från det manuella systemet visade att vi hade långa väntetider och att det fanns väldigt många olika steg i utprovningskedjan. Det kunde i värsta fall ta fyra månader innan Kalle fick sitt bolltäcke, berättar projektledaren Eva Persson. För att få ett bättre flöde införs ett hyressystem av kognitiva hjälpmedel inom psykiatrin, i form av en lånefunktion som närmast liknar en bibliotekstjänst. Nu kan arbetsterapeuter genast se om det till exempel finns ett täcke ledigt som kan lånas ut. Kalle får besked om när han kan få täcket och slipper gå och vänta och oroa sig. Hela hanteringen kan gå på en vecka. Arbetstiden för arbetsterapeuterna frigörs när processen förenklas och struktureras, uppger Eva Persson. Datasystemet sjösätts under våren 2011 och i mitten av hösten beräknas det administrativa systemet vara intrimmat och klart. Den stora vinsten är att brukarna ganska snabbt får prova de kognitiva hjälpmedel som kan vara aktuella, i stället för att gå omkring och vänta och oroa sig, eller börja fantisera om hur hjälpmedlet ska förändra livet. Målet är att barn och vuxna ska kunna öka sin aktivitet och delaktighet i samhället. 39

40 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Fotnot: Projektet är ett samverkansprojekt mellan division psykiatri och Hjälpmedelsservice inom division hälsa, habilitering och rehabilitering. Projekttid: Kontaktperson: Eva Persson E-post: Tel: ,

41 Våra projekt från norr till söder Visningsrummet - Underlätta vardagen Ett hem kan inredas så att det bidrar till ordning och reda, och därmed mer harmoni i vardagen. Ett visningsrum ska ge inspiration och sprida kunskap om hur man konkret kan göra. Neuropsykiatriska resursteamet vid enheten för kommunpsykiatri inom socialomsorgen i Täby kommun har beviljats kronor för projektet Visningsrummet Underlätta vardagen. Goda vanor ger trygghet Ett så kallat visningsrum håller på att ställas i ordning i Täby kommun, strax norr om Stockholm. I rummet kan man ta del av och prova på olika hjälpmedel och stöd, men också se hur man på olika sätt kan skapa strukturer och rutiner som underlättar vardagen. Syftet är att sprida kunskap till personer med psykiska funktionsnedsättningar om kognitivt stöd och hjälpmedel för just deras individuella behov, men också att personal och huvudmän inom psykiatrin i kommunerna nordost om Stockholm ska lära sig mer om hjälpmedel och metoder. Visningsrummet ligger i en byggnad där det neuropsykiatriska resursteamet och boendestödet har sina lokaler. Även landstinget har sin öppenvård i lokalerna, vilket innebär att många av dem som psykiatrin i Täby vill nå besöker adressen. Vi har möblerat upp ett rum med soffa, bokhylla och en liten kontorsdel, samt med garderober och ett städskåp. I hallen finns hallmöbler och utanför rummet finns ett litet kökspentry, berättar Kjell Gunnarsson på enheten för kommunpsykiatri i Täby. Lägenheten är organiserad och strukturerad för att underlätta boendet. Ser man till exempel till klädvård så har vi gjort i ordning en struktur i garderoberna. En låda är markerad med sockor, en med tröjor, och så vidare. Antingen kan man använda text, eller komplettera med bild. Köksdelen visar hur man kan organisera ett kök. Vi har märkt upp och organiserat det så att var sak har sin bestämda plats. Kjell Gunnarsson menar att en yttre harmoni kan stärka den inre harmonin. Man kan också säga att goda vanor skapar trygghet! 41

42 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Vår strävan är att använda visningsrummet för undervisning och för att sprida kunskap genom öppet hus. Det kan vara work-shops med teman, där det finns möjlighet att göra sina egna produkter för kognitivt stöd, och undervisning till anhöriga och personalgrupper. Men rummet kan också användas specifikt för individuella konsultationer. Vi vill helt enkelt nå ut till fler personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning genom att öka tillgängligheten och visa nyttan med hjälpmedel och kognitivt stöd. Projektet undersöker som bäst om man kan öppna visningsrummet för fler besök genom att samarbeta med frivilligorganisationer, som RSMH och IFS. Finessen med ett visningsrum är enligt Kjell Gunnarsson att man i praktiken kan se hur ett hem kan anpassas för att stödja och underlätta för en person med kognitiva funktionsnedsättningar. Det handlar om mer än själva hjälpmedlen. Det handlar om att tolka, för stå och hantera sin vardag. Metoden blir då att organisera, strukturera och planera. Visst kan man i teorin informera om vad en person behöver. Men det är något helt annat om man i praktiken ser konkreta exempel på åtgärder i personens vardagsmiljö. Genom att se vad man kan göra i hemmiljön hjälper vi människor att lägga sin energi på rätt saker. Tanken är att man ska känna igen sig i visningsrummet. Därför har vi också varit noga när vi valt möbler och inredning. Det ska vara saker som gemene man har råd att skaffa. Den här målgruppens behov av hjälpmedel har vi inte uppmärksammat så mycket tidigare. Det jag verkligen hoppas är att vi kan nå ut till nya brukare inom psykiatrin och att de kan få nytta av kognitiva hjälpmedel och metoder för att kunna bli mer självständiga i sina vardagsliv, säger Kjell Gunnarsson. Projekttid: Kontaktpersoner Kjell Gunnarsson E-post: Tel: Maria Lindh E-post: Tel:

43 Våra projekt från norr till söder NOS Nu Och Sen om kognitivt stöd Socialpsykiatriska enheten i Solna stad har beviljats kronor för projektet NOS Nu Och Sen om kognitivt stöd. Vem ska skriva ut, vem ska betala och vem ska följa upp att hjälpmedel används? Två kommuner och ett landsting reder ut härvan av olika lösningar och sätt att organisera stöd och hjälpmedel på. Lösningen ska spridas. Reder ut hur folk ska få hjälpmedel Jag har arbetat många år inom psykiatrin och jag möter dagligen personer som skulle kunna höja sin livskvalitet avsevärt om de fick rätt sorts stöd, säger Susanne Struvert som är arbetsterapeut på socialpsykiatriska enheten i Solna. Hon leder tillsammans med Jenny Ekbäck, som är leg arbetsterapeut, ett projekt som reder ut hur en person ska få kognitivt stöd och kognitiva hjälpmedel, samt hur ansvarsfördelningen mellan olika huvudmän kan utformas. Det kan handla om minneshjälpmedel, som att få hjälp med att passa tider. Fast det behöver inte ens handla om tekniska hjälpmedel, som kan vara dyra, utan redan att få en pedagogisk struktur för att planera sin dag och sin vecka kan öka självständigheten avsevärt för en del människor. Det är här det första problemet dyker upp: Det råder okunskap inom såväl målgruppen, som bland anhöriga och personal om vem som ska göra vad och vem som har rätt att förskriva stöd och hjälpmedel. Vi insåg snabbt att det är en fullständig djungel där ingen säkert vet vart man ska länka människor som behöver stöd och hjälpmedel. Landsting och kommuner verkar ha organiserat sig på olika sätt och förskrivningsrätten kan se olika ut beroende på var i landet man bor. Även avtalen för vilka produkter man får skriva ut med rabatt skiljer sig åt. Problemet med att hitta rätt i kommunens och landstingets organisation så att man verkligen får stöd och hjälpmedel delar Solna och Sundbyberg med många andra kommuner och landsting i landet. Syftet med vårt projekt är att kartlägga regelverket vid stödet och utskrivning av kognitiva hjälpmedel för målgruppen psykiskt funktionshindrade. Vi ska lägga ett förslag på hur olika huvudmän inom våra två kommuner och 43

44 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning landstinget, samt även några privata utförare, kan samarbeta, fastslår Susanne Struvert. En projektledare har anställts och en styrgrupp har tillsatts. Den består av enhetschefer från landstingets psykiatriska öppenvårdsmottagningar och kommunernas socialpsykiatri, samt legitimerade arbetsterapeuter från både landstinget och kommunerna. Det är otroligt viktigt att det är enhetschefer med mandat att agera som deltar, för att vi ska kunna omsätta det vi kommer fram till i praktiken, poängterar Susanne Struvert. Vi ser över hur det går till när man skriver ut hjälpmedel, och vad det är för lagar och regler som gäller. Projektet ska föreslå ekonomiska och adekvata förbättringar i systemen, i första hand för Solna och Sundberg, samt för landstinget. Men vi är övertygade om att resultaten kan komma till nytta för många fler kommuner och landsting. För det är absolut inte acceptabelt att möjligheten att få stöd och hjälpmedel beror på hur kommunen och landstinget råkat organisera sig där man bor! Vi måste skapa en tydlighet för vad som gäller. Behovet av kognitiva hjälpmedel har ökat lavinartat, bland annat eftersom allt fler genomgår utredningar. Det är oacceptabelt långa väntetider på både bedömning och på att få kunskap om hur kognitivt stöd kan utformas i var dagen. Särskilt som ganska enkla insatser kan ha stor betydelse för många, säger Susanne Struvert. Projekttid: Kontaktperson: Susanne Struvert E-post: Tel: ,

45 Våra projekt från norr till söder Hjälpmedelsboken Pavus Utbildning AB har beviljats kronor för projektet Hjälpmedelsboken". Midjeväskan har förändrat hela mitt liv! I hjälpmedelsboken berättar olika brukare om vad som hjälpt dem. Boken ska bidra till att man kan öka inflytandet över sitt liv. Boken ska ge inspiration Det handlar om att försöka sammanställa en enkel och lättfattlig bok som alla kan läsa, även de som har funktionsnedsättningar själva, som ger en massa goda exempel på hjälpmedel. Så beskriver Gunilla Gerland ambitionen bakom hjälpmedelsboken. Hon har själv Aspbergers syndrom, har skrivit en rad tidigare böcker och byggt upp ett företag som bland annat utbildar personal. I boken får brukare själva berätta om vad som hjälpt dem. Det kan vara små enkla saker. Jag har till exempel intervjuat en kvinna som har ADHD som berättar att en vanlig midjeväska blev ett helt fantastiskt hjälpmedel för henne. Midjeväskan har underlättat hennes liv enormt. Hon kan ha båda händer fria, och hon vet var hon har sina saker och att hon har dem med sig. Gunilla Gerland vill särskilt lyfta fram historier och exempel som ökar brukarnas möjligheter att bestämma över sina liv. Jag har träffat en brukare som har svårt med både tiden och med att prioritera. För att han själv ska kunna bestämma över vilken hjälp han ska be om från boendestödet har han ett schema i form av en cirkel som delats in i tårtbitar. Hela cirkeln står för en timmes hjälp. Tårtbitarna visar vilken tid en uppgift tar. Nu kan han fylla cirkeln med de saker han vill ha hjälp med under sin beviljade timme. Det blir han själv som bestämmer, i stället för att personalen säger att vi hinner det här och det här under en timme. De egna erfarenheterna från år av utbildningar och möten har gett Gunilla Gerland gott om erfarenheter och kunskaper. Jag har jobbat med handledning och utbildning i 15 år kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Genom mitt arbete har jag kommit i kontakt med olika sorters psykiska funktionsnedsättningar. Hjälpmedelsboken blir bred. Den kommer inte att fokusera på specifika diagnoser, utan i stället 45

46 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning beskriva hjälpmedel som fungerar, oavsett diagnos. Även personal och andra professionella kommer att intervjuas. Det går naturligtvis inte att göra en bok som innehåller allt, det är omöjligt. Utöver att jag beskriver okonventionella hjälpmedel, tar jag naturligtvis också upp mer konventionella stöd, som arbetsterapeuter kan berätta om. Jag har under flera år sett att det finns ett behov av en överskådlig bok som man kan bläddra i för att få tips och idéer. Boken ska bli en inspirationskälla. Gunilla Gerland understyrker att alla måste ses som individer, och inte utifrån sina diagnoser. Du kan jämföra med synnedsättning. Vissa väljer att ha glasögon, andra föredrar linser, medan några går in för operation. Vi är olika. Projekttid: Kontaktperson Gunilla Gerland E-post: Tel:

47 Våra projekt från norr till söder Tvätteri Klara Ljung Socialpsykiatrienheten i Värmdö kommun har beviljats kronor för projektet Tvätteri Klara Ljung. Vi prövar en nedräkningsklocka som hjälper en att se hur mycket tid man har kvar. Den är ett bra stöd om man har lätt att stressa upp sig och vill gå för tidigt. Märkning ger struktur När Värmdö kommun öppnade ett helt nybyggt äldreboende för 56 boende och personal fick vi ansvar för tvättstugan och för att sköta om både de boendes och personalens klädtvätt, berättar arbetsterapeuten Ingrid Gårdh. Hon pekar på att det krävs en ganska avancerad logistik för att allt ska fungera. Det handlar om att hämta tvätten, sortera den, få in den i rätt maskiner, tumla, kanske mangla, vika och frakta tillbaka. Samtidigt är det ett oerhört konkret och tacksamt arbete med en mycket tydlig struktur som passar våra medarbetare. Totalt består arbetsgruppen av 6-7 personer som kommer antingen från socialpsykiatrienheten, funktionshinder vuxna eller från beroendeenheten. Arbetet sker framför allt i tvätteriet, men har redan utökats utifrån arbetstagarnas förmågor till att även omfatta viss städning, göra i ordning fika i personalrummet och ansvara för frukostservering på avdelningarna. Arbetsgruppen är som en av alla andra arbetsgrupper på boendet. Vi går och fikar tillsammans med övrig vårdpersonal, har likadana arbetskläder och skåp för ombyte. Våra arbetstagare har blivit som en del i den övriga personalstyrkan på boendet och de får en mycket positiv respons från boende, anhöriga och personal. Tänk bara att öppna garderoberna och se manglade lakan. Det blir också en form av social träning för våra medarbetare att gå runt på avdelningarna och hämta och lämna tvätt, samt att fika tillsammans med övrig personal. I projektet ingår att pröva både kognitiva hjälpmedel och att utveckla arbetsmetoder. Vi har bland annat testat Time Timern, en klocka som visar hur mycket tid 47

48 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning man har kvar. Har man lätt att stressa upp sig och svårt att fokusera på det man gör är Time Timern ett stöd. Vi har också en whiteboardtavla som visar arbetstiderna. Eftersom en del av arbetsuppgifterna ligger utanför själva tvätteriet ger de här hjälpmedlen stöd för att komma ihåg de olika saker man ska göra och även att man inte går iväg för tidigt. Nu ska vi ta in en MEMOplanner, som är en digital och ganska avancerad planeringskalender, som vi ska börja prova. Tvättprocessen struktureras bland annat med hjälp av inplastade lappar med avdelningsnummer och namn kopplat till färg på respektive avdelning. Vi har märkt hyllor, platserna där man utför olika arbetsmoment, och så vidare. Allt för att hålla reda på vems tvätt som är vems. Utan vårt tydliga system hade det nog inte fungerat, förklarar Ingrid Gårdh. Till arbetsmetoder räknar hon struktureringen med lappar och märkning, men också en tavla som visar vem som ska komma när och göra vad. I metodutvecklingen ingår även att vi försöker få in att detta är en vanlig arbetsplats genom att vi har arbetsplatsträffar där vi diskuterar arbetet, samt förslag och idéer på förbättringar. Nu under sommaren har vi haft en arbetstagare som kommit med många nya kreativa idéer som vi testat och som fungerar bra. Hon säger: Jag är så glad över att få gå hit varenda dag. Det är knappt att jag vill ha semester.. Våra arbetstagare växer av det ökade ansvaret och det positiva bemötandet de får från boende och anhöriga. Vår förhoppning är att de strukturer och metoder vi utvecklar här ska kunna användas i liknande verksamheter i vår kommun och andra kommuner. Fotnot: Äldreboendet heter Ljungs äldreboende och drivs i privat regi av Attendo Care. Projekttid: Kontaktperson Ingrid Gårdh E-post: Tel:

49 Våra projekt från norr till söder Mobilekonomen - en elektronisk plånbok Riksförbundet Attentions utbildningsbolag har beviljats kronor för projektet Mobilekonomen - en elektronisk plånbok. Inköp kopplas direkt mot lönekontot på banken så att man i mobilen kan se vad man har kvar. Plus att man varnas om pengarna håller på att ta slut. Det gör det lättare att klara privatekonomin. Bättre koll med elektronisk plånbok För många av våra medlemmar kan det vara svårt att bedöma hur mycket pengar man egentligen har att röra sig med. Precis när lönen har kommit in kan det vara knepigt att hålla i pengarna så att de räcker till månadens alla dagar och utgifter. Det är vanskligt att överblicka ekonomin och se vilka konsekvenser ett köp kan få. Så beskriver Cecilia Brusewitz, informatör på Attention, en vardagssituation hos förbundets medlemmar. För många med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är det vanligt med bristande impulskontroll, oförmåga att se stora sammanhang och att beräkna konsekvenser av handlingar. Svårigheter som kan vara olyckliga i kombination med ekonomi där framförhållning är A och O. Våra användare behöver ett överskådligt och bra hjälpmedel som ger en överblick över ekonomin, på ett sätt som går att ta till sig. Projektet undersöker hur en elektronisk plånbok bör läggas upp för att fungera på bästa sätt för målgruppen. Med en koppling mot bank skulle man via en applikation i mobilen kunna se hur man ligger till gentemot den dagskassa eller veckokassa man bestämt sig för att ha. Ytterligare ett önskemål är att man får en varning när man går över en gräns, säger Cecilia Brusewitz. En designbyrå har samlat information om hur målgruppen hanterar ekonomin idag, och hur man skulle vilja ha det. Utifrån det har man undersökt vilka funktioner i ett hjälpmedel som kan hjälpa gruppen att klara sin ekonomi bättre. Det finns redan många mobilapplikationer på marknaden som är till för att underlätta överblick och hantering av privatekonomin. Men i princip bygger de på att man manuellt matar in de transaktioner man gör, vilket kan vara svårt för den enskilda. Målet är att i stället få ett system där uppdateringar 49

50 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning sker automatiskt. Sådana funktioner måste läggas upp i samarbete med banker. Nu har även bankvärlden engagerat sig i projektet. Vi har kontakt med banker som är intresserade av att koppla sin befintliga teknik till ett gränssnitt som är anpassat för målgruppen. Om vi kan anpassa en tjänst för att hantera privatekonomin som fungerar för personer med ADHD kan det bli ett startskott för hela bankbranschen. De hanterings- och visualiseringsfunktioner som efterfrågas av personer med ADHD skulle också underlätta ekonomihanteringen för många andra, poängterar Cecilia Brusewitz. Om våra medlemmar får hjälpmedel som gör att de själva kan hantera sin ekonomi ökar deras självständighet, samtidigt som anhöriga, som i dagsläget ofta tar ett stort ansvar, avlastas. Projekttid: Kontaktperson: Cecilia Brusewitz E-post: Tel:

51 Våra projekt från norr till söder Kognitivt stöd som hjälpmedel Tentaculus Indenpendent Living AB har beviljats kronor för projektet Kognitivt stöd som hjälpmedel. När uppmaningar upprepas kan saker småningom bli till en rutin. Som att man tar med sig plånbok, nycklar och mobil när man går ut. Öka självständigheten Företaget Tentaculus har utvecklat ett kognitivt enhetligt stödsystem som hjälper en person under hela dygnet. Utifrån brukarens behov utformar man vad det personliga stödet ska omfatta och efter det kommer en tekniker till hemmet och monterar själva hårdvaran. Vill brukaren ändra på något så ringer hon eller han och ber företagets support ordna så att det blir gjort. En dag med Tentaculus kan se ut så att du först får hjälp med väckningen. En tråd i sängen känner av om du går upp eller inte. Ifall du ligger kvar så upprepas väckningsförsöken, ungefär som snooze i mobilen. Brukaren kan välja om man vill höra sin egen röst, musik, eller en kvinnlig eller manlig röst, berättar Evalena Habel som är marknadschef på företaget. Sedan kan brukare få hjälp med vilken tid man har på sig för att äta frukost, hur lång tid man behöver för att klä på sig och när man behöver lämna hemmet för att hinna till bussen. En brytare på ytterdörren kopplas till en panel på väggen med bilder som lyser upp med saker som man ska komma ihåg att ta med sig, som plånbok, nycklar och mobil. Man kvitterar genom att trycka på knapparna så att de slocknar. En röst kan påminna om att man ska låsa dörren. Stödsystemet är uppbyggt så att det kan anpassas helt till den enskilda brukaren och de behov som finns. Det har funnits sedan år 2008 och har hittills använts mest för äldre, för personer med förvärvad hjärnskada och för per soner med utvecklingsstörning. Nu prövas det för första gången för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Gemensamt för målgrupperna är en kognitiv problematik. Det är första gången vi har arbetat med psykiatrin. Vi har haft sex personer som deltagit, men hos en deltagare blev det helt fel så där monterade vi ner 51

52 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning systemet. Vi har till exempel en person som har ett stöd under hela dygnet för väckning och måltider. Vi började med några få påminnelser om måltider och nu har personen bett om att även få påminnelser om fikatider. Han klarar numera av att komma till måltiderna i tid. Hans självständighet har ökat! Däremot kämpar vi ännu för att få väckningen att fungera utan stöd från personal. Vi har bytt ut en manlig röst mot en kvinnlig röst som personen gillar bättre. I samråd med brukaren prövade vi även att stegra uppmaningarna att bli allt bryskare, men det fungerade inte så vi backade tillbaka till mjuka vänliga och inbjudande uppmaningar. Som att Nu skulle det väl smaka gott med frukost?. Det börjar ge resultat, personen kommer ibland upp av egen kraft. Och enligt personalen har vakenhetsgraden på morgonen ökat. Men allt sånt här tar tid! Det som är bra är att det är så lätt att ändra och individanpassa vårt system. Vår förhoppning är att vi ska nå personer som bor i eget hem, som kanske har stödpersonal, och att de med stöd till exempel lyckas vända dygnet för att klara en sysselsättning några timmar om dagen. Vi har deltagare i projektet som sagt att de vill ha påminnelser om att man inte går och vilar dagtid. Då kan man lägga in en röst som säger att: Hörru du! Det är mitt på dagen, hitta på något annat i stället! Om vi får stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar så att de blir fungerande i vardagen, utan stora insatser från personal, så ökar självständigheten. Vi arbetar till exempel nu med en ung flicka som precis har flyttat hemifrån för att hon ska bli oberoende och faktiskt klara av att ha sysselsättning under dagen. Detta är en stor målgrupp, med stora behov. En hjälpmedelssatsning ger dubbel effekt; att klara vardagen ökar välmåendet och rent samhällsekonomiskt kan man göra vinster om personerna mår bättre och kanske klarar av att jobba. Projekttid: Kontaktperson Evalena Habel E-post: Tel:

53 Våra projekt från norr till söder KOM Idékatalog Ergonomidesign AB i Stockholm har beviljats kronor för projektet KOM Idékatalog. Med målet att ge unga vuxna med ADHD en roligare, enklare och mindre frustrerande vardag lanserar ett företag som specialiserat sig på design sju nya idéer som kan underlätta vardagen. Lanserar nya idéer för bättre vardag Företaget Ergonomidesign, som håller till i ett stort gult hus, som tidigare varit en missionskyrka i Alvik i västra Stockholm, sysslar med det som namnet antyder: ergonomi och design. Specialiteten är att noggrant och metodiskt studera användaren, och utifrån det se till att produkten, metoden eller tjänsten får de funktioner och den form som är bäst. Företaget har sedan starten för 40 år sedan arbetet mycket med handikapphjälpmedel och ligger till exempel bakom greppvänliga och vinklade brödknivar. Nu har företaget undersökt vilka produkter, metoder och tjänster som kan stödja personer med ADHD. Vi har gjort två användarstudier med unga vuxna mellan år med ADHD. Vi ville fokusera på en grupp som efter att de flyttar hemifrån och lämnar skolan, där de kanske har haft stöd, hamnar i en situation där det kanske inte finns så mycket stöd, berättar Diana Africano Clark som är projektledare för idékatalogen. Vi ville undersöka hur de hanterar vissa situationer i vardagen. Ergonomidesign har träffat tio personer, några anhöriga, samt arbetsterapeuter. Ett särskilt fokus lades på brukarnas känslor och hur brukare hanterar olika situationer emotionellt. Resultatet har blivit sju konceptuella idéer på produkter och tjänster som kategoriserats under tre olika teman: 1. rörelse och vila, 2. strukturera, planera och samordna, samt 3. nätverk. Meningen är nu att Ergonomidesign hittar företag som har intresse och kompetens att omsätta idéerna till fungerande produkter. Vårt mål är att vardagen ska kunna bli roligare, enklare och mindre frustrerande för unga vuxna med ADHD, fastslår Diana Africano Clark. Projekttid:

54 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Kontaktperson Diana Africano Clark E-post: Tel:

55 Våra projekt från norr till söder Humia IFS Centrala Stockholm, Steg för steg har beviljats kronor för projektet "Humia". Vad kan göra det möjligt att klara ett kontorsarbete på ett mer självständigt sätt när till exempel korttidsminnet inte riktigt vill? Det funderar en grupp anställda över vid Fridhemsplan i Stockholm. Stöd att strukturera och prioritera En och en halv trappa upp i en kontorslokal ett stenkast från Fridhemsplan i Stockholm pågår sedan tio år en verksamhet för människor med psykiska funktionsnedsättningar, framför allt psykosproblematik. Här, på det som kallas för Steg för Steg utförs arbete och studier, sysselsättning och fritidsaktiviteter. Runt 100 personer i veckan strömmar igenom lokalerna. En del av dessa arbetar på det som heter Kontor & Administration, en verksamhet som bland annat åtar sig redovisningsuppdrag åt företag, utskick, kopieringsuppdrag och registreringar i databaser. Det är just Kontor & Administration som driver projektet Humia. Vi vill få fram metoder och hjälpmedel som kan underlätta för våra anställda att utföra de olika kontorsuppdragen, förklarar Ullabritt Zoannos som är projektledare. Hon är i botten ekonom och blir från augusti 2010 verksamhetschef för Steg för Steg. Ett exempel är det kognitiva hjälpmedlet Comai, som innebär att vår handledare Anita Lindståhl skriver in i sin dator vilka arbetsuppgifter Pia ska utföra. Infor mationen förs över till Pias mobil och när Pia kommer till jobbet kan hon börja med sina uppgifter direkt. När hon är klar bockar hon av och Anita kan i sin tur se att uppgifterna blivit utförda. Våra rutiner idag är att vi går igenom arbetsuppgifterna vid en inledande samling varje morgon. När Comai fungerar och har tränats in så kommer de deltagare som vill att kunna gå direkt till sitt arbete. Det gör att de både blir och kan känna sig mer självständiga. Har man en kognitiv funktionsnedsättning kan det vara svårt att strukturera och att prioritera de uppgifter man ska utföra. Det riktigt spännande för oss blir att undersöka och hitta kognitiva hjälpmedel och metoder som underlättar när man arbetar på kontor. Målet är ju att våra deltagare ska hitta stöd i arbetet här hos oss. Hjälpmedlen ska också 55

56 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning kunna användas av dem som vill ut i ett arbete på den öppna arbetsmarknaden med eller utan handledare. Vi vet att arbetsminnet kan påverkas efter en psykos. Men vi tror att en handledare kan hjälpa en person att bygga upp och stärka sina kognitiva förmågor genom träning. Det kan till exempel handla om att arbeta intensivt med upprepningar. När man väl lärt in en struktur så går det att lämna den och komma tillbaka senare utan problem. Ibland är det en flytande gräns mellan vad man menar med begreppen metod och hjälpmedel. När det till exempel gäller att stärka arbetsminnet blir handledarens arbete själva metoden och därmed det kognitiva hjälpmedlet. Projektet har börjat med en första undersökning av hur behoven ser ut och en genomgång av olika hjälpmedel. Tavlor som ger struktur och som till exempel visar statusen på arbetet, som att det är dags att ta en fikapaus, är ett exempel på sådant som kan fungera som stöd på en kontorsarbetsplats. Vårt grundläggande förhållningssätt på Steg för Steg är att vi arbetar ihop och att deltagarna i projektet är delaktiga. Även när det gäller projektet Humia är det deltagarna som ger input och funderar över vilka kognitiva hjälpmedel eller metoder som kan vara aktuella. Det blir helt och hållet ett gemensamt sökande efter stöd. Metoden som används i verksamheten på Kontor & Administration grundar sig på en pedagogik som kallas för ESL-pedagogik, vilket står för ett självständigt liv. Det är ett program för träning av sociala färdigheter vid schizofreni, ursprungligen utarbetat av den amerikanska läkaren Robert Paul Liberman. Det handlar bland annat om att träna sina sociala färdigheter i vardagen på ett strukturerat sätt och att träna på att lösa problem. Målet är att deltagarna ska lära sig att hantera och hitta strategier och hjälpmedel som stöd i arbetet så att funktionshinder undviks eller elimineras. Projektet Humia använder ESL-pedagogiken, och ska i projektet utveckla och dokumentera den. Projekttid: Kontaktperson Ullabritt Zoannos E-post: Tel:

57 Våra projekt från norr till söder SMART - i skolan Provivus AB har beviljats kronor för projektet SMART i skolan. Träningsprogrammet Smart testas av gymnasielever med ADHD. Eleven tränar upp förmågor, tillsammans med för äldrar eller en specialpedagog, för att få struktur på skolarbetet. Elever tränar in struktur för skolarbete Smart är ett träningsprogram som ursprungligen togs fram i Holland. Det är utvecklat för att barn och ungdomar ska kunna träna upp sina exekutiva funktioner, som det kallas på fackspråk. Gunilla Carlsson Kendall, psykolog och specialiserad inom neuropsykiatri, förklarar vad exekutiva funktioner är med en liknelse: Om du tänker att hjärnan är en orkester så kan man jämföra de exekutiva funktionerna med dirigenten. Det är dirigentens uppgift att se till att alla spelar när de ska, i den takt de ska, och så vidare. På samma sätt ska de exekutiva funktionerna till exempel se till att man går upp på morgonen, klär på sig, äter frukost och borstar tänderna, i en viss ordning, och inom rimlig tid. Vanligen styr och organiserar vi vår vardag utan att vi medvetet behöver tänka på det, men barn och ungdomar med ADHD har ofta stora svårigheter med detta. Gunilla Carlsson Kendall och kollegan David Edfelt, också psykolog, driver företaget Provivus, som bland annat anordnar utbildningar för skolpersonal som vill lära sig bemöta och arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar; däribland ADHD och autism. Via arbetet stötte de på Ingrid Hagberg-van t Hooft, neuropsykolog på Astrid Lindgrens barnsjukhus, som bland annat skrivit en avhandling på träningsprogrammet Smart, samt översatt det till svenska. I projektet ska runt tio specialpedagoger arbeta igenom programmet med elever och vi ska utvärdera hur det fungerar, berättar Gunilla Carlsson Kendall. Programmet börjar med att träna eleven i uppmärksamhet. I nästa steg får eleven öva på att behålla sin uppmärksamhet även när hon eller han blir störd av annat. Svårighetsgraden trappas upp vartefter man arbetar. Eleven tränar minnestekniker, och lär in en strategi för hur man konkret tar itu med en arbetsuppgift. Målet är att eleven ska arbeta in en vana att arbeta med en tydlig struktur. Gunilla Carlsson Kendall visar en plastad A4 med frågor som eleven till exempel går igenom innan en skoluppgift: Behöver jag gå på toaletten? Har jag lagt fram penna och sudd och annat material jag behöver inför det jag ska göra? Har jag plockat bort det som kan störa mig? Har jag stängt av radion? 57

58 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Det är saker som de flesta gör utan att tänka på det. Elever med ADHD behöver träna sig för att med samma automatik förbereda sig inför skoluppgifter. Eleven arbetar med träningsprogrammet tillsammans med föräldrarna hemma eller med en specialpedagog, individuellt och avskilt från klassen. Träningsprogrammet pågår fem dagar i veckan, mellan en halv och en timme om dagen, under en tio veckors period. De föräldrar som tränar sina barn handleds av skolans specialpedagog. Vi räknar med att specialpedagogen träffar föräldrarna och eleven tillsamman runt en timme i veckan för att planera nästa veckas övning. Det är en arbetsintensiv metod. Men vi menar att det är som att gå på gym. Vill man träna upp muskler i axlar och rygg så kräver det en ansträngning, understryker David Edfelt. Alla övningar sker med papper och penna. Vi har fått reaktionerna: Oh, vad skönt, då slipper vi krångel med datorer och program som inte fungerar.. Före och efter projektet görs en utvärdering. Bland annat används Brief, som är ett standardiserat frågeformulär för bedömning av exekutiva funktioner hos barn och ungdomar. Eleven, föräldrar och en lärare som känner eleven väl tillfrågas. Vi vill se vad som händer med eleven och om och hur träningsprogrammet påverkar elevens förmåga att organisera sitt arbete. Vi vill veta om detta kan vara ett bra sätt att stötta elever. Vi vill även undersöka hur materialet fungerar i skolans värld, förklarar David Edfelt. Både han och Gunilla Carlsson Kendall är bekymrade över den utveckling de ser i skolan där kraven på att elever ska klara självständigt arbete ställs i allt lägre åldrar. Det är särskilt övergången från årskurs fyra till fem som blir svår för elever. Idag handlar det om att organisera sitt arbete själv i långa projekt, och att genomföra uppgifter med mål som ligger långt fram i tiden. Att arbeta självständigt och själv driva sig är något som kan vara svårt för en elev med ADHD, förklarar Gunilla Carlsson Kendall. Elever blir underpresterande eller får svårt att klara skolan, instämmer David Edfelt. Vi hoppas att Smart kan bli ett redskap bland andra, för att förbättra skolsituationen för elever med ADHD. Fotnot: Brief står för Behavior Rating Inventory of Executive Function. Projekttid: Kontaktperson Gunilla Carlsson Kendall E-post: Tel: ,

59 Våra projekt från norr till söder Yoga mot ångest och depression Enskilda firman Tomas Sandehorn har beviljats kronor för projektet Yoga mot ångest och depression. Yoga är ett femtusenårigt system för att föra samman tanke, kropp och själ hos människan. En vetenskaplig studie utvärderar nu om yoga kan hjälpa mot ångest och depression, samt hur man bäst lägger upp ett självhjälpsprogram med yoga. Kan yoga hjälpa mot ångest och depression, de två diagnoser som enligt WHO kommer att bli allt vanligare. Världshälsoorganisationen förutspår därtill att depression är den största enskilda diagnosen år Tittar man på samhället idag så har ångest och depression nästan blivit en folksjukdom. Även mildare varianter som nedstämdhet och oro är otroligt utspritt. Men det som görs idag är främst farmakologiskt, säger Tomas Sandehorn, medicinsk yogaterapeut och kundaliniyogalärare. Han håller nu på att sätta upp en, när det gäller alternativmedicinska behandlingar, ovanligt stor och omfattande, studie. En inledande litteraturstudie visade att det finns få forskningsprojekt som specifikt tittat på hur yoga kan påverka vid ångest och depression. Däremot finns det många studier som visar att humöret faktiskt förbättras med yoga. Det framkommer som ett sidoresultat när man undersökt yoga vid ryggont, högt blodtryck, och så vidare. Tillsammans med Anette Kjellgren, som är docent och forskare inom psykologi vid Karlstad universitet, arbetar Tomas Sandehorn med en studie som ska omfatta 60 deltagare. Vi ska ta fram en sekvens av yogaövningar som vi tror att specifikt hjälper mot ångest och depression. Den ska utövas under tio veckor av deltagarna i studien. En grupp på 60 personer delas in i en grupp som utför sekvensen och en kontrollgrupp. Gruppen som gör yoga får en lektion i veckan, samt läxor de ska göra hemma. De ska även skriva dagbok. Via självskattningsformulär, som är vedertagna inom den vetenskapliga forskningen, mäter vi välmående, förekomst av symtom på ångest och depression, samt hur man upplever sig vara närvarande i vardagen. Nu håller vi på med en ansökan till etiska nämnden för att få klartecken för studien. Vi kommer att söka deltagare som är friska och arbetsföra, men något 59

60 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning hängiga och lite ur gängorna, och som vill hitta kraft och energi. Vi kommer inte uttalat att arbeta med personer med ångest och depression. Det kräver helt andra resurser. Målet med det här projektet är att kartlägga hur yoga och meditation kan hjälpa personer att må bättre, samt att mäta effekten av yoga på ångestsyndrom och depression. Vi ska även försöka hitta sätt för brukare att på egen hand kunna hjälpa sig själva med yoga. Tomas Sandehorn tror att några skäl till att psykisk ohälsa ökar handlar om dagens hetsiga livsstil. Vi har avskärmat oss från saker som får oss att landa i oss själva och att må bra. Vi omges av en ström av intryck. Det är telefoner som piper och mail som plingar. Detta separerar oss från det lugn som finns inom oss. I stället fastnar vi i en tankevärld. Folk tror att det måste vara si eller så och jagar måsten. Vi har fått en livsstil som inte går att bota med mediciner, utan vi måste lära oss att ta hand om oss själva från grunden. Yoga är ett gammalt beprövat system för att föra samman alla aspekter av människan, både tanke, kropp och själ. Yogasystemet har de verktyg som vi behöver för att möta dagens utmaningar och det behövs nya sätt att sprida och dela den kunskapen, säger Tomas Sandehorn. Projekttid: Kontaktperson Tomas Sandehorn E-post: Tel:

61 Våra projekt från norr till söder Kartläggning kognitiva hjälpmedel Hälosakademin, enheten för aktivitet och hälsa vid Örebro universitet har beviljats kronor för projektet Kartläggning kognitiva hjälpmedel. Alla Sveriges arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård har fått berätta om hur de arbetar med kognitiva hjälpmedel. Utifrån detta kan en optimal utbildning skapas. Vill specialdesigna utbildning Alla landets arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård har fått frågor om och i så fall hur de använder kognitiva hjälpmedel som åtgärd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Vi får en god grund för hur man kan lägga upp en optimal utbildning om kognitiva hjälpmedel, säger projektledaren Ann-Britt Ivarsson. Till vardags är Ann-Britt Ivarsson akademichef vid Hälsoakademin och docent i arbetsterapi vid Örebro universitet. Dessutom är hon projektledare för kartläggningen av kognitiva hjälpmedel som sker tillsammans med tre kollegor på arbetsterapeutprogrammet vid Örebro universitet samt en hjälpmedelskonsulent från landstinget. Vi skickade ut en enkät med frågor till samtliga arbetsterapeuter verksamma inom psykiatrisk vård och rehabilitering, totalt 590 arbetsterapeuter. De har svarat på frågor, bland annat om de använder kognitiva hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar, hur de gör själva bedömningen och vilken kunskap de har om dessa hjälpmedel. Svarsfrekvensen var 70 procent, vilket är ett godtagbart resultat rent forskningsmässigt. Det kommer att ge oss en bra bild av hur det ser ut i praktiken. Materialet sammanställs i en rapport. Därtill bearbetar en student en del av svaren från enkäten för att skriva en D-uppsats inom området. I uppsatsen beskriver Sofie Andersson gruppen arbetsterapeuter, vilken erfarenhet de har av att arbeta med personer med kognitiv funktionsnedsättning och inom vilket område de arbetar. Hon beskriver även vilka typer av kognitiva hjälpmedel de arbetar med samt vilken uppfattning de har om sina egna kunskaper om kognitiva hjälpmedel. Det som är extra intressant är frågorna om de använder andra kognitiva stöd än förskrivningsbara hjälpmedel och i så fall vilka, samt hur de då gör. 61

62 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Utifrån enkäten har 16 personer valts ut för intervjuer. De representerar olika verksamhetsområden, slutenvård och öppenvård, samt kommuner och landsting. Vi vill veta hur de går till väga när de förskriver hjälpmedel, vad de utgår ifrån, hur de gör bedömningen, vad de väljer för typ av hjälpmedel och varför de väljer just den typen, samt hur de gör uppföljningar. Vi har precis satt igång med intervjuerna. En sak som förvånade oss var att det var så många som i enkäten svarade att de mycket väl kunde tänka sig att bli intervjuade. Det tyder på att man gärna vill berätta om sina erfarenheter och ser förskrivningar av kognitiva hjälpmedel som en angelägen fråga. Resultaten från enkäten och intervjuerna är tänkt att öka kunskapen om kognitiva hjälpmedel och deras användbarhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Vår förhoppning är att få fram ett bra underlag för att kunna specialutforma utbildningar för arbetsterapeuter fokuserade på kognitiva hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Vi vet idag att kognitiva hjälpmedel inte är så frekvent utnyttjade av arbetsterapeuter. Vi vill öka kunskapen kring dessa hjälpmedel och ge arbetsterapeuter stöd i hur de ska gå tillväga för att förskriva kognitiva hjälpmedel, men också hur hjälpmedel som inte är förskrivningsbara kan användas. Fotnot: I projektet deltar Ingvor Pettersson, lektor i arbetsterapi, Kajsa Lidström-Holmqvist, doktorand i vårdvetenskap, Maria Yilmaz, adjunkt, alla tre vid Örebro universitet, samt hjälpmedelskonsulenten Margareta Olstam från Centrum för hjälpmedel, Sprida kommunikationscenter vid Örebro läns landsting. Projekttid: Projekttid: Kontaktperson Ann-Britt Ivarsson E-post: Tel: Mobil:

63 Våra projekt från norr till söder MemoComai i boendet Möjlighetscentret i Örebro har beviljats kronor för projektet MemoComai i boendet. I stället för att ständigt vara orolig för att man glömt något kan ett program i mobilen ge stöd. När man vaknat kan man till exempel trycka på en knapp på mobilen så vet personalen att man gått upp, så slipper man bli uppringd. Mobilapplikation ökar tryggheten Nio personer med eget boende inom socialpsykiatrin i Örebros kommun utprovar programvaran Multicomai. Multicomai är en applikation för mobiltelefoner som hjälper till att ge struktur i vardagen. Programmet kan ge påminnelser om vad man ska göra, berättar projektledaren Per-Anders Öhrn, som själv är utbildad arbetsterapeut. Det kan handla om att komma ihåg att ta sin medicin eller att passa bussen. I stället för att ständigt gå omkring och vara orolig för att glömma saker, och få negativ feed-back för att man glömmer, ger mobilen en trygghet. Programmet påminner brukaren att utföra vissa saker. När brukaren har gjort det hon eller han ska, och bekräftat påminnelsen, så går det ett meddelande till personalen. Vi har en brukare som vill bli väckt. Mobilen fungerar då som en väckar klocka. Brukaren bekräftar att han vaknat genom att trycka på knappen på telefonen så att ett meddelande går till personalen. Om brukaren inte trycker på knappen går ett annat meddelande automatiskt till personalen, som då vet att brukaren inte har vaknat. Per-Anders Öhrn började med att informera personal och brukare hur mobilstödet fungerar. Han var ute hos åtta olika personal- och brukargrupper och demonstrerade hur mobilen och programmet kan användas. Brukarna fick sedan själva bestämma om de ville delta i projektet eller inte. De nio som var intresserade har fått varsin mobiltelefon och programvara, samt en individuell genomgång på upp till en timme var. Jag följer upp hur det fungerar och om det finns problem som måste lösas, 63

64 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning en till två gånger i månaden för varje brukare, berättar Per-Anders Öhrn. För att Multicomai ska kunna användas behövs en smart telefon och ett abonnemang för mobilsurf. Ett inledande detektivarbete behövdes för att reda ut vilka mobilabonnemang brukare hade. Abonnemang med mobilsurf innebär en viss kostnad för brukaren. Det var lite krångligt i början att ordna rätt abonnemang till var och en, och ibland via god man, men när det väl fungerar har det rullat på bra. Detta är ju en verklighet vi alla lever med; att hålla reda på abonnemang och att betala räkningar, konstaterar Per-Anders Öhrn. Projektets förhoppning är att brukare med hjälp av den struktur och det komihåg som programmet ger ska kunna bli mer självständiga, och mindre beroende av sina stödpersoner. Faller det väl ut så minskar personalens arbete mot vissa brukare och frigör personalen för andra brukare som behöver få mer tid och hjälp. För brukare kan det resultera i ett mer självständigt liv, och en minskad kontroll från per sonal, säger Per-Anders Öhrn. Projekttid: Kontaktperson: Per-Anders Öhrn E-post: Tel: ,

65 Våra projekt från norr till söder Brukarperspektiv på kognitivt stöd Norrköpings kommun har beviljats kronor för projektet Brukarperspektiv på kognitivt stöd. När en brukare själv aktivt undersöker vad hon eller han behöver hjälp med i vardagen kan processen att ta till sig rätt kognitivt hjälpmedel bli smidigare. Utvecklar metod för att bedöma behov Vi vill göra brukaren mer delaktig i förskrivningsprocessen. Om en brukare själv får fundera över vad hon eller han behöver hjälp med i vardagen, som att exempelvis få hjälp att göra en inköpslista, blir det en smidigare process att ta till sig rätt kognitivt hjälpmedel, förklarar Pia Käcker. Hon är forskningshandledare för projektet Brukarperspektiv på kognitivt stöd i Norrköping och beskriver själva upplägget i steg: Det första steget blir att ta fram ett bedömningsinstrument som kan användas i en intervjusituation. Vi hoppas att brukarna kommer att delta aktivt i intervjun. I nästa steg ska kartläggningen hjälpa brukaren att senare välja hjälpmedel som hon eller han verkligen är intresserad av. Bedömningsinstrumentet, som bygger på en internationell klassifikation av funktionstillstånd, (International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF) tas fram i nära samarbete med Lena Haglund och Anette Kjellberg, som båda är forskare på Linköpings universitet. Lena Haglund är där till ordförande för Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, FSA. De kommer att utbilda personal inom socialpsykiatrin att använda bedömningsinstrumentet, samt att fungera som handledare för arbetsterapeuter och projektledare. Arbetsterapeuten Erika Pettersson har projektanställts för att utveckla en prototyp till bedömningsinstrumentet, som ska bygga på ICF:s komponenter aktivitet och delaktighet. Projektet i Norrköping fokuserar på särskilt två saker berättar Pia Käcker: Vi är intresserade av hur personen själv upplever sin funktionsförmåga. Det kan handla om att kunna genomföra dagliga aktiviteter i hemmet, som att laga mat, städa, handla och klara sin personliga vård. Bedömningsinstrumentet fångar också upp hur man klarar av sina sociala kontakter, som att umgås med vänner, kunna ta sig iväg ut på stan och träffa folk eller gå på bio. I första hand vill vi veta vad personen själv tycker är viktigast när det gäller 65

66 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning att vara aktiv. För en del kan den högsta önskan vara att klara hemmet, för andra att komma ut i skog och mark, eller ut på stan. Det är den enskilda brukaren som bestämmer själv. Med hjälp av det utvecklade bedömningsinstrumentet ska Erika Pettersson intervjua 58 brukare. Det är personer som bor i gruppbostad eller servicebostad med en psykisk funktionsnedsättning som innebär att de behöver ha personalstöd. Våra brukare får vara med och bedöma sin egen hälsa, sitt funktionshinder och funktionstillstånd. Vi vill undersöka om det är så att intervjun, som ingår i bedömningsmetoden, i sig blir en sorts kartläggning, som hjälper brukaren att se sina behov, eller får brukaren intresserad av att pröva vissa sorters hjälpmedel, förklarar Pia Käcker. Deltagarna i projektet ska också fylla i en enkät. Vi kommer att använda Pictostat. Det är ett enkätverktyg som använder sig av Pictogramsymboler, fotografier och inspelat tal för att presentera och förtydliga frågeställningar och svarsalternativ för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Deltagarna besvarar enkäten både i början och i slutet av projektet. Resultatet ska ligga som underlag för att utvärdera om brukare upplevt sig delaktiga i processen att hitta hjälpmedel. Vi vill även utvärdera vilken nytta brukare upplever sig ha haft av hjälpmedlet. När alla brukare gått igenom intervjun som ingår i bedömningsinstrumentet, och svarat på enkäten, får brukarna utbildning om kognitiva hjälpmedel. Vi tror att alla inte känner till vilka hjälpmedel som finns, som att det finns stöd om man har svårt att passa tider eller bilder om man vill förstå hur spisen fungerar. I nästa steg ska deltagarna få prova på olika hjälpmedel. Vi har två väskor med en mängd olika vardagsprylar som ska cirkulera på våra grupp- och servicebostäder, så att brukare själva kan bekanta sig med olika hjälpmedel och välja vad de vill pröva. Målet är att när en brukare hittat något som fungerar bra så ska hon eller han kunna få ett sådant hjälpmedel förskrivet. Om det är ett mindre vardagsföremål ska personen få information om var man kan köpa hjälpmedlet. Även personal i gruppbostäder, samt kommunens arbetsterapeuter, kommer inom projektet att få lära sig mer om kognitiva hjälpmedel och särskilt om de kognitiva hjälpmedel som finns i väskan. 66

67 Våra projekt från norr till söder Vi hoppas att när en brukare får börja med något som hon eller han själv är intresserad av och vill pröva, så kan det öppna för att så småningom även pröva andra hjälpmedel. Den stora utmaningen är att se till att personerna får de hjälpmedel som de behöver för att klara sin vardag. Det är vårt huvudsyfte, understryker Pia Käcker. Fotnot: ICF står för International Classification of Functioning, Disability and Health och är WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Projekttid: Kontaktperson Pia Käcker E-post: Tel: ,

68 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Körkort för kognitivt stöd Avdelningen omsorg om funktionshindrade i Vänersborgs kommun har beviljats kronor för projektet Körkort för kognitivt stöd. Kalle kommer inte iväg till skolan, Lisa hittar inte till bowlinghallen själv och Anna minns inte vilken dag det är. Med rätt kognitivt stöd skulle de klara sig. Personal får nu lära sig hur man skapar praktiska lösningar. Körkortet visar att man begripit vad kognition är Projektet har tagit fram ett utbildningsmaterial för personal inom avdelningen omsorg om funktionshindrade som är den del av socialförvaltningen i Vänersborg som hanterar verksamheter inom LSS, personlig assistans och socialpsykiatri. Behovet av att lära sig mer om kognition och att använda det man lärt sig är stort inom socialpsykiatrin. Satsningen är tänkt att gagna dem som har insatser från oss och som använder vår personal på något sätt, säger Kajsa Wolrath, leg arbetsterapeut, som har initierat och lett projektet. Vi var även tydliga med att vi ställde krav på kunskap. Därför döpte vi satsningen till Körkort för kognitivt stöd. Projektet lades upp i flera steg och startade med att 350 av kommunens anställda inom avdelningen bjöds in till en föreläsning om kognition. Teater gruppen Spela roll från Falkenberg spelade sedan upp olika situationer där publiken fick föreslå lösningar, som gestaltades och utvecklades. Tanken var att skapa nyfikenhet inför det kommande arbetet hos de anställda. I nästa steg tog projektet fram en utbildning som all personal skulle gå. Parallellt ställdes en visningslägenhet iordning som kunde ge konkreta tips på kognitiva lösningar och hjälpmedel. Personalen bjöds in till utbildningar i visningslägenheten. I den kan man på ett enkelt och konkret sätt se lösningar för kök, vardagsrum och toalett. De som går utbildningen får i förväg läsa igenom ett kompendium med basfakta om kognition och hur nedsatt kognition påverkar förmågor som minne, att planera, ta initiativ och kommunicera, med mera. Vi ger även fiktiva gruppuppgifter som handlar om hur det kan se ut när någon har kognitiva svårigheter. Det händer lätt att vi i omgivningen misstolkar det som sker. Ta till exempel en person som har svårt att vara uppmärksam. Som personal kan man börja reta sig på att personen är ointresserad eller disträ, om man inte förstår att det beror på ett funktionshinder, exemplifierar Kajsa Wolrath. 68

69 Våra projekt från norr till söder Teori varvas med grupparbeten om konkreta dilemman, där gruppen till exempel får i uppgift att ringa in vad personen har problem med, och föreslå lösningar. Säg att Lisa har gått med till återvinningen flera gånger och nu tänker man att hon kan fixa det själv. Efter ett tag kommer Lisa tillbaka alldeles förtvivlad. Lisa hade inte sorterat soporna och blivit utskälld. Just det här exemplet handlar om förmågan till socialt samspel och hur man hanterar olika situationer. Kajsa Wolrath är glatt överraskad av kursdeltagarnas lösningar. De kommer med otroligt uppfinningsrika och fantastiskt smarta lösningar! Egentligen är det ju så att vi alla använder kognitiva hjälpmedel. Vem har inte klocka, almanacka och listor. Genom att skapa förståelse för att det är så hoppas vi att dels öka medvetenheten om vilken skillnad en kognitiv lösning kan göra för den enskilda och dels öka användandet av hjälpmedel. Förutom kursen för personal genomförs också en informationskurs för användare. En kursdeltagare kommenterade just detta att alla behöver stöd: Jag trodde att det här med kognitiva hjälpmedel skulle vara svåra saker, men alla använder ju sånt!. Utbildningen har avslutats med ett teoretiskt prov. Snart har kommunens 350 anställda inom avdelningen omsorg om funktionshindrade fått sina körkort. Att ha ett teoretiskt prov för personal som kan vara ovana vid prov skapade en ny situation för oss som arbetsgivare. Hur hanterar vi dem som inte blir godkända? Runt 5-10 procent har inte klarat provet. Vi har erbjudit dem att komplettera. De kan göra det individuellt och vi ser det som ett extra inlärningstillfälle då vi praktiskt och muntligt går igenom sådant som var svårt i provet. I framtiden ska utbildningen ingå i introduktionen av alla nyanställda på avdelningen. Brukare, anhöriga, patientföreningar och andra som kommer i kontakt med personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan också boka in sig på utbildning i visningslokalen. En brukare mailade till mig, att han visserligen tyckte att vår utbildning var på för låg nivå, men att han ändå var glad för att han deltog, för han hade upptäckt att en handdator kunde vara användbar för honom. En annan berättade att han lärt sig att lägga sin Shake Awake-klocka under sängen. Lade han den under kudden kastade han bara bort den när den lar made. Att ha ett ställe där man kan prata om hur man själv gör och höra hur andra gör är jätteviktigt för våra brukare, understryker Kajsa Wolrath. Projekttid: Kontaktperson: Kajsa Wolrath E-post: Tel: ,

70 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Sociala innovationer i psykiatri Omsorg för funktionshindrade (OFF) i Trollhättans stad har beviljats kronor för projektet Sociala innovationer i psykiatri. Psykiatrin har hittills mest ägnat sig åt traditionellt behandlingsarbete. Det håller på att förändras. Ett pilotprojekt undersöker hur anpassningar i en gruppbostad kan ge brukare ett rikare liv. Fångar upp vardagliga behov Traditionellt har psykiatrin hittills främst varit inriktad mot psykiska sjukdomar och att behandla symtom, men en förändring är på gång. I Trollhättan deltar en gruppbostad med tio personer med psykiska funktionsnedsättningar i ett pilotprojekt där personernas fysiska och sociala miljö, liksom praktiska vardag, kartläggs. Syftet är att identifiera och undanröja de hinder som för svårar för brukare att vara delaktiga i sin vardag och i samhället i stort. Projektet sätter personens vardag i fokus. Både brukare och personal involveras för att vi ska få reda på vilka behov den enskilda personen har i sin var dag, berättar Inga-Lill Brodén som är arbetsterapeut i kommunens stödteam, som arbetar i projektet. Till vår hjälp har vi ett kartläggningsmaterial som gör att vi kan gå systematiskt tillväga. Det är ett material som vi idag använder inom omsorgen för funktionshindrade. Som en del i projektet vill vi se om vi kan använda samma material inom socialpsykiatrin. Kartläggningen fångar upp behoven hos den enskilda från två håll: dels ska personen själv berätta hur hon eller han ser på sin vardag, dels ska personalen redogöra för sina erfarenheter och tolkningar av vad som kan hjälpa de boende. Den enskilda brukaren berättar om vilka vardagsaktiviteter hon eller han gör, hur mycket, hur ofta, och så vidare. Vår sjukgymnast i teamet intervjuar personalen och hur de uppfattar behoven hos brukarna. Personalen får även berätta om vilken erfarenheter av, och kunskap om, kognitiva hjälpmedel de har sedan tidigare. Inga-Lill Brodén tror att en analys och sammanställning kan vara klar till våren. Utifrån resultaten skapas sedan olika insatser. 70

71 Våra projekt från norr till söder Brukare kommer att få prova individuella hjälpmedel. De kommer även att erbjudas att delta i friskvårdsaktiviteter. För personalen kan det handla om fortbildning och handledning. Personalen ska få lära sig mer om kognitiva funktionsnedsättningar och de konsekvenser en nedsättning för med sig. De får även utbildning om hjälpmedel och metoder. Projektet avslutas med en utvärdering. Vi behöver se om kartläggningsmaterialet fungerar för brukare inom socialpsykiatrin. Vi vill också höra ifall brukare upplever någon skillnad i sin livskvalitet och vardag sedan de fick kognitiva stöd: Har de blivit mer självständiga? Deltar de i fler aktiviteter? När det gäller personalen är det intressant att se om de lärt sig nya metoder, eller fått nya sätt att tänka och arbeta på. Vidare om de lärt sig mer om kognitiva hjälpmedel och om hur man kan anpassa ett boende för att öka brukarnas delaktighet och självständighet i vardagliga aktiviteter. Ytterligare ett syfte med projektet är att se över de fysiska miljöerna i gruppbostadens gemensamma utrymmen. Ibland är det svårt att organisera så att möbleringen och omgivningen bidrar till en tydlighet i miljön. Därför vill stödteamet även försöka klarlägga hur man skapar en begriplig och stödjande miljö i exempelvis kök och var dagsrum. Om en brukare vill ha hjälp att få struktur i sin lägenhet så tittar vi även på den enskilda lägenheten, förklarar Inga-Lill Brodén. Det vi hoppas med projektet är att boende i gruppbostaden ska delta i var dagliga aktiviteter både i sin bostad och i samhället. I nästa steg ska vi dela med oss av erfarenheterna till hela Trollhättans stad, och också till socialpsykiatrin i övriga landet. Fotnot: Projektgruppen består av Inga-Lill Brodén och Lisa Fritzell, arbetsterapeuter, Cathrine Kjellstrand, sjukgymnast, Marianne Wärdig, psykiatrisjuksköterska samt Susanne Möllengård, samordnare i boendet. Projekttid: Kontaktperson Urban Rapp, stödteamschef E-post: Tel: ,

72 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Hjälpredan för Min Ekonomi Trollreda resurscenter har beviljats kronor för projektet Hjälpredan för Min Ekonomi. Vem vill väl inte ha koll på sina pengar? Ett överskådligt ekonomiprogram får nu en tydligare design. Förslag ges även på hur man skapar lugn och ro för att ta itu med papper och kvitton. Ger koll över pengar Trollreda resurscenter utvecklade dataprogrammet Min Ekonomi i början av 2000-talet. Programmet håller nu på att få en ny och tydligare design. Själva programmet Min ekonomi kommer i stort sett att ha samma innehåll som tidigare. Men vi gör en ny och bättre design så att det blir lättare att arbeta med, berättar programmets skapare Kerstin Åberg på Trollreda resurscenter. Min Ekonomi ger användare en tydlig överblick genom att programmet använder olika färger. Räkningar visas i rött, vad man har i kontantkassa eller kort visas i grönt och sparandet visas i blått. Då får man en tydlig översikt över hur mycket som går till hyran och hur mycket som går till räkningar, instruerar Kerstin Åberg. Nu kommer programmet även att visa bokföringsdelen på ett tydligare och modernare sätt. Syftet med Min ekonomi är att stödja personer med kognitiva funktionsnedsättningar att själva hålla ordning på sina pengar. Idag är det så att antingen ska man klara sin ekonomi själv, eller så får man en god man. Men när en god man tar över förlorar man ofta kontrollen över sin egen ekonomi. Med hjälp av programmet Min ekonomi kan man arbeta tillsammans med en anhörig eller god man och följa vad som händer. Programmet blir en form av bokföring. Användaren kan till exempel se vilka räkningar hon eller han har betalat, vilka räkningar som ska betalas under nästa månad och hur mycket man har kvar på matkassan. Vill man spara kan man se hur mycket man har sparat ihop. Det nydesignade programmet ges ut under våren Min ekonomi kan 72

73 Våra projekt från norr till söder köpas på den öppna marknaden, men det vanligaste är att personer får det förskrivet som hjälpmedel. Samtidigt med det nya programmet kommer också själva hemsidan som beskriver ekonomiprogrammet att göras om. Hemsidan visar hur Min ekonomi fungerar. Har man problem att klara sin ekonomi kan man med hjälp av hemsidan fundera över om Min ekonomi är något som man kan ha hjälp av. Hemsidan beskriver och visar hur man kan använda ekonomiprogrammet. Kontakter med åtskilliga användare har fått Kerstin Åberg att förstå att det även finns ett ansenligt behov av kringstöd för att man ska klara av att sköta sin ekonomi själv. Många behöver stöd innan de börjar med ett ekonomiprogram. Det finns ett stort behov av hjälp med strukturer. Det kan handla om att få rutiner för att sortera och skapa ordning i ett kaos. Många behöver stöd för att överhuvudtaget få ro att sätta sig med sin ekonomi. Därför kommer vi på hemsidan också att ha ett stöd som vi kallar för Ordning och ork. Vi ger förslag på hur man kan agera i olika situationer. Om man till exempel är känslig för ljud och lätt blir så störd att man avbryter det man gör, föreslår vi att man redan innan man sätter sig tar på sig hörlurar som skyddar mot yttre ljudintryck. Råden i Ordning och ork utvecklades i samråd med en person som lätt kunde känna igen sig i olika situationer. Hon läste manus och kom med synpunkter. Utöver Ordning och ork kommer hemsidan även att ha en flik med infor mation för stödpersoner, som anhöriga eller god man, som hjälper dem som vill sköta sin ekonomi själv. Vi funderar också på att sätta in tips till exempel att man kan ladda ner pedagogiska pengar så att man kan göra en budget liknande den i Lyxfällan när man förbereder sig inför att börja med Min Ekonomi, förklarar Kerstin Åberg. Om man med hjälp av Min ekonomi får en översikt över sina räkningar, sin handkassa och sitt sparande kan det stärka självförtroendet jättemycket. Vem vill väl inte ha koll på sina pengar? Det är en stor källa till otrygghet att inte veta vad man har att röra sig med. Projekttid: Kontaktperson Kerstin Åberg E-post: Tel: ,

74 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Kognitiva hjälpmedel - livskvalité? Arbetsterapin Vuxenpsykiatri vid sjukhuset i Falköping har beviljats kronor för projektet Kognitiva hjälpmedel livskvalité?. Patienter får testa olika hjälpmedel och metoder när de ligger inne på sjukhuset i Falköping. När de skrivs ut ska de hjälpmedel som fungerat vänta på dem hemma. Det kräver en viss envishet från sjukhusets arbetsterapeuter. Prövar ut stöd under sjukhusvistelse En erfarenhet hos arbetsterapeuterna på vuxenterapin vid Falköpings sjukhus är att kognitiva hjälpmedel ibland hamnar i garderoben, troligen för att brukaren inte kunnat pröva ut vilket hjälpmedel som verkligen upplevs ge nytta, eller inte hunnit få in rutiner för att använda stödet. Därför utrustas fyra enkelrum på sjukhusets psykosavdelning nu med hjälpmedel som provas ut individuellt för varje patient. Våra patienter får testa olika hjälpmedel, metoder och strategier under tiden de ligger inne på sjukhuset i Falköping. När de kommer hem är det meningen att patienten har accepterat att de har behov av hjälp, och att de har lärt sig vad som kan hjälpa dem i deras vardag, berättar Britt-Louise Axblom och Ulla-Britt Hellman, legitimerade arbetsterapeuter på sjukhuset. Exempel på tidshjälpmedel kan vara Sigvarts dygnstavla, veckoalmanacka, filofax, väckarklocka och mobiltelefon, som kan stödja människor att få struktur på sin vardag. Metoder som kan prövas är att märka upp tvättkorgar för 40 och 60 tvätt, en byrå där man sorterar kläder och att städa enligt den struktur som Städboken ger. Dessutom ska deltagarna i projektet få prova boll- eller kedjetäcken, som ger en trygghet under natten och därmed en lugnare och bättre sömn. Deltagarna i projektet får ett individuellt schema som läggs upp efter individens förutsättningar. De tränar på livets dagliga aktiviteter, som att sköta hygien och tvätt, handla, laga mat och sköta hemmet, samt sysselsättning och fritid. När patienten provat vilka hjälpmedel och metoder som fungerar tar arbetsterapeuterna kontakt med förskrivande kollegor i patientens kommun och primärvården. 74

75 Våra projekt från norr till söder Om det finns ett hjälpmedel som har provats ut och visat sig ha en bra effekt, så ska det skrivas ut, eller köpas hem från exempelvis Clas Ohlson eller ett varuhus, för att kunna användas när patienten kommer hem. Det ska inte bli något avbrott i kedjan. Patienten ska ha en ordnad tillvaro när hon eller han kommer hem, säger Britt-Louise Axblom. Att hitta rätt arbetsterapeut som arbetar med patienter med psykiatridiagnos i länets 15 kommuner kan vara något av ett pussel, som tarvar ett visst mått av envishet från projektledarna. Vi letar upp arbetsterapeuter som arbetar med psykiatripatienter, för att få till ett bra samarbete. Det finns ett existerande nätverk med arbetsterapeuter inom kommuner, landsting och primärvård i Skaraborg. Det underlättar, konstaterar Ulla-Britt Hellman. Projektet omfattar tolv patienter. Resultaten av hur hjälpmedlen fungerar för personen i hemmiljön följs upp. Det långsiktiga målet är att vi utvecklar metoder för att kognitiva hjälpmedel kommer ut till brukare på ett effektivare sätt. Vår förhoppning är att våra patienter blir mer självständiga i sina aktiva dagliga liv och därmed får en bättre livskvalitet. I stället för att bli sittandes hemma kan en person som lyckas organisera vardagen, så att hon eller han kliver upp på morgonen och lagar sin frukost, även i nästa steg klara av att gå till ett arbete eller sysselsättning som exempelvis kommunen ordnar, poängterar Britt-Louise Axblom och Ulla-Britt Hellman. När projektet är genomfört sammanställer vi vad vi har kommit fram till. Det ska vi sedan sprida till våra kommuner och socialpsykiatrin, samt till anhörigföreningar. Anhöriga och vänner har stor vinst av att veta att det finns en bra struktur runt personen. Fotnot: Deltagarna fyller i kvalitetsinstrumentet Mansa, som står för Manchester livskvalitetsskala, i början och slutet av testperioden. För varje deltagare görs även en AMPS-bedömning, som står för Assessment of Motor and Process Skills. Det är ett standardiserat bedömningsinstrument för att mäta individens förmåga att utföra personliga aktiviteter och klara sitt hushåll i det dagliga livet. Projekttid: Kontaktperson: Britt-Louise Axblom E-post: Tel: Ulla-Britt Hellman E-post: Tel:

76 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Action-stöd i vardagen Action Caring Sweden AB vid högskolan i Borås har beviljats kronor för projektet Action-stöd i vardagen. Alla mår bra av sociala kontakter. Har man social fobi och inte vågar gå ut bland folk kan kontakter via dator, internet och bildtelefon med andra i liknande situation bryta isoleringen. Gensvar från andra ökar livskvaliteten Action är en tjänst som innebär att äldre personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga får en dator med tillgång till internet, e-post, en bildtelefon och olika kunskapsprogram. Det berättar Anette Borg, som är psykolog och projektledare i Järfälla kommun, där själva projektet utförs. Erfarenheterna hittills är att bildtelefonen betyder oerhört mycket för Action-användare. Den fungerar ungefär som Skype. Man ringer via en bildtelefon så att man kan se den person man pratar med i rörlig bild på skärmen. Man får en helt annan kontakt än när man ringer i vanlig telefon. Järfälla kommun har arbetat med Action-stöd sedan år 2006 och har idag en så kallad Action-central som sköter installation, support, utbildning och kontakt med alla användare. Men man har tagit ett steg till. Det unika är att vi har utökat Action-stödet med sociala aktiviteter. Våra användare träffas för luncher och internetcaféer. Vi har idag runt 50 aktiva äldre, som skapar sig nya nätverk och en trygghet i att inte vara ensam. Isoleringen bryts, säger Anette Borg. Genom att det är en sluten grupp vet deltagarna att alla är i en liknande situation. Vi hade en utvärdering bland de 20 första som använde programmet. De uttryckte att de fått ett ökat kontaktnät och bättre möjlighet att hålla kontakt med vänner och släkt. Några berättade att: Jag trodde inte jag skulle klara av datorn men det funkar! Det har gått så bra. och Min fru kan inte prata längre så jag har ingen att prata med längre och då är det här ett väldigt bra komplement egentligen. Jag har några stycken som är väldigt bra att prata med.. Säg till exempel att du har en social fobi och inte vågar gå ut. Kontakter 76

77 Våra projekt från norr till söder över datorn, med eller utan bild, kan bli första steget att få en gemenskap med andra människor. De anhöriga som vi har med berättar också att deras isolering bryts. Ofta är man väldigt bunden om man är anhörigvårdare. Man kommer inte ut, man kan inte lämna vårdtagaren, vännerna försvinner och det sociala kontaktnätet krymper. Action är ett sätt att få kontakter utåt. En kvinnlig deltagare som är född i England sa att hon nu via internet får tillgång till sin gamla värld. Hon laddar ner tidningar från England. Och personalen på ett boende kunde hämta tidningar från Norrland för en manlig Action-användare så att han kunde läsa om sin hembygd. Sådant kan höja livsvärdet. Det blir ett mervärde, säger Anette Borg. Som användare av Action-tjänsten får man tillgång till speciellt framtagna kunskapsprogram, till exempel om att leva med demens, stroke eller att vara anhörig. Det finns även program kring avslappning, gymnastik samt ett antal roliga spel. Man får råd och tips som underlättar i vardagen men även spel och allsång. Eller som en kvinna sade: När högskolan sjunger då startar vi alla sånger på en gång och sjunger med. Det är så trevligt.. Inom projektet ska man ta fram ännu fler kunskapsprogram; om depression och ångest, om missbruk av både alkohol och tabletter, samt om sömnstör ningar hos äldre brukare, som själva medverkar när materialet tas fram. Äldre med psykiska funktionsnedsättningar är en bortglömd grupp. Det är oerhört angeläget att vi också får program som handlar om målgruppens problem. Vården måste börja använda modern teknik. Det ökar möjligheterna till egenvård genom att man kan lära sig mer om sin egen specifika diagnos. Genom att använda tekniken smart blir det också möjligt för människor som behöver det att få stöd dygnet runt, även kvällar och nätter då man är ensam med sina tankar och känslor konstaterar Anette Borg. Fotnot: Projektet är ett av flera delprojekt i huvudprojektet Samordning och utveckling kring äldre med psykiska funktionshinder och deras anhöriga, där de samverkande parterna är Järfälla kommun, Psykiatri NV, Action Caring och FOU nu. Projekttid: Kontaktperson: Anette Borg E-post: Tel: , Foto: MIM Bild AB 77

78 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning AKK och tema våld - är det möjligt? Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt vid Bräcke Diakoni har bevlijats kronor för projektet AKK och tema våld är det möjligt?". AKK står för alternativa och kompletterande kommunikationssätt. Genom bilder ska personer som blivit utsatta för våld kunna visa vad de har varit med om. Pictobilder hjälper våldsutsatta Vi vill att alla människor ska ha rätt att kunna uttrycka om de har varit utsatta för någon form av våld, säger Evy Skager, projektmedarbetare på Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt på Bräcke Diakoni. Vårt uppdrag är att öka kunskapen mot kvinnor med funktionsnedsättning och att verka för att kvinnor som är utsatta för våld får det stöd de behöver och har rätt till. Vår målgrupp är kvinnor med funktionsnedsättning, men det vi utvecklar inom det här projektet ska alla tjejer och killar, kvinnor och män, och barn kunna använda. Vi började med att kartlägga de mest använda kommunikationssystemen i Sverige, och valde att fördjupa oss i Pictogram. Det kan liknas vid ett telegramspråk där bilder gestaltar ord. Pictogram har utvecklats för människor med kognitiva svårigheter och omfattar idag cirka pictobilder. När vi tittade på pictobilderna såg vi att det var ett antal bilder som saknades för att kunna förmedla om man blivit utsatt för våld, till exempel om du blivit knuffad, att någon tafsat på dig, kränkt eller försummat dig, eller om du blivit våldtagen. Det betyder att människor som saknar eller har en begränsad förmåga att tala, inte kan förmedla vad som har hänt, förklarar Evy Skager. Projektet inledde ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten i Umeå som ansvarar för Pictogrambilderna. Vi gör beställningar på ord som behöver gestaltas i bilder för att vi ska kunna tala om våldet. För att kunna få fram en helhetsbild har vi arbetat med orden när, var, hur och vem. Bilderna eller bildskisserna kommer att testas av yngre människor med 78

79 Våra projekt från norr till söder funktionsnedsättning. Vi undersöker hur bilderna tolkas och om de fungerar som vi tänkt. Vi kommer även att testa bilderna hos personal som har mött många kvinnor som blivit utsatta för våld och som kan utvärdera bilderna utifrån sina erfarenheter. I nästa steg gör vi olika temakartor och akutlådor med de pictobilder som visar sig fungera. Tanken är att dessa sedan kan användas av dem som möter våldsutsatta personer. Till exempel så ska en kvinnojour kunna ta fram en temakarta med pictobilder när de möter invandrade kvinnor eller kvinnor som saknar språk. De kan då via pictobilderna kommunicera vad som har hänt. Temakartor behövs även på sjukhusens akutmottagningar, i gruppboenden, hos kuratorer och så vidare. Detta är bara början på ett tänk om var och hur temakartor med pictobilder kan stödja kommunikation för att hjälpa fler i framtiden. Pictobilder är ett relativt enkelt sätt att kommunicera på. Vår önskan är att alla som idag saknar eller har begränsad förmåga att tala ska få möjlighet att uttrycka det de upplevt, med hjälp av pictobilder. Men för att det ska fungera är det också otroligt viktigt att kunskapen ökar om att våldet finns, annars plockas inte temakartorna fram! Vi har i tidigare projekt utbildat vård- och omsorgspersonal, och det är något som måste fortsätta, säger Evy Skager. Fotnot: I referensgruppen som varit med tagit fram ord för att en bild ska kunna produceras ingår en kurator och två logopeder från habiliteringen, en kurator från ett stödcentrum för unga brottsoffer, en enhetschef från fritids och habiliteringen för barn och ungdom, en enhetschef för en minnesmottagning, en enhetschef och en kommunikationskonsulent på ett aktivitetscenter, en elevassistent från särvux, en universitetslektor från Göteborgs universitet, samt två medarbetare från Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt. Projekttid: Kontaktperson Evy Skager E-post: Tel:

80 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Att må dåligt ny folksjukdom Fireturtle Productions har beviljats kronor för projektet "Att må dåligt - ny folksjukdom". En dokumentärfilm som kan få oss att förstå vilka drömmar, strategier och hjälpmedel de vill ha för att klara sin vardag. Det är drivkraften för en filmproducent i Göteborg. Hur kom du kom på idén till projektet? Jag har nyligen producerat tre filmer på temat ADHD, varav den senaste om kriminalvård och ADHD. Jag har arbetat med konstnärlig film; spelfilm och dokumentärer i 15 år, men även länge som speciallärare för ungdomar med psykosocial problematik och jag har också nosat på psykiatrin som timanställd. Jag har mött så många människor som mått fruktansvärt dåligt. Jag har alltid varit intresserad av sociala frågor och att lösa problem av olika slag och jag känner stor tillfredställelse när jag ser att människor kan bli hjälpta. Idag kan vi se hur illa psykiatrin ofta fungerar och hur lågt prioriterad den är och att den även är förknippad med skam. Samtidigt är det extremt många människor som har problem med ångest och depression, som WHO i sin prognos förutspår kommer att bli de största sjukdiagnoserna i världen år 2030! Jag vill bidra till ökad kunskap och skapa förståelse och att vi kan lära oss av dem som mår dåligt: Vad har de för tänk, strategier och hjälpmedel för att klara sin vardag? Hur ser deras drömmar ut? Hur kan synsätt och perspektiv vidgas, existentiellt, filosofiskt etcetera? Hur bidrar samhällets ökade krav och människors stress till vår tids stora ökning av psykisk ohälsa? Och vad säger den senaste framsynta forskningen inom psykiatri? Jag vill göra något som gör att folk får kraft. Jag vet att ökad kunskap gör skillnad. Det är min drivkraft. Fotnot: Filmerna om ADHD heter: Kunskap gör skillnad (2008), Mitt huvud är en torktumlare (2008) och Öppning till frihet (2010) Projekttid: Kontaktperson Anders Bohman E-post: Tel:

81 Våra projekt från norr till söder Kognitiva hjälpmedel i centrum Arbetsinriktad rehabilitering på psykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har beviljats kronor för projektet Kognitiva hjälpmedel i centrum. En utvald grupp boendestödjare lär sig vilka hjälpmedel och metoder som kan fungera för personer med schizofreni och andra psykiatriska diagnoser. De för sedan kunskapen vidare till sina arbetsgrupper. Fler bör lära mer om de här dolda handikappen! Under många år har personal och patienter på arbetsinriktad rehabilitering på psykiatri vid Sahlgrenska deltagit med idéer för att utveckla programvaran i handdatorn Handi till det den är idag. Handi har blivit ett välkänt hjälpmedel hos personer med kognitiva funktionshinder. Den är lättanvänd och har speciella funktioner som ger stöd då man har problem med minne och koncentration. I projektet följer enheten nu upp Handi-jobbet med fördjupad och utvidgad utbildning. Vi vill sprida kunskap om hjälpmedel till bland annat personer med schizofreni och andra psykiatriska diagnoser, berättar Birgitta Magnusson som är enhetschef på resursenheten. Vi fortsätter utbilda de tio boendestödjare inom Göteborgs kommun som var med i det tidigare projektet om Handi, och som önskat sig mer utbildning. Nu får de lära sig mer om alla typer av kognitiva hjälpmedel, och olika sätt att anpassa vardagen för brukare. Varje boendestödjare fungerar som hjälpmedelsansvarig inom sin respektive arbetsgrupp, och lär i sin tur ut kunskap om kognitiva hjälpmedel och metoder till sina medarbetare. Vi träffar boendestödjarna kontinuerligt, men även brukare och övrig personal kring brukare, för att ge support om hjälpmedel, förklarar Birgitta Magnusson. Projektet har genomfört två halvdagsseminarier där totalt 260 intresserade deltog från specialistpsykiatrin och kommunen. 81

82 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Seminariet innehöll en blandning av föreläsningar, brukare som berättade om sina hjälpmedel och företagare som demonstrerade sina produkter. En viktig del av projektet handlar om själva förskrivningsprocessen. Vi använder en metod som heter processkartläggning. Det innebär att nyckelpersoner som på något sätt arbetar med förskrivning av hjälpmedel både från kommunen och landstinget träffats i en grupp och belyst förskrivningen från olika håll, förklarar Birgitta Magnusson. Ambitionen är att ringa in problem och ta fram förbättringar. Innan sommaren 2011 ordnas en seminariedag för alla berörda kring förskrivningsprocessen. Målet är att vi får klara gränsdragningar för vem som ansvarar för vad. Innan projektet avslutas ordnas också en seminariedag kring kognition och hjälpmedel för brukare, patienter och närstående. Birgitta Magnusson hoppas att projektet ökar kunskapsnivån. Kognitiva funktionshinder är ett osynligt handikapp för många. Ofta är svårt att förstå hur besvärligt det faktiskt kan vara för en person. Många har en god verbal förmåga och då förstår inte omgivningen alltid problemen och hur man kan underlätta vardagen. Vi vill öka kunskapen så att personal inom psykiatrin och kommunen för står mer av problemen, betonar Birgitta Magnusson. Projekttid: jan dec 2011 Kontaktperson: Birgitta Magnusson E-post: Tel:

83 Våra projekt från norr till söder Vidareutveckling av Memo Comai Comai AB har beviljats kronor i stöd för att vidareutveckla produkten Memo Comai. Filmklipp i mobilen visar hur man kokar sin morgongröt. Det är möjligt via en applikation som utvecklats av ett Gotlandsföretag som har som mål att skapa snygga hjälpmedel integrerade i vanlig teknik. Filmklipp visar hur man kokar gröt Ett snyggt hjälpmedel som är integrerat i vanlig teknik! Det är målet för Gotlandsföretaget Comai som nu också utvecklat bild- och filmstöd för påminnelser i mobilen. För några år sedan tog företaget fram produkten Memo Comai. Det är en kalender i mobiltelefonen som hjälper personer att komma ihåg saker under dagen, som att man ska gå till skolan eller jobbet, äta lunch, var man ställt bilen, och så vidare. Memo Comai ger påminnelser i form av texter och checklistor. Men allt fler av våra kunder började efterfråga bildstöd. Därför ville vi utveckla funktioner för bild- och filmstöd, berättar företagets VD Anna-Karin Bergius. Utvecklingsarbetet har lett till den nya produkten Multi Comai, som kommer ut på marknaden strax innan jul Vi har utvecklat påminnelsefunktionerna så att man numera kan ta en bild på det man vill bli påmind om med hjälp av mobiltelefonens kamera. Man väljer själv vilken sorts bild man vill ha. Det kan vara en bild på en person man ska träffa, en bild på sin medicinburk, eller på sitt kylskåp om man ska handla eller en kaffekopp som påminnelse för kafferasten, exemplifierar Anna-Karin Bergius. Vi har dessutom lagt till ytterligare ett steg för dem som vill ha en förstärkt påminnelse: En påminnelse kan även spelas in som en film. Man använder telefonens videokamerafunktion och spelar in en kort filmsekvens över sin påminnelse. Det kan vara allt ifrån hur man lagar sin morgongröt, där de olika momenten spelas in, och läggs in som stöd, till hur man tvättar sin tvätt. Utvecklingsarbetet har skett i samarbete med brukare och arbetsterapeuter 83

84 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning vid Got-IT resurscentrum samt arbetsterapeuter vid den psykiatriska kliniken i Gotlands kommun. De har varit med och tagit fram kraven för den tekniska kravspecifikationen, som hur det ska fungera och hur det ska se ut. I nästa steg har brukare och patienter deltagit i fokusgrupper, där de fått känna på och pröva produkterna rent fysiskt, samt tycka till. Enligt Anna-Karin Bergius är intresset stort för det mobiltelefonibaserade hjälpmedlet. Det är många som efterfrågar funktionen med bild- och filmstöd. Förskrivare av hjälpmedel, hjälpmedelscentraler, och framför allt brukare, har berättat att de verkligen ser fram emot de här funktionerna. Min vision är att människor som behöver hjälpmedel ska kunna få nor maliserande, moderna hjälpmedel, så att de kan leva mer självständigt och oberoende. Hjälpmedel ska vara snygga och attraktiva så att de som använder dem är stolta över dem. Det är också viktigt att de är integrerade i vanlig teknik. Man ska kunna gå ut med enbart en telefon med sig. Allt man behöver i form av stöd ska finnas i telefonen. Fotnot: Multi Comai är en applikation som kan laddas ner till mobiltelefoner med Android 2.1. Projekttid: Kontaktperson Anna-Karin Bergius E-post: Tel: ,

85 Våra projekt från norr till söder Minska gapet för anhöriga Edu Med AB har beviljats kronor för projektet Minska gapet för anhöriga. Anhöriga som berättar. Eller filmklipp som på olika sätt riktar sig till anhöriga. Det är möjligt via ett socialt nätverk på internet, där man även kan se filminslag. Webbtjänst knyter ihop anhöriga Gustaf och Maria Cavalli i Varberg driver webbtjänsten Gapet, som är ett socialt nätverk för anhöriga. Tanken med tjänsten är att anhöriga i liknande situationer ska få kontakt med varandra. På webbplatsen kan man utbyta erfarenheter, eller helt enkelt bara ta del av andras berättelser för att känna att man inte är ensam om att vara anhörig. Gapet är en sluten webbplats. För att få delta i Gapet får anhöriga inloggnings-uppgifter från kommunen eller landstinget. Det kostar inget för den anhöriga att vara med, utan det är en tjänst som kommuner och landsting köper in. De som väljer att dela med sig av sina upplevelser gör det inom ett tryggt forum som inte är öppet för andra än anhöriga. Man riskerar inte att vem som helst kan ta del av det man säger i en situation där man kanske har det tungt, understryker Gustaf Cavalli. Webbtjänsten Gapet omfattar en teknisk plattform med en så kallad Playfunktion, som innebär att man kan ta del av infilmade berättelser. Play-funktionen fungerar ungefär som Youtube. Man kan spela upp streamade filmer. Allting har testats mot en referensgrupp med personer från psykiatrin. Funktionen är maximalt utformad och anpassad för målgruppen. Nu fungerar det så att man inte behöver instruera en användare. Projektet utökar webbtjänsten med infilmade berättelser från anhöriga. För att få in berättelserna ordnas en tävling. Studerande på filmutbildningar får skicka in bidrag som berör anhöriga till personer med psykiska funktionsnedsättningar, berättar Gustaf Cavalli. Den vinnande filmen presenteras vid en temakväll som belyser anhörigsituationen kopplad till psykisk funktionsnedsättning. Vid temakvällen förläser en anhörig om sina upplevelser och deltagarna får ta del av information om Hjälpmedelsinstitutets projekt. Även anhöriga som redan är med i webbnätverket Gapet får frågor om vad de helst vill se filmer om. 85

86 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Det är för att vi ska kunna lägga oss så nära det faktiska behovet som möjligt, förklarar Gustaf Cavalli. I sitt arbete med Gapet Play har Gustaf och Maria Cavalli haft stor hjälp av en referensgrupp med representanter från Föreningen för psykiatriskt samar bete (FPS) och från Örebro stad. Vi har faktiskt fått ihop en gedigen lista över önskemål om filmer: Det kan vara det senaste inom forskningen. Eller informationsfilmer om hur man använder hjälpmedel. Eller att kommuner lägger upp sina instruktionsfilmer om sin anhörigvård på Gapet. Vi har också fått förslag om att göra instruktionsfilmer för skolpersonal som arbetar med gymnasieungdomar för att de ska lära sig känna igen ifall någon har en begynnande psykisk funktionsnedsättning. Eller instruktioner om hur man bör agera inom primärvården när någon kommer in som man tror har en psykisk funktionsnedsättning. Eller tänk att du precis har fått reda på att någon som står dig nära har problem: Vad kan du då göra? Om man omedelbart gör tio saker, så kan det underlätta oerhört framöver, säger Gustaf Cavalli. En drivkraft bakom skaparna av Gapet är att bryta tystnaden. Maria Cavalli har egna erfarenheter av att vara anhörig. Hennes pappa gick bort i Alzheimer. Vi har letat efter berättelser och intervjuer från psykiatrin men vår känsla är att det finns väldigt lite där anhöriga förmedlar sina upplevelser, troligtvis för att det är så skuldbelagt, berättar Maria Cavalli. Jag brukar tänka på talesättet Delad glädje är dubbel glädje, men i for muleringen att en delad börda blir lättare att bära. Det blir lättare att fortsätta hjälpa och stödja den som har en nedsättning när man vet att man inte är ensam. Det blir en slags konkret bekräftelse. Projekttid: Kontaktperson Gustaf Cavalli E-post: Tel: Gustaf Cavalli, Maria Cavalli,

87 Våra projekt från norr till söder Stöd med kognitiva hjälpmedel Socialförvaltningen i Halmstads kommun har beviljats kronor för projektet Stöd med kognitiva hjälpmedel. Vilken arbetsterapeut ska man ska vända sig till? Vart ska man ringa? Vem ska man fråga efter? I Halmstad ska en hjälpmedelslots slussa folk rätt. Lotsar till rätt instans Projektet ska bland annat testa nyttan av en hjälpmedelslots. Alla kan vända sig till lotsen; brukare, allmänhet, anhöriga och personal, för att få rådgivning och stöd när det gäller kognitiva hjälpmedel, berättar Monika Johansson Björk som är utredare på socialförvaltningen i Halmstads kommun. Den stora uppgiften för en hjälpmedelslots blir att hjälpa folk att hitta till rätt ställe. Många tycker idag att det är väldigt förvirrande med alla instanser och kontakter och vet inte alltid var man till exempel ska söka efter en arbetsterapeut, som finns både hos kommunen, landstinget och på vårdcentraler. Ofta hänvisas man vidare, men orkar inte fortsätta leta. Nu ska man få hjälp att bli slussad till rätt ställe. I Halmstad blir det inte bara en lots, utan inledningsvis två lotsar, som ska hjälpa till. Två timmar varje dag har de telefon- och besökstid. Lotsarna ska däremot inte bedöma och utprova hjälpmedel, det görs i ordinarie verksamhet. Hjälpmedelslotsarna kommer att sitta tillsammans med socialförvaltningens arbetsterapeuter och sjukgymnaster i centrala stan. Inom projektet ska lotsarna även utbilda kommunens vårdpersonal. Våra arbetsterapeuter har bedömt att det tar ungefär två timmar att gå igenom hjälpmedel och vad som kan passa för olika behov hos brukare. Efter som vi har runt 600 anställda inom vården i socialförvaltningen blir det rätt många utbildningar, konstaterar Monika Johansson Björk. Som ett stöd för informationsinsatserna planerar vi att ordna en utställning om kognitiva hjälpmedel som vi kan visa upp för brukare, gode män, anhöriga, personal, allmänhet och organisationer. 87

88 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Projektet kommer att kartlägga hur behoven ser ut hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i kommunen som är yngre än 65 år och som har boendestöd, personlig assistans, eller som bor i någon av socialförvaltningens särskilda boenden, eller som deltar i daglig verksamhet. Vi undersöker vilka kognitiva hjälpmedel de har sedan förut och om hjälpmedlen används. Projektet i Halmstad kommer även att studera samordningen mellan olika instanser. Under hösten 2011 ska vi titta på samverkan och överlappning mellan skola, boende och daglig verksamhet när det gäller kognitiva hjälpmedel. Tanken är att brukare som till exempel lämnar skolan och går över till annan verksamhet ska kunna fortsätta använda samma hjälpmedel som i skolan. Ytterligare en uppgift för projektet är att bjuda in 15 brukare till en försöksverksamhet där de får pröva, och sedan utvärdera, kognitiva hjälpmedel. Utvärderingen görs av högskolan i Halmstad. Vi kommer att arbeta med tre grupper; en grupp med Aspergers syndrom, en grupp med psykosdiagnos och en grupp med svår ångest och autism, beskriver Monika Johansson Björk. Projektet ska även generera en modell för hur man ska utreda, skriva ut och följa upp kognitiva hjälpmedel. Projekttid: Kontaktperson Monika Johansson Björk E-post: Tel: ,

89 Våra projekt från norr till söder IT-Handbok för anhöriga Anhörigas Riksförbund har beviljats kronor för projektet "IT-Handbok för anhöriga". En webbaserad uppslagsbok med relevant information och bra länkar ska göra det lättare för anhöriga att hitta rätt, och hitta svar, i informationsdjungeln på Internet. Uppslagsbok hjälper anhöriga hitta information Våren 2010 lanserade Anhörigas Riksförbund en handbok för anhörigvår dare. Nu ska förbundet även ta fram en handbok för anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Det jag verkligen tar med mig från arbetet med IT-handboken för anhöriga inom äldre- och handikappomsorgen är vikten av att materialet och innehållet utformas tillsammans med anhöriga. Det är de anhörigas behov och frågor som ska ligga som grund för arbetet, understryker Mailis Lundgren på Anhörigas Riksförbund. Som tjänsteman, vårdpersonal och politiker har man en bild av problematiken och av vad som är anhörigstöd klart för sig tror man. Men i mötet med anhöriga kommer de verkliga och konkreta frågeställningarna fram. Det är dessa som ska styra faktatexten och innehållet i webbhandboken. För att fånga in de anhörigas frågor och erfarenheter åker Mailis Lundgren runt och träffar bland annat anhöriggrupper och enskilda anhöriga. Jag träffade en grupp anhöriga häromveckan. De berättade att de alltid får läsa och höra att de som anhöriga är jätteviktiga stödpersoner för den sjuka, men, som en deltagare sa: Det står aldrig någonstans om hur vi ska göra. Det får vi ingen information om. Vi behöver en uppslagsbok! Vår ambition är att skapa just den efterfrågade uppslagsboken. Den ska kunna ge svar på frågor som anhöriga har, eller lotsa vidare till hemsidor där svaren finns. Bra och tydliga länkar och hänvisningar minskar risken att man går vilse i informationsdjungeln. Mailis Lundgren understryker en gång till att det är de anhörigas röster som ska ligga som bas och genomsyra handboken. Det är viktigt att vi lyssnar in och möter människor i deras verklighet. Vi hoppas att många vill delge oss sina kunskaper och erfarenheter. Vi kommer även att söka samarbete med anhörigkonsulenter. De har länge arbetat med frågorna och är viktiga kontaktpersoner för oss. 89

90 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning Erfarenheterna samlas i en webbaserad uppslagsbok, som samtidigt blir en sorts portal som samlar länkar till en mängd viktig information. Inte minst brukarorganisationer har mycket bra och viktig information på sina hemsidor. Målet är att vår uppslagsbok blir ett redskap för anhöriga. Min förhoppning är att den ska bli precis det som mannen på mötet efter lyste: ett redskap som gör det lättare för anhöriga när de sitter vid datorn och söker information. Det ska bli enklare att hitta just den upplysning man just nu behöver! Projekttid: Hösten och vintern Kontaktperson Mailis Lundgren E-post: Tel:

91 Våra projekt från norr till söder Kognitivt stöd Handikappförvaltningen i Karlskrona kommun har beviljats kronor för projektet Kognitivt stöd. Vilka frågor och vilken sorts kartläggning hjälper biståndshandläggare och personal att bäst fånga en persons behov av stöd. Det undersöks i Karlskrona. Utvecklar frågor som fångar behov En person kan utmärkt väl klara av att sköta en tvättmaskin och veta vilka knappar man tycker på. Men personen kan behöva stöd för att få in rutiner för att regelbundet boka tid i tvättstugan. Eller få råd om i vilken ordning man tvättar för att hinna få allt torrt under sitt tvättpass. Arbetsterapeuten och projektledaren Åsa Ehnbom besöker personalgrupper för att informera om vad kognitiva funktionsnedsättningar kan handla om, och vilka konkreta svårigheter det kan leda till för en person. Utifrån problemen går jag igenom vilka hjälpmedel och stöd som kan kompensera för svårigheterna. Sedan låter vi brukare som är motiverade testa stöd och hjälpmedel för att bli mer självständiga och delaktiga i sin vardag, förklarar Åsa Ehnbom. Jag var nyligen ute på ett boende där det handlade om att skapa morgonrutiner. Där testar vi nu ett schema över morgonsysslorna. Målsättningen är att brukare ska gå upp, äta frukost, duscha, raka sig och borsta tänderna utan stöd av personal. Projektet ska även undersöka hur man för över information mellan biståndshandläggare och personal. Vi tittar på vilka frågeställningar vi ska använda för att få fram vilka svårigheter personer har. Det gäller att hitta frågor som fungerar vid biståndsbedömningen, men också frågor som är relevanta att använda ute i verksamheter. Vi ser över hur det fungerar idag och vad som kan förbättras. Frågorna måste kanske formuleras mer träffsäkert, och kartläggning göras på ett bättre sätt. När en person väl fått sitt beslut, oavsett om det är boendestöd eller beslut om särskilt boende, ska personalen veta vilka insatser som behövs. Infor mationen om personens svårigheter måste föras över från handläggaren till personalen, eftersom den är grunden i den fortsatta planeringen av hur stödet 91

92 Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning ska utformas, understryker Åsa Ehnbom. Hon har en vision om en framtid där det har blivit lika självklart bland per sonal att kontakta arbetsterapeuten när en person har svårt att passa tider, ta initiativ eller organisera sin vardag, som att man idag kontaktar arbetsterapeuten när någon har svårt att förflytta sig. För den enskilda brukarens del handlar det om att få bättre koll över sin situation och att få uppleva att man klarar fler vardagsaktiviteter själv. Alla människor mår bra av att känna att man är delaktig och att man kan påverka sin vardag. Projekttid: Kontaktperson: Åsa Ehnbom E-post: Tel:

93 Våra projekt från norr till söder Kognitiva hjälpmedel i Karlshamn Socialpsykiatrin inom omsorgsförvaltningen i Karlshamns kommun har beviljats kronor för projektet Kognitiva hjälpmedel i Karlshamn. När man förstår hur problemen ser ut, kan man också välja de åtgärder och insatser som bäst kompenserar för de svårigheter personen har i sin vardag. Vill hitta stöd som kompenserar För att man ska kunna sätta in de åtgärder som bäst kompenserar för kognitiva begränsningar hos en människa, måste man börja med att ta reda på vilka problem funktionshindret leder till. Det innebär att man behöver förstå och ha kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar. Det är arbetsterapeuten Ingrid Svensson som står för tankarna att det ena ger det andra, och att man behöver börja från rätt håll. Hon kommer närmast från Hjälpmedelscenter i Karlskrona och går från januari 2011 in som projektledare för Kognitiva hjälpmedel i Karlshamn. Ett syfte med projektet är att höja kunskapen om de problem som följer av psykiska funktionsnedsättningar samt hur dessa problem kan kompenseras med kognitivt stöd. Vi ska ta reda på hur mycket personalen arbetsterapeuter inom kommunen och landstinget, boendepersonal, stödpersonalen i det mobila teamet och biståndshandläggarna kan om kognitiva funktionsnedsättningar, och om det är något man behöver lära sig mer om. Projektet kommer att använda samma enkätfrågor som i den rikstäckande undersökning som gjordes av Hälsoakademin vid Örebro universitet. Då fick samtliga arbetsterapeuter verksamma inom psykiatrisk vård och rehabilitering svara på frågor, bland annat om de använder kognitiva hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar, hur de gör själva bedömningen och vilken kunskap de har om dessa hjälpmedel. Resultatet från Karlshamn ska jämföras mot riket i stort. Vi behöver se hur behovet av ökad specialistkompetens ser ut inom kommunen, förklarar Ingrid Svensson. 93

man känner sig alltid bekymrad

man känner sig alltid bekymrad man känner sig alltid bekymrad en undersökning om anhöriga till unga vuxna med ADHD Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för unga vuxna med ADHD.

Läs mer

Copyright 2011 Enköpings kommun

Copyright 2011 Enköpings kommun Utgivare: Enköpings kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Formgivare: Kristina Gyld och Angelica Runqvist, Enköpings kommun Illustration omslag: Charlotta Carlqvist, Charlotta Illustration Foto: se respektive

Läs mer

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem?

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Idéer från ett seminarum för föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning och för personal inom stödverksamheter En del av projektet Egen växtkraft Barns

Läs mer

Till slut tar man slut

Till slut tar man slut Till slut tar man slut En undersökning om hur föräldrar till barn med Aspergers syndrom/ast* påverkas av ett extra utmanande föräldraskap. Den här rapporten är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma

Läs mer

Även äldre har ont i själen. goda exempel på hur kommuner och landsting kan möta behoven hos äldre med psykisk ohälsa

Även äldre har ont i själen. goda exempel på hur kommuner och landsting kan möta behoven hos äldre med psykisk ohälsa Även äldre har ont i själen goda exempel på hur kommuner och landsting kan möta behoven hos äldre med psykisk ohälsa Även äldre har ont i själen goda exempel på hur kommuner och landsting kan möta behoven

Läs mer

Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd

Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen 2014-02-06 Denna rapport är ett

Läs mer

ORSAKER TILL AVHOPP ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I. 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2

ORSAKER TILL AVHOPP ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I. 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2 TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 10 ORSAKER TILL AVHOPP 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Temagruppen

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården

Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården 1 FÖRORD Tror du att du har ett beroende? Läs det här! Den här skriften vänder sig till dig som vill sluta använda droger eller beroendeframkallande läkemedel.

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Tillgängligheten till kognitiva hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning

Tillgängligheten till kognitiva hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper FoU Välfärd Värmland Per Folkesson & Therese Karlsson Tillgängligheten till kognitiva hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning En fallstudie

Läs mer

Aktivitet. Självständighet. och. Ett studiematerial om vardagsrehabilitering. Rebecka Arman

Aktivitet. Självständighet. och. Ett studiematerial om vardagsrehabilitering. Rebecka Arman Aktivitet och Självständighet Ett studiematerial om vardagsrehabilitering Rebecka Arman Förord Bakgrunden till detta studiematerial om vardagsrehabilitering är en satsning i Göteborgs Stad och stadsdelen

Läs mer

Anpassningar för oss med ADHD. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet

Anpassningar för oss med ADHD. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet Anpassningar för oss med ADHD Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2014 Författare: Anita Hildén och Riksförbundet Attention Fotografer: Jonas Arneson,

Läs mer

Rapport från FoU-Jämt 2006:1

Rapport från FoU-Jämt 2006:1 F O U J ä m t Rapport från FoU-Jämt 2006:1 Vardagsrehabiliteringens roll inom kommunens hemtjänst Maritha Månsson Ann Nordholm Lena Andersson Annelie Mikaelsson Ulla Ekman Förord Rehabiliteringsinsatser

Läs mer

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med ADHD

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med ADHD Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD Utgivna skrifter i denna serie: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information om stödinsatser

Läs mer

Nr 2/05. Tema: Etik och värdegrund. Verktyg vid beteendestörningar

Nr 2/05. Tema: Etik och värdegrund. Verktyg vid beteendestörningar Nr 2/05 Tema: Etik och värdegrund Verktyg vid beteendestörningar Innehåll sid 2 Livet - en gång till 3-5 När etiken blir vardag 6-7 Tro på individens inneboende möjligheter 8-10 Se osynliga funktionshinder!

Läs mer

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen Kvalitetsgranskning Rapport 2014:09 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD Skolinspektionens rapport 2014:09 Diarienummer 400-2012:524 Stockholm 2014 Foto: Thomas Henrikson Innehåll

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer

Det ska inte handla om tur! #2014. En skrift från projektet Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister

Det ska inte handla om tur! #2014. En skrift från projektet Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister NYTTAN #2014 En skrift från projektet Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister INTERVJU De psykiatriska kvalitetsregistren är på väg att bli användbara verktyg för största patientnytta. Det säger

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

Att få vara den jag är trots allt

Att få vara den jag är trots allt Att få vara den jag är trots allt Om hälso- och sjukvård på ett äldreboende Anette Hansson Klevner Maria Karlsson Rapport 4:2004 Se hur jag sitter som en uppdragen eka. Här är jag lycklig. Tomas Tranströmer

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Mellan människor och dokument

Mellan människor och dokument Mellan människor och dokument att skapa en långsiktig samverkan mellan kommuner och psykiatri Lisbeth Lindahl Mars 2009 FoU i Väst/GR Första upplagan april 2009 Layout: Infogruppen GR 2 Sammanfattning

Läs mer

Slutrapport. Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende

Slutrapport. Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende Äldreomsorgskontoret Slutrapport Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende Projektet genomfördes under tiden april 2007-februari

Läs mer

tid, tålamod och tillit

tid, tålamod och tillit tid, tålamod och tillit Om Navigatorportens stöd till unga med kognitiva funktionsnedsättningar Redaktör: Joakim Tranquist tid, tålamod och tillit Om Navigatorportens stöd till unga med kognitiva funktionsnedsättningar

Läs mer

ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR?

ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? PROJEKT WITHIN 2014 1 ÄR VI NÖJDA MED DET HÄR? Vad beror det på att så många ungdomar mår psykiskt dåligt? Att de självmedicinerar genom att använda droger? Vad beror det på att

Läs mer

Pedagogiskt förhållningsoch arbetssätt

Pedagogiskt förhållningsoch arbetssätt Pedagogiskt förhållningsoch arbetssätt i omsorg om vuxna personer med måttlig till grav utvecklingsstörning Eskilstuna mars 2013 Christine Gustafsson, Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola

Läs mer

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillvaxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Men fråga mig bara är en vägledning som riktar sig till dig som jobbar med barn och unga. Här beskrivs vad sexuell exploatering är och

Läs mer