Samlad information om studiesociala rättigheter för Chalmers Studentkårs medlemmar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samlad information om studiesociala rättigheter för Chalmers Studentkårs medlemmar"

Transkript

1 Samlad information om studiesociala rättigheter för Chalmers Studentkårs medlemmar ÅRGÅNG A M L CHA ET H G G TRY 2012 Chalmers Studentkår Teknologgården GÖTEBORG Sociala enheten

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3 STUDIEMEDEL... 4 Åldersgränser...4 Studietakt...4 Studiepoäng...4 Terminstider...4 Lån...5 Studieförsäkran...5 Utbetalning...5 Inkomst och fribelopp...5 Krav för fortsatt studiemedel...6 Återkvalificering...6 Särskilda skäl...6 Återbetalning...6 Pensionsgrundande inkomst...6 Överklagan...6 SJUKSKRIVNING... 7 Sjukanmälan...7 Vård av barn...7 Vård av anhörig...7 Skada under utbildningen...7 Sjuk vid studier utomlands...7 Sjukpeng...8 Studier utan studiemedel...8 Studier med studiemedel...8 Sjukpennings Grundande Inkomst...8 SJUKVÅRD... 9 Akademihälsan...9 Vårdcentraler...9 Sjukhus och jourcentraler...9 Vård utanför regionen...9 Övrig vård...9 Patientavgifter Sjukvård utomlands Ungdomsmottagningen TANDVÅRD Anmälan av sjukvården FÖRSÄKRINGAR Högskolans försäkring för studenter Hemförsäkring Studentkårens försäkring för engagerade.11 SPORT OCH MOTION ARBETSMILJÖ Regler och lagar Ansvar Organisation Vem ska man kontakta HANDIKAPP Ansvar och kontakt DISKRIMINERING STUDIEVÄGLEDNING STUDENTBOSTÄDER BOSTADSBIDRAG Ungdomar utan barn Beräkning av bostadsbidraget Ansökan Barnfamiljer STIPENDIER STUDENTKÅRSKORT Medlemskortet Rabatter LUNCHMÖJLIGHETER KURSLITTERATUR RÅD OCH STÖD Kontaktuppgifter: KÄLLOR

3 INLEDNING Denna skrift har tagits fram för att teknologer på Chalmers ska få samlad information om vilka sociala rättigheter man har som Chalmerist i samhället likväl som på campus. Den kan delvis användas av enskilda teknologer som känner att de inte vet var de ska vända sig i en fråga, men även till för exempelvis sektionsstyrelser som kan kolla upp information i häftet för att bistå med stöd till sina medlemmar. Handboken är från början framtagen 2003 av Sociala enheten i Chalmers Studentkår och en uppdaterad variant släpps varje år till hösten inför mottagningen. Ansvarig för att uppdateringen genomförs och distribution är sociala enhetens ordförande (SO). Om ni upptäcker felaktigheter, har övrig feedback eller om ni behöver speciellt stöd i någon fråga så är ni alltid välkomna in på mitt kontor mitt emot J.A. Pripps i Emils kårhus på campus Johanneberg. Med varma Chalmeristhälsningar, David Sundelius Ordförande Sociala enheten 3

4 STUDIEMEDEL STUDIEMEDEL Studiemedel betalas ut av CSN (Centrala Studiestöds Nämnden) som är en statlig myndighet. Besluten om regler och praxis som CSN ska följa beslutas av regeringen. Det finns också en överklagandenämnd som i sin tur granskar CSN:s tolkningar av beslut och praxis. Överklagandenämndens beslut är sedan vägledande för hur CSN ska tolka reglerna. Studiemedlet består av två delar, den ena är ett bidrag och den andra ett lån. Antingen kan man uppbära båda eller bara bidragsdelen. Maximala tiden för att vara berättigad studiemedel är 240 veckor. För heltidsstudier på högskolenivå krävs att studieåtagandet är en högskolepoäng per vecka men det är också möjligt att få studiemedel för 50 eller 75 procents studietakt. Information om studiemedel hittas lättast på CSN:s hemsida. Det finns också en möjlighet att ringa dem för att få upplysningar eller handledning. Det finns också en person arvoderad i kårledningen inom Chalmers Studentkår som har sakkunskap inom området. Åldersgränser När det gäller högskolestudier finns ingen nedre åldersgräns däremot kan studiemedel bara uppbäras till och med det år man fyller 54. Bidragsdelen betalas då ut fullt ut fram till detta år, lånedelen minskas däremot successivt från det år man fyller 45. Anledningen till detta är att inte återbetalningen ska bli för betungande för äldre studenter. Studietakt Studiemedel kan fås för heltids eller deltidsstudier på 75 eller 50 procent men inte lägre. Det går inte heller att få studiemedel för mer än heltidsstudier även om man läser mer än 100 procent. Heltidsstudier är också ett krav för att få tilläggslån. Heltidsstudier innebär att man läser minste en poäng per vecka i genomsnitt. Deltidsstudier på 75 eller 50 procent innebär att man läser minst 0,75 respektive 0,5 poäng per vecka. Vid studieavbrott beräknas studiemedlen för tiden efter avbrottet med hänsyn till den genomsnittliga studietakten för övriga kurser i utbildningen för hela studieperioden (vanligen en termin). Om det finns särskilda skäl är det möjligt att få studiemedel för studier på heltid, 75 eller 50 procent även om kraven på studietakt inte uppfylls. Som särskilda skäl bedöms synskada, hörselskada eller annat gravt funktionshinder samt dyslexi. Studiepoäng Studiemedlet beräknas per vecka och lämnas för det antal hela kalenderveckor studier pågår, alltså inte under sommar och jullov. Högskolan lämnar uppgifter till CSN om kurstider som ligger till grund för veckoberäkningen av studiemedlet. Beräkningen görs på högskolepoäng där en poäng är lika med en veckas heltidsstudier. Är antalet veckor fler i studieperioden än antalet poäng betalas studiemedel ut för en lägre studietakt, om antalet veckor överstiger antalet poäng med högst tio procent lämnas studiemedel för en högre studietakt, men under kortare tid. Det är helt upp till låntagaren hur många veckor man vill ha studielån för, det behöver alltså inte motsvara det antal poäng man läser. Genom att söka studiemedel för färre veckor per termin än de poäng man läser kan veckor sparas för framtida studier. Det höjer också gränsen för hur mycket man kan arbeta bredvid studierna och minskar återbetalningsbördan. Terminstider På Chalmers finns inga terminer som går i hela 20 veckor, vilket ska motsvara 30 högskolepoäng och alltså heltid. I stället läser man två perioder per termin. Varje period är sju veckor och avslutas med en åttonde tentavecka, med undantag för den sista perioden på våren då man läser i åtta veckor och sedan tentar i den nionde. Totalt är terminstiden alltså på 16 respektive 17 veckor men ändå på 30 högskolepoäng. Detta har föranlett att CSN har skapat specialregler för Chalmers där även vissa omtentaveckor räknas in i terminerna, samt en bilaga i sina regler om exakt vilka program som ska ges dispens. Varje hösttermin räknas från det datum studierna börjar och fram till sista dagen i omtentaperioden i januari. Vårterminen börjar sedan första studiedagen på våren och sträcker sig till sista dagen i fjärde tentaveckan. Detta innebär att man alltid har studiemedel under omtentaperioderna i januari och april.

5 Lån Maximal tid för studielån är 240 veckor, detta kan bara förlängas om det föreligger synnerliga skäl. Det kan till exempel vara ett funktionshinder som gör så att studietiden blir längre. Det totala studiemedlet är summan av bidrag och lån och är lika för alla studerande. Beloppet förändras varje år efter en uppskattning från regeringen och följer inflationen. Totalbeloppet är kronor i veckan vid heltidsstudier. Studiemedelet består av ett skattefritt studiebidrag och ett studielån som ska betalas tillbaka med ränta. Bidraget är 680 kronor i veckan vid heltidsstudier. En uppläggningsavgift på 150 kronor per kalenderhalvår för studielånet tillkommer, denna avgift dras från första utbetalningen. Lånet betalas maximalt ut fyra veckor retroaktivt från den dag som ansökan inkommer. Det finns också möjlighet att söka ett tilläggslån och ett merkostnadslån. Tilläggslånet kan sökas efter att man fyllt 25 år om man har haft en inkomst på minst kronor före studiestarten. Lånet fungerar precis som det vanliga studielånet och är på 423 kronor per vecka dock som längst under 120 veckor och bara vid heltids studier i Sverige. Ansökan om lånet måste inkomma till CSN inom den tid som vanligt studiemedel uppbärs. STUDIEMEDEL Studieförsäkran Studieförsäkran är en försäkran om att studierna har påbörjats och att studierna har den omfattning som studiemedel beviljats för. Studieförsäkran kan lämnas som tidigast den första dagen på terminen. För utlandsstudier kan försäkran lämnas tidigast sex veckor före terminsstart. Det krävs att denna försäkran är gjord innan studiemedlet betalas ut. Lättast är att göra denna på CSN:s hemsida på Mina sidor, där loggar du in med e-legitimation, alternativt med en kod som du får hemskickad vid beställning. Med denna kod kan man också lämna försäkran via talsvar på telefon. Utbetalning Studiemedel betalas ut med normalt fyra veckobelopp per betalningstillfälle. Före första utbetalningen ska ett beslut ha återsänts från CSN samt en studieförsäkran ha gjorts av studenten. En registrering om att du läser på den utbildning du uppgivit måste också ha kommit in till CSN. Denna sker automatiskt från högskolan så fort du skrivits in på utbildningen och terminsregistrerat dig (detta görs i övre årskurser via studentportalen och automatiskt vid inskrivningen för nyantagna). Inkomst och fribelopp Fribeloppet är den maximala inkomst (tjänst, näringsverksamhet och kapital före skatt) man får ha per halvår för att få fullt studiemedel. Om inkomsten under det aktuella halvåret överstiger denna gräns minskas studiemedlet, både studiebidrag och studielån, med hälften av det överskjutande beloppet. Fribeloppet räknas fram halvårsvis och beror på hur många veckor under halvåret studiemedlet är beviljat, ju fler veckor desto lägre fribelopp. Fribeloppet för ett halvårs studier på heltid är kronor. 5

6 STUDIEMEDEL Krav för fortsatt studiemedel Vid varje ny ansökan prövas tidigare studieresultat från den senaste perioden med studiemedel. Sommarkurser räknas oftast in i föregående termin. Studieresultat som uppnås senast fyra veckor in på en ny studieperiod får tillgodoräknas, detta innebär att omtentor i augusti inräknas för höstterminen. Studiemedel under sjukdom och för tillfällig vård av barn eller vård av närstående räknas inte in vid prövning av studieresultat. Under det första året på Chalmers gäller det att klara 65,5% av kurserna, d.v.s. 37,5 högskolepoäng vid heltidsstudier. Därefter är resultatkravet 75% avklarade studiemoment, vilket innebär 45 poäng under hela året. Återbetalningen av studielån måste ha skötts för att nya studielån ska beviljas genom att årsbeloppen till och med året före studiemedelsansökan är betald. Det får inte heller finnas obetalda återkrav för mer än ett kalenderhalvår. Återkrav sker om för mycket studiemedel betalats ut, till exempel för tid efter studieavbrott eller vid för hög inkomst. Nedsättning av återbetalningen kan fås på vissa villkor. Vid studier med studiemedel finns rätten att slippa betala av på studielånet under studietiden. Tillfällen då prövning av tidigare resultat inte görs är första gången ansökan av studiemedel för högskolestudier görs, vid förlängning av studietiden inom ramen för en termin (efter 240 veckor) och vid sommarstudier. Återkvalificering Att återkvalificera sig betyder att ha rätt till studiemedel när man kommit i kapp poängmässigt. Då ska en ny ansökan skickas in. Studiemedel beviljas då från och med veckan efter den då studieresultatkravet är uppnått och inrapporterat i LADOK. Ansökan beviljas då för den period framåt som ansökan avser. Varje ansökan bevakas i fyra veckor, efter denna tid måste man inkomma med en ny. Särskilda skäl Om krav för studiemedel inte är uppfyllda kan hänsyn tas till särskilda skäl. Då ska ett personligt brev bifogas med ansökan där det klart framgår varför CSN ska bevilja studiemedel trots att kraven inte är uppfyllda. Eventuella sjukintyg ska också skickas med ansökan, alla papper som kan styrka det som skrivs i det personliga brevet är positivt att medsända. Alla ansökningar inkomna med särskilda skäl prövas av CSNs handläggare. Återbetalning Idag används tre återbetalningssystem parallellt; ett för lån tagna före 1989, ett för lån tagna mellan 1 januari 1989 och 30 juni 2001 och ett för lån tagna efter 30 juni Återbetalningen av lånet börjar alltid vid helt kalenderår dock tidigast sex månader efter det att man avsagt sig studiestödet. På de två äldsta lånen beräknas återbetalningsbeloppet på procent av inkomsten. På det senaste beräknas årsbelopp på skuldens storlek, räntan för lånet och antalet betalningsår. Har man lån tagna under olika regler betalas dessa tillbaka parallellt med varandra. Det finns möjlighet att skriva om alla lånen till ett och samma, ändringen går dock bara att göra till det senaste lånets regler. För att få en uppfattning om hur det är bäst att göra i enskilda fall kan en simulering av återbetalning göras på CSN:s hemsida. Pensionsgrundande inkomst Studiebidraget är pensionsgrundande och staten betalar pensionsavgiften. Det pensionsgrundande beloppet är 138 procent av studiebidraget som betalas ut under året. Pensionsrätten gäller retroaktivt från Överklagan CSN:s beslut angående studiemedel, studiehjälp eller återkrav kan överklagas till ÖKS (Överklagandenämnden för Studiestöd), deras beslut kan däremot inte överklagas. Överklagan ska göras skriftligt och sändas till det CSNkontor där beslutet tagits senas tre veckor efter det att beslutet delgivits. CSN undersöker då om det finns anledning för dem att ändra beslutet. Om CSN inte ändrar beslutet skickas överklagandet till ÖKS tillsammans med handlingarna i ärendet. CSN:s beslut gäller till dess att ÖKS beslutat i ärendet. ÖKS är en central myndighet direkt under regeringen och har ingen koppling till CSN. Myndigheten tillsattes efter det studiemedelssystem som trädde i kraft 2001 för att pröva hur CSN beslutar enligt den nya lagen. Beslut som fattas av ÖKS ska sedan fungera som riktlinjer för CSN vid andra beslut. Beslut om återbetalningar ska överklagas till förvaltningsdomstolen, det vill säga hos länsrätten. 6

7 SJUKSKRIVNING Studenter med studiemedel har ett särskilt försäkringsskydd som innebär att studiemedlen får behållas under sjukdom. Dessutom kan lånedelen avskrivas efter 30 dagars karenstid om man varit helt oförmögen att studera. Sjukanmälan ska alltid göras till försäkringskassan vid första sjukdagen. Läkarintyg behövs efter 14 dagars sjukskrivning. Som student kan man också vara hemma med sjukt barn eller för vård av nära anhörig under en viss tid med bibehållet studiemedel. Studenter som studerar utan studiemedel kan också ha rätt till sjukpenning om man haft en inkomst under en viss tid före studietiden. SJUKSKRIVNING Sjukanmälan Sjukanmälan ska alltid göras till försäkringskassan första sjukdagen. Denna första anmälan ska sedan bekräftas skriftligt genom en blankett som skickas hem. Detta förfarande gör att det alltid är lämpligt att ringa och sjukanmäla sig även om det skulle visa sig att man var bra redan dagen efter. Då är det bara att låta bli och skicka in den skriftliga försäkran. Sjukanmälan är viktig för att sjukperioden ska kunna godkännas. Utan detta godkännande är man inte berättigad till studiemedel under sjukdom och kan inte få avskrivning av studielån om sjukdomstiden varar längre än tre veckor. Senast från och med den fjortonde dagen måste läkarintyg lämnas till försäkringskassan för att styrka att man är sjuk. Om man efter försäkringskassans bedömning anses ha varit helt oförmögen att studera under 90 dagar i följd ska försäkringskassan göra en utredning för att se om det går att förkorta sjukdomstiden. Vård av barn Studenter har rätt att behålla studiemedlet för tillfällig vård av barn under sammanlagt 18 veckor per år och för varje barn som är under tolv år. Regeln gäller när barnet är sjukt eller smittat och om den ordinarie vårdaren är sjuk eller smittad (under högst 10 veckor per år). Likaså får studiemedlen under vissa villkor behållas av föräldrar som har ett funktionshindrat barn under tolv år. Den tid för vilken man blir berättigad studiemedel för tillfällig vård av barn räknas inte in i antalet veckor med studiemedel och inte heller i antalet veckor vid kommande studieresultatprövning. Om man avstått från studier för tillfällig vård av barn i sju dagar eller mer ska detta anmälas till CSN. Anmälan ska ha kommit till CSN senast fjorton dagar efter vårdperiodens början. När vårdperioden är slut ska en försäkran lämnas till CSN. Om frånvaron är längre än två veckor ska den styrkas med läkarintyg. Vid barns födelse har pappan rätt att behålla studiemedlen i en vecka efter barnets födelse. Vård av anhörig Studenter har rätt att behålla studiemedlet för vård av en svårt sjuk anhörig eller annan närstående i Sverige under högst nio veckor per år, vid hiv-infektion 34 veckor. Den tid för vilken man blir berättigad studiemedel för vård av närstående räknas inte in i antalet veckor med studiemedel och inte heller i antalet veckor vid kommande studieresultatprövning. Om man avstått från studier för vård av närstående i sju dagar eller mer ska detta anmälas till CSN. När vårdperioden är slut ska en försäkran lämnas till CSN. Skada under utbildningen Om man blir sjuk eller skadad under studierna kan man ha rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Anmälan ska göras till studentcentrum. Arbetsskadeförsäkringen gäller under utbildning, om skadan uppkommer under moment som vanligtvis utförs vid förvärvsarbete. I annat fall gäller högskolans försäkring. Vid en skada på arbetsplatsen som rikerar att skada andra anställda eller studenter bör detta även anmälas till skyddombudet i din teknologsektions styrelse. Sjuk vid studier utomlands Särskilda regler för rätt till sjukvård gäller vid studier utomlands. Studenter har rätt till sjukvård och andra förmåner, i till exempel EU- och EES-länderna och en del andra länder som Sverige har avtal med. För vissa länder gäller att man måste teckna en separat försäkring. Det bästa är att kontakta försäkringskassan för att få mer information om vilka regler som gäller för det land man ska studera i. 7

8 Sjukpeng Som student kan man antingen ha rätt till sjukpenning eller till fortsatt studiemedel om man blir sjuk. Hur sjukpenningen räknas ut beror på hur man arbetar eller har arbetat före studierna och om man studerar med eller utan studiemedel. Beräkningen görs av försäkringskassan och grundar sig på den SGI (Sjukpennings Grundande Inkomst) man har. En förutsättning för att man ska få sjukpenning är att man någon gång före studierna, har haft en inkomst som var högre än kronor (24% av det så kallade prisbasbeloppet). En sjukanmälan måste alltid göras till försäkringskassan redan första sjukdagen. Enklast görs detta på Internet eller genom att ringa till försäkringskassan. Detta gäller även om man har rätt till sjuklön från arbetsgivaren de första 14 sjukdagarna. UD MAGNIBH EX Studier med studiemedel För studenter som har studiemedel finns ett särskilt försäkringsskydd. Detta innebär att man får behålla studiemedlen under sjukdom. Dessutom kan lånedelen skrivas av efter 30 dagars karenstid. För att få studiemedel under sjukdom så krävs att man är helt oförmögen att studera. Detta innebär att för den som bara kan studera på deltid på grund av sjukdom kan bara studiemedel för deltidsstudier uppbäras. Försäkringsskyddet gäller bara om ansökan om studiemedel inkommit sjukdomstillfället. Första studieterminen måste dessutom studierna ha påbörjats för att reglerna ska gälla. Den tid man har rätt till studiemedel under sjukdom räknas inte in i antalet veckor för studiemedel och inte heller i antalet veckor vid kommande studieresultatprövning. I Sverige är det försäkringskassan som gör bedömningen om vem som är helt oförmögen att studera. Vid studier utomlands är det CSN som gör bedömningen. Studier utan studiemedel För den som studerar utan studiemedel finns möjlighet att uppbära sjukpenning under sjukdom eller tillfällig vård av barn eller anhörig. För att få detta måste man dock ha varit yrkesverksam i mer än ett år och ledig från arbete för att studera inom sitt eget yrkesområde. Då räknas sjukpengen utifrån den SGI (Sjukpennings Grundande Inkomst) man hade när man arbetade. SGI:n kan behållas högst ett år, sedan fastställs en ny SGI efter den faktiska inkomsten under studietiden. SGI - Sjukpennings Grundande Inkomst Sjukpenning Grundande Inkomst (SGI) är det belopp som ligger till grund för beräkningar av sjukpengen. Det är ett tal som säger hur stor inkomst man beräknas ha under ett år, men det finns en undre och en övre gräns. SGI kan som minst vara kronor och som högst kronor för år 2012, eftersom SGI är minst 0,24 gånger och högst 7,5 gånger prisbasbeloppet, som år 2012 fastställts till kronor. Normalt beräknas SGI utifrån den nuvarande årsinkomsten. Praxis är att man bara tar hänsyn till arbetsinkomster som pågår i minst sex månader eller återkommer varje år. För studenter med studiestöd hålls SGI:n (Sjukpennings Grundande Inkomst) vilande under utbildningstiden. Vilande SGI innebär att det under utbildningstiden inte är möjligt att få någon ersättning grundad på denna. Först när studierna är avslutade blir SGI:n gällande igen. Då har man rätt att anpassa denna efter löneutvecklingen som skett inom yrkesområdet under tiden den hållits vilande. Anmälan om inkomständring görs i samband med ansökan om sjukpenning efter studierna. 8

9 SJUKVÅRD Som student har du inga särskilda privilegier när det gäller sjukvård utan ska behandlas som vilken individ som helst i samhället. Detta innebär att du i princip har rätt att vända dig vart du vill när du blir sjuk. I Göteborg finns det flera olika möjligheter som akuta mottagningar och vårdcentraler. För studenter på Chalmers finns också akademihälsan. Vissa operationer och behandlingar ingår inte i valfriheten. Det gäller exempelvis operation av närsynthet, kosmetiska operationer och vaccinationer inför utlandsresor. Akademihälsan Högskolan är enligt lag tvungen att tillhandahålla studenthälsa. Akademihälsan är den upphandlade leverantören av dessa tjänster för Chalmers, det innebär att alla Akademihälsans tjänster är gratis för teknologer på Chalmers. De kan hjälpa dig med alla problem som på något sätt orsakats av högskolan, exempelvis om arbetsskador uppstått på grund av dålig arbetsmiljö eller liknande. Här finns exempelvis tillgång till läkare, psykologer, sjukgymnaster eller vaccinationer. För att komma i kontakt med dem så kan man ringa deras mottagning eller direkt själv besöka den på Kaserntorget. Det är alltid hit du ska vända dig för råd och tips, om problemet inte ligger inom deras område kommer de att hjälpa dig att komma i kontakt med rätt instans. Vårdcentraler Vid sjukdom som inte är studierelaterad ska man vända sig till vårdcentralen där man bor. Väntetiden vid vårdcentralerna är ofta långa, därför är det sällan man vänder sig dit vid akuta sjukdomsfall. I Göteborgsregionen finns 160 vårdcentraler. Av dessa har man rätt att välja vilken man vill, det är också fritt vilken läkare man väljer att gå till. Vårdcentralerna är skyldiga att ta emot om de har plats. Man kan också välja de privata vårdgivare som regionen har tecknat avtal med, de utan avtal är naturligtvis också fullt möjliga att vända sig till men då kostar det också mer. I primärvården där vårdcentralerna ingår finns, läkar- och distriktssköterskemottagningar, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar, arbetsterapi, sjukgymnastik, jourcentraler samt ungdomsmottagningar. UD MAGNIBH EX Sjukhus och jourcentraler Sjukhusen är alltid öppna för alla och hit kan man vända sig om det är ytterst akut. Jourcentralen är öppen när vårdcentralen är stängd, alltså på kvällar, nätter och helger och tar alltid emot utan tidsbeställning. Därför är det alltid bra att vända sig till dessa om man blir akut sjuk men inte anser att man måste uppsöka sjukhus. Samtliga har ett nära samarbete med sjukhusen. Väntetiderna är oftast längre på sjukhusen än på jourcentralerna. Vård utanför regionen Det finns två tillvägagångssätt om man vill utnyttja möjligheten att söka vård utanför regionen. Det ena är att vända sig till en läkare som antingen är anställd i, eller som har avtal med, regionen. Läkaren skriver då en remiss som beskriver patientens vårdbehov till det andra landstinget. Det behövs inget ytterligare godkännande i förväg från regionen. Det andra sättet är att patienten själv vänder sig direkt till en vårdgivare utanför regionen. Då behövs ingen remiss från Västra Götalandsregionen. Om man söker vård hos en privat läkare och det rör sig om en behandling som inte ingår i det avtal som läkaren har med regionen eller det andra landstinget måste kostnaden godkännas i förväg. Övrig vård Sjukvårdshuvudmannen, här Västra Götalandsregionen, ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda habilitering och rehabilitering samt olika hjälpmedel. Om man behöver hjälpmedel på grund av någon form av handikapp ska man vända sig till arbetsterapeut, sjukgymnast eller distriktssköterska på vårdcentralen. Om man har hörsel- eller talsvårigheter eller inte talar svenska har man rätt till tolk. Detta ska då meddelas i samband med tidsbeställningen. Tolkhjälpen är kostnadsfri. 9

10 HENDIT lamet VE Patientavgifter Om man blir försenad eller helt uteblir från ett tidsbeställt läkarbesök utan att ha meddelat detta måste patientavgiften betalas även om man inte fått någon konsultation. Högkostnadsskyddet är ett takbelopp för vad man ska behöva betala för läkarvård under ett år. Därför är det viktigt att spara alla kvitton från läkarbesök, det är nämligen helt upp till den enskilde att hålla koll på hur mycket man lagt ut. Högkostnadsskyddet träder in när läkaravgifterna uppnår 900 kronor. För köp av läkemedel finns ett högkostnadsskydd detta ligger på 1300 kronor och fungerar på samma sätt som för läkarbesök. Patientavgifter i Västra Götalandsregionen (2011) Typ av vård Kostnad (SEK) Besök på vårdcentral (din valda ) 100 Besök på vårdcentral (annan) 200 Specialistläkare (allmänmedicin) 200 Gynekolog 200 Specialistläkare övriga områden (första besöket) 100 (efterkommande besök) 300 Distriktssköterska 50 Psykolog 50 Sjukgymnast 80 Receptskrivning (på distans9 80 Behandling i grupp 50 Barn/Ungdom tom 19år 0 Tillägg hembesök 100 Sjukvård utomlands Inom Norden räcker det att vara bosatt i landet, oavsett medborgarskap, för att få akutvård. Som student i annat EU-land har man rätt till sjukvårdsförmåner i det land man studerar. Viktigt är dock att man kan visa upp intyg från försäkringskassan att man tillhör svensk sjukförsäkring. Sverige har avtal om sjukvårdsförmåner med fler länder, i dessa har man rätt till förmåner på samma villkor som andra försäkrade i landet. Detta innebär att man själv får betala de patientavgifter som gäller. I vissa länder är det viktigt att kontakta den lokala försäkringsinrättningen innan man söker vård. Gör man inte detta kan man riskera att få bekosta hela sjukvårdskostnaden själv. För länder som Sverige inte har några avtal med gäller det att man själv ska ha en försäkring som täcker sjukdomsfall. Det är alltid säkrast att kontakta försäkringskassan och CSN för att få veta vad som gäller vid studier utomlands. Ungdomsmottagningen I Göteborg finns ungdomsmottagningen till för alla personer som är upp till 24 år, vilket idag är något fler än hälften av Chalmers teknologer. På ungdomsmottagningen kan du få hjälp med rådgivning kring kärlek, sex, hälsa och preventivmedel. Det finns även möjlighet att få utskrivna p-piller med tillhörande undersökningar och även kondomer. Hela ungdomsmottagningens verksamhet är gratis. TANDVÅRD Till och med det år man fyller 21 är tandvården gratis genom folktandvården. Mellan 20 och 29 års ålder betalar försäkringskassan en del av undersökningskostnaden. Denna tandvårdsförsäkring innebär att kostnaden reduceras med 300 kronor per år. Från och med det år man fyller 30 till dess arr man fyller 74 är bidraget på 150 kronor om året. Tandläkaren bestämmer själv priset på behandlingen och är skyldig att upplysa om detta innan behandlingen påbörjas. Högkostnadsskyddet för tandvård faller in vid tandvård på över kronor på ett år. Därefter betalas 50% av avgiften av försäkringskassan upp till kronor, efter det ökar bidraget till att täcka 85% av avgiften. Anmälan av sjukvården Är man missnöjd med den behandling eller det bemötande man fått inom hälso- och sjukvården eller tandvården ska man i första hand vända sig till den som är ansvarig på mottagningen eller avdelningen där man har klagomål. Är man fortsatt missnöjd eller känner att man inte har förtroende för den vilken man ska vända sig till kan man lämna klagomål till Patientnämnden. Inom Västra Götalandsregionen finns det fyra lokala patientnämnder varav den ena i Göteborg. Dessa är helt fristående från vården och kostnadsfria. Personalen som arbetar där har tystnadsplikt. På 1177.se finns information om under vilka förutsättningar det kan bli aktuellt med ersättning för skada samt hur man ansöker om ersättning för skada från patientskadeförsäkringen eller läkemedelsförsäkringen. 10

11 FÖRSÄKRINGAR Som student är man försäkrad under skoltid på samma sätt som vid vanligt förvärvsarbete, detta är högskolan enligt lag tvungen att se till. Högskolans försäkring för studenter Chalmers har tecknat ett försäkringsavtal med Kammarkollegiet via CSN som gäller studerande på Chalmers. Försäkringen gäller vid olycksfall som inträffar under vistelsen på högskolan eller verksamhet i högskolan regi. Den gäller också om olycksfall inträffar under färd till och från studier eller verksamhet i högskolans regi. Försäkringen träder också i kraft om man drabbas av sjukdom eller skada till följd laboration eller annat kursmoment som skett inom kursplanen. Anmälan ska ske snarast möjligt genom en skadeanmälan till ditt studentcentrum, de kan även hjälpa dig att få fram blanketter och fylla i dessa. Vid anmälan ska ansvarig person inom högskolan på skadeanmälan bekräfta att den försäkrade omfattas av försäkringen. Självrisken vid försäkringsärenden ligger på 500 kronor. Denna försäkring gäller även till viss del vid studier utomlands men bara i de länder som har avtal med Sverige och den svenska sjukförsäkringen. För råd om detta kontakta studentcentrum. Skadeanmälan skickas sedan av Chalmers till Kammarkollegiet. Hemförsäkring Du är rekommenderas starkt att själv teckna en hemförsäkring för ditt boende. Dessa brukar skydda bland annat mot inbrott, brand och cykelstölder. Du kan även teckna en egen olycksfallsförsäkring, dessa gäller i så fall över högskolans försäkring. Studentkårens försäkring för engagerade För personer som arbetar ideellt inom Chalmers Studentkårs regi genom att antingen vara förtroendevalda av fullmäktige, kårstyrelsen eller utsedda för ett visst tillfälligt arbete (exempelvis de som hjälper till vid FestU-kalas) är försäkrade via en av studentkåren tecknad försäkring. Detta gäller inte för besökare av arrangemang, Cortègebyggare eller phaddrar. För skador som uppstår för personer vid teknologsektionsengagemang inom Chalmers Studentkår ansvarar teknologsektionsstyrelsen för eventuell volentärförsäkring. SPORT OCH MOTION Fysiken är en samordnande friskvårdsorganisation för Göteborgs samtliga ca studenter. Verksamheten är förlagd till en avdelning i närheten av campus Johanneberg och en vid Kaserntorget. På anläggningarna finns allt från lättare gymnastikpass till tuffa spinningpass och styrketräning. Det finns också flera hallar som går att boka för att till exempel spela innebandy. Det har även upprättats ett klätterlabb i Kopparbunken på campus Johanneberg. Alla chalmerister har studentpris mot uppvisande av medlemskort. Träningskortet är personligt. Helårskort kan betalas med autogiro vid behov. Ett årskort på fysiken på Johanneberg kostar 2262 kronor för en student. I Chalmers kårhus finns också möjligheter till motion. Där finns en stor hall att boka för diverse bollsporter och annat. I kårhuset finns även en basäng som alla studentkårens medlemmar har rätt att nyttja. Inom Chalmers Studentkår finns också en mängd olika sportföreningar som man kan bli medlem av. Dessa hittas lättast på studentkårens hemsida. Din teknologsektion inom Chalmers studentkår har även en sportkommitté, dessa brukar arrangera gemensamma träningar och tävlingar inom sporter veckovis. 11

12 ARBETSMILJÖ Arbetsmiljöfrågor arbetas med på flera olika sätt på Chalmers. Det finns dels ett långsiktigt arbete och dels ett kortsiktigt. Det långsiktiga ligger i den plan för ombyggnationer som finns och den kortsiktiga är mer åtgärder av akutbehov som genast måste rättas till. Studenter är med och kan påverka på flera olika sätt. UD MAGNIBH EX Regler och lagar Enligt 1 kap. 3 1 arbetsmiljölagen skall den som genomgår utbildning likställas med en arbetstagare och har alltså samma rättigheter som en anställd har på en vanlig arbetsplats. Studenter har även rätt att finnas representerade i de såkallade skyddskommittéer som är lagstadgade på arbetsplatsen. Detta är ett utdrag ur lagtexten och gäller studenter på Chalmers. Ansvar Det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön och som är skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga olycksfall och ohälsa. Det konkreta och övergripande arbetsmiljöansvaret på Chalmers har rektor. Genom delegering ansvarar vice rektor för grundutbildningen och vidare till utbildningsområdesledare för din fysiska arbetsmiljö. För den psykosociala arbetsmiljön så är din programansvarige ansvarig och studievägledaren har ofta ett stort ansvar. Organisation Arbetsmiljöombudet är den anställdes företrädare i arbetsmiljöfrågor och är skyddsombud enligt arbetsmiljölagen. Studerandearbetsmiljöombud (SamO) kallas studentens företrädare i arbetsmiljöfrågor och är idag likställd med de anställdas skyddsombud i majoriteten av frågor enligt arbetsmiljölagen. Studerandearbetsmiljöombud utses av respektive teknologsektion och deltar i Chalmers arbetsmiljöverksamhet. Arbetsmiljöombudet och Studerandearbetsmiljöombudet är inte i juridisk mening ansvarig för arbetsmiljön och inte heller ansvarig för genomförande av åtgärder. Vid varje program utförs varje år en fysisk arbetsmiljörond, där SamO, programledning och arbetsmiljöingenjör från personalavdelningen går igenom undervisnings- och fritidsmiljöer för teknologerna och uppmärksammar fysiska problem, samt upprättar en checklista på förändringar som ska vara genomförda till nästa uppföljning. Dessutom genomförs psykosociala skyddsronder där SamO, kurator, programledning och jämställdhetskoordinatorn från personalavdelningen genomför samtal om hur studiemiljön fungerar och kommer även här med konkreta förbättringsförslag som följs upp till nästa möte. Arbetsmiljöfrågor för anställda på institutionsnivå behandlas i lokala samverkansgrupper, där finns normalt inte studenter representerade. Det högsta organet kring arbetsmiljöfrågor är arbetsmiljö- och jämställdhetskommitté, här sitter rektor som ordförande och har fackliga representanter, ett doktorandombud, samt två teknologer från studentkåren som ledamöter utöver detta så är Chalmers jämställdhetssamordnare och arbetsmiljöingenjör adjungerade. Arbetsmiljö- och jämställdhetskommittén utgör en skyddskommitté på Chalmers och arbetar med högskolans gemensamma arbetsmiljöfrågor. Vem ska man kontakta I första hand ska man vända sig till teknologsektionens skyddsombud i sektionsstyrelsen, denne vet hur anmälan till rätt instans går till. På studentkåren finns också ett samordnande ansvar över studerandearbetsmiljöombuden, det är ordförande i sociala enheten. Till denne kan man också alltid vända sig för att få hjälp. 12

13 HANDIKAPP Arbete med handikappanpassning pågår hela tiden. Högskolan är enligt lag tvingade att göra sina lokaler handikappanpassade. Eftersom Chalmers alla byggnader är väldigt gamla har det inte från början funnits sådana anpassningstankar med när de byggdes. Detta medför att Chalmers vid varje ombyggnation och renovering måste tänka igenom dessa aspekter och tillgodo se alla behov som kan uppkomma. Detta arbete går långsamt vilket gör att det idag finns stora brister i handikappanpassningen. Har man ett handikapp som gör det omöjligt att studera på Chalmers har man rätt att få hjälp med de förändringar som krävs för att kunna studera. Vid vissa funktionshinder finns det möjlighet att ansöka om studiemedel för långsammare studietakt. Som skäl bedöms synskada, hörselskada eller annat gravt funktionshinder samt dyslexi. Ansvar och kontakt Ansvaret för att studenter med funktionshinder får sina behov tillgodosedda ligger hos programansvarig på respektive utbildningsprogram. Studievägledarna har ett särskilt ansvar och är de personer man i första hand ska kontakta. Om en kurs eller del av kurs har sådant innehåll att en student med funktionshinder på grund av sin funktionsnedsättning inte bedöms kunna delta i eller tillgodogöra sig kursen eller kursdelen bör detta förhållande klargöras genom ett samtal mellan studenten och utbildningsledning i anslutning till studiestarten. Med utgångspunkt från detta samtal bör programansvarig i samråd med studievägledare besluta om anpassning av studierna. DISKRIMINERING Det är enligt lag förbjudet att kränka en annan människa på grund av kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande identitet. Diskrimineringslagen ser till att diskriminering inom utbildningsväsendet är förbjudet. Skulle någon bli utsatt för kränkning finns det på Chalmers en disciplinnämnd som beslutar om åtgärder mot studenter. Det finns självklart även en möjlighet att anmäla lärare eller andra anställda på högskolan för diskriminering eller trakasserier. Om du själv eller någon i din närhet blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande handling ska detta anmälas till högskolan. Antingen genom en anmälan direkt till jämställdhetssamordnaren eller via studievägledaren på ditt utbildningsprogram, som då anmäler till ledningen. Alla anställda på Chalmers som får kännedom om ett trakasseriärende har anmälningsskyldighet till högskolans ledning. För råd och stöd kan man alltid vända sig till din skyddsombud i teknologsektionsstyrelsen, till Chalmers studentkårs sociala enhet eller till någon av studerandeombudsmännen, till högskolans kurator eller präst. STUDIEVÄGLEDNING På varje program finns minst en studievägledare. Studievägledarna kan hjälpa till med sammansättning av kurser, kursplanering och som stöd och informatör när något känns fel på utbildningen. Är det inget som de själva kan hjälpa till med kan de alltid hänvisa dig vart du ska vända dig. 13

14 STUDENTBOSTÄDER Det finns två bostadsföretag som bara förmedlar studentbostäder i Göteborg; Chalmers Studentbostäder och SGS (Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder). De hyr ut allt från rum i korridorer till lägenheter med flera rum. För att ställa sig i bostadskö för Chalmers Studentbostäder registrerar du dig på (där kötiden för studentbostäder särredovisas från de vanliga bostäderna som går att söka via samma tjänst) och för bostadskö hos SGS gäller De har också upprättat privatrumsförmedlingar. Där lämnar privatpersoner ut rum för uthyrning. Detta kan vara en bra utväg i väntan på ett eget boende. Tyvärr så är det ganska långa väntetider på de flesta studentbostäder i Göteborg, därför kan det även löna sig att vända sig till bostadsförmedlingen i Göteborg för hjälp och tips att hitta andra billiga lägenheter. Det finns bland annat flera hyresvärdar som har studentpriser på en del av sina lägenheter. BOSTADSBIDRAG Barnfamiljer och ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år, kan få bostadsbidrag. Hur stort bidrag är beror bland annat på hur många personer hushållet består av, inkomsten, hyran och bostadsytan. Bidraget består av två delar, ett bidrag för bostadskostnader, och ett speciellt bidrag för barnfamiljer. Bostadsbidraget är preliminärt och kan beviljas tidigast från och med ansökningsmånaden och som längst i tolv månader. Efter detta måste en ny ansökan göras. För att kunna få bostadsbidrag måste man bo och vara folkbokförd i Sverige, i den bostad man söker bidrag för, tjäna mindre än kronor per år (eller totalt kronor för sambos/makar). Du kan som max få ut kronor i bostadsbidrag. Ungdomar utan barn Ungdomar utan barn som är ensamstående eller makar/sambor kan få bidrag för bostadskostnader. För att få bidrag ska man vara mellan 18 och 28 år. Makar/sambor kan få bidrag så länge båda är under 29 år. Bostadsbidrag kan sökas för alla studentbostäder, första- likväl som andrahandskontrakt, dock för max 60 kvadratmeter och din hyra måste överstiga 1800 kronor i månaden. Som student ska 80 procent av studiebidraget samt övriga inkomster räknas samman som bidragsgrundande. Om hyran eller bostadsrättsavgiften höjs retroaktivt kan man få bidraget ändrat från och med den månad då hyran eller avgiften höjdes. Ansökan om ändring måste inkomma inom en månad. Beräkning av bostadsbidraget För beräkning av bostadsbidraget används din bidragsgrundande inkomst. Den motsvarar summan av inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. Som student ska man bara räkna 80 procent av bidragsdelen som inkomst eftersom övriga delen av studiemedlet är ett lån som ska betalas tillbaka. Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad inkomst för ett helt kalenderår (1 januari - 31 december). Stipendier som överstiger 3000 kronor ska tas upp under övriga inkomster. Eftersom årsinkomsten anses jämt fördelad över året ska man uppge hela årsinkomsten även om ansökan gäller from september. Beloppet avrundas alltid nedåt till jämna hundratal kronor. Det preliminära bidraget ska så nära som möjligt motsvara det slutliga bidraget som beräknas på din inkomst enligt taxeringen. Det slutliga bostadsbidraget bestäms utifrån den taxerade inkomsten med vissa tillägg och avdrag. Därefter gör försäkringskassan en avstämning mellan preliminärt och slutligt bostadsbidrag. Har för lågt bidrag betalats ut får man en tilläggsutbetalning med ränta. Har ett för högt preliminärt bostadsbidrag betalats ut blir man skyldig att betala tillbaka det belopp man inte haft rätt till samt en avgift. På Försäkringskassans hemsida finns ett beräkningsverktyg för att beräkna hur mycket bidrag du har rätt till. 14

15 Ansökan Ansökan om bostadsbidrag måste göras skriftligt på en särskild blankett som finns att ladda ned på försäkringskassans hemsida. Försäkringskassan har rätt att göra hembesök för att bedöma om man har rätt till bostadsbidrag. Som bidragstagare är man skyldig att anmäla förändringar som gör att bostadsbidraget förändras, för att få rätt bostadsbidrag. Försäkringskassans beslut kan överklagas. I första hand begär man en omprövning hos försäkringskassan. Detta beslut kan sedan överklagas först till länsrätten, sedan till kammarrätten och slutligen till Regeringsrätten. Barnfamiljer För barnfamiljer gäller särskilda regler. Då följer bostadsbidragets storlek antalet barn, inkomsten och hyran. Bidraget tas fram genom olika tabeller som skiljer sig åt för sambor och ensamstående. Det finns också möjlighet att få bostadsbidrag för umgängesbarn. För råd är det bästa att vända sig direkt till försäkringskassan. STIPENDIER Som teknolog på Chalmers har du möjlighet att söka en hel del stipendier. En del stipendier kräver att vissa villkor är uppfyllda för att det ska vara möjligt att söka dem, exempelvis att du måste studera på ett visst program, men de flesta är öppna för alla. För mer information om vilka stipendier som går att söka, se studentportalen under Studentliv och ekonomi. Det går även att få råd och tips kring ansökningarna hos sociala enheten i kårledningen. 15

16 STUDENTKÅRSKORT Som student kan man få rabatter på allt möjligt. Det enda som krävs är att man är medlem i studentkåren och kan uppvisa giltigt kårkvitto. Som medlem i Chalmers studentkår får man ett mecenatkort som medlemskort (Z) Emilia Emilsson Student Emil & Emilia-statyn kårkort ny design 2011-arb.indd :09:02 Medlemskortet Det kårblåa medlemskortet fungerar som ett student-id, vilket är nödvändigt att ha för att kunna utnyttja studentrabatter eller för att få tentera på Chalmers. Det är dock bara giltigt tillsammans med fotolegitimation. Kortet är kostnadsfritt och skickas med post senast tre veckor efter det att kåravgiften är betald i början av varje termin. Rabatter Studenter som studerar med minst tre kvarts studietakt med studiemedel får du automatiskt logotyperna med reserabatter hos SAS och SJ på mecenatkortet. Rabatterna är de samma som gäller för ungdom upp till 25 år. Är man över 25 och studerar minst 75 procent, men utan studiemedel, har man också rätt att få logotyperna för att kunna utnyttja rabatterna. För att få dessa måste man ha ett intyg från studiehandledaren. Ett sådant intyg får man på studieexpeditionen genom ett ladokutdrag som visar att kravet på minst 75 procent studietakt är uppfylld. Detta lämnas sedan tillsammans med personnummer och en anteckning om att man vill ha reserabatter till kårexpeditionen. Därefter kommer ett nytt kort att skickas ut. Samma sak som ovan gäller om för är doktorander. Då måste intyg uppvisas att aktivitetsgarden för terminen är på 75 procent eller mer. Kortet gäller också för en hel del andra rabatter. Information om dessa finns dels i utskick från mecenat och dels på mecenats hemsida. Förutom specifika mecenat rabatter gäller också kortet för generella studentrabatter. Då behövs kortet för att kunna bevisa att man är student. Detta är till exempel fallet för att få studentrabatt på motionsanläggningen Fysiken. 16

17 LUNCHMÖJLIGHETER Chalmers Studentkår äger två restaurantbolag med flera olika restauranter runt om campusområdena. Här kan du som chalmerist köpa lunch och middag till förmånliga priser. För att kunna ta del av erbjudandena så ska du ladda på pengar på ditt medlemskort. Det gör du företrädelsevis på internet, men det går även att göra på plats, men då är minimibeloppet 400kr. Menyer finns på Chalmers Studentkårs konferens och restaurants hemsida och på skärmarna som sitter utplacerade i kårhusen. KURSLITTERATUR På Chalmers finns en egen bokhandel som heter Cremona. Cremona har två butiker, en på Johanneberg och en på Lindholmen. Där finns all kurslitteratur som behövs på Chalmers till ett förmånligt pris. Där finns också block, pennor och alla andra tillbehör som kan tänkas behövas under studietiden. Utöver detta finns där en del presentartiklar, Chalmersmössan och Chalmersringen, samt godis, tobak och andra lättare förbrukningsvaror. Mycket kurslitteratur kan man också hitta på biblioteket. På Chalmers finns flera bibliotek som specialiserat sig på de ämnen som studeras på Chalmers. Där finns även arkiv med avhandlingar och examensarbeten. Huvudbiblioteket ligger på Johanneberg med några få filialer runt om på institutionerna. En större filial finns på Lindholmen, med ett eget arkiv med examensarbeten. På biblioteken finns också möjligheter att använda datorer och att kopiera och scanna dokument. I Göteborg finns också ett universitetsbibliotek som tillhandahåller ett brett utbud för forskare och studenter, främst på Göteborgs universitet. Det finns naturligtvis vanliga bibliotek också, det största ligger mitt i stan och är stadsbiblioteket. 17

18 RÅD OCH STÖD Det finns olika personer man kan ta kontakt med på Chalmers om man behöver hjälp eller stöd. Det finns ingen person som är mer rätt att kontakta i första hand utan det beror helt på vem man har förtroende för och vilket ärende det gäller. Det finns två studerandeombudsmän på Chalmers, en på Johanneberg och en på Lindholmen (kontaktuppgifter nedan). Till någon av dem kan man alltid vända dig vad det än gäller. På varje sektion finns också studievägledare, de kan förutom att hjälpa till med studieplanering också vara stödjande och rådgivande i andra frågor. På Chalmers finns en kurator och en präst (kontaktuppgifter nedan). De tar emot alla studenter på Chalmers, både för samtal och för att ge råd och stöd. Detsamma gäller sociala enheten i Chalmers Studentkårs ledning och skyddsombudet i din teknologsektionsstyrelse. Alla dessa personer har kunskap att hjälpa dig vidare om de inte själva kan hjälpa dig direkt. Det finns också alltid en möjlighet att vända sig direkt till en lärare, handledare eller programledning på ditt utbildningsprogram. Sektionsstyrelsen på teknologsektionen eller kårstyrelsen kan också vara lämpliga i vissa ärenden. Dessa personer kan alla hjälpa dig antingen själva eller genom att slussa dig rätt. Kontaktuppgifter: Sociala enheten Utbildningsenheten Studerandeombudsman Johanneberg Carl-Henrik Fant Studerandeombudsman Lindholmen Mats Alemyr Kurator Mikael Carlsson Präst Lars van der Heeg

19 KÄLLOR Centrala Studiestödsnämnden: Chalmers Studentkår: Försäkringskassan: Västra Götalandsregionen: Chalmers Tekniska Högskola AB: Chalmers Studentportal: Motionsanläggningen Fysiken: Akademihälsan: Riksdagen: Studentbostäder: Mecenat: Chalmersbiblioteket: HENDIT lamet VE 19

20 Teknologgården Göteborg

Trygghet. Samlad information om studiesociala. Studentkårs medlemmar

Trygghet. Samlad information om studiesociala. Studentkårs medlemmar Trygghet Årgång 2014Chalma Samlad information om studiesociala rättigheter för Chalmers Studentkårs medlemmar Chalmers Studentkår Teknologgården 2 412 58 GÖTEBORG www.chs.chalmers.se Sociala enheten 1

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2015 1 2 Innehåll Vad är studiemedel?...6 Vem kan få studiemedel?... 7 Hur mycket pengar kan du få?... 9 Hur många poäng måste du läsa?...14 Hur länge kan du få studiemedel?...16

Läs mer

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015 Anders Axelsson och Mattias Andersson Registrering på kurser Beslut om studiemedel fattas utifrån uppgifterna i ansökan. 30 hp = 20 veckor med studiemedel

Läs mer

Studiemedel för utbytesstudier

Studiemedel för utbytesstudier Studiemedel för utbytesstudier 1 Ansökan Du måste skicka in en separat ansökan för studier utomlands. Ange utbytesstudier i ansökan Ange högskolepoäng i ansökan (inte credits eller units) Alla ansökningar

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Studiestödslag; utfärdad den 16 december 1999. SFS 1999:1395 Utkom från trycket den 5 januari 2000 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); SFS 2010:442 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Regeringen föreskriver i fråga om studiestödsförordningen

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

komvux Senast uppdaterad, juni 2013 CSN nr 1400A/1306

komvux Senast uppdaterad, juni 2013 CSN nr 1400A/1306 Rutiner för studeranderapportering i Mina tjänster komvux Senast uppdaterad, juni 2013 CSN nr 1400A/1306 Innehåll Inledning 3 Kundstöd 3 Om CSN 4 Studiehjälp 4 Studiemedel 4 Skolans ansvar 5 Att lämna

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); utfärdad den 12 februari 2015. SFS 2015:50 Utkom från trycket den 24 februari 2015 Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Välkommen till vt 2014! I detta häfte har vi samlat lite praktisk information som du ska känna till som studerande på Färnebo folkhögskola i Gävle.

Välkommen till vt 2014! I detta häfte har vi samlat lite praktisk information som du ska känna till som studerande på Färnebo folkhögskola i Gävle. Välkommen till vt 2014! I detta häfte har vi samlat lite praktisk information som du ska känna till som studerande på Färnebo folkhögskola i Gävle. Har du frågor rörande studiemedel och CSN mm kan du ta

Läs mer

arbete, ekonomi och fritid

arbete, ekonomi och fritid BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Information om arbete, ekonomi och fritid Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 1 2 När gäller etableringsersättning?

Läs mer

Studiemedelsguiden det viktigaste du behöver veta om studiemedel

Studiemedelsguiden det viktigaste du behöver veta om studiemedel Studiemedelsguiden det viktigaste du behöver veta om studiemedel 2008 1 2 Innehållsförteckning Studiemedel för dig som ska börja studera Vilka utbildningar ger rätt till studiemedel?... 5 Hur gammal är

Läs mer

Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE

Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE Version Mars 2014 2 Välkommen till Komvux Eskilstuna! Det här häftet ger dig, som via Komvux i Eskilstuna studerar hos

Läs mer

Högre bidrag för unga arbetslösa - 2015. Maria Grahn Sillén Joacim Strömblad

Högre bidrag för unga arbetslösa - 2015. Maria Grahn Sillén Joacim Strömblad Högre bidrag för unga arbetslösa - 2015 Maria Grahn Sillén Joacim Strömblad Utbildningskontrakt Får utfärdas för 20 24 år Saknar gymnasieexamen Inte rätt till etableringsplan Studier Vid KVX eller FHSK

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN

SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN 2014-06 SAMHÄLLELIGT STÖD TILL DIG SOM ÄR PATIENT PÅ HEMATOLOGEN Vid en långvarig sjukdom kan ekonomin försämras på grund av att inkomsterna minskar och utgifterna ökar, bland annat i form av egenavgifter

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Bostadsadress (gata, nr, box, fack)

Bostadsadress (gata, nr, box, fack) Insändes senast 30 SEPTEMBER gällande läsår Datum Ansökan bör dock lämnas i god tid före det att studierna påbörjas! ANSÖKAN INACKORDERINGSTILLÄGG Läsåret SKICKAS TILL: Bjurholms kommun, Kultur- och utb.

Läs mer

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2008-10-02 Dnr: PT2-3/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Med hänsyn till bl.a. ändrad praxis inom återbetalningsområdet

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Svenska Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst

Avgifter för vård och omsorg 2015. Hemtjänst Avgifter för vård och omsorg 2015 Hemtjänst Avgifter för hemtjänst 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Hemtjänst kan de som behöver

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Försäkringar i förskola och skola

Försäkringar i förskola och skola September 2012 1 (8) Försäkringar i förskola och skola För barn och ungdomar i förskola och skola har kommunen två försäkringar, en olycksfallsoch en reseförsäkring. Det är inte ovanligt med frågor kring

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se Andra försäkringar Helt vid sidan av ersättningsmöjligheterna från Läkemedelsförsäkringen, staten, GSK eller Patientförsäkringen kan barnen vara täckta av privata försäkringar som kan lämna ersättning

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för studerande

Att studera med primär immunbrist - för studerande Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Försäkringar i förskola och skola

Försäkringar i förskola och skola Januari 2013 1 (8) Försäkringar i förskola och skola För barn och ungdomar i förskola och skola har kommunen två försäkringar, en olycksfallsoch en reseförsäkring. Det är inte ovanligt med frågor kring

Läs mer

Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken

Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken 1(6) Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken 4 Högkostnadsskydd... 2 Öppen hälso- och sjukvård... 2 Inledning... 2 Indexreglering... 2 Högkostnadskort... 3 Besök m m som inte ingår i högkostnadsskyddet...

Läs mer

Att betala tillbaka studiemedel. lån tagna före 1989

Att betala tillbaka studiemedel. lån tagna före 1989 Att betala tillbaka studiemedel lån tagna före 1989 2007 Innehållsförteckning Studiemedelsskuld 3 Återbetalning 4 Extra inbetalningar 8 Nedsatt studiemedelsavgift 10 Avskrivning 15 Flera lån 17 Återkrav

Läs mer

Personskadeförsäkring för studenter

Personskadeförsäkring för studenter Personskadeförsäkring för studenter Försäkringsvillkor 2005-01-01 Utdrag ur Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. Allmänna bestämmelser Försäkring för personskada 11 a Högskolor med staten som huvudman

Läs mer

Lättläst om att betala tillbaka. lån tagna efter den 30 juni 2001

Lättläst om att betala tillbaka. lån tagna efter den 30 juni 2001 Lättläst om att betala tillbaka lån tagna efter den 30 juni 2001 2015 1 2 Välkommen till CSN Här kan du läsa om hur du betalar tillbaka det lån som kallas annuitetslån. Det är pengar som du lånat när du

Läs mer

Att betala tillbaka studielån. lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001

Att betala tillbaka studielån. lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 Att betala tillbaka studielån lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 2007 Innehåll Studielån 3 Återbetalning 4 Nedsatt årsbelopp 8 Avskrivning 10 Flera lån 12 Återkrav 14 Övriga upplysningar

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING N30:2 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid Kollektiv Olycksfallsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen

Läs mer

Frågor inför vuxenlivet

Frågor inför vuxenlivet Frågor inför vuxenlivet Några vanliga frågor inför vuxenlivet Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du kan få arbete

Läs mer

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning

Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning Komplettering och förtydligande av förordningen (2007:1345) och föreskrifterna (SKOLFS 2009:26) om statsbidrag vid vissa studier för

Läs mer

Högskolestudier i Sverige. Lätt svenska

Högskolestudier i Sverige. Lätt svenska Högskolestudier i Sverige Lätt svenska HÖGSKOLESTUDIER I SVERIGE utgiven av Universitets- och högskolerådet 2014, Hylte tryck FOTON: Erik Lundback (omslag, s. 5, 6, 7, 11, 13, 18) Eva Dalin (s. 8-9, 12,

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Intyg från Försäkringskassan ska bifogas tillsammans med kopia på lönespecifikationen. Kontaktperson Tfn/mobil Tfn/växel på företaget

Intyg från Försäkringskassan ska bifogas tillsammans med kopia på lönespecifikationen. Kontaktperson Tfn/mobil Tfn/växel på företaget Ansökan om ersättning för semesterlönegrundande frånvaro enligt 17 Semesterlagen för arbetare inom MEs kollektivavtalsområden ARBETSGIVARE Företagsnamn Intyg från Försäkringskassan ska bifogas tillsammans

Läs mer

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig eller bli försörjda på annat sätt har rätt att söka försörjningsstöd. Det betalas ut av kommunens socialförvaltning.

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Försäkringskassans personskadeskydd för arbetslösa Försäkringsinformation från Kammakollegiet till Försäkringskassan

Försäkringskassans personskadeskydd för arbetslösa Försäkringsinformation från Kammakollegiet till Försäkringskassan Försäkringskassans personskadeskydd för arbetslösa Försäkringsinformation från Kammakollegiet till Försäkringskassan Vi har inte möjlighet att besöka er alla Vi ber er istället se på ett kort bildspel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag Enköpings kommun Ett bidrag som är ett alternativ för dig som förälder som vill vara hemma längre med ditt barn än vad föräldrapenningen medger. Ett kommunalt

Läs mer

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27 SKOLSKJUTSREGLER Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27 SKOLSKJUTSREGLER Bestämmelser om rätt till skolskjuts finns för varje skolform och regleras i skollagen för grundskola samt gymnasiesärskola

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Avgifter 2015. För dig som har insatser från: Äldreomsorgen Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Hemsjukvården

Avgifter 2015. För dig som har insatser från: Äldreomsorgen Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Hemsjukvården Avgifter 2015 För dig som har insatser från: Äldreomsorgen Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Hemsjukvården I Västerviks kommun finns en avgift för hemtjänst, hemsjukvård, trygghetslarm och

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Studieinformation Våren 2011. Solna Vuxenutbildning

Studieinformation Våren 2011. Solna Vuxenutbildning Studieinformation Våren 2011 Solna Vuxenutbildning Solna Vuxenutbildning Adress: Hagalundsgatan 26 BV, 169 64 SOLNA Tel: 08-734 20 93 Fax: 08-734 28 73 E-post: vuxenutbildningen@solna.se Webbsida: www.solna.se/vuxenutbildning

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Stöd och omvårdnad. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning

Stöd och omvårdnad. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Stöd och omvårdnad Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Gäller från 1 januari 2015 2 Information om avgifter Från och med 1 januari 2015 till och med 31 december 2015 Du som har svårt

Läs mer

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Luleå studentkårs åsiktsdokument s åsiktsdokument Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: xx@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/8 Innehållsförteckning Grundsyn... 3 Mångfald... 3 Utbildning och dess kvalitet... 3 Personal

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende Gävle kommun har en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa

Läs mer

Elevbladet hösten 2015

Elevbladet hösten 2015 Elevbladet hösten 2015 Viktig information för dig som ska vuxenstudera i Trollhättan Vänersborg Innehåll Rubrik Sidan Öppettider, adress och telefonnummer 3 Elevinfo under studietiden 3 Reservantagning

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Särskilt personskadeskydd

Särskilt personskadeskydd Särskilt personskadeskydd Försäkringsvillkor 2003-07-01 INNEHÅLL Sid. A. AVTALSFORMER 3 A.1 Samlingsförsäkring 3 A.2 Enskild försäkring 3 A.3 Vilka personer kan försäkras? 3 B. OMFATTNING I TID OCH RUM

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2013 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn Ansökan om vårdnadsbidrag Upplands-Bro tillhanda senast den 20:e i månaden före önskad start. Var vänlig texta tydligt. Ansökan skickas till Kundcenter, Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen. De personuppgifter

Läs mer

Region Östergötland. Från och med 15 juni 2015 gäller nedanstående regler för sjukresor och sjukreseersättning: (Reglerna kommenteras något i texten)

Region Östergötland. Från och med 15 juni 2015 gäller nedanstående regler för sjukresor och sjukreseersättning: (Reglerna kommenteras något i texten) Region Östergötland Sjukresor och sjukreseersa ttning Grundläggande utgångspunkt/princip är att var och en har att ta sig till och från vården på egen hand och bekostnad. Det finns två undantag från denna

Läs mer

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. HFD 2013 ref 62 Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. Lagrum: 8 kap. 12 studiestödslagen (1973:349) J.F. hade haft diabetes sedan tonåren. Under sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen

Läs mer

Välkommen. Information till nya studenter

Välkommen. Information till nya studenter Välkommen Information till nya studenter Tommy Gustafsson, programansvarig Arbetsrum på Institutionen för matematiska vetenskaper på campus Johanneberg samt på 4:e våningen i hus Jupiter E-post: tommy.gustafsson@chalmers.se

Läs mer

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA Maj 2008 1 Din trygghet om något händer - Avtal om ersättning vid personskada (PSA) Du omfattas av ett avtal via jobbet. Avtalet är ett komplement till den ersättning

Läs mer

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada PSA Maj 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Utgiven i november 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA

Om ersättning vid arbetsskada TFA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada TFA April 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer