Ritar kartan för nya Karolinska s. 24. Soki Choi. Följ med på en tidsresa kantad av skandaler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ritar kartan för nya Karolinska s. 24. Soki Choi. Följ med på en tidsresa kantad av skandaler"

Transkript

1 No KPMG Sweden kpmg.se Soki Choi Ritar kartan för nya Karolinska s. 24 ENKÄT: Biologin styr vår inre kompass s. 08 INTERVJU: Lord Michael Hastings s. 20 Följ med på en tidsresa kantad av skandaler s. 10

2 KPMG erbjuder branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med specialister i 156 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med medarbetare på 60 orter. Innehåll 06 Biologin styr vår inre kompass Ansvarig utgivare: Hans Åkervall, VD KPMG AB Kontaktperson: Ulrika Westin Kommunikationsdirektör, KPMG AB Tel: , Produktion: KPMG AB i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson Art Director: Jenny Övrebö Foto: Peter Jönsson och Scanpix Illustrationer: Elina Anttila Tryck: Kaigan Omslagsbild: Soki Choi, foto Peter Jönsson 02 Förtroende och långsiktighet Colin Mayer 08 Fem frågor om arv, miljö och företagskultur 10 Tidsresa Kriser och konsekvenser 16 Med passion för förändringar Sonat Burman-Olsson 20 Fajten mot aktieägarna Michael Hastings 24 Nya Karolinska Soki Choi 28 Good to great Tennislöftet Fanny Östlund Peter Malmqvist: I finanskrisens spår De åsikter som förs fram i denna tidning är författarnas egna och delas inte nödvändigtvis av KPMG. Löpnummer: K3t7500ex/1306/1/T KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden. KPMG and the KPMG logo are registered trademarks of KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity KPMG Veiw #1 2013

3 Framtidens spelregler KPMG fyller 90 år Gammalt eller ungt det beror på hur man ser det. Gamla är vi i kontexten att vi funnits med som rådgivare och partner till svenskt näringsliv under många år och varit med om upp- och nedgångar. Unga känner vi oss, när vi ödmjukt ser till de dagliga förändringar som utvecklar oss varje dag. Kraven på att företagen tar ett större samhällsansvar ökar. Detta leder till en ökad efterfrågan på information. Men därmed också nya typer av risker. Hur ska dessa beskrivas och värderas? Normer och regelverken som omgärdar företag och organisationer blir allt mer komplexa. Samtidigt sker genomgripande förändringar som berör såväl den ekonomiskt-politiska som sociala agendan. Hur ser den framtida spelplanen ut? Hur kommer den nya, mer hållbara synen på tillväxt att påverka er affär? Hur bygger du långsiktig framgång? Stora och svåra frågor som vi själva naturligtvis inte har alla svar på. I KPMG View möter vi ett antal personer som har tankar, reflektioner och kunskap som vi tycker berör alla dessa frågor på ett eller annat sätt. Vi hoppas du får en inspirerande och tankeväckande läsning. Hans Åkervall, VD KPMG AB KPMG Veiw #

4 Intervju: Colin Mayer 2 KPMG Veiw #1 2013

5 Från Alice i Underlandet till Frankensteins monster och tillbaka Anseendet för näringslivet är allvarligt skadat. För att återupprätta förtroendet krävs en ökad långsiktighet. I jakten på hög och snabb aktieägaravkastning har företagen offrat kundernas, de anställdas och framtida generationers intressen, hävdar den brittiske ekonomiprofessorn Colin Mayer, författaren till den uppmärksammade boken Firm Commitment Why the corporation is failing us and how to restore trust in it. Text: Weje Sandén Foto: Peter Jönsson KPMG Veiw #

6 Colin Mayer är professor vid Saïd Business School i Oxford och har forskat kring bolagsstyrning i mer än 25 år. I sin nya bok riktar han hård kritik mot hur företagen agerar idag. De senaste decenniernas redovisningsskandaler, miljökatastrofer, bolånebubblor och finanskriser beror på att företaget som institution har utvecklats från att skapa välstånd och tillväxt till att bli ett hot. De har gått från att vara Alice i Underlandet, till att bli ett Frankensteins monster. För 70 år sedan behöll en aktieägare sitt innehav i genomsnitt åtta år. För 30 år sedan hade tiden halverats till fyra år. Idag kan det handla om månader, veckor, timmar eller sekunder. Eller till och med nanosekunder med den nya höghastighetshandeln, säger Colin Mayer, som tidigare i år besökte SNS i Stockholm för att presentera sin bok. Colin Mayer: En av världens ledande forskare inom bolagsstyrning. Verksam som professor i managment vid Saïd Business School på Oxford universitet, där han även arbetade som rektor mellan 2006 och Nu aktuell med boken Firm Commitment Why the corporation is failing us and how to restore trust in it. Monstrets skapare är de kortsiktiga aktieägarna. Deras kortsiktighet har lett till att allmänheten blivit cynisk mot företag som bara ser till aktieägarnas intressen. Ägandet och kontrollen av företaget har separerats. Därför kan företagsledningar härja fritt och tilldela sig själva oacceptabelt höga ersättningar och incitament för att uppmuntra till och prioritera snabba vinster, säger Mayer. Företaget som institution har förändrats drastiskt. Förr användes företaget som instrument för att finansiera allt från upptäcksresor till järnvägsbyggen. De sammanförde människor och främjade handel mellan nationer. Med tiden tvingades många familjeägda företag att ge ut nya aktier och sprida ägandet för att finansiera fortsatt expansion. Nya ägare kom in, som ville ha snabb avkastning på sitt kapital. Kortsiktigheten på aktiemarknaden har accelererat under de senaste åren och är också orsaken till den senaste finanskrisen, hävdar Colin Mayer. På den ena sidan har vi aktieägarna. På den andra sidan har vi kreditgivarna. Aktieägarna vill att banken ska ta risker, eftersom de tjänar på uppgångar. När det går dåligt tar kreditgivarna risken och när konkursen är ett faktum får skattebetalarna stå för notan. Nu har vi kommit till en punkt där förtroendekrisen hotar världens ekonomier. Företaget är en av de viktigaste institutionerna i våra liv. Till och med viktigare än både religion och stat. Det klär, matar och ger oss tak över huvudet. Det ger oss jobb, investerar våra besparingar och är källan till ekonomisk tillväxt över hela världen. Samtidigt ligger företaget i ökande grad bakom fattigdom, miljöproblem och finansiella kriser. Problem som många anser skapas av specifika orsaker och därför också endast kan undvikas med specifika lösningar. Men så är inte fallet. Världens fattigdom, 4 KPMG Veiw #1 2013

7 Företaget är en av de viktigaste institutionerna i våra liv. miljöproblem och finansiella kriser har inga specifika orsaker eller specifika lösningar. Det bakomliggande gemensamma problemet är just företaget. Därför är det just företaget, och inte allt annat runt om kring företaget, som måste förändras, säger Colin Mayer. Lösningen är dock inte fler regleringar och strängare lagstiftning, som politikerna brukar förespråka. Det är fel väg att gå och skulle bara förvärra problemen. Förändringen måste komma från företagen och investerarna. Det behövs en ny bolagsstyrningskultur med fokus på allmänhetens bästa snarare än kortsiktiga vinstintressen, säger Colin Mayer, som även skulle vilja se fler ägarformer och bolagsmodeller. Även långsiktiga aktieägare bör få ett ökat inflytande i företagen, inte helt olikt det svenska systemet med A- och B-aktier. För att överhuvudtaget få rösträtt på en bolagsstämma föreslår Colin Mayer att man måste äga aktien i minst fem år. Vad händer om man inte lyckas häva förtroendekrisen? Det skulle leda till fler skandaler, vilket skulle leda till ytterligare politiska åtgärder och regleringar. Det skulle i sin tur leda till att företag blir ännu mer ineffektiva och letar efter nya vägar för att kringgå regleringarna. Kan inte kortsiktigt ägande vara bra för att utveckla företag och skapa förändring? Det kan absolut vara lämpligt för vissa typer av företag. Vissa gör till exempel aldrig några långsiktiga investeringar. Det kan till exempel vara bra med private equity-kapital för att snabbt vända ett företag som går dåligt. I sådana fall är kortsiktigt ägande väldigt passande. Colin Mayer menar samtidigt att kortsiktigt ägande passar mindre bra för företag med långsiktiga investeringar och använder Stora Enso som ett historiskt exempel på ett företag som genomgått en långsiktig men omfattande förändring. Stora Enso är väl ett av de äldsta företagen i världen? Det började med en svensk koppargruva för att idag vara ett internationellt skogsföretag. Du behöver inte ha en bred spridning på aktieägandet för att skapa förändring i ett företag. Förändring kan även komma från långsiktiga aktieägare, om förändring ligger i de långsiktiga aktieägarnas intresse. Vilken roll spelar hållbarhet och CSR i strävan efter ett ökat förtroende för företaget? Många företag offentliggör bra åtaganden. Men i praktiken är det få som levererar. Under finanskrisen har många företag gått ifrån de hållbarhetsmål och CSR-aktiviteter som presenterades innan krisen. Det visar att åtagandena inte är på riktigt. Med riktiga åtaganden menar jag mätbara åtaganden som företag följer i både bra och dåliga tider. I de fall då åtagandena inte efterlevs ska det också vara förenat med någon form av kostnad för företaget. För att lyckas återupprätta förtroendet för företaget kommer akademin spela en central roll, menar Colin Mayer. Fokus måste läggas på att utbilda människor om vad företag och företagande handlar om. Lektion nummer ett skulle vara vilka syften och värderingar ett företag har samt hur ett företag bör struktureras och organiseras. Utöver det är det viktigt att uppmärksamma allmänheten på att det existerar ett problem, att det går att göra något åt det och att man kan lära av andra. Händer det redan? Ja, vi kan se att nya typer av företag ständigt föds inom olika typer av ekonomier över hela världen. Nya företagsformer som utmanar den vedertagna bilden. Titta på Kina till exempel. Där pratar man inte om kortsiktig aktieägar avkast ning. I Japan har långsiktigt ägande varit ett centralt begrepp under lång tid. Och i Indien kommer ett antal familjeägda företag väldigt starkt. Vissa språk saknar till och med uttrycket kortsiktigt värdeskapande i vokabulären, säger Colin Mayer. Collins bok finns att köpa hos välsorterade bokhandlare. Förlag: Oxford University, Press ISBN KPMG Veiw #

8 Intervju: Nils Uddenberg Biologin styr vår Mänskliga beteenden kan studeras och förstås utifrån ett evolutionärt perspektiv. Närmast oss människor står aporna. I deras värld finns tävlingsinstinkt, viljan att vara bäst och utmärka sig. Men också samverkan, arbete i team och förmågan att hjälpa varandra. Goda förbindelser behövs också i en apflock. Det säger biologen, läkaren och författaren professor Nils Uddenberg. Vi träffas på Hagströmerbiblioteket i Solna, med en av Europas finaste samlingar av medicinsk litteratur. Uddenberg har väckt uppmärksamhet med sina många böcker om människan och hennes historia, bland annat Idéer om livet (2003) som belönades med Augustpriset i fackboksklassen. Den uppmärksammade Arvsdygden (1998), lär oss att vi inte bara har en asocial sida, utan att vår positiva, sociala, sida också är en del av vår biologiska natur. Nils Uddenberg tvekar inte att se ledarskap- och managementfrågor ur ett biologiskt perspektiv, det vill säga hur vi människor formats under tusentals år av utveckling. Frågan om hur företag och samhällen organiseras och leds studeras vanligen av samhällsvetare och ekonomer. Men biologer har också en hel del att bidra med, menar han. Våra gener är i stort sett desamma som 1200-talsmänniskan hade, påpekar han. Och biologin lär oss att vissa grundläggande beteenden upprepas, i samhälle efter samhälle. Till det mest grundläggande hör behovet att hävda sig, utmärka sig och att lyckas. Men detta måste balanseras av en förmåga att ta hänsyn och hjälpa andra. Flocklärdomarna säger att man måste vara rimligt populär som ledare. Den som går över lik blir inte kvar särskilt länge. Ledarapan måste ha goda relationer, säger Uddenberg. Översatt till mänskliga beteenden innebär det att förmågan att bilägga konflikter och fungera i sin omgivning är av stor betydelse. Uddenberg påpekar att samhällsvetare har med andra metoder bekräftat den saken, exempelvis statsvetaren Robert Axelrod som med en spelteoretisk ansats finner att det är lönsamt för individen att vara hygglig mot sin omgivning, och att man straffas när man inte uppför sig. Egentligen formades vår arvsmassa i samhällen som såg helt annorlunda ut än dagens. Det är kanske därför vi har så svårt att anpassa oss när förändringarna går rasande snabbt. Kanske skapar vi samhällen och företag som blir instabila ur en rent biologisk aspekt. Såväl företag som samhällen sätter gärna upp regler, moralkoder, som skall se till att vi håller oss på den smala vägen. Regler och koder finns i alla kulturer, alltifrån de tio budorden, säger Uddenberg. Och det är avgörande att ta till sig dem tidigt i livet. Min idé är att vi insuper värderingar redan som barn. Barn har faktiskt en biologisk beredskap att lära in, ta efter, värderingar och beteenden. Därför är det så oerhört viktigt hur vi behandlar våra barn. Uddenberg är kritisk till hur individualismen på sina håll tenderar att ta helt överhanden över flockbeteendet. Särskilt gäller det möjligheten för individer att berika sig i de utvecklade kapitalistiska systemen, ofta på bekostnad av andra. Jag växte upp med mottot i Sparbankernas tidning Lyckoslanten: Envar sin lyckas smed egentligen är det ett oerhört individualistiskt motto talsmänniskan skulle inte känna igen sig i det, säger han. Samtidigt finns det en biologisk begränsning för utopin om total jämlikhet och utjämning mellan fattig och rik, liksom drivkraften hos individer att gynna sig egen avkomma. Det är nog ingen slump att arvslagstiftningen ser ut som den gör. Det finns ett biologiskt nepotistiskt behov, kan man säga. Uddenberg tvekar inte att ange vilka egenskaper som är biologiskt betingade och som vi människor nog aldrig kommer att kunna rå på, vilka regler vi än sätter upp: Att bygga hierarkier, forma vänskapsband, gynna den egna släkten och göra intryck på det motsatta könet vilket sex handlar om kommer alltid att forma vår tillvaro. Det är dit vår inre kompass leder oss. Foto: Bertil Ericson Korta fakta om Nils Uddenberg: Född: 1938 Läkare, biolog och författare Disputerade i psykiatri 1974, utnämnd till professor 2000 Böcker: Ett femtontal böcker utgivna, däribland Att få barn (1976), Arvsdygden (1998), Idéer om livet (2003) Utmärkelser: Augustpriset för Idéer om Livet, 2003 Forskningsinriktning: Sociobiologi, att förklara människans beteende och samhällets utseende utifrån den biologiska utvecklingsläran 6 KPMG Veiw #1 2013

9 inre kompass Text: Martin Haag Illustration: Elina Anttila Goda förbindelser behövs också i en apflock

10 Läkaren och författaren Nils Uddenberg anser att vår arvsmassa formats för att passa historiska samhällen som såg helt annorlunda ut än dagens. Vi ställde frågor till några chefer i näringslivet om arv, miljö och företagskultur. Clarence Crafoord, VD, Centrum för Rättvisa Tror du att det lönar sig karriär mässigt att visa omtanke om kolleger och underställda? Har biologi eller kultur varit viktigast för att ta dig till din nuvarande position? Var företagskultur en viktig fråga för dig när du tog ditt nuvarande arbete? Hur väl rimmar företagskulturen på ditt bolag med dina egna värderingar? Har du lättast att arbeta med kvinnor eller män? 1. Omtanke om medarbetare är en självklarhet oavsett om det lönar sig karriärmässigt eller ej vilket jag i och för sig är övertygad om att det gör. 2. Det har nog varit lika delar biologi, kultur och tur! 3. Ja, Centrum för rättvisas grundläggande värderingar var helt avgörande när jag tackade ja till tjänsten som VD här. 4. Mycket väl. Centrum för rättvisa utgår från att ökad respekt för individens fri- och rättigheter leder till ett bättre samhälle och det står jag personligen bakom till 100 procent. 5. Män och kvinnor alla är individer med olika egenskaper. Visst kan det vara lättare att arbeta med vissa personer än med andra men generellt arbetar jag precis lika bra med kvinnor som med män. 8 KPMG Veiw #1 2013

11 Marcela Sylvander, Kommunikationschef, Boliden Patrik Attemark, VD, Solhagagruppen Helena Casserlöv-Kvist, Grundare och VD, Meritmind samt grundare av Brightby Carina Lundberg Markow, Chef, ansvarsfullt ägande, Folksam 1. Definitivt, i alla fall för de allra flesta av oss. Det rykte och omdöme man får på en arbetsplats följer ju med till nästa. 2. En kombination skulle jag säga. Drivet har jag nog ärvt men det är många yttre omständigheter som spelat in, till och med slumpen ibland. 3. Ja den har alltid varit viktig. Min erfarenhet är att det går ganska snabbt att känna av en företagskultur, framför allt en dålig. Då är det bara att lämna det brukar tyvärr sällan bli bättre. 4. Jag har varit på Boliden i åtta år nu så det är väl ett gott betyg. Det är grundvärderingarna som är avgörande diskussionerna måste få gå höga kring detaljer, vilket de gör här. 5. Det handlar alltid om individer. Jag har lättast att arbeta med personer som är på ett visst sätt, det har med värderingar, personlighet och inställning att göra inte kön. 1. Jag står för ett empatiskt ledarskap och ett genuint intresse för människor vilket jag har med mig naturligt. Om mina kollegor och medarbetare mår bra och trivs så har vi betydligt större förutsättningar att nå våra mål som ett lag och det är alltid roligt att vinna. 2. I arvet finns grunderna i vårt beteende i kombination med våra grundläggande värderingar hemifrån. Därefter står miljön som åtminstone har drivit mig till högre prestationer. Miljön inspirerar till att sätta högre mål och där din egna vilja sedan måste till för att nå dit. 3. Företagskulturen är oljan i maskineriet. Det var helt av görande för mig att både Solhagagruppen och våra ägare Bridgepoint har en sund företagskultur som jag själv kan stå för. 4. Det finns en bra matchning, bland annat högt engagemang, kvalité och fokus på att nå målen. 5. Jag är uppväxt som bror mellan två systrar och har alltid arbetat bra med kvinnor men i en företagsledning vill jag ha en bra mix mellan män och kvinnor. 1. Ja, utan omtanke kan man inte arbeta tillsammans och utan samarbete når man inga resultat. 2. Båda har varit viktiga. En viktig inspirationskälla för mig har varit farmor. Hon hade nio barn och blev änka när pappa var bara två år gammal. Ändå fixade hon det och gav sina barn bra uppfostran och utbildning. Jag kanske har ärvt något av hennes målmedvetenhet. 3. Möjligheten att kunna vara med och bygga en bra företagskultur var en viktig anledning till att jag grundade Meritmind, så det är jätteviktigt. I början var det lätt att kommunicera sådana värderingar i organisationen, i takt med att vi vuxit ställs högre krav på struktur när det gäller värderingar. 4. Inte oväntat mycket väl. Raka rör, ärlighet och engagemang är saker jag tycker är viktigt och som är del av vår företagskultur. 5. Det är ingen skillnad för mig. Vissa är lättare än andra att jobba med men det handlar mer om inställning och värderingar än om kön. 1. Ja, det gör det. Man får mer gjort och man mår bättre själv. Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Detta har inte kommit naturligt för mig utan är något jag fått lära mig. Det är dock aldrig fel att ibland ha en liten Machiavelli i byrålådan, att plocka fram vid behov. 2. Biologi eftersom jag är kvinna. Kvinnor har en annorlunda karriärväg än män. Det som skiljer vägar mest åt är att den manliga leder till högre positioner och högre lön. 3. Ja, det var det. Jag hade fördomar mot Folksam och trodde att det var väldigt politiserat och kollektivistiskt. En del stämde men samtidigt är det högt i tak och det visas stor respekt för medarbetarna. Det avgörande för mig var dock det tydliga ställningstagandet som Folksam visade för att styra verksamheten mot hållbarhet. 4. Fokus på hållbarhet rimmar väl med mina värderingar. Det enda jag har svårt för är att det är ett stort företag. Det blir ibland svårt när man arbetar som specialist. 5. Jag har arbetat på mansdominerade företag i många år. Det är lätt att samarbeta med män bara man lär sig hantera dem. Jag har själv ett ganska instrumentellt förhållande till mitt arbete och har lättast att samarbeta med personer, med ett liknande förhållnings sätt. KPMG Veiw #

12 1910 Sverige får en aktiebolagslag påverkad av tysk rätt. Den kräver att årsredovisningen måste innehålla en vinst- och förlusträkning Den stora gruvstrejken på statliga LKAB är startpunkten på en period som karaktäriseras av ökade konflikter mellan LO och arbetsgivarna. Både MBL och LAS är barn av denna tid Den 12 mars hittas Ivar Kreuger död varefter Kreugers affärsimperium faller samman, moderbolaget Kreuger & Toll AB går i konkurs. Detta leder fram till koncernredovisning och en ny aktiebolagslag bildas Näringslivets Börskommitté med syfte att förbättra informationen till aktiemarknaden. En mer aktiv aktiemarknad var önskvärd eftersom bankerna blivit hårt reglerade och har svårt att svara upp mot näringslivets finansieringsbehov En ny aktiebolagslag, 1975 års lag, tillkommer efter ett omfattande samnordiskt utredningsarbete. Nu förstärks i vissa delar bolagets ställning.

13 Kriser och konsekvenser Företagskrascher har drivit fram dagens redovisningsregler och andra ramverk för näringslivet. Ibland har investerarnas behov av bättre insyn i bolagens räkenskaper varit huvudmotiv, ibland har andra samhällsgrupper drivit fram förändringar i företagens spelregler. Följ med på en tidsresa kantad av skandaler I statliga Nordbanken tvingar stora kreditförluster styrelsen och flera chefer att avgå, men flera av cheferna går med fallskärmsavtal i miljonklassen. Finansministern Anne Wibble hotar att stämma de avsatta bankdirektörerna. Fallskärmsdebatten influerar Näringslivets börskommitté att lägga fram krav på att börsbolagen i årsredovisningen klart talar om vilka förmåner i första hand VD och styrelsens ordförande har Som en direkt följd av Enronskandalen och på väldigt kort tid antas the Sarbanes Oxley Act, SOX, som innebär kraftigt ökade rapporteringskrav på företag noterade i USA Regeldiskussionerna fick ny näring av tradinghaveriet i HQ Bank, med styrelseordförande Mats Qviberg I början av 1980-talet kommer Fermenta att bli en rekordartad börskomet och El-Sayed utses till årets svensk. På grund av brister i företagets redovisning tvingas Sayed avgå under uppmärksammade former Som ett resultat av bland annat Fermentaskandalen skärper börsen det så kallade börskontraktet, bland annat med krav på en kortfattad balansräkning i bokslutskommunikén Efter Skandia och ABB-händelserna tillsätter regeringen en Förtroendekommission som leds av Erik Åsbrink.

14 Kreuger, Fermenta, Prosolvia och Lehman. I alla tider har företagskrascher drivit på förändringar i regelverket för näringslivet. Du minns säkert skandalerna, men kanske inte deras konsekvenser? Företagskrascher ledde till nya spelregler för bolagen Text: Martin Hammarström Foto: Scanpix Industrialismen finanssektorn tar form Före 1900-talet var lagstiftningen kring företag och dess redovisning inte särskilt omfattande. År 1848 fick Sverige sin första aktiebolagslag och 1855 började redovisningen regleras genom bokföringsförordningen. Aktiebolagslagen föreskrev att bolagsordningen måste godkännas av Konungen för att aktieägarna skulle njuta frihet från personligt ansvar, aktiebolagets kanske viktigaste egenskap. Under andra halvan av 1800-talet fick Sverige en finanssektor genom att ett stort antal bankirfirmor och försäkringsbolag bildades och antalet aktiebolag exploderade. Dock saknade både banker och aktiespekulanter i normalfallet insyn i aktiebolagens räkenskaper. Inte sällan ansåg sig små aktieägare överkörda eller lurade av majoritetsaktieägarna. Detta ledde till 1910 års aktiebolagslag som innehöll krav på att årsredovisningen måste innehålla en vinst- och förlusträkning. Kreugerkraschen Ivar Kreugers affärsimperium hade vuxit under hela 20-talet och hans bolag dominerade inte bara Stockholmsbörsen utan var även den mest omsatta aktien på New York-börsen. Kreuger lade inte någon vikt vid extern redovisning och menade att den enda information som investerarna behövde var företagets framtida utdelningspolitik. Mer detaljerad information skulle bara röra till det för aktieägarna. Ivar Kreuger hade som policy att ge en utdelning på 20 procent av det nominella aktiepriset och denna policy skulle han följa till varje pris. Han hade monopol på tändsticksmarknaden och visade upp ökande värden på dessa monopolrättigheter. Kreuger kunde genom denna tillväxt ge ut värdepapper och fick på så sätt likvida medel som delades ut. Detta redovisningstrolleri blev ohållbart. Den 12 mars 1932 hittades Ivar Kreuger död i sin lägenhet i Paris varefter Kreugers affärsimperium föll samman och svenska moderbolaget Kreuger & Toll AB gick i konkurs. Kreugerkraschen blottade en rad brister i aktiebolagslagen och ledde fram till 1944 års som innebar krav på koncernredovisning och en kraftig skärpning av reglerna för bolagsbildning, kapitalinsatser och det vi idag kallar informationsgivning. För första gången reglerades ansvarsfördelningen mellan VD och styrelse. Dessutom infördes restriktioner som utdelningsbegränsningar och lagstadgade vinstreserver. Med Kreugerkraschen i färskt minne blev den allmänna synen att tillgångar skulle tas upp till låga värden. Företagen fick snabbt dolda reserver eftersom tillgångarna egentligen var värda mer än det såg ut som i balansräkningen och 1960-talen På 50-talet ökade mängden redovisningsinformation men investerarna sågs sällan som de viktigaste mottagarna. Den information som skulle produceras var snarare inriktad på att ta hänsyn till breda, samhälleliga behov bildades Näringslivets Börskommitté av näringslivet och Handelskammaren i Stockholm. Kommitténs syfte var att förbättra informationen till aktiemarknaden. En mer aktiv aktiemarknad var önskvärd sedan bankerna blivit hårt reglerade och inte alltid kunde tillgodose näringslivets behov av kapital till investeringar talet Vänstervind och antikapitalism påverkade politiken i Sverige och Europa, fackföreningarna flyttade fram positionerna. Stora gruvstrejken på statliga LKAB var startpunkten på en period som karaktäriserades av 12 KPMG Veiw #1 2013

15 ökade konflikter mellan LO och arbetsgivarna. Frågor som tidigare skötts av arbetsmarknadens parter blev nu reglerade i lag. Både MBL, Lag om medbestämmande i arbetslivet, och LAS, Lag om anställningsskydd, är barn av denna tid. Dessa lagar symboliserade ett mer demokratiskt arbetsliv där arbetstagarna ses som mer än företagets resurs. Även redovisningen utvecklades under denna tid bildade staten Bokföringsnämnden, som motvikt till FAR, som skulle utveckla god redovisningssed och som bestod av representanter från olika intressegrupper och 1990-talen 1980-talet innebar en stark tillväxt på kapitalmarknaden, valutamarknaden avreglerades. Den svenska finanskrisen mellan var destruktiv för Sveriges näringsliv. Mer än företag gick i konkurs och cirka svenskar blev uppsagda. Finanskrisen orsakade stora kreditförluster för bankerna som lånat ut pengar till bland annat fastighetsbolag. I statliga Nordbanken ledde kreditförlusterna till att styrelsen och flera chefer tvingades avgå, men flera av cheferna gick med fallskärmsavtal i mångmiljonklassen. Fallskärmarna blev en het potatis för den dåvarande borgerliga regeringen, och finansministern Anne Wibble hotade att stämma de avsatta bankdirektörerna. Fallskärmsdebatten influerade Näringslivets Börskommitté när den 1993 lade fram krav på att börsbolagen i årsredovisningen klart talar om vilka förmåner i första hand VD och styrelsens ordförande har, något som blev verklighet ett par år senare. En annan skandal på 1980-talet var den så kallade LEO-affären. En grupp direktörer med koppling till Volvo gjorde ett klipp när de till ett förmånligt pris fick köpa aktier i läkemedelsbolaget LEO, som ägdes av Volvo. Affären ledde fram till den så kallade LEO-lagen, idag en del av aktiebolagslagen, som säger att en emission av aktier riktad till bolagets egen styrelse, ledning eller andra anställda måste godkännas av 90 procent av rösterna vid bolagsstämman. Ytterligare en affär rörde bioteknikföretaget Fermenta som togs över av Refaat El-Sayed år Dels avslöjades att Refaat El-Sayed felaktigt påstått sig vara doktor i biokemi, dels hade Fermenta brister i redovisningen. Skandalen fick Stockholmsbörsen att 1994 skärpa det så kallade börskontraktet, bland annat med krav på en kortfattad balansräkning i halvårsrapporten och i bokslutskommunikén för helåret talet Kring millennieskiftet inträffade en rad olika företagsskandaler, både i Sverige och utomlands. En av de mest omfattande var Enronskandalen som kulminerade 2001 efter avslöjanden om bland annat insiderhandel, bokföringsbrott och korruption. Enron var i många år en investerarfavorit men koncernredovisningen exkluderade vissa lån och derivat ur balansräkningen, vilka i stället bokfördes i särskilda bolag som formellt inte ägdes av Enron. Enron rapporterade stora vinster när koncernen i verkligheten gick med förlust som en följd av ingångna men ej redovisade kontrakt. När myndigheterna började gräva i detta sålde flera chefer som kände till den verkliga situationen aktier i företaget. Skandalen fick katastrofala konsekvenser för den globala revisionsjätten Arthur Andersen, som godkänt Enrons koncernredovisning. Inom ett par veckor hade hela Arthur Andersen brutit samman och över medarbetare över hela världen fick söka sig ny arbetsgivare. Enronskandalen ledde till krav på hårdare regelverk för bolagsstyrning i USA. Som en direkt följd och på väldigt kort tid antogs the Sarbanes Oxley Act, SOX, som innebar kraftigt ökade rapporteringskrav på företag noterade i USA och väsentligt mindre svängrum för bolagen själva att tolka reglerna. Även i Sverige skadades förtroendet för näringslivet kring millennieskiftet, bland annat av konkursen i Prosolvia 1998, Percy Barneviks mångmiljonpension från ABB samt miljonbonusar och lägenhetsfiffel i försäkringsbolaget Skandia. Svensk kod I dessa skandalers kölvatten tillsatte regeringen en Förtroendekommission under ledning av förre finansministern Erik Åsbrink för att återskapa allmänhetens förtroende för näringslivet. Kommissionens arbete mynnade bland annat ut i Svensk kod för bolagsstyrning, som gäller börsens bolag. Koden är ett exempel på den självreglering som är och har varit tradition i Sverige. En stor del av reglerna för börsbolag är inte lag utan regler som utarbetats av näringslivet och andra aktörer, inte sällan under hot om skärpt lagstiftning. Debatten har dock inte avstannat med detta. Under 2010 har regelverksdiskussionerna fått förnyad näring efter debaclen i Carnegie, HQ och Panaxia. Gruvstrejken vid LKAB fick stor uppmärksamhet som bland annat ledde till nya lagar på arbetsmarknaden. Kruegerkraschen 1932 blottade en rad brister i aktiebolagslagen. Dåvarande VD Lars-Eric Peterson fick utstå mycket kritik under den så kallade Skandia-affären i början av 2000-talet. KPMG Veiw #

16 Intervju: Peter Malmqvist I finanskrisens spår: Redovisningsstrid mellan Europa och USA Peter Malmkvist har över 25 års erfarenhet av finanssektorn, bland annat som analyschef på Nordnet Bank och chef för kapitalförvaltning på Aragon Fondkommission. Han har arbetat som revisor, med Corporate Finance vid Stockholm Fondkommission och Sveriges Investeringsbank samt som ekonomijournalist. Peter Malmqvist är även utredare i redovisningsfrågor åt Nasdaq OMX och sitter med i Rådet för finansiell rapportering, The EFRAG User Panel och IASB:s Capital Markets Advisory Committee. 14 KPMG Veiw #1 2013

17 Kraschen i storbanken Lehman Brothers har skapat en klyfta mellan Europa och USA när det gäller synen på hur bankerna ska redovisa osäkra fordringar. Det säger finansanalytikern Peter Malmqvist. Text: Martin Hammarström Foto: Peter Jönsson Peter Malmqvist sitter som enda svensk med i en användarpanel inom IASB, International Accounting Standards Board, som styr börsbolagens redovisningsstandard IFRS. Han har därför en god inblick i vad som påverkat börsbolagens nuvarande redovisningsregler och vad som kan bli verklighet i framtiden. Han ser klara likheter mellan Enronkraschen och konkursen i investmentbanken Lehman Brothers när det gäller bakomliggande orsaker. Både Enronkraschen och Lehmankraschen berodde i någon mening på felaktiga balansräkningar. I Enronfallet var det SPE:s, special purpose entities, som användes för att trolla bort skulder från balansräkningen. I Lehmankraschen var det amerikanska bolån som paketerats om i flera led och såldes till kreditfonder, där finansieringen garanterades av bankerna. Därför syntes inte risken i bankernas balansräkningar, säger Peter Malmqvist. När det gäller de åtgärder som vidtagits i efterdyningarna av krascherna skiljer sig Enron och Lehman. Enronkraschen gav amerikanska företag SOX, the Sarbanes Oxley Act, som inte bara innebar en ökad detaljstyrning utan även ett personligt ansvar för ekonomichef och VD. De måste skriva under på att bolagets redovisning är riktig, säger Peter Malmqvist. I Sverige gav Enron inte så tydliga följdverkningar, men SOX och debatten om Enron var en klangbotten när vi införde Bolagsstyrningskoden. Enronkraschen sammanföll i tiden med Skandiaaffären, som var viktigare för debatten i Sverige. Skandiaaffären var den enskilt viktigaste händelsen bakom införandet av koden i Sverige, säger Peter Malmqvist. Följdverkningarna av Lehmankraschen rör huvudsakligen banksektorn, inte så mycket det övriga näringslivet. Det viktigaste enligt Malmqvist är Basel III-reglerna som ställer högre krav på banker gällande likviditet och den egna kapitalbasen. Basel III rör inte redovisning utan en närliggande fråga; hur vi ska värdera tillgångar och skulder i en bank. Lehmankraschen har skapat en klyfta mellan Europa och USA i denna fråga, säger Peter Malmqvist. Det europeiska redovisningsorganet IASB har med införandet av börsbolagens redovisningsstandard IFRS rört sig i riktning mot den anglosaxiska redovisningstraditionen som styrs av den amerikanska organisationen FASB som reglerar de amerikanska redovisningsnormerna US GAAP. Men efter Lehmankraschen har FASB när det gäller bankerna rört sig i en riktning som européerna inte kunnat acceptera. Amerikanerna vill att banker av försiktighetsskäl ska reservera medel för kreditförluster redan innan problem uppstår. I princip ska man göra reserveringar för förluster varje år, för varje lån. Om det sedan i slutet av kreditperioden visar sig att det inte blev några förluster löser man upp reserveringarna. Jag tror personligen inte på denna metodik eftersom man riskerar att försvåra möjligheterna att se problemen när de uppstår. Om man varje år gör avsättningar har man så att säga en buffert att ta av när problemen uppstår, omfattningen av problemen döljs tills denna buffert är förbrukad, säger Peter Malmqvist. En annan skillnad mellan Europa och USA är synen på detaljregler i redovisningen. Medan de europeiska bolag som är noterade i USA ofta skakar på huvudet åt detaljregleringen i SOX, har regelverket i USA generellt sett accepterats av börsbolagen. De amerikanska företagen accepterar detaljstyrning på ett helt annat sätt än de europeiska. Det beror på att företagsledarna i USA är rädda för att bli stämda och därigenom behöver detaljerade regler för att skydda dem. Företagsledarna känner trygghet i den hårdare styrningen eftersom detaljerade regler gör dem säkra på att de gör rätt, säger Peter Malmqvist. Tendensen är att omfånget av den finansiella informationen ökar som en följd av nya redovisningskrav, årsredovisningarna sväller från år till år. Samtidigt finns en debatt om att den finansiella rapporteringen blir allt svårare att tränga igenom, att det blivit för mycket information. Hur ser du på detta? Antalet detaljer i årsredovisningen har ökat kraftigt sedan 1990-talet, men jag vill inte skylla det enbart på IFRS. Redovisningsreglerna drar visserligen upp antalet sidor, men samtidigt inkluderar bolagen ny frivillig information om exempelvis affärsområden, hållbarhetsfrågor och liknande. Man levererar en massa information som inte alls krävs av IFRS. Det vi analytiker efterlyser är att företagen blir bättre på att lyfta fram viktiga faktorer för att bedöma utvecklingen göra dessa faktorer synliga, säger Peter Malmqvist. KPMG Veiw #

18 Intervju: Sonat Burman-Olsson Med passion för förändringar Kärleken tog henne till Sverige från Turkiet med en examen från Paris i bagaget. Efter många år på Electrolux kom hon som vice VD och CFO till ICA, som i vår tagit klivet in på börsen. Själv har hon tagit klivet ut i rampljuset som en av näringslivets nya kvinnliga tungviktare. Text: Martin Haag Foto: Peter Jönsson 16 KPMG Veiw #1 2013

19 KPMG Veiw #

20 Jag brinner för förändringar, säger Sonat Burman- Olsson. Det går inte att stå stilla. En finanschef idag måste vara generalist, utåtriktad och kunna kommunicera med omvärlden. Siffror i all ära, men en bra finanschef måste förstå helheten i affärerna. Det finns ett talesätt som säger att hantera förändringar är det ultimativa testet för en ledare. Det tycker jag stämmer. Alla företag idag måste klara av förändringar och förnyelser, det är något jag verkligen brinner för. Det säger Sonat Burman-Olsson, vice VD och finanschef (CFO) på ICA Gruppen, Nordens näst största detaljhandelskoncern som sedan några veckor tillbaka också är noterad på Stockholmsbörsen under sitt eget varumärke. Hon har en lång karriär bakom sig, från Siemens, British Petroleum och Electrolux till ICA sedan drygt sex år tillbaka. Och idag går det fort i näringslivet, säger hon. Det är så många saker som förändras. Konsumenternas beteende skiftar. Nya konkurrenter dyker upp, från ett håll som vi kanske inte alls väntat oss. Den teknologiska utvecklingen med internet påverkar mycket. Det går inte att sitta still och fortsätta i samma banor som hittills. Man måste vara beredd till anpassningar, förändringar och vara agila, säger Sonat. Men vi människor är väl i grunden tröga, vi tycker om att göra som vi brukar och gillar inte förändringar? Det handlar inte om att riva upp allt som är bra, som fungerar. Vad jag menar är att försöka se lite framåt, bakom hörnet, vad som kommer härnäst och förbereda sig på det. Eller ännu bättre: leda den utvecklingen. Ditt eget ICA är väl ändå en ganska skyddad, traditionell verksamhet som ser ut som den alltid har gjort med butiker som säljer varor till svenska konsumenter? Det stämmer inte. Vi har gjort en riktig resa. ICA idag är en internationell koncern, vi finns i fem länder, vi har också en bank, en apoteks kedja och ett fastighetsbolag. Vi konkurrerar med alla möjliga aktörer och för oss gäller det verkligen att stå på tå, vi kanske inte märker varifrån konkurrensen kommer nästa gång annars. Sonat är född i Turkiet, men tog civilekonomexamen på ett amerikanskt universitet i Paris. Det var under en period då det var oroligheter på universiteten hemma i Turkiet och familjen tyckte det var lugnast om hon fortsatte studierna utomlands. Väl i Paris träffade hon en svensk, gifte sig och flyttade hit efter examen. De första åren har hon beskrivit som tuffa, då hon vare sig förstod sig på språket, det svenska näringslivet eller den svenska kulturen. Via olika befattningar på Siemens-Nixdorf och British Petroleum gick karriären vidare till Electrolux, som blev hennes skola i affärer, under tiden då Michael Treschow var VD. Hon har även hunnit ta en executive MBA-examen under tiden. För drygt sex år sedan utnämndes hon till vice VD och CFO på ICA. Idag, 54 år, har hon tagit klivet ut i rampljuset efter många år i bakgrunden. Veckans Affärer placerade henne på plats 10 i årets upplaga av Sveriges näringslivs mäktigaste kvinnor. Hon blev därmed årets rookie. För den bredare publiken har Sonat varit i det närmaste okänd. Men i professionella kretsar har hon länge haft ett namn, vilket inte minst kommit till uttryck i tre styrelseposter: Tredje AP-fonden samt börsbolagen KappAhl och Lindab. Industri, finans och handel, det kan inte bli en bättre kombination, säger hon om sina styrelseuppdrag som lätt skulle kunna vara fler, anbud saknas inte. Hon medger utan omsvep att det är kul att uppmärksammas, få kliva fram lite, och få uppskattning för sina insatser. Finns det någon röd tråd i Sonat Burman- Olssons karriär på senare år, så är det intresset för detaljhandel, eller retail som hon säger. Jag älskar det snabba tempot inom retail. Det är min passion. Det är mötet med kunderna som sporrar oss att hitta nya affärsidéer och se nya möjligheter. Man är helt enkelt litet mer snabbfotad inom retail, säger hon. För henne är ICA ingen trög koloss utan ett snabbrörligt företag som är mycket bra på att fånga upp trender, förstå kundernas behov, ofta innan kunderna själva uttryckt dem. Egentligen började det hela med Electrolux. Resan från ett trögt verkstadsföretag till ett globalt kundinriktat konsumtionsvaruföretag har varit inspirerande, säger hon. Electrolux har en fantastisk kultur! Vad har förändrats mest på ICA under dina snart sju år i ledningen? Förr var vi lokala, idag är vi en internationell koncern. ICA var tidigare väldigt operativt, man tog mycket dagen som den kom. l Idag behöver vi tänka mer strategiskt, fungera som en koncern, arbeta efter planer som vi sedan justerar alltefter resans gång. Det är en viktig skillnad. Sedan den 20 maj är ICA Gruppen noterat som egen koncern på Stockholmsbörsen. Tidigare var det ICAs hälftenägare Hakon Invest som var börsnoterad. Men sedan det tidigare ägarbolaget Royal Ahold i år sålde sin ägarandel till Hakon Invest har hela ICA-koncernen nu noterats på börsen under sitt eget varumärke. Jag har redan i många år arbetat för att göra oss börsfähiga, med rapportering och kontrollsystem som är anpassade för ett börsbolag. Den stora skillnaden är att det nu är vi som får möta investerarmarknaden, säger Sonat. 18 KPMG Veiw #1 2013

Ritar kartan för nya Karolinska s. 24. Soki Choi. Följ med på en tidsresa kantad av skandaler s. 10

Ritar kartan för nya Karolinska s. 24. Soki Choi. Följ med på en tidsresa kantad av skandaler s. 10 HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN KPMG No. 01 2013 KPMG Sweden kpmg.se Soki Choi Ritar kartan för nya Karolinska s. 24 ENKÄT: Biologin styr vår inre kompass s. 08 INTERVJU: Lord Michael Hastings s. 20

Läs mer

Sonat Burman-Olsson. Coop på grön kvist

Sonat Burman-Olsson. Coop på grön kvist NYA COOP / SONAT BURMAN OLSSON Coop på grön kvist Den anrika matvarukedjan Coop genomgår stora förändringar och resultaten låter inte vänta på sig. Det ser bra ut för 2015, konstaterar SONAT BURMAN-OLSSON

Läs mer

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23 Redovisning Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 22-23 1 Årsredovisningens innehåll Förvaltningsberättelse (FB): Väsentliga upplysningar Balansräkning (BR): Finansiell ställning vid periodens slut Resultaträkning

Läs mer

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Kan hållbar kapitalism lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Världsekonomin är i kris och kortsiktigt kvartalstänkande förvärrar många av dagens miljöproblem.

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden

Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden äringslivet har ett starkt intresse av att bidra till en god etik på värdepappersmarknaden.

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag 3 Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram

Läs mer

Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal

Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal Connect Väst Den 13 januari 2016 KPMG en bokstavskombination som sticker ut! 1 Agenda Sida Affärsplanen 3 Klassiska fel kopplat till affärsplan och styrning

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 Finansdepartementet Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 (Aktiespararna) välkomnar möjligheten att få lämna synpunkter på Kommittén

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010 Övergripande mål Sjunde AP-fondens engagemang i ägarfrågor har som enda mål att främja avkastningen för pensionsspararnas andelar i AP7 Aktiefond. Medel Sjunde AP-fonden får enligt lag inte rösta för svenska

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen Fastställd av styrelsen 2015-04-29 Uppförandekod för Indutrade-koncernen I Uppförandekoden ger oss vägledning, men det är det personliga ansvaret som spelar roll. II Bästa kollegor, Indutrade är en växande

Läs mer

SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY

SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY antagen den 19 december 2005 1. Skandia Livs principer för ägarutövande 1.1 Syfte Skandia Liv har närmare 1,2 miljoner försäkringstagare. För försäkringstagarnas räkning förvaltar

Läs mer

Håll dig uppdaterad. Inbjudan till skattekurser våren 2016. KPMG.se

Håll dig uppdaterad. Inbjudan till skattekurser våren 2016. KPMG.se Håll dig uppdaterad Inbjudan till skattekurser våren 2016 KPMG.se KPMG är ett av världens ledande kunskapsföretag. Vi erbjuder dig branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning.

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat

Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat 1 Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat Utdrag från den internationella undersökningen Confronting Complexity. Analys av svenska marknaden. kpmg.se Komplexitet

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

KABE AB (publ.) Informationspolicy. Fastställd på styrelsemöte 2014-05-20

KABE AB (publ.) Informationspolicy. Fastställd på styrelsemöte 2014-05-20 KABE AB (publ.) Informationspolicy Fastställd på styrelsemöte 2014-05-20 Innehåll 1. Inledning 2. Extern/intern information 1 2.1 Kanaler för extern och intern information 1 2.2 Extern information 1 2.3

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress: Ju.L1@justice.ministry.se Dnr Ju2009/3395/L1 Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy

Läs mer

Anseendeindex Företag Göran Celander Jonathan Wennö

Anseendeindex Företag Göran Celander Jonathan Wennö Anseendeindex Företag 2017 Göran Celander Jonathan Wennö 2017-04-06 Anseendeindex Företag 2017 i korthet Anseendet som framgångsfaktor Kantar Sifos Anseendeindex handlar inte bara om den svenska allmänhetens

Läs mer

www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board

www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board www.pwc.se/wob Nätverksträff tema hållbarhet Women on the Board Gabriella har ordet I år firar Women on the Board 10 år. Vi är stolta och glada över att nätverket lever vidare och att vi får så mycket

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning 2010 1 (5) I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning Nordeas fonder 1 har antagit följande riktlinjer för ägarstyrning avseende bolag verksamma på den finländska och svenska

Läs mer

Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB. måndagen den 30 juni 2014

Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB. måndagen den 30 juni 2014 Handlingar inför årsstämma i SHELTON PETROLEUM AB måndagen den 30 juni 2014 Förslag till dagordning 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4.

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT HEBA Fastighets AB (publ) är ett svenskt aktiebolag noterat på Nasdaq OMX Stockholm (Stockholmsbörsen), Midcap. HEBA tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Förutom Koden

Läs mer

Är du nöjd med ditt analyssystem?

Är du nöjd med ditt analyssystem? Är du nöjd med ditt analyssystem? 1 KPMG SVERIGE Är du nöjd med ditt analyssystem? BI Lifecycle Satisfaction Survey 2013 kpmg.se Är du nöjd med ditt analyssystem? 3 Undersökningen BI Lifecycle satisfaction

Läs mer

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Bengt Kjell Styrelsens ordförande Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Bolagsstyrning Styrelsen ansvarar för: - bolagets organisation

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

Aktiv ägarstyrning i familjeföretag - problem och möjligheter

Aktiv ägarstyrning i familjeföretag - problem och möjligheter Stora styrelsedagen 2012-04-17 Aktiv ägarstyrning i familjeföretag - problem och möjligheter Leif Melin Internationella Handelshögskolan i Jönköping Dagens presentation Kort om - Kännetecken för familjeägda

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Studie skatt och hållbarhet. September 2016

Studie skatt och hållbarhet. September 2016 Studie skatt och hållbarhet September 2016 Bakgrund varför har studien gjorts? Under de senaste åren har skatt som och transparens kring skatt blivit en fråga allt högre upp på företags, investerares och

Läs mer

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017 Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare

Läs mer

FÖRETAGS- OBLIGATIONER

FÖRETAGS- OBLIGATIONER FÖRETAGS- OBLIGATIONER VAD ÄR EN FÖRETAGS- OBLIGATION? I GRUNDEN ÄR DET ETT LÅN TILL ETT FÖRETAG. Istället för att gå till banken går företag ut till marknaden och anskaffar kapital via en företagsobligation.

Läs mer

Våra affärsprinciper

Våra affärsprinciper Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt

Läs mer

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1 FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014 1 MILJÖN: SVENSKA BOLAG KÖPS UPP eller når aldrig börsen Page 2 FRÅN AVHANDLING TILL

Läs mer

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by Berky Partnership Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna Powered by Erbjudandet i sammandrag Teckningskurs: 10 000 kr per aktie Ingen överkurs, inget courtage Teckningspost: 25

Läs mer

Revision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09

Revision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09 Revision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09 Agenda Introduktion Gällande regelverk Hur utför revisorn en granskning Dokumentationskrav

Läs mer

Hur uppstår intressekonflikter i universalbanker och vilka är argumenten att separera investment och commercial banking?

Hur uppstår intressekonflikter i universalbanker och vilka är argumenten att separera investment och commercial banking? ANFÖRANDE DATUM: 2004-08-26 TALARE: vice riksbankschef Lars Nyberg PLATS: Sjöfartshuset, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Bengt Kjell Styrelsens ordförande Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Bolagsstyrning Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

{ karriär & ledarskap }

{ karriär & ledarskap } CHEFENS SJU Slut ögonen och dröm dig bort en stund. Se en värld framför dig där ingen chef bryter mot någon av chefens sju dödssynder. Där alla chefer är riktigt bra ledare och brinner för sina medarbetares

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Dividend Sweden: Bokslutskommuniké 2015

Dividend Sweden: Bokslutskommuniké 2015 Stockholm 2016-02-24 Dividend Sweden: Bokslutskommuniké 2015 1 jan 31 dec 2015 Nettoomsättningen ökade till 1,4 (0,1) MSEK Rörelseresultatet uppgick till 0,3 (-0,6) MSEK Resultatet efter skatt uppgick

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Bengt Kjell Styrelsens ordförande Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Bolagsstyrning Styrelsen ansvarar för: - bolagets organisation

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit www.pwc.com/se Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit 23 april 2012 Mikael Scheja Ekon Dr Auktoriserad revisor Någonstans är vi på väg Olika utgångspunkter för företagande för en ägare:

Läs mer

Riktlinjer för ägarstyrning

Riktlinjer för ägarstyrning 1(5) Riktlinjer för ägarstyrning Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 1.0 Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för placeringsverksamheten Riktlinjer

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2006. VD Claes-Göran Sylvén

Delårsrapport januari - juni 2006. VD Claes-Göran Sylvén Delårsrapport januari - juni 2006 VD Claes-Göran Sylvén Vision Hakon Invest ska med ägandet i ICA AB som bas vara ett av Nordens ledande bolag som investerar inom handelsområdet Vi ska vara den naturliga

Läs mer

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015.

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Historik för Ägarföreningen ProSkandia Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Inledning Skandia är ett kundägt ömsesidigt bolag med ett fullmäktige som högsta instans. Detta ger 1.4 miljoner

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2009

Bolagsstyrningsrapport 2009 Bolagsstyrningsrapport 2009 Holmen AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 1936 är noterat på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Nordic. Stockholmsbörsen införde 2005 Svensk kod för bolagsstyrning (Koden)

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb http://www.realtid.se/articlepages/200803/31/20080331200617_realtid707/20080331200617_ Realtid707.dbp.asp Magnus Olsson var finanschef på Helsingborgs kommun

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

Revisionsrapport Övergripande granskning

Revisionsrapport Övergripande granskning Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Styrelsen för För kännedom: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer, i egenskap av lekmannarevisorer i

Läs mer

Bokslutskommuniké Sleepo AB (publ) (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB

Bokslutskommuniké Sleepo AB (publ) (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB Bokslutskommuniké 2015-06-01 2016-05-31 Sleepo AB (publ) 556857-0146 (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB Sleepo AB är ett e-handelsbolag som säljer möbler och heminredning på nätet med ett uttalat

Läs mer

Jonas Iversen, Finansdepartementet

Jonas Iversen, Finansdepartementet Jonas Iversen, Bakgrund: Över 10 års erfarenhet av bolagsstyrning och styrelsearbete. Ledande befattningar inom statens bolagsförvaltning. Erfarenhet från styrelsearbete och valberedningar: SJ (Ordförande),

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Detta är en översättning av ett engelskt dokument som tillhandahålls för din bekvämlighet. Det engelska originalets text styr dina rättigheter och

Detta är en översättning av ett engelskt dokument som tillhandahålls för din bekvämlighet. Det engelska originalets text styr dina rättigheter och Detta är en översättning av ett engelskt dokument som tillhandahålls för din bekvämlighet. Det engelska originalets text styr dina rättigheter och förpliktelser i alla avseenden. Det engelska originalet

Läs mer

ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN

ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN PRESSMEDDELANDE, Stockholm, 24 november 2010 ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN Eniro AB (publ) ( Eniro eller Bolaget ) offentliggjorde den 28 oktober 2010 en företrädesemission på cirka

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2013

Bolagsstyrningsrapport 2013 Bolagsstyrningsrapport 2013 Elos AB är ett svenskt aktiebolag, vars B aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm AB Small Cap listan. Elos AB är sektorklassificerat som Health Care bolag. Elos bolagsstyrning

Läs mer

Välkomna till Årsstämma i Clas Ohlson. Stämman börjar kl 11.00

Välkomna till Årsstämma i Clas Ohlson. Stämman börjar kl 11.00 Välkomna till Årsstämma i Clas Ohlson Stämman börjar kl 11.00 1 Anders Moberg Styrelsens Ordförande 2 Bo Berggren Stämmans ordförande 3 Gert Karnberger VD 4 Clas Ohlson Företaget startade år 1918 Clas

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING

POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING POLICY FÖR FINANSIELL RAPPORTERING Policy för Projektengagemang i Stockholm AB:s information till kapitalmarknaden Denna informationspolicy godkändes av Projektengagemang i Stockholm AB den 1 oktober 2015

Läs mer

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag www.kpmg.se Du vet bäst För oss på KPMG finns ingenting mer inspirerande än unga människor med spännande idéer. Vi vet hur det känns att vara där du är

Läs mer

Swedbank genomför garanterad företrädesemission om 12,4 miljarder kronor

Swedbank genomför garanterad företrädesemission om 12,4 miljarder kronor Swedbank genomför garanterad företrädesemission om 12,4 miljarder kronor Bakgrund och motiv Utvecklingen har under de senaste månaderna varit exceptionell - påfrestningarna i banksystemet har lett till

Läs mer

Styrning och uppföljning inom Bildningsutskottets verksamhetsområde

Styrning och uppföljning inom Bildningsutskottets verksamhetsområde Kommunstyrelsen Styrning och uppföljning inom s verksamhetsområde KPMG AB Datum Antal sidor: 6 2012 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member

Läs mer

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER Innehållsförteckning 1. MÅL... 3 2. HÄLSA OCH SÄKERHET... 3 3. RELATIONEN TILL MEDARBETAREN... 3 4. AFFÄRSMETODER... 4 5. RESPEKT FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 4 6. SOCIALT ANSVAR...

Läs mer

Agenda. Välkomna. Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling. Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck

Agenda. Välkomna. Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling. Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck Agenda Välkomna Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck Hur och varför driver Skandia samhällsutveckling Ca 15.30: Bensträckare Skandia

Läs mer

ICA Banken AB FI Dnr 13-1522 genom styrelsens ordförande. Finansinspektionens beslut (att meddelas den 26 juni 2013 kl. 8.00)

ICA Banken AB FI Dnr 13-1522 genom styrelsens ordförande. Finansinspektionens beslut (att meddelas den 26 juni 2013 kl. 8.00) 2013-06-25 BESLUT ICA Banken AB FI Dnr 13-1522 genom styrelsens ordförande 171 93 SOLNA Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Ärade stämmodeltagare, Jag vill helt kort inleda med att sammanfatta koncernens resultat från fjolåret. Mellan klockan 15 och

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Välkommen till extra bolagsstämma i H & M Hennes & Mauritz AB. 20 oktober 2010

Välkommen till extra bolagsstämma i H & M Hennes & Mauritz AB. 20 oktober 2010 Välkommen till extra bolagsstämma i H & M Hennes & Mauritz AB 20 oktober 2010 Över 76 000 medarbetare i världen Marknader 2009 Nya marknader 2010 (Sydkorea, Turkiet och via franchise Israel) Nya marknader

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer