Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: 1093 st.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: 1093 st."

Transkript

1

2 Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Online-undersökning 20/09/12 25/10/12 Ungdomar i Sverige, år 1093 st. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS3-region baserat på siffror från SCB.

3 VAR VILL DU BO I FRAMTIDEN? VILKA VILL FLYTTA OCH VILKA VILL BO KVAR? STUDIE- & YRKESVAL BOENDE MER OM LIVSSTILSGRUPPERNA

4 VAR KOMMER DU ATT VILJA BO I FRAMTIDEN? % 37% 26% 23% 26% 30% 14% 11% På landet I en mindre ort/stad I en större stad I en storstad År 2010 År 2012 Ovan ser vi en viss förskjutning av de framtida boendepreferenserna där andelen som anger att de vill bo i en större stad/storstad har ökat på bekostnad av andelen som vill bo på landsbyggden. Förändringarna på total nivå kan tänkas vara kopplade till de senaste årens stigande ungdomsarbetslöshet, där många kan tänkas se en ljusare framtid i de växande storstadsregionerna. Med det sagt behöver det inte betyda att det alltid är lättare att få jobb på stadsorter då konkurrensen ofta är hög. Det finns många mindre kommuner som har brist på arbetskraft, men den stora frågan är huruvida ungdomarna är medvetna om detta?

5 VAR KOMMER DU ATT VILJA BO I FRAMTIDEN? KÖN, 2 ÅLDERSGRUPPER På landet 9% 9% 11% 14% I en mindre ort/stad 17% 17% 25% 29% I en större stad 31% 34% 42% 44% I en storstad 27% 31% 31% 31% Tjej Tjej Kille Kille Överlag ser vi att tjejerna är något mer positivt inställda till att bosätta sig på landsbygden medan killarna är marginellt överrepresenterade i att vilja bo i staden. Vi ser även att andelen som beskriver sig som positivt inställda till att bo på landet/mindre ort ökar med åldern, både bland killarna och tjejerna. Detta kan vara kopplat till att många i den äldre ålderskategorin redan gjort sin önskade flytt mot staden, dvs. det finns färre stadsortssökare kvar bland de äldre.

6 VAR KOMMER DU ATT VILJA BO I FRAMTIDEN? NEDBRUTET PÅ NUVARANDE BOSTADSORT På landet 6% 8% 12% 18% I en mindre ort/stad 20% 20% 28% 61% I en större stad 15% 29% 38% 46% I en storstad 15% 16% 22% 45% Bor nu i gles landsbygd Bor nu på landsbygd Bor nu i stadsområde Bor nu i storstadsområde Ovan ser vi hur ungdomarnas nuvarande bostadssituation påverkar vart de vill bo i framtiden. Vi ser en tydlig tendens att söka sig till en ort som är något större än den man bor på idag, där de som idag bor i gles landsbygd vill flytta till en mindre ort/stad medan de som bor på en mindre ort vill flytta till en större stad. En knapp majoritet av storstadsborna anger att de vill bo kvar, medan den andra halvan önskar flytta till en mindre ort.

7 VAR VILL DU BO I FRAMTIDEN? VILKA VILL FLYTTA OCH VILKA VILL BO KVAR? STUDIE- & YRKESVAL BOENDE MER OM LIVSSTILSGRUPPERNA

8 VIDARE ANALYSGRUPPER I den fortsatta analysen har vi valt att titta på fyra olika grupper ungdomar. Dessa är följande: Landsortsbor som i framtiden vill bo kvar på landet Landsortsbor som i framtiden vill bo i stadsområde Stadsortsbor som i framtiden vill bo på landet Stadsortsbor som i framtiden vill bo kvar i stadsområde En kommunklassificering från Jordbruksverket har legat till grund för indelningen. Denna klassificering delar upp Sveriges kommuner i följande 4 grupper: gles landsbygd, landsbygd, stadsområde samt storstadsområde. Ungdomarna bosatta i de två första kommungrupperna refereras hädanefter till ungdomar bosatta på landsbygden. Ungdomarna bosatta i de två sistnämnda kommungrupperna refereras framledes till ungdomar bosatta i ett stadsområde. Ungdomarna har i undersökningen fått svara på frågan vart de vill bo i framtiden. De fyra svarsalternativ i undersökningen var: på landet, i en mindre ort/stad, i en större stad samt i en storstad. I analysen jämförs de ungdomar som har valt på landet med de ungdomar som angett i en större stad eller en storstad. Ungdomarna som valt något av de två sistnämnda alternativen benämns hädanefter som ungdomar som vill bo i ett stadsområde i framtiden. De ungdomar som angett att de vill bo på mindre ort/stad har inte undersökts närmare då analysens syfte är att titta på vilka skillnader vi finner mellan dem som vill till landet och dem som vill till stan.

9 VAR BOR MAN OCH VAR VILL MAN BO I FRAMTIDEN? PROCENTSIFFRORNA NEDAN VISAR ANDELAR PÅ TOTAL NIVÅ LANDSORTS-/ MINDRE ORTSBOR 22% STADS-/ STORSTADSBOR 78% VILL BO PÅ LANDET VILL FLYTTA TILL STADSOMRÅDE VILL FLYTTA TILL LANDET VILL BO KVAR I STADSOMRÅDE 4% av ungdomarna 12% av ungdomarna 6% av ungdomarna 56% av ungdomarna VILL BO PÅ MINDRE ORT/STAD 6% Av ungdomarna VILL FLYTTA TILL MINDRE ORT/STAD 16% Av ungdomarna Ovan ser vi att det faktiskt är fler stadsbor som anger att de vill flytta till landet (6%) eller mindre ort (16%) än landsortsbor som anger att de vill flytta till ett stadsområde (12%). Hur väl en angiven önskan om flytt korrelerar med faktiskt beteendet är dock svårt att svara på. Men det finns anledning att tro att landsortsbor som vill still staden är mer benägna att genomföra denna flytt i ung ålder medan stadsortsbor som drömmer om landet kan tänkas skjuta upp beslutet i högre utsträckning (p.g.a. t.ex. studier eller arbete). På följande sidor kommer vi titta närmare på hur de fyra grupperna ovan skiljer sig från varandra i syfte att undersöka hur troligt det är att de kommer flytta.

10 ANDEL PER GRUPP SOM BESKRIVER SIG SOM LANDSORTSSÖKARE STADSORTSSÖKARE LANDSORTSBOR SOM I FRAMTIDEN VILL BO KVAR PÅ LANDET STADSORTSBOR SOM I FRAMTIDEN VILL BO PÅ LANDET LANDSORTSBOR SOM I FRAMTIDEN VILL BO I STADSOMRÅDE STADSORTSBOR SOM I FRAMTIDEN VILL BO KVAR I STADSOMRÅDE LANTIS 46% 26% 10% 3% STORSTADS- MÄNNISKA 4% 6% 8% 31% Lägg märke till att vi ovan sorterat om de fyra grupperna i landsortssökare (bor på landsort, vill bo på landet + bor i stadsområde, vill bo på landet) samt stadsortssökare (bor på landsort, vill bo på stadsort + bor på stadsort, vill bo på stadsort). Siffrorna ovan indikerar att huruvida man definierar sig som lantis eller inte handlar mer om vem man känner sig som än var man bor, och detsamma gäller för begreppet storstadsmänniska. Vi kommer fortsatt dela upp resultaten enligt ovan då de två respektive grupperna skiljer sig mycket på flertalet variabler.

11 ANDEL SOM BESKRIVER SIG SJÄLV SOM SORTERAT PÅ DIFFERENS Social 22% 22% 28% 30% Charmig 0% 3% 8% 9% Blyg 11% 13% 17% 19% Händig Lugn 7% 5% 17% 17% 22% 22% 28% 33% Landsortsbo, vill i framtiden bo på landet Stadsortsbo, vill i framtiden bo på landet Landsortsbo, vill i framtiden bo i stadortssområde Stadsortsbo, vill i framtiden bo i stadsortsområde Ovan ser vi några utvalda egenskaper där stadssökarna skiljer sig från landsortssökarna. Medan stadsortssökarna i högre utsträckning beskriver sig som sociala och charmiga ser vi att landsortssökarna istället beskriver sig som lugna, blyga och händiga. Det faktum att stadsborna som vill till landet i högst utsträckning beskriver sig som lugna kan tänkas ge en viktig ledtråd till deras uttryckta önskan att flytta. För självklart passar inte storstadslivet alla, och man kan tänka sig att det finns många som önskar ett mindre stressigt liv med mindre stadspuls.

12 ANDEL SOM ANGER MYCKET STORT INTRESSE FÖR SORTERAT PÅ DIFFERENS Träffa nya människor Mode/kläder Trender Gå på konsert Åka på festivaler Snickra, måla mm Bilar och motorcyklar 0% 4% 4% 7% 7% 9% 9% 12% 12% 11% 11% 14% 12% 21% 23% 19% 24% 22% 20% 20% 30% 29% 31% 29% 36% 39% 39% 46% Landsortsbo, vill i framtiden bo på landet Stadsortsbo, vill i framtiden bo på landet Landsortsbo, vill i framtiden bo i stadortssområde Stadsortsbo, vill i framtiden bo i stadsortsområde Siffrorna ovan säger mycket om stadsortssökarna, de är mycket mer intresserade av att träffa nya människor än landsortssökarna och man kan tänka sig att detta är en viktig anledning till att många vill flytta in till städerna. Storstaden ger inte bara möjlighet att träffa fler människor, utan även mer olika typer av människor. Den kulturella fragmenteringen i större städer kan därför tänkas locka många som uppfattar landsorten som homogen och socialt restriktiv. Men siffrorna ovan säger även mycket om stadsborna som vill till landet. Vi ser att de i låg utsträckning bryr sig om konserter/festivaler samt mode och trender. Detta kan vara ett tecken på ett något lägre kulturintresse men det kan även tänkas vara ett medvetet avståndstagande från den livsstil som ofta förknippas med storstäderna.

13 LOKAL ELLER GLOBAL FÖRANKRING? ANDEL SOM ANGER MYCKET STORT INTRESSE FÖR 65% 62% 44% 51% 11% 19% 25% 29% 3% 13% 15% 15% Resa utomlands Andra länder och kulturer Inrikes-/utrikespolitik, samhällsutveckling Landsortsbo, vill i framtiden bo på landet Landsortsbo, vill i framtiden bo i stadortssområde Stadsortsbo, vill i framtiden bo på landet Stadsortsbo, vill i framtiden bo i stadsortsområde På förra sidan såg vi hur stadssökarna i högre utsträckning angav att de tycker om att träffa nya människor. Detta intresse kan delvis vara kopplat till deras höga intresse för att resa. Överlag ser vi att stadssökarna tycks ha ett större intresse för världen i stort, något som tyder på att de är mer globalt förankrande medan landsortssökarna har en mer lokal förankring.

14 VARIETY SEEKERS ANDEL SOM LANDSORTSSÖKARE STADSORTSSÖKARE LANDSORTSBOR SOM I FRAMTIDEN VILL BO KVAR PÅ LANDET STADSORTSBOR SOM I FRAMTIDEN VILL BO PÅ LANDET LANDSORTSBOR SOM I FRAMTIDEN VILL BO I STADSOMRÅDE STADSORTSBOR SOM I FRAMTIDEN VILL BO KVAR I STADSOMRÅDE Är mycket intresserad av att prova nya aktiviteter och produkter 10% 18% 16% 26% Intresset för att prova nya saker utgör en bra vattendelare för landortsborna som vill stanna och stadsortsborna som vill stanna. Men här följer siffrorna inte riktigt samma mönster som förut då stadsortsborna som vill till landet i relativt hög utsträckning anger att de gillar att prova nytt. Men samtidigt krävs ju en viss nivå av nyfikenhet kring nya saker om man vill lämna staden för att flytta till landet. Här kan man även fundera över tidsaspekten vill man bo på landet permanent eller under en begränsad period? Givet siffrorna ovan kan det vara en bra idé att kommunicera landsortsflytten som en testa-på produkt, för är det något som utmärker dagens unga så är det att de tycker om att hålla många dörrar öppna! De låga siffrorna bland landsortsbor som vill stanna kan tänkas vara ett resultat av den lokala förankringen vi såg på föregående sida samt av ett visst vurm för det trygga.

15 KOPPLINGEN TILL DJUR OCH NATUR ANDEL SOM 55% 30% 30% 26% 36% 40% 16% 18% 12% 21% 6% 11% Beskriver sig som Hund-/kattmänniska Beskriver sig som friluftsmänniska Andel som är mycket intresserad av Miljöfrågor/ekologi Landsortsbo, vill i framtiden bo på landet Landsortsbo, vill i framtiden bo i stadortssområde Stadsortsbo, vill i framtiden bo på landet Stadsortsbo, vill i framtiden bo i stadsortsområde Landsbyggden associeras ofta med närhet till naturen samt djurhållning i olika former, i alla fall för de som bor i staden. Vad vi ser ovan är att stadsmänniskorna som vill till landet i hög utsträckning brinner för djur och natur, betydligt mer än landsortborna som vill bo kvar på landet. Här kan man fundera över vad lantliv betyder för de olika grupperna, begreppet husdjur kan nämligen ha väldigt olika betydelser för en hipster från storstaden och en agronom från landet. Man kan tänka sig att flera av stadsborna har en ganska romantiserad bild av vad lantlivet innebär, men oavsett om deras bild speglar verkligheten eller inte är naturkopplingen en viktig pusselbit i kommunikationen för den som vill locka stadsbor ut mot landet.

16 ANDEL SOM ANGER MYCKET STORT INTRESSE FÖR ATT GÖRA KARRIÄR 34% 40% 45% 46% Anger mycket stort intresse för att göra karriär Landsortsbo, vill i framtiden bo på landet Landsortsbo, vill i framtiden bo i stadortssområde Stadsortsbo, vill i framtiden bo på landet Stadsortsbo, vill i framtiden bo i stadsortsområde Vidare ser vi en viss koppling mellan viljan att göra karriär och att bo på en stadsort. Det är såklart fullt möjligt att göra karriär på landet, men många av dagens ungdomar likställer karriär med att ha många valmöjligheter, något som stadsorter erbjuder i högre utsträckning.

17 Våra sju livsstilsgrupper har alla fått namn efter sina mest framträdande drag samt efter hur könen fördelar sig inom varje grupp. Det innebär inte att någon grupp är enkönad, men de har alla en övervikt av antingen killar eller tjejer. I övrigt skär de jämnt genom traditionella segmenteringsvariabler, som bostadsort eller ursprung. Den horisontella axeln i bilden nedan handlar om drivkrafter, och går från materiell till ideell, där materiell enklast kan sammanfattas med flest prylar när man dör vinner. På andra änden skalan finner vi värdet ideell, en livsinställning där pengar är underordnat självförverkligande. Den vertikala axeln beskriver hur grupperna tar sig an livet. Högst upp hittar vi den målstyrda, hon som vet vad hon vill och har en klar bild av hur hon ska ta sig dit. I regel är hon nyfiken och har lätt att ta till sig nymodigheter. Den målstyrdas motpol är den situationsstyrda, en trygghetssökare som har svårare att planera framåt och hellre lever här och nu. Du kan läsa mer om varje enskild livsstilsgrupp i slutet av rapporten. Ambitiösa Anna 86% 14% Teknik-Tomas Engagerade Emil 15% 37% 85% 63% Sociala Sara Alternativa Alice 75% 94% 25% 6% Sportige Stefan Mainstream-Micke 33% 38% 67% 62% Tjej Kille

18 STADSORTSBOR: VILKA FLYTTAR OCH VILKA STANNAR? SORTERAT EFTER ANDELEN SOM VILL FLYTTA TILL LANDET Engagerade Emil 17% 18% 28% Mainstream-Micke 14% 16% 21% Ambitiösa Anna 14% 21% 25% Alternativa Alice 11% 14% 14% Sportige Stefan 10% 16% 18% Sociala Sara 9% 8% 9% Teknik-Tomas 5% 6% 9% Fördelning: Vill flytta till landet i framtiden Fördelning: Vill bo kvar på stadsort i framtiden Fördelning: Totalt bland ungdomar på stadsort Ovan ser vi livsstilsgruppsfördelningen bland de som vill flytta från stadsorten och bland de som vill stanna kvar. Vi ser här att det i första hand är den ideellt lagda och ofta välutbildade Emil som vill ut på landet. Han drivs sannolikt av sitt djur- och naturintresse men hans goda studieresultat kan tänkas utgöra ett hinder. Vad gäller jobb är det viktigaste för honom att få jobba med något han är intresserad av, och den stora frågan är om landsbygden kan erbjuda de högkvalificerade tjänster som han finner attraktiva. Vidare ser vi att Ambitiösa Anna är den grupp som är mest underrepresenterad i att flytta till landet. Detta då karriär är viktigt samtidigt som stadslivet passar henne perfekt. Man ska ovan komma ihåg att ingen grupp är enkönad, utan att namnen är satta efter vilken slagsida gruppen har.

19 LANDSORTSBOR: VILKA FLYTTAR OCH VILKA STANNAR? SORTERAT EFTER ANDELEN SOM VILL FLYTTA TILL STADSORT Alternativa Alice 14% 15% 24% Sportige Stefan 16% 21% 20% Ambitiösa Anna 4% 12% 16% Mainstream-Micke 11% 12% 15% Sociala Sara 11% 10% 15% Engagerade Emil Teknik-Tomas 11% 10% 12% 15% 15% 20% Fördelning: Vill flytta till stadsort i framtiden Fördelning: Vill bo kvar på landet i framtiden Fördelning: Totalt bland ungdomar på landsort Ovan ser vi istället fördelningen bland de som vill stanna på landet samt de som vill flytta. Här ser vi att de situationsbundna grupperna Teknik-Tomas och Sociala Sara är de som är mest överrepresenterade i att vilja stanna, något som har flera förklaringar. Dessa grupper karaktäriseras nämligen av ett lägre studieintresse, ett större sökande efter trygghet samt en tydlig förankring i det lokala. Bland dem som vill till stadsort sticker Alternativa Alice ut kraftigt. Alice är precis som Emil ideellt lagd men hon skiljer sig i ett stort intresse för kultur, något hon antagligen har bättre tillgång till i en större stad. Hon tycker även om att sticka ut, något som ofta är lättare i en kulturellt diversifierad stad, där det är lite högre i tak och lättare att vara annorlunda.

20 VAR VILL DU BO I FRAMTIDEN? VILKA VILL FLYTTA OCH VILKA VILL BO KVAR? STUDIE- & YRKESVAL BOENDE MER OM LIVSSTILSGRUPPERNA

21 YRKES- ELLER HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM? 76% 78% 87% 56% 44% 24% 22% 13% Yrkesprogram Högskoleförberedande program Landsortsbo, vill i framtiden bo på landet Landsortsbo, vill i framtiden bo i stadortssområde Stadsortsbo, vill i framtiden bo på landet Stadsortsbo, vill i framtiden bo i stadsortsområde Urbaniseringen kopplas ofta samman med den förändrade produktionen i samhället, där vi rört oss från industriell produktion (ofta landsbygd av kostnadsskäl) mot en ökad produktion av tjänster (ofta stadsort av nätverksskäl). Men för att kunna delta i den nya kunskapsintensiva ekonomin krävs för det mesta högre utbildning, något vi ser att stadssökarna förbereder sig för i högre utsträckning. Detta är inte så konstigt då en hög andel av arbetstillfällena i större städer kräver utbildning.

22 TROR/TRODDE DU ATT DU KOMMER LÄSA VIDARE INOM TRE ÅR EFTER STUDENTEN? 48% 51% 37% 28% 28% 21% 17% 19% Ja, kanske Ja, absolut Landsortsbo, vill i framtiden bo på landet Landsortsbo, vill i framtiden bo i stadortssområde Stadsortsbo, vill i framtiden bo på landet Stadsortsbo, vill i framtiden bo i stadsortsområde Givet resultaten på föregående sida är siffrorna ovan föga förvånande. Vi ser dock en relativt hög andel landsortsbor som anger att de kanske kommer studera vidare, men av tidigare undersökningar vet vi att de som uppger ja, kanske sällan faktiskt går vidare mot att faktiskt ta steget i högre utbildning.

23 VILKET ELLER VILKA ÄR/VAR DE VIKTIGASTE SKÄLEN FÖR DIG ATT LÄSA VIDARE? UTVALDA RESULTAT Få möjlighet att jobba utomlands Uppleva studentlivet Kunna få hög lön Det är svårt att få jobb och då kan jag lika gärna studera vidare Bli mer attraktiv på arbetsmarknaden Göra akademisk karriär / forska Det är roligt och intressant att studera 19% 9% 39% 44% 14% 23% 37% 38% 49% 51% 34% 27% 50% 29% 41% 5% 11% 11% 15% 19% 45% 33% 46% 70% 62% 81% 74% 69% Landsortsbo, vill i framtiden bo på landet Stadsortsbo, vill i framtiden bo på landet Landsortsbo, vill i framtiden bo i stadortssområde Stadsortsbo, vill i framtiden bo i stadsortsområde Ovan ser vi att motivationen bakom högre studier skiljer sig ganska kraftigt mellan de olika grupperna. Stadssökarna anger möjlighet till jobb utomlands samt att uppleva studentlivet som viktiga drivkrafter, något som ligger väl i linje med tidigare resultat. Vi ser även att hög lön är viktigt för stadssökarna, något som kan vara kopplat till att de är mer intresserade av att göra karriär. Vad gäller stadortsborna som vill till landet så utkristalliserar sig en intressant bild. De anger nämligen i mycket låg utsträckning att de studerar för att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden medan de i relativt hög utsträckning anger det vara roligt och intressant att studera. Detta tyder på en grupp individer som i hög grad drivs av ett genuint intresse för att lära sig.

24 HUR SKULLE DU BESKRIVA DINA BETYG I SKOLAN HITTILLS? 21% Mest MVG eller A 16% 44% 34% 57% Mest VG eller C 32% 58% 50% Landsortsbo, vill i framtiden bo på landet Mest G eller E 16% 22% 23% 25% Stadsortsbo, vill i framtiden bo på landet Landsortsbo, vill i framtiden bo i stadortssområde Stadsortsbo, vill i framtiden bo i stadsortsområde Vad gäller betyg har stadsortsborna något högre självskattade snittbetyg, och den grupp som presterat bäst är stadortsborna som vill till landet. Vi såg tidigare att en stor del av stadsborna som vill ut till landet utgjordes av individer från livsstilsgruppen Engagerade Emil. Just denna grupp är ofta högpresterande och det är troligt att det i mångt och mycket är dessa individer som trycker upp snittet. Samtidigt ser vi att landsortsborna som vill till stadsort är de som i snitt har sämst betyg. Med andra ord kan vi konstatera att detta är en grupp individer med höga anspråk på lön och ett tydligt karriärsdriv men med relativt dåliga betyg.

25 ANDEL SOM KÄNNER SIG GANSKA/MYCKET STRESSADE ÖVER 35% Förväntningar som omgivningen har på mig 24% 40% 29% Förväntningar som jag har på mig själv 37% 37% 48% 45% Landsortsbo, vill i framtiden bo på landet Stadsortsbo, vill i framtiden bo på landet Landsortsbo, vill i framtiden bo i stadortssområde Stadsortsbo, vill i framtiden bo i stadsortsområde Ovan ser vi att landsortsborna som vill till stadsort är dem som upplever mest stress kopplat till omgivningens och de egna förväntningarna på sig själva. Detta är förståeligt med hänseende till att deras betyg är relativt låga, samtidigt som de tycks ha högt ställda ambitioner vad gäller lön och karriär. Vi kommer vidare se att de helst vill arbeta inom branscher där konkurrensen om jobb är hög, något som kan tänkas öka stressen ytterligare.

26 DE SOM VILL FLYTTA: VILKET ELLER VILKA AV FÖLJANDE OMRÅDEN KAN DU TÄNKA DIG ATT LÄSA VIDARE INOM? Media, kommunikation och PR Samhälls- och beteendevetenskap (t.ex. sociologi) Handel och administration Film, radio och TV Internationella relationer Marknadsföring och reklam Design och formgivning Psykologi Försäljning Turism och service Kultur Hälsa och friskvård Undervisning och pedagogik Geografi och geovetenskap Ingenjörsvetenskap och teknik Miljö Medicin och farmaci Biologi och miljövetenskap Naturbruk Lantbruk, trädgård, skog och fiske Vård och omsorg Djurutbildningar 7% 5% 2% 7% 3% 6% 4% 2% 5% 7% 6% 4% 6% 3% 4% 6% 3% 9% 13% 13% 12% 11% 28% 31% 26% 24% 21% 20% 18% 20% 21% 20% 25% 17% 22% 19% 25% 21% 29% 32% 39% 37% 36% 38% Stadsortsbo, vill i framtiden bo på landet Landsortsbo, vill i framtiden bo i stadortssområde Ser vi till studieområden så framstår de flyttbenägna landsortsborna som en media- och kulturorienterad grupp. Här finns anledning att fundera över hemvändare. Media- och kulturbranschen är nämligen några av de branscher där det idag är svårast att hitta jobb. Det kan därför tänkas att en del av stadssökarna från landet kommer att återvända hem i takt med att de upptäcker hur tuff arbetsmarknaden är inom media- och kulturbranschen. Bland stadsborna som vill ut på landet ligger istället ett tydligt fokus på djur, natur, miljö samt hälsa och medicin. Dessa individer kan tänkas gå en något lättare arbetsmarknad till mötes. Frågan är dock hur många ingenjörer och forskare landbyggden kan tillgodose, då majoriteten av dessa tjänster återfinns i stadsområden.

27 ANDEL SOM ANGER FÖLJANDE SOM HELT AVGÖRANDE/ETT KRAV PÅ SIN FRAMTIDA ARBETSPLATS SORTERAT PÅ DIFFERENS Att få arbeta med något som jag verkligen är intresserad av Bra balans mellan arbete och fritid Kul kollegor/social gemenskap på jobbet Att företaget/organisationen tar ett socialt ansvar Hög lön/status Stort ansvar Att företaget/organisationen är framgångsrik Möjlighet till snabb karriär 24% 21% 28% 30% 18% 22% 30% 16% 18% 24% 22% 7% 3% 24% 24% 0% 9% 20% 15% 54% 54% 56% 56% 47% 62% 55% 43% 75% 73% 78% 81% 72% Landsortsbo, vill i framtiden bo på landet Stadsortsbo, vill i framtiden bo på landet Landsortsbo, vill i framtiden bo i stadortssområde Stadsortsbo, vill i framtiden bo i stadsortsområde Ovan ser vi återigen hur landsortssökarna framstår som en mer jordnära grupp som bryr sig mindre om lön/status, karriär samt att företaget de arbetar på är framgångsrikt. Vi ser även tydligt att landsortsborna som vill bo kvar på landet ställer höga krav på bra balans mellan arbete och fritid.

28 VAR VILL DU BO I FRAMTIDEN? VILKA VILL FLYTTA OCH VILKA VILL BO KVAR? STUDIE- & YRKESVAL BOENDE MER OM LIVSSTILSGRUPPERNA

29 HUR KOMMER DU ATT VILJA BO I FRAMTIDEN? I lägenhet - hyresrätt 6% 8% 19% 12% I lägenhet - bostadsrätt 2% 2% 22% 37% I villa - friliggande hus I radhus/kedjehus 0% 2% 3% 5% 46% 56% 92% 88% Landsortsbo, vill i framtiden bo på landet Stadsortsbo, vill i framtiden bo på landet Landsortsbo, vill i framtiden bo i stadortssområde Stadsortsbo, vill i framtiden bo i stadsortsområde Bland landsortssökarna ser vi en tydlig önskan att i framtiden bo i villa, och just detta kan tänkas vara en viktig nyckel i kommunikationen mot stadsortsbor. För faktum är att få unga tror sig ha råd att köpa en egen villa på eller nära en stadsort inom den närmaste framtiden. Att röra sig utanför stadsorten blir då den mest framkomliga vägen framåt för den som verkligen vill bo i villa.

30 OM DU SKULLE VILJA FIXA ETT NYTT PERMANENT BOENDE PÅ ORTEN DU BOR IDAG (T.EX. EN EGEN LÄGENHET), HUR LÄTT SKULLE DET VARA? 43% Mycket/ganska lätt 30% 41% 18% 4% Bor på gles landsbygd Mycket svårt/omöjligt 15% 25% Bor på landsbygd Bor i stadsområde 40% Bor i storstadsområde Pratar vi om hinder för att etablera sig i stadområden är bostadsbristen en given kandidat. Och medan landsortsökarna troligtvis kommer ha lätt att hitta boende kommer det bli desto svårare för dem som vill bostätta sig i en storstad. Utöver att det är svårt att hitta en bostad i stadsområden är det dyrt. Givet att landsortsborna som vill till staden i hög utsträckning tycks söka sig mot branscher där det är svårt att få jobb så kan det vara värt att fundera över deras möjligheter att finansiera sitt boende.

31 BOENDE: DÄR DU VILL BO I FRAMTIDEN, HUR VIKTIGT ÄR DET ATT SNABBT KUNNA TA DIG TILL EN STORSTAD? STADSORTSBOR SOM I FRAMTIDEN VILL BO PÅ LANDET 49% GANSKA VIKTIGT 21% MYCKET VIKTIGT Siffrorna ovan sätter fingret på en viktig fråga. För även om vi finner en relativt stor andel stadsortsbor som i framtiden anger att de vill bo på landet, ser vi här att de samtidigt efterfrågar närhet till en storstad i hög utsträckning. Det vittnar om en grupp individer som inte riktigt vill släppa taget om de fördelar som storstaden erbjuder, något som bådar väl för de landsorter som har närhet till storstäder men målar en något mörkare bild för de orter som ligger långt från storstaden.

32 LANDSORTSSÖKARNA FRÅN STADEN - Beskriver sig som lugna - Har en stark koppling till djur och natur - Har ett brinnande intresse för friluftsliv - Har en lokalt förankrad läggning - Söker trygghet - Har goda betyg - Vill i hög utsträckning studera djur, natur, miljö samt hälsa och medicin - Vill bo i villa - Söker i hög utsträckning närhet till en storstad STADSORTSSÖKARNA FRÅN LANDSORT - Beskriver sig som sociala & charmiga - Har ett sort intresse för att träffa nya människor - Värdesätter ett stort kulturutbud - Har en globalt förankrad läggning - Har ett större intresse för att göra karriär - Har relativt låga betyg - Vill i hög utsträckning studera media, samhälle och kultur - Vill i högre utsträckning bo i lägenhet GULMARKERAT: KOMMUNIKATIVA NYCKLAR

33 SLUTDISKUSSION: Ur denna analys kan vi dra ett antal tydliga slutsatser. Den första är att huruvida man vill bo på landet eller i staden, primärt är ett resultat av läggning och intressen snarare än av var man växt upp från början. Det faktum att landsortsbor som vill till staden är så pass lika de stadsortsbor som vill bo kvar säger mycket. Det ökar nämligen sannolikheten för att de kommer genomföra flytten, och i den mån de lyckas hitta arbete och bostad finns det god anledning att tro att de kommer stanna i stadsområden när de väl etablerat sig. Men trots detta tror vi att det finns en relativt stor grupp som i slutänden kommer återvända till landsorten, vissa då de ej lyckats etablera sig och andra då de inte trivs i stadsområden. Att påverka stadsortssökarna att stanna på landsort tror vi är högst utmanande, för har någon väl bestämt sig för att orten han/hon bor på är för liten är det svårt att övertyga vederbörande att stanna. Att däremot verka för att underlätta en återflytt senare i livet är troligtvis en mer effektiv väg framåt. Vad gäller stadsortsborna som vill till landet faller resultaten ut lite annorlunda. De står i många fall närmre landsortsborna som vill stanna än stadsortssökarna, men med det sagt står de inte direkt nära landsortsborna. Hur stor andel stadsortsbor som omsätter sin uttryckta önskan i direkt handling är svårt att svara på. Och bland dem som gör det finns viss tveksamhet kring hur länge de stannar (givet att de på många sätt är så olika landsortsborna). Det finns god anledning att tro att de i viss mån ställer andra krav på de kommuner de flyttar till än de individer som redan bor där. Beslutet att flytta till landet kommer oavsett vara ett stort beslut då man ger sig in på okänt territorium. Därför finns ett här ett tydligt behov av bättre insikt kring vilka kriterier som måste uppfyllas för att flytten skall bli verklighet.

34 VIDARE INSIKTSBEHOV VARFÖR? Hur kommunicerar man mest effektivt med gruppen som vill till staden, respektive till landet? Finns det några bra argument för att få den förstnämnda gruppen att stanna och hur ökar man sannolikheten att den sistnämnda gruppen verkligen genomför flytten? På vilka kriterier tar man det slutgiltiga beslutet? VART? Hur viktigt är det att ha närhet till en storstad och gäller samma spelregler för de kommuner som har den närheten som för de kommuner som inte har det? NÄR I LIVET? Vid vilka åldrar ser man sig själv bo i staden/respektive på landet och kring vilka händelser/tidpunkter är man mest mottaglig för kommunikation? Hur påverkar familjebildningen valet att flytta/flytta hem och minskar sannolikheten att flytta till landet när en småbarnsfamilj väl etablerat sig i en stadsort? HUR LÄNGE? Ser man framför sig att bo i staden/på landet permanent eller under en begränsad tid, och hur skiljer sig kravspecifikationen i dessa två fall? ÅTERVÄNDARNA Vilka skillnader finns att finna mellan de återvändande landsortsborna och de landsortsbor som valt att stanna kvar på stadsort? Hur upplever återvändare flytten hem? Finns det en stigmatisering av återvändare på hemorten och hur kan man i sådant fall arbeta för att motverka den?

35 VAR VILL DU BO I FRAMTIDEN? VILKA VILL FLYTTA OCH VILKA VILL BO KVAR? STUDIE- & YRKESVAL BOENDE MER OM LIVSSTILSGRUPPERNA

36 AMBITIÖSA ANNA Anna vill nå toppen och vet att det krävs hårt arbete för att komma dit. Hennes drivkraft är dubbelbottnad den består dels av en vilja av att utnyttja sin intellektuella kapacitet, dels av en rädsla för att misslyckas. Hennes nyktra analys säger åt henne att utbildningarna med högst antagningspoäng vid de klassiska lärosätena är rätt väg att vandra, gärna toppade med utländsk dubbelexamen och extrajobb under terminerna. Det är lätt att avfärda volontärarbetet som något som ser bra ut på cv:n, men det är att göra det enkelt för sig. Anna vet att med inflytande kommer ansvar och hon vill göra väl. Kraven Anna ställer på sig själv går igen i förväntningarna hon upplever från omgivningen. Samtidigt som hennes omtanke och breda allmänbildning gör att hon kan röra sig obehindrat i olika kretsar, är hon orolig för att bli uppfattad som egocentrisk och arrogant. Hennes förebilder är Hillary Clinton och Oprah Winfrey, kvinnor i positioner som ger dem inflytande att göra världen bättre, både för sig själva och för andra. En av Annas mest sympatiska sidor är att hon alltid är trevlig. Hon bygger inga karriärer på andras ryggar, av den enkla anledningen att hon inte behöver göra det. Hon litar på sig själv och sin kapacitet, samtidigt har hon en tendens att behöva omgivningen som en spegel. Anna ser vad hon uppnått i andra människors ögon. Stilrent är Annas credo och på nätet läser hon bloggar, kollar exotiska resmål och går in på modesajter. Det senare både för att bli inspirerad och för att veta vad som ska rensas ur garderoben. Genom allt hårt arbete har Anna gjort sig förtjänt av livets goda, men det måste vara av rätt sort. Anna är en klassisk early adopter av sådant som förstärker bilden av en lyckad tillvaro. Att nå henne är dock en utmaning, via annonser måste det vara i precis rätt tidningar, och gärna med rätt fotograf och modell. Om vägen går genom ambassadörer måste det vara precis rätt person, men inte nödvändigtvis den för personen förväntade produkten. Bara det känns autentiskt har Anna inget emot att bli överraskad.

37 ENGAGERADE EMIL Tryggt placerad i fyrfältarens övre högra hörn, lika styrd av sina mål som av sina ideal, är Emil den nya tidens man. Snabb i repliken från diskussionerna runt middagsbordet och med den där utstrålningen som säger att han en dag kommer att göra världen till en bättre plats. Med två undantag är Emils relation till nätet ganska sval. Det ena är hans tidningsvanor ingen annan grupp läser morgontidningarna online i samma utsträckning som han. Det andra är hans passion för forum där han spenderar tid med att läsa och debattera. Däremot är han inte särskilt imponerad av Facebook, även om han naturligtvis ser till att vara där och hålla sig à jour. Att läsa tidningen och skriva insändare, om än i digital form, är kanske inte så tekniskt imponerande, men det är ett typexempel på hur Emil lyckas med konststycket att förvalta och tänka nytt samtidigt. Samma instinkt får honom att läsa de svåraste utbildningarna eftersom han gillar utmaningen. Parallellt med det är Emil snabb att ta till sig nya tankesystem, för honom är det ofattbart att bögar inte fått gifta sig tidigare eller att kvinnor tjänar mindre än män. Som den lagspelare han är lär sig Emil fort hur möten ska hållas och slipstenar dras. Varken han eller vi andra tvivlar på att det är han som kommer styra samhällsskeppet i hamn. Det charmiga med Emil är att han, mitt i allt detta statsmannaskap, är orolig för att omgivningen ska betrakta honom som pretentiös och inkompetent. Intellektuellt fåfäng är däremot en beskrivning som både han själv och bekantskapskretsen instämmer i. Detta i kombination med att Emil lika gärna pratar som lyssnar gör honom svårflörtad i kommunikationssammanhang, för hur vinner man någon som alltid vet bäst? Ett tips är att få honom att tro att han tagit reda på något själv, exempelvis genom PR eller att aktivt delta i debatten på nätet. Dyrt kanske, men Emils framtidsutsikter gör honom värd sin vikt i guld, både idag och imorgon.

38 ALTERNATIVA ALICE Det är Alice som ockuperar Wall Street, demonstrerar för djurens rätt och startar Facebookupprop. Men under en delvis cynisk yta finns trots allt en optimist. En person som tror på att människor kan förändra världen till det bättre. Hon är inte nödvändigtvis revolutionär, men hon blir lätt frustrerad över de patriarkala systemen som hon ser överallt i dagens demokrati. Att ifrågasätta och trampa sina egna stigar är viktigt för Alice. Hon gillar att skriva och det är lika självklart att ha koll på releasedatumet för nästa WoW som att veta vilka varumärken som ägs av Procter & Gamble. Kunskap är hennes livsluft och hon slits mellan viljan att dela med sig och rädslan att uppfattas som en besserwisser. Det ständiga reflekterandet gör henne öppen för nya intryck, samtidigt som hon ibland kan vända ifrågasättandet inåt, mot sig själv. Det är inte ovanligt att Alice har ett mörkt stråk, en strimma självförakt som hon bär med sig genom livet. Glädjande nog är det nästan lika vanligt att hon kanaliserar sina tvivel i ett konstnärskap. Alice är i särklass den mest kreativa av karaktärerna. Alice använder nätet för att söka information och diskuterar sig fram till en världsuppfattning tillsammans med vännerna över ett oändligt antal kannor te. Som den idealist hon är skyr hon det kommersiella, vilket gör henne till en utmaning i kommunikationssammanhang. Ska du prata med Alice måste du möta henne där hon är, på nätet, i rätt subkulturella kontext eller kanske som sponsor för något hon tror på. Ledan och likgiltigheten är Alice stora fiende. Hon låter sig sällan nöjas, passionen är hennes drivkraft och hon vill vara del av ett skeende och uppleva förändring, ibland för förändringens egen skull. Det kan innebära att hon inte tänker igenom konsekvenserna av sina handlingar alla gånger, men vill du förändra världen är det Alice du ska ha på din sida. För tror hon på din idé följer hon dig till vägs ände, även om vägen är full av svåröverkomliga hinder.

39 MAINSTREAM MICKE Till skillnad från många andra är Micke påläst, han vet vad och varför saker händer i världen, men han väljer att inte ta ställning i de stora frågorna. Mickes liv kretsar främst kring den lilla världen där familjen och vännerna är i centrum. Micke har gjort kopplingen mellan en bra utbildning och ett bra jobb och i ett bra jobb ingår bra arbetskamrater. Trevligt och lättsamt är hans ledord, att utbyta åsikter i diskussioner är något han kan längta efter samtidigt som det skrämmer. Den styrka Micke har genom att ha koll på vad som händer i världen och kunskapen om att utbildning ger bra jobb gör honom stabil. Micke är trygg i sig själv och därmed öppen för nya saker oavsett om det gäller teknik eller resmål. På sitt stillsamma sätt för han sitt liv mot målet, men hans lågmäldhet ska inte på något vis förväxlas med mesighet. Micke ser sig själv som positiv, och med sin energi håller han ihop vänkretsen och tar hand om de sina när många andra skulle ha givit upp. En klippa, helt enkelt. När Micke ska beskriva sin klädstil väljer han vanlig, ett lika heltäckande som undflyende ord, men helt logiskt för någon som inte vill sticka ut. Det karaktärsdraget gör honom till en hal ål i kommunikationssammanhang, för hur pratar man med någon som gillar att flyga under radarn? En väg kan vara via sociala medier, som den sociala varelse han är har han ett stort umgänge på nätet. Det man ska komma ihåg när man pratar med honom är att han gör ett genomtänkt val när han lägger sig i mittfåran. Micke läser på innan han väljer bort. En underhållande aspekt av denne diskrete, nästan hemlige, karaktär är hans förebilder. Mickes idoler är flamboyanta selfmade men som tar plats, inte genom vilka de är utan för vad de har gjort. Bill Gates, Fuglesang och Bono är några av dem som både gjort något bra och som orkar bry sig på ett sätt som han själv kanske aldrig kommer att göra.

40 SPORTIGE STEFAN Stefan hittar du på börsgolvet, på brandstationen eller, förstås, i elitlagens omklädningsrum. Han ser sig som en naturlig ledare, den alla killar vill vara och alla tjejer vill vara med. Och självförtroendet tar honom ofta långt ibland hela vägen till vd-stolen. Föga förvånande är status och prylar centrala komponenter i Stefans liv, att rädda världen får någon annan göra. Så länge det inte finns ett tydligt svar på frågan what s in it for me? kommer han inte engagera sig, vare sig det handlar om att skänka pengar till välgörande ändamål eller delta i gårdsstädningen. Men när Stefan ser poängen med något kan han mycket väl vara din drömambassadör. Han räds inte att kavla upp armarna, och hans ledarpatos inspirerar många andra att följa hans väg. Och när världens alla Stefan börjar källsortera kommer Arktis frysa på igen. Genom århundraden har han varit samhällets golden boy, både av egen kraft och därför att samhället har behövt honom i den rollen. Stefan är riddaren på den vita hingsten, hjälten som löser uppgiften bakom fiendens linjer och lagkaptenen som lyfter bucklan i TV-pucken. Och visst, det kommer alltid att finnas ett behov av ledaregenskaper, både på plan och i chefsstolen, men hur väl lyckas Stefan när ledorden på arbetsplatsen är EQ och kreativitet? Tittar vi på hans svar beskriver han inte sig själv som särskilt idérik, och empati är knappast känt som idrottens valspråk. Stefan söker inspiration bland sina gelikar, Henrik Zetterberg, Zlatan eller Tiësto för att nämna några. Att göra dem till dina ambassadörer är ett säkert sätt att nå Stefan. Produktplacering i rätt sammanhang är en annan ingång när Bond kör Aston Martin DBS slickar sig den vuxne Stefan sig om munnen. Annars är sidan 3, radioreklam och förstås sponsring av idrottsevenemang bra sätt att nå honom. Stefan tycker det är helt ok när reklam ser ut som reklam. Det är lätt att göra sig lustig över vissa av Stefans ideal, kalla honom en patriarkal dinosaurie som borde vakna upp och känna doften av delad föräldraledighet. Det kan vara sant på sitt sätt, men han behövs kanske mer nu än någonsin. För när allt flyter, som det gör vid paradigmskiften, är det skönt att hålla någon i handen som faktiskt vet vart han är på väg.

41 SOCIALA SARA Sara rör sig i flock, du ser henne i galleriorna runt löning och med bekymrad min i bankomatkön helgen efter. Pengar är ett ständigt orosmoment och hon jonglerar sin ekonomi på ett sätt värdigt Lyxfällan. Enligt Sara själv är utseendet och sexigheten hennes största tillgångar och hon vårdar dem ömt. Vilket är goda nyheter för skönhetsindustrin eftersom hon alltid är på jakt efter något som kan förbättra kapitalet. Det är i andras ögon Sara får sitt värde och hon vill höra till, så mycket att det är hon som är först i klassen att röka, först att förlora oskulden och först att komma in på de bra ställena i stan. Sara inser tidigt att hon är som bäst när hon är 23 och strävar hela livet för att vara det. Politik gör Sara nervös och att plugga vidare är oftast inte hennes grej. Du möter henne i receptionen, i parfymdisken eller hos frisören. Sara gillar att jobba med människor och det gör henne till samhällets verkliga hjälte. Det är hon som bär välfärden på sina axlar, det är hon som tar hand om våra gamla och vårdar våra barn. Det mest fantastiska är att Sara gör det med ett leende, trots att vi lönar henne så dåligt. Mitt i all denna strävan efter att bli accepterad och sedd finns en kärna av omtänksamhet. När andra tycker att de är bra på att argumentera eller sparka boll ser Sara sin förmåga att ta hand om människor som sin styrka. Och det är en styrka, en kraft som gör att det ofta är hon som står pall när kaoset i form av död, arbetslöshet och sorg sköljer över tillvaron. Sara är tekniskt mogen, hon är den i särklass flitigaste smartphoneanvändaren och dominerar sedan länge i bloggosfären. Att hon inte själv skulle säga att hon har koll på teknik är en annan sak. Bilden av manligt och kvinnligt får någon annan förändra. Sara vill följa, inte leda utvecklingen, vilket inte är att undra på när hennes förebilder alltid har en svans av paparzzis efter sig. Detta, i kombination med hennes ständiga strävan efter fysisk perfektion, kan en och annan smakdomare ha åsikter om, men ur kommunikationsperspektiv är det grand slam. Modemagasinens glansiga sidor, annonserna lika mycket som det redaktionella, är den karta som Sara navigerar efter vid nästa löning.

42 TEKNIK TOMAS Det som är spännande med Tomas är att han lyckas kombinera en spjutspetskunskap inom teknik det spelar ingen roll om det gäller tv-spel eller John Deere-traktorer med ett relativt ointresse för samtiden. Earth hour eller uppror i mellanöstern går honom fullständigt förbi, särskilt när de sammanfaller med saker som händer i närheten. Tomas har ett riktigt jobb, ett där man jobbar med kroppen och sedan går hem och bygger på huset. Lån tar man för att köpa en bil eller fixa ordentlig hemmabio, inte för att samla högskolepoäng i konstiga ämnen. Att sitta på kontor och vända papper är det samma som döden, så om Tomas pluggar vidare ska utbildningen leda till ett yrke där det händer saker, kanske som polis eller programmerare. Om Tomas röstar gör han det med plånboken, flest löften vinner, eller på slentrian. Han har inte mycket till övers för varken politiker eller samhället i stort. Chansen att han ska engagera sig för någon annan än sig själv eller sina nära är rätt liten, men det gör inte att han saknar åsikter. Tomas tycker att världen är rörig, att det var bättre förr när män var män, kvinnor, kvinnor och man fick säga negerboll. Osäkerheten inför det nya gör att han lätt ramlar in i ett vi och de -tänkande. Men under lagren av försvar finns en snäll och omtänksam person som vill bli bättre på att prata med nya människor. Tomas må klaga på invandringen, men det är samtidigt han som hjälper granntanten från Turkiet att få in Al Jazeera i TV:n. Trygghet, förutsägbarhet och kontinuitet är Tomas melodi och det gör honom till en dröm för den som vill prata med honom. Tv-reklam, helsidor, gaturopare alla de klassiska kanalerna fungerar, samtidigt som hans teknikvana öppnar upp nya kommunikationsytor. Det är Tomas som sprider Youtubeklippen först.

43 @Ungdomsb Ungdomsbarometern AB Jakobsbergsgatan. 22, Stockholm Tel:

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14 Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Ungdomar, trafiksäkerhet och kommunikation. Tylösandsseminariet, 2010-09-14 Peder Gunnarson, Ungdomsbarometern

Ungdomar, trafiksäkerhet och kommunikation. Tylösandsseminariet, 2010-09-14 Peder Gunnarson, Ungdomsbarometern Ungdomar, trafiksäkerhet och kommunikation Tylösandsseminariet, 2010-09-14 Peder Gunnarson, Ungdomsbarometern Ungdomsbarometern har sedan 1991 har arbetat med att kartlägga attityd- och beteendemönster

Läs mer

Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna.

Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna. Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna. » Befintligt material - Ungdomsbarometerns rapporter - Undersökningar

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer

DEL 2: MÅLGRUPPSANALYS

DEL 2: MÅLGRUPPSANALYS DEL 1: UNG 2015 ATT VARA UNG 2015 SYN PÅ SAMHÄLLET STUDERA VIDARE? ARBETSLIV & KARRIÄR MEDIA & INFORMATIONSINHÄMTNING DEL 2: MÅLGRUPPSANALYS Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Dokumentation workshop 25 okt

Dokumentation workshop 25 okt Dokumentation workshop 25 okt Grupp 1 Deltagare: Solveig, Kristina, Parmis och Anil Postit-lappar/förslag inom Möjligt idag/inom kort Prioritet 1. Skolutbyte Utbyte mellan elever i skolor, på landsbygden

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Ungas utmaningar och möjligheter på arbetsmarknaden.

Ungas utmaningar och möjligheter på arbetsmarknaden. Ungas utmaningar och möjligheter på arbetsmarknaden. En rapport från McDonald s Kortfakta om undersökningen 4 7 procent av de cirka 1000 unga personer som tillfrågats i undersökningen är oroliga för att

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

50 nyanser av chefen Ledarnas chefsbarometer 2012

50 nyanser av chefen Ledarnas chefsbarometer 2012 50 nyanser av chefen Ledarnas Chefsbarometer 2012 Inledning I tio år har Sveriges chefsorganisation Ledarna regelbundet ställt frågor till chefer som handlar om deras vardag, såväl i jobbet som på fritiden.

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Så får du dina kunder och medarbetare att skryta om dig!

Så får du dina kunder och medarbetare att skryta om dig! Så får du dina kunder och medarbetare att skryta om dig! Nöjda kunder kommer nödvändigtvis inte tillbaka! Det gör alltid kunder! Vilka sorters kunder finns det? Kunderna är: Berättar

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen?

Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Morgondagens turist Hur ska besöksnäringen bemöta e-generationen? Åsa Wallström, professor industriell marknadsföring Maria Ek Styvén, bitr. professor industriell marknadsföring Vad är e-generationen?

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB Mia Börjesson Auk socionom Fil mag. i socialt arbete Grundläggande Psykoterapeututbildning Diplomerad lösningsfokus korttids terapeut Handledare/veiledare Certifierad Coach ICF Mia Börjesson +46703058952

Läs mer

Fredagsakademin 22/2-08, kl 14-16 på Regionförbundet Örebro.

Fredagsakademin 22/2-08, kl 14-16 på Regionförbundet Örebro. Dokumentation av seminarium Fredagsakademin 22/2-08, kl 14-16 på Regionförbundet Örebro. Dokumentatör: Fredrik Högberg, enheten för kommunikation och regional utveckling Regionförbundet Örebro Tema: Ungdomar,

Läs mer

Lite pengar gör stor skillnad

Lite pengar gör stor skillnad Lite pengar gör stor skillnad Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Sverige i månadsskiftet oktober-november 2007. Datainsamlingen gjordes i form av en e- postenkät tillsammans med datainsamlingsföretaget

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Personliga ledarskapet

Personliga ledarskapet Personliga ledarskapet sätta mål, få det att hända och ha balans Bengt Kallenberg! Du kommer bl.a få med dig... Hur du sätter mål som ger energi och motivation Viljans betydelse och dess sju kvaliteter

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Varför Skellefteå Kraft? Här får jag arbeta med hållbar utveckling, som är viktig både för Sverige och resten av världen. Det många kopplar

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror p Sju av tio hr-medarbetare tror på idén om en rättvisemärkning av rekryteringsprocesser. Fem av tio anser att det bästa alternativet vore att rättvisemärka hela arbetsplatsen.

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Kommunikationskort. Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra. Berätta om en favoritleksak du hade som liten.

Kommunikationskort. Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra. Berätta om en favoritleksak du hade som liten. Kommunikationskort Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra Berätta om en favoritleksak du hade som liten Berätta om ett barndomsminne Berätta om en framtidsdröm du hade som liten

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

FULLT UPP I FRITIDSLANDET

FULLT UPP I FRITIDSLANDET FULLT UPP I FRITIDSLANDET En undersökning för IKEA om svenskarnas fritidsintressen 2011. Bakgrund 1082 kvinnor och män i åldrarna 18 år och uppåt har svarat på frågor om sina fritidsintressen. Undersökningen

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer